FL 4 (forts FL3)

Utrikeshandel, valutor, BNP och tillväxt

Fokus:Varför frihandel?

Hur bestäms växelkurser?

Vad innebär devalvering?

Vad är BNP, försörjningsbalans och bytesbalans?

Hur skapas tillväxt?

Hur kan tillväxten fördelas?

Kap 7 Varför handlar länder med varandra?

Egentligen felställd fråga, länder handlar i mycket liten omfattning med varandra,istället är det företag och människor i olika länder som handlar

Dock kvarstår som innan med enskild marknad med producenter/konsumenter, dvs attman handlar med varandra för att kunna specialisera sig på det man är relativt bäst på

Resurser och talanger är inte jämnt fördelade över jorden. - Okvalificerad billig arbetskraft- kvalificerad dyrare arbetskraft- naturresurserna inte jämnt fördelade över jorden

Precis som innan gäller att fritt utbyte främjar välståndet

s

Kap 7

Protektionism kontra frihandel

Protektionism = En politik som genom handelshinder (tullar) söker skydda inhemskproduktion. En tull innebär en särskild skatt som läggs på importerade varor och gör demdyrare relativt inhemskt producerade varor. Bättrar på handelsbalansen, dvs nettot av exporten - importen

Problem med protektionistiska tilltag är tvåfalt. Dels tenderar det bli ömsesidigt, dvs att tullutsatt nation svarar med samma mynt. Innebär i längden att man förlorar möjlighetentill att utnyttja relativa fördelar

Dels underlättar det för inhemska företag att agera monopolistiskt, vilket medförvälfärdsförlust för konsumenten

Frihandel = handel som inte inskränks utav tullar och andra importhindrande åtgärder

Kap 7

Effekten av frihandel fig 7.1 151

P1 och K1 är inhemsk jämvikt utan import

Med import skiftar utbudet (billigare utländska skjortor), ny jämvikt med lägre pris ochhögre total kvantitet blir P2 K2

inhemsk produktion minskar K1-K3 till fördel för utländska producenters utbud

Total import blir K2 – K3

Kap 7

Effekten av tull fig 7.2 s 151

Med import utan tull är jämvikt K2 P2, efter tull stiger priset till P3. Vid detta pris minskarkonsumenternas totala efterfrågan från K2 till K4

Importen minskar med kvantiteten till K4-K5

Det höjda priset medför att inhemska producenter ökar sin produktion från K3 till K5

Resultatet blir att konsumenterna får betala för tullen i form av högre pris, tillskottentillfaller staten och de inhemska producenterna genom ökad vinst

Kap 7

Växelkurser och valutorVäxelkursen är priset på en valuta uttryckt i annan valuta, ex 9.20 kr per euro

Utländska säljare/exportörer i ex USA vill oftast få betalt i USD, på samma sätt villsvenska säljare/exportörer få betalt i SEK.

Detta medför stora valutatransaktioner över världen och då växelkursen är inte konstantutan flyter, kan det innebära att kursen även påverkar priset på vår export och importsamt dess konkurrenskraft

När kronan stiger i värde (apprecierars) blir det dyrare för andra länder att importeravåra varor, men samtidigt blir det billigare för oss att importera

När kronan sjunker (deprecieras) blir våra exportvaror billigare, men importvarorna blirdyrare

Kap 7

Fast eller rörlig växelkurs?Rörlig växelkurs = system där kursen rör sig fritt på valutamarknaden, prissätts av defria marknadsmekanismerna För små ekonomier kan förändringar i kursen medföra problem i form utav b la osäkerheti framtida intäkter och kostnader för import och exportföretag

Fast växelkurskurs = system där den egna valutakursen låses fast gentemot en vissannan valuta el grupp av valutor. Ex har Usd rent historiskt varit en favorit. Detta hoppasman skall kunna ge stabilitet och minska svängningar i kursen

valutaunion

Kap 7

Devalveringar?Devalvering innebär att man skriver ned en valutas värde i en situation med fastväxelkurs. Tillstånd för detta gavs utav IMF, Internationella valutafonden

Genom att devalvera sin valuta blir ett lands exportvaror billigare i utlandet, dettamedför att företagen kan öka sin export. Dock måste inhemska konsumenter och företagbetala mer för import

Kan lede till inflation i landet pga de nu dyrare importvarorna = mindre köpkraft = kompensationskrav i form av högre löner etc.

Kap 7

Sammanfattning :Olika länder handlar med varandra för att kunna utnyttja varandras olika produktions-förutsättningar och på sätt öka den sammanlagda välfärden

Företag i olika länder bör specialisera sig på det de är relativt bäst på

Protektionism sänker den totala produktionen och höjer priset för landets invånare

På kort sikt avgörs växelkursen utav utbud och efterfrågan

Rörlig växelkurs kan leda till instabilitet och osäkerhet, kan avvärjas genom att man gårmed i en valutaunion likt EMU eller inför fast växelkurs

Devalvering leder till sänkt valutakurs och förbättrade exportvillkor, dock högre importprisKan även leda till inflationshot pga kompensationskrav

Kap 9

Nationalräkenskaperna

Innan har vi gått igenom prismekanismen och samspelet mellan producenter ochkonsumenter vid olika marknadssystem samt dess olika fördelar/nackdelar (microteori)

Nu skall vi studera den typ av blandekonomi vi har i Sverige idag och skall studera den samlade ekonomins aktivitet, sysselsättning, total produktion och den allmänna prisnivån,sk makroteori

Kap 9

Bruttonationalprodukten (BNP)Värdet av alla färdiga varor och tjänster som produceras i ett land under ett år

BNP mätt från tillverkningssidan summerar de olika förädlingsvärdena i hela ekonomin.Man beräknar förädlingsvärdet i varje företag, dvs försäljningsintäkter – kostnader förhalvfabrikat och råvaror.

Definitionsmässigt motsvarar detta värde vad företagen betalar ut i form utav ersättning till de som arbetar i företagen (löner), äger företaget (vinster) ochlånar ut kapital till företagen (räntor)

Det i sin tur innebär att summan av alla förädlingsvärden i en ekonomi måste vara lika med summan av alla inkomster, BNI

Kap 9

FörsörjningsbalansenBNP definierat från användarsidan summerar de olika sätt ett land kan använda sina producerade varor på. Man ställer då upp BNP på dess olika användningssätt i en s.k.Försörjningsbalans som visar tillgången på varor och tjänster samt hur de används

BNP kan användas till tre olika ändamål, konsumtion, investeringar och utrikeshandel

konsumtion = slutlig förbrukning utav tjänster och varor för att tillfredsställa mänskligabehov, ex mat, kläder (privat konsumtion) samt de tjänster som produceras inom denoffentliga sektorn (offentlig konsumtion)

Kap 9

Investeringar = sådant vi sätter av för framtida konsumtion. Dels varor som köps idagmen används morgon, dels satsningar idag på ex nya maskiner, byggnader etc för attkunna öka produktionen i framtiden. Obs! innehåller inte investeringar i ex skolgång ochforskning

Utrikeshandel = En del av det vi tillverkar kommer gå på export, men vi kommer även attimportera varor

Kap 9

Så nu definierar vi BNP för dess olika användningsområden somBNP = konsumtion + investeringar + (export - import)

Omskrivet som tillgång och efterfråganBNP + import (tillgång) = konsumtion + investeringar + export (efterfrågan)Se bild s 192

Kap 9

BNP och välfärdEkonomisk tillväxt är ofta ett mål för den ekonomiska politiken och mäts i BNP-tillväxt.Dock, BNP mäter snarare välstånd än välfärd, men argumenten för att använda det sommått även för välfärd är rimligen ok då mer resurser torde innebära mer välfärd för ettlands invånare

Svagheter med BNP för att mäta välstånd är b laHemarbete och svartarbete registreras ejVärdering utav olika produkter. För ex offentlig tjänsteproduktion används produktions -kostnaden som dess bidrag till BNP. Leder ex till att ökad brottslighet leder till höjd BNPdå polis och domstolsväsende får ökade kostnaderTar heller ej hänsyn till miljöpåverkanVisar ej på fördelningen bland befolkningen

Kap 9

SparandetTills nu definitionen och innebörden av BNP. Nu till hur vi fördelar produktionen mellankonsumtion och sparande

Att spara i nationalräkenskaperna är samma som att inte konsumera

BNP = sparande + konsumtion sparande = investeringar + (export - import)

Sparandet kan komma från tre olika källor :

Hushållen, företagen och den offentliga sektorn

Kap 9

BetalningsbalansenÄr en uppställning över alla transaktioner med utlandet över ett årInnefattar alla utbetalningar till och från utlandet i form utav ex turism, räntebetalningar,u-hjälp, utlandsupplåning osv (se sid 198).

Betalningsbalansens tre huvudkomponenter är bytesbalans, kapitaltransfereringaroch finansiell balans

Kap 9

Bytesbalansen (sid 199)Visar skillnaden mellan vad vi i ett land producerar och vad vi konsumerar av varoroch tjänster. Ett underskott i bytesbalansen innebär att vi förbrukar mer än vad viproducerar

Poster inom bytesbalansenHandelsbalansen = skillnaden mellan export och import av varor

Tjänstebalansen = skillnaden mellan export och import av tjänster

Transfereringar över gränserna = u-hjälp och medlemsavgift till Eu

Avkastning på kapital = ränteutgifter och inkomster över gränserna

Kapitaltransfereringar = arvskiften, patent, licenser etc

Kap 9

Finansiell balans och utlandsskuld

Hur täcks ett bytesbalansskott upp?I betalningsbalansen ingår den s k finansiella balansen, som anger hur mkt valuta ettland lånar ut och lånar upp med omvärlden

Har vi ett underskott i bytesbalansen måste detta täckas upp med utlandslån i postenden finansiella balansen

Har vi ett överskott kan vi istället bygga upp fodringar i omvärlden och låna ut pengar

Kap 9

Sammanfattning :- BNP är det samlade måttet på ekonomins produktion under ett år- Det definieras som summan av alla förädlingsvärden under ett år- BNP är definitionsmässigt lika med BNI- BNP som mått på allmän välfärd i ett samhälle har brister, men ger ändå en hygglig

bild av verkligheten- BNP definierat från användarsidan i försörjningsbalansen visar hur ett land kan

använda det för konsumtion, investeringar och utrikeshandel- Betalningsbalansen visar ett lands totala transaktioner med omvärlden under 1 år

Dess tre huvudkomponenter är bytesbalans, kapitaltransfereringar och finansiell balans och skall alltid summeras till noll

Kap 10

Tillväxt och fördelningFrån kap 9BNP = konsumtion + investeringar + (export – import)

kan skrivas om likt följande

BNP = privat konsumtion + offentlig konsumtion + investeringar + (export – import )

Denna försörjningsbalans visar att om vi vill öka vår konsumtion (privat och offentlig)måste BNP stiga = tillväxt

Kap 10

Investeringar och tillväxten

Ekonomisk tillväxt skapas huvudsakligen genom ökade insatser utav de olikaproduktionsfaktorerna arbete och kapital, samt genom att produktiviteten ökar

Arbetet ökas genom fler arbetar eller att de som har arbete arbetar fler h

Kapitalet ökas genom investeringar, ex genom att investera i att bygga ut ellermodernisera produktionsapparaten (realkapitalet). Större tillgång på maskiner i sig och nya bättre maskiner gör att marginal- avkastningen per arbetad h stiger

Kap 10

Detta medför att mycket av dagens välfärd är resultatet av gårdagens investeringar, påsamma sätt som vi idag lägger grunden för kommande generationers välfärd

M.a.o. ställs vi ständigt inför beslut att konsumera idag eller imorgon, ju mer vi spararidag, desto mer kan kommande generationer konsumera

Kap 10

Inkomstfördelningen och faktormarknaderna

I en renodlad marknadsekonomi bestäms fördelningen av nationalinkomsten på faktormarknaden, dvs marknaden för arbete, kapital och naturresurser

Precis som med utbud/efterfrågan på skjortor, styrs efterfrågan och prissättning av deolika resurserna på :

- Vad företagen är villiga att betala i lön för arbete, ränta för lånade pengar och ersättning för naturresurser

- Vad folk kräver i ersättning för att ställa dessa resurser till företagens förfogande

Kap 10

Om det är ont om kapital kommer ersättningen (räntan) till kapitalägarna stiga

Om det är ont om arbetskraft kommer ersättningen (lönen) till de anställda stiga

Dock, i verkligheten bestäms inte hela inkomstfördelningen i enlighet med ovan,detta eftersom ex löner sätts i förhandlingar mellan fack och arbetsgivare