1www.svenskakyrkan.se/karlshamn

5 2011

Vi kan göra skillnad sidan 3

Julkalendarium sidorna 10-11

Med konfirmanderna på läger sidan 9

2

JOHAN TYRBERGkyrkoherde/kontraktsprost

Ledare

Vi kan göra skillnad

Kändisar på kyrkogårdarna

Kyrkligt ABC om fastan

Buxbomsjukan sprider sig Carl Gustafs skattkammare om klocktornetJesusserien om att tro på Gud och Jesus

Konfirmanderna på läger Julkalendarium

Anslagstavla

234567

8

91012

Innehåll:

Utgivare: Svenska kyrkan Karlshamn

Ansvarig utgivare: Johan Tyrberg, 0454-30 21 01johan.tyrberg@svenskakyrkan.se

Redaktion: Britt Kilsäter, Camilla Lindskog och Johan Tyrberg

Redaktör: Camilla Lindskog, 0454-30 21 11camilla.lindskog@svenskakyrkan.se(text och bild om inget annat anges)

Församlingsexpedition och Kyrkogårdsexpedition:Vardagar 09.30-12 och 13-14.30Telefon: 0454-30 21 00

E-post: karlshamn.pastorat@svenskakyrkan.se

Hemsida: www.svenskakyrkan.se/karlshamn

Facebook: www.facebook.com/SvenskakyrkanKarlshamn

Omslagsbild: Camilla LindskogFörsamlingspedagog Susanne Pers-son, barnledare Annika Wall och mu-sikpedagog Helena Wilhelmsson övar inför julspel i Carl Gustafs kyrka 2011

Tryck: BS-tryck AB, Karlshamn

Stanna till på DrottninggatanJag sitter och njuter av en kopp kaffe och läser förstrött vad vi ska berätta om i detta nummer av Församlingsbladet. Det är nästan så att jag sätter kaffet i fel strupe… flykting-katastrof, mord, att avstå från njutningar, buxbomsjuka och knäckt kyrktorn… Är det bara elände? Nej då! Det handlar till stor del om hur vi faktiskt kan ta tag i problemen.

Vi kan hjälpa till så att det märks ända till Afrika! Och läs vidare så kommer även du till våra härliga konfirmander och allt som julen handlar om. Gudstjänster och konserter så att kyrkan nästan inte hinner städas mellan varven. Det är underbart!

Jag tillhör dem som älskar julen. Det jag tänker mest på är alla dofter, smaker och så musi-ken. Egentligen har varje tid

under året sin tjusning, men man drivs att försöka ta det lite lugnt i samband med julen. Tyvärr drivs tempot upp av alla förväntningar, men stanna till lite då och då.

Stanna mitt på Drottninggatan och se på människorna. Se på julskyltningen. Sätt dig och ta en kopp kaffe! Kom och njut av musiken i kyrkan. När julen se-dan väl är över, tar vi med oss glädjen över ett under vi nog aldrig riktigt kan förstå. Gud är mitt ibland oss!

3

Vi kan göra skillnadAtt Svenska kyrkan hjälper behövande i Sverige är det många som känner till, men det är inte lika många som vet att vi också varje år deltar i omkring 400 utlands-projekt gällande landsbygdsutveckling, fredsbyggande och katastrofhjälp.

Varje dag anländer nya flyktingar till orten Dadaab i Kenya för att söka skydd mot torka och hunger. Dadaab omges av världens största flyktingläger med uppåt 500 000 människor.

16 000 barn dör varje dag på grund av brist på näringsrik mat. Två miljarder människor går hungriga till sängs varje kväll. Svenska kyrkans matkasse är början på en bättre framtid. Till-sammans kan vi utrota hungern! Stöd Svenska kyrkans internatio-nella arbete genom att beställa Svenska kyrkans matkasse.

Du får inga matvaror eller recept. Du ger mänskliga rättigheter. Du räddar liv.

Matkassen kan innehålla ett mangoträd som ger en ny in-komstkälla, en höna som ger ägg att äta eller sälja, eller en utbildning i bevattning, göd-selteknik eller grönsaksodling.

Beställ matkassen här: http://matkasse.svenskakyrkan.se eller kontakta församlingsexpedi-tionen, 30 21 00, så hjälper vi dig.

Enligt FN är över tolv miljoner människor drabbade av den värsta torkan på 60 år i Somalia, Kenya och Etiopien. Genom ACT-alliansen, Action by Churches Together, är Svenska kyrkan med och ger akut katastrofstöd. Stödet riktas både till dem som valt att stanna i sina hem på landsbygden och till dem som flytt.

Svenska kyrkan fokuserar på ut-delning av matpaket, vatten, tvål, myggnät och konstruktion av latriner. Så snart det är möjligt ska arbetet starta med att hjälpa människor få igång sin försörjning igen. I flykt-inglägren satsas på barnens skolut-bildning, försörjningsprojekt för vuxna, kurser i konflikthantering och annat som gör människor mer själv-ständiga.

Du kan stödja Svenska kyrkans ar-bete på Afrikas horn. 50 kronor räck-er till en dagsranson mat för två per-soner. 100 kronor ger 1 200 personer vattenreningstabletter i sju dagar.

375 kronor räcker till ett familjepaket med myggnät, presenning, filt, plast-dunk, madrass och tvål. SMS:a ordet HUNGER till 72 950 så bidrar du med 50 kronor. Du kan också hjälpa via plus- och bankgiro: pg 90 01 22-3 eller bg 900-1223, ange Östra Afrika. I Carl Gustafs kyrka kan du skänka pengar via vår kollektomat.

Är du intresserad av internationella frågor? Vi letar efter dig som vill engagera dig för en bättre och mer rättvis värld, både här hemma och i andra länder. Anmäl dig till prästen Carina Wallace via telefon, 30 21 05, eller mejl: carina.wallace@svenskakyrkan.se.

Vi behöver dig. Världen behöver dig!

CAMILLA LINDSKOGFoto: ACT/Paul Jeffrey

4

Ouppklarat mord på Drottninggatan

Grannarna i trappuppgången på Drottninggatan 89 anade oråd kvällen den 15 januari eftersom Oscar Lund-grens tidning fortfarande satt kvar under dörrhandtaget. De tog sig in i lägenheten och fann honom liggande med huvudet i en stor blodpöl. Man kallade genast på en läkare som bara kunde konstatera att Lundgren varit död sedan flera timmar tillbaka. Grannarna som först trodde att Lund-gren var sjuk i så kallad blodstörtning hade försökt ”städa upp” innan läka-ren kom. Detta misstag undanröjde sannolikt en del viktiga spår efter mördaren.

Oscar Lundgren var sockergrossist och affärsman med många kontakter, inte bara i Karlshamn. Han var en välkänd karlshamnsprofil, en ungkarl med mycket regelbundna vanor. Han åt till exempel alltid sin middag på Järnvägshotellet där han infann sig vid femtiden på kvällen. Två timmar senare betalade han genom att lägga pengarna på bordet. Ingen hade någ-onsin fått se hans plånbok. Ändå tal-ades det om att den var fylld med tus-entals kronor.

Lundgren var en stor filmälskare och nästan varje kväll besökte han någon av stadens biografer. Denna helgen visades ”Röda nejlikans åter-komst” på Rivoli. På Grand gick den svenska storfilmen ”Eli Sjursdotter” med Sonja Wigert och Sten Lindgren och på Metropol kunde man se Zarah

Leander i ”Tillbaka till hemmet”. Efter biobesöket tog Lundgren alltid en promenad genom staden. Strax efter klockan 23 lördagen den 14 jan-uari 1939 sågs han ensam vid Harms backe på väg norrut, troligen hemåt.

Redan från början kallades lands-fogden i Karlskrona in för att leda po-lisutredningen. Han kontaktade Stockholmspolisen och fick därifrån hjälp av fingeravtrycksexperten Nils Fahlander. I flera dagar arbetade man i den utkylda lägenheten. Rester av värdepapper som eldats i kakelugnen sågs som värdefulla spår, men kan-ske hade gärningsmannen på detta sätt bara försökt leda polisen på villo-vägar?

Länsstyrelsen utfäste en belöning på 500 kronor till den som kunde lämna sådana tips att mördaren greps. En anonym person erbjöd sig att öka på belöningen med 4500 kronor men

MARIANN HÖGLUNDKällor: Carlshamniana

och Expressen 11 januari 1964

I januari 1939 skedde ett brutalt mord på Drottninggatan 89. Mordet på den 82-årige grosshandlaren Oscar Lundgren är ännu olöst.

trots detta kunde polisen aldrig binda någon vid mordet, även om flera misstänkta fanns under årens lopp.

Den 14 januari 1964 preskriberades mordet på Oscar Lundgren. Först då avslöjades att mordvapnet varit en kofot. Ett av de besinningslösa slagen hade missat sitt mål och gjort ett per-fekt avtryck i en soffa. Den rätta ko-foten som passade i avtrycket hittades dock aldrig.

Lundgren testamenterade nästan hela sin förmögenhet till Karlshamns stad, men testamentet blev inte giltig-förklarat. Efter en process mellan staden och Lundgrens syster kom man fram till en förlikning där arvet delades mellan Karlshamns stad, sys-tern och en systerdotter.

Oscar Lundgrens gravplats finns i familjegraven i kvarteret Golgata på Hvilans kyrkogård.

5

Kyrkligt ABC – Fastan

JOHAN TYRBERGFoto: Hans Thoursie

Nu är det jul igen, som varar ända till påska, nej det var inte sant för däremellan kommer fasta! Vad är fastan för högtid? Och kan man överhuvudtaget prata om fastan som en högtid?

”Genom att visa att jag kan avstå kan jag med större glädje

ta emot njutningen

Fastan är en av de företeelser vi ärvt från vår medeltida historia, samtidigt som man kan säga att vi kastat ut bar-net med badvattnet. Under medeltid-en tolkade man fastan som en plikt den kristne skulle utföra för att på det viset vara en bättre kristen. Martin Luther menade att det leder helt fel. Den ene är inte mer värd än den andre inför Gud, och man kan inte förvärva sig gillande inför Gud (det har man ändå genom hans kärlek). Detta ledde till att fastan försvann som företeelse ur kyrkan. Fastan kan dock ses som något annat.

Fastan är egentligen, från början, tänkt som en övning som jag själv kan dra nytta av. Det som blir väld-igt viktigt för mig kan riskera att do-minera och styra mig. Det kan handla om ägodelar, pengar, mat, dryck, tobak eller någon aktivitet. Om något dominerar mig är jag en slav under detta. Fastan kan hjälpa mig att ta kontrollen genom att under en tid av-stå, eller minska på det jag njuter av. Jag visar på det sättet mig själv att jag har kontroll över mig själv. Man kan också säga att det som dominerar mig blir min ”avgud”. Genom en fasta på detta kan jag ge den levande

Guden sin rätta plats. Då får också jag vara den jag ska vara.

Allt jag har måste jag en dag lämna ifrån mig. Även själva livet måste jag lämna. Genom att under en tid avstå från något jag tycker om, kan man säga att jag övar mig i att dö. Det låter lite överdrivet, men det handlar om att påminna mig om vad jag har. En dag ska jag dö, men nu har jag livet med alla möjligheter.

En förutsättning för fastan är egentligen karnevalen, eller fastlag-en. Det är en tid när jag tar för mig lite extra av det jag tycker om (natur-ligtvis med hänsyn till eventuella faror). Efter att ha njutit avstår jag, och upplever skillnaden med min kropp. Karnevalens höjdpunkt är Fastlagssöndagen till fettisdagen. Askonsdagen inleder så fastan och varar fram till påsk.

När vi i kyrkan påminner oss om att Jesu kärlek ledde honom till att ge

upp allt för oss, ger vi upp något för att påminna oss om vad vi har. När påsken kommer och vi firar livets seger över döden kan jag fira genom

att åter tillåta mig det jag njuter av. Livet blir påtagligt, det jag har blir tydligt och jag kan lättare glädjas över detta. Genom att visa att jag kan avstå kan jag med större glädje ta emot njutningen.

Fastan kan alltså handla om att avstå från godis eller något annat onyttigt. Men det kan faktiskt också handla om att avstå från något nytt-igt, om just det håller på att dominera mig. Fastan handlar om att lära sig njuta med tacksamhet.

6

I våras berättade vi att den elaka svampsjukdomen Cylindrocladium buxicola upptäckts på Hvilans kyrko-gård. Det är en mycket allvarlig svampsjukdom, och tyvärr finns det ännu inget känt sätt att bekämpa den på. Kyrkogårdsförvaltningen har under året grävt upp sjuka plantor efter hand som de upptäckts.

Karlshamns församlings Kyrko-råd har beslutat införa planterings-förbud för buxbom och vädjar till alla gravrättsinnehavare att inte plantera buxbom på gravplatserna. Ett snabbt

Buxbomsjukan sprider sig

Svampsjukdomen Cylindrocladium buxicola upptäcktes i England i mitten på 1990-talet och har sedan spridit sig till många länder i Europa, däribland Sverige. Nu har Karlshamns kyrkoråd infört planteringsförbud på Hvilans kyrkogård.

SVEN-ERIK ASPEKLEV

ingripande kan vara avgörande för att hindra svampens spridning. Därför avlägsnar kyrkogårdsförvaltningen omgående buxbomsplantor som visar tecken på sjukdom, utan att först underrätta gravrättsinnehavaren. Där det är möjligt informerar vi gravrätts-innehavaren så snart det är möjligt.

Det är inte bara plantor på kyrko-gårdar som drabbats av sjukdomen. Den finns även i trädgårdar. An-greppen visar sig genom gulnande blad och blad som faller av. Till sist dör hela plantan. En till synes frisk

Kyrkogårdschef Sven-Erik Aspeklev är bekymrad över omfattningen av svampangreppet. Fortsätter spridningen i samma takt så är snart all buxbom på ett par kvarter borta.

planta kan bära med sig svampsporer, därför hjälper det inte att bara skära ner buskarna, de måste grävas upp och även det översta jordlagret ska tas bort.

Kyrkogårdsförvaltningen arbetar långsiktigt med att ersätta den sjuka buxbomen med myrtentry. Vi hoppas nu att de nya myrtentryplantorna ska överleva vintern och återkommer med mer information om hur projekt-et fortlöper.

7

Vår vackra Carl Gustafs kyrka byggdes med ett svagt torn. Man till-verkade därför nya klockstolar med 30 bjälkar till stöd. 22 grova bjälkar fick ersätta de tidigare, som böjde sig när klockan ringde. Men inga av de åtgärder som utfördes hjälpte.

Det var kris eftersom klockringning var en ansenlig inkomstkälla. Ett brudpar som önskade en kvarts ring-ning före vigseln fick betala en dalerenligt taxan runt år 1700. Själaring-ning i en kvart kostade 16 öre och ville man ha längre ringning, så dubblade eller tredubblade man av-giften. Det ställde förstås stora krav på klockorna och tornet. Länge disk-uterades hur man skulle göra och 1741 kom förslaget om en fristående klockstapel. Först 1759 byggdes en sådan. Den brann ner 1790 och året efter påbörjades byggandet av en ny som stod färdig 1793 och som står kvar än idag.

Inom den kristna kyrkan började klockor användas först i Nordafrika och år 535 finns de första kända kyrk-klockorna i Italien. De spreds snabbt och redan på 600-talet var de vanliga i kyrkorna. Ansgar medförde seden till Norden. Med hjälp av klockorna kunde många fler nås, de kan ju höras på en mils avstånd. De kallar till gudstjänst, berättar om vigslar och dop och om de avlidna.

Själaringning har ett medeltida, katolskt ursprung. Man trodde att sjä-len måste passera skärselden på väg till himmelen. Beroende av hur den döde levt sitt liv så skulle själen vara i skärselden en viss tid. Man skulle ringa för den dödes själ och för-söka korta ner tiden där. Efter refor-mationen förkastades denna lära och

i våra grannländer ringer man inte längre för de döda. Här i Sverige finns traditionen med själarigning kvar, men den förkunnar enbart att någon dött.

Man ringde inte likadant för alla. Klockorna ringde till exempel inte alls för grova brottslingar eller männ-iskor som tagit sitt liv. Den stora klockan ringde för män medan den lilla ringde för kvinnor. För kungar som dött kunde det hända att man ringde varje dag i kyrkklockan i ett helt år, medan man för bondebefolk-ningen bara ringde en gång. Dess-utom ringde det senare på dagen för adligt folk, då det ansågs vara finare. Eftersom det förr i tiden kostade pengar att få ringning hade stora del-ar av befolkningen inte råd med någ-on ringning alls.

I Karlshamns klocktorn finns tre klockor; Lillklockan (vikt: 650 kg) med årtalet 1697 (omgjuten efter branden 1790), Mellanklockan (vikt: 780 kg) med årtalet 1706 och Carl XII:s monogram, och Storklockan (vikt: 1130 kg) med årtalet 1765 (även denna är omgjuten efter brand-en 1790). På Storklockan finns följ-ande inskription: "Jag om bönen Dig påminner, bed med andagt til Din Gud".

Fram till 1924 sköttes klockorna av ringare, nu ringer de med hjälp av elektriska motorer. På 1940-talet gjordes en förbindelse mellan klockstapeln och kyrkan så att man kan sköta klockorna därifrån. Idag har vi själaringningar klockan 11.00 i fem minuter med Storklockan.

Varje vardagsmorgon klockan 08.00 och -kväll klockan 19.00

ringer Lillklockan i Karlshamn för att påminna om att det är dags att börja respektive sluta elda i husen. Tiderna var annorlunda förr, men traditionen lever vidare anpassad till nutidsmänniskan. Kyrkklockorna kallar oss till kyrkan och kan på-minna om Guds närvaro mitt i var-dagen.

Hellre ett klocktorn än en knäckt kyrka!

Klockringning var på 1700-talet en ansenlig inkomstkälla för församlingarna. Därför var det kris när tornet på Carl Gustafs kyrka inte klarade av ringningarna...

CARINA WALLACE

8

Ibland kommer frågan upp. Varför pratar vissa så mycket om Jesus? Räcker det inte med Gud? Gud har vi ju dessutom gemensamt med judar och muslimer. För att göra frågan kort kan man säga att Jesus är själva definitionen på kristendomen. Ingen Jesus – ingen kristendom. Men det är att göra frågan lite för enkel. Då måste man ju fråga varför? Egent-ligen handlar det om vem Gud är. Redan i skapelseberättelsen pratar Gud om sig själv i plural. ”Låt oss göra människor till vår avbild.” Ordet för Gud på hebreiska finns bara i plu-ral. Ändå poängteras att Gud är en.

Jesus pratar på ett mycket speciellt sätt om sig själv och Gud. Dels säger han ”jag och Fadern är ett”, dels säger han ”den som har sett mig har sett Fadern”. Tydligen ser han en stark identifikation mellan sig själv och Gud Fader. Samtidigt visar han lärjungarna hur han ber till Gud. En kraftig identifiering, och en tydlig åtskillnad.

När Mose en gång frågade efter Guds namn fick han veta att namnet är ”Han är” eller ”Han som är”. Detta namn ansågs så heligt att ing-en vågade uttala det. I stället sa man ”Herren”. När Jesus arresteras i Get-semane kommer soldaterna. Han frå-gar dem vem de söker. När de säger att de söker Jesus från Nasaret svarar han ”jag är”. När han säger ”Jag är” faller soldaterna till marken av en osynlig kraft. Det som händer är att Jesus uttalar det heliga gudsnamnet. Men han uttalar det inte i tredje person, om någon annan. Han sätter det i första person, om sig själv.

Utifrån dessa, och några andra bibel-ställen har de första kristna formulerat det som kallas ”läran om treenig-heten”. Gud är en, men samtidigt tre personer. Dessa tre personer i gud- omen är ”Fadern”, ”Sonen” och ”Den helige Ande”. Sonen är Jesus. Detta är en av de aspekter på kristendomen som är något av ett mysterium. Vi kommer troligen aldrig att riktigt för-stå det. Jesus är en människa, och

Är det skillnad mellan att tro på Gud och att tro på Jesus?

JOHAN TYRBERG

Varför pratar vissa så mycket om Jesus? Räcker det inte med Gud? Jesus är själva definitionen på kristendomen. Ingen Jesus – ingen kristendom.

”I kristendomen finns en möjlighet till en nära relation mellan Gud

och människa, på grund av Jesus

samtidigt Gud. Jesus är en mänsklig sida av Gud. På så sätt kan Gud av egen erfarenhet förstå människan. Det gör det möjligt för människor att kommunicera med Gud. Något som många religioner förnekar.

I kristendomen finns en möjlighet till en nära relation mellan Gud och människa, på grund av Jesus. Ibland beskrivs Jesus som en bro mellan Gud och människor. Så som templet var kontaktpunkten mellan Gud och skapelsen i det gamla förbundet, är

Jesus idag denna punkt. Därför behövs inte längre templet i Jerusalem. Därför kan man inte göra skillnad mellan Gud och Jesus. Jesus är vägen till Gud. Jesus är bron mellan Gud och människor. Och på ett oförklarligt sätt är Jesus själv Gud.

Jesus är bron mellan Gud och människor. Och på ett oförklarligt sätt är Jesus själv Gud.

9

I september startade våra konfirmand-grupper. Tisdagskonfirmanderna var på läger tillsammans med Hällaryd/Åryds konfirmander på Södra Hoka Ungdoms-gård. Lägret hade ”Den gyllene regeln” som tema. Bland annat gick vi en stations-vandring med namnet ”Korsets hemlig-het”. En vandring som vill visa att vi alla är unika och skapade till Guds avbild. Att ingen kan eller vill vara helt ensam, att vi är beroende av mänsklig värme och ömhet.

Alla fick möjlighet att skriva ned det de var nöjda med i sitt liv och hos sig själva, men också det man gjort fel och ville bli förlåten för. Bilderna visar hur ungdomarna skriver och sedan eldar upp det de vill bli förlåtna för. För i korsets hemlighet finns en väg ut ur mörkret.

Unga ledare och gruppen Unga Vuxna har också varit på läger, men på Aspans lägergård. Lägret innehöll utbildningspass för de unga ledarna och gemensamma pass med mycket prat och skapande. Temat för lägret var gudstjänst. Många tänkvärda tankar både skrevs och målades.

KERSTIN CENTERDALFOTO: KERSTIN CENTERDAL

Konfirmanderna på läger med ”Den gyllene regeln”

”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem”. Den gyllene regeln var temat på ett av höstens konfirmandläger.

10

Det blir en god jul i Carl Gustafs kyrka

Söndag 27 novemberFörsta söndagen i advent

10.00 Förstaadventsgudstjänst Alla våra präster, musiker och diakoner leder guds- tjänsten tillsammans med Carl Gustafs Motettkör och Blekinge Bataljons Musikkår

14-16 Drop in–julkonsert Vid julskyltningen bjuder Carl Gustafs Motettkör under ledning av Mari Sundås på en härlig blandning av kända samt även nyare advents- och julsånger. Till tonerna av den ståtliga Advent av Otto Olsson eller den ljuva Nu tändas tusen juleljus kan du koppla av i kyrkbänken och njuta av en kopp värmande kaffe och juldoftande pepparkakor.

Tisdag 29 november19.00 Adventskonsert Musikskolans advents- konsert har blivit en fin tradition. Blås-, stråk-, och gitarrklanger från hundra- talet medverkande fyller valven.

Onsdag 30 november08.30 Morgonmässa Johan Tyrberg Helena Wilhelmsson

Torsdag 1 december18.30 Veckomässa Johan Tyrberg, Eva Skåre

Fredag 2 december08.30 Ljuståg Prästslättsskolan

Ja, julen i Carl Gustafs kyrka är som vanligt riktigt god. I gemenskap samlas vi för gudstjänster och konserter i väntan på Jesu födelsedag.

Söndag 4 decemberAndra söndagen i advent

10.00 Mässa Carina Wallace Eva Skåre Annica Ganestedt Bodekullkören

18.00 Julgospel Här svänger det rejält om julsångerna! Årets upplaga av Julgospeln innehåller såväl gamla godingar (Go tell it on the mountain) som gospelvarianter av kända julpsalmer (Dagen är kommen). Carl Gustafs Gospel tillsammans med solister och band under ledning av Mari Sundås ser till att även församlingen får möjlighet att sjunga med i julsångerna.

Onsdag 7 december08.30 Morgonmässa Ulf CM Hermfelt, Eva Skåre

Torsdag 8 december18.30 Mässa i Taizéton Carina Wallace, Helena Wilhelmsson Viggo Mattsson, tuba

Söndag 11 decemberTredje söndagen i advent

10.00 Mässa Johan Tyrberg, Mari Sundås Helena Wilhelmsson Crescendokören

18.00 Luciavesper ”Så mörk är natten i mid- vintertid, men se då nalkas Lucia…” ljuder det när för- samlingens barn- och ung- domskörer tillsammans med flickorna från Väggaskolans kör stämmer in i sångerna i vår traditionella Luciavesper. Köp biljetterna på Facebook fr.o.m. 28/11 eller i Försam- lingsgården; 11/12 kl. 15-17. Pris: 0-15 år = 0 kronor Från 16 år = 50 kronor Intäkterna skänkes oavkortat till Julkampanjen.

Måndag 12 december18.00 Luciatåg Montessoriskolan

Tisdag 13 december16.00 Luciatåg Eftiskören bjuder på ett underbart lussetåg med våra yngsta körsångare.

Onsdag 14 december08.30 Morgonmässa Carina Wallace, Mari Sundås

17.30 Julgudstjänst Maurits Rehn, Björn Stoltz

Torsdag 15 december18.30 Veckomässa Ulf CM Hermfelt, Eva Skåre

11

Söndag 18 decemberFjärde söndagen i advent

10.00 Mässa med dop och söndagsskola Ulf CM Hermfelt Sven-Erik Arpåker Susanne Persson Helena Wilhelmsson Just Boys Under predikan samlar vi barnen för någon aktivitet kring dagens tema: Maria.

18.00 Mariamässa En mässa för och med ungdomar och alla andra som är unga i sinnet under ledning av Carina Wallace Ulf CM Hermfelt, Kerstin Centerdal och Helena Wilhelmsson

Onsdag 21 december08.30 Morgonmässa Johan Tyrberg, Mari Sundås

19.00 Julkonsert One58 bjuder tillsammans med Crescendokören på kända och okända julsånger i annorlunda tappning.

Torsdag 22 december08.30 Julavslutning Bodestorpsskolan Eva Skåre

18.30 Veckomässa Johan Tyrberg Helena Wilhelmsson Mikaela Karlsson, sång

Lördag 24 decemberJulafton

10.00 Barnens julbön Susanne Persson, Eva Skåre Helena Wilhelmsson Eftiskören sjunger och spelar upp ett julspel.

16.00 Julbön Johan Tyrberg, Mari Sundås Carl Gustafs Motettkör ”Dagen är kommen, kärlek triumferar” får vi sjunga till- sammans av hjärtans lust vid den traditionella julbönen. Scoutmusikkåren väntar på torget för att spela till dans kring granen när vi strömmar ut ur kyrkan.

23.30 Julnattsmässa Carina Wallace, Mari Sundås Martin Arpåker, sång Ta chansen att varva ned efter julaftonens stök i den stämningsfyllda midnatts- mässan när ljuskronornas alla ljus är tända och den bekanta ”O helga natt” ljuder från orgelläktaren.

Söndag 25 decemberJuldagen

07.00 Julotta Ulf CM Hermfelt Helena Wilhelmsson Lasse Johansson, trombon

Måndag 26 decemberAnnandag jul

16.00 De vackraste julpsalmerna Johan Tyrberg Eva Skåre, Mari Sundås Kom till annandagens musik- gudstjänst och ta dig tid att sjunga med i våra vackra julpsalmer tillsammans med sångensemble och instrumentalister.

Onsdag 28 december08.30 Morgonmässa Ulf CM Hermfelt Helena Wilhelmsson

Torsdag 29 december18.30 Veckomässa Ulf CM Hermfelt Eva Skåre

Lördag 31 decemberNyårsafton

17.00 Nyårsbön Claes Klingberg Mari Sundås Aina Sundås sång och cello ”God natt, gamla år! God dag, nya framtid som ljusnar till vår!” skrev Zacharias Topelius i sin dikt Nyåret som sedan tonsattes av vår egen Alice Tegnér. Med dessa toner kan vi också förbereda oss för årsskiftet i vår Nyårsbön.

Söndag 1 januariNyårsdagen

16.00 Nyårsmässa Ulf CM Hermfelt Eva Skåre

Onsdag 4 januari08.30 Morgonmässa Carina Wallace Mari Sundås

Torsdag 5 januariTrettondedagsafton

18.30 Veckomässa Ulf CM Hermfelt Helena Wilhelmsson

Fredag 6 januariTrettondedag jul

16.00 Ljusgudstjänst Carina Wallace Eva Skåre Bodekullkören Vi får följa med på en musi- kalisk vandring tillsammans med De vise männen. Stjär- nans ljus går före oss...

12

Längtar du efter en tro? Söker du ett sammanhang där dina frågor och erfarenheter är utgångs-punkten, inte de färdiga svaren? Kan-ske blev du aldrig döpt eller konfir-merad? Kanske funderar du på att bli det som vuxen istället? Eller vill du helt enkelt veta vad kristen tro är? Vare sig du känner dig osäker eller tveksam, nyfiken eller redan har en tro, hör av dig! Samtalen kan ske enskilt eller i grupp.

För mer information: prästen Carina Wallace, 30 21 05 carina.wallace@svenskakyrkan.se

Amerikanskt gospelgungSöndagen den 29 januari klockan 19är det dags för att få känna på ameri-kansk gospelgung i Carl Gustafs kyrka igen. Den här gången är det sångaren och körledaren Cinque Cullar från Chicago som gästar oss och leder en speciellt för dagen sammansatt gospelkör. Cinque Cullar började sin karriär som solist i den världsberömda barn- och ungdoms-kören Soul Children of Chicago. Med sin unika röst och energirika utstrål-ning har han sedan bland annat tur-nerat som körsångare till Jessy Dixon och är medlem i gruppen Fortitude.

Vill du vara med och sjunga tillsammans med Cinque Cullar? Vi övar hela dagen den 29/1 och avslutar med konserten klockan 19.

För information och anmälan:Organist Mari Sundås, 0454-30 21 08mari.sundas@svenskakyrkan.se

Anmäl dig senast fredag 2 december.Sätt samtidigt in anmälningsavgiften 300 kronor på Karlshamns försam-lings BG 163-2777 och uppge Gos-peldag, ditt namn, adress och e-mail. Noter och stäm-cd ingår i priset och skickas i december då vi har fått din inbetalning.

Döpta Elias Philip ReychmanCarl Alfred Valdemar KriisaLars Mileon Werner WiggbergAstrid Eva VendelGustav Erik SvenssonFolke Martin Tore EskilssonMeja Anna Victoria HåkanssonJohan Adrian Mikael Svensson KjellanderJohan David Elias Svensson KjellanderIsac Jimmy Dennis RosénOlle Stig Rune AugustinssonEllen Sara Evangeline EkesrydHannes Isac Sander GuthuÅke Ivar Ottosson WikenstenThea Ebba GrenanderErik Karl Elias NilssonAlva Jackobina Elina AttevadHugo Max Mikael GustavssonVille Joakim MalmqvistMilla Inez Emma NilssonErnst Hasse William Andreasson JohanessonAlva Caroline BomsjöElsa Ingrid Viola Lagergren NilssonJohan Elmer Aaron StjernquistStina Ida-Sofia Maria KarlssonNovalie Petra Doris MaltessonKalle Gunnar Love SeydlitzArvid Victor MalmrosSaga Lovisa HåkanssonStella Anna Henrietta Olsson Karlsson

JulkampanjenÅrets Julkampanj: ”Nu tändas tusen juleljus” har männen i fokus. Kam-panjen pågår mellan första söndagen i advent och trettondedag jul.

Världen över finns män som mer eller mindre ofrivilligt dras in i ett liv kan-tat av våld. Det handlar om krig, våld i samhället och på gatan, och inom den egna familjen. Svenska kyrkan stödjer Lutherska världsförbundet och lokala iniativ för fred, mänskliga rättigheter och utveckling. På www.svenskakyrkan.se/internatio-nelltarbete hittar du mer information om kampanjen och webbshopen där du kan köpa symboliska julklappar. Du kan också sms:a HOPP till 72 950 och bidra med 50 kronor.

JulfestTisdag 20 december klockan 16-20 bjuder vi in till julfest i Församlings-gården. Det blir julmat, dans kring granen och musikalisk underhållning av Thomas Lindberg.

Biljettförsäljning:Barn och ungdomar mellan 0-15 år är med gratis. Övriga betalar 50 kronor.Biljetterna säljs i Församlingsgårdentorsdag 8 december, klockan 10-12,torsdag 8 december, klockan 13-16,måndag 12 december, klockan 16-19.

För mer information: Diakon Annica Ganestedt, 30 21 04 annica.ganestedt@svenskakyrkan.se

Farliga gravstenarMed anledning av den tragiska olyckan där en liten flicka avled efter att hon fått en gravsten över sig kommer Karlshamns församling att undersöka säkerheten av gravstenarna på kyrkogårdarna.

Kyrkogårdsförvaltningen har att kontrollera säkerheten på kyrkogården men det är gravrättsinnehavaren som har ansvaret för att gravstenen står säkert. I de fall förvaltningen finner att gravstenen inte står säkert kommer stenen att läggas omkull eller på annat sätt säkras upp. Gravrättsinnehavaren kommer i de fallen få en uppmaning om att åtgärda bristerna. Kostnaderna för detta svarar gravrättsinnehavaren för.

Det kan vara bra att alltid iaktta försiktighet då man befinner sig i närheten av gravstenar. Det är inte säkert att stenen är säker bara för att den står rakt och fint. Förankringen i mark kan vara bristfällig och det är inget som syns. Markförhållandena kan förändras beroende på väderlek och årstid.

JulkrubbanVår julkrubba finns uppsatt i Carl Gustafs kyrka från och med första söndagen i advent. Kom och titta!