Försvarsutbildaren nr2 2011

Försvarsutbildaren 2/2011 1

försvars

nr 2 · 2011

Hans jobbar som

specialistofficer sidan 12

Piraterna i Adenviken

taktikanpassar sidan 9

Försvaret i media sidan 18

2 Försvarsutbildaren 2/2011

ledare

Från Svenska FörsvarsutbildningsförbundetAnsvarig utgivare: Generalsekreterare Leif Tyrén

Chefredaktör: Informationschef Per Klingvall e-post: [email protected]

Redaktör:Tommy Jeppsson

Annonschef: Kontakta 08-587 742 00 eller [email protected]

Omslagsbild:Från vinterkurs i Ånn v 9.Foto: Peter Nordström, AMF

Adress:Karlavägen 65, Stockholm

Postadress: Box 5034, 102 41 Stockholm

Telefon08-587 742 00

Telefax 08-587 742 90

Postgiro: 69310-1

E-post:[email protected]

Hemsida:www.forsvarsutbildarna.se

Originalframställning/TryckTryckerigruppen AB

Adressändringar:[email protected]

Manusstopp för Försvarsutbildaren nr 3/11 är den 26 apr-11. Nr 3 kommer ut den 21 juni 2011.

Upplaga 33 700 ex/utgivning, 5 nr under 2011. Tidningen är TS-kontrollerad.

försvars

nr 2 · 2011

Vår nya roll

Från och med i år har vi huvudmannaskapet för Grund-utbildning för Frivilliga, GU-F. Det medför att vi fått en ny roll, som huvudsakligen innebär rekrytering och grundutbildning för Hemvärnets behov av frivillig av-talspersonal i hemvärnsbataljonerna. Försvarsutbildarna har förvisso fått huvudmannaskapet, men det medför även att fler frivilligorganisationer ska kunna genomföra GU-F:kurser under vårt huvudmannaskap. Huvud-mannaskapet innebär även att leda utvecklingen av GU-F:kurserna. Ett omfattande samarbete har ägt rum

mellan Försvarsutbildarna, Lottorna, Flygvapenfrivilliga och Bilkåren inför årets kurser. Det är dessa fyra organisationer som i år genomför kurserna. Jag ser det som ett egen-värde att en sådan samverkan har kommit till stånd. Förutom de organisationer som genomför kurserna, ska ett flertal frivilligorganisationer medverka med sina instruktörer inom sina kompetensområden, såsom Sportskyttarna, Pistolskyttarna, Röda Korset med flera. Det här medför ett ytterligare behov av samverkan mellan flera frivilligorganisa-tioner. Bra såtillvida att en sådan samverkan kommer till stånd, men baksidan är att den innehåller många olika viljor och uppfattningar, vilka måste sammansmältas. Kurserna blir inte enklare eller billigare att planera och genomföra genom detta, men det har ett högre värde på lång sikt, anser jag.

Jag har även haft möjlighet att göra ett kort besök vid den första GU-F:kursen i Försvarsutbildarnas regi i år. Den genomfördes vid F 7 i Såtenäs. Arton elever med olika åldrar, olika bakgrunder och förutsättningar har nu genomfört den kursen. Mina reflexioner efter mitt besök är först och främst det fullödiga stöd och den höga priori-tet flottiljen givit GU-F:kursen, den seriösa kvalitetssäkringen kursen har fått och inte minst den positiva attityden från flottiljens sida. Det ankommer inte på mig att bedöma elevernas insatser, men jag kunde konstatera att de var vid gott mod även efter en första natt i tältförläggning.

Jag brukar ofta återvända till vad det är för målsättning vi ska ha med det vi gör. I det här fallet är målsättningen att kursen ska utgöra en del av personalförsörjningen av Hemvärnet. I egenskap av att inneha huvudmannaskapet är det vårt ansvar att se till att kurserna är väl anpassade till Hemvärnets behov och att utvecklingen av kurserna sker med utgångspunkt från Hemvärnets behov. Den här första kursen har givit många intryck, rest många frågor och medfört värdefulla erfarenheter, som vi nu ska ta till oss inför det fortsatta arbetet med att utveckla dessa kurser. Mitt besök var dock vid den första och hittills enda genomförda GU-F:kursen. Därför kommer det fler tillfällen att få erfarenheter och att dra slutsatser under resten av årets kurser. Jag är ändå hittills positivt överraskad.

Leif TyrénGeneralsekreterare


innehåll i detta nummer

chefredaktören har ordet

Vad gör vi när vi fyller 100 år?Landstormen inrättades kring sekelskiftet 1900 som ett värnpliktsuppbåd för ett lokalt försvar och för bevakningsuppgifter. Som en del av den svenska hären skulle landstormen ha obligatoriska övningar, vilka före första världskrigets utbrott 1914 genomfördes i liten omfattning. På initia-tiv av främst civila personer, vilka saknade militär utbildning, men som utsetts till befäl i landstormen, bildades föreningar för utbildning av befäl. Den 5 juli 1912 beslöt 18 av landets landstormsföreningar vid en kongress att bilda Sveriges land-stormsföreningars riksförbund.

Det har hänt mycket sedan dess. Vi har bland annat upplevt två världskrig och sedan förra året har värnpliktssystemet ersatts med ett yrkesinriktat försvar. Inom vår egen rörelse har vi hunnit med att byta både namn och inriktning vid två tillfällen och nästa år är det alltså dags att fira 100 år. Det här vill vi naturligtvis manifestera ordentligt och vi planerar ett ordentligt firande i samband med Riksstämman i Stockholm nästa år. Det här får natur-

ligtvis inte bara bli ett manifesterande i Stockholm utan här finns möjlighet att ta tillvara den positiva uppmärksamhet som vi hoppas blir fallet i samband med jubileet.

Det finns möjlighet att ordna både möten och informationstillfällen för all-mänheten och det finns naturligtvis också möjligheter att få media att berätta om detta ute i landet men för att göra detta krävs ett engagemang från våra förbund och föreningar och deras medlemmar. Här finns utrymmen för kreativitet och goda idéer. Har du som medlem eller funktionär i något av våra förbund några idéer om vad vi borde göra så får du gärna ta kontakt med mig. Jag är naturligtvis också intresserad av om ni behöver något material för allt detta. Det här är ingen angelägenhet för enbart kansliet eller över-styrelsen utan här behövs alla goda krafter för att göra ett minnesvärt jubileum där vi framförallt blickar mot framtiden.

Förutom uppmaningen om hjälp med 100-årsfirandet vill jag passa på att

officiellt hälsa vår nye tidningsredaktör, Tommy Jeppsson, välkommen. Tommy Jeppsson arbetar deltid på Försvarshög-skolan (FHS) och vikarierade för mig när jag var tjänstledig. Under den tiden så var han en del av redaktionen som såg till att tidningen fungerade. Förutom arbetet på FHS så är Tommy engagerad i Allmänna Försvarsföreningen AFF och redaktör för deras tidning. Tommy ansvarar även för Krigsvetenskapsakademins tidskrift. Med Tommy som redaktör får vi en mycket bra och långsiktig lösning. Under hösten kommer vi att ta en diskussion för hur vi skall anpassa tidningen inför framtiden där ungdoms-verksamhet och rekrytering till bland annat hemvärn och kurser blir allt viktigare.

Per KlingvallChefredaktör

NYHETER

4 Avancerat Distribuerat Lärande (ADL) i frivilligförsvaret.

5 Samverkan i Småland mellan frivilligorganisationerna.

7 Ny marininspektör.

PERSONALFÖRSÖRJNING

12 Hur är det att vara specialistofficer?

ANALYS

18 Försvaret och media.

REPORTAGE

19 NBG11 förbereder insats.

20 Stor katastrofövning i Tyskland.

24 Veteranerna vill ha eget centrum.

HISTORIA

26 70 år sedan operation Barbarossa.

NYHETER • NYHETER • NYHETER • NYHETER NYHETER • NYHETER • NYHETER • NYHETER


NYHETER • NYHETER • NYHETER • NYHETER

Effektivare utbildning med datornNu HAR ADL – Avancerat Dist-ribuerat Lärande – nått frivilliga inom försvaret. Tanken är att effektivisera utbildningen genom att en hel del kunskap kan inhäm-tas före en fysisk träff med hjälp av ADL. Enkelt uttryckt är ADL en metod där man använder datorn för att få tillgång till en utbildning som finns på en webbportal.

Genom att eleven använder datortekniken för att lär sig de grundläggande och teoretiska delarna så finns förutsättningar för att man inte ska behöva utnyttja värdefull övningstid med att ta upp grundläggande enkla faktabaserade kunskaper, vilka bör kunna studeras ”hemma på kammaren” före den mer praktiskt inriktade delen av kursen.

Tekniken gör även möjligt att åskådliggöra olika praktiska moment och skeenden t ex med animering eller på film, för att yt-terligare förbereda eleverna.

Under hela den webbase-rade delen av utbildningen har eleven kontinuerlig kontakt med kurschef, instruktörer och övriga deltagare, t ex via chattforum eller mail.

En projektgrupp som leds av major Christian Rexfalk från Produktionsledningens frivillig-avdelning inom Försvarsmaktens

Högkvarter, arbetar nu med att analysera hur ADL kan implemen-teras i de frivilliga försvarsorga-nisationernas kursverksamhet. Projektgruppen har inledningsvis kraftsamlat arbetet med att producera ett material som kan användas inom ramen för GU-F, Grundläggande soldatutbildning för frivilliga. Syftet är bl a att möj-liggöra ett bättre resultat efter genomfört ADL-skede och den mer praktiskt inriktade kursdelen, som omfattar ungefär 14 dagar.

– Vi har just diskuterat hur man kan lägga upp produktio-nen och i projektgruppen finns representanter från huvuddelen av de frivilliga försvarsorganisa-tionerna, säger projektgruppens sekreterare Ulf Hammarlund som till vardags är utbildningsledare i Försvarsutbildarnas södra region.

Han är medveten om att det finns kritiker.

– Det är helt klart att argument har förts fram som går ut på att den bästa inlärningen för frivilliga sker i grupp och samlat på en viss specifik kursplats. Jag kan förstå att en del är kritiska till ADL, men så är det ju ofta när något är nytt och obeprövat inom en organisa-tion.

Fördelarna överväger dock, enligt Ulf Hammarlund. ADL är en

modern utbildningsmetod som sedan länge används inom både högskola, universitet och inom näringslivet även om vi inom Försvarsmakten inte är vana att studera på det sättet.

– Just detta att eleverna kom-mer mer förberedda till en utbild-ning är en stor fördel. Eleverna har då förutsättningar att starta den praktiska utbildningen på en jämnare nivå, vilket underlättar inte bara för eleverna utan även för instruktörerna. Eleverna är också mer medvetna om vad de ger sig in på.

Ulf Hammarlund och övriga medlemmar i projektgruppen agerar som ämnesexperter och författare till den ADL-kurs som ska förbereda eleverna inför praktikskedet. På sikt kommer organisationerna även att arbeta med ADL för kurser inom ramen för respektive organisations huvudmannaskap.

Projektgruppen har bra stöd av Försvarsmaktens ADL-enhet och det praktiska arbetet med att ”knappa in” och omforma, dvs att producera utbildningsmaterialet till en färdig ADL-kurs. Detta genomförs på FM LOG/LedTek i Halmstad. Magnus Hallgren och Magnus Gudmundsson är två av medarbetarna på LedTek som möjliggör att ADL-kursen kan presenteras på Försvarsmaktens internetbaserade plattform, LMS.

Projektgruppen arbetar med ADL-kursen i stort enligt den struktur som är fastställd för GMU, Grundläggande Militär Ut-

bildning. Det innebär bland annat att det inledande utbildningspake-tet kommer att heta ”Koll på läget” precis som under GMU. Här samlas mycket av de grundkunskaper som man behöver för att komma in i verksamheten på en ny utbild-ningsplats; vilka regler gäller, var kan man få hjälp med olika saker, hur man bär uniformen osv.

Paketen, eller ”böckerna” som projektgruppen valt att kalla de olika utbildningsblocken, som därefter ligger planerade för pro-duktion, kommer sannolikt att heta ”Patrull” och ”Försvar”, ”Skyddsvak-ten bevakar” och ”Aldrig ge upp”, också i enlighet med uppdelningen inom GMU.

ADL är inget nytt begrepp inom utbildning även om det är nytt för oss, det har ju funnits länge inom skolan men även andra länders försvarsmakter. Den svenska För-svarsmakten har satsat betydande resurser på att ta ytterligare ett steg med ADL, säger Ulf Hammarlund.

ADL som utbildningsmetod medför många fördelar: Den ger en höjd kompetensnivå, en flexiblare utbildningsmiljö genom att utbild-ningarna kan genomföras i korta avsnitt och på valfri plats, vid en tidpunkt som passar den enskilde. Det blir även lättare att anpassa utbildningen efter behov och arbetsområde. Vidare ska framhål-las att ADL ger ett mer individan-passat lärande, med möjligheten att kunna gå tillbaka och repetera i studiematerialet när helst eleven önskar.

Blåsmusik i SjöboI SOmmAR BLIR DET en rejäl blåsmusikfestival i skånska Sjöbo. För ändamålet byggs nu en arena med plats för 2 000 åskådare. Bland deltagande orkestrar märks hemvärnets musikkår från Eslöv.

– Det är ett ungt och duk-tigt gäng. Faktum är att de flesta hemvärnsorkestrar numera består av unga musiker, säger Håkan Blixt som står för arrange-manget i Sjöbo.

För knappt ett år sedan flyt-tade Håkan Blixt till Sjöbo från närbelägna Sövde, och innan dess var han med och startade upp Tattoo i Ystad.

Nu är han på gång tillsam-mans med Tomas Quist och Sune Lindgren som också är erfarna blåsmusiker och arrangörer.

Men Håkan Blixt vill inte sätta epitetet tattoo på sommarens festival i Sjöbo.

– Det är inte på den skalan, utan det är en renodlad blåsmu-sikfestival, säger han.

Planeringen siktar på två före-ställningar under aktuell lördag, en på eftermiddagen och en på kvällen. Sommarens ljusa kvällar ska inte försittas. Totalt blir det då möjlighet för 4 000 åskå-dare, något Sjöbo tidigare inte sett. Men publikambitionerna sträcker sig utanför kommun-gränsen.

– Publiken för ett sådant här evenemang finns ju i ett mycket större område än bara Sjöbo, om det får ordentligt med publicitet, säger Håkan Blixt.

Ett förbund i NorrbottenSAmmANSLAGNINGEN AV de tre förbund som verkar i Norrbotten rullar vidare. När denna tidning går i tryck har för-bunden, Södra, Östra och Norra haft stämmor och då har beslut fattats om samgåendet.

Håkan Lampinen som är sty-relseordförande i Södra Norrbot-ten säger att sammanslagningen går enligt plan.

– Jodå. Den går verkligen på räls och vi hoppas kunna arbeta mer effektivt efter sammanslag-ningen, säger han.

Vid stämmorna har de första besluten tagits som ska leda till samgående. Startpunkten för ett samlat Norrbottensförbund kom-mer efter stämmorna i mars 2012. Det ska ge flera fördelar.

– Vi kommer då att kunna sam-verka med förbunden i Västernorr-land och Jämtland på ett bättre sätt, säger Håkan Lampinen.

Norrbottensförbundens stora kund är Hemvärnet som erbjuds kurser och utbildningar.

NYHETER • NYHETER • NYHETER • NYHETER NYHETER • NYHETER • NYHETER • NYHETERNYHETER • NYHETER • NYHETER • NYHETER


Skadegörelse på Hemvärnets husINOm LOPPET AV en månad har Hemvärnets hus i Möllerud haft objudna och oönskade gäster. Dessa gäster har krossat fönster och på annat sätt åstadkommit skadegörelse.

Jan Nilsson, ordförande för hemvärnskretsen i Hässleholm, är riktigt sur.

– Man blir både ledsen och arg och det är trist att man inte kan ha något ifred, säger han.

Spår av mountainbikecyklar har synts, vilket får Jan Nilsson att misstänka ungdomar. Han och kollegorna i Hemvärnet försöker hålla kontroll på huset men någon 24/7-verksamhet kan de inte upprätthålla.

– Vi försöker hålla koll på fastigheten så långt det är möj-ligt, men vi kan ju inte vara här

alltid. Vi har satt upp sensorer. Vi vill få slut på vandaliseringen.

Jan Nilsson har gått så långt som att sätta upp järnbalkar till ett förråd där det står en gräsklippare.

– Den har de försökt forcera med vinkelslip men inte kommit igenom. Kanske tog batterierna slut.

Hemvärnet hyr sedan lång tid fastigheten på ett område som tidigare användes som övningsfält. I dag äger Hässle-holms Industribyggnadsbolag denna fastighet som sedan byggnationen kallas Mölleruds kungsgård. Den är klassad som byggnadsminne. Att riva den är inte aktuellt, byggnaden med uthus omfattas av skyddsföre-skrifter.

Frivilliga samlas i SmålandSEDAN 2007 HAR DET genom-förts flera utredningar i syfte att hitta nya rationella arbetssätt och organisationsformer för de frivilliga försvarsorganisationer-na. Försvarsutbildarna har varit pådrivande.

– Även om intresset från någ-ra av de övriga organisationerna inledningsvis har varit stort har resultatet inte blivit önskvärt, sä-ger Larsåke Paulsson, förbunds-styrelseordförande i Försvarsut-bildarna Norra Småland.

Vid Försvarsutbildarnas riks-stämma 2010 diskuterades hur organisationen skall gå vidare i det uppkomna läget.

– Riksstämman tyckte inte att det var värt att lägga mer kraft på dessa samgåendeplaner nu utan avvaktar.

Under hösten 2010 tog För-svarsutbildarna Norra Småland initiativet till ett rådslag och bjöd in samtliga frivilligorgani-sationer i Jönköpings län till ett möte i Vrigstad den 18 novem-ber. Till mötet kom represen-tanter för Svenska Lottakåren (SLK), Civilförsvarsförbundet och Frivilliga Flygkåren (FFK).

– Flera av de andra organisa-

tionerna svarade på uppropet och beklagade att de inte kunde komma vid just detta tillfälle. Detta tolkades positivt av För-svarsutbildarna.

Förbundsordföranden i För-svarsutbildarna Norra Småland, Wilhelm af Donner, hälsade välkommen och inledde med att understryka att syftet med mötet inte var att återuppliva FOS eller att diskutera organisa-tionsstrukturer, utan att skapa ett forum för ömsesidiga orien-teringar och framtida samarbete i gemensamma frågor.

Larsåke Paulsson gjorde en återblick över de senaste årens framtidsutredningar och redovisade Försvarsutbildarnas vision för de närmaste åren. Han pekade bland annat på att ”marknaden” för frivilligförsvaret har förändrats totalt under de senaste tio åren. Många av våra frivilligorganisationer tillkom och växte under en tid då Sve-rige kunde mobilisera över 800 000 man i Försvarsmakten. I alla dessa förband ingick ett stort antal värnpliktiga befäl på plutons- och kompaninivå som frivilligt sökte sig till olika

utbildningar för att bli dukti-gare i ”det andra jobbet”, det vill säga i krigsförbanden. I dag är Försvarsmaktens insatsorganisa-tion liten och med fast anställda officerare och soldater. I detta läge har Hemvärnet med de na-tionella skyddsstyrkorna blivit en allt viktigare ”kund”, åtminstone för Försvarsutbildarna.

Därefter fick de inbjudna organisationerna tillfälle att pre-sentera sig själva och hur de ser på framtiden. Många problem såsom rekrytering, oklara upp-gifter och krympande ekonomi är gemensamma. Så följde en diskussion om möjligheterna till samverkan och samarbete. Aktiviteter som gemensam instruktörsutbildning, ungdoms-verksamhet, rekrytering och försvarsinformation kom upp.

Torsdagen den 16 mars 2011 genomfördes ett andra rådslag i Eksjö med samma inriktning som i höstas. Denna gång ställ-de, förutom Försvarsutbildarna, Bilkåren, Frivilliga Automobilkå-ren (FAK), Frivilliga radioorgani-sationen (FRO) och Lottakåren upp. De olika redovisningarna visade på olika sätt att arbeta

beroende på om man har till uppgift att stödja hemvärnet med signalister och bilförare eller som i FAK:s fall, är en viktig aktör i den civila katastrofbe-redskapen med personal- och bandvagnspooler med mera.

De organisationer som med-verkat i rådslagen är överens om att fortsätta samarbetet i fram-tiden. Avsikten är att bilda en arbetsgrupp med representanter från samtliga frivilligorganisa-tioner i Jönköpings län. Denna arbetsgrupp skall arbeta fram konkreta förslag till samarbets-områden.

– Ett litet, men dock problem dyker upp när man tar sådana här initiativ. De organisationer som tagit bort sin länsorgani-sation vet inte riktigt hur de skall låta sig representeras på länsnivå. Från vårt perspektiv är det önskvärt att dessa organisa-tioner inbördes klarar ut detta så att organisationerna kan mötas på ”samma nivå”, säger Larsåke Paulsson.

Musiker förenade i Försvarsutbildarna

DET YNGSTA FÖRBuNDET inom Försvarsutbildarna är också det som låter mest. Musikerförbundet fick sina stad-gar antagna av Överstyrelsen i november 2010.

Ambitionen är att samla musikkårer inom Försvarsutbil-darna.

– Genom att vi knyts ihop kan vi samarbeta bättre. Det gäller både militära och civila spelningar, säger styrelseordfö-randen Karl-Arne Ahlqvist.

När musikkårerna förenas i ett eget förbund blir alltså kontakt-ytorna större.

– Vi kan också ge en tydligare bild till Försvarsmakten när de beställer musik från oss.

Nu samlas sex musikkårer inom förbundet. Det är två

kamratföreningar och Arméns musikkårs vänner, Fältmusik-kåren i Strängnäs, Bergslagens Artillerimusikkår och Marinens Ungdomsmusikkår.

Vid stämman i slutet av mars valdes generallöjtnant Anders Lindström till förbundsordför-ande. Utmaningar som möter honom och de andra i förbundet är att sätta ramar på verksam-heten.

– Vi måste få en fungerande struktur och samla ihop de musikkårer som i dag är orga-niserade i regionala förbund. Vi ska visa att vi står för gemenskap för likasinnade, säger Karl-Arne Ahlqvist.



NYHETER • NYHETER • NYHETER • NYHETER

Kompetenspooler i SkåneFÖRSVARSuTBILDARNA Skåne och Thomas Undenius har rott hem flera stora upp-drag från P7 och Skånska grup-pen. Vid en utbildningsdag i början av mars konkretiserades samarbetet som mynnade ut i kompetenspooler.

Ett av de tyngsta uppdra-gen är att Försvarsutbildarna ska stödja Skånska gruppen vid Hemvärns-KFÖ:er med förbandsinstruktörer, och instruktörer ur ytterligare fyra kompetensområden.

– Vi har haft en dialog med Skånska gruppen i ett år om uppdragen och nu känns det bra att vi slagit fast vad som ska göras, säger Thomas Undenius.

Andra delar i överenskom-melsen är att Försvarsutbild-arna ska leverera kompetens

för eskort- och transportskydd, simulatortjänst under utbildning och övning, CBRN-kompetens och biträdande instruktörer till ”Halvar” som är ett utbild-ningsstöd för skyddsvakter. Alla uppdrag innebär utbildning.

Uppdragen rullar igång under sommaren och genomslaget med förbandsinstruktörer vid KFÖ:erna slår igenom med full styrka 2012.

– Vi vill ta tillvara den kompe-tens som finns inom Försvars-utbildarna och vi utbildar det som efterfrågas, säger Bertil Öhr-strand på Skånska gruppen.

51 instruktörer från i första hand Försvarsutbildarna Skåne men också från Småland och Halland, genom Ulf Hammar-lund, kommer att leverera önskad utbildning.

Förbandsinstruktörer från Försvarsutbildarna Skåne kommer att stödja Hemvärnet vid KFÖ:er. På bilden gruppövning i Skaraborg. Foto: Per Lunqe

Kritik mot hemvärnet: Bristande hygienHEmVäRNET FåR KRITIK i en utredning från generalläkaren. Det är bristande hygien vid livs-medelshantering, sjukvårdsma-terial från andra världskriget och dieselutsläpp ute i terrängen.

– Vi är medvetna om pro-blemen och jobbar nu på att åtgärda dem, säger överste-löjtnant Lars-Erik Hassel på Hemvärnsstaben.

Kritiken kommer från en tung instans inom Försvarsmakten, generalläkaren, en fristående tillsynsmyndighet som har till uppgift att se till att Försvars-makten följer gällande lagar inom områdena miljö- och häl-soskydd, livsmedel, djurskydd, djursjukvård samt hälso- och sjukvård och smittskydd.

På följande punkter slår gene-ralläkaren ner mot Hemvärnet: Miljö – Hantering och förvaring

av utrustning sker inte i överens-stämmelse med gällande lag. Livsmedel – rutiner saknas ofta för förvaring, transport, upphett-ning och nedkylning.

Hälso- och sjukvård – någon verksamhetschef finns inte, förbandsmaterial från 40-talet florerar.

Lars-Erik Hassel menar att det visserligen är tråkigt att missför-hållandena existerar, men blickar framåt.

– Vi har fått tydliga signaler och vet nu vad vi ska jobba på.

Han understryker att rikshem-värnsavdelningen ska ta fram en åtgärdsplan.

– Vi ska inte lasta alla frivilliga ute i verksamheten. Detta är ett systemfel och vi har samma krav på oss som andra inom övriga Försvarsmakten, säger Lars-Erik Hassel.

Havererad reaktor drivande under övningNäR KäRNKRAFTSSVERIGE övar med havererad reaktor i Oskarshamn är Försvarsutbildar-nas Criscom aktiva i medieinspe-let genom journalister.

Rolf Arsenius är en av de jour-nalister som pressade stabsche-fer och likställda i 50 myndighe-ter och andra organisationer.

– Som motspelare känns det riktigt verkligt. Vi får inspel från våra redaktionschefer och sedan är det bara att ringa och ställa frågor. Vad vi är mest intressera-de av är att höra hur de hanterar situationen, säger han.

Kommunerna i geografisk

närhet till Oskarshamn ställdes inför flera problem, bland andra fingerat radioaktivt utsläpp och bortfall av ström. Resten av myndighetssverige fick också sina fiskar varma.

– Nu förstod de flesta befatt-ningshavare att media är en utmärkt kompis som de kan ha nytta av för att få ut information, säger Rolf Arsenius.

Men de redaktioner på Ledningsregementet i Enköping som leddes av Tomas Eriksson och Lena Severin agerade som media förväntas göra av läsarna. Det blev en grävande attityd

där uttalanden av typen ”det är ingen fara” sattes under lupp. Tomas och Lena som till vardags jobbar på Rejäl Kommunikation AB rekryterade merparten av journalisterna. Det blev 23 jour-nalister, fyra sociala medier-jour-nalister och 21 journaliststuden-ter. Summan på antalet inspel från journalister i nyhetsredak-tionerna blev 550, vilket innebar högt tryck för såväl journalister som övade befattningshavare.

Läsarna under övningen som fäste blickarna på övningens webbsidor och lokal- eller riks-press fanns bland de övade or-

ganisationerna. På Westinghouse i Västerås som levererat reaktorer-na till Oskarshamns Kraftgrupp, förklarade talespersonen kort och gott att den information han hade kom från media.

Förutom journalisterna på Ledningsregementet, fanns media på plats också i Kalmar och Stockholm. 6 000 befattningshavare och motspelare i en sorts B-styrka deltog. Övningen fortsätter med långsiktiga frågor till i början av april.

Soldater sökes till skyddscentrumNu SÖKER SKYDDSC i Umeå soldater. I annonsen på Försvars-maktens hemsida vänds fokus i första hand mot dem som gjort sin värnplikt vid centrat. I texten påpekas att organisationen fått ett nytt utseende sedan värnplikten avskaffades.

I dag finns ett CBRN-kompani med två CBRN-plutoner som ska fyllas med 26 soldater. Dessa soldater kommer att utgöra stommen vid kompaniet som är ett stående förband. SkyddsC söker också, när arbetslagstiftningen tillåter, 20 soldater för tidvis tjänstgöring under en vecka under november och tre veckor i maj 2012.

NYHETER • NYHETER • NYHETER • NYHETER NYHETER • NYHETER • NYHETER • NYHETERNYHETER • NYHETER • NYHETER • NYHETER


Aktivister dömdes till böter

50-årig trotjänare pensionerasEN RIKTIG TROTJäNARE inom Försvarsmakten har lyft för sista gången. Det är helikopter 4 som nu pensioneras. Färden gick från Helikopterflottiljen i Kallinge och slutade på flygmuseet Aeroseum i Göteborg.

Helikopter 4 har varit i trogen tjänst hos Försvarsmakten sedan början av 1960-talet och nu tas den ur tjänst för välbehövlig vila.

Hemliga samtal inom försvaret

Jan Thörnqvist basar numera för marinen, i bakgrunden Anders Grenstad. Foto: Försvarets bildbyrå.

FYRA AKTIVISTER FRåN organisation Ofog har av Luleå tingsrätt dömts till dagsböter. Ofog satte sommaren 2010 upp banderoller utanför F21 i Luleå under en militärövning som US

Airforce deltog i. Aktivisterna har hävdat att de agerade enligt internationell rätt för att förhindra krigsbrott, men tingsrätten ansåg att de bröt mot skyddslagen.

Baltisk säkerhetVAD KRäVS FÖR att de baltiska länderna ska kunna behålla sin säkerhetspolitiska handlingsfrihet, sin ekono-miska självständighet och sin militära försvarsförmåga? Det behandlas av forskare vid FOI i en ny rapport och resultaten av denna rapport pekar på hot från öst. De baltiska länderna löper risk att utsättas för ryska politiska och militära påtryck-ningar. Det menar forskarna Bo Ljung, Tomas Malmlöf och Karlis Neretniks i rapporten Baltisk säkerhet: handlingsfrihet och försvarbarhet. I rapporten behandlas förändringarna i den

nordeuropeiska miljön och de baltiska ländernas säkerhetspo-litiska intressen och mål.

Forskarna konstaterar att de euroatlantiska institutionerna behöver fortsätta ta ansvar och prioritera frågor som rör Öster-sjöområdet.

Kommer i stället fokus att sättas på Barents- och Ark-tisområdena betyder det att kraven på Sverige och Finland ökar för Baltikum. Forskarnas slutsats är att framför allt de nordiska länderna får en ökad roll i att motverka att de bal-tiska länderna förvandlas till en rysk-influerad gråzon.

Försvarsmakten putsar på varumärketATT LOCKA PERSONAL är och blir Försvarsmaktens tuffaste uppgift. Då betyder varumär-ket mycket. Attraktionen för detta varumärke är inte vad den borde vara, konstaterar Försvarsmakten i årsredovis-ningen för 2010.

Den stora utmaningen är att höja attraktionskraften för varu-märket. I en s.k. nulägesanalys skriver Försvarsmakten:

Syftet med Försvarsmakten är oklart bland allmänheten. Den kunskap som finns präglas till stora delar av ”lumpen”, amerikanska filmer och daglig nyhetsrapportering.

Bilden av Försvarsmakten som en attraktiv arbetsgivare och arbetsplats har försvagats i gruppen män 18–25 år, men ökat bland yngre kvinnor.

Överbefälhavaren Sverker

Göransson manar samhäl-let att sluta upp kring de nya principerna för rekrytering. Ett exempel på anpassning som efterlyses är att införa reglerad rätt till tjänsteledighet för tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän som också vill ha ett civilt arbetsliv.

Nu SATSAR FÖRSVARETS materielverk, FMV, på fler produkter för krypterad telefoni från Sectra. Den utrustning som förutom hos Försvarsmakten också finns på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och som ska möjliggöra säker telefoni, det vill säga med största möjliga sannolikhet inte kunna dekrypteras av antago-

nister, ska nu moderniseras.FMV beställer från Spectra

systemen Tiger XS och Tiger XC Office som ska möjliggöra s.k. säker mobil telefoni, fast tele-foni och datakommunikation.

Sectra är ett företag baserat i Linköping. Kunderna återfinns främst bland myndigheter inom EU som köper kryptorelaterade produkter.

Alla vill bli kustjägareALLA, SOm HAR förutsätt-ningar och viljan att kämpa mot havets element, vill nu bli kustjägare. Det finns ett stort intresse att jobba på Amfibieregementet, Amf1, och inom kustjägarkompaniet. Till 45 platser vid antagningen i

januari var det 250 sökande. Av dessa kallades 110 till tester och på kort tid hade 30 meriterat sig. De sökande kom från alla försvarsgrenar med tidigare genomförd värnplikt i bagaget. Några var redan an-ställda inom Försvarsmakten.

Marinen har fått ny chefKONTERAmIRAL ANDERS GRENSTAD har lämnat över stafettpin-nen till flottiljamiral Jan Thörnqvist som nu är ny marininspektör och som rapporterar till överbefälhavaren general Sverker Göransson.

Anders Grenstad är numera chef för den svenska delegationen vid de Neutrala nationernas övervakningskommission i den demilitarise-

rade zonen i Korea. Kommissio-nen bildades på 1950-talet för att se till att stilleståndsavtalet från 1953 respekteras.

Jan Thörnqvist har bland annat varit chef för Marinbasen i Karlskrona och har erfaren-het från operation Atalanta i Adenviken.



Mikael Persbrandt i rikets försvar

Nytt ess i Försvarsmaktens högra rockärm på bio: mikael Persbrandt (tv), i mitten regissören Katrine Windfeld som ska krama ut max i stridsscenerna och upphovsmannen Jan Guillou. Foto: Linus Hallsénius/TV4

Svenska rederier vill ha militärt skydd

Håller masken tätt? Säkerhetsmaterielavdelningen på F7 kollar pass-formen. Foto: John Lidman / FörsvarsmaktenNu LANSERAS mIKAEL PERS-

BRANDT som ny Hamilton, ständigt beredd att vara För-svarsmaktens yttersta utpost i kamp mot fienden. Det är en produktion med TV4 och film-bolaget Pampas där Persbrandt axlar rollen som den populäre Hamilton.

– Med Mikael Persbrandt som Jan Guillous legendariske hjälte Carl Hamilton, i händerna på enastående regissören Katrine Windfeld, är jag mycket glad och stolt över vår medver-kan i Hamiltonfilmerna, säger

Åsa Sjöberg, programdirektör på TV4-gruppen.

Mikael Persbrandt spelar hu-vudrollen som underrättelseof-ficeren Carl Hamilton i filmatise-ringarna av Jan Guillous böcker. Persbrandt spelade senast hu-vudrollen i den danska filmen Hämnden som fick en Oscar för bästa utländska film.

Hamiltontrilogin börjar spelas in under våren 2011 och baseras på de tre böckerna ”I nationens intresse”, ”I hennes majestäts tjänst” och ”Men inte om det gäller min dotter”.

Nu STäLLS FRåGAN om militä-rer ombord på svenskflaggade fartyg i farvatten där pirater härjar. I ett förslag från Sveriges redareförening kommer svensk militär att följa med på de fartyg som trafikerar Adenviken och Indiska Oceanen. Alterna-tivet är beväpnade civila vakter ombord.

– Vi har frågat näringsde-

partementet om möjligheten att ta ombord svensk militär. Det skulle i så fall innebära att svenska örlogsmän skyddar svenska fartyg på ett sätt som vad vi förstår är förenligt med svensk och internationell rätt, säger Tryggve Ahlman, säker-hetsansvarig i redareföreningen till Realtid.se.

Pendeln har svängt från

privata vaktbolag till svensk militär. Redareföreningen har ändrat uppfattning och vill hellre ha svenska soldater än civila beväpnade vakter. Resonemanget går ut på att det är långt ifrån säkert att det vore förenligt med svensk och internationell rätt att låta vem som helst agera med vapen i hand. Svenska sjömän har också

F7 fortsätter utbilda thailändareSAmTIDIGT SOm SEx JAS 39 Gripen levererades till Thailand, kom sex thailändska piloter till Sverige för att utbilda sig på flygplanet och de system som omgärdar piloten. Det är andra omgången thailänd-ska piloter är på utbildning under ledning av lärare på Skaraborgs Flygflottilj F7. Under sex månader varvas lektionssal med tid i simula-tor liksom flygning med JAS Gripen.

Piloterna är vana vid F16 vilket innebär att utbildningen inte behö-ver börja från grunden. Språkförbistringen är en del av den verklig-het som lärarna och eleverna lever med, men det ska inte behöva innebära problem.

– Det är klart att det kan bli smärre svårigheter och det är en annan kultur vi ska förhålla oss till, men det är både utma-nande och mycket motiverande, säger Anders Hjärp, kurschef på första divisionen.

Den första omgången thailändska piloter utbildades 2010. Den omgången tog ett år, vilket berodde på att piloterna då också utbildades till att bli instruktörer vilket innebar att de fick kunskaper om luftförsvars- och markförsvarsspecifika roller. De thailändska piloter som nu utbildas på F7 har fokus inställt på att försvara luftrummet.

erfarenhet efter EU:s insats Atalanta.

Varje månad passerar ett par tusen fartyg utanför Somalias kust. En typisk månad rör sig fem svenskflaggade fartyg samma vatten.

UnderrättelseförbandNATIONELLA uNDERRäTTELSEENHETEN, NUE, är ett nytt och stående förband som Försvarsmakten ska använda i internationella insatser där Sverige har eller avser ha förbandsbidrag.

Förbandet som är underställt chefen för Must, ska stödja chefer i multinationella miljöer i insatsområden och stödja nationella styrke-bidrag med underrättelser.



utblick

Tn

Piraterna i Adenviken taktikanpassarSom jag tidigare har skrivit i Försvars-utbildaren så är piraterna utanför Somalias kust ett verkligt gissel för sjöfarten i Indiska Oceanen och genom Adenviken. under hösten 2010 och inledningen av 2011 har de anpassat sin taktik så att de inte är lika känsliga för vare sig de marina styrkorna eller för de väderbetingel-ser som råder i området. TEXT: PER KLINGVALLFOTO: SAMTLIGA FOTON FRÅN EUNAVFOR

idigare har piraterna använt mindre, öppna, fartyg som moderskepp för sina attacker mot handelsfartygen

men har nu övergått till att använda betyd-ligt större kapade fartyg som moderfartyg. Normalt har Nordostmonsunen hindrat pi-raterna från att operera i Indiska Oceanen under perioden från slutet av november till mars. Men i och med att man nu övergått till att använda sig av kapade fartyg som moderskepp har man möjlighet att under längre tid operera mellan 1 000–1 300 sjö-mil utanför den afrikanska kusten, där fler-talet handelsfartyg valt att trafikera under sin väg till och från Suezkanalen. Det har även gett dem möjlighet att operera även längre söderut mot Tanzania, Moçambique och Seychellerna.

Genom att använda kapade fartyg,

inkluderande besättningen som gisslan, har man också gjort det betydligt svårare för fartygsstyrkorna från EU, NATO och den USA-ledda koalitionen att förhindra kap-ningar. Även om man på fartygsstyrkorna känner till att det finns pirater ombord så har gisslansituationen inneburit att man haft stora svårigheter att ingripa mot piratverksamheten. Det finns även fördelar ur logistiksynpunkt med att använda ka-pade fartyg av den här storleken. Tidigare har man skickat ut mindre och öppna moderfartyg, s.k. whalers som kan ta med sig mycket begränsade underhållsresurser i form av bränsle och mat. Har de inte kun-nat kapa ett fartyg inom ett par veckor har de i princip blivit kvar ute i Indiska Ocea-nen för alltid. Med kapade handelsfartyg har man möjlighet att försörja flera mindre fartyg som ligger och väntar på möjligheten att upptäcka och kapa ett fartyg.

Det här har inneburit att antalet kap-ningar ökat dramatiskt de senaste måna-derna. Under tiden jag tjänstgjorde som kommunikationsansvarig för EU-styrkan så var inledningsvis snittsiffran strax under 20 kapade fartyg med drygt 350 män-niskor som gisslan, för att i slutet på min sexmånadersperiod ligga på över 30 fartyg med 659 personer i gisslan. Det senaste fartyg som kapades var den danska yachten S/Y Ing som kapades knappt 500 nautiska mil utanför Afrikas Horn. Segelbåtar är inget prioriterat mål för piraterna men

om de inte fått tag på något handelsfartyg i samband med att det börjar bli ont om förnödenheter så tar man det man får tag på, oavsett vilket fartyg det är.

Som jag tidigare skrivit så ligger lös-ningen på piratverksamheten i att Somalia utvecklar sig till ett land där vanliga lagar och regler gäller. Det verkar finnas en am-bition i det autonoma Puntland att agera. De har gjort det i flera fall och det skall bli spännande att fortsatt följa utvecklingen. Särskilt med tanke på att svenska redare vill ha svenska soldater ombord på sina båtar.

Piraterna använder sig ofta av ryska raketgevär, RPG, som syns på bilden.

Fortfarande används whalers som moderfartyg men för att nå längre ut i Indiska Oceanen an-vänder nu flera grupper kapade fartyg istället.


”J

På andra sidan VästerhavetStridsbåt 90 i dansk tappning med huggtänder.

Den danska flottan, Søværnet, går just nu igenom en moderniserings-fas, bland annat genom tillförsel av större och modernare fartygstyper. Bara tio landmil från den svenska västkusten ligger NATO-basen Flå-destation Fredrikshavn.

TEXT OCH FOTO: RICHARD KJAERGAARD

ag minns fortfarande hur ofta vi blev uppropade på radion av svenskarna under Kalla Kriget när vi kom för

nära territorialvattengränsen. Självklart kunde de inte särbehandla någon nation. Men vi hade samma hotbild, menar den rutinerade danska chefssergeanten Claus Just Gustafsen.

Under sitt långa yrkesliv i Søværnet har han sett det mesta som har med flottan och marin verksamhet att göra: Katt- och råttalekar med östtyska Volksmarine i Östersjön under Kalla Kriget. Första Gulf-kriget i Persiska Viken. Piratjakt i Adenvi-

ken. Och inte minst inspektionsturer till Färöarna och Grönland.

För det är egentligen det sistnämnda som är en av huvuduppgifterna för far-tygen inom 1:e Eskadre som det marina förbandet i Fredrikshavn benämns. Staden har under lång tid varit Danmarks marina utfallsport mot de nordliga farvattnen. Här är inspektionsfartygen baserade.

– Besättningarna tjänstgör tre månader i stöten på fartygen oavsett om det är i far-vattnen kring Grönland eller i Adenviken. Det är en lagom tidsperiod. De anställda har ett liv här hemma också, säger 1:e Eskadres stabschef, kommendörkapten Poul-Erik Larsen.

De tre månader långa insatserna har lockat en del personal från armén att byta till flottan. De återkommande och tuffa halvårsmissionerna i Afghanistan är ett av skälen.

Själva underhållsbasen är benämnd OPLOG, Operative Logistiske Stöttecen-ter Fredrikshavn. Den skapar förutsätt-ningar för att den danska flottans enheter

ska kunna operera, men servar också andra NATO-länders fartyg. Chefssergeant Claus Just Gustafsen berättar:

– Det är en del av hela alliansupplägget. Fartygen ska kunna gå in här och få de grundläggande behoven tillgodosedda. Det möjliggörs bland annat genom NATO-standardiserade system, säger han.

Framtida kryssningsrobotarVid kajen ligger flaggskeppet HDMS Absalon. Fartyget är stort, dryga 138 meter långt. Det kan användas både som understöds- och ledningsfartyg under större operationer, men även i rollen som trupptransportfartyg. Det är tillsammans med systerfartyget Esbern Snare det största fartyget som någonsin byggts till den danska flottan.

– Fartyget har luckor i aktern och kan medföra stridsvagnar eller svenskbyggda stridsbåtar samt trupp. Beväpningen består av två 30 millimeters automatkanoner av Gatlingmodell (CIWS) för luftvärn och en grövre kanon. Till det kommer fem mo-

utblick

n


n

utblickduler för olika robotsystem. Ombord finns även hangarer för helikoptrar. Fartygstypen är en anpassning till de nya uppgifter och insatser som danska försvaret genomför i dagsläget, säger Claus Just Gustafsen.

Inom några år levereras tre fregatter av ungefär samma storlek som Absalon och Esbern Snare till Søværnet. Dessa kommer ha kapacitet att bära kryssningsrobotar i Tomahawk-klassen och även fungera som plattform för det territoriella luftvärnet över Danmark. Det landbaserade luftvär-net, tidigare ingående i Flygvapnet är helt nedlagt.

Värnplikten bevarasDet danska försvaret har sedan länge haft yrkessoldater, men värnplikten har inte släppts helt. Samtliga danska män är skyldiga att mönstra. Kvinnor kan göra det samma på frivillig basis. Varje individ får ett nummer och därefter lottas de fåtal värnpliktsplatserna ut. Det finns också möjlighet för de riktigt intresserade att göra värnplikten frivilligt.

Kommendörkapten Poul-Erik Larsen menar att det är ett bra system, inte minst ur ett samhällsförankrande perspektiv. I Danmark vill politikerna att Försvarsmak-ten ska ha en naturlig kontakt med det civila samhället.

– Värnplikten omfattar fyra månader med chans till en frivillig förlängning på ytterligare fyra månader. Efter tjänsten kan personen teckna ett kontrakt för att ingå i en reserv och tjänstgöra på frivillig basis vid insatser utomlands. Värnplikten betraktas som en utbildning. Syftet är inte att soldaterna ska fylla en befattning vid ett förband eller fartyg. De handleds och går vid sidan av yrkessoldaterna. Värnplikten utgör också en bra rekryteringsmöjlighet, säger Poul-Erik Larsen.

Det enda fartyg som idag bemannas med värnpliktiga matroser är kungaskep-pet Dannebrog, en nationell symbol och vacker representant för flottan.

Flådestation Fredrikshavn ansvarar också för havsmiljöinsatser. En del av kapaciteten baseras på frivilliga från Mari-nehjemmeværnet som finns runt hela den danska kusten. Nyligen har organisationens standardfartyg förlängts med några meter för att kunna rymma oljebekämpningsut-rustning.

Søværnets Specialskole ligger också inne på basen. Här utbildas det bland annat inom områden som dykning, räddning, teknik, vapen och taktik.

2010 fyllde den danska flottan 500 år. Under en stor del av den tiden har dess fokus varit att bevaka danska intressen.

Länder och områden som Norge, Island och stora delar av norra Tyskland var tidi-gare styrda av den danska kronan. Dess-utom hade landet öar i Västindien fram till 1920-talet.

Poul-Erik Larsen tror att inspektionerna i Nordatlanten kommer att kvarstå under en lång tid framöver, trots ökat självstyre för de tidigare danska områdena.

– Generellt kommer Grönland och Färöarna ha svårt att själva lösa inspektions-uppgifter inom en överskådlig framtid. Området i norr kan också bli än mer intres-

Chefssergeant Claus Just Gustafsen kan se tillbaka på en händelserik karriär som specialistofficer inom danska flottan.

Danmark har skaffat sig större fartyg för att kunna lösa uppgifter i alla typer av farvatten. 2008 var HDmS Absalon flaggskepp för NATO-insatser utanför Somalias kust. Foto: Det danske forsvar

1:e Eskadre i Fredrikshavn har som huvuduppgift att genomföra inspek-tioner i norra Atlanten, samt att hävda Danmarks territorialvatten. Här ses marina enheter utanför Grönlands kust. Foto: Det danske forsvar

sant i framtiden, inte minst med tanke på eventuellt kommande oljefyndigheter på Grönland samt att fiskebestånden minskar i andra delar av världen, säger kommen-dörkapten Poul-Erik Larsen.


n

Hans jobbar som specialistofficerDe är ett av Försvarsmaktens nyaste yrken. men vad innebär egentligen begreppet specialistofficer? Vi träf-fade Hans Eklund, en av de första att anställas i marinen som 1:e sergeant.


et har gått drygt fyra år sedan Hans påbörjade sin utbildning till spe-cialistofficer i Karlskrona. Vägen

in i Försvarsmakten gick via värnplikten som stridsbåtsförare till en tidsbegrän-sad anställning vid Amf 4 och Amf 1:s Bordningsstyrka baserad inom Göteborgs Garnison. Beslutet att läsa vidare var lätt.

– Mina chefer vid förbandet uppmunt-rade mig att söka. Längden på utbildning-en passade mig också perfekt. Just då visste jag inte om jag ville jobba en kortare eller längre tid inom Försvarsmakten.

Marinens specialistofficersutbildning genomförs vid Sjöstridsskolan i Karlskro-na. Utbildningen omfattar tre halvårslånga terminer, varav en innebär befattningsin-riktad utbildning vid hemmaförbandet. Men förkovrandet slutar inte i och med examen. Kompetensutvecklingen fortsät-ter sedan vid respektive förband, civila högskolor eller andra utbildningar.

– När jag kom tillbaka till förbandet så kastades jag direkt in i hetluften och fick köra bevakningsbåt. En ganska avancerad uppgift. Tidigare hade jag läst kurser i nautik vid Chalmers och hade en bredare kompetens än vad man annars brukar ha efter skolan. Nu, drygt tre år efter examen

förbereder jag mig för att bli chef på en lätt trossbåt. Ett hyfsat stort fartyg som är 25 meter långt och 5,40 meter brett. Troligen är jag en av de första specialistof-ficerarna som blir fartygschef på en större båt.

Regelverken haltadeMen i början var specialistofficerarnas roll inte glasklar ute på förbanden. Något som Hans Eklund fick erfara när han började jobba efter skolan.

– Regelverken var inte riktigt anpassa-de. Jag fick till exempel inte hämta ut viss materiel på förrådet. I början frågade kol-leger om jag var anställd på ”riktigt” eller om jag fortfarande var kontraktsanställd. På bröstet satt ju fortfarande 1:e sergeants grad. Men med tiden har begreppet specia-listofficer blivit mer känt.

Jag upplever heller inte att det finns en ”segregering” mellan befälskategorierna. Dessutom får jag vara med att utveckla och påverka min arbetssituation.

I slutet på förra året kom Hans Eklund hem från EU-insatsen i Adenviken. Uppgiften där var primärt att skydda och eskortera sjöfart med mattransporter till svältande flyktingar i Somalia. Nu jobbar han återigen vid Amfibiebevakningsbåts-kompaniet, ett förband som lyder under Amf 1 men som är baserat i Göteborg.

– Det här är ett kul och mångfacetterat jobb. Jag skulle nog aldrig stå ut med att arbeta med samma sak dag ut och dag in. Min grundlön ligger just nu på 21 000 kronor, men när vi har övningar så tillkommer även andra ersättningar. Det är

inte lönen som står i fokus för mig, det är de spännande arbetsuppgifterna som att få vara ute till sjöss som lockar.

Rollen utvecklasHögkvarteret har nyligen publicerat en systembeskrivning för det nya tvåbefälssy-stemet. I den redovisas specialistofficerar-nas framtida arbetsuppgifter och karriär-väg.

Grundsatsen är att specialistofficeren ska ha djup kompetens inom sitt specifika område och kunna arbeta som systemope-ratör, lärare/instruktör, funktionsföreträ-dare och inte minst kunna leda verksamhet genom ett direkt ledarskap. Ett exempel är befattningen som ställföreträdande plutonchef vid vissa förband. Men oavsett tjänstegrad, så ska även en erfaren specia-listofficer kunna arbeta på en taktisk och operativ nivå i rollen som stabsmedlem, funktionsföreträdare eller expert.

Vid många förbandstyper kommer också specialistofficersbefattningarna att vara fler än för taktiskt utbildade office-rare. Anställning kan efter utbildning ske både som yrkesofficer eller i reserven.

Hans Eklund trivdes som frivilliganställd sergeant och valde att läsa vidare till specialistofficer.

D

Specialistofficernas tjänsteställningOR 6, 1.e sergeant (strax under fänrik)OR 7, Fanjunkare (mellan fänrik och löjtnant)OR 8, Förvaltare (mellan löjtnant och

kapten)OR 9, Regementsförvaltare (mellan

major och överstelöjtnant)

personalförsörjning


E


Möt de nya yrkessoldaterna2014 ska Försvarsmaktens insatsorga-nisation vara fulltalig. Då ska 16 000 personer ha rekryterats. Strax efter nyår påbörjade ett antal nyanställda soldater sin tjänst vid Säkerhetskom-pani Sjö, några av dem har rötter i Försvarsutbildarna.


mil Olsson och Sarah Samuelsson är nyinflyttade göteborgare. För en tid sedan lämnade de hemstäderna Öre-

bro respektive Stockholm för att jobba som soldater inom Säkerhetskompani Sjö, ett förband som tidigare kallades ”Bassäk”.

Kompaniet är Marinens bidrag till det försvarsmaktsgemensamma förbandet 13:e Säkerhetsbataljonen som leds av Livgardet.

Natten har varit kall, som den brukar vara i februari. Emil och Sarah har tillsam-mans med de andra kamraterna övernattat i ”puppan”, ett enmanstält. Kompaniet genomför PEK-skjutningar norr om Göte-

borg när vi kommer på besök.– Det var lite kyligt i natt men vi har bra

utrustning och jag är motiverad. Det är en del av jobbet, säger Emil Olsson.

De nyrekryterade soldaterna har alla ge-nomfört värnplikten, men det är inget krav på att man ska ha gjort den vid kompaniet eller inom Marinen. Sarah Samuelsson gjorde sin grundutbildning som sjukvårdare vid Amf 1:s bordningsstyrka som också den är baserad inom Göteborgs Garnison.

– Just nu befinner vi oss i en infasnings-period. För vissa blir det repetition, för andra är det en helt ny typ av utbildning. Vi kommer bland annat att läsa juridik vid Polishögskolan i Växjö om några veckor, säger Sarah Samuelsson.

Bibehållen disciplin Men kommer då det disciplinära förhål-landet att bli annorlunda nu när soldaterna är anställda och kolleger? Kompanichefen major Mats Afzelius förklarar sin syn på ledarskap och förhållningssätt inom den nya insatsorganisationen.

– Som jag ser det så kommer mycket lite att förändras. Disciplin, respekt för tjänste-ställning och formell militär framtoning är en förutsättning för att verksamheten ska kunna fungera. Hemma eller ute på insats spelar ingen roll. Soldaterna är på det klara med detta när de söker hit. Det enda som kommer att vara annorlunda är att de går hem till sina egna bostäder när arbetsdagen är slut, säger Mats Afzelius.

Men vad är det då som lockar med soldatyrket? Grundlönen är förhållandevis låg, arbetsuppgifterna kommer stundom att vara riskfyllda och strapatsrika. Dessutom kommer mycket tid att tillbringas i insatsom-råden, långt borta från nära och kära.

Emil Olsson berättar att han blev intres-serad av Försvarsmakten redan före värnplik-ten. Då var han engagerad i Försvarsutbildar-nas ungdomsverksamhet hemma i Örebro.

– Det blev en tid som försvarsungdom innan värnplikten. Efter muck läste jag kri-minologi och arbetade på ett lager. Det job-bet var något av det tråkigaste jag gjort. Jag vill ha ett omväxlande jobb med möjlighet att utvecklas som person. Dessutom gillar jag att jobba i grupp. Jag tänker göra en mission och efter det får jag se om jag vill fortsätta att jobba inom Försvarsmakten, säger Emil Olsson.

Rikard Englafall har även han varit aktiv inom Försvarsutbildarna i Örebro.

– Först som ungdom och sedan ungdoms-ledare. Det var väl engagemanget där som ledde mig till att göra värnplikten och så småningom bli yrkessoldat, säger han.

Kraven är högt ställda på soldaterna inom Säkerhetskompani Sjö. De fysiska beting-elserna är samma som för jägarsoldater. Förbandet är Marinens svar på militärpolis-förbanden och kan användas såväl nationellt som internationellt mot hot som kriminali-tet, subversion, underrättelseverksamhet, sa-botage och terrorism. Uppgifterna kan lösas med hjälp av bland annat hundar, prickskytt-ar och en sökgrupp med särskild kompetens och utrustning. Taktiska förflyttningar kan ske med hjälp av stridsbåtar, kanoter, motor-fordon eller helikoptrar.

Sarah Samuelsson och Emil Olsson tycker att övernattning i ”puppan” under kalla vinternätter är en självklar del av soldatjobbet.

Rikard Englafalls väg in i Försvarsmakten började som ungdom i Försvarsutbildarna.

n


J


Jägar-bataljonen I arméns insatsorganisation finns numera endast två jägarförband, av dessa är jägarbataljonen det enda självständiga förbandet som är ett bataljonsystem.

TEXT: FREDRIK ANDERSSON. INLEDNINGEN ÄR FÖRFATTAD AV CHEFEN FÖR ARMéNS JÄGAR-BATALJON. FOTO: JOHAN ALTHéN

ägarbataljonen är ett specialiserat markstridsförband med stor flexibi-litet, robusthet och hög uthållighet.

Bataljonen är avsett för strid, spaning och övervakning. Förbandets taktiska huvud-inriktning är operationer inom områden som en motpart kontrollerar och behärskar samt operationer i områden som består av svårtillgänglig, restriktiv och påfrestande terräng. Jägarbataljonens särart är förmå-gan att genomföra självständiga insatser, utan eller med begränsat stöd av militär

infrastruktur, under lång tid och med be-gränsad tillgång till regelbunden förnöden-hetsförsörjning. Inriktningen utesluter inte andra uppdrag, i andra sammanhang eller miljöer. Den främsta särarten är förband-ets förmåga att genomföra operationer i arktisk och subarktisk miljö. Förmågan i dessa miljöer och särskilt under vinterför-hållanden tvingar fram det absolut yttersta av en människa och driver fram enkla och uthålliga lösningar för stridsteknik, metod-er, ledning och logistik. Jägartjänsten och jägarstriden som de kravsättande verk-samheterna ger hållfasta och anpassbara egenskaper vilka i sin tur gör att förbandet har en mycket hög användbarhet, oavsett scenario, inriktning eller uppgifter. Det gör att man kan insättas i princip var som helst i världen, oberoende av klimat, väderför-hållanden eller terrängförhållanden. Jägar-bataljonens förmågemässiga tyngdpunkt är dock offensiva stridsinsatser. Förbandet breddar och fördjupar markstridskrafternas förmåga och bidrar med ett okonventio-

nellt och oförutsägbart hot för en motpart, oavsett denne är en reguljär eller irreguljär motståndare. Jägarbataljonen kan användas inom ramen för alla former av markope-rationer.

Plutonchefens rollAtt vara plutonchef vid ett jägarförband är sannolikt ett av de bästa jobben i För-svarsmakten och nu när vi är ett stående förband är det än mer stimulerande. Jägartjänsten är krävande och de soldater som söker sig hit har det lilla extra, de är dugliga och motiverade. Frivilligheten är som tidigare hög, intresset för anställning vid förbandet har varit stort. Rollen som plutonchef har delvis ändrats men en del är sig likt, åtminstone för en plutonchef vid jägarbataljonen. Från att det i första hand har handlat att utbilda och öva soldater och grupper till en viss nivå och sedan, på slutet av deras grundutbildning truppföra plutonen, har mitt arbete nu en tyngdpunkt på truppföring. Detta till del ändrade fokus känns välkommet och rätt. Men det finns fortfarande inslag av att vara utbildare, jag måste planera och genomföra utbildning av soldatfärdigheter och samöva grupper. Men numera har alla i en pluton sina yrkesroller, vi är alla professionella och därmed ställer vi krav på varandra att vi ska kunna vårt jobb så att grupper och plutoner fungerar när det ställs på sin yttersta spets, nämligen under operationer och insatser.

Huvuddelen av soldaterna har genom-fört sin GU vid jägarbataljonen och några kommer från andra förband. Många har genomfört internationella insatser. Vissa har gjort sin GU för flera år sedan. Det är med andra ord ett visst spann inom de enheter som har anställts. Detta faktum är förstås en utmaning, särskilt vintertid. Det innebär att det dels måste ske repetering av personlig färdighet, dels måste genomföras befattningsspecifik utbildning på grup-pens fordon, vapensystem m.m. Det krävs noggrannhet, tålamod och en attityd att skynda långsamt med kontroll och i många avseenden kan man säga att grupperna börjar samövas från grunden. Det vikti-gaste är att målsättningarna inledningsvis är rimliga.

Ansvaret som arbetsgivare har blivit påtagligt. Plutonchefen anställer, arbets-tidsplanerar och administrerar personalen. Tidigare kunde det röra sig om några underställda officerare men nu skall dryga 30-talet kollegor administreras med allt vad det innebär. Ovana att hantera system PRIO för tid- och lönerapportering och övrig administration tenderar att stjäla tid

Alla detaljer finslipas under övningarna. Här har en grupp precis landat in med helikopter.



n

från de prioriterade huvuduppgifterna.Det praktiska ledarskapet skiljer sig

dock inte nämnvärt från tidigare, när värnpliktiga soldater utbildades. Jägar-tjänsten kräver och har alltid krävt ett nära och situationsanpassat ledarskap där jägarplutonchefen i många avseenden måste vara en föregångsman. Soldaternas krav, oavsett värnpliktiga eller anställda, på chefen vad avser rättvisa, professiona-lism och hög färdighet är oförändrade då tjänstens karaktär inte har förändrats. Det går inte att kompromissa bort kvalitén i verksamheten, kravet på hög kvalité vid utbildningen och övningarna är större nu, man accepterar helt enkelt inget annat än den högsta tänkbara nivån i verksamheten. Och det är ju inte så konstigt, om vi inte genomför utbildningen med största fokus och bästa innehåll samt om vi inte övar realistiskt är plutonen föga förberedd för insatser. Även jag ställer något högre krav uppåt i organisationen, vilket nästa och nästa chefsnivå kommer att göra. Mina soldater levererar, de är intresserade och motiverade, de har alla visat goda omdö-men. Det är mycket tacksamt att vara chef under sådana premisser.

Kravet på min planering och fram-förhållning har tydliggjorts. Soldaterna har precis som oss officerare ett civilt liv utanför tjänsten och behöver precis som officeren handla, hämta på dagis och besik-tiga bilen. Vi måste vara flexibla och öppna samt att vi behandlar varandra lika.

JägarsoldatenJägartjänsten har alltid attraherat en viss typ av människor även om det naturligtvis inte går att säga att det finns en exakt typ av människa som passar i jägarförband. Men det är oftast personer som söker en utmaning, såväl psykiskt som fysiskt och som klarar av att samarbeta och kämpa tillsammans med andra soldater under svåra förhållanden. Signifikativt för en jägarsoldat är dennes mognad, ansvarstagande samt för-måga att sätta ”jaget” åt sidan för kamrat-erna och uppgiftens lösande.

Efter de rekryteringsprocesser vi har haft kan vi konstatera att dessa egenskaper fortfarande gäller för dem vi har valt att anställa. Sökande till Arméns jägarbataljon genomgår först en granskning där behörig-het och tidigare erfarenhet kontrolleras. De sökande som passerar första steget gör tester och prov som är särskilt utformade för jägartjänst, där den sökandes fysik, motiva-tion samt lämplighet kontrolleras. Också fördjupade intervjuer genomförs för att verifiera motivation och intresse. Motiva-tionen är en av de främsta urvalsfaktorerna

eftersom det stundom är en psykiskt påfrest-ande tillvaro, särskilt under vinterperioden. Men det är motståndskraften för umbäran-den som är jägarsoldaten och jägarofficerens signum.

Den största skillnaden mot tidigare är mängden ansvar som läggs på soldaten. Grupper förväntas lösa avancerade uppgifter länge och under svåra förhållanden. I större utsträckning än tidigare arbetar grupperna enskilt varvid stort ansvar läggs på den enskilde att lösa ålagda uppgifter. Vikten av att lösa sina uppgifter kan inte nog un-derstrykas då grupperna i ännu högre grad är beroende av den enskildes lösande av sin specifika uppgift. Under värnpliktstiden kunde man vid behov göra om övningen. Eftersom förbandet tidvis ska kunna sättas in med kort varsel är alla övnings- och utbildningstillfällen av största vikt vilket alla är medvetna om på ett annat sätt än tidigare.

Faktorn tid är för den anställde soldaten en av de största förändringarna i förhål-lande till värnpliktssystemet. Soldaterna kan tjänstgöra i upp till 8 år varvid utbildningen och repetitionen kan göras omfattande, återkommande och djup. Alla anställda är arbetstidsreglerade vilket inledningsvis har åstadkommit viss frustration. Vård och förberedelser skall göras på tjänstetid vilket medför att den effektiva utbildningen en ”normal” arbetsdag nedgår jämfört med tidigare. Tidigare kunde vård och förbere-delser ske under kvällstid dagen innan öv-ningen. Men här gäller det att se långsiktigt och brister kan accepteras om vi har en plan för hur de ska återtas på sikt.

Jägarsoldaten måste också vidga sin kom-petens för att öka redundansen och uthål-ligheten i gruppen. Därför genomförs efter hand en omfattande breddutbildning vilken

inte hanns med under värnpliktstiden.

Jägarsoldaten skall kunna uppträda dolt, tyst och uthålligt.

Fakta om Jägarbataljonen• Jägarbataljon NY beslutades av Riks-

dagen i FB00.

• Jägarbataljon NY var ett resultat av För-svarsmaktens perspektivstudier på slutet av 90-talet och en vidareutveckling av Norrlandsjägarbataljonen.

• Förbandet har utvecklats successivt och transformeras nu till Jägarbataljon 2014.

• Bataljonen består av cirka 500 officerare, gruppbefäl och soldater samt civila specialister.

• För närvarande är drygt 60 gruppbefäl och soldater anställda för kontinuerlig tjänstgöring.

• Fullt uppfyllt ska ungefär 215 kontinuer-lig tjänstgörande och omkring 140 tidvis tjänstgörande gruppbefäl och soldater ingå och vara anställda i jägarbataljonen.

• Jägarplutonen är bataljonens främsta taktiska insatsenhet, den består av enheter som ger en bred taktisk och stridsteknisk förmågebredd och innehål-ler grupper med förmåga till prickskytte, flygsamverkan och ledning av flygbe-kämpning samt direkt strid med olika vapen.

• Bataljonen förfogar över en särskild bergspluton. Bergsplutonen innehåller militära bergsguider och bergsgrupper med hög kompetens i bergsverksam-het syftande till att öka bataljonens rörlighet och uthållighet vid operationer i bergsterräng men också för att lösa självständiga spanings- eller stridsupp-gifter i svårare bergsterräng.

• I förbandet ingår även andra enheter med specialkompetenser såsom avance-rad sjukvård, logistikstöd och ledning.


n

reportage

LVind i seglen för Försvarskvinnorna

mor och dotter åkerstedt, mamma Britt och dottern Nina.

Christina Fröberg och Sonja Hedenberg, Härnösand diskuterar motivationspsykologi med avgående ordförande i Försvarskvinnorna Västernorrland, Gunilla Wahlén.

Försvarskvinnorna i Västernorrland fortsätter att stärka sin ställning som en uppskattad utbildare inom krishantering och psykologiskt kris-stöd. Det senaste exemplet är en utbildning inom motivationspsyko-logi i Sundsvall en heldag i slutet av februari. 30 motiverade elever från Västernorrland, Västerbotten och Jämtland deltog i utbildningen. Del-tagarantalet är rekord hittills inom organisationen.

TEXT OCH FOTO: UNO GRADIN

ärare var mor och dotter Åkerstedt, mamma Britt och dottern Nina. Den senare är ett välkänt namn inom

Försvarsmakten efter många utbildningar inom främst krishantering, kommunikation och ledarskap.

Vid kursen i Sundsvall avhandlade Nina förutom grunderna i motivationspsykologi, hur hjärnans belöningssystem fungerar och vad som förorsakar att människor blir bero-ende av till exempel narkotika och alkohol.

Britt föreläste under eftermiddagspass-et om den nya forskningsgrenen positiv psykologi samt kaosteori.

– Missbruk eller beroende kan uppstå både på grund av alkohol- eller drogvanor eller beteenden, konstaterade Nina. Ett bra

exempel på beroendeframkallande beteenden är spelmissbruk. Den drabbade kan helt enkelt inte låta bli att köpa trisslotter eller spela på hästar trots att ekonomin rasar.

Britt berättade bland annat om signalämnet dopamin som hon be-skrev som kroppens eget knark.

Intresserade deltagare vid Försvarskvinnornas kurs i motivationspsykologi var Tina Forsberg och martin Hanell från Örnsköldsvik.

– När vi upplever något positivt så ut-söndras dopamin i hjärnan som framkallar lustkänslor. Eftersom vår hjärna inte kan skilja på fantasi och verklighet så behöver man inte alltid uppleva en önskad situation utan det kan räcka med att bara tänka sig den för att dopaminet ska börja cirkulera och vi känner glädje.

Britt konstaterade att den psykologiska forskningen varit inriktad mot beteende-störningar, men nu har forskare också börjat intressera sig för vad det är som gör att vi mår bra och är harmoniska. Den nya forskningsgrenen kallas positiv psykologi.


U

Försvarsutbildarna grundutbildar soldater i SåtenäsFörsvarsutbildarna har nu huvud-mannaskapet för den nya grundläg-gande soldatutbildningen för frivil-liga, Gu-F. Huvudsyftet med kursen är att ett stort antal frivilliga skall genomföra grundläggande soldatut-bildning för att sedan fortsätta med bland annat befattningsutbildning och introduktionsutbildning. Tanken är att eleverna som genomför Gu-F på sikt skall kunna placeras i insats-organisationen, exempelvis i Hem-värnet med de nationella skyddsstyr-korna.

TEXT: ULF HAMMARLUNDFOTO: LARS WESTERSTRÖM

nder två veckor har knappt 20 elever genomfört Försvarsutbildarnas första GU-F i Såtenäs. Detta var årets

första GU-F och ytterligare 15 återstår att genomföra. Dessa kurser genomförs av Flygvapenfrivilliga, Bilkåren, Lottorna och Försvarsutbildarna. Utvärderingen av elev-erna och kursen är ännu inte färdig men man kan konstatera att en GU-F behöver bra stöd från Försvarsmakten, bland annat för att eleverna är relativt ovana vid den militära miljön. Här har medarbetarna på Frivilligavdelningen på F7 på ett mycket serviceinriktat och ansvarsfullt sätt gett Försvarsutbildarna stöd till kursen.

GU-F är ett samarbete mellan flera frivilliga försvarsorganisationer där man hjälps åt att tillsätta instruktörer. Det är bra att organisationerna nu, tack vare GU-F, samarbetar och hjälps åt med olika uppgifter eftersom det på sikt sannolikt

blir mer kostnadseffektivt och utvecklande för alla inblandade. Ett exempel på positivt samarbete i Såtenäs var samverkan mellan Lottorna och Försvarsutbildarna. Charlotta Öhgren från Lottorna var biträdande skol-chef och adjutant. Hon hjälpte Försvarsut-bildarna med en mängd viktiga uppgifter för att kursen skulle fungera bra och effek-tivt. Parallellt med GU-F:en genomförde Lottorna två kurser där Försvarsutbildarna tillsatte instruktörer.

Försvarsutbildarnas Generalsekreterare Leif Tyrén besökte kursen under andra kursveckan och fick möjlighet att tillsam-mans med Ulf Hammarlund, som är huvudansvarig för kurserna, diskutera med instruktörer, elever och skolledning. Leif och Ulf kunde sammanfatta besöket i mycket positiva ordalag. Mest nöjd är man med det goda samarbetet med F7 och andra frivilliga försvarsorganisationer.

n

Ina ununger från Stockholm vilar mellan två övningsmoment.

åsa Preinitz från SBK och Per Nilsson från FmCK hjälper varandra med C-vätskeskyddet.

Biträdande skolchef Charlotta Ögren och Pontus Jansson från Försvarsutbildarna malmö diskuterar.

Henrik Håkansson från Försvarsutbildarna Halmstad funderar på att bli signalist.

utbildning

Claes-åke Henriksson från Göteborg är nöjd med de 18 eleverna.


analys

Försvaret i mediernaDen officiella försvarspolitiken byg-ger på att hela Sverige ska försvaras. Det är här och nu, hemma och borta. Wilhelm Agrells bok om försvarspo-litiken ger en annan beskrivning av verkligheten. Bokens titel är Fredens illusioner: Det svenska nationella försvarets nedgång och fall 1988-2009 (Atlantis 2010). På frågan varför det nationella försvaret försvann är svaret närmast att det bara blev så.

TEXT: CLAES ARVIDSSON

å den tiden var det väldigt lite debatt i medierna - om annat än försvarets ”svarta hål” och vilka orter som

skulle drabbas av förbandsnedläggningar.Den sista juni 2010 gick värnplikts-

systemet i graven. Det formella beslutet hade fattats tidigare på våren men det reella långt tidigare. Ja, i själva verket innan den statliga pliktutredningen hade lagt fram sina betänkanden. Den Rolénska utredningen, för att klara ut det finstilta i kontrakten med soldaterna, var inte heller färdig när ÖB Sverker Göranson sade tack och farväl till värnplikten vid en ceremoni på Stockholms slott. Och det dröjer innan den nya lagstiftning som reglerar villkoren är på plats.

Inte heller den här bakvända processen fram till yrkesförsvaret har varit särskilt het i det offentliga samtalet.

Detta är bara några exempel på att det finns skäl att fråga hur väl medierna klarar sin granskade roll. Min egen granskning av saken är inte särskilt uppmuntrande.

Granskning av granskarna I rapporten Försvaret och medierna (Timbro Medieinstitut, 2010) har jag gått igenom samtliga ledarkommentarer i samband med Folk och Försvars rikskonfe-renser 2008–2010.

Trots att utvecklingen i Ryssland under en lång period hade gått i fel riktning levererade Försvarsberedningen ett ”lugn-och-ro-betänkande”. I Sälen i januari 2008 rådde också på ledarsidorna fortfarande den eviga freden. Klimathotet var det stora hotet. Fokus låg på internationella insatser långt borta. Ryssland var på det hela taget ute ur hotbilden.

I augusti 2008 utbröt Georgien-kriget.

I kommentarerna till rikskon-ferensen 2009 fick FP-ledaren Jan Björklund stöd för att föra upp försvarets nationella dimension på dagordningen, men också hård kri-tik. Han var populist, spräckte den politiska enigheten, agerade för tidigt eller för sent. Dock fanns en växande vilja att ifrågasätta för-svarspolitikens ensidiga inriktning på internationella insatser.

Vid Sälenkonferensen 2010 fick Björklunds försök att lyfta försvaret av Sverige starkare stöd och det behovet underströks i diskussionen om Solidaritets-förklaringen. Populismkritiken var inte alls lika stark som 2009, men samtidigt hade debatten också nu en slagsida åt det politiska spelet (de rödgrönas försvarspolitiska utspel).

En viktig slutsats är att ledarkommentarerna inte låg i framkant utan kom efter politiken. Intresset för det politiska spelet tenderade också att vara större än det för försvarspolitikens svåra frågor.

En annan slutsats är att den nationella dimensionen ändå blir mer central under perioden 2008–2010.

Försvaret inte viktigtFör att fördjupa bilden av den vikt som medierna fäster vid försvaret – och särskilt den nationella dimensionen – genomförde jag också en enkät med ledar-, debatt- och nyhetsredaktioner vid de största tidning-arna samt ledande etermedia och nyhets-byråer.

21 av 27 redaktioner svarade på enkä-ten. Svarsalternativen var: mycket viktig, viktig, varken viktig eller oviktig, inte särskilt viktig samt oviktig. Skillnaderna redaktioner och medier emellan är stora, men tendensen är tydlig.

När det gäller försvars- och säkerhets-politiken i stort anges den i 15 fall som ”mycket viktig” eller ”viktig” (9 respektive 6). Det kan jämföras med prioriteringen av försvarets nationella dimension. Bara i fem fall anser man att den är ”mycket viktig” medan åtta svarar ”viktig”. Fem redak-tioner bedömer den som ”varken oviktig

eller viktig”. För två redaktioner är den ”inte särskilt viktig”. I ett fall svarar man ”oviktig”!

Ledande tidningar – Aftonbladets ledar- och debattredaktioner (”varken viktig eller oviktig”) och DNs motsvarigheter (”inte särskilt viktig”) – har närmast abdikerat i fråga om opinionsbildningen om försvaret av Sverige.

För att få en jämförelsepunkt frågade jag om rättspolitiken, som kostar ungefär lika mycket och även tillhör statens kärnområ-den: 20 av 21 redaktioner anser att den är ”mycket viktig (12) eller ”viktig” (8).

Det är svårt att undvika slutsatsen att det svala intresset i medierna för försvaret – och särskilt försvaret av Sverige – är en för-klaring till varför bristen på granskning och debatt. Man anser inte att det är viktigt.

En fråga som skulle behöva belysas är varför försvaret av Sverige inte är viktigt. Lever föreställningen om den eviga freden kvar? Eller är det så enkelt att medielogiken gör att brott och straff i Sverige eller insat-sen i Afghanistan slår ut frågorna om vilket nationellt försvar som behövs för att bevara det rådande goda säkerhetsläget?

P

n


P

n

reportage

NBG i beredskapNordiska stridsgruppen håller sig i trim och är i beredskap – om uppdraget att åka kommer.

TEXT OCH FOTO: PER LUNQE

I första hand säkerhetHan och hans kompisar har flera ge-nomgångar och föreläsningar. Då blir det värdegrund och varför NBG11 kan sättas in - för att stärka demokrati och ge hyggliga förutsättningar för säkerhet och för humanitära insatser. Men som första förband på plats kommer NBG11 att ta första smällen och reda ut en situation som kräver en europeisk insats.

– Vi vet vilket mandatet är och jag har min övertygelse om demokrati, men den får komma senare, efter vår insats.

Strid från lätta fordonDen vecka då Försvarsutbildaren är på plats, flyter ungefär som vilken vecka som helst. För Per och hans kompisar är det sambandstjänst och fordonsuppföljning, det vill säga att rapportera om fordonets plats i geografin. Det sker med GPS och samband. Två dagar är det strid från lätta fordon och eskorterande av konvoj. Sista dagen i veckan ägnas åt bokföring av material som lastas, det är kablar, tält och mycket mer.

– Logistiken kräver mycket. Det är mycket som ska fraktas med flyg och båt om vi åker ut, säger Per.

Också Fredrik Bergqvist är upptagen med sitt denna dag. Han chefar för en enhet som kallas Forward Command Post och ska, underställd högste chefen för stridsgruppen, Stefan Andersson, se till att hålla koll på allt det praktiska med stabsplatsen.

VidareutbildningHan har en bakgrund från S1 och kan det här med samband.

– Det rullar på, gruppen är helt sysselsatt med vidareutbildning och att hålla gamla kunskaper vid liv, säger Fredrik Bergqvist.

Hans grupp är Stefan Anderssons rörliga resursgrupp. Det är hela linan från samverkan till samband.

Fredrik skrev på i januari 2010 för NBG11 och sedan dess är han beredd att åka ut.

– Men huvuduppgiften är beredskap. Åker vi inte ut, så är det bara så.

Han var också med i förra nordiska stridsgruppen NBG08 som fick mycket kritik, bland annat för undermålig materi-elförsörjning.

– Vi har lärt oss mycket från NBG08 och vi behöver inte uppfinna hjulet igen, säger Fredrik.

NBG08-misstag rättas tillNu finns en beredskap för omfall, då materiel inte kommer fram, hur det då ska hanteras. Ovissheter som fanns i NBG08 är i dag undanröjda, menar Fredrik.

Hur ser du på motivationen i din grupp?

– Vi fortsätter öva och håller aktivite-terna på hög nivå. Som jag uppfattar det är motivationen på acceptabel nivå, säger Fredrik.

mina gruppmed-lemmar håller igång ordentligt och är väl motive-rade, säger Fredrik Bergqvist.

Jag vet vilket mandatet är för vår stridsgrupp och jag ser fram emot att åka ut, säger Per Wallin.

å Ledningsregementet pågår patrull-tävling. Momentet för den timme då Försvarsutbildaren gör ett nedslag

är tillagning av entrecote i jägarkök, ett lustfyllt inslag i den väntan som finns över det eventuella uppdrag att åka ut till en konfliktzon upp till 6 000 km från Bryssel.

Jag har haft kontakt med stridsgruppens chefskommunikatör Jesper Tengroth och han banade vägen för ett trettio minuters besök i den agenda som är spikad för alla delar av denna nordiska stridsgrupp, NBG11.

Per Wallin är rekryterad för att arbeta med eskort och närskydd som gruppchef.

– Jag ska genomföra förstärkt transport-skydd, säger han.

Per är bereddFrån Västerås sökte han till NBG11 och kom med efter att en kompis från Amf1 där han gjort värnplikten dels tipsade ho-nom och dels rekommenderade Per.

– Jag hade sökt några gånger tidigare, det rann ut i sanden men nu är jag här och det känns riktigt bra.

Civilt pluggar han till journalist i Sundsvall. För honom känns det rätt att bo på logement på Ledningsregementet och vara beredd.

– Man är beredd på att åka ut till något som är riktigt jävligt. Det blir inte läge att missionera demokrati för vi är först där, säger Per.

Efter artikeln skrevs har Riksdagen beslutat att flygförbandet med JAS 39 gripen som tillhör NBG skall sättas in i Libyen. Detta sker då som en nationell svensk resurs och inte som en EU-resurs.


reportage

S

Tysklands största katastrofövning – och ett CriscomperspektivI slutet av förra året genomfördes Tysklands största katastrofövning (enligt uppgift även Europas största). Platsen var Frankfurts flygplats och scenariot var två passagerarplan som kolliderade på en av banorna. När olyckan inträffar utlöstes enligt beredskapsplanen larmet mCI 500 (mass Casualty Incident).

TEXT: HANS GRANQUIST, CRISCOM

edan ett flertal år har Försvarsutbildar-na i Stockholm och Livgardesgruppen ett samarbete med Hessen Reservisten,

ett förband i ”der Reservisten der Deutschen Bundeswehr”. Dessa inbjöd sina svenska vänner att ta del av den stora katastroföv-ningen på Frankfurts flygplats. Då katastro-fer är en viktig del av Criscoms verksamhet erbjöds vi att medfölja till övningen.

Som Criscomrepresentant möter jag upp i Helsingborg för en bussresa till Frankfurt tillsammans med tre trevliga representanter för försvaret av vår huvudstad.

Efter en god natts sömn hos Hessen

Reservisten i Butsbach åkte vi tidigt på lördagsmorgonen till Frankfurts flygplats och övningen. Det blev en imponerande övning som gjorde ett stort intryck på oss alla avseende professionalitet, teknik och resursanvändning.

Övningens syfteÖvningens övergripande syfte var samspel-et mellan sjukvård, transport av skadade samt de omgivande sjukhusens beredskap och möjlighet att ta hand om dessa, samt användandet av avancerad kommunika-tionsteknik via satellit.

Övningen och ny teknik för triagearbetet I triagearbetet användes en ny teknik för skadekategorisering med patientdata i real-tid. (Triage är en process för att sortera och prioritera patienter). De skadade erhöll färgade armband med ett RFID-chip (Ra-dio Frequency IDentification) och färgen på armbandet visade graden av skada. Med hjälp av en handdator fyller man sedan i uppgifter om kön, ålder, grad av skada samt foto och överför dessa uppgifter till RFID-chipet. Dessa data överförs även via

WLAN (Wireless Local Area Network) till ledningscentralen där uppgifterna lagras och finns tillgängliga för personal ute på fältet och vid sjukhusen. En rödmarkerad patient skall omhändertas omedelbart, därefter en gulmarkerad och slutligen den grönmarkerade patienten. Markering svart är lika med död.

SatellitkommunikationKatastrofen är mycket omfattande och de ordinarie kommunikationsnäten (radio, fast- och mobil telefon) blir överbelastade varför all kommunikation från olycksplat-sen går via satellit. (CPN Satellit Sevice via satellitterminalen Inmarsat BGAN EXPLORER® 500 och Stratos Globals webbplats.)

Övrig kommunikation och information under katastrofenNågon möjlighet att ta del av övrig verk-samhet inom informationsområdet var svår då olycksplatsen låg flera kilometer från flygplatsterminalen. Enligt flygplatsens krishanteringsplan upprättas omgående när katastrof inträffar en kriscentral med ledningsgrupp och administrativt och

Det var en omfattande övning där 2 500 personer och 457 fordon deltog. Foto: Hans Granquist


n

reportagetekniskt stöd. En mottagningsplats för anhöriga, resurspersonal för socialt och psykiskt stödarbete organiseras liksom en informationsplats med informationsnum-mer (telefonnummer) som allmänheten/anhöriga kan ringa till. Trycket från media kommer att bli omfattande och ett väl förberett mediacenter upprättas.

Katastrofövningen Flygplatsens räddningstjänst är först på plats och försöker skaffa sig en bild över det inträffade. De första brandfordonen och ambulanserna anländer och triagearbe-tet påbörjas. Fler och fler räddningsenheter anländer, kommunikationscentral och uppsamlingsplatser upprättas. Det första som sker är att få chockade och förvirrade passagerare bort från katastrofplatsen till en särskild samlingsplats för att därmed underlätta det fortsatta räddningsarbetet.

Övningen var omfattande och genom-fördes under realistiska förhållanden med mycket stora tidskrav från olyckans start tills de skadade var omhändertagna vid något av Frankfurts 15 sjukhus. Sirenerna ljöd över Frankfurt hela dagen från brand-bilar och ambulanser. Med maximal fart körde ambulanser till och från sjukhusen. Polis och polisbilar tog över stadens alla trafikkorsningar då fri fart var nödvändig för sjuktransporter och övriga utrycknings-fordon. Insatsen var imponerande.

2 500 personer var involverade varav 560 var passagerare, de flesta skadade, 30 var döda och ett stort antal var chockade och förvirrade. Skademarkörerna hade gjort ett bra jobb och passagerarna levde sig in i rollerna mycket bra.

Antal fordon i övningen: ca. 100 am-bulanser, ett 70-tal fordon från brandför-svaret (flygplatsens samt Frankfurt stads), ett 100-tal polisbilar samt läkarbilar och säkerhetsfordon, totalt 457 fordon.

Egna tankegångar om triagearbetetDet triagearbete som genomfördes under övningen genomfördes mycket snabbt. För ett bra triagearbete med hög medi-cinsk säkerhet och kvalitet behövs normalt specialtränade sjuksköterskor som arbetar i team och med läkarstöd. I Sverige har vi idag på många av våra akutmottagningar personal som behöver fortbildas inom triage. Triagemetoden bygger på subjektiva bedömningar vid besiktning av patienten och det blir lätt stora variationer mer bero-ende på den som gör bedömningen än det tillstånd som patienten har.

Övningen var en ”realtidsövning”, men det grundläggande triagearbetet var redan genomförd då de ”skadade” hade förhands-

skriven triage-skademarkeringsinformation på ett kort hängande i ett band runt halsen. Den praktiska övningen var därför mer inriktad på användandet av handdator och RFID-chipet samt kommunikationsar-betet via satellit. Hade ett riktigt triagemo-ment ingått i övningen så hade ”realtiden” blivit betydligt längre. Den frågeställning som man kanske bör ställa är om det vid en katastrof av den här omfattningen finns tillräckligt med välutbildad personal för ett kvalitativt triagearbete.

Erfarenhets- och kunskapsutbyte Med facit i hand är det bara att konstatera att övningar liknande denna har ett stort värde för katastrof- och krishanterings-arbetet. Representanter från räddnings-, sä-kerhets- och beredskapsorganisationer från ett stort antal europeiska, afrikanska och asiatiska länder var närvarande samt även ett flertal ambassadörer. Vi var förvånade över att inte MSB var närvarande. MSB är trots allt den myndighet som vi ska förlita oss på om stora katastrofer inträffar. San-nolikt har vi duktiga medarbetare inom MSB, men att negligera en katastroföv-ning av denna digniteten blir oförståeligt. Det finns fortfarande saker att lära, vi är inte alltid bäst, även om vi gärna vill tro det. Det vi får glädja oss åt är att det bland de närvarade fanns ansvarsfulla och intresserade svenska representanter från Livgardesgruppen och Försvarsutbildarna.Samarbetet som Livgardesgruppen och Försvarsutbildarna i Stockholm har med

Ett första kvalificerat omhändertagande är livsavgörande för en svårt skadad patient. Foto: Hans Granquist

många skadade, som denna kvinna, befinner sig i svårt chocktillstånd. Foto: Inge Karlsson

Hessen Reservisten är av stort värde. Ett samarbete som jag hoppas kommer att utvecklas ytterligare då det kunskaps- och erfarenhetsmässigt har stor betydelse för den positiva utveckling som vi önskar oss av vår verksamhet. Inte minst idag när våra ekonomiska resurser minskar i en allt för hastig takt är detta samarbetet mer än nödvändigt.


I

Soldatanhöriga har nu tidningInvidzon – det är en tidning och förening för anhöriga till utlands-soldater. Första numret firades med releaseparty. Nu finns ett forum för dem som har sina män eller kvinnor i militär tjänst långt borta.


nvidzonen är en ideell förening som arbetar efter den enkla devisen ”hjälp till självhjälp”. Tack vare stöttning från

Försvarsmakten kan föreningen genomföra sin verksamhet på ett bredare plan än vid starten för tre år sedan.

– Men det är vi själva, vi anhöriga som är den verkliga resursen genom att vi stött-ar och bekräftar varandra, säger Cesilia Karlsson som för tre år sedan drog igång Invidzonen.

Knackar på dörrenPengarna från Försvarsmakten ger möjlighet för föreningen att producera en tidning.

– Att den här gruppen får en egen tidning och ekonomiskt stöd till flera aktiviteter är ett bevis för att utvecklingen går åt rätt håll.

Det som driver Cesilia Karlsson är upp-täckten att anhöriga behöver hjälp.

– Ofta när någon ringer är det för att prata av sig, att inte gå i egna cirklar

hemma. Har det varit eldstrid blir det fler samtal. Vi är medmänniskor som förstår.

Tanken med tidningen är att föreningen ska jobba ”preventivt” och ”knacka på dörren” till anhöriga. Den blir ett komple-ment till föreningens andra aktiviteter som visar sig på en fullmatad hemsida: forum, stödchatt, mentornätverk, föräldra- och familjegrupper och många fler.

mjuk föreningTidningen genomsyras vid en snabb blick av en positiv anda och den ska enligt Cesilia Karlsson återspegla den vardag som anhöriga lever i.

– Invidzonen är en mjuk organisation som snabbt kan anpassa sig efter omvärl-dens önskemål. Anhöriga ger oss idéer som utvecklas och utifrån dessa bygger vi organisationen. Hittills har alla aktiviteter varit populära och det kommer nya under året, säger Cesilia Karlsson.

Fyra nummer och en hemsidaTidningen kommer under 2011 att ges ut med fyra nummer och är gratis. Prenumera-tioner tecknas på [email protected]. Försvarsmakten distribuerar den till s.k. lokalt anhörigansvariga och till Soldathem runt om i landet.

Hemsidan, invidzonen.se ger informa-tion om träffar, artiklar som rör anhörigas situation och råd och tips för livet hemma.

mentorer stöttarDirekt stöd ges till anhöriga genom sam-talsstödjare och mentornätverk.

Mentorerna som är voluntärer har varit med om, eller är med om att någon i deras närhet tjänstgör utomlands i uniform.

– Detta är ett lyckat koncept, eftersom den som söker stöd talar med någon som har liknande känslor eller erfarenheter, säger Cesilia Karlsson.

Via ett anhörigforum finns möjligheter att på hemsidan ta del av andras tankar och råd. Här kan den som klickar sig in nätverka med andra anhöriga.

Professionellt stödInvidzonen samarbetar med Svenska Soldat-hemsförbundet som kan erbjuda professio-nellt stöd hos utbildade samtalsterapeuter.

– Också detta har visat sig vara en bra hjälp för personer med oroskänslor, eller för dem som kanske vill hitta verktyg för att kunna fungera här hemma under den anhöriges mission.

Vilken är din belöning för att jobba med Invidzonen?

– Bra fråga. Jag blir glad när jag kan hjälpa någon att må bättre.

Föräldraklubben dyker också upp i tid-ningen och på hemsidan. Klubben ger stöd för ensamma föräldrar. Träffar arrangeras efter behov och efterfrågan. Här kommer barnen i fokus.

Cesilia Karlsson håller modet uppe när andra hälften strider i Afghanistan. Th Försvarsutbildarens redaktör Tommy Jeppsson som vid releasepartyt överlämnade Försvarsutbildarnas standar.

” Ofta när någon ringer är det för att prata av sig, att inte gå i egna cirklar

hemma. Har det varit eld-strid blir det fler samtal.

Vi är medmänniskor som förstår.”

n

reportage


n

E

reportage

Stridsparet Caroline Eriksson och martin Häggkvist in action.

Klusterbomber gissel som FN vill ha bortKlusterbomber dödar civila, barn och vuxna. Detta lömska vapen är ett stort problem i stora delar av världen. Liban Holm på FNs mine Action Centre i New York arbetar för att klusterbomber ska bort.


har 38 skrivit under klusterbombskonven-tionen. Sverige har skrivit på. Bland länder som är i eller i närtid varit involverade i militära konflikter som har klusterbomber och inte skrivit på märks USA och Israel.

– Efter konflikten i södra Libanon 2006 där den israeliska försvarsmakten i stor utsträckning särskilt, de sista dagarna, använde klusterbomber tog vårt arbete fart. Det enorma problemet blev allmänt känt.

Av de 107 länder som skrivit under konventionen har långt ifrån alla ratifice-rat den. Sverige tillhör de länder som inte ratificerat. När konventionen trädde ikraft augusti 2010 menade UD att den svenska lagstiftningen måste anpassas till konven-tionen och att detta skulle ”ta tid”.

– Vi ska stigmatisera länder och försvarsmakter som använder eller har för avsikt att använda klusterbomber, säger Liban Holm.

10 000 livStrategin från FN och dess Mine Action Centre är tydlig. De länder som utsätter

civilbefolkning, män, kvinnor och barn för vapnets följder ska brännmärkas. Hittills har klusterbomber krävt över 10 000 liv, av dessa 4 000 barn. Det finns ingen statistik tillgänglig över hur många armar och ben som gått förlorade.

Klusterbomber är vapen som används i luften eller på marken. Från dessa sprids dussintals eller hundratals mindre spräng-ämneskapslar. Problemet är att explosiväm-nena sprids över stora områden.

Hur många länder har använt kluster-bomber?

– Minst 15. Och det är inte bara länder utan även organisationer som Hisbollah. Miljardtals kapslar finns i lager färdiga att användas och ett tjugotal länder har drab-bats, säger Liban Holm.

Han menar att ett förbud är nödvän-digt just för att det är civila som drabbas. Vapnet skördade fler civila offer i Irak 2003 och Kosovo 1999 än något annat vapen som användes under konflikterna.

Liban Holm och FNs mine Action Centre för en strid mot användning av klusterbomber.

FNs mine Action ServiceFN strävar efter en värld där män-niskor inte ska dödas eller skadas av explosivämnen som ligger kvar på marken efter en militär konflikt. I visionen är världen fri från kvar-lämnade minor och oexploderad ammunition från vapen som klusterbomber.

Detta jobbar Mine Action Servi-ce för. Ett verktyg är konventioner. Ett annat är minröjning. Ett tredje är utbildning i drabbade länder som ska ge hjälp till själv-hjälp.

tt land ska vara beboeligt även efter ett krig. På det temat forskade FOI under några år för att få fram

explosivämnen som i mark och vatten inte sprider giftiga ämnen. Forskarna testade giftigheten på små hinnkräftdjur för att få fram miljövänligt krut.

Problemet har en annan sida och visar sig när krigförande länder sprider så kallad klusterammunition eller klusterbomber över sin fiende. Den verkliga effekten berör inte så mycket fientliga soldater utan barn och vuxna som efter konflikten rör sig i de områden där bomberna tagit mark.

– Problemet är det civila lidandet, lem-lästade kvinnor, män och barn. Problemet är också att områden där oexploderad ammunition från klusterbomber ligger kvar, inte kan användas för till exempel jordbruk, säger Liban Holm.

Problemet blev känt 2006Av 87 länder som har förfogat över eller fortfarande har klusterbomber färdiga att använda vid en eventuell militär konflikt,


n

Veteranerna behöver ett centrumJesper Lindblom lämnade ett be-stående minne efter sig. Stiftelsen i hans namn och minne har satts upp av hans anhöriga efter att han stupat i Afghanistan i november 2005. Jesper tjänstgjorde vid Försvarsmak-tens specialförband. En minnesdag genomförs varje år som ett inslag i den verklighet som svenska soldater och anhöriga lever i.

TEXT: PER LUNQE

mod, uthållighet & framåtandaGenom den stiftelse som upprätthåller minnet av Jesper premieras andra soldater till att vara föregångare, att vara kamrater och till ledarskap under förhållanden som tidvis kan vara pressande.

Stiftelsen delar varje år sedan 2007 ut ett stipendium på 10 000 kronor till en eller flera personer inom Försvarsmaktens specialförband. Det är många kriterier som ska uppfyllas av den eller dem som får stipendiet. Mod, uthållighet och framå-tanda är tre.

Ordförande är Anna Jonsson som var Jespers mamma. Hon och styrelsen driver stiftelsen ideellt framåt och förståelsen är stor för de villkor som soldater och befäl i specialförbanden verkar under.

Stiftelsen har gjort en rejäl genomlys-ning av vilka behov som finns och vilka resurser som disponeras idag.

– Mer forskning behövs. Ansvar och resurser bör vara lokalt förankrade, säger Anna.

När kommer veterancentrat?Stödet från Försvarsmakten tycker Anna är bra. Men på en punkt skulle hon vilja gå vidare och det är att skapa ett veterancen-trum med en som hon säger fysisk plats. Det finns veteraner som efter hemkomst utvecklar posttraumatiska stressyndrom. Händelser och livet under utlandsmission-en kan sätta spår i själen och de kan dyka upp flera år efter hemkomsten. Det är inte ovanligt att veteraner hamnar i ”vård-svängen” och försvinner så småningom ut i samhället, där förståelsen för vad de varit med om inte finns, med oanade konse-kvenser som följd.

– Här skulle det vara bra om det finns en fysisk plats med kompetenta vårdgivare som förstår problematiken och kan hantera den därefter. Det skulle vara en trygghet för veteranerna, säger Anna.

Drack bort erfarenheternaI Norge och Danmark finns sådana och varför inte i Sverige? menar Anna som ge-nom stiftelsens arbete fått reda på tragiska fall. Ett var en veteran som efter hemkom-sten mådde riktigt dåligt. Han bedövade

sig med alkohol och det blev hans död.– Han dog helt enkelt i misär, ett värdi-

gare slut kunde han fått.Anna berättar om en soldat som inte

klarar av att leva ett ”normalt” samhällsliv. Han lever nu bokstavligen utanför detta samhälle, i skogen.

Stiftelsen är en av flera kanaler som ska uppmärksamma de män och kvinnor som strider för medmänniskor i andra länder.

– I den globala värld vi lever i, finns inga gränser för solidaritet med människor som lever i förtryck utan demokrati, där kvinnor lever som slavar och barn lever i skräck. Jesper offrade sitt liv för dem. Det är inte bortkastat, säger Anna.

Själv tänker hon varje dag på sin son. – Jag bär på sorgen i ett eget rum inom

mig. Den finns där och jag har lärt mig att hantera den. Det handlar om att finna kraften att leva vidare. Jag insåg bara för ett par månader sedan att Jesper hade gett mig en gåva, som jag ska hantera.

Varje år är familjen med på en cere-moni med specialförbanden. Det betyder mycket för Anna.

Där kan vi både gråta och skratta och prata om minnen om Jesper och annat som är angeläget. Gemenskapen och stödet kring en förolyckad kamrat kan vara livslång.

Jesper Lindblom på patrull i Afghanistan. Han offrade sitt liv för att hjälpa människor under förtryck. Foto: Stiftelsen Jesper Lindbloms minne

reportage


H

n

Hemvärnet – En vital 71-åringHemvärnet, de nationella skyddsstyr-korna, fyller en allt viktigare funktion inom Försvarsmakten samt utgör dessutom en väsentlig del i stödet till samhället vid svåra påfrestningar. 2000-talets hemvärnssoldat utgör utan tvekan en av Sveriges absolut viktigaste samhällsresurser – i både krig och fred.

TEXT: JOHAN NYSTRÖM

emvärnet och dess avtalspersonal från andra frivilliga försvarsor-ganisationer kommer inom en

snar framtid att utgöra nära hälften av Försvarsmaktens personalstyrka. Tidigare har huvuddelen av hemvärnspersonalen, såväl soldater som befäl, rekryterats från avgångna värnpliktskullar eller från åldersklasser som passerat 47 år. Historiskt hade den typiske hemvärnsoldaten vid anslutandet till organisationen genomgått dels en värnpliktutbildning på mellan 7,5 till 15 månader samt genomfört ett flertal repetitionsövningar. Denna erfarenhet borgade för att såväl individuella soldat-rutiner som ett säkerhetstänkande följde med in i organisationen. Utöver detta hade individen ofta yrkesutbildningar och civila erfarenheter, t ex att organisera och leda medarbetare, samt ett kontaktnät som hemvärnet inte sällan kunde dra nytta av.

Situationen har dock förändrats. För-anlett av nya hotbilder, men också som en konsekvens av den ekonomiska verklig-heten, saknar ett flertal av dagens hem-värnssoldater, och i synnerhet hemvärnsbe-fälen, äldre generationers soldatrutiner och förkunskaper. Huvuddelen av framtidens hemvärnssoldater kommer endast att ha en 3-månaders grundutbildning i bagaget – inte att förringa – fast de facto betydligt mindre än tidigare generationer.

Hemvärnet genomgår nu en av de

största omställningarna sedan tillblivelsen. Detta inkluderar bl a ett breddande av stridsuppgifter, tillförande av nya materiel-system och ökad mobilitet.

Basen för lösandet av stridsuppgifter är hemvärnsplutonen. Min erfarenhet är att Hemvärnet generellt sett har lyhörda och kunniga plutonchefer. Jag skulle gärna se att deras kunskaper tillvaratas och vidare-utvecklas med ökad kontinuitet. En sådan process skulle kunna bestå i att plutonchef-erna bereds möjlighet att med jämna mell-anrum praktiktjänstgöra tillsammans med ordinarie plutonchefer i Försvarsmaktens insatsorganisation. Ett sorts faddersystem. Om försöken blir lyckade skulle även övriga hemvärnssoldater och befäl beredas sådana möjligheter med sina motsvarighet-er. Sannolikt har även reservofficerare en viktig funktion att fylla inom hemvärnsor-ganisationen. I synnerhet på kompani- och bataljonsnivå, både som förbandschefer och stabsofficerare.

Vidare bör hemvärnssoldaternas försvarsmaktsidentitet förstärkas. Hem-värnssoldaterna måste på en vardaglig basis känna att han eller hon är en medarbetare inom Försvarsmakten med rättighet att utkräva ansvar av linjeorganisationen, samt också ovillkorliga skyldigheter såsom efter-levnad av Försvarsmaktens värdegrund.

Att soldater och sjömän efter 8-12 års tjänstgöring vid ett insatsförband med tre-fyra utlandsuppdrag ansluter sig till hemvärnsorganisationen är välkommet. Detta humankapital bör emellertid betrak-tas som en välkommen bonus och inte som med någon typ av lagbundenhet. Hem-värnet måste vara förberett att klara av sin personalförsörjning av egen kraft. Inte minst för att inte åldersstrukturen ånyo skall förskjutas uppåt. I detta arbete kan de frivilliga försvarsorganisationerna med sin folkliga förankring utgöra ett personal-försörjningsstöd. En ökad korsbefruktning mellan dessa och Hemvärnet skapar syner-gieffekter vad gäller både utbildning och rekrytering. En förstudie i denna fråga har

Kavalleri- och Jägarförbundets symbol får illustrera det positiva stöd som Försvarsutbil-darna kan ge Hemvärnet.

med ett positivt mottagande genomförts av Kavalleri- och Jägarförbundet.

För att hemvärnets nya uppgifter, utrustning, organisation och personal skall spela i samklang behövs enligt mitt förmenande ett fördjupat politiskt intresse för hemvärnet som samhällsresurs. Detta innebär varken organisatoriska förändring-ar eller tillförsel av ekonomiska resurser. Hemvärnssoldaterna behöver istället känna ett aktivt stöd av landets folkvalda på såväl kommunal, som central nivå. Hemvärnet som samhällsresurs är till för att utnyttjas både lokalt och nationellt. Jag hoppas att omnämnandet i samband med riksdagens öppnande den 5 oktober 2010 bara var en början.

Debatt


historia

Här förlorade Hitler krigetFör 70 år sedan inleddes den största och blodigaste militära operationen i mänsklighetens historia – operation Barbarossa. Över 3,6 miljoner tyska soldater gick till anfall mot Sovjet-unionen med understöd av 600 000 motorfordon, 3 600 stridsvagnar och fler än 3 000 flygplan.

TEXT: MATS NIHLéNFOTO: ARKIVBILDER

Katastrofala följderTrots enorma framgångar i början blev kriget en katastrof för Hitlers krigsmaskin och ledde så småningom till det nazistiska Tysklands undergång. Minst 25 miljoner människor miste livet, varav en stor andel civila. På många sätt hade operation Bar-barossa mer karaktären av en utrotnings-kampanj än ett vanligt fälttåg. De tyska soldaterna hade order om att omedelbart avrätta varje kommunistisk funktionär som påträffades liksom naturligtvis alla judar.

I hälarna på de framryckande trupp-erna följde så kallade Einsatzgruppen som hade i uppdrag att döda ”alla judar och kommunister”. I Ukraina fick de hjälp av högerextremister och i de baltiska staterna hjälpte lokala nationalister till med tyskar-nas blodiga värv. Enbart under invasionens

första månader mördades hundratusentals judar och kommunister.

Livsrum, olja och ideologiHitlers motiv för kriget mot sin gamle bundsförvant Stalin var att utvidga det tyska livsrummet och skaffa sig tillgång till ryska råvaror, främst olja. Men det fram-ställdes som ett ideologiskt korståg mot världskommunismen, de blonda ariernas kamp mot de undermänskliga slaviska-judiska folken.

På så sätt blev kriget inte bara en strid mellan två länder utan också en ideologisk kraftmätning mellan nationalsocialism och kommunism.

Efter månader av förberedelser – i själva verket började Hitler planera operationen redan kort efter undertecknandet av den tysk-ryska icke-angreppspakten i augusti 1939 (!) – brakade det lös i gryningen den 22 juni 1941. Över 3,6 miljoner man – tyskar och med Tyskland allierade solda-ter – slog då till mot en så gott som helt oförberedd fiende längs en 2 500 kilometer lång front från Norra ishavet till Svarta havet.

Jättelik operation3 000 flygplan stödde blixtangreppet och krossade bl a huvuddelen av det ryska flygvapnet, över 1 200 flygplan – på mar-ken. På sex veckor lyckades Hitlers arméer

förinta eller riva upp 100 ryska divisioner av sammanlagt 170 och ta 800 000 fångar.

Det tyska huvudangreppet sattes in i tre riktningar – mot Leningrad, mot Moskva och mot Kiev. Leningrad lyckades man ald-rig erövra, men nästan en miljon invånare dog av svält under den 900 dagar långa belägringen. Kiev, Ukrainas huvudstad, intogs efter ett gigantiskt förintelseslag i september 1941 då tyskarna tog mer än 600 000 fångar.

I december nådde de tyska arméerna Moskvas förstäder och kunde se lökkupo-lerna i Kreml genom sina kikare. Hitler triumferade - nu var den ryska krigsmakten likviderad, nu återstod bara rensningsak-tioner.

I själva verket hade tyskarna redan i princip förlorat kriget. De lyckades inte, som planerat, krossa Ryssland första vintern. Nu fastnade trupperna, liksom tidigare Karl XII:s och Napoleons arméer, på de ryska vägarna, som höstregnen för-vandlade till bottenlösa kärr. Så kom kylan och snön – och de tyska förbanden visste ingenting om vinterkrig.

Dessutom var försörjningslinjerna farligt utdragna och anfölls med allt större framgång av ryska partisanförband.

Att den tyska armén var förlamad av arktiska temperaturer är dock en myt som skapades av de tyska generalerna efter kriget. I själva verket var vintern tämligen

Specialförband ur SS, som följde efter de tyska trupperna, avrättade systematiskt alla judar, partifunktionärer och andra ”mindervärdiga”. Bara i ravinen Babij Jar utanför Kiev sköts 300 000 judar. (Bilden togs i smyg av en SS-officer.)


n

historia

mild med undantag av en kort köldknäpp i månadsskiftet november-december 1941.

För att sporra den ryska fosterlands-kärleken kallades kampen mot tyskarna officiellt ”Det stora fosterländska kriget”, precis som kriget mot Napoleon 1812. Hela nationen uppbådades mot det nazistiska barbariet. Tyskarnas terror mot civilbefolkningen saknar motsvarighet i historien. Efter trupperna följde special-förband ur SS som systematiskt avrättade alla judar, partifunktionärer och andra ”mindervärdiga”. Bara i ravinen Babij Jar vid Kiev sköts 300 000 människor. Ryska krigsfångar behandlades sämre än djur och ytterst få överlevde.

Fram till den första veckan i december 1941 hade tyskarna förlorat 750 000 man – stupade, sårade och försvunna. Ryssarna hade förlorat ännu fler, men de hade 16 miljoner utvilade soldater i reserv. Tyskarna hade svårare att stampa fram nya förband. Dessutom lyckades ryssarna evakuera näs-tan hela sin krigsindustri utom räckhåll för fienden – en fantastisk prestation.

Frågetecken och förklaringarEnligt Chrustjovs memoarer var ryssarna redan tidigt medvetna om att Hitler vid lämpligt tillfälle tänkte anfalla Sovjet. Stalin avfärdade rapporterna som ”des-information”. Varför utnyttjade då Stalin tidsfristen så sällsynt illa? Varför kom

Pansargeneralen Heinz Guderian t.v var en av tyskarnas främsta befälhavare under operation Barbarossa. Här är han vid ett frontbesök.

Den nazistiska propagandan framställde kriget mot Sovjet som ett ideologiskt korståg mot den ”undermänskliga” judiska – slaviska rasen. Frånstötande ryska krigsfångar kontrasterades mot blonda ”ariska” tyska soldater.

Barbarossa blev början till slutet på Hitlers tusenårsrike.

anfallet den 22 juni tillsynes som en blixt från klar himmel? Det framstår som en av historiens största gåtor.

Chrustjov pekar i sin bok på en av orsakerna till den usla ryska beredskapen: Stalins likvidering av större delen av ar-méns överkommando 1937. Hälften av of-ficerskåren, 35 000 man, sköts under den stora terrorn. När kriget kom var luckorna ännu inte fyllda. Ryssarna hade dessutom, skriver Chrustjov, ”en fruktansvärd brist på vapen av alla slag under de första krigsmå-naderna”.

VändpunktenKrigets vändpunkt kom vintern 1941-1942. Efter den sista stora tyska offensiven 1942, som förde Hitlers arméer fram till oljefälten i Kaukasien och Volgas strand, kom de ryska motoffensiverna, katastrof-en vid Stalingrad och det långa bittra återtåget.

Hitlers nederlag blev totalt - mycket beroende på att han lett kriget på egen hand och struntat i de ledande militärernas råd. Hans Tredje rike störtade samman i eld och blod, och när han slutligen sköt sig i sin underjordiska bunker i Berlin i april 1945 höll ryssarna redan på att tränga in i rikshuvudstaden.

Men det ryska priset för segern var ohyggligt; över 20 miljoner dog på slagfält-en, i fånglägren, framför arkubuserings-

plutonerna, av svält och misshandel. Den materiella förstörelsen saknade motstycke, och när freden kom hade landet nästan förblött.


notiserRiksstämma i HöllvikenRiksstämman är Försvarsutbildarnas högsta organ och väljer bland annat Överstyrelsen för Försvarsutbildarna. Det är respektive förbund som utser totalt 92 delegater till stämman. Under riksstämman utses bland annat ledamöter till Försvarsutbildarnas överstyrelse. I år genomförs Riks-stämman den 28–29/5 på Falsterbo kursgård. Kontakta ditt förbund eller din förening om du vill veta mer.

Riksskytte 2011Tävlingsperioden för årets riksskytte är 1 april–15 oktober. Ta kontakt med ditt förbund för mer information.

Soldater sökesArméns jägarbataljon söker soldater för anställning. Vi vill ha din ansökan senast 30 april. Lämpliga kandidater kallas till kompletterande prov och tester 10-12 juni. Anställning sker 8 augusti. Vid frågor kontakta [email protected].

Sökbara befattningar finns på www.forsvarsmakten.se/i19

CBRN-plutonerna börjar fyllas

Sjövärnskåren i ÅnnuNDER SKOLORNAS VINTERSPORT-LOV har en mängd ungdomar passerat våra kurser och kursgårdar. Under sportlovet i mellersta Sverige var både Sjövärnskårens och Försvarsutbildarnas ungdomskurser i Ånn. Här förbereder sig Sjövärnskårens ungdomar för att ge sig ut i fjällterrängen och övernatta i tält. Försvarsutbildarna hade två kurser som pågick samtidigt. En motsvarande grundkurs som Sjövärnskårens samt en fortsättningskurs som fick pröva på att överleva uppe på fjället. TEXT OCH FOTO: PER KLINGVALL

Inte bara jobbiga övningar. Naturen kan också njutas på bandvagnstaket.Noggranna förberedelser krävs

innan man ger sig ut på fjället.

FörtydligandeI förra numret av Försvarsutbildaren uppgavs ej namnet på den fotograf som tagit bilderna till artikeln Regn, rusk och pytt från havet på sid. 30. Fotograf är Stig Jörgensen.

Ny funktionärslinje i sommarI år genomförs traditionsenligt För-svarsutbildarnas funktionärskurs v31 på kursgården i Tylebäck. Kursen riktar sig till Försvarsutbildarnas funktionärer och det finns möjlighet till fördjupning i Allmän linje, Utbildningslinje och Rekryteringslinjen. Den senare linjen är ny för i år och ersätter den civila linje som genomförts tidigare år. På Rekryte-ringslinjen får du bland annat möjlighet att fördjupa dig i hur vi med hjälp av marknadsföring och information kan genomföra olika typer av rekrytering till både oss själva och Försvarsmakten. Vill du veta mer kan du kontakta kansliet på 08-587 742 00 eller gå in på www.forsvarsutbildarna.se under utbildningsfliken.

DE FYRA CBRN-PLuTONER som är under uppbyggnad har nu börjat få sina första soldater.

– Rekryteringen går hyfsat, jag bedömer att en fjärdedel av befattning-arna är besatta, säger Bernt-Åke Nensén, förbundsordförande i CBRN-förbundet.

CBRN-plutonerna ska vara baserade i Umeå, Stockholm, Göteborg och Malmö. De kommer att vara under-ställda Försvarsmaktens insatschef och ingå i hemvärnsbataljoner som verkar i de fyra städerna. 32 personer rekryteras till varje pluton.

– De krav vi ställer innebär att plu-toncheferna ska ha kompanichefsutbild-ning och gruppcheferna plutonchefsut-bildning.

Rekryteringen sker bland annat genom Hemvärnets utbildningsgrupper. Plutons- och gruppchefer är också aktiva med att söka lämplig personal.

De krav som ställs på plutonerna är, förutom att de ska kunna agera inom sitt eget område, att de också ska vara insats-

beredda i hela Sverige. Uppgifterna är att de ska kunna hantera flera händelser.

– Det kan vara att upptäcka, mäta ut och övervaka till exempel utsläpp efter en tankbil som släppt ut ammoniak eller klor. Sedan ska de kunna sanera sig själva, säger Bernt-Åke Nensén.

CBRN-förbundet hjälper till med rekryteringen.

– Vi stöttar utbildningsgrupperna med underlag och kontakter och vi är också med och kvalitetssäkrar rekryte-ringen.

Bernt-Åke Nensén räknar med att re-kryteringen ska vara klar före sommarens semestrar. Plutonerna ska vara operativa 2012. De utbildningsgrupper som står för rekryteringen är Västerbottensgrup-pen, Skånska gruppen, Södertörns-gruppen och Elfsborgsgruppen. Innan CBRN-plutonerna går in i bataljonerna får soldater och befäl fackutbildning och en valideringsövning kommer att genomföras.



Stridsutbildning i Halland

Mörkertjänstkurs i Borås

LAN

DET

RU

NT

äLVSBORGS FÖRSVARSuTBILDNINGSFÖRBuND inbjöd för-sta veckan i februari till en kurs i Mörkertjänst. Platsen var Bråts skjutfält i Borås på f.d. Älvsborgs regementes övningsområde som fortfarande används av Försvarsmakten, Hemvärnet och frivilligor-ganisationerna.

Tidpunkten var tydligen väl vald, både ur vädersynpunkt och ämnesval, då uppemot 40 personer infunnit sig. Det var elva ung-domar ur Älvsborgs Försvarsungdom samt vuxna från Försvarsut-bildarna, FAK Borås, Hemvärnet och SVOF i V Götaland.

Kursen började med en timmas teori inomhus omfattande ljud- och ljusdisciplin, förevisning av material och utrustning för mörkerstrid, såsom bildförstärkare, signalpistol, ljusstavar mm. Även sådan teknisk utrustning som aktiv och passiv IR mm, men som inte fanns till hands att förevisa, gicks igenom.

Därefter var det dags för den praktiska tillämpningen ute i mörkret. Vädret var förhållandevis lämpligt för övningen då marken var snötäckt, ingen nederbörd men svag blåst. Delta-garna ställdes upp på trehundrameters vallen och uppgiften blev att fokusera ut över fältet och spana efter ev. rörelser i terrängen. Samtidigt övade man ljuddisciplin, vilket visade sig vara svårt. En deltagare som kom efter de andra hördes ganska väl trots att han försökte smyga fram.

När det gällde mörkerseendet som förbättrades efter hand som

tiden gick så var det ändå svårt att upptäcka de figuranter som rörde sig i kanten av skjutfältet på två-tre hundra meters av-stånd. Om de hade rört sig över det öppna fältet hade nog de flesta kunnat observera dem. Nu blev det efter hand bara två eller tre av ungdomarna som verkligen såg något och kunde lämna en vag observation till övningsledarna.

Efter ungefär en timme ute i mörkret, då ögonen borde vara optimalt anpassade för mörkerseende, fick denna del av övningen ett oväntat och abrupt slut. Trots att skjutfältet var avlyst med röda flaggor och röda lampor på höga master och bommen var fälld vid bron över Viskan in till området så dök plötsligt en bil upp med strålkastare tända på helljus och med tre extraljus som svepte över fältet och fullständigt bländade alla deltagare. Bilen körde fram till deltagarna och då visade det sig att det var en MP-patrull som var ute på en av sina van-liga patrullrundor och inte var informerade om verksamheten i mörkret. Något förgrymmade över denna oväntade utveckling av övningsförloppet var det bara att återvända till värmestu-gan en halvtimme för tidigt. Men det var samtidigt en nyttig erfarenhet hur människans seende reagerar.

Nu fortsatte övningen med teori inomhus med att beskriva hur man rör sig på bästa sätt vid patrullering, avlösning av post mm för att inte bli röjd av fienden.

Vid den utvärdering som gjordes framkom att deltagarna var nöjda med Försvarsutbildarnas initiativ till val av övning, det var lättbegriplig information, intressant att ta del av mate-rialen osv. Dock hade man gärna sett lite mer lysmaterial även om den inte hade fått användas praktiskt.

Till den uppföljningsövning som redan planerats och de flesta vill delta i, blir det annan övningsplats, patrullslinga, förevisning av en bra o-plats samt när, var, hur man använder material, i synnerhet det som nu inte fanns till hands att fö-revisa. Detta är dock en resursfråga och fordrar mer planlägg-ning och längre förberedelser för kursledningen, som denna kväll bestod av kurschef lt Arne Ekberg som till sin hjälp hade fk Kjell Larsson och fanj Glenn Altsten.

TEXT OCH FOTO: GLENN ALTSTEN uppmärksamma kursdeltagare under teoripasset.

STRID Ru - ENSKILD SOLDAT (avtalspersonal) är en återkom-mande utbildning sista helgen i januari inom Försvarsutbildarna Halland. Årets upplaga var mycket svår att genomföra. Det var för få anmälda. Med hjälp av Hallands Södra kompani fick vi genomfört utbildningen ändå. Rekrytering till nästa år måste göras på ett annorlunda sätt, förslagsvis via bataljonchefernas försorg inom Region Syd. Eleverna var mycket nöjda och såg fram emot en fortsatt utbildning.

Kn Henrik Hasselström och kn Ted Långstedt från Lv6 gjorde en utomordentlig insats för våra elever. Tylebäck Kursgård bidrog med god mat och logi.

Förhoppningsvis blir det en ny utbildning till nästa år.TEXT OCH FOTO: LENNART BENGTSSON

Trots att antalet deltagare inte var så stort var kursdeltagarna i alla fall mycket nöjda med utbildningen.


LAN

DET

RU

NT

Bra vinterutbildning i ÄlvdalenÄlvdalen –30 grader, låter kanske inte så härligt för många. Slänger man in ett par befäl, lite gruppchefer och en bunt glada ungdomar, så kan detta bli ett riktigt paradis! Det blev det i vilket fall för mig. Jag har lärt mig massor. Exempelvis så har jag aldrig stått på ett par ”vita blixten” förut och aldrig stått på skidor innan och nu åker jag åtta km hur enkelt som helst. Utmaningarna som vi ställdes inför är egentligen gan-ska svåra men man upptäcker hur snabbt det går att lära och även att resultatet blev över ens egna förväntningar. Dessa dagar har varit något av det roligaste jag har varit med om. Underbara befäl och gruppchefer gjorde det bara bättre. De får en att kämpa och ta sig till nya höjder. Det sista jag vill säga är en uppmaning till andra unga, sök! Man kommer att bli förvånad över hur mycket man egentligen klarar av.

LeilaWinblad,Vinterkursen

åRETS VINTERuTBILDNING på Älvdalens skjutfält gick som vanligt av stapeln vecka 7. Det är en brokig men härlig skara som samlas på F7 för gemensam Herculestransport till Mora flygplats. Deltagare från Försvarsutbildarna, Elfsborgs-gruppen och F7, både ungdomar och befäl genomför till-sammans vinterutbildningen. Detta koncept har vi använt i ett flertal år och det fungerar alldeles utmärkt. Utbildningen är uppdelad i tre kurser. Vinterkursen, Fjällkurs 1 och Fjäll-kurs 2. I år hade vi dessutom underlag för en Instruktörs-kurs vinter, en kurs för äldre elever som vill bli biträdande instruktörer.

Ungdomsutbildning i denna form där Försvarsmakten, Hemvärnet och de frivilliga försvarsorganisationerna ge-mensamt samarbetar är en framgångsfaktor för det framtida

rekryteringsarbetet till GSS, SOU, OP och försvarsorganisationer-na. Ungdomarna får en bred försvarsupplysning från flera olika organisationer och förband och ser att samarbete över gränserna är möjlig och lyckad.

Att en vinterutbildning är en utmaning för de flesta elever råder det inget tvivel om. Vädrets makter och den fysiska ansträngningen ställer stora krav på den enskilde men även på planerande befäl. Resultatet vid kursavlutningen är dock utmärkt när elevernas utvärdering talar för fortsättning och att de är nöjda med kursen.

Avslutningsvis har vi fått förmånen att få besök från förband, Försvarsutbildarna och ett spontant besök av Rikshemvärnsche-fen. Dessa besök är mycket uppskattade och ger ett bra signal-värde till ungdomarna att deras utbildning är viktig.

TEXT OCH FOTO: KIM HAGLUND

Det krävs styrka och kondition för att dra en lastad pulka.

Övning SAMÖ-KKÖ 2011Så INLEDDES ALLA telefonsamtal under Sveriges största katastrofövning som inleddes den 1 februari. Scenariot var olyckstillbud på kärnkraftverket i Oskarshamn efter en svår vinter. Huvudmän var MSB och Länsstyrelsen i Kalmar län och ca 70 organisationer och myndigheter blev involverade med omkring 6 000 personer.

Övningen genomförs i tre etapper varav den första 1–3 februari. Skede 2 genomförs den 11 februari–23 mars och hade fokus på att analysera samhällspåverkan. Criscom fanns representerat både i Enköping och i Kalmar. Anders Gummesson och Patrik Itzel arbetade tillsammans med ytterligare tre journalister samt nio studenter på lokalredak-tionen i Kalmar. Totalt var ungefär 60 personer involverade i mediespelet. Både SVT och Sverige Radio satsade stort med kanalen ”Sammnytt” via övningswebben.

Det har genomförts andra liknande övningar tidigare men detta var första gången ett så samlat grepp togs.

Anders Gummesson, Förbundsordförande i Criscom säger:

– Det var fantastiskt roligt att få vara med. Det är inte första gången för mig och det är alltid lika intressant att se de olika kompetensnivåerna hos de deltagande aktörerna.

Det är ju därför det är så viktigt, att träna och rätta till misstagen. Övningen blev ju skrämmande realistisk.

Patrik Itzel, Informatör och utbildare i Medierelationer:– Jag imponeras av hur alla parter lever sig in i spelet. Med fej-

kade TV och radiosändningar dras man med. SVTs soffprogram besöktes av dagstidningarnas chefredaktörer och experter uttalade sig. Det är tur att det inte sändes publikt, men Orson Wells hade varit stolt.

– Det var också intressant att se att så många av aktörerna har svårt att hantera medier. Många behöver utbildning, avslutar Patrik.

TEXT: PATRIK ITzEL

Anders Gummesson (t.v) och Patrik Itzel.Foto: Jörgen Cardell


Det händer i förbunden 17/4 – 26/6


Region SydInstruktörskurs – förbandsinstruktör (kompetenspool) 15–17 april RevingehedCBRN- varning och rapportering – introduktion 15–17 april KarlskronaRegional budgetkonferens 26 april VäxjöRegional budgetkonferens 27 april GöteborgHälsoskydd och fälthygien – chefskurs 07–08 maj GöteborgInstruktörskurs – förbandsinstruktör (kompetenspool) 13–15 maj Revingehed

Försvarsutbildarna i BlekingeCBRN- varning och rapportering – introduktion 15–17 april KarlskronaUtbildningshelg (ungdom) 01 juni–05 juni Karlskrona

Försvarsutbildarna i Bohuslän-DalStudieresa Karlsborg 21 april VänersborgPåskövning (ungdom) 22–24 april UddevallaSerieskjutning 3 25 april BackamoVapentjänst 27 april Södra DalFörsvarsinformation 09 maj Åmål Utbildningsdag (ungdom) 14 maj UddevallaFälttävlan 21 maj Orust Lagtävlan vapentjänst - Leos Minne 25 maj Uddevalla Vapentjänst 29 maj Dals-Valbo Vårövning (ungdom) 02–05 UddevallaStudieresa Tyskland 02–06 juni ÅmålStudieresa Hamburgsund 05 juni Kville

Försvarsutbildarna i GöteborgUtbildningshelg (ungdom) 16–17 april GöteborgFörsvarsinformation ”Framtiden” 04 maj GöteborgHälsoskydd och fälthygien – chefskurs 07–08 maj GöteborgTotalförsvarsinformation 02 juni KänsöVårläger (ungdom) 02–05 juni Göteborg

Försvarsutbildarna i HallandVapentjänst (inkl ungdom) 18 maj HalmstadInformation om räddningstjänst (inkl ungdom) 04 maj HalmstadUtbildningshelg (ungdom) 06–08 maj HalmstadSlutövning (ungdom) 15–19 juni HalmstadNationaldagen (inkl ungdom) 06 juni HalmstadInformation om krishantering (inkl ungdom) 08 juni Halmstad

Försvarsutbildarna i Norra SmålandVapentjänst 17 april SkillingarydUtbildningshelg (ungdom) 29–30 april Eksjö/SkillingarydVårövning (ungdom) 26–28 maj Eksjö

Försvarsutbildarna i SkåneInstruktörskurs – förbandsinstruktör (kompetenspool) 15–17 april RevingehedInstruktörskurs – förbandsinstruktör (kompetenspool) 13–15 maj RevingehedUtbildningshelg (ungdom) 02–05 maj Revingehed

Försvarsutbildarna i ÄlvsborgFörläggning (ungdom) 21 april Tånga hedStrapatsövning (ungdom) 23–24 april RemmenePersonlig materiel (ungdom) 28 april Tånga hedTerrängtjänst (ungdom) 30 april RydalVapentjänst - tävling 04 majPersonlig materiel (ungdom) 05 maj Tånga hedVapentjänst (även ungdom) 07–08 maj Uttagning lagtävling (ungdom) 07–08 maj BråtÖverlevnad (ungdom) 12 maj Tånga hedVapentjänst - tävling 14 majVapentjänst - tävling 15 majDygnsövning (ungdom) 14–15 maj Rydal

Vapentjänst - tävling 18 majÖverlevnad (ungdom) 19 maj Tånga hedFältskjutning 21–22 maj Överlevnad (ungdom) 26 maj Tånga hedKarttjänst (ungdom) 28–29 maj BoråsVapentjänst - tävling 31 majVårövning (ungdom) 02–05 juniNationaldagen 06 juni BoråsNationaldagen 06 juni KinnaVapentjänst - mästerskap 09 juni

Region MittOrderträning – hvavtalspersonal 09–10 april Uppsala

Försvarsutbildarna i StockholmMOUT (SIB) Strid i bebyggelse 06–08 maj KungsängenSoldatprov 07 maj StockholmTunga vapen: Granatgevär m/48 20–22 maj VäddöVårfältskjutning 21 maj Kungsängen

Försvarsutbildarna i SödermanlandSoldatprov 21 majUngdomsledarträff 17–18 juniSommarkurs (ungdom) 27 juni – 03 juli

Region NorrFörsvarsutbildarna i Jämtlands länEskort- och transporttjänst 16–17 april ÖstersundVapentjänst, Riksskytte maj

Försvarsutbildarna i Norrbotten södraSkogsbrandutrustning, materielkunskap 07 maj Boden

Försvarsutbildarna i VästerbottenRiksskytte april–maj UmeåÖverlevnad (ungdom) 20–22 maj UmeåSoldatprov juni UmeåUngdomsläger 16–23 juni UmeåTräningsläger, inför HvSS ungdomstävling 7–19 juni Umeå

Försvarsutbildarna i VästernorrlandGruppdynamik 16 april HärnösandSkyttehelg (ungdom) 22–24 april HärnösandÖverlevnad vår (ungdom) 10–12 juni SollefteåHöga Kusten-marschen 18–19 juni Örnsköldsvik

Rikstäckande förbundCBRN-förbundetRekrytering till CBRN-plutonerna: april–juni Västerbottensgruppen UmeåSödertörnsgruppen StockholmSkånska gruppen RevingehedElfsborgsgruppen GöteborgSe mera på www.cbrn.hemvarnet.se och www.forsvarsutbildarna.se/cbrn

DIM/DECON utbildning 23–27/5 Umeå(utbildningen är obligatorisk för placering i förbanden)

LuftvärnsförbundetUngdomsövning 15–17 april RoslagenFältskjutning, markmål 06–08 maj VäddöUngdomsövning 20–22 maj Roslagen85-årsjubileum 21 maj VäddöFörsvarsinformation 06 juni Stockholm


Grundläggande soldatutbildning för frivilliga (GU-F)I år börjar en ny grundläggande soldatutbild-ning för frivilliga, GU-F. Det är en obligator-isk tvåveckorsutbildning på cirka 135 timmar för de som vill tjänstgöra på avtalsbefattning-ar och som saknar militär grundutbildning sedan tidigare.

*Kurser speciellt inriktade för FMCK, SRK, FFK, och SBK (som har pistol 88 i stället för AK 4 B). Alla är dock välkomna att söka till den utbildning som passar dem bäst tidsmässigt och geografiskt.

FAKTA:

GU-FFörsvarsutbildarna har huvudmannaskapet för utbildning-en vilket innebär att de leder, samordnar och genomför den tillsammans med Svenska Lottakåren, Bilkåren och Flygvapenfrivilliga. Utbildningen kraftsamlas framför allt till vapentjänst (40 tim), sjukvård (20 tim), CBRN (10 tim) och strid (10 tim). Övriga moment är bland annat fysisk träning, soldatregler och Försvarsmaktens värdegrund. Kursen avslutas med en tillämpningsövning under cirka ett dygn som också är en kontroll av att uppsatta mål nåtts. Utbild-ningen beskrivs som fysiskt och psykiskt ansträngande. Krav: Den sökande ska ha fyllt 18 år, vara folkbokförd i Sverige och vara svensk medborgare samt medlem i en frivillig försvarsorganisation. Utbildningen kräver god psykisk balans och god fysik. Ansökan: OBS, den sökande skickar sin ansökan till den organisation han eller hon är medlem i, efter kontroll av medlemskap skickas ansökan sedan vidare till den or-ganisation som ansvarar för den utbildning/de utbildnin-gar som sökts. Läs mer på www.frivilligutbildning.se

ÖstersundVecka 34-35

VillingsbergVecka 26-27

SåtenäsVecka 11-12

KarlskronaVecka 31-32

RonnebyVecka 37-38

RonnebyVecka 43-44

UmeåVecka 37-38

Boden*Vecka 19-20

Falun*Vecka 26-27

HärnösandVecka 19-20

Väddö*Vecka 20-21

Revingehed Vecka 26-28

Revingehed Vecka 35-36

Halmstad*Vecka 13-14

RonnebyVecka 20-21

Halmstad*Vecka 28-29

Försvarsutbildarna

Flygvapenfrivilliga

Bilkåren

Svenska Lottakåren

Karta t tidningen_v5.indd 1 2011-03-31 18:53:58

POSTTIDNING

2 0 2 7 3 8 7 0

Har du flyttat eller ska du byta adress? Se till att du får ditt nummer av Försvarsutbildarna utan avbrott! Gå in på www.forsvarsutbildarna.se – leta upp ”Min medlemssida” och gör dina ändringar direkt på hemsidan.

Anmäl ändradadress!

Documents

Försvarsutbildaren nr2 2011