Föreläsning 7

Qing-dynastin

- Från grundandet till Taiping-upproret

Introduktion till perioden

• Ming-dynastin kollapsar 1644 då uppror kulminerar i Li Zichengs intåg i Peking

• Översvämningar och epidemier i tio prov. 1641-42 • Chongzhen-kejsaren begår självmord i Jingshan-parken• Den kinesiske generalen Wu Sangui släpper i detta

skede in manchuerna och gör gemensam sak med dessa • Rebellarmén c:a 1 miljon. Qing+Wu Sanguis arméer:

250 000 man• Rebellerna drivs på flykt efter slag utanför Peking

Fortsatt introduktion

• De nordliga arméerna fortsätter söderut

• 1662: De sista Ming-lojalisterna besegras

• 1673-1681: Han-kinesiska generaler som samarbetat med manchuerna gör uppror

• Motståndsnäste på Taiwan slås ned 1683

• 1683-1796: Pax Sinica

Det universella imperiet

• Ursprunglig frågeställning ”Minoritet i ett hav av kineser” - Manchuerna endast 2-3% av Kinas befolkning. Hur var detta möjligt?

• Men manchuerna hade en fot i båda kulturerna • Formel för samexistens: Delaktighet• Det universella imperiet omfattar alltså alla grupper i

regionen: han-kineser, manchuer och mongoler i förvaltningen

• Viktiga dokument och texter på monument finns på kinesiska, manchuriska, mongoliska och tibetanska

Bilder av den manchuriske kejsaren

• För han-kineserna framställdes kejsaren som bildad konfucian (genom deltagande i konf. Riter; kejserligt stöd till litterära projekt; stöd till akademier; examineringssystemet)

• För mongolerna: beskyddare av lamaistisk buddhism och företrädare för stäppfolken (titlar, ämbeten, handel)

• För manchuerna: oförstörd manchu. Regelbundna resor till Manchuriet i ny dager (jakt, ridsport)

Kangxi-kejsaren - som konfucian

Qianlong-kejsarenpå jakttur

Yongzheng-kejsaren som mongolisk aristokrat

Yongzheng-kejsaren som daoist

Qianlong-kejsaren

Andra faktorer bakom den manchuriska framgången

• På lokal nivå: Liten eller ingen skillnad (endast frisyren!). Nästan bara han-kineser i lokal förvaltning (länsnivå)

• Grödor från Amerika: sötpotatis, majs och jordnötter

Vägen till Pax Sinica (1683)- Arvet efter Nurhaci

• Manchuerna: i nuvarande Heilongjiang och Jilin. Jordbruk, jakt och boskapsskötsel. Ginseng! Ättlingar till jürchen-folket

• Delar av regionen under militär förvaltning• Nurhaci (1559-1626) enar stammar/hämnas

fadern i början av 1600-talet• 1616: (Yngre) Jin utropas. Fientlig

inställning till kineser.

Vägen till Pax Sinica II

• 1615: Fanorna. Fyra växer till åtta (Gul, vit, blå, röd, (röd)kantad gul etc)

• 1619: Regelrätta strider med Ming-styrkor inleds• Förbund med mongoliska stammar• Inspirerat av mongolerna: 300 hushåll - ett

kompani; 5 kompanier - en bataljon; 10 bataljoner - en fana. Manchuer, kineser mongoler

• Om varje hushåll bidrog med en krigare kunde en fana omfatta 15 000 man

Policyskiftet 1626

• Sonen Hong Taiji tar över efter Nurhacis död 1626

• Ny politik: sinifiering

• Tar avstånd ifrån massavrättningarna som Nurhaci beordrat efter kinesernas uppror 1623

Sinifieringen under Hong Taiji

• Igångsätter examinationer för rekrytering av personal bland kineser

• 1631 Inrättar sex ministerier (som i Kina) för södra delen. Den norra delen under fanorna.

• 1631 Första helkinesiska fanan blir verklighet efter att stor kinesisk befästning kapitulerat med 11 000 man

• 1636: Dynastinamnet ändras till Qing (ren/klar)• 1642: åtta helkinesiska fanor. Inte längre

manchuer vs kineser

Vändningen under Dorgon(d. 1650)

Kangxi-perioden

• 1662-1722: Försoningspolitik gentemot den han-kinesiska eliten

• Samtal mellan kejsaren och företrädare för han-kinesisk elit om hur Qing-dynastin ska kunna vara behjälplig i sammanställningen av Ming-dynastins historia

• Resulterar i Boxue Hongru 博学鸿儒 1679• Fler projekt som engagerar: Kangxi Zidian; Gujin

tushu jicheng; sammanställningar av kom. Till klassikerna

Dorgons förmyndarregering

• Shunzhi-kejsaren (1644-1661) endast sex år gammal då maktskiftet sker.

• Farbrodern Dorgon blir den dominerande parten i förmyndarregeringen

• Återgång till samma politik som under Nurhaci

• T ex Hår- och klädediktet 1645

• Massakern i Yangzhou 1645

De upplysta despoterna

• Kangxi-perioden 康熙 : 1662-1722. Kangxi-kejsaren regerar på egen hand från 1669

• Yongzheng-perioden 雍正 : 1723-1735

• Qianlong-perioden 乾隆 : 1736-1796

Ming-lojalister

• Ämbetsmän tveksamma till att tjänstgöra i den nya förvaltningen

• Lojaliteteten låg traditionellt hos den dynasti där man avlagt examina eller verkat som ämbetsman

• En del lärda valde att leva som munkar i en klosterorden, eller som lärare vid en av de många privata akademier som fanns i landet

• Om personen var ekonomiskt oberoende kunde han ägna sig åt ett projekt. Vanliga projekt var sen Ming - hur kunde detta ske?

Yongzheng-perioden

• Samhällsklimatet hårdnar något

• Kamp mot korruption som börjat bli vanlig under senare delen av Kangxi-perioden

• Traditionen med informella brev till kejsaren från ämbetsmännen i provinserna institutionaliseras under Yongzheng-perioden

Administrationen

• I stort sett som under Ming:• Kejsare; kansli (Neige); Liubu;

Lokalförvaltningen: Generalguvernör; provinsguvernör (provinsnivå); prefekt (flera län/städer); länschefen med sin personliga lilla stab; lokala kanslistaben (på länsnivå); baojia-systemet (på lägsta nivån: by/stadsdel)

• Under Yongzheng-perioden tillkommer Junjichu mellan kejsare och kansli (informella möten; handplockad personal)

Qianlong-perioden1736-1796

• Mycket tyder på att Qianlong-kejsaren försökte nå en syntes mellan Kangxis generösa hållning och Yongzhengs stramhet

• Många ser Qianlong-perioden som Qing-dynastins höjdpunkt

• Det fanns inte mycket spänningar kvar mellan manchuer och han-elit

Att notera under perioden

• Befolkningsökning: 1625: 150 miljoner; 1680: 120 miljoner; 1741: 143 miljoner; 1762: 200 miljoner; 1851: 432 miljoner

• Social oro under senare delen av Qianlong-perioden: ”Själatjuvarna” 1768; Wang Lun-upproret 1774; : antalet fall av ”totalcensur” växer; rättsprocesser om jord inom klaner vanligare

• Vita Lotus-sällskapets uppror 1796-1803 inte en överraskning. Slutet på Pax Sinica

Handel

• Kina exporterade i stort sett samma varor som tidigare under Ming - främst siden och porslin

• Men från och med 1600-talet började man i stor skala att också exportera te från odlingarna i Fujian och Zhejiang

• Positiv handelsbalans gentemot Europa, som uppfattade det hela som att Kina inte var villigt att importera

• Men man importerade det man hade bäst användning för - mängder av silver.

Opium

• En produkt fann dock sin väg in på den kinesiska markanden - opium, en drog som sedan en tid tillbaka varit känd i Kina och främst använts för medicinskt bruk.

• Det var importen av opium som under 1820-talet och framåt som i mycket stor utsträckning bidrog till att Kina fick en negativ handelsbalans:

• Mer silver strömmade ut ur landet än vad som kom in, trots att Kinas export ständigt ökat i volym.

Opiumhandelns utveckling

• 1729: 200 lådor• 1731: Förbud mot import av opium• 1790: 400 lådor• 1817-19: 4228 i snitt• 1821: 5959• 1823: 9035• 1830 19956 • 1836: omkring 30 000• 1838: minst 40 000

Triangelhandeln

• Ostindiska kompaniets opiumhandel ”med” Kina börjar utvecklas mer systematiskt från 1816 då den utvecklades till en triangelhandel mellan Storbritanien, Indien och Kina …

Hur det gick till …

• Från Storbritannien exporterade varor som såldes i Indien (textilier bland annat).

• Man köpte upp opiumskördar på landområden som kontrollerades av kompaniet.

• Detta opium exporterades sedan, via mellanhänder till Kanton där det såldes för mellan tusen och två tusen mexikanska dollars per kista (65 kg) (efter 1838 mellan 700-1000 dollar).

• Delar av förtjänsten gick sedan till inköp av kinesiskt te, som fraktades och såldes till god förtjänst i Storbritanien.

Kinas reaktion

• I Kina växte det fram två olika uppfattningar om hur problemet borde angripas.

• En sida propagerade för att man borde tillåta handeln, men att då beskatta opiumet hårt.

• Den andra sidan propagerade för en hårdare linje - att genom handling, och inte bara protester, visa att man inte längre tolererade smugglingen. Det blev den hårda linjen som till slut vann gehör hos kejsaren.

Lin Zexu 林则徐

• En ämbetsman vid namn Lin Zexu (numera nationalhjälte i Folkrepubliken Kina) sändes 1839 till Kanton med uppdraget att stoppa opiumhandeln.

• Han beslagtog 20 000 lådor med opium och sände iväg engelsmännen.

• Engelsmännen genomförde då ett antal anfall i Pärlflodsdeltat och längs den kinesiska kusten upp till Zhejiang.

Kriget 鸦片战争

• Situationen allvarlig 1841 då brittiska förstärkningar anlände till Kina.

• När britterna attackerat kinesiska ställningar vid Pärlfloden, Xiamen (i Fujian) och Ningbo (i Zhejiang) och dessutom hotade både Nanjing och Hangzhou så började man förhandla.

• Förhandlingarna mynnade ut i Nanjing-fördraget 1842

Fördraget 南京条约• Det blev det första i en serie ojämlika fördrag

som Kina påtvingades:• I Nanjing-fördraget stipulerades bland annat

att: • 1) Kina skulle betala 21 miljoner silverdollar i

skadestånd och ersättning för beslagtaget opium;

• 2) Kanton, Xiamen, Fuzhou, Ningbo och Shanghai skulle öppnas för engelsmännen;

• 3) ön Hongkong skulle tillfalla Storbritannien.

Konsekvenserna

• Två tredjedelar av handeln flyttades snart över till det mer attraktiva Shanghai. Detta fick förödande konsekvenser för de kantoneser som blivit beroende av handeln via Kanton

• Kopparns värde i förhållande till silver sjunker ännu snabbare:

• 1820: en liang (36 gr.) 1000 kopparmynt• 1827: -- 1300 --• 1838: -- 1600 --• 1845: -- 2200 +

Bakgrunden till Taiping-upproret

• Detta fick oerhörda konsekvenser för den fattigare delen av befolkningen vars inkomster kom i koppar och vars skatter kalkylerades i silver

• Desperationen som Nanjing-fördraget medförde ledde indirekt till ett av de blodigaste upproren i Kinas historia nio år senare: Taiping-upproret 1851-1864: (20-30 miljoner döda).

Hong Xiuquan och Taiping-upproret (1851-1864)

Hakka från Kanton, f. 1814Examensförsök på shengyuan-nivå år 1830, 1836,

1837, och 18431837 - Får syner där han uppmanas av en äldre man

att driva ut demonerna ur landet. Möter ”brodern”. Sätter 1843 detta i samband med en kristen skrift som han fick 1836. Ser sig som Jesus yngre bror. Lär sig mer om kristendomen av Issachar Jacox Roberts. Börjar predika.

Flytten till Guangxi

• 1843-44 Bränner konfucianska och buddhistiska böcker och statyer

• Blir avskedad från skolan där han arbetar• Flyttar till Guangxi med anhängare• Bildar ”Gudsdyrkarna”• Många anhängare bland ”utslagna”• Anti-Qing inom några år• Första större striderna 1850• Taiping Tianguo utropas 1851

Färden norrut

• 20 000 anhängare 1850 växer till c:a 500 t. år 1853 då Nanjing intas av rebellerna

• 40 000 manchuer massakreras• Rörelsen tappar farten efter 1853-54 då man når

Tianjin i ett försök att inta Peking• När Nanjing intas av kejserliga styrkor år 1864

har 20-30 miljoner människor mist livet i Kina• Qing-dynastin drabbas av fler katastrofer innan

dynastin faller i revolutionen 1911