www.svenskakyrkan.se/karlshamn

5 2012

Julkalendarium sidan 12

Ickevåld och civilkurage sidan 5

Mattias Björkholm

Konfirmander

Kyrkligt ABC

Jesus - någon att lita på

Ny kyrkohandbok

Kyrkornas globala vecka

Carl Gustafs skattkammare

Anslagstavla

Julkalendarium

34-5

6789

101112

Innehåll:

Utgivare: Svenska kyrkan Karlshamn

Ansvarig utgivare: Johan Tyrberg, 0454-30 22 01johan.tyrberg@svenskakyrkan.se

Redaktion: Britt Kilsäter, Johan Tyrbergoch Camilla Lindskog

Redaktör: Camilla Lindskog, 0454-30 22 11camilla.lindskog@svenskakyrkan.se(text och bild om inget annat anges)

Församlingsexpedition och Kyrkogårdsexpedition:Mån-, tis-, tors- och fredag 09.30-12 telefontid även 13-14.30 (0454-30 22 00)

E-post: karlshamn.pastorat@svenskakyrkan.se

Hemsida: www.svenskakyrkan.se/karlshamn

Facebook: www.facebook.com/SvenskakyrkanKarlshamn

Omslagsbild: Våra kyrkomusiker Helena Wilhelmsson, Eva Skåre och Mari Sundås.foto: Camilla Lindskog

Tryck: BS-tryck AB, Karlshamn

”Jag lever i ständig förändring”, sjöng gruppen Jerusalem på 80-talet. Texten kom för mig när jag nu sitter och ser framåt mot advent, jul och nyår. Visser-ligen är kanske just julen något av det mest oföränderliga vi har. Vi håller fast vid gamla traditioner och njuter av att sjunga de gamla psalmerna. Några direkta nyheter vid jul tror jag inte vi kommer att upptäcka.

Vid första advent kommer faktiskt en förändring. Det är ju första dagen i kyr-kans år! Texter och teman börjar om. Den dagen kommer vi i Karlshamn att börja använda en ny ordning för guds-tjänsten. Sättet att fira gudstjänst har inte ändrats särskilt mycket sedan medel-tiden, men några förändringar har tack och lov skett hela tiden. Svenska kyrkan ska införa en ny handbok för gudstjäns-ter 2015, och ett förslag till denna ska testas mellan första advent 2012 och

domssöndagen 2013. Under denna tid vill jag gärna höra alla dina reak-tioner. Vi ska nämligen notera våra synpunkter som sedan ska ligga till grund för den slutliga handboken.

I januari kommer ytterligare en för-ändring. Då ska Carina Wallace vara tjänstledig för att vikariera på en kyrkoherdetjänst fram till och med mars. Vi önskar henne lycka och välsignelse i det och ska se till att hålla hennes plats varm tills hon kommer tillbaka.

Slutligen hoppas jag att några för-ändringar på mitt julbord inte ska be-höva inträffa. I stället tycker jag att vi ska passa på att vila i helgernas traditioner och hämta ny kraft vid fir-andet av det eviga mysteriet att Gud möter oss i det mänskliga!

JOHAN TYRBERGkontraktsprost

Förändringar och traditioner

”Tiderna förändras och vi måste också förändras

Kyrkogårdarnas gröna kulturarv ligger vår nye kyrkogårds- och fastig-hetschef Mattias Björkholm varmt om hjärtat. Han är nämligen utbildad horto-nom, alltså expert på trädgårdsvetenskap. – Ja, jag vill fortsätta att förvalta det gröna kulturarvet som finns på våra kyrkogårdar och kanske också utveckla det och sammanbinda de gamla tradi-tionerna med mer moderna inslag.

En av de första frågorna Mattias fick på sitt bord gällde gravskötsel. De flesta gravar på våra kyrkogårdar är mycket välskötta, men en del är överväxta med ogräs. De som har sin gravplats intill en ovårdad grav hör ibland av sig för att de är ledsna och vill att kyrkogårdsförvalt-ningen ska ta tag i fallet, men enligt begravningslagen är det gravrättsinne-havaren som ansvarar för att gravplatsen hålls i ordnat och värdigt skick. – Ja, vi på kyrkogårdsförvaltningen får inte sköta gravplatser som vi inte får

betalt för. Eftersom detta räknas som serviceverksamhet får det inte be-kostas av begravningsavgiften.

Mattias berättar att kyrkogårdsförvaltningen erbjuder säsongsskötsel under tiden 15 april-15 no-vember. Skötseln omfattar putsning och rensning av rabatt och grusytor, skötsel av växter, borttagning av vissna blommor, krattning, vattning samt borttag-ning av granris och vinterkransar. – Man kontaktar församlingsexpedi-tionen så får man prisuppgifter och kan skriva ett avtal.

Som kyrkogårdschef får man nästan dagligen ta emot önskemål om hur församlingsborna vill ha det på kyrko-gårdarna. Man får ta emot både idéer och klagomål. Mycket av arbetet på kyrkogårdarna är reglerat i begravnings-

Mattias vurmar för kyrkogårdarnas grönskaMattias Björkholm tillträdde tjänsten som kyrkogårds- och fastighetschef i mitten av septemer. Han vill både förvalta och utveckla våra kyrkogårdar.

CAMILLA LINDSKOG

lagen, och det är kyrkogårdschefens ansvar att den följs, men en del kan man förstås påverka.– Tiderna förändras och vi måste också förändras. Jag tror inte att folk efterfrågar det samma idag som för 30 år sedan. Vi måste hänga med i tiden när det gäller vår serviceverksamhet och utbudet av nya gravskick.

3

REBECKA BERGMANFoto: Linnea och Rasmus Ahonen

Bilddagbok från höstens konfirmand-läger på Södra Hoka ungdomsgård

Bättre att ta med sig för mycket än för lite...

Det är ju ändå två dagar som man ska vara borta! Det blev en hel del lekar på fredagkvällen och en del krävde lite mer samarbete och kroppsarbete än andra.. På lägret blev det också mycket musik. Konfirmand-erna fick användning av sin nya present- psalmboken!

Tummen upp för ett bra konfirmandläger!

Vad är ett läger utan glass-skulpturtävling? :)

4

Lubna Athalla och Katharina Stark från Salaams

vänner pratade bland annat om att vi inte kan

se utanpå varandra hur vi är eller vad vi tror på.

Vad är Salaams vänner? – Det är ett projekt som står för fred och rättvisa. Organi-sationerna Kristna fredsrörel-sen och Svenska muslimer för fred arbetar tillsammans.

Varför är ni med i Salaams vänner? – Min brors kompis var redan med och min brorsa tjatade på mig. Han tyckte att det skulle vara något för mig - och han hade rätt! säger Lubna.– När Sverigedemokraterna kom in i riksdagen kände jag att det var dags att göra något. Jag såg en annons i domkyr-kan i Uppsala och gick med, berättar Katharina.

Hur länge har projektet pågått? – Sedan november 2010. Vi åkte till Egypten på en utbild-ningsresa i november 2011. Det var omtumlande, revolu-

FELICIA NILSSON CARINA WALLACE

Foto: Carina Wallace Linnea och Rasmus Ahonen

Vid konfirmandernas höstläger höll Lubna Atallah och Katharina Stark från projektet Salaams vänner i en workshop om män-niskors lika värde. Med hjälp av rollspel, bilder och samtal fick de igång tankarna.

tionen hade börjat och Muba-rak var avsatt. Tillsammans med andra unga kristna och muslimer fick vi vara med om mycket.

Vad jobbar ni med? – Religionsdialog, att man har rätt att vara religiös och om sambandet mellan de olika religionerna, berättar Katharina.– Ickevåld, vi tror inte att våld kan bekämpas med våld, därför använder vi oss av ickevåld, säger Lubna.– Och civilkurage, det är viktigt att man står upp för det som är rätt. Det är ett konkret sätt att arbeta för rättvisa och ett aktivt sätt att jobba för fred, menar Katharina.

Ickevåld och civilkurage

5

Kyrkligt ABC – Begravningsgudstjänsten

Det finns några gudstjänster utöver söndagarnas så kallade ”huvudguds-tjänster”. Av de gudstjänsterna är det begravningsgudstjänsterna som har flest deltagare. Kristna har i alla tider samlats för att ta avsked av, och tacka Gud för, de personer som dött. Själva utformningen av denna gudstjänst har varierat, men tre saker har varit centrala.

Det första har varit behovet att ta av-sked. Därför finns ett moment där man aktivt kan röra sig till kistan eller graven för att markera med sin kropp en av-skedshälsning. Ibland går man enkelt fram och bugar eller niger, ibland vill man lämna en blomma eller ett föremål som en hälsning. Självklart menar man inte att den döde tar emot det, men det är viktigt att få uttrycka sitt avsked.

Det andra som stått i fokus är tacksamheten. Denna tacksamhet uttrycks i bönen. Vi tackar Gud för att vifått ha den döde bland oss. Detta är ett erkännande av att livet inte är en självklarhet

utan något vi får av Gud, och att varje dag är en gåva. När vi ber lägger vi ock-så fram vår egen oro, så som ett tryggt barn vänder sig till kärleksfulla föräldrar.

Det tredje som betonas i en begravning är en proklamation av kärnan i kristen-domen, uppståndelsen. Sällan blir vi så tydliga med vad som är centrum i vår tro.Vi tror på det yttersta miraklet att döden inte är absolut, att ingen av oss har en fullständig kunskap om verkligheten eftersom vi alla är bundna av de begräns-ningar det innebär att leva i världen.

JOHAN TYRBERG

Man kan inte uttala sig om vad som finns utanför den verklighet man befinner sig i genom spekulation. En av de bättre bilderna för att åskådliggöra detta är bilden av en människa inuti en tunnel. Tunnelns väggar gör att man inte vet vad som finns på utsidan förrän man kommer ut. Om någon från utsidan kommer in kan man lyssna och fundera över om den verkar trovärdig i övrigt, och själv välja om man vill tro det den säger. Om livet är tunneln, och dess ingång är födelsen och utgången döden, vet vi inget annat än det som den säger som varit död, Jesus.

Detta är ett svårt ämne. Dels skrämmer döden, dels verkar det helt barockt att tro att man kan få liv efter att man dött. Att det verkar barockt är inte nytt för vår så kallade upplysta tid. Det märker man redan i de brev Paulus skrev som finns med i nya testamentet. Man kallar ibland talet om de dödas uppståndelse ”stötesten” ibland kan vi läsa hur män-niskor lyssnade intresserat tills talet om uppståndelsen kom. Då väckte det reak-tioner och avstånd. Ändå har vi hållit fast vid detta genom alla sekler. Hur barockt

det än låter betyder det inte att det skulle vara struntprat. Liksom ett frö bryts ner i jorden och skjuter nytt skott, tror vi att även om kroppen bryts ner skjuter livet ett nytt skott i en individuell uppståndelse.

I begravningsgudstjänsten får vi ge uttryck för vår förlust och vår sorg, men den visar också på hoppet om det yttersta miraklet - uppståndelsen.

Vid begravningar får vi bland annat ta avsked, visa vår tacksamhet och bli påminda om hoppet.

”Vi tror på det yttersta miraklet:

att döden inte är absolut

7

Jag har en tavla vid min säng som före-ställer Jesus. Det är en litografi målad av Hans Larsson och ett av mina favorit-konstverk i hemmet. Det är en ganska nerklädd och ruffig bild av Jesus, inte som de altartavlor av Jesus som man ofta finner i våra kyrkor där Jesus står lång och prydlig i sitt blonda välkam-made hår. Nej, bilden som hänger vid min säng påminner mer om den Jesus som Jonas Gardell målar upp i boken ”Om Jesus” där Jesus framställs som en enkel man med mörkt tovigt hår och ovårdat skägg, tandlös och med gräslig dialekt. Ett porträtt som jag tror överens-stämmer mer med den historiske Jesus än den blonde välkammade Jesusbilden. Och det är också så jag vill att Jesus ska vara och den Jesus jag känner att jag kan anförtro mig åt. Någon som känns trygg och äkta, fri från alla masker och fasader.

Att vara människa är inte så lätt alla gånger. Livet består ju inte bara av fina stunder med skratt och glädje, utan också av mörka bakgator. Jag vet av egna erfar-enheter hur svårt och obarmhärtigt livet kan vara mot en. Det fick jag bland annat uppleva när min son blev allvarligt sjuk för tre år sedan. Hela mitt liv rasade samman och jag visste inte hur jag skul-le komma upp ur mörkret igen. Jag kän-de mig väldigt ensam och utlämnad i den situation som jag befann mig i. Och så tror jag att det är för de flesta människor som varit med om en svår kris. Att man känner sig väldigt ensam med sina käns-lor och tankar. Människor runt omkring en vill förstå och försöker förstå, men hur man än försöker kan man aldrig

helt sätta sig in i en annan människas känslor eller upplevelser. Man kan stötta och finnas där med ord och handling men man kan aldrig helt förstå.

För en tid kändes det som om att mörk-ret helt tog över mitt liv, allt var svart och hopplöst. Men så efter ett tag när jag trodde att hoppet var ute, började livet och ljuset leta sig in i mitt liv igen. Hjälp kom från vänner och familj, arbetskam-rater och försäkringskassan, läkare och kuratorer. Jag var inte helt ensam trots allt. Guds hjälp kom till mig genom det mänskliga handlandet. Jesus säger : ”Bär varandras bördor så uppfyller du kristi lag”. Dessa ord tolkar jag som att Jesus uppmanar oss att ta emot hjälp. Att mottagandet av hjälp inte är ett teck-en på svaghet, utan tvärtom ett bevis på att man tar sig själv och sina näras liv på allvar.

Men förutom Guds handlande genom människor tror jag också att Guds hjälp kommer till oss genom bönen. I bönen kan jag lägga fram allt som gör mig arg och förtvivlad, allt som jag hade hoppats på men som inte blev som jag önskat, allt det som mitt liv rymmer. Och det bästa av allt är att jag kan lita på att Gud hör mina böner och tar emot dem. Jag tror starkt på bönens kraft, både när jag själv

ber och när andra ber för mig eller för det ändamål som min bön riktar sig till. Jesus säger: ”Be så ska ni få, sök så ska ni finna. Bulta så ska dörren öppnas.” Och det ligger så mycket i de orden. Kanske får jag inte svar på min bön med en gång men om jag fortsätter att be och gör mig mottaglig för att få svar, så tror jag att det kommer.

Vi tackar dig Jesus, som har kommit till oss och gett dig åt oss. Du är oss närmare än vårt eget hjärta. Stanna kvar i oss så att vi alltid kan vara med dig och bli som du. Amen.

REBECKA BERGMANMålning: Hans LarssonFoto: Rebecka Bergman

Jesus - någon att lita påIbland kan livet rasa för en. Man känner sig totalt ensam och hjälplös. Vem vänder man sig till? Finns vi där för varandra? Hör Gud våra böner?

Det finns en uppsjö av målningar med Jesus på. Vi vet ju inte säkert hur han såg ut, bara hur han var och är.

Kyrkohandboken är Svenska kyrkans gemensamma dokument som ska styra hur vi firar gudstjänster och kyrkliga handlingar, det vill säga dop, konfirma-tion, vigsel och begravning. Tanken är att man som kyrkobesökare ska känna igen sig i gudstjänstordningen oavsett var man väljer att fira gudstjänst. Den nuvarande kyrkohandboken för Svenska kyrkan fastställdes år 1986.

En varsam och genomgripande revision av Den svenska kyrkohandboken har nu resulterat i ett försöksförslag och kom-mer att prövas i ett representativt urval

av Svenska kyrkans församlingar från Första söndagen i advent 2012 till och med Domssöndagen 2013. I Lunds stift är 78 församlingar så kallade remissför-samlingar som provar förslaget till ny kyrkohandbok samt avger yttrande efter prövotiden till Svenska kyrkans natio-nella nivå i Uppsala. Därefter sker utvär-dering och ett slutförslag färdigställs under 2014.

Kyrkohandboksförslaget är anpassat efter Bibel 2000 och en kyrkorättslig och anvisningsmässig anpassning till kyrkoordningen samt en bearbetning

av de liturgiska formu-leringarna har gjorts. I förslaget finns fler möj-ligheter till variation än i nuvarande handbok. Fler alternativ erbjuds vid obligatoriska moment under gudstjänsterna, och fler moment benämns som fakultativa, det vill säga frivilliga att ta med eller helt utelämna. Den som önskar, kan med det nya förslaget fortfarande fira en högmässa precis som den presenteras i 1986 års kyrkohandbok. Samtidigt finns det utrymme för församlingen att fira och utforma sin gudstjänst på ett annat sätt än tidigare.Vid revisionen har man försökt både bejaka en lång, sammanhållande liturgisk tradition, samt tillgodose önskningar om mer radikala liturgiska förändringar.

Kyrkohandboken 1986 utgick från en grund-struktur med Högmässa, Högmässogudstjänst, Söndagsmässa, Söndags-

gudstjänst, Familjemässa och Familje-gudstjänst. Förslaget till ny kyrkohand-bok utgår från ordningen: - Högmässa- Mässa och Gudstjänst Ordningen för Gudstjänst överensstäm-mer med Mässa med den skillnaden att man vid en gudstjänst inte firar nattvard.I Högmässa finns fler fasta moment, i Mässa och Gudstjänst färre. I Mässa och Gudstjänst ryms en större frihet i valet av gudstjänstmusik.

En utgångspunkt i förslaget till ny kyr-kohandbok är att det i gudstjänsten går att urskilja ett grundläggande handlings-mönster, ett grundskeende, som kan kän-nas igen i kyrkor i hela världen och i kyr-kohistorien. Med gudstjänstens övergrip-ande handlingsmönster och dess kombi-nationer av fasta och fakultativa moment möjliggörs ett gudstjänstfirande som gestaltas och formas utifrån församlingen lokala förutsättningar och behov.

En kyrkohandbok som utgår från en gudstjänststruktur med stor frihet, inom ramar, förutsätter en process av delakt-ighet i församlingen kring gudstjänstens innehåll och gestaltning. Vinsten, eller följden, av att pröva en ny kyrkohandbok är att man blir ”tvungen” att prata om gudstjänsterna med varandra; Vad hände med oss under gudstjänsten?, Vad gjorde gudstjänsten med mig?, Vad vill vi ha? och så vidare.

Lycka till med ert prövoår!

STAFFAN PLANTINMusikkonsulent, Lunds stift

Källor: ”Förslag till ny kyrkohandbok”Thomas Ekstrand SKT 19/2012

”Förklaringar till förslag””Kyrkohandbok för Svenska kyrkan Del 1”

Svenska Kyrkans Utredningar 2010:2

Ny kyrkohandbok på prov i KarlshamnIdén med Svenska kyrkans kyrkohandbok är att man överallt ska känna igen sig i gudstjänstens form. Nu finns ett förslag till ny handbok och här i Karlshamn ska vi få testa detta under ett år.

Inte alla som lämnar sina hem gör det frivilligt. Idag lever över 40 miljoner människor som flyktingar. Kyrkornas globala vecka handlar om det positiva i att människor korsar gränser, men också om det oerhört svåra i att lämna sitt hem, sin familj, sin kultur och sitt hemland.

Över gränser – om migration och flyktingskap

Under Kyrkornas globala vecka uppmärksam-mar församlingar och organisationer globala rättvisefrågor tillsammans och samtidigt. I år lyfter vi särskilt frågan om det oerhört svåra i att lämna sitt hem, sin familj, sin kultur.

Som en del av den världsvida kyrkan vill vi uppmärksamma de människor som varit modiga nog att korsa gränser. Värl-dens mest berömda flyktingbarn är ju Jesus. Vi vill följa hans uppmaning i Matteusevangeliets 25:e kapitel ”Jag var främling och ni tog emot mig...”

Välkommen till veckomässan torsdag 22 november klockan 18.30 och till Domssöndagens mässa klockan 10 (25/11) som båda kommer att präglas av ”Över gränser”.

CARINA WALLACEFoto: UNHCR/A.Duclos

Detta är en av de hundratusentals människor

som våren 2011 flydde från konflikten i Libyen

till ett flyktingläger i Tunisien

Den vackra kormattan i Carl Gustafs kyrka har fått det finurliga namnet ”Välkommen ombord” och är tänkt som en hyllning till dopet. I dopet räddas vi från kaos och välkomnas in i försam-lingens trygga gemenskap.

Mattan är designad av Folke Samu-elsson från Tingsryd och vävd av Lena Flinck på Tallbacka Väv. Lena berättar att det första hon gjorde när hon fått uppdraget att väva kormattan var att räkna ut hur mycket garn som behövdes.– Jag fick beställa sex kilo linmattvarp, 22 kilo mattullgarn och 22 kilo ryagarn. Därefter var det dags att varpa och göra klart för vävning, nysta allt garn och CAMILLA LINDSKOG

Längst fram i koret i Carl Gustafs kyrka finns ett vackert konstverk - på golvet!

Den första söndagen i advent 2008 invigdes kormattan ”Välkommen ombord”.

Välkommen ombord!

Vikt: 40 kilo 35 kilo ullgarn och fem kilo varpStorlek: 335 x 490 cm Tid: Själva vävarbetet tog drygt tre månader á 40 timmar i veckan

Konstnären Folke Samuelsson utgick ifrån färgen på altaret, pelarna och stenarna i koret när han designade mattan. Det är även Folke som designat en del andra textilier i kyrkan och mattan harmonierar även med dessa.

Det stora randiga partiet före-ställer en brygga och det smalare en landgång som går över ett stormigt hav. Närmast altarringen ser vi skeppet, eller dopfunten, som vi alla välkomnas ombord till.

göra färgblandningarna klara. Varje färgblandning består av två trådar matt-ullgarn och två trådar ryagarn, alltså fyra olika trådar. I mattan finns 27 olika färgblandningar!

På vissa ställen i mattan hade Lena upp till 35 stycken garntussar (garnbyten) på samma inslag. Därefter kom mon-teringsarbetet med att knyta, fläta och sy fållar. – Avslutningsvis formspikades och fuktades mattan och sedan lät jag den torka för att få den slät och fin. Det var ett mycket spännande projekt!

Mattfakta:

10

Döpta:

Vega Lilly De CandidoSigrid Greta Alice Blomqvist

Elsa Allie MattssonAnna Vera Isabelle Mårtensson

Malva Paulina NorthfellKarl Alfred Emil Korhonen

Svea Darly JohanssonAlva Ingrid Marie Andersson

Eddie Joakim Svantesson

KontaktlistaFörsamlingsexpeditionen:Mån-, tis-, tors-, fredag 09.30-12 telefontid även 13-14.30.......30 22 00Josefin Davidsson.................30 22 18

Informatör:Camilla Lindskog.................30 22 11

Präster:Johan Tyrberg (kyrkoherde)..30 22 01Carina Wallace.....................30 22 05Rebecka Bergman................30 22 02

Diakoner:Annica Ganestedt.................30 22 04Sven-Erik Arpåker................30 22 06

Barn- och familjeverksamhet:Susanne Persson ...................30 22 13Annika Wall. ........................30 22 27

Ungdomsverksamhet:Kerstin Centerdal.................30 22 16

Musiker:Mari Sundås.........................30 22 08Eva Skåre.............................30 22 33 Helena Wilhelmsson............30 22 09

Ekonom:Bodil Dalstam......................30 22 12

Kyrkogårdschef:Mattias Björkholm...............30 22 21

Kyrkogårdspersonal:Camilla Andersson...............30 22 25Lena Arvidsson....................30 22 17Thomas Levin......................30 22 19Kenneth Malm......................30 22 24Jan Snödahl..........................30 22 26

Vaktmästeri:Helena Berg..........................30 22 07Inger Karlsson......................30 22 03

För att få driva ett krematorium har Länsstyrelsen satt upp flera krav som måste uppfyllas. Ett av kraven som vårt krematorium inte lever upp till är att det måste ha ett kolfilter som renar utsläp-pen från kvicksilver. Andra krav gäller buller och utsläpp av partiklar och kol-monoxid. För att klara av fordringarna måste vi antingen bygga ett nytt krema-torium eller bygga ut det befintliga med ny ugn, mer plats för teknikutrustning och bättre arbetsmiljö. Alternativet är att lägga ner krematoriet och ingå avtal med exempelvis Karlskrona för att få våra kremationer utförda där.

Karlshamns församling har tillsatt en krematoriekommitté under ledning av kyrkorådets ordförande Britt Kilsäter som undersöker möjliga lösningar. I mars 2015 ska Länsstyrelsens krav vara uppfyllda.

BRITT KILSÄTER

Julfest 20 december

Program: 15-16 Glöggmingel med musik i Carl Gustafs kyrka Anna Neah Deutgen, sång Mari Sundås, piano16.30 Julmat, kaffe och kaka i Församlingsgården18.30 Julig veckomässa i Carl Gustafs kyrka Johan Tyrberg Helena Wilhelmsson, piano Lasse Johansson, trombon

Biljettförsäljning:Barn och ungdomar mellan 0-15 år är med gratis, vuxna betalar 50 kronor. Både barn/ungdomar och vuxna behöver ha en biljett som delas ut/säljs i Försam-lingsgården vid följande tillfällen:torsdag 6 december klockan 13-14måndag 10 december klockan 17-18tisdag 11 december klockan 10-11

För mer information: Diakon Annica Ganestedt, 30 22 04 annica.ganestedt@svenskakyrkan.se

Oviss framtid för krematoriet

Håll dig uppdaterad:facebook.com/

SvenskakyrkanKarlshamn

svenskakyrkan.se/karlshamn

11

Första söndagen i advent2 december 10.00 Festgudstjänst”Hosianna, Davids Son...” sjunger vi tillsammans med Blekinge Bataljons Musikkår och Carl Gustafs Motettkör.

14-16 Drop in-konsert”Dotter Sion, fröjda dig...” Carl Gustafs Motettkör bjuder på advents- och julsånger varvat med våra vackra julpsalmer.

18.00 Lions Luciasoaré

Onsdag 5 december08.30 Morgonmässa

Torsdag 6 december18.30 VeckomässaCamilla Möller, sång

Fredag 7 december08.30 Prästslättens ljuståg

13-15.30 Drop in-fika

Andra söndagen i advent9 december 10.00 Mässa”O mänsklighet, ställ dörrn på glänt, det är advent, det är advent...” Något är på gång, det kommer, det finns hopp!

18.00 Luciavesper”Nu vaknen och glädjens Lucia är här!” I den traditionella Luciavespern sjunger våra barn- och ungdomskörer tillsammans med flickor från Vägga-skolans kör om Lucia som lyser upp decembermörket.

Tisdag 11 december10.00 Den gömda skatten

16.00 Eftiskörens Luciatåg

Onsdag 12 december08.30 Morgonmässa

13.00 Musik i adventstid

17.00 Adventsgudstjänst

Torsdag 13 december18.30 Veckomässa

19.30 Lions Luciakröning

Fredag 14 december13-15.30 Drop in-fika

Tredje söndagen i advent 16 december10.00 Gudstjänst”Bereden väg för Herran!”Julen innehåller så mycket att vi behöver förbereda, eller förberedas...

18.00 Julgospel”Jesus, oh, what a wonderful child...”Medryckande julsånger i gospelstil. Carl Gustafs Gospel, Gospel Teens & konfirmander med solister och band.

Onsdag 19 december08.30 Morgonmässa

Torsdag 20 december15-16 Glöggmingel Anna Neah Deutgen, sång

18.30 Veckomässa Lasse Johansson, trombon

Fjärde söndagen i advent 23 december10.00 Mässa”Du goda Jesu moder, o Maria...” Även Jesus hade en mamma. Undrar hur det var för henne? Tänk att som Maria få bära Gud till vår värld…

Julafton 24 december10.00 Barnens julbön”Lyss till änglasångens ord!”Eftiskören sjunger och berättar om det fantastiska som hände för länge, länge sedan i ett stall i Betlehem...

16.00 Julbön”Dagen är kommen, kärlek triumferar!”Med texter, sånger och psalmer levandegör vi julens glada budskap. Carl Gustafs Motettkör medverkar.

23.30 Julnattsmässa”Stilla natt, heliga natt, allt är frid...”I midnattens timma får vi precis som herdarna höra ängeln: Var inte rädda. Jag bär er stor glädje.

Advent och jul i Carl Gustafs kyrka!

Juldagen 25 december 07.00 Julotta”Var hälsad sköna morgonstund...”Julottepsalmer klingar i vår vackra kyrka med ljusen tända i de gamla ljuskronorna.

Annandag jul 26 december16.00 Julens vackraste sånger”Nu tändas tusen juleljus...” Än en gång får vi stämma in i de stämningsfulla jul-psalmerna tillsammans med körsångare och instrumentalister.

Torsdag 27 december18.30 Veckomässa

Söndagen efter jul30 december 10.00 Mässa”Låt barnen komma hit till mig…”Tänk om vi kunde se oss själva som barn, tillåta oss att leka, och se Gud som en kärleksfull förälder att vara trygg hos.

Nyårsafton 31 december 17.00 Nyårsbön”Giv o Jesus fröjd och lycka. Ett nytt år går åter in...” En fridfull stund med betraktelse och musik vid årets slut.

Nyårsdagen 1 januari 16.00 Nyårsmässa”Låt mig börja med dig, o min frälsare kär, varje år som du giver mig än...”En fundering över styrkan i ett namn. Ett namn som kan stå som ett förtecken för ett nytt år.

Trettondedag jul 6 januari 16.00 Drömmen om jul”Vid Betlehem en vinternatt...”Vi får vara med om en julmusikal tillsammans med musiker och sångare från Bodekullkören, dramagruppen Spektakel, församlingens personal m fl.