Fiskeriområdenas nyttjande- och vårdplanering och Borgå ...Delmål: Till målbilden fogas ett eller flera delmål som är så pass tydliga, att det är möjligt att följa upp och

© Natural Resources Institute Finland© Natural Resources Institute Finland

Sanna Kuningas & Antti Lappalainen

Naturresursinstitutet

Kustens Fiskeriområdesdagar,

september 2019

Fiskeriområdenas nyttjande- och

vårdplanering och Borgå-Sibbo

fiskeriområdes NVP-utkast

© Natural Resources Institute Finland

Innehåll

• Bakgrundsinformation om NVP-arbetet och pilotprojektet

• Borgå-Sibbo pilotområde

– Arbetets målsättning och genomförande

– Exempel på insamlad geodata

– Urval av intressanta delar

2 23.9.2019

Bild: Esko Oksa, Luke


Arbetets bakgrund – Ny lag om fiske (2016)

• Nyttjandet och vården av fiskresurserna ska basera sig på

högklassigare och mer bindande regionala förvaltningsplaner

• Det vill säga: Nyttjande- och vårdplanernas tyngd ska öka

• Planeringen ska grunda sig på ”bästa möjliga forsknings- och

uppföljningsinformation”

• Luke har gjort en modellstomme för NVP, februari 2019

• Boken Nyttjande och vård av fiskresurserna (Salminen & Böhling

2019)

• Nya NVP till NTM-centralen för godkännande i slutet av år 2020

3 23.9.2019


Bakgrunden till arbetet – Lagens målsättningar

• Att säkerställa fiskarnas naturliga livscykel och förökning

genom att möjliggöra förverkligandet av oundvikliga

fiskebegränsningar och övriga åtgärder.

• Effektivering av åtgärder som behövs för att säkra i synnerhet

vandringsfiskarnas livskraft.

• Förbättrande av yrkesfiskarnas verksamhetsförutsättningar

bland annat genom att i NVP definiera områden som lämpar sig

väl för kommersiellt fiske.

• Förbättrande av fritidsfiskarnas förutsättningar bland annat

genom att främja bildandet av samtillståndsområden.

4 23.9.2019


NVP–modellstomme (Luke 28.08.2019)1. Inledning

2. Plan för delområde 1 (”Kustvatten”)

2.1) Grundläggande information om vattenområdets, fiskbeståndens och fiskets tillstånd

2.2) Målbilder och delmål för fiskbestånden och fisket

2.3) Regional planering av nyttjandet av vattenområdet och utvecklandet av samverkan

2.3.1) Områden som är av betydelse ur fiskeriekonomisk synpunkt

2.3.2) Områden som lämpar sig väl för kommerisellt fiske och fångstredskap som lämpar sig på dem

2.3.3) Områden som lämpar sig väl för fisketurism

2.3.4) System för gemensamma fisketillstånd till fritidsfisket och utvecklingen av dem

2.3.5) Utvecklandet av samverkan inom fiskeriområdet

2.4) Åtgärder för vård av fiskbestånden och utvecklandet av fisket

2.4.1) Förslag till reglering av fisket

2.4.2) Plan över restaureringsåtgärder

2.4.3) Plan över utsättningar

2.4.3) Förslag till utvecklingsåtgärder för fisket

2.6) Plan för ordnandet av uppföljning av fisket och fiskbestånden

[ 3. Plan för delområde 2 (”Inlandsvatten”)]

4. Plan för ordnandet av fiskeövervakning

5. Beaktandet av vandringsfiskar, utrotningshotade fiskbestånd och den biologiska mångfalden i

samband med åtgärder

6. Beaktandet av signalkräftan och övriga främmande arter i samband med åtgärder

7. Förslag till fördelning av den andel av de influtna fiskevårdsavgifterna som ska användas för

ägarersättningar

8. Regional intressebevakning

9. Kommunikationsplan

10. Verkställandet av nyttjande- och vårdplanen

11. Utvärdering av planens effekter och uppdatering av planen

5 23.9.2019


Bakgrunden till arbetet - pilotprojektet

• Lukes projekt ”Områdespiloter för fiskerihushållningen”, som

finansierats av Europeiska havs- och fiskerifonden 2017-2019

• ”Målsättningen är att effektivera användningen av geografisk

data och tillhörande metoder i den fiskeriekonomiska

områdesplaneringen och i synnerhet i uppgörandet av

fiskeriområdenas nyttjande- och vårdplaner”

• Metoderna för geodata utvecklas i snabb takt, det finns mycket

färdigt material att ladda ner gratis (fastighetsgränser,

flygbilder…), gratis program för geodata.

• Två pilotområden: Borgå-Sibbo och Päijänne

6 23.9.2019


Borgå-Sibbo fiskeriområde - pilotområde

• Insamling av geodata som

behövs i NVP-arbetet

• Uppgörandet av NVP för

havsområdet tillsammans med

fiskeriområdet, publicerades i

augusti 2019

• Med hjälp av modellexempel och

anvisningar försökte vi ”höja

ribban” för nyttjande- och

vårdplaneringen

7 23.9.2019


Borgå-Sibbo pilotområde

• Beredningsprocessen för NVP

– Luke, verksamhetsledaren och CFF:s representant

sammanställde information och skrev

– Styrgrupp där förvaltningen, kommersiella fiskarna,

vattenägarna, CFF, FFC och Luke var representerade

samt verksamhetsledaren medverkade

– Därtill diskuterade man med fiskeguiderna.

– Beredandet av helheterna gicks igenom på

styrgruppsmöten (5 st, 2018-2019)

– Färdig i augusti 2019:

”Förslag till Borgå-Sibbo fiskeriområdes

havsområdes nyttjande- och vårdplan”

http://jukuri.luke.fi/handle/10024/544517

8 23.9.2019

Styrgruppens möte 3.4.2019

Bild: Sanna Kuningas, Luke


Exempel på geodata som kan användas i

beredningen av NVP

• Farleder, hamnar, skyddszoner, naturskyddsområden,

Natura-områden

• Fastighetsgränser och -nummer

• Konstituerade/okonstituerade delägarlag

• Vattenområdenas tillstånd, belastning, uppföljning

• Fiskebegränsningsområden

• Infrastruktur relaterad till fiske

• Storskarvkolonier, retur av fiskmärken

• De centralasta lekområdena för fisk

• Förekomstområden för de olika kräftarterna

• Områden som används för kommersiellt fiske

• De viktigaste områdena för fritidsfisket

• Fiskeguidernas områden

• Fiskeövervakningens tyngdpunktsområden, avtalstäckning

• Förverkligade och potentiella restaureringsobjekt

9 23.9.2019

Källa: Syke, VESISEN-tuote


Exempel på insamlade geodatamängder

10 23.9.2019

• Ägoförhållandena för vattenområena, delägarlag, konstituerade

delägarlag, övervakningsavtalens täckning,

fiskeförbudsområden, annat nyttjande av området

• Informationen behövs bl.a. för att utveckla gemensama

fisketillstånd och fiskeövervakningen

• Geodata kan behändigt flyttas från program för geografisk

information till pdf-format för lättare åtkomst


Områden som lämpar sig väl för kommersiellt fiske

• ”Uteslutningsprincipen”

• Skyddsområden, farleder o.dyl. bort

11 23.9.2019


Informationskällor om viktiga lekområden för fisk

• VELMU:s öppna karttjänst (SYKE upprätthåller)

– http://paikkatieto.ymparisto.fi/velmu/

• Kartorna grundar sig på fältobservationer och modellering

• Gös och abborre för hela kusten, gädda för sydkusten

12 23.9.2019

• Lokalkännedom –

Informationen kan samlas in

med elektoniska hjälpmedel,

t.ex. Maptionnaire, Lukes

HARAVA-program

• På Borgå-Sibbo området

användes papperskartor

• Information ficks av 13

lokalaktiva

Kuva: Lari Veneranta, Luke


Informationskällor om viktiga lekområden för fisk –

fältarbete

13 23.9.2019

• Gulf-provtagare för yngel i pelagialen, håvar i par (0,5m & 1m djup), 500 m

linjer, upprepning med ca en veckas mellanrum -> kvantitativt material

• Yngel av gädda/lake/mörtfiskar söktes vid växtlighetsklädda stränder, 100

meters linjer (2-3 besök) -> riktgivande information om riklighet

Bilder: Tapio Gustafsson, Sanna Kuningas, Antti Lappalainen


Användning av fortplantningsdata i fiskeriområdet

• Fiskebegränsnigar under lektiden (NTM:s befogenhet, 53§ ja 54§).

Främst gös och gädda.

• Skydd av centrala fortplantningsområden (hotspots) från övrig aktivitet.

• Identifiering av potentiella restaureringsobjekt (t.ex. gloflada, vars

kontakt med havet håller på att snöras av)

14 23.9.2019

• I bakgrunden lagens

målsättning: ”Trygga

fiskarnas naturliga

livscykel och förökning

genom att möjliggöra

nödvändiga

fiskebegränsningar och

övriga åtgärder”


Slutledningar gällande fortplantningsområden

• Gös: lokalkänndedom visade sig vara en ganska bra

informationskälla. Viktiga ”hotspots” kan förbli oidentifierade.

• Gädda: lokalkänndedom (och VELMU-kartor) visade sig opålitliga.

En del av de ”viktiga platserna” saknade helt växtlighet som lämpar

sig för gädda.

15 23.9.2019

• Det lönar sig att utnyttja lokalkänndedom, men för NVP-arbetet är

det skäl att säkerställa fortplantningen genom provtagning i fält

(extern aktör?) På så sätt får avgränsningar av fiskebegränsningar

sannolikt bättre godkännande bland allmänheten.

• Med stöd av lokalkänndedom kan det hända att viktiga områden

förblir oidentifierade. Med regionala engångskarteringar kan man

kontrollera potentiella områden.

• VELMU-kartorna som hjälp för planering av provtagningarna.

Kuva: Sanna Kuningas


Målbilder och delmål för fiskbestånden och fisket

Anvisningen i NVP-modellstommen:

Målbilden är vattenägarnas och användarnas gemensamma vision om vart man

på lång sikt vill nå gällande fiskevården och fisket. Målbilden kan till exempel vara

att vattenområdet är ett lockande fritidsfiskeobjekt där de viktigaste fångsterna är

stora gösar, gäddor och abborrar. På områden som lämpar sig för kommersiellt

fiske kan målbilden vara en livskraftig näring som hållbart nyttjar fiskresurserna.

Delmål: Till målbilden fogas ett eller flera delmål som är så pass tydliga, att det är

möjligt att följa upp och mäta uppfyllandet av dem och förändringens riktning –

eller åtminstone går det att uppskatta dem med hjälp av expertis. När delmålen

uppfylls eller man tydligt närmar sig dem är man på väg mot målbilden.

16 23.9.2019


Målbild (Borgå-Sibbo havsområde)

”Områdets fiskresurser vårdas och nyttjas på så sätt att de

effektivt och mångsidigt kan producera närmat åt konsumenterna

utan att äventyra fiskbeståndens avkastning och diversitet.

Fritidsfisket ger mycket välmående och upplevelser, det

kommersiella fisket utgör en levande del av lokalkulturen och

fisket ger utdelning åt vattenägarna.

Bestånden av fiskets centrala fiskarter är starka. Man känner väl

till tillståndet för områdets fiske och de viktigaste fiskbeståndens

tillstånd och informationen utnyttjas för fiskestyrningen. "

17 23.9.2019


Exempel på delmål – Borgå-Sibbo

• Det kommersiella fiskets attraktivitet och

verksamhetsförutsättningar förbättras.

18 23.9.2019

-> Uppfyllandet mäts genom antal

fiskare, fångstuppgifter och

fiskeansträngning (i ruta 54)

-> Målsättningen är att 15 kommersiella

fiskare i huvudsyssla (Grupp I) i

framtiden ska verka på området

-> Fångstnivån för de viktigaste arterna

samt fångstansträngningen ökas till

samma nivå som medeltalet från åren

2010-2015.



Skadorna som sälar och skarvar förorsakar det kommersiella

fisket och även fritidsfisket minskar från nuvarande nivå

-> Uppfyllandet mäts genom att intervjua grupp I-fiskarna på området

med regelbundna intervaller.

19 23.9.2019

Fungerande samtillståndsområden bildas på området, och de

ökar områdets attraktivitet som fritidsfiskeobjekt, förbättrar det

kommersiella fiskets möjligheter att utvidga sitt verksamhetsområde

och ger mer tillståndsintkter till fiskeriområdet och vattenägarna.

-> Uppfyllandet mäts till en början genom antalet nya

sammanslutnintar samt antalet och arealen av konstituerade

delägarlag, senare genom utvecklingen för samtillståndsområdets

areal och tillståndsintäkter.



Fiskeriområdet stöder och möjliggör i samarbete med

föreningar, skolor och delägarlag barns och ungas

fiskehobby

-> Uppfyllandet mäts genom antalet organiserade tillställningar och

antal deltagare.

20 23.9.2019

Bild: Tapio Gustafsson


Verställandet av nyttjande- och vårdplanen

21 23.9.2019

• Viktiga uppgifter som ska

verkställas under planeringsfasen

sammanställs till exempel i

tabellformat

• Detaljer lämnas till de årliga

verksamhetsplanerna.


Utvärdering av effekter och uppdatering av planen

• Ett viktigt kapitel!

• Uppfyllandet av målbilder och delmål utvärderas med jämna

mellanrum.

• I Borgå-Sibbos utkast är utvärderingen av uppfyllandet av

delmål uppdelat i två delar så att de första resultaten är

färdiga till stämman år 2025 och den andra delen till stämman

år 2029.

• I kaptilet berättas för varje delmål (1 – 7) vad man ska göra

om målsättningarna inte verkar uppfyllas (nya metoder,

uppdatering av NVP).

22 23.9.2019


Regional intressebevakning

• Tillsatt kapitel!

• Fiskeriområdet kan vanligen inte genom sin egen verksamhet

påverka till exempel belastning på vattenområdena

• Det är ändå viktigt att fiskeriomårdet för fram sina synpunkter och

strävar efter att till exempel genom utlåtanden påverka sådana

projekt som kan komma att påverka miljöns tillstånd

– Åtgärdsprogrammen för vatten- och havsvården

– Regionala skarvarbetsgrupperna övriga grupper

– Att påverka innehållet i uppföljningsprogram

• I det här kapitlet synliggörs de viktigaste kanalerna för påverkan

och aktiviteten i dessa.

23 23.9.2019


Slutsatser

• Naturresursinstitutets NVP-modellstomme visades sig vara

huvudsakligen fungerande

• Tillägget "Regional intressebevakning"

• 118 fiskeriområden -> variationer finns!

• Det presenterade (utkastet) kan inte generaliseras

• Viktigt att involvera intressegrupperna

• Användningen av geodata är central

• Ansamlingen av ny forsknings- eller uppföljningsinformation

kan leda till behov att uppdatera nyttjande- och vårdplanen

• Luke publicerar under hösten en metodanvisningsrapport som

stöd för användandet av geodata.

24 23.9.2019


Boken Nyttjande och vård av fiskresurserna

• Gavs ut på finska i november 2018

• På svenska i slutet av år 2019

• Gott om information att använda i NVP-arbetet

• http://jukuri.luke.fi/handle/10024/543698

• http://jukuri.luke.fi/handle/10024/543699

• Tillgänglig även i tryckt format

25 23.9.2019

© Natural Resources Institute Finland26 23.9.2019Teppo Tutkija

Documents

Fiskeriområdenas nyttjande- och vårdplanering och Borgå ...Delmål: Till målbilden fogas ett eller flera delmål som är så pass tydliga, att det är möjligt att följa upp och