Feminism Katharina Berndt Rasmussen

katharina.berndt@philosophy.su.se

Feministiska teorier !  i) Kvinnor är underordnade män.

!  ii) Detta är fel och bör förändras.

Feministisk kritik !  3 feministiska kritikpunkter mot traditionell politisk teori:

!  1) mot genusneutral syn på könsdiskriminering !  2) mot distinktionen offentligt – privat !  3) mot traditionella rättviseteorier

1) Könsdiskriminering !  Olikhetssynen: Ojämlikhet mellan könen är

problematisk när det handlar om könsdiskriminering.

!  Könsdiskriminering är ojämlik behandling som inte kan rättfärdigas med hänvisning till olikheten i kön.

!  Ett samhälle är fritt från könsdiskriminering om könstillhörighet i sig aldrig spelar någon roll vid fördelning av positioner och förmåner (även om relevanta könsskillnader kan spela roll).

1) Könsdiskriminering !  Olikhetssynen: Ojämlikhet mellan könen är

problematisk när det handlar om könsdiskriminering.

!  Könsdiskriminering är ojämlik behandling som inte kan rättfärdigas med hänvisning till olikheten i kön.

!  Invändning 1: Total könsblindhet ej önskvärd – legitim särbehandling kan finnas.

1) Könsdiskriminering !  Olikhetssynen: Ojämlikhet mellan könen är

problematisk när det handlar om könsdiskriminering.

!  Könsdiskriminering är ojämlik behandling som inte kan rättfärdigas med hänvisning till olikheten i kön.

!  Invändning 1: Total könsblindhet ej önskvärd – legitim särbehandling kan finnas.

!  Invändning 2: Män har utformat de samhälleliga institutionerna, arbetsplatserna, förmånerna – dessa kan därför passa män bättre än kvinnor.

1) Könsdiskriminering !  Maktsynsättet: Ojämlikhet mellan könen är

problematisk när det handlar om manlig makt (dominans) som gör könsskillnader relevanta för fördelningen av nyttigheter på ett sätt som är systematiskt till kvinnors nackdel.

!  Det räcker inte att avskaffa könsdiskriminering enligt olikhetssynen utan man måste omfördela makten.

!  Könsskillnader (äkta eller inbillade) får aldrig användas för att rättfärdiga ojämlikheter mellan könen.

2) Privat – offentligt

!  i) distinktionen mellan husligt/privat och offentligt: hushållet och familjelivet är kärlekens och vänskapens sfär; det offentliga är rättvisans och frihetens sfär.

Individen

Familj, vänner

Civilsamhället

Staten

i) husligt/privat i) offentligt

2) Privat – offentligt

!  ii) den (liberala) distinktionen mellan det samhälleliga och det politiska: Skiljer mellan statens offentliga makt och det civila samhällets privata förbindelser. Statlig makt ett nödvändigt ont vars makt över samhällslivet skall vara så liten som möjlig och begränsas till att skydda våra negativa friheter. "Samhällslivet är den högsta mänskliga skapelsen och en nödvändig förutsättning för moralens och förnuftets utveckling".

Individen

Familj, vänner

Civilsamhället

Staten

ii) samhälleligt ii) politiskt

2) Privat – offentligt

!  iii) den (romantisk-liberala) distinktionen mellan det personliga/intima och det samhälleliga: Förutom intima relationer som vänskap och kärlek så är allt samröre med andra människor offentligt. Den privata sfären betydelse är rätten till avskildhet från de allestädes närvarande sociala förväntningarna.

Individen

Familj, vänner

Civilsamhället

Staten

iii) personligt/intimt iii) samhälleligt

2) Privat – offentligt

Familj, vänner

Civilsamhället

Staten

--------------------Individen--------------------

iv) Privatsfär – icke-privatsfär

3) Rättviseteorier !  Rättviseteorier utmanas av omsorgsetiska teorier

Heinz dilemma !  ”A woman was near death from a special kind of cancer. There

was one drug that the doctors thought might save her. It was a form of radium that a druggist in the same town had recently discovered. The drug was expensive to make, but the druggist was charging ten times what the drug cost him to produce. He paid $200 for the radium and charged $2,000 for a small dose of the drug. The sick woman's husband, Heinz, went to everyone he knew to borrow the money, but he could only get together about $ 1,000, which is half of what it cost. He told the druggist that his wife was dying and asked him to sell it cheaper or let him pay later. But the druggist said, "No, I discovered the drug and I'm going to make money from it." So Heinz got desperate and broke into the man's store to steal the drug for his wife. Should Heinz have broken into the laboratory to steal the drug for his wife? Why or why not?”

Lawrence Kohlberg: ”Stage and sequence: The cognitive development approach to socialization”

Jakes och Amys svar !  Jake: ”[Heinz should steal the drug.] For one thing, a human life is

worth more than money, and if the druggist only makes $1,000, he is still going to live, but if Heinz doesn’t steal the drug, his wife is going to die. […] the druggist can get a thousand dollars later from rich people with cancer, but Heinz can’t get his wife again. […] Because people are all different and so you couldn’t get Heinz’s wife again.”

!  Amy: ”Well, I don’t think [that Heinz should steal the drug]. I think there might be other ways besides stealing it, like if he could borrow the money or make a loan or something, but he really shouldn’t steal the drug – but his wife shouldn’t de either. […] If he stole the drug, he might save his wife then, but if he did, he might have to go to jail, and then his wife might get sicker again, and he couldn’t get more of the drug, and it might not be good. So they should really just talk it out and find some other way to make the money.”

Carol Gilligan (1982) In a Different Voice: Psychological Theory and Women's Development

3) Rättviseteorier !  Rättviseteorier utmanas av omsorgsetiska teorier

!  Utilitaristiskt riktighetskriterium: En handling H är rätt omm H leder till minst lika mycket nytta som varje alternativ

!  Omsorgsetiskt riktighetskriterium: En agent A:s handling H är rätt omm den är om H är utförd utav omsorg (svarar mot behoven inom A:s relationer)