FÖRSÖKSRAPPORT MELLANSVERIGE - sverigeforsoken.se · Om analysen har utförts på transformerade data, t.ex. logaritmerade observationer, redovisas tillbakatransformerade medelvärden

SV

ER

IGE

FÖ

RS

ÖK

EN

20

18

w w w. s v e r i g e f o r s o k e n . s e

FÖRSÖKSRAPPORT

MELLANSVERIGEResultat från växtodlingsförsöken 2018 i

Östra Sverige Försöken, Försök i Väst, Sveaförsökenoch Svensk Raps

MELLANSVERIGE Försöksrapport 2018

Fältförsöksverksamheten är en del i Sverigeförsöken. Övriga områden: Animaliebältet och Skåneförsöken.

www.sverigeforsoken.se

4 | MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2018

Produktionsinformation:ISSN 1401-2561ISBN 91-88668-91-6Bilder: Hushållningssällskapen, JordbruksverketLayout: Kerstin Borg, Hushållningssällskapet SkaraborgTryck: Svärd och Söner Tryckeri AB, FalköpingPapper: Arctic Silk

SVERIGEFÖRSÖKEN 2018 MELLANSVERIGE | 5

Tack!Inom växtodling är det ena året aldrig det andra likt. Det uppkommer ständigt nya frågeställningar, problem att lösa och möjligheter att förverkliga. 2018 var således även det ett normalår eftersom det, precis som alla andra år, inte liknade något annat.

Det som dock är konstant är viljan och engagemanget hos alla inblandade i Sverigeförsöken. Jag vill därför rikta ett stort tack till alla som på något sätt har bidragit 2018. Särskilt vill jag omnämna SLF och andra finansiärer, för utan pengar blir det naturligtvis inga försök.

Tack också till trogna och engagerade försöksvärdar, som ställer upp och upplåter sina grödor för försök vilket gör att det är möjligt att alltid hitta bra försöksplatser för växtodlingsförsök med olika frågeställningar.

Försökspersonal med brinnande intresse för växtodling och sinne för nog-grannhet som sliter hårt under säsong för att alla moment ska utföras korrekt är oumbärliga för utförandet av försöken, och förtjänar ett extra stort tack.

Sist men inte minst vill jag omnämna de författare som bidragit med mate-rial och artiklar till denna skrift. Flera av författarna har bidragit med en eller flera artiklar även till Skånes och animaliebältets försöksrapporter. Extra stort tack till er.

Grästorp i januari 2019Erik Jönsson, redaktörHushållningssällskapet Skaraborg


I n n e h å l lInnehåll .....................................................................................................................................................6Statistiska begrepp .................................................................................................................................8Priser och kostnader 2018 ................................................................................................................ 10PM för blockbehandlingar ................................................................................................................. 14Förord .................................................................................................................................................... 16

VÄXTODLINGSÅRET 2018Försöksåret 2018 inom Östra Sverige Försöken ......................................................................... 19 Försöksåret 2018 inom Försök i Väst............................................................................................. 20Försöksåret 2018 inom SVEA försöken ......................................................................................... 21Väder, temperatur och nederbörd i Mellansverige ..................................................................... 23

JORDBEARBETNINGEtablering och snigelförsök i raps .................................................................................................. 30

VÄXTNÄRINGInledning till växtnäringsförsök ........................................................................................................ 34Kvävestrategi i höstvete ................................................................................................................... 35Kväveform och strategi i höstvete .................................................................................................. 42Kvävestrategi i maltkorn .................................................................................................................. 49Kvävestrategi och tidpunkt i höstraps ............................................................................................ 53Kvävegödsling och tillväxtreglering till timotejfrö ....................................................................... 58

OGRÄSInledning till ogräsförsök ................................................................................................................... 61Bekämpning av örtogräs i höstvete, höst och vår ........................................................................ 62Bekämpning av örtogräs i höstvete på våren ................................................................................ 65Bekämpning av vitgröe och örtogräs i höstvete, höst och vår ................................................. 68Bekämpning av åkerven och örtogräs i höstvete, höst och vår ................................................ 70Bekämpning av renkavle och örtogräs i höstvete, höst och vår ............................................... 72Tillväxtreglering i höstvete .............................................................................................................. 74Bekämpning av örtogräs i vårkorn .................................................................................................. 79Tillväxtreglering i vårkorn ................................................................................................................. 82Bekämpning av örtogräs i ärter, mekanisk och kemisk ............................................................... 85Bekämpning av örtogräs i höstraps ................................................................................................ 88

VALLInledning till vall- och grovfoderförsök .......................................................................................... 90Vallsortprovning .................................................................................................................................. 91Vallsortprovning rödklöver .............................................................................................................. 93Vallsortprovning timotej ................................................................................................................... 96Vallsortprovning ängssvingel ............................................................................................................ 99Vallsortprovning engelskt rajgräs ................................................................................................. 102


I n n e h å l lVallsortprovning i konkurrens ........................................................................................................ 105Kvävegödsling och strategi i vall .................................................................................................... 109Svavelgödsling och strategi i vall .................................................................................................... 116Sortförsök i ensilagemajs ................................................................................................................. 122

SORTER OCH ODLINGSTEKNIKSorter och odlingsteknik ................................................................................................................. 124Höstvete .............................................................................................................................................. 125Två såtidpunkter i höstvete ............................................................................................................ 136Höstvetesorter med höstvete som förfrukt .............................................................................. 140Kvävebehov hos olika höstvetesorter .......................................................................................... 147Höstråg ................................................................................................................................................ 153Rågvete ................................................................................................................................................ 158Höstkorn ............................................................................................................................................. 162Vårvete ................................................................................................................................................ 166Vårkorn ............................................................................................................................................... 170Vårkorn, tidiga sorter ....................................................................................................................... 176Kvävebehov hos olika maltkornssorter ....................................................................................... 180Havre.................................................................................................................................................... 187Havre, tidiga sorter ........................................................................................................................... 191Ärter .................................................................................................................................................... 192Åkerböna ............................................................................................................................................ 195Sortförsök och odlingsteknik i oljelin ........................................................................................... 198Höstraps .............................................................................................................................................. 200Vårraps ................................................................................................................................................ 208

VÄXTSKYDDInledning till växtskydd .................................................................................................................... 210Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete .................................................................................. 211Effekt och förändring hos fungicider i höstvete ......................................................................... 215Referensförsök i höstvete ............................................................................................................... 218Effekt och strategi mot svampsjukdomar i råg ........................................................................... 223Betning mot kornets bladfläcksjuka och Fusarium spp .............................................................. 225Betning mot kornets flygsot ........................................................................................................... 230Svampbekämpning i vårkorn ........................................................................................................... 232Effekt och förändring hos fungicider i vårkorn ........................................................................... 235Referensförsök i vårkorn................................................................................................................. 237Svampbekämpning i havre ............................................................................................................... 240Bekämpning av trips i höstvete ...................................................................................................... 242Bekämpning av trips i vårkorn ........................................................................................................ 244Effekt av svampbekämpning i höstraps ......................................................................................... 246Bekämpning mot bladmögel och brunröta i matpotatis ........................................................... 247Bekämpning av insekter i höstraps ................................................................................................ 251


För att ta reda på om resultaten i ett försök uppkommer till följd av skillnader i behandling mel-lan led, och inte bara uppstår av en slump, bearbetas alla försöksresultat med statistiska beräkn-ingar. Nedan följer en beskrivning av vilka bearbetningar som görs, samt vad de olika begreppen betyder.

STATISTISKA MODELLEREn övervägande del av försöken hanteras i Nordic Field Trial System (NFTS), där alla resultat inrapporteras och sedan bearbetas statistiskt.

I de fall de enskilda försökens resultat presenteras, så är de, om inte annat anges, bearbetade i NFTS. Enskilda försök analyseras i NFTS med hjälp av proceduren mixed i Sas. Med denna pro-cedur anpassas linjära blandade modeller, d.v.s. linjära modeller som innehåller såväl fixa som slumpmässiga effekter. I NFTS antas effekter av led och experimentella faktorer vara fixa. Effekter av storrutor i split-plot-försök och effekter av ofullständiga block antas vara slumpmässiga. Effek-ter av replikat, d.v.s. fullständiga block, antas vanligen vara slumpmässiga. Den exakta modellen beror på försökets design.

Vid behov transformeras observationerna före analys, med antingen log, logit eller box-cox-transformation, för att skapa homogen varians och ungefärligt normalfördelade residualer.

I de fall resultat från seriesammanställningar presenteras, så är de, om inte annat anges, bear-betade i Fältforsks försöksdatabas, som också använder Sas procedur mixed. I detta system anpas-sas modellerna till medelvärdena som beräknats i de enskilda försöken. I modellen för analys av ettårsserier antas effekter av led vara fixa, och effekter av försök vara slumpmässiga. I modellen för analys av flerårsserier antas effekter av led vara fixa. Effekter av år, samspel mellan år och led, samt försök antas vara slumpmässiga.

MEDELVÄRDENNär resultaten baseras på statistisk analys redovisas minsta-kvadrat-medelvärden (least squares means, LSMeans), vilka är beräknade enligt den statisiska modellen och därför justerade för saknade värden och ofullständiga block. Om analysen har utförts på transformerade data, t.ex. logaritmerade observationer, redovisas tillbakatransformerade medelvärden.

VARIATIONSKOEFFICIENT (CV %)Variationskoefficienten är standardavvikelsen, för residualavvikelserna, uttryckt i procent av medelvärdet. Den är ett mått på hur jämnt ett försök är. Ju lägre variationskoefficient, desto jämnare försök. I fältförsökssammanhang gör vi följande grova indelning av försök, beroende på dess CV:< 3 mycket jämnt försök3 – 6 jämnt försök6 – 10 något ojämnt> 10 ojämnt försök

Det rekommenderas inte att inkludera försök med högt CV i seriesammanställningar. Det bety-der inte att resultaten är oänvändbara, men de bör presenteras separat. Vissa typer av försök har oftare höga CV-värden. Ogräsförsök hör till denna kategori, vilket beror på att ogräsförekomst är naturligt ojämn.

Statistiska begrepp


SANNOLIKHETSVÄRDE (P-VÄRDE, PROB-VÄRDE)Sannolikhetsvärdet kallas även p-värde eller prob-värde. Det anger sannolikheten att av en slump erhålla så stora skillnader mellan ledens medelvärden som faktiskt erhållits, eller ännu större, när det egentligen inte alls finns några skillnader mellan leden. När p-värdet är lägre än 0,05 brukar vi säga att det finns sig-nifikanta skillnader mellan leden. Ju lägre p-värde, desto säkrare resultat. Signifikanta resultat markeras ofta med stjärnor, enligt följande:

p > 0,05 ”ej signifikant (ns)”0,05 > p > 0,01 ”enstjärnig signifikans (*)”0,01 > p > 0,001 ”tvåstjärnig signifikans (**)”p < 0,001 ”trestjärnig signifikans (***)”

LSD – MINSTA SIGNIFIKANTA SKILLNADLSD används för att jämföra leden parvist. Detta mått anger hur stor skillnaden, t.ex. i skörd, måste vara mellan två led för att de leden skall vara signifikant olika. Värdet avser skillnaden som krävs för enstjärnig signifikans d.v.s. p < 0,05. Om p-värdet för variabeln är > 0,05, d.v.s. när det inte finns några signifikanta skillnader mellan leden, brukar inte LSD-värdet redovisas, för då bör man inte jämföra leden parvist.

SIGNIFIKANSGRUPPERYtterligare ett sätt att redovisa ledvisa skillnader är genom indelning i signifikansgrupper. Leden tilldelas då en eller flera bokstäver där varje bokstav avser en signifikansgrupp. Led som har en gemensam bok-stav, t.ex. ”a”, tillhör samma signifikansgrupp och är inte statistiskt olika. Även när det ena ledet har flera bokstäver, t.ex. ”abc”, och det andra ledet har bara en eller några av dessa bokstäver, t.ex. ”a”, är de inte statistiskt skilda åt, eftersom de har minst en bokstav gemensam, i det här exemplet ”a”. Två led som inte har någon gemensam bokstav, t.ex. ett led med bokstaven ”a” och ett annat med bokstäverna ”bc”, till-hör olika signifikansgrupper och är således signifikant skilda (p < 0,05). Med hjälp av signifikansgrup-perna är det lätt att snabbt se om två led är signifikant skilda eller inte. Det led som har högst medelvärde tillhör vanligen signifikansgruppen ”a”.

JUSTERING FÖR MULTIPLA PARVISA TESTI försök med många led är antalet parvisa jämförelser stort. I sådana försök är risken stor att några skill-nader blir signifikanta bara av en slump, såvida inte p-värdena justeras uppåt som kompensation för multipla test. Det finns flera metoder för att justera p-värdena för multipla test, t.ex. Tukeys method, Student-Newman-Keuls metod och Duncans metod. Om ingen metod har specificerats i texten, har de redovisade LSD och signifikansgrupperna inte justerats för multipla test.


Priser och kostnader 2018Ogräsmedel kg, l eller g Pris

AEG809

Agil 100 EC l 428

Ally Class 50 WG kg 3 488

Ariane S l 101

ATLANTIS OD l 515

ATTRIBUT TWIN kg

Attribut TwinPlus LQ frp 3 800

Basagran SG kg 1 042

Belkar l 1 850

Betanal SC l 142

Betasana Duo l 115

Betasana SC l 90

Biathlon 4 D kg

BOXER EC l 155

Broadway kg 2 090

Broadway Star kg 1 900

Buctril l 179

BUMPER/ BARCLAY BOLT l 343

CDQ SX kg 1 390

CENTIUM 36 CS l 2 128

Cerone l

Cleave l 205

Cleravo + Dash l 5 915

Cossack OD l 540

Cycocel Plus l

Dash l

DEVRINOL l 328

DFF l

DIFLANIL l 863

Ergon kg 887

Ethosat 500 SC l 328

EVENT SUPER l 427

EXPRESS 50 SX kg 1 301

Fenix l 358

Flurostar 200 l 190

Focus Ultra l 189

Fox 480 SC l 357

Foxtrot l 371

Gajus l

Galera l 1400

Gallery l 930

Glyfonova bio l 65

Goltix SC 700 l 359

Goltix WG l 575

Gondor %

Gratil 75 WG kg 1 179

Harmony 50 SX kg 1 285

Hussar Plus OD l 2 199

KALIF 360 CS l 2 080

Kemifam Power l 305

Kerb Flo 400 l 465

Kinvara l

Lancelot kg 2 218

LEGACY 500 SC l 835

Lentagran WP kg 591

LEXUS 50 WG kg 1 432

Logo + Olja kg+l 2 177

Maister + Olja kg+l 3 450

Mangannitrat 235 l

MATRIGON 72 SG kg 3 900

MCPA l 107

Medax Max kg

Meristo l 499

Mero l

Monitor kg 2 160

Nautius kg 1 683

Nonjoniskt vätmedel l

Ogräs Nix Dubbel Effekt l 13

Othello OD l 536

Pixxaro EC l

Primus l

Proman l 325

Pro-Opti l 151

Quad Glob 200SL l 151

Reglone l 172

Roundup Gold ST l 119

Roundup Ultra l 206

Roxy 800 EC l

Safari 50 DF kg 1 224

SALSA l 2 087

Saracen l


Saracen Delta l 1 310

Sekator Plus OD l

SELECT l 808

Select Plus l 490

SEMPRA l 853

Sencor SC 600 l 539

Spitfire 333 HL l 407

Spotlight Plus l 680

Stabilan 750 l

STARANE 333 l 457

STARANE XL l 218

Target SC l 352

Terpal l

Titus 25 DF/WSB kg 1 240

Tomahawk 180 EC l

TOMAHAWK 200 EC kg 294

Totril LQ l 698

Tricera l

Trimaxx l

TRIMMER 50 SG l

Trimmer 50 SG kg

Tripali kg 1 325

ZYPAR l 345

Svampmedel

Acrobat WG kg 285

Aliette 80 WG kg 377

AMISTAR l 546

Amistar Gold l

ARMURE l 766

ASCRA XPRO l 663

AVIATOR XPRO l 766

AZAKA l

Cabrio Duo l 186

Candit l 1 350

Cantus l 3 100

COMET PRO l 432

Contans WG kg 340

Delan WG kg 780

Delaro SC 325 l 680

Diabolo l 801

ELATUS ERA l 890

ELATUS PLUS l 6 200

Ferrovital l 52

FLEXITY L 991

Folicur Xpert l

FOLPAN kg

Folpan 500 SC LQ 5 L l 150

FORBEL 750 L 481

Imtrex l

Infinito l 280

KAYAK L 288

Kumulus DF kg 155

Librax l

Maxim 100 FS l 1 150

Merpan 80 WG kg 305

Mirador Forte l 275

Mirador l 430

Monceren FS 250 l 418

Narita l 359

Pictor Active l

Previcur Energy l 800

Priaxor l 450

PRIMUS l 1 262

Prolectus kg 1 183

Proline 250 EC l 778

Property 180 SC l 615

Proplant l 765

Propulse SE 250 l

Proxanil l 181

Ranman Top l 550

Revus 250 EC l 465

Revus Top l 695

Scala l 807

Serenade l 143

Shirlan l 780

SIGNUM kg 1 441

SILTRA XPRO l 710

Switch 62.5 WG kg 1 739

Syllit 544 SC l 495

TALIUS l 1 200

Tazer l

Teldor WG 50 kg 836

Tern 750 EC L 366

Tilt 250 EC l 325

TIRO l 670

Topas 100 EC l 1 275

Topsin 70 WG kg 622


Priser och kostnader 2018Insektsmedel kg, l eller g kr

Admiral 10 EC l 1 325

Avaunt g

Avaunt l 1 045

Biscaya OD 240 l 661

Calypso SC 480 l 2 193

Conserve l 2 326

Coragen 20 SC l 2 221

Cymbal 45 kg 445

Danitron 5 SC l 965

FASTAC L 195

Fastac 50 l 158

Fibro l 83

Flexity l 714

Floramit 240 EC l 1 836

Forester l 878

Frupica SC 2 l 1 489

KARATE l

MAVRIK 2 F l 476

Mospilan SG kg 1 193

Movento SC 100 l 928

Nissorun kg 1 380

Pirimor kg 867

Plenum 50 WG kg 1 224

Prestige FS 370 l 950

Pyretrum NA Emulsion l 995

Raptol l 229

Sluxx Snigelgift kg 64

Steward 30 WG kg 943

Teppeki kg 1 917

Trebon EC l

Turex 50 WP kg 905

Warrant 700 WG kg 2 697

Vertimec 018 EC l 1 963

Klister, oljor och vätmedel kg el l el g kr

All Clear Extra l 76

Arbinol B l 190

Biowet l 63

Bor 150 l 37

Borsyra kg 33

Brassitrel FL l 65

CA3550 l

Caltrac l 54

Coptrac l 118

Dash l 58

Ferritrac 100 l 126

GF 3307 l

Gramitrel l 79

Koppargödsel (Kopparg. Bröste UN3077) kg 97

Magnofoss l 30

Magtrac l 39

Mangan-Koppar l 54

Mangannitrat l 33

Mangansulfat kg 16

Mantrac Pro l 69

Mikro Majs l 18

Mikro Spannmål l 40

Molytrac l 527

No Foam Ultra l 134

PG26N l 89

pH-Opti l 231

Pioner S80 (Svavelnäring) kg 29

Proalexin l 72

Rapsodi Super (Binol) l 55

RENOL l 109

Seniphos l 34

Silwet Gold l 615

Solatrel l 58

Stopit l 21

Trico l 147

Zintrac l 119


Arbete. Med egen maskinpark Kostnad

Arbetstimme anställd 285 kr/tim

Stubbearbetning 396 kr/ha inkl bränsle & förare

Djupbearbetning (plöjningsfri odling)

536 kr/ha inkl bränsle & förare

Plöjning 966 kr/ha inkl bränsle & förare

Harvning 214 kr/ha inkl bränsle & förare

Sådd 367 kr/ha inkl bränsle & förare

Kombisådd 604 kr/ha inkl bränsle & förare

Gödningsspridning 134 kr/ha inkl bränsle & förare

Växtskydd bekämpningsarbete 166 kr/ha inkl bränsle & förare

Tröskning 928 kr/ha inkl bränsle & förare

Beräkningarna ovan grundas på:

Traktor 100 kW 659 kr/h inkl bräsle & förare




Stubbearbetning 5m 4,0 ha/h 509 kr/h

Djupbearbetning 4m 2,9 ha/h 617 kr/h

Plöjning 6 skär växelp 1,2 ha/h 429 kr/h

Harvning 9m 5,5 ha/h 456 kr/h

Sådd 3300 l 6m 3,7 ha/h 672 kr/h

Kombisådd 4600 l 6m 3,4 ha/h 942 kr/h

Gödningsspridare 4000 l 24 m 7,5 ha/h

340kr/h

Växtskydd 3500l 24m 7,5 ha/h 648 kr/h

Tröskning 9m 340 kW 3,1 ha/h 2878 kr/h

Priser använda i lönsamhets- och optimeringsberäkningar. Priset på N till-handahålls av Yara, och spannmålspriset kommer från lantmännens pool 1. Samtliga priser är medelvärde av senaste 5 år.

N i juli året före

skördHöstvete

brödHöstvete

foderVårkorn

maltVårkorn

foderVårvete Kvarn

Havre Gryn

Havre Foder Oljeväxt

Råg kvarn

Åker-böna Ärt Linfrö

9,466 1,42 1,33 1,48 1,19 1,57 1,32 1,10 3,22 1,20 1,74 1,79 3,67

Tillväxtreglering kg, l eller g kr

Actisil l 740

Alar 85 kg 2 918

Barclay Gallup Biograde 360 l 59

CERONE l 318

CUADRO NT l

CYCOCEL PLUS l 103

Cycocel plus l 95

Fazor kg 621

Medax Max kg 460

MODDUS M l 696

MODDUS START l 852

Regalis Plus kg 1 744

Spodnam DC l 225

TERPAL l 207

TRIMAXX l 530


Gröda Blockmarkering Behandling Stadium DCHöstvete A ObehandlatL7-101 A+B 0,15 l Mavrik Höstbehandling om bladlöss förekommerInsektsbetat utsäde B 0,15 l/ha Talius + st 31

B 0,125 l Tilt +0,125 Forbel st 31B 0,6 l/ha Elatus Era st 37-39B 0,4 l/ha Armure/Tiro + st 55-59B 0,3 l/ha Comet Pro st 55-59

Vetemygga/bladlöss A+B 0,2 l/ha Mavrik st 55 -59

Höstråg A ObehandlatL7-201 A+B 0,15 l Mavrik Höstbehandling om bladlöss förekommerInsektsbetat utsäde B 0,15 l/ha Talius + st 31

B 0,125 l/ha Tilt+ 0,125 l/ha Forbel st 31Tillväxtreglering B 0,3 l/ha Moddus M * st 31

B 0,6 l/ha Elatus Era st 45-47Tillväxtreglering B 0,5 l/ha Cerone st 45-47Trips A+B 0,2 l/ha Mavrik st 45-47

Rågvete A ObehandlatL7-212 A+B 0,15 l Mavrik Höstbehandling om bladlöss förekommerInsektsbetat utsäde B 0,15 l/ha Talius + st 31

B 0,125 l/ha Tilt+ 0,125 l/ha Forbel st 31B 0,6 l/ha Elatus Era st 45-47

Trips A+B 0,2 l/ha Mavrik st 45-47

Höstkorn A ObehandlatL7-215 A+B 0,15 l/ha Mavrik Höstbehandling om bladlöss förekommer Insektsbetat utsäde B 0,15 l/ha Talius + st 31

B 0,125 l/ha Tilt+ 0,125 l/ha Forbel st 31B 0,5 l/ha Siltra Xpro+ st 45-47B 0,3 l/ha Comet Pro st 45-47

Tillväxtreglering B 0,3 l/ha Moddus Start+ 0,3 l/ha Cerone st 45-47Trips A+B 0,2 l Mavrik st 45-47* Alternativt kan 0,3 l Moddus Start användas.

PM för blockbehandlingar i höstgrödor Sortförsök växtsäsongen 2018


Gröda Blockmarkering Behandling Stadium DCVårvete, L7-301 A ObehandlatVid sen sådd, fritfluga A+B 0,25 kg/ha Karate alt 0,25 l/ha Fastac st 11

B 0,15 l/ha Talius + st 31B 0,125 l/ha Tilt + 0,125 l/ha Forbel st 31

Vid havrebladlöss A+B 0,1 kg/ha Teppeki st 37-39B 0,75 l/ha Elatus Era st 37-39

Vetemygga/bladlöss A+B 0,2 l/ha Mavrik st 55-59

Vårkorn A ObehandlatL7-401 B 0,15 l/ha Talius st 31

B 0,5 l/ha Siltra Xpro + st 37-39B 0,3 l/ha Comet Pro st 37-39

Vid havrebladlöss A+B 0,1 kg/ha Teppeki st 37-39

Havre, L7-501 A ObehandlatFritfluga A+B 0,25 kg/ha Karate alt 0,25 l/ha Fastac st 11Vid havrebladlöss A+B 0,1 kg/ha Teppeki st 37-39

B 0,4 l/ha Siltra Xpro + st 45-47B 0,2 l/ha Comet Pro st 45-47

Tidig havre, L7-502 Tidig havre skall ha 50 % av B över hela försöket

Ärter A+B Gårdens svampbehandlingL7-610 A+B Gårdens insektsbehandling

Åkerbönor A ObehandlatL7-613 B 0,75 kg Signum st 65

A+B Gårdens insektsbehandling

PM för blockbehandlingar i vårgrödor Sortförsök växtsäsongen 2018


FörordERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg

Sverigeförsöken består av fem försöksregioner med regional förankring i Sveriges viktigaste jordbruk-sområden. Det övergripande målet med verksam-heterna inom Sverigeförsöken är att producera till-förlitliga och praktiskt användbara resultat genom växtodlingsförsök samt att effektivt föra ut resul-taten till rådgivning och lantbrukare.

Mellansvenska försöksrapporten ges ut i ett samarbete mellan Östra SverigeFörsöken, SVEAförsöken samt Försök i Väst. Dessa tre försöksregioner ingår i Sverigeförsöken tillsam-mans med Skåneförsöken och Animaliebältet som även de ger ut försöksrapporter för respektive område. För försöksserier med gemensam utform-ning i minst två av de tre försöksrapporternas områden presenteras resultaten i artiklar som helt eller delvis är gemensamma. Svensk Raps och SFO rapporterar också resultat från sina försök med frö- och oljeväxter i de regionala försöksrap-porterna. Alla artiklar från samtliga de tre försökrapporterna, från 2001 och framåt, finns även att läsa på www.sverigeforsoken.se.

Ett nordiskt datahanteringssystem, Nordic Field Trial System (NFTS), används för att hantera i stort sett alla försök inom Sverigeförsöken. Sys-temet utvecklas kontinuerligt i ett samarbete mel-lan Danmark, Norge och Sverige. Det innebär att fältkort, resultathantering samt statistisk bearbet-ning av enskilda försök görs i detta program. Läs mer om detta i kapitlet statistiska begrepp.

FINANSIERING OCH STYRNING AV SVERIGEFÖRSÖKEN

Basfinansieringen utgör grundbulten i Sverige-försökens finansiering. Huvuddelen av basfinan-sieringen utgörs av medel från Stiftelsen Lant-bruksforskning, SLF. I grunden kommer dessa medel från en avgift som tas ut vid handel med spannmål och förnödenheter, samt medel som insamlas direkt från handeln med beloppen base-rade på företagens omsättning. Även Hushåll-ningssällskapen bidrar till basfinansieringen. Så kallad medfinansiering, där produktföreträdare

och andra intressenter beställer extra led i befint-liga försök eller hela försök, utgör dock en lika vik-tigt pusselbit i finansieringen.

ORGANISATION OCHVERKSAMHETSSTYRNINGBasfinansieringen fördelas från och med 2017 per försöksserie. Branschrådet, som tillsätts av SLF, anger inriktningen för Sverigeförsökens verksam-het genom en beställning med Hushållningssäll-skapens förbund som mottagare. Utifrån den beställningen formuleras försökserier med ett visst antal försök som sedan utförs av Hushållningssäll-skapens utförarorganisationer. Försöken fördelas geografiskt för att på bästa sätt ge svar på den frågeställning som ligger till grund för försöksse-rien. Beställningen från branschrådet utgörs av ett treårigt fältförsöksprogram med årlig uppföljning. Nuvarande period löper 2017-2019, varefter en större utvärdering och ny beställning görs. Varje region har dessutom en försökskommitté som kartlägger behovet av vad som behöver utre-das och lägger förslag till försök.

Utöver försökutförande och resultatförmedling anordnar försöksregionerna fältvandringar, resor och konferenser under säsongen i respektive region.

SVERIGEFÖRSÖKEN OCH SLUVäxtodlingsforskningen delas upp i åtta ämne-sområden vid Fältforsk, SLU. Inom varje ämne-sområde finns en ämneskommitté där en repre-sentant från SLU är ordförande och en representant från Hushållningssällskapet är sekreterare. Ämneskommittén är ett öppet forum för alla intresserade i ämnet och inbjudan till möten, protokoll samt övrig information om verk-samheten finns på www.slu.se/faltforsk. Via fält-forsk och SLU sker en viss samordning och utbild-ning av Sverigeförsökens personal. Här finns även resurser inom datahantering, resultathantering och statistik, som bistår Sverigeförsökens försöks-regioner.


Södra Åby LokalföreningVallberga LantmänVaraslättens Lagerhus Ek. FöreningVärmLant ABGullviks (Bröderna Berner)Skånefrö AB

Hushållningssällskapen i:Stockholm-Uppsala-SödermanlandÖstergötlandVästSkaraborgVärmlandÖrebro, Prytz donationsfondVästmanlandDalarna-Gävleborg

Berte Qvarn ABAB Johan HanssonDalviks Kvarn ABSwedish DLA Agro AB (inkl f d Kalmar Lantmän)Lilla Harrie Valskvarn AB (fd Farina AB)Forsbecks AB AB Hjalmar MöllerHörby Lantmän (skånska lantmännen lokal)Järrestads Härads lantmänKristianstadsortens Lagerhusförening f d Knistlingeortens LagerhusföreningKristianstadsortens Lagerhusförenings Ek. För.Lantmännen Ek.För. (ink. SW Seed)Lovanggruppens Handelshus ABSlöinge LantmänSvenska Foder AB

BASFINANSIERING SVERIGEFÖRSÖKEN 2018

ÄMNESKOMMITTÉR/ÄMNESOMRÅDEOrdförande, sekreterare och ämnessakkunnig inom respektive område. VATTEN Helena Aronsson, SLU, Uppsala Ronny Anngren, Hushållningssällskapet Halland

JORDBEARBETNING Anders Larsolle, SLU, Uppsala Jan-Olov Karlsson, Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge VÄXTNÄRING Sofia Delin, SLU, Skara Erik Jönsson, Hushållningssällskapet Skaraborg

ODLINGSSYSTEM/ENERGI Göran Bergkvist, SLU, Uppsala Sofie Eriksson, Hushållningssällskapet Västmanland

OGRÄS Anders TS Nilsson, SLU, Alnarp Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland

VALL/GROVFODER Anne-Maj Gustavsson, SLU, Norrländsk jordbruksvetenskap Ola Hallin, Rådgivarna Sjuhärad

ODLINGSMATERIAL Magnus Halling, SLU, Uppsala Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB, Västerås

VÄXTSKYDD Erland Liljeroth, SLU, Alnarp Ulrika Dyrlund Martinsson, Hushållningssällskapet Skåne


FÖRSÖKSKOMMITTÉR

ÖSTRA SVERIGEFÖRSÖKENSven-Åke Rydell, ordförande Hushållningssällskapet Östergötland, LinköpingPer Axelsson Lovang lantbrukskonsult, VikingstadMagnus Emilsson Lantbrukare, VadstenaThomas Fahlgren Frö och Oljeväxtodlarna, VikbolandetAlf Djurberg Växtskyddscentralen LinköpingMikael Sundqvist Lantmännen NorrköpingAlbin Johansson Hushållningssällskapet Östergötland, LinköpingPetter Ström Hushållningssällskapet, HS Konsult AB, SträngnäsJohan Lagerholm Lantmännen växtråd, NorrköpingLeif Persson Vallodlareföreningen, GlanshammarAnn-Charlotte Wallenhammar Hushållningssällskapet, HS Konsult AB, ÖrebroMartina Hallberg Svenska Foder, Västerlösa

FÖRSÖK I VÄSTJohan Rydberg, ordförande LRF Väse Erik Jönsson, sekreterare Hushållningssällskapet SkaraborgOla Hallin Hushållningssällskapet SjuhäradSofia Delin SLUKristian Jochnick LänsstyrelsenErik Pettersson LantmännenLennart Svantesson Svenska FoderEmelie Wickström Rådgivarna SjuhäradBertil Hagsgård SpannmålsodlarnaPeter Larsson Varaslättens LagerhusJohan Christensson Västra Sveriges Frö- och OljeväxtodlareMadeleine Andersson Hushållningssällskapet VästKarin Andersson Hushållningssällskapet Väst

SVEA-FÖRSÖKENAnders Ericsson, ordförande Hushållningssällskapet, HS Konsult AB, VästeråsPetter Ström, sekreterare Hushållningssällskapet, HS Konsult AB, UppsalaNiclas Sjöholm Växtråd, Svenska Lantmännen, EnköpingAndreas Öhrman Växtråd, Svenska Lantmännen, EnköpingHenrik Bergman Hushållningssällskapet, HS Konsult AB, Dalarna-GävleborgPer Jansson Svenska FoderPer Widén Statens Jordbruksverk, UppsalaKatarina Börling Statens Jordbruksverk, UppsalaAnders Lindgren Statens Jordbruksverk, UppsalaMarcus Eriksson Hushållningssällskapet, HS Konsult AB, Uppsala


Försöksåret 2018 inom Östra SverigeförsökenSVEN-ÅKE RYDELL Hushållningssällskapet Östergötland

Höstsådden 2018 var besvärlig med först torrt under rapssådden och sedan mycket regn när det var dags för sådd av spannmålen. Ganska många främst österut kunde tyvärr inte så alls och många fick verkligen prova på sin logistik och utnyttja de få dagar som gick att så och skörda. Dock så var resten av hösten gynnsam för utvecklingen och det växte till relativt bra. Därefter kom det snö och några kalla veckor i januari. Våren var kall och det låg kvar snö ganska länge vilket också gav en del problem med snömögelangrepp på de få tidigt sådda fält som fanns.

BLÖT HÖST Vid höstrapssådden 2017 var det ganska torrt men det vände snart med mycket nederbörd som drab-bade många dubbelt. Få dagar med uppehåll och då skulle man både så och skörda, många främst österut försökte rädda skörden och hoppade över höstsådden helt. Men även i övriga området var det svårt att så och många fick byta fält och försöka så på lite lättare jordar. Även många som normalt inte plöjer fick ändra taktik då det var lät-tare att få till upptorkningen på plöjda fält. I slutet av september kom sedan några dagar då det såddes för fullt på de fält som gick. Resten av året präglades av varmt väder vilket bidrog till ok beståndsutveckling i de flesta fall. Under januari kom det en kall period med snö.

KALL VÅR MED SNÖ SENTUnder vintern var det blandat väder med omväx-lande kalla och milda perioder och en del snö. De få fält som såddes tidigt drabbades delvis av snömögel, inga totalangrepp men ändå ganska mycket skador fanns. I slutet mitten på april bör-jade vi att så efter en mycket snabb snösmältning

men få hann färdigt och det började regna och vårbruket kunde inte slutföras fören i mitten av maj vilket är ganska ovanligt numera. Sedan blev det torrt direkt – mycket torrt! Men det var som vanligt lokala variationer och vissa hade tur och fick lite nederbörd. Dock så var detta en av de absolut varmaste somrarna på flera hundra år om inte den varmaste. Beståndsutvecklingen var rela-tiv sen hela våren men kom i fatt framåt midsom-mar efter en extrem snabb tillväxt.

Mycket låga skördenivåer på vallen och många slog ned helsäd för att försöka få fram foder. Man skördade grönfoder på alla möjliga ytor som nor-malt inte skördas. Kommuner hittade gräsplaner, golfbanor skördades, och till och med vass slogs på sina håll. Som tur var blev sista skörden på vallen på många håll bättre än väntat.

Det var nästan obefintliga svampangrepp vid tiden för svampbehandling varför en hel del stråsäd inte ansågs i behov av sprutning. Men i stället förekom det denna säsong i princip alla insekter man kan hitta i läroboken. Hårdast drab-bad var höstrapsen som blev i princip helt uppäten om man missade sprutningen och som ekobonde var det många som gav upp och tog rapsen som grönfoder då den bara fortsatte att blomma om efter alla angrepp. Sena angrepp av brunrost före-kom i höstvetet.

Det var ganska otäckt med den stora risken för brand under skörden, många var förberedda med fyllda vattentankar och extra brandsläckare. Skördeperioden startade mycket tidigt och många fick bättre skörd än förväntat efter denna torra sommar. Men tyvärr många fick också väldigt låga skördar och då främst i de östradelarana av områ-det. I princip all halm balades för att hjälpa områden med sämre skördenivåer.


Försöksåret 2018inom Försök i VästERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg

HÖST OCH VINTERDen blöta hösten 2017 medförde att höstvetear-ealen minskade 2018 till ca två tredjedelar av nor-malt, och den allra största delen såddes i slutet av september och början oktober. De flesta lyckades dock så en omfattande areal av höstraps i god tid.Senhösten och vintern var blöt och mild med både regn och blötsnö fram till slutet av februari då en kraftig nordostvind förde in några veckors riktig vargavinter i regionen. Utvintringsskador förekom i viss omfattning i både höstraps och spannmål, med frostskador där barmark rådde och snömögel-angrepp där snötäcket dröjde sig kvar. Merparten av höstvetearealen övervintrade dock riktigt fint, och höstrapsen återhämtade sig efter påfrestnin-gen under marsnaren.

VÅR OCH SOMMAREn bit in i april kom våren så sakteliga och vår-bruket startade på allvar i mitten av månaden. Sista april passerade ett omfattande regn vilket var till stor nytta för vallar, höstraps och höstsäd. Den nysådda vårsäden drabbades dock av skorpa och sannolikt kväveförluster på det kombisådda kvävet.

Några dagar in i maj kom högsommarvärmen och torkan, det väder som präglade hela 2018 och som sent ska glömmas. I slutet av månaden gav lokala åskskurar lokalt 20-25 mm, men på många håll kom inget alls. Midsommarveckan bjöd dock på ett avbrott i värmen och torkan med sval väder-lek och nederbörd, något som räddade en hel del avkastning i framförallt spannmålen och höstrapsen.

VÄXTSKYDDSÅRETDen rekordtorra våren och sommaren 2018 med-förde naturligtvis begränsade angrepp av svamp-sjukdomar, även om skurarna under försommaren

medförde viss utveckling lokalt. Istället var 2018 insekternas år med betydligt större angrepp av rapsbaggar än tidigare år, samt förekomst av både bladlöss och trips i spannmålen.

SKÖRDAllt var tidigt 2018, inklusive skördar av både vall och spannmål. Spannmålsskörden inleddes med höstkorn redan i början av juli och gick för högtryck de två sista veckorna i juli. Den avsluta-des rekordtidigt i början av augusti. Skörden uppvisade stora variationer och låg i medeltal långt under de föregående årens rekordnivåer. Jämfört med 10-årsmedel var avkastningen i många fall acceptabel, och lokalt var den rent av bra. Variationen mellan fält och områden var dock mycket stor. Åkerböna var den gröda som avkast-ningsmässigt led mest under 2018 med under en tredjedels skörd av normal.

I FÖRSÖKENPå grund av svåra etableringsförhållanden under både höst och vår var en del försök i mindre gott skick. Fler sortförsök än vanligt kasserades. Ogräs- och växtskyddsförsök placerades naturligtvis i bra bestånd och var efter omständigheterna ok, bort-sett från de begränsade angreppsnivåerna. Ett växtnäringsförsök i höstvete nådde även 2018 upp i knappt 12 000 kg/ha, även om de flesta försök avkastade mindre än hälften av det.


Försöksåret 2018inom SVEA försökenANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB

Förra årets förhoppning om en gynnsam bestock-ningsvår för höstsådden infriades tyvärr inte! Efter en nederbördsrik december och januari kom en kall februari och mars. Nederbörden, i form av snö, var ojämnt fördelad i området, låga mängder i sydväst och större mängder närmare östersjökusten, speciellt i området norr om Gävle.

April bjöd på varierande temperaturer och låga nederbördsmängder i hela området. Höstgrödorna började gödslas i mitten av månaden och i slutet såddes de första vårförsöken i Västmanland under bra förhållande. Så långt såg det ganska bra ut även om gödseln till höstgrödorna inte löste sig i den torra ytjorden och bestockningen inte riktigt kom igång.

Några dagar in i maj kom så VÄRMEN som ställde allt på ända! Höstsäden, som redan hade problem med svaga rotsystem började verkligen bli stressad och reagerade med en rekordsnabb utveckling av stadierna. Vårsäden, där merparten inte var sådd när värmen började, hamnade lätt i torr jord utan möjlighet att gro och effekten blev en långsam och ojämn uppkomst där rötterna mestadels förgäves försökte nå det vatten som fanns längre ner i profilen. Arbetet med att hitta bra försöksplatser för svampbekämpning i höst-vete var en kamp mot tiden då utvecklingstakten på höstgrödorna skenade samtidigt som svamptry-cket var minimalt. Redan i början av juni axade höstvetet vilket innebar att försöksarbete var mycket intensivt, då de behandlingar och gödslin-gar som normalt är utspridda på 6-8 veckor nu skulle ske på 4-5 veckor istället samtidigt som vår-bruket skulle genomföras, en verklig arbetstopp! I andra halvan av juni lugnade arbetet såväl som värmen ner sig lite grann. Kring midsommar kom en del väldigt välkommet regn som räddade en del

av skörden men som samtidigt gav upphov till en hel del grönskott i de torkstressade grödorna.

I juli återkom det varma och torra vädret och vallförsöken, vars 1:a skörd var måttlig led nu ännu mer och 2:a skörden för timotej och ängssv-ingel hamnade på knappt ett ton ts/ha! Höstsäden mognade snabbt i den nya värmeböljan och nästa all höstsäd skördades i slutet av juli och början av augusti, mestadels med mediokert resultat. Så snart skörden av höstgrödorna var avklarat började sådden av nästa års höstraps i torr, finbearbetad jord. Spridda men ganska talrika regnskurar gjorde att tillräckligt med fukt fanns tillgängligt för en tillfredsställande groning och rapsen ser bra ut inför vintern.

I andra halvan av augusti och in i september genomfördes resten av skörden, mestadels med måttliga avkastningar och mycket små effekter av gödslingar och bekämpningar. Höstsådden inled-des andra veckan i september med råg och höst-korn, medan merparten av höstveteförsöken såd-des kring en 20:e september under bra förhållanden.

Alla försök ser bra ut inför vinterns påfrestnin-gar men som man säger, det är aldrig för sent för att oroa sig!

Ps 3:e skörden av vall blev riktigt bra och avkastade i nivå med 1:a skörden! Ds



Väder i mars 2018

NEDERBÖRD I MM PROCENT AV NORMAL NEDERBÖRD

AVVIKELSE MEDELTEMPERATURTemperatur och nederbördMars bjöd på en kall och torr start av säsongen. Vintern höll i sig en bra bit in i mars även i de södra delarna av landet. Det skulle dock visa sig att mars blev den enda månaden med lägre temperaturer än normalt 2018.



AVVIKELSE MEDELTEMPERATUR

Väder i april 2018Temperatur och nederbördEfter en långdragen vinter återvände värmen i april. I Västsverige kom en del nederbörd medan det på många andra håll var en torr månad.




Väder i maj 2018Temperatur och nederbördNågra dagar in i maj kom högsommarvärme som höll i sig hela månaden och gav rekord-hög medeltemperatur. Från under normal ner till i stort sett ingen nederbörd. Torkan börjar redan bli allvarlig i vissa delar av landet.




Väder i juni 2018Temperatur och nederbördVärmeböljan mattas av något under midsom-marveckan, men månaden är fortfarande varm. Åskskurar ger lokalt en del nederbörd, men torkan är trots det fortsatt utbredd.




Väder i juli 2018Temperatur och nederbördExtremvärmen återkommer och nederbörden uteblir. Förutom problemen i växtodlingen på grund av torka rasar allvarliga skogsbränder runt om i Sverige.




Väder i augusti 2018Temperatur och nederbördYtterligare en månad med temperaturer över det normala, men en hel del efter-längtad nederbörd faller över framförallt södra Sverige.




Väder i september 2018Temperatur och nederbördOrdentligt med nederbörd faller över Väst- och delar av Mellansverige medan södra och östra Sverige är fortsatt torra. Medeltemperaturen för månaden låg fortsatt över det normala.

Documents

FÖRSÖKSRAPPORT MELLANSVERIGE - sverigeforsoken.se · Om analysen har utförts på transformerade data, t.ex. logaritmerade observationer, redovisas tillbakatransformerade medelvärden