68
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Kost och hälsa Dick Delbro Vt-14

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

  • Upload
    atalo

  • View
    81

  • Download
    0

Embed Size (px)

DESCRIPTION

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Kost och hälsa Dick Delbro Vt-14. ….My advice 2U. Vad skall vi prata om?. 1. Undernäring. - PowerPoint PPT Presentation

Citation preview

Page 1: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO)

Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561

Delkurs 4:

Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi

Kost och hälsaDick Delbro

Vt-14

Page 2: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

….My advice 2U

Page 3: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Page 4: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Page 5: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

Vad skall vi prata om?• 1. Undernäring.• 2. Övervikt.• 3. Metabola syndromet.• 4. Kosten och hjärt-kärlsjukdomar.• 5. Osteoporos.• 6. Födoämnesöverkänslighet.• 7. Ätstörningar.• 8. Kosten och cancer.• 9. Särskilda livsmedel.• 10. Vitamintillskott i Sverige – bluff eller behov?

Page 6: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

1. Undernäring

Page 7: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Page 8: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Page 9: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

Järnbrist - ¼ av världens befolkning (fr.a. fertila kvinnor).

• Järninnehållet är begränsat i kosten. • I. Höginkomstländer: ”Tomma kalorier” ger

energi men inget järn.• II. Låginkomstländer: För lite mat totalt samt

förluster vid kronisk tarminfektion (hakmask).

Page 10: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

Förebyggande av järnbrist

• Ökat järnintag.• Ökat järnupptag (askorbinsyra som ökar

järnets tillgänglighet; minskad förekomst av komplexbindare, t.ex. fibrer).

• Maskbehandling.

Page 11: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

Vitamin A-brist

• Främsta orsaken till blindhet.• Tillskott till barn < 5 år minskar dödlighet i

mässling och diarré.• A-vitamin finns i animalier (mjölkprodukter,

ägg, lever) samt i gröna bladväxter.

Page 12: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

Vitamin D-brist

• Barn som inte vistas i solen.• Konsekvens av D-vitaminbrist?

Rakit/osteomalaci.• Förebyggande?

Page 13: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

Brist på vattenlösliga vitaminer

• Tiaminbrist (beriberi – bristfällig energiproduktion i citronsyracykeln), niacinbrist (pellagra – diarré, hud-förändringar): Bristfällig kost i t.ex. flyktingläger.

• B12-folsyrabrist.• C-vitaminbrist (skörbjugg).

Page 14: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

Är jodbrist en realitet i Sverige?

Page 15: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

2. Övervikt - fetma

Page 16: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

Övervikt - (forts.)

• Hur mäter man detta på bästa sätt?• BMI: kg / m2. Detta avspeglar ej bukfetma.• Midjeomfånget avspeglar bättre bukfetman.• Bäst är sagittalt bukmått (=bukhöjden då

man ligger på rygg).

Page 17: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

Övervikt – fetma (forts.)

Page 18: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Page 19: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

3. Metabola syndromet

Page 20: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Page 21: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Page 22: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Page 23: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

Metabola syndromet (forts.)

Page 24: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

Metabola syndromet (forts.)

Page 25: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

3. Kosten ochhjärt-kärlsjukdomar

Page 26: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Page 27: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Page 28: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Page 29: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

Nya Nordiska NäringsRekommendationer (NNR)

En nyhet är att nya NNR mycket tydligare lyfter fram helheten i kosten. Sedan år 2000 har det kommit många studier om hur olika matvanor, eller kostmönster, påverkar hälsan.  – Resultatet är samstämmigt – risken för olika sjukdomar och viktuppgång minskar med en kost som består av mycket grönsaker, frukt, fisk, oljor, fullkorn och magra mejeriprodukter. Medan läsk, godis, vitt mjöl, rött kött, chark och smör innebär ökad risk, säger Irene Mattisson.  Nya NNR betonar mer vilken typ av fett och kolhydrater man bör äta än mängden. – Bra fetter är till exempel raps- och olivolja och mjuka matfetter. Bra kolhydrater är fullkorn och fibrer, inte socker och vitt mjöl, säger Irene Mattisson.

Page 30: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Page 31: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

Men…

• …är det absolut sant att fett utgör en kardiovaskulär risk, och är det självklart att statinernas gynnsamma effekt som sekundärprevention vid IHD är via fettsänkning?

Page 32: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Page 33: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Page 34: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Page 35: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Page 36: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Page 37: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Page 38: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Page 39: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

Om det nu inte…

• …är fettet som är orsaken till IHD, vad är det då?

Page 40: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Page 41: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Page 42: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Page 43: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

LT 2010

Page 44: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Page 45: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Page 46: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

5. Osteoporos

Page 47: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

6. Födoämnesöverkänslighet

Page 48: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Page 49: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Page 50: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

7. Ätstörningar

Page 51: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Page 52: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

8. Kosten och cancer.

Page 53: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

Cancerframkallande kostfaktorer- myt eller sanning?

• För det första: Kunskapen om vilka kostfaktorer som är av betydelse är ofullständig.

• För det andra: Biomarkörer saknas.

Page 54: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

Cancerframkallande kostfaktorer (forts.)

• Kosten kan innehålla karcinoger som:- Aflatoxin (från olika mögelsvampar av arten

aspergillus; i t.ex. mjölk från kor som ätit kontaminerat foder).

- Nitrater (t.ex. processade köttvaror).- Nitrosaminer (bildas t.ex. vid hårdstekning).- Dioxiner (miljöförorening, bildas vid klor-

förbränning; i fet fisk).

Page 55: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Page 56: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Page 57: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

The only strong carcinogen found in the smoked food is 3: 4 benzpyrene, of which 2 1 ug. was found in smoked trout. As such smoked trout is daily food in some localized regions for the greater part of the year, it might explain the frequency of gastric carcinoma in these regions.

Page 58: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

Ämnen som tycks skydda mot cancer

• Karotenoider (i morötter).• Vissa vitaminer.• Resveratrol (i rött vin – antioxidant).• Grönt te.• Curcumin (i gurkmeja).• Diallyldisulfid (i vitlök).• Capsaicin (i chillipeppar).

Page 59: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

Curcumin

• Hör till ingefära-släktet.• Stammen kokas, torkas, mals.

Page 60: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Page 61: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Page 62: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Page 63: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

Kolo-rektal cancer

– The hypothesis that a diet high in fibre reduces colorectal cancer risk has been corroborated in the EPIC study. Our findings were published in parallel with the results from the PLCO cohort of the NIH-NCI. In that study, a similar protective effect of fibre on colorectal cancer polyps was observed. Together, these results indicate that fibre is protective both for the development of adenomatous polyps and for their malignant transformation.

– The hypotheses that consumption of red and processed meat increases colorectal cancer risk while intake of fish decreases risk is strongly supported by the EPIC results.

– The combination of these four dietary factors (i.e. fibre, fish, red and processed meats) plays a major role in colorectal cancer etiology in addition to alcohol intake, obesity and low physical activity.

Page 64: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

Folat och risk för kolo-rektal cancer

• Har en viktig roll för DNA-syntesen.• För mycket leder till blockad av DNA-

reparation.• ”För mycket och för lite skämmer allt!”

Page 65: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Page 66: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Page 67: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

9. Särskilda livsmedel

Page 68: FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

10. Vitamintillskott i Sverige – bluff eller behov?