FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT INNOVATIONSPOLITISKT RAMVERK En forskningsöversikt

INNOVATION FÖR TILLVÄXT

1

KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) är en fristående akademi med uppgift att främja tekniska och ekonomiska vetenskaper samt näringslivets utveckling. I samarbete med näringsliv och högskola initierar och föreslår IVA åtgärder som stärker Sveriges industriella kompetens och konkurrens kraft. För mer information om IVA och IVAs projekt, se IVAs webbplats: www.iva.se.

Utgivare: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), 2012 Box 5073, se-102 42 Stockholm Tfn: 08-791 29 00

IVA-M 430ISSN: 1102-8254 ISBN: 978-91-7082-849-2

Huvudförfattare: Jan W. Larsson, IVARedaktör: Göran Arvidsson & Jan Westberg, IVALayout: Anna Lindberg & Pelle Isaksson, IVA

Denna rapport finns att ladda ned som pdf-fil via IVAs hemsida www.iva.se

3

Förord

Behovet av ett innovationspolitiskt ramverk identifierades av IVA-projektet Innovation för tillväxt redan i mitten av 2010 vilket ledde till att arbetet med denna rapport initierades i början av 2011.

Tanken på ett ramverk inspirerades främst av insikten att innovationspolitiken i Sverige måste vara långsiktig och sträcka sig över flera mandatperioder. Brett förankrade åtgärder, ibland som block-överskridande överenskommelser, finns inom ett flertal politiska områden, såsom pensionspolitiken och försvars- och säkerhetspolitiken. Vi ser att Sveriges kanske har ett ännu större behov av en långsiktig och bred innovationspolitisk uppgörelse.

En naturlig inspirationskälla för ett framtida ramverk för innovationspolitiken är det finanspolitiska ramverket. Sedan krisen på 1990-talet utgör det en bas för den ekonomiska politiken. Det finns också ett finanspolitiskt råd som övervakar att politiken verkar mot finanspolitiska mål som anges i ramverket. Denna modell bör användas även för att övervaka innovationspolitiken. Det finanspolitiska ramverket består av ett antal principer och fungerar som ett verktyg för att se till att finanspolitiken är långsiktigt hållbar och transparent. Ramverket är brett förankrat. Vissa av principerna regleras i lagen. Andra utgår från praxis och principer, som gradvis utvecklas, kring till exempel statliga utgiftstak, överskottsmål och budgetprocess.

Ambitionen med Förutsättningar för ett Innovationspolitiskt Ramverk – en forskningsöversikt bygger på att identifiera några teoretiska utgångspunkter för ett väl underbyggt ramverk kring praxis och principer. Med ramverket som utgångspunkt kan man utveckla en innovationspolitik mot nationella gemensamma mål.

Idén med ett innovationspolitiskt ramverk är kanske inte helt ny. Behovet av att stärka kopplingen mellan den teoretiska basen för innovationsarbete och politiken har under ett flertal år påtalats i debatten av våra mest framstående nationalekonomer, exempelvis professor Magnus Henrekson, Institutet för Näringslivsforskning.

Ett flertal organisationer i IVA-projektets nätverk har också plockat upp idén med ett innovations­politiskt ramverk och på ett mycket konstruktivt sätt påbörjat arbetet i denna riktning, till exempel Entreprenör skapsforum under ledning av professor Pontus Braunerhjelm och även myndigheten Tillväxtanalys.

Vi hoppas nu att denna IVA-rapport, Förutsättningar för ett Innovationspolitiskt Ramverk – en forskningsöversikt, kan bidra såväl i processen att skapa ett sådant ramverk för den svenska innovations politiken som att bredda förståelsen för behovet av att stärka innovationsarbetet i Sverige.

Trevlig läsning!

Stockholm i maj 2012

Marcus Wallenberg Björn O. NilssonStyrgruppsordförande, Professor, Verkställande Direktör,Innovation för tillväxt Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA)

4

Innehåll

Inledning ....................................................................................................................................7

Innovation, tillväxt och välstånd ................................................................................................9Innovationspolitiska policyåtgärder .....................................................................................9Internationella innovationspolitiska strategier......................................................................9Tillväxt i makro- och mikromodeller ...................................................................................9Innovationsbegreppet .........................................................................................................12Innovationssystemet ........................................................................................................... 13Analysen av innovations systemet grunden för en framgångsrik innovations politik ............ 15

Modeller för tillväxt, teknikspridning och innovationssystem ..................................................17Den neoklassiska förklaringsmodellen – produktionsfaktorerna i centrum ........................17Entreprenörens roll för innovation .....................................................................................18Institutionernas betydelse ...................................................................................................20

Aktiviteter i det svenska innovationssystemet ...........................................................................21Kunskapsgenerering ...........................................................................................................21Institutionell förnyelse, nätverk och stödtjänster ................................................................26Skatter och innovation........................................................................................................32Arbetsmarknaden och innovationer ...................................................................................34

Behovet av ett innovations politiskt ramverk ............................................................................. 35Innovation för tillväxt ........................................................................................................37

Bibliografi .................................................................................................................................39

5

7

Inledning

En omfattande forskning pekar ut innovation som en av grunderna för ekonomisk tillväxt. Hösten 2012 presenterar regeringen en innovationsstrategi. Denna ska ses som ett instrument för att stärka svensk ut-vecklingskraft och omställningsförmåga i den ökade globala konkurrensen.

Lärdomarna från 1990-talets finanskris ligger till grund för det Finanspolitiska Ramverk som tilläm-pas i Sverige idag. Detta innehåller en rad principer för att garantera att finanspolitiken är långsiktig, hållbar och transparent. Ramverket har tillämpats med framgång genom att ett av regeringen, men från utanför politiken, tillsatt Finanspolitiskt Råd har i uppgift att kontinuerligt granska regerings politik mot satta Finananspolitiska mål. Idag är de svenska statsfinanserna mycket starka sett i ett internationellt perspektiv.

Denna rapport är en del av projektet Innovation för tillväxt vars syfte är att öka Sveriges innovations-kraft. Projektets bidrag är ett inspel till en innova-tionspolitisk strategi i form av en vision, förslag till konkreta åtgärder samt en process som skapat en kraftsamling kring innovation. Projektets slutrap-port (Innovationsplan Sverige) presenterades i okto-ber 2011, vilken bygger på konkreta förslag utgivna i åtta förslagsområden (se www.iva.se).

Under projektet har insikten vuxit om att inno-vationspolitiken behöver stärkas. Ett sätt att åstad-komma detta är att den förs utifrån innovations-politiska mål inom ramen för ett innovationspolitiskt ramverk. I denna skrift går vi går igenom strategiska forskningsområden för ett sådant ramverk. Syftet är att utifrån ekonomisk forskning klargöra samban-den mellan å ena sidan ekonomisk tillväxt och inno-vation och å den andra innovationspolitiken.

Behovet av ett innovationspolitiskt ramverkStabila statsfinanser är en nödvändig, men inte till-räcklig förutsättning för ekonomisk tillväxt och ökat välstånd. Det krävs också förnyelse, omvandling och innovation.

Utveckling och innovation sker inte i ett vakuum.

De förutsättningar som råder påverkar politikers vil-ja och förmåga till förnyelse. Ett lands innovations-politik ger stor del av dessa förutsättningar. Politiken består av såväl allmänna och generella ”spelregler” som konkreta åtgärder.

Prioriteringar och spelregler utgör det ramverk inom vilket de konkreta åtgärderna vidtas. Ett inno-vationspolitiskt ramverk för långsiktig tillväxtpolitik är därför lika viktigt för innovationsverksamheten som ett finanspolitiskt för den ekonomiska stabilite-ten. Det behövs ett ramverk som liksom det finans-politiska är långsiktigt, hållbart och transparent.

I ett sådant är frågeställningar kring offentliga in-satser centrala. I många ekonomisk-teoretiska sam-manhang kopplas resonemang om motiv för offent-liga insatser till frågor om marknads misslyckanden.

När det gäller innovationer kan marknadsmiss-lyckanden handla om att aktörer inte är villiga eller kapabla att ta de ekonomiska risker som är förknip-pade med utvecklingen av en ny vara eller tjänst. Den kan också vara svår att kommersialisera helt enkelt därför att den är en kollektiv nyttighet. Offentliga in-satser är också befogade för så kallade systemsvaghe-ter. Dessa svagheter kan gälla infrastruktur, institu-tioner, nätverk eller brist på resurser som kompetens och förmåga.

Varje land har ett innovationspolitiskt ramverk – oavsett om det är medvetet utformat eller bara är summan av de betingelser som innovationsverksam-het bedrivs under.

I arbetet med Innovation för tillväxt har det bli-vit allt tydligare att ett medvetet och ändamålsenligt utformat ramverk avsevärt skulle främja innovation och tillväxt i Sverige. Denna insikt har börjat spridas. Entreprenörskapsforum är en av de organisationer som tagit upp ämnet på sin agenda (Braunerhjelm 2010). Även myndigheten Tillväxtanalys har påtalat möjligheten med ett innovationspolitiskt ramverk (Tillväxtanalys, 2011).

I denna skrift redovisas en kunskapsöversikt som ska bidra till att skapa en bas för utformningen av ett innovationspolitiskt ramverk för Sverige.

8

9

Innovation, tillväxt och välstånd

Innovation och förnyelse är grundläggande för att ett land eller en region ska hävda sig i den ökande internationella konkurrensen. Tillväxt och om-vandling är också avgörande för att en nation ska kunna möta de stora utmaningar som global upp-värmning, energibrist, en åldrande befolkning, hälso problem och säkerhetsrisker utgör.

För ökad tillväxt krävs förutom innovationer ett effektivare resursutnyttjade. Ofta sätts likhetsteck-en mellan ett sådant och teknisk utveckling. För att begreppet teknisk utveckling ska bli meningsfullt i analysen av ekonomisk tillväxt måste det få en vid definition där kunskap och kunskapens omvandling till ekonomiska nyttigheter är central.

Utvecklingskraften i en utvecklad ekonomi avgörs av kunskapsnivån och satsningarna på FoU. Den avgörs också av effektiviteten i sprid-ningsmekanismerna som omvandlar kunskapen till ekonomiska nyttigheter. En betydande del av tillväxten i Sverige sker genom att nya mer so-fistikerade varor och tjänster efterfrågas på den internationella marknaden. Ur detta perspektiv blir innovation ett nyckelbegrepp för tillväxt och framtida välfärd.

Innovationspolitiska policyåtgärder

En aktiv innovationspolitik handlar om riskfyllda satsningar på exempelvis kunskapsuppbyggande, infrastruktur, nätverksbyggande och försökspro-jekt. Den ligger därmed mycket långt från en gam-maldags industripolitik. I en sådan håller staten branscher och företag under armarna eller agerar företagare vilket ofta riskerar att leda till att en föråldrad industristruktur bevaras.

Innovationspolitiska policyåtgärder bör ha tyd-liga motiv och utformas med utgångspunkt i en klar uppfattning om resultat och effekter. Det gäl-ler att tydliggöra vilka policyåtgärder som måste

genomföras för att ekonomin ska utvecklas i önsk-värd riktning. Detta kräver en analys som visar att befintliga marknadsmekanismer ensamma inte klarar uppgiften. Det gäller att successivt identifie-ra politikens gränser och att förutse vilka effekter olika åtgärder får. Även om syftet med en viss po-litik är vällovligt, kan en välfungerande marknad skadas av felaktiga policyåtgärder.

Innovationer innebär processer med osäkert utfall. För politiker blir det därför ofta fråga om att pröva sig fram och lära av egna och andras er-farenheter, inte minst inspireras av andra länders lösningar. Men att direkt kopiera dessa är i de flesta fall varken möjligt eller lämpligt.

Internationella innovationspolitiska strategier

En utarbetad innovationsstrategi är central i en aktiv innovationspolitik. Både OECD och EU har detaljerade handlingsplaner med rekommenda-tioner för utformningen av sådana strategier, se fakta rutor på nästa uppslag.

Tillväxt i makro- och mikromodeller

Ekonomisk teori är en självklar och viktig del av den teoretiska grunden för ett innovationspolitiskt ramverk. I makroekonomiska modeller är tillväxten

Innovationspolitik

Innovationspolitik är detsamma som beslut och åtgärder av politiska organ avsedda att påverka innovationsverk-samheten inom de områden politiken råder över, till exempel ett land, en region eller en samhällssektor.

10

en funktion av ökad mängd av kapital, arbete och andra insatsfaktorer. Tillväxt kan också ske ge-nom att insatsfaktorerna används effektivare vil-ket leder till att produktiviteten ökar.

Produktivitetsökning i ekonomisk mening inne-bär att man med samma insats producerar mer mätt i värdetermer. Ofta förklaras produktivitets-ökningen av den så kallade teknikfaktorn. Tradi-tionellt har likhetstecken satts mellan denna och teknisk utveckling. Men för att bli en meningsfull förklaringsfaktor måste teknisk utveckling förstås i vid mening. Den måste innefatta nya produkter och produktionsprocesser likväl som marknads- och organisationsförändringar.

I makroekonomiska modeller antas vanligtvis att produktivitetsökningen sker till följd av inves-teringar i kunskaps- eller humankapital. Ofta an-tas ett linjärt samband mellan FoU-insatser och tillväxt. För att låna Rosenbergs (1974) beskriv-

ning: i ett makroperspektiv är själva tillväxtpro-cessen dold i en ”black box”,

Utgångspunkten för denna rapport är att denna svarta låda måste öppnas. Annars går det inte att förstå innovationernas betydelse för ekonomisk tillväxt. Med andra ord – det behövs ett mikro-perspektiv för att förstå och förklara sambanden mellan FoU och tillväxt.

Teorierna om hur tillväxt skapas i ett land är väl utvecklade. Tillväxten sker i ett system med många samverkande aktörer och processer – ett innova-tionssystem. De viktigaste aktörerna är forskare, innovatörer, entreprenörer, industrialister, yrkes-kunnig arbetskraft, säljare, venturekapitalister och kompetenta kunder. Det finansiella systemet och politiska ramverket i form av regler, skatter och stödåtgärder är integrerade delar av innova-tionssystemet.

Drivkrafterna i systemet är vetenskapliga upp-

OECD

The OECD Innovation Strategy från maj 2010 med underrubrik ”Getting a head start on tomor-row” (OECD 2010), innehåller ett fempunkts program för ett innovativt samhälle:

1. Öka individens innovativa förmåga genom för-stärkt grund- och vidareutbildning, öka kundens aktiva medverkan i innovationsprocessen samt bidra till en starkare entreprenörskultur.

2. Släpp loss innovationskrafter genom att skapa goda ramvillkor för konkurrens och innovativ verksamhet. Med hjälp av en välfungerande finansmarknad ska i första hand nya företag i början av innovationsprocessen få tillgång till kapital. Marknadsvänliga metoder ska utvecklas för att sprida den bästa tekniken. Risktagande och kreativa processer ska uppmuntras genom ökad marknadskonkurrens.

3. Skapa och använd kunskap genom att stärka och effektivisera det offentliga forskningssystemet. Därmed säkerställs en modern och tillförlitlig kunskapsinfrastruktur som stödjer innovationer. Tillgången till nätverk och konkurrensutsatta marknader ska säkras. Utveckling av nätverk och

marknader som stödjer skapandet och spridning-en av kunskap ska stimuleras. Upphovsrättsskyd-det ska stärkas.

4. Utveckla innovationer i den offentliga sektorn. Använd innovationer för att möta globala och sociala utmaningar. Utveckla internationella finansieringsmekanismer för att möjliggöra att innovations kostnader delas med syftet att för-stärka internationellt vetenskapligt och teknolo-giskt samarbete. Bedriv en förutsägbar politik som är flexibel och skapar incitament för att forska och ta fram lösningar på globala frågor såväl i de utvecklade länderna som i tredje världen.

5. Förbättra styrning och uppföljning av innova-tionspolitiken genom ett starkt ledarskap på högsta nivå. Lokala och regionala aktörer måste ges möjligheter att stödja innovationer. Regionala och nationella mål ska koordineras. Politiken ska utvärderas.

OECD betonar att olika länders förutsättningar för innovationspolitiken skiljer sig åt till följd av ekonomisk struktur, utvecklingsnivå, kultur och institutioner. Grund-budskapet är dock att att regeringar i alla länder kan använda innovationer som ett verktyg för att förbättra landets ekonomiska utveckling (OECD 2010).

11

täckter, nya idéer om hur dessa kan möta olika behov, omvandlingen av upptäckterna till mark-nadsanpassade innovationer i form av nya varor eller tjänster samt spridningen av innovationerna i ekonomin.

M. Porter (1990), liksom många andra forska-re, hävdar att en framgångsrikt uppbyggd inno-vationskapacitet till följd av ett välfungerande innovationssystem har stor betydelse för ett lands

totala konkurrenskraft och välstånd. Han har fun-nit att de mest avancerade ekonomierna huvudsak-ligen är innovationsdrivna. Innovationer är också den viktigaste faktorn bakom en utvecklad ekono-mis komparativa fördelar.

I Figur 1 på nästa sida redovisas innovations-systemet schematiskt. I de följande avsnitten dis-kuteras innovationsbegreppet och innovations-systemet närmare.

EU

Våren 2010 presenterade EU-kommissionen sitt förslag till en ny strategi för Europa, ”Europe 2020”. Tre prioriteringar i strategin innebär att tillväxten ska vara smart, hållbar och inkludera alla. Strategin ska genomföras med hjälp av sju program, så kallade ”flaggskepp”: • Innovation Union • Unga på väg • En digital agenda för Europa • Ett resurseffektivare Europa• Industripolitik för en globaliserad värld • Agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen• Europeisk plattform mot fattigdom

Syftet med Innovation union är att inrikta FoU- och innovationspolitiken på dagens och framtidens samhällsutmaningar. Detta ska ske genom att förstärka varje länk i innovationskedjan från grundforskning till marknadsföring.

På nationell nivå innebär detta att varje medlemsstat ska reformera sina nationella och regionala FoU- och innovationssystem för att främja utvecklingen av spetskompetens och intelligent specialisering. Samarbetet mellan universitetsforskning och företag ska stärkas genom en gemensam programplanering och att gränsöverskridande samarbeten ska genom-föras. Åtgärder för att öka teknikspridningen inom EU ska också genomföras. Tillräckligt många personer ska utbildas inom vetenskap, matematik och teknik. Kursplanerna ska inriktas på kreativitet, innovation och entreprenörskap. Finansiella instrument ska användas för att främja större privata investeringar.

Syftet med initiativet Unga på väg är att på EU-nivå integrera och förbättra EUs program för rörlighet

inom universitet och forskning genom att koppla samman dessa med nationella program och resur-ser. Moderniseringen av den högre utbildningen ska påskyndas. Entreprenörskap ska främjas genom mobilitetsprogram. Ungdomars möjlighet till arbete ska ökas genom att stimulera ökad rörlighet.

På nationell nivå måste medlemsstaterna säkerställa tillräckliga investeringar på alla nivåer av utbildnings-systemet. Utbildningsresultaten måste förbättras, utbildningssystemets öppenhet öka och ungas inträde på arbetsmarknaden tidigareläggas.

I initiativet Industripolitik för en globaliserad värld rekommenderar kommissionen att medlems-länderna ska förbättra företagsklimatet, särskilt för små och medelstora innovativa företag. Det ska bland annat ske genom offentlig upphandling. Villkoren för skydd av immateriell äganderätt ska förbättras. Före-tagens administrativa börda ska minska. Aktörer inom olika sektorer ska intensifiera sitt samarbete för att identifiera flaskhalsar och utarbeta en gemensam stra-tegi för att behålla en stark industri- och kunskapsbas.

I initiativet En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen är målet att skapa förutsätt-ningar för en moderniserad arbetsmarknad. Syftet är att öka sysselsättningen och säkra arbetsmarknads-modellens sociala hållbarhet. Medlemsstaterna bör genomföra nationella handlingsplaner för flexicurity, det vill säga en flexibel arbetsmarknad med en tryg-gad arbetslöshetsförsäkring och aktiv arbetsmarknads-politik. Skatte- och förmånssystemets effektivitet bör ökas och åtgärder som tar bort hinder för egenföre-tagande genomföras.

Offentliga insatser är också befogade för att undan-röja systemsvagheter. Dessa kan gälla infrastruktur, institutioner, nätverk eller brist på kompetens.

12

Innovationsbegreppet

I den så kallade Oslomanualen definieras en inno-vation som ”An ’innovation’ is the implementa-tion of a new or significantly improved product (good or service), or process, a new marketing method, or a new organizational method in busi-ness practices, workplace organization or external relations.”(OECD/EU 2005).

Innovationen utmärks av att:• Den innehåller någon form av nyhetselement.• Nyheten blir en innovation först när den kommer

till nytta. För en produkt innebär det att den sprids på en marknad, inom offentlig sektor att den kom-mer till nytta i en verksamhet.

Det är viktigt att skilja på uppfinning/upptäckt och innovation. En bra idé kan vara kommersiellt lovande. Men den blir en innovation först när den

prövas på en marknad; innovationens värde defi-nieras utifrån dess värde på marknaden. Inom an-dra delar av en ekonomi, som offentlig eller ideell sektor, blir en nyhet en innovation när den kom-mer till praktisk nytta.

En innovation kan alltså vara mycket mer än en ny produkt. Denna rapport använder en bred defi-nition som innefattar produkt-, process-, organisa-tions-, affärsmodells- och resursinnovationer.

Olika typer av innovationerEn radikal innovation är många gånger en produkt som genom sina nya egenskaper konkurrerar ut be-fintliga produkter. Konkurrensen tilltar i takt med att den nya produkten sprids till nya marknader. Samtidigt arbetar konkurrenterna för att få fram imitationer eller utveckla konkurrenskraftiga sub-stitut. När konkurrensen ökar blir priset successivt en allt viktigare faktor för efterfrågan på produkten som bygger på den radikala innovationen.

Figur 1: Ett mikroperspektiv på tillväxt

MIKROANSATS

Global kunskapspool

FoUÖvriga

insatsfaktorer

Upptäckter Uppfinningar

Innovationer

Andra sektorer

AKTÖRER

PROCESSER

BNP-tillväxt

Marknadi) Produktionii) Exportiii) Sysselsättning

Högskolor/Universitet Entreprenörer

13

Under en standardiseringsfas blir kostnadseffek-tivitet det enskilda företagets främsta medel för att behålla marknadsandelar. Tilltagande pris-konkurrens leder till att stordriftsfördelar blir allt viktigare. Processinnovationer eller stegvisa inkrementella innovationer av produkten kan i denna fas avgöra ett företags konkurrenskraft (Baumol 2010).

I litteraturen lyfts även kategorin genomgripan-de makroinnovationer fram. Med sådana menas genomgripande teknologiska genombrott såsom järnvägen, elektriciteten, förbränningsmotorn och halvledartekniken.

Karaktäristiskt för makroinnovationer är att de utgör bas för utvecklingen av helt nya ekonomiska verksamhetsområden. Detta blir tydligt när infor-mationsteknologins utveckling analyseras. Base-rad på upptäckten av halvledare har teknologin gett upphov till nya produkter som persondatorer och mobiltelefoner. Men kanske ännu viktigare är alla de nya tjänster som följt av dessa. Dessa har bidragit till att makroinnovationen i grunden för-ändrat villkoren för organisationers och företags affärsmodeller.

Ursprung och drivkrafter för innovationerInnovationer kan ha olika ursprung, till exempel:

• En idé hos en företagare som ser nya affärsmöjlig-heter.

• Uppfinningar eller vetenskapliga upptäckter. • Ett engagerat förändringsarbete. • Kundens/användarens önskemål.

Drivkrafterna bakom innovationer kan vara av tre slag:

• Prispåverkan• Forskning• Efterfrågan

Motivet för en prisdriven innovation är att ta fram billigare produkter eller åstadkomma en effekti-vare produktion. Forskningsdriven innovation är kunskapsintensiv och bygger på kopplingar mellan industri och forskning. Målet är att kommersiali-sera forskningen.

Grunden för de efterfrågedrivna innovationer-na är att identifiera och förstå kundernas uttalade

eller outtalade behov. Sådana innovationer bygger ofta på strategisk användning av design eller på att kommersialisera lösningar som vissa använ-dare redan utvecklat. Ett exempel är Electrolux utvecklingsprogram Gnistan, som har fokus på att identifiera behov och utveckla lösningar för en bred grupp konsumenter (TemaNord 2006).

Den offentliga sektorn har en stor möjlighet att driva fram innovationer såväl i den egna verk-samheten som i näringslivet genom att låta olika verksamhetsbehov vara utgångspunkt för så kallad förkommersiell innovationsupphandling. I stället för att specificera en önskad vara eller tjänst, efter-frågas lösningen till ett problem. Detta kan driva fram innovativa lösningar som sedan blir kommer-siellt gångbara.

Innovationssystemet

En vanlig definition av ett nationellt innovations-system är ”det nätverk av offentliga och privata institutioner vars aktiviteter och interaktioner initierar, importerar, modifierar och sprider nya teknologier” (Freeman 1987).

I definitionen betonas att innovationssystem ska ses som ett nätverk bestående av aktiva privata och offentliga aktörer samt institutioner. Detta under-stryker dynamiken i systemet som skapas genom interaktionen mellan dess aktörer. Systemet inne-fattar hela kedjan från att ta fram kunskap, om-vandla denna till en vara eller tjänst och sprida den nya innovationen.

Innovationssystem och innovationsmiljöerLundvall (1985) hävdar att rena marknader, vilka kännetecknas av anonyma förbindelser mellan innovationsföretag och deras potentiella använ-dare, är dålig grogrund för innovationer. Markna-den måste istället vara organiserad i meningen att den innefattar förtroende, lojalitet och kraftfulla relationer. Orsaken är att innovationer inte sker i ett vakuum. Istället sker de i en dynamisk miljö med flera aktörer och givna institutionella villkor.

Ett innovationssystem kan ses i många dimen-sioner. Den fysiska eller geografiska, som exem-pelvis ett land eller region är en sådan dimension. En sektor eller en teknologi är en annan. En ytter-ligare dimension är tiden.

Figur 2: Fyra typer av innovationerKälla: Abernathe & Clark (1985:8); courtesy of Elsevier Science

14

Abernathy & Clark (1985) presenterar en typologi för att beskriva ett innovationssystem. Den första dimensionen består av länkar mellan kunder och producenter. Till denna dimension hör företaget och relationen till kundernas efterfrågan, kunskap och formerna för kommunikation. Till den andra dimensionen hör producentens teknologi och kun-skap. I båda dimensionerna görs skillnad mellan att bevara och bryta med nuläget.

Abernathy & Clarks typologi ger fyra olika ty-per av innovationer:

1. Skapande av marknadsnisch: bevarar tekno-logi/kompetens men bryter länkar till användare.

2. Arkitektoniska: innebär att länkar till både använ-dare och existerande teknologi/kompetens bryts.

3. Regelbunden/stegvis: bevarar både länken till användare och teknologi/kompetens.

4. Revolutionerande: Bryter med teknologi/kom-petens men bevarar länkar till användare.

När Lundvall definierar ett innovationssystem i bred mening inkluderar han:

”… alla delar och aspekter av den ekonomiska strukturen och uppsättningen av institutioner som influerar såväl lärande som sökande och upptäck-ande – produktionssystemet, marknadsföringssys-temet och finanssystemet framträder som delsys-tem där lärande äger rum.” (Lundvall 1992).

Han tillägger:

”Att i detalj fastställa vilka delsystem och sociala institutioner som bör ingå eller lämnas utanför i analysen av systemet är en uppgift som omfattar både historiska analyser och teoretiska övervä-ganden... en definition av innovationssystemet måste hållas öppen och flexibel när det gäller vilka delsystem som bör ingå och vilka processer som bör studeras.” (Lundvall 1992).

Creation market niche Architectural

Regular/incremental Revolutionary

Disrupt existing/create new

linkages

MARKETS/CUSTOMER LINKAGES

TECHNOLOGY

Conserve/ entrench existing

linkages

Conserve/entrench existing competences

Disrupt/obsolete existing competences

15

Innovationssystemets fyra huvudkomponenterI den följande diskussionen används följande ut-gångspunkter och perspektiv på ett innovations-system:

Innovationssystemets funktion är att driva fram innovationsprocesser (att utveckla, sprida och använda innovationer). Huvudkomponenterna i innovationssystemet är organisationer (strukturer av individer, aktörer och institutioner). Med insti-tutioner menas regelverk, författningar, normer, rutiner och vanor.

Fyra huvudgrupper av aktiviteter kan urskiljas i ett innovationssystem (Edquist 2004):

1. Skapande av kunskapselement som en bas för inno-vationsprocesser, till exempel FoU, utbildning och individuellt lärande.

2. Efterfrågefaktorer som driver produktionsmarknader och ställer krav på kvalitet, till exempel att skapa nya produktmarknader, att som kund ställa kvali-tetskrav på nya produkter.

3. Organisatorisk omvandling, nätverkande och institu-tionell förnyelse till exempel främja entreprenör-skap, diversifiera företag till nya produktområden, skapa nya forskningsorganisationer och nätverk, skapa och förändra institutioner som upphovsrätt, skattesystem och andra konkurrenshämmande regleringar.

4. Stödtjänster för innovativa företag, till exempel in kubationsprocesser, tekniköverföring mellan universitet och företag samt juridisk rådgivning,

Analysen av innovations systemet grunden för en framgångsrik innovations politik

Att analysera ett innovationssystem och bestämma dess styrkor och svagheter är en viktig utgångs-punkt för en framgångsrik innovationspolitik. Detta innebär att inte enbart utvärdera varje aktör i systemet isolerat, utan också bedöma samspelet med andra aktörer.

Val av resultatmått för att bedöma innovations-systemet är inte självklart utan beror bland annat på analysnivå och systemets mognad. Dynamiken i ett innovationssystem gör att det kan vara helt felaktigt att mäta dess prestationer och prestanda vid en enstaka tidpunkt. Det viktigaste är istäl-let att utvärdera i vilken grad systemet bidrar till långsiktig ekonomisk tillväxt. Sådana uppskatt-ningar kan i princip bara göras i efterhand.

16

17

Modeller för tillväxt, teknik-spridning och innovationssystem

Ett innovationspolitiskt ramverk ska vara ett ef-fektivt verktyg för en långsiktig tillväxtpolitik. Det bör vila på vetenskaplig teori och empiri. Det fi-nanspolitiska ramverket vilar på en stabil teoretisk grund med god budgetdisciplin som grundsten. Att finna motsvarande stabila grund för ett inn-ovationspolitiskt ramverk är inte lika självklart. Innovationssystemets komplexitet i sig är en orsak till detta. Däremot är det självklart önskvärt att dess utformning så långt möjligt bygger på veten-skap och beprövad erfarenhet.

I detta avsnitt redovisar vi översiktligt viktiga problemställningar kring ett innovationspoli-tiskt ramverk och vilka svar forskningen ger på tre grundläggande frågor förknippade med ett sådant:

• Hur förklaras tillväxt i ekonomisk teori?• Hur sprids teknologi?• Hur ska man analysera ett innovationssystem?

Den neoklassiska förklaringsmodellen – produktionsfaktorerna i centrum

I de neoklassiska modellerna ses ekonomisk till-växt som en funktion av insatta produktionsfakto-rers volym och egenskaper. Modellerna har lämnat värdefulla bidrag till vår kunskap om ekonomisk tillväxt. En viktig kritik är att de inte kan förklara mekanismerna bakom tillväxten.

Redan vid mitten av 1800-talet formulerade J.S. Mill i Principles of Political Economy en teori för ekonomisk tillväxt där både ökning och effekti-vare användning av produktionsfaktorer står i centrum:

”Vi kunna alltså säga … att förutsättningarna för produktion äro arbete, kapital och jord. En ökad produktion beror således av egenskaperna hos dessa element. Den är ett resultat av ökning-en av antingen elementen själva eller deras pro-duktivitet.” (Mill 1848)

Teknisk utveckling i centrumPå 1950-talet tillförde Nobelpristagaren R. Solow, ett nytt perspektiv. Från fokus på kapital som för-klaringsfaktor till tillväxt försköts perspektivet mot teknisk utveckling. Genom empirisk forsk-ning visade han att större delen av ökningen i ar-betsproduktiviteten i USA under 1900-talets första hälft berodde på teknisk utveckling (och inte på ökning av kapital); knappt 90 procent berodde på teknisk utveckling och bara drygt 10 procent på kapitalinvesteringar (Solow 1957).

Svagheten i Solows modell är att den inte för-klarar vilka faktorer som låg bakom den tekniska utvecklingen. Istället betraktades denna som man-na från himlen – given utifrån och inte möjlig att påverka.

Fokus på kunskapI slutet av 1980-talet lanserade P. Romer (1986, 1990) och R. Lucas (1988) teorier där investeringar i kunskap var den viktigaste förklaringen till till-växt. Deras forskning representerade en ny typ av modeller med fokus på endogen eller kunskaps-driven tillväxt.

Hos Romer och Lucas anges två typer av inves-teringar i kunskap som de viktigaste: forskning och utveckling (FoU) samt utbildning. I sina mo-deller visar de att sparande leder till investeringar. En viss del av dessa går till FoU och utbildning som i sin tur leder till ökad tillväxt. Teorierna är del-

18

vis deterministiska. De bygger på antaganden att investeringar i kunskap ger samma effekt oavsett i vilket skede av ekonomins utveckling de sker.

Även om den endogena tillväxtteorin tog viktiga steg mot att inlemma den teknologiska utveckling-en, bortsåg den från hur ny kunskap och tekno-logi sprids. Det finns helt enkelt inget mekaniskt samband mellan ökad FoU och ökad tillväxt. Nya idéer och uppfinningar är bara första steget i en innovationsprocess.

Kritiken mot den neoklassiska jämvikts-modellenR. Holcombe tillhör dem som kritiserade den neo-klassiska jämviktsmodellen för att den inte kan förklara hur ekonomisk tillväxt uppstår (Hol-combe 1998). Kärnan i kritiken är att den inte kan skildra introduktionen av nya varor. Fokus ligger istället på att producera mer av gamla varor. Mo-dellen kan inte heller hantera problematiken kring vinst eftersom denna på grund av den perfekta konkurrensen eliminerats i jämviktstillståndet.

Holcombe påpekar att innovation i den neoklas-siska modellen enbart beskrivs som resultatet av FoU-aktiviteter och inte som en nyskapande process. Holcombe själv, däremot, menar att FoU inte bör ses som den viktigaste faktorn bakom innovationer och teknisk utveckling. Utan existensen av entrepre-nöriella möjligheter är det inte värt att investera i FoU. FoU äger därför rum där vi kan förvänta oss sådana entreprenöriella möjligheter. FoU är därmed inte orsaken till utan resultatet av dessa. Visserligen är FoU är en viktig faktor bakom teknisk utveckling. Men den är inte förklaringen till ekonomisk tillväxt.

Kunskap omvandlas till affärsmöjligheterKunskap är enligt K. Arrow (1962) en kollektiv nyttighet, det vill säga en icke uteslutande vara. Det innebär att en persons användning av nyt-tigheten inte utesluter att andra använder denna. Investeringar i kunskap innebär stor osäkerhet. En viktig anledning är att kunskap karaktäriseras av stor asymmetri, det vill säga är mycket ojämnt fördelad. Detta innebär att det förväntade värdet av nya idéer varierar mellan ekonomiska aktörer liksom storleken på variationerna. Ett företag kan anse att det inte är värt att utveckla och kommer-sialisera en idé samtidigt som den tas upp av en annan aktör inom eller utanför företaget.

Arrow visar att enbart kunskap inte är avgörande för ekonomisk utveckling. Kunskap utgör visser-ligen ”bränslet” till tillväxten. Men det behövs en ”motor” i form av en entreprenör (Holcombe 1998). Senare empirisk forskning av D.B. Au-dretsch (2003) och M.A. Carree & Thurik (2010) ger stöd för dessa teorier. De visar på positiva sam-band mellan entreprenörskap, sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Jaffe (1989) har också visat att FoU-investeringar leder till innovativa processer i det investerande företaget och att kunskapen över-förs till andra företag och stimulerar till innovativ verksamhet i dessa.

På 1940-talet lanserade Schumpeter (1942) sin teori om innovationer och den kreativa förstö-relseprocessen. Centralt i denna är synen på ny teknik som murbräckan för att slå ut gamla före-tag och strukturer. Entreprenören är den primära källan till förnyelse. Hans eller hennes funktion är att innovera genom att hitta nya kombinatio-ner av produktionsfaktorer med syftet att skapa vinster.

Inspirerade av Schumpeter utvecklade Nelson och Winter på 1980-talet så kallade evolutionära eller neo-Schumpeterianska modeller (Nelson & Winter 1982). I dessa är innovation och selektion ledorden. Nelson och Winter betonar betydelsen av företagens genetiska förmåga, det vill säga att genom utveckling gradvis förändra områden som tekniska rutiner och processer. Även sökande ef-ter nya rutiner betraktas som en innovation i sig. Konkurrensen gör att företagen med de mest fram-gångsrika rutinerna överlever och utvecklas. Sam-tidigt försvinner de mindre framgångsrika. Detta sker i en darwinistisk mening evolutionär process.

Audretsch (2007) framhåller att entreprenörens roll är att överbrygga gapet mellan nya teknologier och innovationer till produktion. Oftast sker detta genom att starta nya företag som blir viktiga för att sprida teknologin.

Entreprenörens roll för innovation

Schumpeter som var verksam under 1900-talets förra hälft är enligt många förgrundsgestalten inom entreprenörforskningen. I sin The Theory of Economic Development (1911/1934), beskriver han entreprenören som den avgörande faktorn för

Figur 3: Entreprenörskap och tillväxtKälla: Henrekson och Stenkula (2007)

19

tillväxt och utveckling. Den huvudsakliga uppgif-ten för denne är att identifiera och introducera nya kombinationer av tillgängliga produktionsfakto-rer, innovationer.

Schumpeter visar också att entreprenören i sin strävan efter vinst stör den ekonomiska jämvik-ten genom att utnyttja nya marknadsmöjligheter och konkurrera ut gamla företag. Detta ger en-treprenören en temporär monopolvinst. Denna kreativa förstörelse – utslagningen av det gamla och uppkomsten av nya företag, är en förutsätt-ning för långsiktig tillväxt i samhällsekonomin (Schumpeter 1942).

Kirzner representerar den så kallade Österrikiska skolan. Han ser entreprenören främst som en ar-bitragör (jämviktsskapare) vilken upptäcker och utnyttjar vinstmöjligheter i ekonomin. Denne kan existera på grund ineffektivt utnyttjande av befint-liga resurser. Vinstmöjligheterna behöver inte ha sitt ursprung i något i Schumpeters mening genuint nytt eller innovativt (Kirzner 1973). Istället visar Kirzner att entreprenören driver ekonomin mot ett jämviktsläge.

Den tredje av 1900-talets stora entreprenörforska-re är F. Knight, en av grundarna av den så kallade Chicagoskolan. Hans fokus ligger på entreprenö-rens roll som beslutsfattare under genuin osäkerhet vilket skiljer sig från det som ekonomer kallar risk. Under genuin osäkerhet finns det inte någon be-stämd eller kalkylerbar sannolikhetsfördelning för möjliga utfall. I denna situation behövs det någon aktör som fattar beslut och agerar. Enligt Knight är detta entreprenörens roll (Knight 2006/1921).

Kombination av entreprenörskapsteorier från olika traditionerDagens forskning inom entreprenörskap är oftast varianter av eller försök att kombinera de tradi-tioner som beskrivits ovan. W. Baumol (1993), M. Casson (2003), S. Shane (2002) och T. Schultz (1980) har framgångsrikt försökt integrera entre-prenörsperspektivet med den neoklassiska idé-traditionen.

Holcombe (1998) bygger vidare på bland annat Kirzners och Hayeks idéer. I sin modell införlivar han Kirzners entreprenör som har förmågan att

NY ENTREPRENÖRIELL UPPTÄCKT (identifiering)

MARKNADSPROCESS (Selektion)

Kommersialisering

TILLVÄXT

1. Säkerhetsställa effektiviteten2. Påskynda strukturomvandlingen3. Öka innovationsbenägenheten4. Skapa större variationsrikedom

Befintlig kapacitet Indirekta effekter

Ny kapacitet

Förbättrad konkurrenskraft

Direkta effekter

Utslagning av kapacitet

20

upptäcka och ta tillvara outnyttjade vinstmöjlig-heter. Holcombe anser att det behövs både fysiskt kapital och humankapital i produktionsprocessen. Men dessa kan inte var för sig skapa tillväxt. Det är istället entreprenören som är motorn bakom tillväxten genom att omvandla ny kunskap till affärs möjligheter. Detta leder till ökad produkti-vitet och tillväxt.

När entreprenörskap ses som motorn bakom ekonomisk tillväxt ligger fokus på att skapa en miljö som främjar detta. Holcombes tillväxtre-cept är därför att skapa en institutionell miljö som uppmuntrar marknader och belönar produktiva aktiviteter. Sett i dagens perspektiv skulle man kunna säga att han förordar skapandet av ett inno-vationspolitiskt ramverk.

En modell för entreprenörskap och tillväxtI M. Henreksons och M. Stenkulas (2007) taxo-nomi förklaras entreprenörens roll genom en kom-bination av teorierna ovan. Förutsägelser om fram-tiden innebär genuin osäkerhet i Knights mening. När nya produkter introduceras på marknaden är det i princip omöjligt att förutsäga det förväntade utfallet. Eftersom informationen är utspridd och fragmentarisk behöver beslutsfattandet vara de-centraliserat.

En framgångsrik ekonomi bärs därför upp av en identifieringsprocess som karaktäriseras av för-mågan att identifiera och generera nya idéer och innovationer. En kommersialiseringsprocess kan sedan introducera dessa nya idéer/innovationer på marknaden. En avslutande selekteringsprocess leder därefter till att dessa sållas bort och ersätts av nya och bättre. Detta gör att ekonomin är i ständig förändring. Produkter, företag och till och med hela marknader kan försvinna och ersättas av nya. Det är alltså detta Schumpeter kallar kreativ förstörelse.

Figur 3 illustrerar marknadsprocessen och en-treprenörskapets betydelse för tillväxt och eko-nomisk utveckling. Nya upptäckter identifieras, genereras och kommersialiseras genom en selek-tionsprocess på marknaden. Detta ger både di-rekta och indirekta effekter. Ny kapacitet och nya strukturer kan uppstå om kommersialiseringen är lyckosam. Den nya innovationen kan också kon-kurrera ut gamla företag och strukturer som inte längre är lönsamma.

Förutom de direkta effekterna kan minst fyra in-direkta identifieras i denna process:

1. Säkerhetsställande av effektivitet 2. Påskyndande av strukturomvandling,3. Ökad innovationsbenägenhet 4. En större variationsrikedom i varu- och tjänste-

utbudet.

Enligt Henrekson och Stenkula (2007) är de indi-rekta effekterna avgörande för den ekonomiska ut-vecklingen. Entreprenören som aktiv förändrings-agent spelar en avgörande roll i denna process.

Institutionernas betydelse

D. S. North poängterar institutionernas betydelse för ekonomisk tillväxt. Han definierar dessa som humanly devised constraints that structure hu-man interaction. Institutionerna är både formella (regler och lagar) och informella (normer, kon-ventioner, sociala koder). Organisationer formas och uppstår utifrån de institutionella villkoren. Om till exempel dessa främjar tillväxt, kommer organisationer – företag – att dra nytta av detta (North 1993).

För E. Dahmén (1994) är kvaliteten på det in-stitutionella ramverket centralt. Han analyserar effekterna av implementeringen av en innovation och menar att denna skapar en kedjereaktion som innebär nya innovativa möjligheter. Dahmén kall-lar dessa förnyelseblock. De tidiga entreprenö-rerna i ett sådant skapar en demonstrationseffekt. Andra entreprenörer inspireras att etablera sig på grund av deras framgångar.

Dahméns andra nyckelbegrepp är ekonomins utvecklingskraft. Denna skiljer sig från konkur-renskraften, och innefattar ekonomins dynamiska omvandling genom entreprenöriell förnyelse. Ut-vecklingskraften är beroende av företagens inno-vationsförmåga. Viktigt för denna är de villkor un-der vilka företagen verkar, det vill säga kvaliteten på det institutionella ramverket.

21

Aktiviteter i det svenska innovationssystemet

I detta avsnitt går vi igenom viktiga faktorer i innovationssystemet för att utifrån ett teoretiskt perspektiv besvara frågan vad forskningen säger om deras betydelse. Vi vill därmed ge underlag för diskussionen om vilket vetenskapligt stöd olika policyåtgärder har i forskningen.

Kunskapsgenerering

Kunskapsnivån har stor betydelse för ett land. En hög nivå ger komparativa fördelar inom produk-tion med stort kunskapsinnehåll, vilket i sin tur leder till högre lönenivå och ökad produktivitet.

Globalisering och internationell omvandling skapar ett starkt tryck på de nationella ekonomier-na. Detta påverkar i hög grad vilka kunskaper som kommer att vara gångbara på morgondagens allt mer internationella arbetsmarknad. Det är därför svårt att exakt prognostisera vilken kunskap som kommer att efterfrågas.

Kunskap har vissa egenskaper som andra pro-duktionsfaktorer saknar – den förbrukas inte när den används. Marginalkostnaden närmar sig där-med noll. Snarare kan det uppstå en marginalin-täkt eftersom användningen av produktionsfak-torn leder till ny kunskap.

Ekonomer betraktar ofta kunskap som en non-rival good, det vill säga en vara som i princip alla kan använda fritt. I praktiken är det dock möjligt att utestänga andra från att använda en viss kun-skap. Detta kan ske genom patent och andra im-materialrätter. En vanlig uppdelning är att skilja på kunskap som kan dokumenteras och tyst kun-skap (tacit knowledge), vilken överförs direkt mel-lan individer utan att dokumenteras.

UtbildningKunskap har en nyckelroll i tillväxtteorin:

• Ackumuleringen av kunskap/humankapital bestäm-mer tillväxten i Lucas (1988) tillväxtmodeller.

• Storleken på humankapital inom FoU-sektorn är en huvudfaktor bakom tillväxten i Romers (1990) teori. Nelson & Phelps (1966) visar att storleken på humankapital förbättrar ett lands förmåga att ta till sig och imitera ny teknologi.

• Förändring av utbildning har en signifikant effekt på tillväxten vilket bland andra Barro & Sala-i-Martin (1995) och Benhabib & Spiegel (1994) visar.

Orsakssambandet mellan utbildning och tillväxt är inte självklart. Kreuger & Lindahl (2001) anser att de kausala makroekonomiska sambanden är oklara. De citerar Harbison & Myers (1965) som framhåller att ”Education is both the seed and flo-wer of economic development”. Det är helt enkelt svårt att skilja den kausala effekten av utbildning från ökad efterfrågan på kunskap vid ökad in-komst. På mikronivå har det dock visats att fö-retag som har hög utbildningsnivå tar till sig ny teknologi snabbare (Andersson & Lööf 2009).

Vad motiverar en individ att skaffa sig en hö-gre utbildning? En viktig drivkraft för många är den så kallade utbildningspremien. Mincer (1974) visar på ett log-linjärt samband mellan lön och studietid. Detta kan tolkas som storleken på ut-bildningspremien. Sambandet har beräknats för de flesta länder i världen och ger ett gott stöd för Mincers modell (Krueger & Lindahl 2001). Det finns också klara empiriska belägg för ett posi-tivt samband mellan val av utbildning och livslön (Freeman 1986, Fredriksson 1997).

Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det

22

önskvärt att de högskoleutbildade etablerar sig på arbetsmarknaden så tidigt som möjligt. Sen utbildningsstart och lång utbildningstid är oför-delaktigt både för individens livsinkomst och för samhället som helhet.

Det går dock inte att utifrån individernas sam-

lade inkomstökning uppskatta den samhälliga vin-sten av investeringarna i utbildning. Hänsyn måste tas till samhällets kostnader. Samtidigt är oftast samhällets vinster större än individernas samman-lagda inkomstökning. Orsaken är att högutbildade oftast bidrar med ett större värde till landets in-komster jämfört med lågutbildade.

GrundforskningOECD definierar grundforskning som “experimen-tal or theoretical work undertaken primarily to ac-quire new knowledge of underlying foundation of phenomena and observable facts, without any par-ticular application or use in view” (OECD 2002).

Den främsta orsaken till att staten ska satsa på grundforskning är att den skapar kunskap. I en vid mening kan denna betraktas som en kollektiv vara vilken är tillgänglig för de flesta och inte förbrukas vid användning (Arrow 1962). Grundforskningen skapar också valmöjligheter (Salter & Martin 2001). Den ökar även förmågan att ta upp den kunskap som produceras av omvärlden och är därmed en nödvändig del av samhällets lärandeförmåga. En-ligt Bager-Sjögren (2006) avgörs grundforskningens bidrag till tillväxt och välfärd av hur den kanaliseras i olika lärandeformer och hur väl dessa fungerar.

Satsningen på grundforskning samhälls-ekonomiskt lönsamUnder åren 1995–2009 fördubblades i det närmas-te anslagen till forskning vid svenska universitet och högskolor (SCB 2011). Men kan forskningen visa att satsningar på grundforskning med offent-liga medel är samhällsekonomiskt lönsamma?

Enligt Bergman (1990) och Martin (1998) är sva-ret ja. De visar på ett klart positivt samband mel-lan akademisk forskning och ekonomisk tillväxt. Adams (1990) finner att en ökning i kunskapsba-sen inom akademien, mätt som antal publicerade artiklar, hade positiv effekt på tillverkningsindu-strins produktivitet. Eftersläpningen kunde dock vara så stor som 15–30 år.

Salter & Martin (2001) ger flera exempel på grundforskningens betydelse för ekonomisk tillväxt:

1. Ökar den ackumulerade kunskapsstocken. Salter & Martin refererar till forskning som visar att vetenskapliga tidskrifter är en viktig källa för företag att ta del av grundforskning.

Låg avkastning på utbildning

I ett internationellt perspektiv är avkastningen på utbild-ning i Sverige relativt låg. I en ranking gjord av Närings-departementet, återfinns Sverige tillsammans med Dan-mark bland de länder som har lägst utbildningspremie, klart under OECD-genomsnittet (DS 2011:17).

Hög medelålder vid högskoleutbildning

Idag är medelåldern för den som börjar en högskoleut-bildning i Sverige 22 år vilket (tillsammans med Island) är den högsta nivån inom OECD (DS 2011:17).

Hur står sig det svenska utbildningsväsendet internationellt?

Sverige har tillsammans med övriga nordiska länderna de största utgifterna för utbildning inom OECD mätt som andel av BNP (DS 2011:17). Samtidigt visar internatio-nella undersökningar att den svenska skolan försämrats i en internationell jämförelse. Enligt Pisa-undersökningen för år 2009 har svenska femtonåringars läsförståelse och kunskaper i matematik försämrats. Samtidigt ligger kunskapsnivån i naturkunskap för första gången under genomsnittet i OECD (Skolverket, 2010).

Ungdomars intresse för teknisk och naturvetenskaplig utbildning är lågt. Få väljer tekniska utbildningar samti-digt som det råder brist på ingenjörer. Bristen kommer att förvärras. Därmed blir det allt svårare att få fram nödvändig spetskompetens för att Sverige ska kunna konkurrera i en internationell kunskapsekonomi.

Ett bristande tekniskt intresse riskerar också att minska den allmänna naturvetenskapliga och tekniska kompe-tensen hos medborgarna. En sådan är nödvändig för att förstå och tillgodogöra sig möjligheterna i ett tekniskt avancerat samhälle och påverka dess utveckling (SOU 2010:28).

23

2. Utbildning av forskare och studenter. I flera studier hävdas att forskningens viktigaste bidrag till ekonomisk tillväxt är utbildning av forskare som sedan söker sig till näringslivet (se till exempel Rosenberg & Hagén 2003).

3. Skapandet av nya instrument och metoder. Historisk forskning visar att utveckling av nya metoder och instrument är en av de viktigaste effekterna av statligt finansierad forskning i USA: ”Indeed much, perhaps most, of the instruments that one sees today in an up-to-date electronics manufacturing plant had its orgin from the univer-sity research laboratory” (Rosenberg 1992).

4. Skapande och vidmakthållande av nätverk för utbyte och förmedling av kunskap. Nätverksbyggande har stått i fokus för mycket forskning vilken visar att kopplingar mellan företag och forskningsmiljöer oftast är informella. Person-liga relationer mellan företag och forskningsmil-jöer är ofta en förutsättning för ett framgångsrikt samarbete.

5. Ökar kapaciteten för att lösa vetenskapliga och tekniska problem. Många företag i teknikin-tensiva branscher behöver kombinera ett stort antal teknologier i komplexa system. Här kan den offent-ligt finansierade forskningen bistå med kunskap.

Grundforskning generar få företag direktI de flesta undersökningar är bevisen få på att grundforskning direkt genererar företagande. Elektroniksektorn är dock ett viktigt undantag. (Bania m fl 1993). Att nya företag skapas direkt ur en universitetsmiljö är mycket ovanligt enligt Sal-ter & Martins översikt. I USA utgör dock högtek-nologiska klusterbildningar i anslutning till uni-versitet som MIT och Stanford lysande undantag.

De flesta företag som startas i universitetsmiljö väx-er inte. En hög andel misslyckas helt. En orsak är att framgångsrika innovationer inbegriper mycket mer än utveckling av goda idéer. Stankiewicz konstaterar att ”Academics do not make good entrepreneurs and the effective exploitation of their technology usually requires that the ownership of the technology and the managerial control are taken out of their hands at an early stage” (Salter & Martin 2001).

Åstebro & Bazzazian (2010) visar i en svensk undersökning att det är studenter och inte forskare eller lärare på universitet som startar nya företag. Nyexaminerade studenter tycks ha stor betydelse

för entreprenörskap och nyföretagande i anslut-ning till universitet och högskolor.

Senare statistik visar dock att avknoppningen från universiteten ökar. Åstebro & Bazzazian (2010), redovisar färsk amerikansk och engelsk statistik, som visar på en stark tillväxt. Orsaken till ökningen i dessa länder under de senaste decen-nierna är enligt Mowery m fl (2004):

• Framväxten av biomedicinsk forskning • Införande av Bayh-Dole-lagen i USA 1980 • Industrins ökade finansiering av forskning• Nya spelregler fär universiteten (bland annat

autonomi) och nya sätt att arbeta inom dessa• En förändrad vetenskaplig grundsyn bland forskare

och lärare på universitet.

Omvandling av forskning till kommersiella produkterHindren för att omvandla forskning till kommersi-ella produkter kallas ofta kunskapsfilter. Dessa kan vara institutionella hinder, som organisationsut-formning, universitetspolicy, attityder bland fakulte-ter, administration eller frånvaron av incitament för kommersialisering. Andra hinder är oförmågan att omvandla uppfinningar till immateriella tillgångar (vanligtvis patent) så att tillgångarna kan kommer-sialiseras genom licenser (Carlsson m fl 2009).

Flera undersökningar visar att det krävs aktiv med-verkan från forskare för att överföringen av kunskap från universitet till marknaden ska bli framgångs-rik. Skälet är helt enkelt att steget är långt mellan ett forskningsresultat och en färdig produkt; mycket av den kunskap som behövs är inte explicit utan utgörs av tyst kunskap – tacit knowledge. (Se till exempel Zucker m fl (1998) och Audretsch & Stephan (1996)).

För att forskaren ska medverka aktivt är det av-görande att denne har tillräckligt starka incitament för att delta i kommersialiseringsprocessen. Hen-rekson (2002) jämför incitamentstrukturen i den svenska och amerikanska universitetsforskningen. Han föreslår fyra sätt att involvera svenska forskare i kommersialiseringsprocessen:

• Forskningsanslag från företag• Konsultverksamhet och styrelseuppdrag• Forskaren blir delägare eller erhåller royalties från

projekt som drivs av en utomstående entreprenör• Forskaren blir del- eller huvudägare i ett nytt företag.

24

Tillämpad forskningI OECDs Frascati manual definieras tillämpad forsk-ning (OECD 2002). Denna innefattar begreppen applied research och experimental development:

• ”Applied research is … original investigation underta-ken in order to acquire new knowledge… … directed primarily towards the specific practical aim or object.

• Experimental development is systematic work, drawing on existing knowledge gained from research and/or practical experience, which is directed to producing new materials, products or devices, to installing new processes, systems and services, or to improving substantially those already produced or installed.”

Tillämpad forskning bedrivs vid bland annat universitet, industriforskningsinstitut och fö-retag. Statens incitament för att stödja den till-lämpade forskningen är, till skillnad mot grund-forskningen, inte självklara. Skälet är att den tillämpade forskningen inte primärt bedrivs för att öka kunskapen i sig, utan för att lösa en spe-cifik fråga. För staten är det också angeläget att prioritera sådan angelägen forskning som inte kommer till stånd utan statligt engagemang. Viss energi- och miljöforskning är exempel på sådana områden. Att staten stöder tillämpad forskning inom områden där det offentliga har ett huvudmannaskap ingår i detta ansvar. Sjuk-vård och transportsystem är tydliga exempel på detta.

Effekten av FoU-investeringarFöretag bedriver FoU för att ta fram nya produkter och tjänster eller förbättra tillverkningsprocesser. FoU utvecklar också företagens absorptionsför-måga (Cohen & Levinthal 1990), det vill säga för-mågan att hämta in, avkoda och tillgodogöra sig information och kunskap. Detta är väsentligt där-för att en stor del av företagens utvecklingsarbete bygger på imitationer eller små förändringar av redan existerande tekniska lösningar, produkter eller tjänster och inte på egna uppfinningar (von Hippel 1988, Griffith m fl 2004).

Det finns en bred konsensus om att FoU-inves-teringar ökar produktiviteten inom företagen. M. Andersson (2010) har sammanställt studier som visar att avkastningen på egna FoU-investeringar i genomsnitt är 28 procent. Men variationen är stor – mellan 7 och 69 procent. Ekonometriska skatt-ningar indikerar att elasticiteten från FoU till total faktorproduktivitet är 0,02–0,3. Detta innebär att en ökning av FoU med en procent ger 0,02–0,3 procents högre faktorproduktivitet (Wieser 2005, Hall m fl 2010).

Men det är inte enbart storleken som avgör ef-fekten av FoU-investeringar. En svensk studie (Jo-hansson & Lööf 2010) visar att produktiviteten är 13 procent högre om företagen har en uthål-lig FoU-verksamhet jämfört med 9 procent om de bara gör enstaka FoU-insatser. Samtidigt är sam-hällets avkastning på FoU-investeringar större än det enskilda företagets. Detta beror på spill-over effekter, det vill säga att andra företag drar nytta

Hur bra är grundforskningen i Sverige?

Sverige är det land som näst efter Danmark satsar mest på FoU inom universitet och högskolor i förhållande till BNP. Inom OECD är det bara Danmark som haft en lika stor ökning som Sverige sedan 2005 (DS 2011:17).

De vanligaste måtten på grundforskningens kvalitet är vetenskapliga publiceringar och citeringar. På en av de internationella bibliometriska listorna på publicerade vetenskapliga artiklar (Science citation index expanded, Thomson Reuter) placerar sig Sverige på 21:a plats bland alla världens länder med drygt en procent av det totala antalet artiklar. Det är bäst i Norden.

Sedan år 2000 har antalet artiklar i listan ökat med fyra procent per år, delvis som en följd av att fler publice-ringar och tidskrifter ingår i indexet. Svenska publiceringar har endast ökat med 1,5 procent per år. Tillsammans med Finland har vi därmed lägst ökningstakt i Norden. Exempelvis Norge hade en tillväxt på 9 procent. De länder som ökat mest är Kina, Brasilien, Indien och Taiwan (SCB 2011).

Mäter man antalet citeringar per publicerad artikel intar Sverige en sjätte plats, vilket innebär att vi ligger en bra bit över det europeiska genomsnittet (SCB 2011).

Den mest kända rankingen av världens universitet är Academic Ranking of World Universities (ARWU), även kallad Shanghai-rankningen. Här återfinns tre svenska universitet och högskolor bland de 100 högst rankade, Karolinska Institutet på plats 42, Uppsala universitet plats 55 och Stockholms universitet plats 79. Alla har klättrat åtta till tio platser uppåt mellan år 2009 och 2010 (ARWU 2010).

25

av den kunskap som det forskande företaget tar fram (Wieser 2005).

Investeringar i kunskaps- och humankapital ger inte automatiskt tillväxt. Sverige har en av värl-dens högsta andelar av FoU-investeringar. Enligt vissa bedömningar leder dessa dock inte till den tillväxttakt man kan förvänta sig. Detta brukar kallas den svenska paradoxen (Andersson m fl 2002).

Senare forskning ifrågasätter dock existensen av denna paradox. Ejermo och Kander (2009) ger flera skäl till varför investeringar i FoU inte kan ge proportionell avkastning:

• Nivån på FoU-investeringar inverkar bara på ekonomins storlek (BNP). Endast ökningen av FoU-investeringar påverkar tillväxthastigheten.

• FoU-investeringarna är till sin karaktär osäkra. Det kan röra sig om allt från mycket framgångsrika investeringar till rena misslyckanden.

• Kunskap är en ”non rival good”, det vill säga en vara som i princip alla kan använda fritt och marginal-kostnaden för en extra användare är noll. Länder med en bättre förmåga att ta åt sig kunskap från den globala kunskapspoolen kan förväntas få högre avkastning på FoU-investeringar än länders vars förmåga är sämre.

• Entreprenörernas samlade kraft för att genom sina aktiviteter öka konkurrensen, vilket leder till utveckling. Enligt Henrekson och Jakobsson (2001) är denna kraft svag i Sverige.

Vad bestämmer hur innovativt ett företag är?Om likhetstecken sätts mellan FoU och innovation kan vi utifrån teorin bedöma vilka slags företag som har bäst förutsättningar för att vara innova-tiva. Den schumpeterianska skolan lyfter fram fö-retagsstorleken som en viktig faktor. Större mark-nadsandelar ger högre incitament till innovativ verksamhet. Monopolställning ger högre vinster, vilket även skapar resurser för att investera i FoU och innovationsverksamhet (Schumpeter 1942).

Sektorstillhörigheten har stor betydelse i den schumpeterianska skolan. Vissa branscher har större teknologiska möjligheter än andra (Malerba & Orsenigo 1993, Breschi m fl 2000) att utveckla idéer till färdiga produkter. Oftast sammanfaller stora tekonologiska möjligheter med att branschen befinner sig tidigt i produktlivscykeln, det vill säga innan produkterna är mogna och standardiserade. För företag i branscher med korta produktlivs-cykler är innovativ verksamhet en förutsättning för överlevnad. För dessa kan innovationsverk-samheten utvecklas till en rutinverksamhet med regelbunden introduktion av nya varor och tjäns-ter (Baumol 2002).

I resursbasteorin (Wernerfelt 1984, Barney 1991) ligger fokus på företagens egenskaper, varav de fles-ta är trögrörliga. Skillnaden mellan företags olika innovationsförmåga förklaras av egenskaper som arbetskraftens utbildning, kapitalstockens storlek, bredden på marknadskontakter, nätverk för kun-skapsflöden med mera (Teece & Pisano 1994).

Hur stor är den tillämpade forskningen i Sverige?

Kostnaden för de svenska företagens FoU-verksamhet under 2009 var 78,6 miljarder. Det motsvarar drygt 70 procent av Sveriges totala FoU-kostnader.

Företagsforskningens andel i Sverige är hög. Huvuddelen bedrivs av ett fåtal stora internationella företag; 10 före-tag stod 2009 för 53 procent av företagssektorns FoU-utgifter. Företag med mindre än 100 anställda stod endast för 11 procent (SCB 2011).

Koncentrationen av forsknings- och utvecklingsverksamheten till ett fåtal företag kan vara både en styrka och en svaghet för Sverige. De forskningsintensiva företagen är i världsklass och står sig mycket väl i den internationella konkurrensen. Men de små och medelstora företagen har begränsade resurser för att bedriva egen forskning. Brist på kompetens och kapital kan vara orsaker till deras begränsade FoU-insatser. Här kan universitet och högskola spela en betydande roll. Men kopplingen mellan akademien och företagandet är för närvarande svag (Krantz & Bengtsson 2011).

26

Åtgärder för att stimulera FoU genom kontakter mellan företag och forskareKontakterna mellan företag och akademi är viktiga för att ge inblick i varandras kulturer och miljöer. Sådan kännedom ökar förståelsen för de möjligheter som samarbetet kan ge. Flera exempel visar på att kreativa klustersystem kan byggas utifrån den kom-petens som finns tillgänglig i näringsliv och akademi i en region. Ett framgångsrikt sådant är Karlstads universitets samarbete med det lokala näringslivet.

Samverkan mellan näringsliv och akademi är oftast personberoende. Samtidigt är rörligheten mellan de båda sektorerna mycket liten. Den kan stimuleras genom olika åtgärder. Exempel är utö-kad praktik, fler industridoktorander och bättre förutsättningar för postdoc-vistelser inom indu-strin. Systemet för adjungerade professorer från näringslivet kan också byggas ut.

Den svenska institutssektorn är liten i en inter-nationell jämförelse. En starkare sådan ökar förut-sättningarna för en större arbetsmarknad och karri-ärmöjligheter för ingenjörer och tekniskt utbildade forskare. Den utgör en naturlig länk mellan forska-re och näringsliv och kan ge fler beställningar och uppdrag till de tekniska högskolorna. Effekten kan också bli fler och större forskningsprojekt med fler företag engagerade. Sammantaget kan detta leda till en ökad vilja hos företagen att investera mer resur-ser i forskning vid institut och tekniska högskolor.

Innovationscheckar och FoU-avdrag är två ex-empel på instrument som kan användas för att sti-mulera företagens innovationsverksamhet. Innova-tionscheckar innebär ett kontantstöd till små och medelstora företag, för att inhandla FoU-tjänster från externa utförare, främst universitet och hög-skola. Syftet med FoU-avdrag är att stimulera in-vesterare och företag att öka FoU-investeringar. Några former är att ge juridiska eller privata per-soner rätt till skatteavdrag för investeringar i inno-vativa företag, eller att medge skatteavräkning för företags innovations- och FoU-kostnader.

Institutionell förnyelse, nätverk och stödtjänster

De flesta produktiva aktiviteter bedrivs inom vinstdrivande företag. Där sker också den största andelen av all FoU. De vinstdrivna företagen är

därmed, enligt Henrekson & Johansson (2009), ”the engine of long economic growth”.

Företagen bedriver sin verksamhet inom for-mella och informella institutionella ramar (Bau-mol 1993, North 1990). Institutioner finns på olika nivåer och skilda områden som makroekonomi, branschpolitik, kunskapsproduktion, attityder och individuella initiativ (Braunerhjelm 2011).

En huvudmetod för att skapa ökad tillväxt är därför att stimulera framväxten av nya och ut-veckla befintliga institutioner vilka skapar bättre förutsättningar för vinstdrivande företag. Om-vänt kan företags utveckling hindras av brister i den institutionella strukturen. Sådana bör därför om möjligt åtgärdas (van den Verf 1993, Jacobsson & Lauber 2006). Införandet av ny teknologi kan ofta kräva att institutioner omformas (Freeman & Louçã 2002).

Institutioner kan också vara hindrande till följd av ömsesidigt beroende. Alla institutioner har sin givna plats i systemet. Om någon ny institu-tion uppstår eller befintlig förändras blir systemet instabilt. Detta kan leda till att det blir helt eller delvis handlingsförlamat. (Johansson m.fl. 2007).

De formella institutionerna, i form av lagar och regler, spelar en viktig roll för innovation och till-växt. De minskar osäkerhet och motverkar opp-ortunism. De är också viktiga för att koordinera verksamheter inom landet och mellan regioner (Johansson m fl 2007).

För att företag ska kunna växa och utvecklas måste den institutionella strukturen vara dyna-misk. Det ska exempelvis vara lätt att både starta och lägga ned företag. Detta skapar förutsättning-ar för att resurser överförs från ineffektiva före-tag till växande företag (Henrekson & Johansson 2009). Empiriska studier visar att antalet snabb-växande företag, så kallade gaseller, ökar när omsättningen av företag är hög (Bartelsman m fl 2004, Birch 2006, Caballero 2007).

Sociala institutioner spelar stor roll för innovationSociala eller informella institutioner spelar enligt Morgan (1997) stor roll för innovationer. Med så-dana menas beteendemönster som vanor, rutiner och konventioner som kan bidra till minskad osä-kerhet och ökat förtroende.

Ett sådant ökat förtroende uppstår genom upp-

27

repade sociala transaktioner (Arrow 1974). Där-med upparbetas ett socialt kapital, som enligt Putnam (1993) ”… refers to features of social or-ganisation, such as networks, norms and trust, that can facilitate coordination and cooperation for mutual benefit”.

Väl fungerande sociala institutioner är viktiga för ett friktionsfritt samarbete inom innovations-systemet. De sociala institutionerna upprätthålls av nätverk av viktiga aktörer som forskare, inno-vatörer, entreprenörer, riskkapitalister och säljare. En enskild aktör kan visserligen fylla flera funktio-ner. Men eftersom denne oftast har speciell kom-petens inom ett område är specialisering i de flesta fall mest effektiv.

Ett institutionellt synsätt på innovationerKevin Morgan (1997) lägger ett institutionellt perspektiv på innovationer. Innovation är en inter aktiv process mellan företag, kunder och in-stitutionella miljöer. Processen är ett interaktivt lärande där ett stort antal institutionella meka-nismer samspelar.

Innovationer underlättas av väl fungerande institutionella rutiner och sociala konventioner. Spubler (2011) ger exempel på vikten av fasta in-stitutioner. Om en överenskommelse med innova-tören som verkar inom ett existerande företag inte är möjlig, kan det bero på marknadsmisslyckande eller ineffektiva informella institutioner. Är upp-hovsrättsreglerna svaga kommer innovatören att starta eget, för att skydda vinsten på sin innova-tion, även om det kanske vore effektivare att någon annan tog över och innovatören arbetade med nya innovationer.

Marknadsinstitutionen påverkar förut-sättningarna för försäljning av innovations-företagI branscher med hög innovationsbenägenhet är det vanligt att små företag med intressanta innovatio-ner säljs till större, etablerade företag (Baumol 2004). I denna process spelar riskkapitalisten ofta en central roll. Inte bara som finansiär, utan också genom att aktivt bidra med nätverk som bland an-nat innefattar framtida kunder och köpare.

Riskkapitalisterna avslutar i regel sitt enga-gemang vid en försäljning till etablerade företag (Persson 2010). Gans m fl (2002) visar att sanno-

likheten för att en innovation kommersialiseras genom att entreprenörsföretaget köps upp ökar om det finansierats genom riskkapital. Orsaken är att riskkapitalisterna har god kännedom om marknaden. Därigenom kan de underlätta kon-takterna mellan entreprenören och den tilltänkta köparen, det vill säga det etablerade företaget. Blo-ningen och Taylor (2000) visar också att många etablerade företag väljer att avstå från att bedriva forskning själva, och i stället satsar på att köpa in innovationer.

Studier visar också att riskkapitalister har en aktiv roll i utvecklandet av nya företag. Hellman och Puri (2002) visar att amerikanska riskkapi-talister påverkar entreprenörernas strategival, till exempel genom att säkerhetsställa att företaget be-driver aktiv personalpolitik och marknadsföring.

Försäljning av innovationer och inno-vationsföretag på en oligopolmarknadPå en marknad med fri konkurrens kommer pro-dukter av sämre kvalitet att säljas om det finns ett informationsgap mellan säljare och köpare (Akerlof 1970). Men om marknaden är ett oligo-pol behöver detta inte bli fallet. Sannolikheten är då stor att uppfinningar av hög kvalitet förvärvas eller licensieras istället för att uppfinnarna själva lanserar produkten.

På en oligopolmarknad vinner ett etablerat fö-retag på att köpa upp eller licensiera innovationer. De kan dessutom konkurrera ut andra företag. På en oligopolmarknad kommer företagen därför att bjuda över varandra för att undvika konkurrensen om de bästa innovationerna. Uppfinnaren får däri-genom en budpremie. Detta ökar också incitamen-ten för utveckling av högkvalitativa uppfinningar (Persson 2010).

Entreprenörer som stöttas av riskkapitalister har därför ett naturligt incitament att överinveste-ra i innovationens kvalitet för att höja budpremien och därmed försäljningspriset (Norbäck & Person 2009). Enligt Persson (2010) bidrar detta till en marknadslösning där riskkapital i hög grad stimu-lerar framtagande av kommersiella innovationer.

Teorin stöds empiriskt av Kortum och Lerner (2000) som finner att branscher där riskkapitalis-ter är verksamma har högre patentaktivitet. Hell-man och Puri (2000) visar att företag som stöds av riskkapital snabbare kommersialiserar nya pro-

28

dukter. Braunerhjelm och Svensson (2010) visar också att patent från små och medelstora företag har större chans att kommersialiseras och gene-rera högre ekonomisk avkastning om det licensie-ras eller säljs jämfört med om uppfinnaren själv kommersialiserar patentet i ett eget eller nystartat företag.

Samhällsekonomiska effekten av olika kommersialiseringssätt svårbedömdDen samhällsekonomiska effekten av olika kom-mersialiseringssätt är svårbedömd. Om innovatö-rens/entreprenörens idé köps upp av ett etablerat företag som inte expanderar genom att realisera innovationen innebär detta en samhällsekono-misk förlust. Det hade varit samhällsekonomiskt gynnsammare om innovatören/entreprenören startat eget.

Men om uppköpet leder till synergieffekter och expansion är det att föredra. Ett sådant inne-bär oftast att innovationer snabbare kommer ut på marknaden, genom det etablerade företagets distributionsnät och andra strategiska tillgångar (Barba, Navaretti & Venables 2005).

Perssons (2010) slutsats är att ur entreprenörens synvinkel är en marknadsform att föredra där en-treprenören/innovatören med stöd av riskkapital tar fram innovationer och säljer kunskapstillgång-arna till etablerade företag som kommersialiserar dessa. Ägarbytet leder också i de flesta fall till en effektivare innovationsprocess. Samhällsekono-miskt är det dock inte klart att uppköp är det op-timala. Förutsättningen var här en oligopolmark-nad, som i sig själv inte är optimal.

Vem köper innovation och kunskap?Om det är lönsamt för entreprenören att sälja sin innovation och kunskap, vem är det då som köper? Sverige har internationellt sett en stor innovativ verksamhet. År 2009 var Sverige näst högst pla-cerad bland OECD-länderna mätt i FoU-utgifterna som andel av BNP. Bara Finland hade en högre an-del. Mätt i antal triadiska patent (patent regist-rerade i USA, EU och Japan) per innevånare intar Sverige en tredjeplats efter Schweiz och Tyskland (OECD 2011) för perioden 2005–2007.

Men som Braunerhjelm och Svensson (2010) på-pekar, är det av mindre vikt i vilket land en inno-vation produceras. Viktigare är vem som faktiskt

har den kommersiella äganderätten. Wennberg och Wetter (2010) visar i en studie baserad på pa-tentdata att internationella patent med svenska upphovsmän har större andel svenska ägare än i jämförbara länder. Små och medelstora företag äger en förhållandevis stor mängd av de svenska patenten (50 procent). Dessa patent har i genom-snitt ett större värde än andra. Den preliminära slutsatsen är att ”kommersialiseringsgraden bland svenska innovationer skulle kunna öka om mark-nadsmekanismerna eller andra fora för uppfinna-re att samarbeta med nya eller befintliga företag som kan kommersialisera deras uppfinningar på ett lämpligt sätt utvecklas ytterligare” (Wennberg & Wetter 2010).

Stödsystem för riskkapital och investeringarRiskkapital är nödvändigt för att realisera de flesta innovationer. Men innovationer är till sin natur osäkra investeringsobjekt. För att investera i nya produkter eller marknader där osäkerheten är stor krävs därför en större avkastning, det vill säga en högre riskpremie. Investeringar i innovationer och FoU är framtunga. Det krävs mycket kapital för utveckling och det tar ofta lång tid innan investe-ringarna ger avkastning.

Finansiering av företag kan ske i flera olika for-mer. Det vanligaste är att företaget självfinansieras av ägarna vid starten. För tre av fyra nystartade företag är det egna kapitalet den viktigaste finan-sieringskällan (ITPS 2008). I andra hand kommer finansiering från banker som kräver säkerheter.

Det tredje alternativet är externt riskkapital, det vill säga allt tillskott av kapital som inte är lån. Man skiljer ofta på två typer av riskkapital. Public Equity innebär investeringar via börsen. Privat Equity-investeringar görs utanför börsen genom att privat eller institutionellt kapital går in i företaget mot en ägarandel och del av den fram-tida avkastningen.

Affärsänglar är en typ av riskkapitalister och fungerar som ett komplement till formellt riskka-pital. En affärsängel är ofta en privatperson som går in med eget kapital och samtidigt tillför före-taget affärsmannakunskap. Denna riskkapitalmo-dell är vanligast i ett tidigt skede.

Finansiering av innovationer och nyföretagande genom riskkapital förutsätter att finansmarknaden har möjlighet att förse små och medelstora företag

29

med riskkapital. Hall och Lerner (2010) visar att en anglosaxisk ekonomi, med en bred och välut-vecklad aktiemarknad och en relativt transparent ägarstruktur har bättre förutsättningar att förse innovationsprojekt med kapital än en kontinental ekonomi (läs Tyskland och Frankrike). Martinsson och Lööf (2010) visar att Sverige fram till 1990-ta-let var mer likt Tyskland. Under de senaste 20 åren har Sverige närmat sig Storbritannien med en mer utvecklad riskkapitalmarknad.

Före en börsintroduktion av nystartade företag kan Venture capital (VC) eller affärsänglar fylla det externa kapitalbehovet. Enligt Martinsson och Lööf har Sverige en relativ god finansieringsmiljö för innovativa företag. Sverige har en väl funge-rande marknad för att notera nya och unga företag (som därmed får tillgång till riskkapital), samt en VC-marknad som kanaliserar relativt mycket kapi-tal till sådd- och startup-satsningar.

Hall (1992) och Himmelberg och Petersen (1994) visar att ett positivt kassaflöde kan vara mer betydelsefullt för FoU än för vanliga investe-ringar. Detta styrks även av Martinsson och Lööf (2010), i synnerhet för företag med dålig soliditet. För företag med god soliditet verkar denna effekt däremot vara liten, vilket stöder hypotesen om egenfinansieringens betydelse.

När bör staten gå in med riskkapital?Vad finns det för skäl för staten att gå in med risk-kapital? Det ekonomiska argumentet bygger på antagandet att ett marknadsmisslyckande skapat ett finansieringsgap (equity gap). Om marknaden för riskkapital fungerar perfekt innebär det en optimal resursfördelning. Därmed finns det inte några ekonomiska skäl till statliga marknadsin-gripanden. Om marknader saknas eller fungerar dåligt kan en statlig intervention motiveras av möj-ligheten att rätta till marknadsmisslyckanden.

Det finns flera teorier som på olika sätt legiti-merar statliga ingripanden. För det första kan en investering i en innovation ge större avkastning för samhället än för det enskilda företaget. Bland annat spill over-effekten till andra aktörer kan motivera offentligt stöd. För det andra kan of-fentliga medel indirekt bidra till att kluster växer genom att VC-fonder tenderar att koncentreras till sådana, vilket bland andra Florida och Kenney (1988) visat:

”Data presented herein make it reasonably clear that venture capital firms tend to cluster in two distinct areas: those with high concentrations of financial resources and those with high concentra-tions of technology-intensive business.” (Florida & Kenney 1988).

Även om Martinsson och Lööf hävdar att Sverige har en fungerande riskkapitalmarknad, är det all-mänt vedertaget att det finns ett finansieringsgap, en obalans mellan tillgång och efterfrågan på risk-kapital. Sweco Eurofuture AB (2008) undersökte på uppdrag av Nutek och Almi befintliga utbuds-strukturer och behovet av kompletterande finan-sieringsstöd. Den generella bilden var att det fanns ett gap mellan såddfasen och den där kommersiellt kapital träder in på allvar.

J. Lerner sammanfattar i boken Boulevard of Broken Dreams (2009) internationella erfarenhe-ter av statliga satsningar på riskkapital och kom-mer till följande slutsatser:

• Myndigheter kan inte bestämma hur VC-markna-den ska utvecklas. Satsningar utifrån ett top-down perspektiv misslyckas oftast.

• Brister i utformning, som oftast beror på bris-tande förståelse av entreprenöriella processer och implementering av program, leder vanligtvis till misslyckanden.

• Myndigheterna måste noga överväga sina åtgärder med utgångspunkt i sin katalytiska roll men samti-digt vara medvetna om sina begränsade möjligheter att direkt stimulera entreprenörer.

Trots svårigheterna finns det dock situationer där statligt riskkapital kan ha en avgörande betydelse för förverkligande av innovationer. Ofta kan offent-lig-privat samverkan vara det mest effektiva. Det gäller exempelvis vid stora infrastruktursatsningar.

Liten andel statligt kapital till företagsfinansiering

Den statliga andelen av det totala utbudet av kapital till företagsfinansiering är mycket liten. Almis företags-finansiering uppgick till endast 0,3 procent av den totala utlåningen till samtliga företag mellan åren 1998 och 2006. (Riksrevisionen, 2007).

30

Bristen på riskkapital sett som ett marknads misslyckandeSynen att brist på riskkapital är ett marknadsmiss-lyckande kan också analyseras utifrån en agentteo-rietisk ansats (Jensen & Meckling 1976) och teo-rier om asymmetrisk information (Akerlof 1970).

Agentproblemet kan uppstå när ägande och led-ning av ett företag är åtskilda. När både ägare och ledning vill maximera sin nytta uppstår en kost-nad (agentkostnad), förutsatt att båda parters in-tressen inte är identiska. I VC-sammanhang finns denna relation mellan entreprenören (agenten) och investeraren (principalen).

Asymmetrisk information uppstår när en part har mer information än den andra. Denna kan in-delas i dold information och dolda åtgärder. Exem-pel på dold information är att entreprenören har mer information och kunskap om sin affärsidé än investeraren. Detta kan leda till snedvridna urval (adverse selection). Ett exempel är när en entrepre-nör framställer affärsidén som bättre än vad den i verkligheten är. Det innebär ett informationspro-blem som kan leda till att övervärderade projekt genomförs. Exempel på dolda åtgärder är att in-vesteraren inte kan observera om entreprenören verkligen arbetar enligt plan och fattar rätta beslut (Tillväxtanalys 2009).

Agentteori, med begreppet asymmetrisk infor-mation, är användbar vid analysen av den offent-liga sektorns roll på VC-marknaden. I Haytons ut-värdering av the Scottish Co-Investment Fund, en del av den skotska VC-marknaden, ges exempel på hur bristande tillgång på information och kapital leder till ineffektiviteter.

”There are also investment asymmetries in that potential investors are not aware of available in-vestment opportunities and the potential gain that can be made. On the demand side it may be that investees are unaware of opportunities to obtain equity support. It may therefore be that there is less of an ‘equity gap’ and more of an ‘information gap’” (Hayton m fl 2008).

Med staten som medfinansiär i VC-fonder kan agentproblematiken uppstå i flera dimensioner: mellan staten och VC-företaget respektive mellan entreprenören och VC-företaget. Det faktum att asymmetrisk information präglar dessa relationer innebär risk för såväl snedvridna urval (adverse se-lection) som taktiskt spel (moral hazard).

Hur stort ska statens stöd vara? En studie av Brander m fl (2010) visar att de företag som får risk-kapital från VC-fonder med en liten andel offentligt kapital presterar bättre än de som får stöd från en fond med en stor andel. VC-fonder med litet statligt riskkapital presterar också bättre än helt privata res-pektive helt myndighetsägda. Utifrån dessa empiris-ka reslutat kan fonder där staten står för en mindre andel vara en lösning på multipla agentproblem.

Direkta och indirekta statliga åtgärder för att få fram mer riskkapitalStrategin för att med hjälp att statliga insatser få fram mer riskkapital kan delas in i direkta och indirekta åtgärder. De direkta åtgärderna via VC-fonder har traditionellt varit vanligast i Sverige. Strategin har varit att skapa statligt styrda fonder som Industrifonden och Norrlandsinvest (Till-växtanalys 2010). Indirekta åtgärder kan exempel-vis ske via skattekredit. De kan också ske i form av saminvesterings- eller hybridfonder, där staten investerar i privata VC-fonder.

Offentliga insatser ska präglas av additionalitet, vilket betyder att de ska komplettera den privata sektorn och inte konkurrera eller tränga ut den-na. Ju färre genomförda investeringar som skulle gjorts utan politisk åtgärd, desto större är den po-litiska insatsens additionalitet. Exempel på negativ sådan är statliga VC-fonder som är konstruerade så att de medför undanträngningseffekter.

Det finns få undersökningar inom detta område. Cummings och MacInstosh (2006) visade dock i en studie om Kanada att offentligt skattesubven-

Staten kan minska det finansiella gapet i tidiga skeden

I tidiga skeden kan företagens efterfrågan på kapital många gånger inte tillgodoses av det finansiella systemet. Det finansiella gapet i tidiga skeden är i stort detsamma i alla OECD-länder (OECD 2006). Enligt OECD (OECD 2005) kan staten förbättra riskkapitalförsörjningen genom att skapa en gynnsam investeringsmiljö, minska riskerna för investerarna, öka likviditeten och underlätta den entreprenöriella aktiviteten.

31

tionerade VC-fonder trängde ut VC-fonder. De vi-sade att det skulle genomförts ytterligare 400 in-vesteringar utan skattesubventionen.

Det är viktigt att konstatera att VC-fonder är en finansieringsform för ett litet antal företag med mycket hög tillväxtpotential. GEM (2003) uppskat-tar att 1,5 procent av alla företag i USA finansieras av venture capital. I Storbritannien uppskattades mot-svarande andel till endast två procent (SBS 2005). Bürgel m fl (2004) fann att tio procent av de mest snabbväxande högteknologiska företagen i Storbri-tannien och sju procent i Tyskland var finansierade av VC. Avinmelech och Teubals (2002) hävdar att framgångsrika VC-fonder bara kan fungera där den rätta infrastrukturen för tillväxt redan finns:

”… for VC directed public policy to be successful the VC industry support must be a part of a broa-der and more comprehensive set of policies which supports the whole tech cluster (R&D, innovation, startups and exit)” (Avinmelech & Teubals (2002).

Kluster och innovativa miljöerSedan slutet av 1980-talet har intresset för samspe-let mellan regionala miljöer, innovativa processer och konkurrenskraft ökat inom samhällsveten-skaplig forskning. Efter publiceringen av M. Por-ters bok The Competitive Advantage of Nations (1990), har begreppet kluster blivit mycket popu-lärt. Världsbanken, OECD och EU använder idag klusterbegreppet i sina policyformuleringar. Även i den svenska regeringens regionalpolitiska proposi-tion (2001/02:4) betonas klustrens betydelse:

”Företags innovations- och lärförmåga utveck-las i hög grad i samspel mellan olika aktörer och geografisk närhet är viktigt i detta sammanhang. Näringslivets omvandling och konkurrenskraft kan därför bäst förstås utifrån ett synsätt där det en-skilda företaget betraktas som en del av ett system bestående av alla företag, organisationer och andra aktörer med vilka företaget samspelar. Åtgärder för företagsutveckling bör i ökad utsträckning präglas av att företag betraktas som delar av ett system – innovationssystem och kluster.” (Prop. 2001/02:4)

Kluster är ett organiskt system som successivt utvecklas (Andersson m fl 2004), oftast under en mycket lång tidsperiod. Utvecklingen är långt

ifrån självklar eller automatisk (Ketels 2009). För mindre kluster är tekniköverföring en viktig fak-tor, främst inom högteknologi. Gemensam arbets-marknad och sociala kontakter är viktiga kanaler för tekniköverföringen (Forslid 2008).

Teorin om uppkomsten av stora kluster kan sö-kas i den nya ekonomiska geografin (NEG) (Krug-man 1991). Begreppet agglomeration spelar här en viktig roll. Den innebär förtätning. Ett exempel är att när företag flyttar till en marknad så ökar efter-frågan på och inflyttningen av arbetskraft. Detta ökar i sin tur marknaden och lockar nya företag.

Marknadsmisslyckanden är ur ekonomiskt per-spektiv viktiga skäl för att aktivt stödja klusterpo-litik (Ketels 2009). Bland sådana skäl finns:

• Koordinationsmisslyckanden – individuella företag tar bara hänsyn till sig själva i sina beslut gäl-lande lokalisering och investeringar i klustret.

• Informationsasymmetri – kunskapen om ”rätt” investeringar varierar mellan företagen i kluster.

• Utvecklingsberoende – eftersom beslut inte bara påverkar nutiden utan också den framtida utvecklingen av kluster.

Det råder betydande enighet bland forskarna om att kluster har väsentlig betydelse för tillväxten. Teorin om klusterfrämjande åtgärder är dock fort-farande under utveckling. De empiriska underlagen bygger i huvudsak på fallstudier. Det finns givet-vis mycket att lära från dessa. Men eftersom inget kluster är den andra likt, är det inte lämplig att i detalj försöka kopiera framgångsrika exempel.

Grunden för politiska åtgärder för att stimulera kluster är enligt Ketels (2009) att stödja skapande av plattformar för att kompensera för koordina-tionsmisslyckanden och åtgärda externaliteter. Dessa plattformar kan i ett statiskt perspektiv ge klusterföretagen bättre möjlighet att utnyttja po-tentiella länkar till existerande möjligheter. Där-med ökar de positiva externaliteterna. I ett dyna-miskt perspektiv kan plattformarna dessutom ge bättre underlag för investeringar i ny kapacitet.

Kunskaps- och informationsflöde över nation ella gränserI en globaliserad värld med fri handel och rörligt kapital sprids kunskap snabbt mellan länder. Då kan det vara lätt att tro att utvecklingen omfor-

32

mar världen till en ”placeless mass”. Men Storper (1992, 1995) ser ett motsatsförhållande mellan det-ta fenomen och centraliseringen av organisationer och teknologier.

Stolpers förklarar paradoxen med skillnaden mellan överlåtbara (tradeable) och icke överlåtba-ra (untradable) beroenden. Överlåtbara beroenden är nätverk bestående av producenter och kunder. Icke överlåtbara beroenden, som arbetsmarknad, normer, värden och andra institutioner, gör däre-mot regionen till ”a key, a necessary element in the ’supply architecture’ for learning and innova-tion” (Storper 1995). Detta kan ses som en utveck-ling av Lundvall och Johnssons (1994) teori om tacit knowledge. Denna tysta kunskap är kollek-tiv till sin natur, regionalt betingad och inflätad i ett mänskligt och socialt sammanhang. Marshall (1920) och senare Krugman (1991) hävdade att in-formationsflöde och kunskapsöverföring har geo-grafiska gränser, speciellt tyst kunskap.

Sedan 1990 har forskningen kring geografisk koncentration av företag vuxit snabbt. Audretsch och Feldman (1996) visar på ett klart samband mel-lan kunskapsintensiv verksamhet och geografisk koncentration i kluster. Delgado m fl (2010) visar att nya företag växer speciellt snabbt i kluster. An-dersson och Lööf (2009) visar på att vinsten hos innovativa företag är högre i Stockholmsområdet än övriga Sverige. En extensiv litteraturöversikt över empiriska resultat finns hos Abreu m.fl. (2004).

Skatter och innovation

Är ett högt skattetryck hämmande för tillväxten i ett land? Den markroekonomiska teorin ger inget entydigt svar.

I en litteraturgenomgång (Levine & Renelt 1992) av faktorer som påverkar ett lands tillväxt är skat-tekvotens betydelse ytterst oklar. En del studier vi-sade på ett negativt samband, andra på ett positivt. Agell m fl (1994) visar i en studie av OECD-länder att det finns en liten negativ direkt korrelation mellan skattekvot och tillväxt. Men om man antar att län-der med lägre BNP kommer att växa snabbare och rensar för denna effekt försvinner sambandet. När även den demografiska strukturen tas med i analy-sen finner författarna ett svagt positivt samband.

Ett skattesystem bör utformas så att det är trans-

parent och täcker breda skattebaser med så få un-dantag som möjligt. Detta ger förutsättningar för tillräckliga skatteintäkter utan allt för höga skat-tekilar (mellan lön efter skatt och lönekostnader före skatt) och andra marginaleffekter. Möjlighe-ter och motiv till fusk och skatteplanering minskar därmed. Samtidigt sjunker samhällets kostnader för skattebortfall och kontroller. Höga skattekilar hindrar också flera dynamiska effekter, eftersom allokeringen av resurser inte går till de områden i ekonomin som har högst produktivitet (Feldt 2008).

I en globaliserad värld är vissa skattebaser mer lättrörliga än andra. Öppna ekonomier med stor internationell handel måste därför anpassa skat-tesystemet till den allt större rörligheten i skat-tebaserna (Hines & Summers 2009). Små öppna ekonomier tvingas i större utsträckning förlita sig på mindre rörliga skattebaser såsom konsumtion, vissa tillgångsslag och punktskatter. Sverige avvi-ker dock från detta med en inkomstskatt som är högre än genomsnittet i EU och OECD.

Att förändra skatter för att påverka tillväxten måste alltid vägas mot andra skattepolitiska mål. Skatternas främsta uppgift är att vara en inkomst-källa för staten för att finansiera åtaganden inom den offentliga sektorn och socialförsäkringssyste-met. Skatter har också en omfördelande funktion. De kan även användas i stabiliseringssyfte och som ett viktigt styrmedel för att motverka marknads-misslyckanden och minska skadlig konsumtion (till exempel tobaks- och alkoholskatt) (SOU 2002:47).

Skatternas effekt på innovationsaktivitetenFör att korrekt analysera skatternas samlade effekt på innovationsaktiviteten i ett land är det viktigt att studera dess effekter på alla delar av innova-tionssystemet.

Henrekson m fl (2010) utgår från teorin om kompetensblock (Dahmén 1950, Eliasson 2005). De identifierar sju olika aktörer som med sina olika, kompletterande kompetenser samverkar i innovationsprocessen: entreprenören, uppfinna-ren, industrialisten, utbildad arbetskraft, riskka-pitalisten, aktörer i andrahandsmarknader (exit markets) och kompetenta kunder.

Inga enskilda skatter är riktade speciellt mot nå-gon av dessa typer av aktörer. Därför är det svårt att avgöra den totala påverkan på innovationsprocessen av förändringar i skatterna (Henrekson m fl 2010).

33

Progressiviteten i inkomstskatten påverkar de an-ställda direkt genom olika incitament som kan påverka arbetsinsatsen, arbetsutbudet, yrkes- och utbildningsval och karriärambitioner.

Högre progressivitet ger lägre utbildningspremi-er, vilket kan antas minska utbudet av högutbildad arbetskraft inom sektorer med hög lönebetalnings-förmåga för sådan personal. Om entreprenörens intäkter beskattas som arbetsinkomst, påverkar detta incitamenten att bli egenföretagare jämfört med om möjligheten att redovisa inkomsten som lägre beskattad kapitalinkomst finns. Enligt Hen-rekson m fl (2010) gäller detta speciellt i mindre, innovativa och snabbväxande entreprenörsföretag – gaseller (high-impact entrepreneurs).

En hög utdelningsskatt kan styra entreprenörer att hålla kvar kapitalinkomsten i företaget och låsa fast den i äldre projekt. Därmed försvåras finan-sieringen av nya företag. Om utdelningsskatten varierar mellan olika typer av ägare, till exempel om institutionellt ägande har lägre utdelningsskatt jämfört med privata kapitalägare, kan det miss-gynna små och medelstora företag.

Bolagsskatten är en viktig faktor för lokalise-ring av ett företags verksamhet. Detta gäller inte minst internationella koncerner med verksamhet i

många länder. Länder konkurrerar idag med lägre bolagskatt. Detta kommer även i framtiden att pressa bolagsskatterna. Men som Globaliserings-rådet (2009) påpekar, har Sverige lite att tjäna på att gå före i denna utveckling. Viktigare är att sän-ka andra skatter som sannolikt har större effekter på tillväxten (Henrekson m fl 2010).

Den nominella bolagsskatten och den effektiva skatten skiljer sig ofta åt. Avskrivningsregler och la-gervärderingsregler gör exempelvis att den effektiva bolagsskatten är beroende av företagets agerande. Strävan att minska bolagets marginella skatt kan gå före mer produktiva satsningar. Detta riskerar att minska företagets tillväxt (Henrekson m fl 2010).

Kapitalbeskattningen i Sverige är hög i förhål-lande till jämförbara länder (Globaliseringsrådet 2009). Henrekson och Jakobsson (2008), hävdar att detta gynnar utländska ägare på bekostnad av svenska. En hög ägarbeskattning påverkar också kapitaltillgången och förmögenhetsuppbyggna-den. Även regler som gynnar institutionellt ägande tränger ut privat ägande (Globaliseringsrådet 2009).

Henrekson m fl (2010) analyserar politiska refor-mer som gynnar avancerade entreprenörer. Deras slutsats är att skatteneutralitet mellan ägarkatego-rier och finanskällor har stor effekt på framväxten

Hur stort är det svenska skattetrycket?

Bolagsskatten har av olika länders regeringar använts som ett aktivt medel att styra direktinvesteringar till respektive land. Detta har medfört att den genomsnittliga nominella bolagsskattesatsen successivt sjunkit i OECD-länderna och främst bland EU-länderna. År 1995 var den 28 procent i Sverige jämfört med 37,5 procent i EU:s 27 medlemsstater. År 2011 var motsvarande skatt i Sverige 26,3 procent medan EU-snittet sjunkit till 23 procent. Men Sverige ligger fortfarande på OECD-snittet och lägre än de stora europeiska länderna som Tyskland, Frankrike och Storbritannien och även USA vars skatt var 40 procent (KPMG 2011).

Den nominella bolagsskatten bör kompletteras med andra delar av skattesystemet för att bestämma dess dynamiska ef-fekt på nyetablering och direktinvesteringar. Viktiga faktorer som har betydelse är ett lands avskrivningsregler, beskattning av skulder och realisationsvinster, utdelning och räntor. Genom att ta hänsyn till alla dessa faktorer kan man beräkna ett lands effektiva bolagsskatt. Detta mått är i ett internationellt sammanhang mer relevant för företagens investeringsbeslut. Den effektiva bolagsskatten i Sverige var år 2009 23,2 procent vilket var lägre än EUs genomsnitt. (DS 2011:17).

Man kan även beräkna den effektiva marginella skattesatsen. Detta mått visar effekten av bolagsskatten på avkast-ningen för nya investeringar. År 2009 var den 17,4 procent, betydligt under genomsnittet i EU (DS 2011:17).

Den entreprenöriella aktiviteten styrs även av andra skatter. Skillnaden i skattekilar på arbete har också en betydande effekt (Ballack m fl 2008). Skattekil definieras som den andel av arbetskostnaden som utgörs av skatter, det vill säga summan av individens inkomstskatt och löneskatt som arbetsgivaren betalar. Jämfört med andra OECD-länder var skattekilen i Sverige relativt hög år 2009. Men med jobbskatteavdrag och sänkning av arbetsgivaravgift närmar sig Sverige genomsnittet för övriga OECD-länder (DS 2011:17).

34

av snabbväxande företag. Bolagskatterna bör därför vara neutrala mellan branscher. Det bör också finnas en skattemässig symmetri mellan vinst och förlust.

Arbetsmarknaden och innovationer

En ökad flexibilitet är viktig för att stimulera flödet av resurser från lågproduktiva till högproduktiva ar-beten, yrken, företag, branscher och regioner. Forsk-ningen drar slutsatsen att arbetsmarknadsreglering-ar, speciellt regler för anställningsskydd, inverkar på ekonomins omställningsförmåga (Globaliseringsrå-det 2009). Högre uppsägningskostnader leder visser-ligen till färre uppsägningar. Men de kan också leda till att företag anställer färre medarbetare. Skedinger (2008) visar att omsättningen av jobb blir lägre och strukturomvandlingen går långsammare i länder där kostnaden för att friställa arbetskraft är hög.

Starka arbetsmarknadsregleringar avhåller en-treprenörer från att anpassa sin arbetskraft efter marknadssvängningar. Därigenom ökar risken för företaget (Audretsch m fl 2001). Ett lägre anställ-ningsskydd gör det samtidigt mer fördelaktigt att starta eget (van Stel m fl 2007). Bosma och Levie re-dovisar i 2010 års Global Entrepreneurship moni-toring (2010) sambandet mellan andelen av befolk-ningen som är engagerade i företag som förväntas växa och graden av anställningsskydd. Författarna visar att ju starkare anställningsskydd, desto lägre andel av befolkningen engageras i dessa företag.

Centrala löneuppgörelser ger en låg lönespridning mellan företag och missgynnar små och unga fö-retag (Henrekson & Johansson 2009). Det mins-kar även rörligheten av arbetskraft mellan företag och branscher med olika produktivitet. Risken är därmed stor att centrala löneuppgörelser bromsar nödvändig strukturomvandling genom att förhin-dra att resurser överförs från låg- till högproduk-tiva sektorer inom ekonomin.

En hög rörlighet mellan företag ger kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Almeida och Kogut (1999) testar sambandet mellan arbetskraftens rörlighet och kunskapsflöde. De undersöker om ingenjörers mobilitet mellan företag ger fler patent inom halv-ledarindustrin i USA. Slutsatsen är att den inomre-gionala rörligheten mellan företag har en positiv inverkan på lokaliseringen av kunskap. Liknande resultat har också nåtts i studier i Danmark (Dahl 2002) och Sverige (Power & Lundmark 2004).

Andersson och Thulin (2008) finner i en studie av regional utveckling ett klart samband mellan rörligheten bland högutbildade och produktivitets-tillväxt. Detta stöder enligt författarna teorierna om sambandet mellan arbetskraftens rörlighet och humankapitalackumulationen.

En hög rörlighet ger effektivare matchning av arbetskraften. Unga som träder in på arbetsmark-naden byter ofta jobb och får därmed successivt högre lön. Bytet av arbete kan ses som en match-ningsprocess. Unga arbetstagare byter arbete tills de har hittat ”rätt jobb” (Topel & Ward 1992).

Arbetsmarknadens funktionsätt

Sverige har i ett internationellt perspektiv en hög sysselsättningsgrad. År 2009 var den 72,2 procent, jämfört med OECD genomsnittet på 64,8 procent. Detta beror på kvinnornas internationellt sett höga deltagande i arbetsmark-naden. Däremot är sysselsättningsgraden för utrikes födda låg i ett internationellt perspektiv (DS 2011:17).

Företagens efterfrågan på arbetskraft ställer krav på en väl fungerande arbetsmarknad. En faktor som påverkar rörlig-heten är omfattningen av anställningsskyddet. OECD har ett vägt index över anställningsskyddet som omfattar 21 olika delindex inom huvudområdena uppsägning av fast arbetskraft, reglering av tidsbegränsad arbetskraft och kollektiva upp-sägningar. I Sverige är anställningsskyddet något mindre strikt än OECD-genomsnittet. Men för uppsägning av fast perso-nal är reglerna ett av OECDs mest strikta (20 av 22 länder). Motsatsen gäller för anställningsskyddet av tidsbegränsade anställningar där Sveriges lagstiftning/avtal är mindre strikt än de flesta OECD-länders (5 av 22 länder) (DS 2011:17).

Rörligheten på arbetsmarknaden kan mätas på flera sätt. Två exempel är andel anställda som arbetat upp till 12 må-nader hos sin arbetsgivare och genomsnittligt antal år hos samma arbetsgivare. Enligt båda dessa mått ligger Sverige på en medelnivå.

35

Behovet av ett innovations-politiskt ramverk

Olika utgångspunkter De svenska erfarenheterna från den ekonomiska krisen och devalveringen i början av 1990-talet ledde till den politiska slutsatsen att ett finans-politiskt ramverk var nödvändigt. I detta blev överskottsmålet ankaret; den offentliga sektorns sparande (inkomster minus utgifter) ska motsvara i genomsnitt en procent av BNP över en konjunk-turcykel. Inflationsmålet inom penningpolitiken är ett motsvarande ankare.

Framgångarna med det finanspolitiska ramver-ket har inspirerat till diskussioner om ett motsva-rande innovationspolitiskt ramverk. Skillnaden mellan de frågor ramverken ska hantera är up-penbar. Det finanspolitiska gäller hanteringen av statsbudgeten. Beslutsområden och beslutsvariab-ler är tydliga.

En central roll i en politik för tillväxt, förnyelse och välstånd är innovationspolitiken. En sådan kan vara genomtänkt och transparent eller adhoc-mässig och svåröverskådlig. Ett innovationspoli-tiskt ramverk ger stadga, långsiktighet och trans-parens i innovationspolitiken.

Ett innovationspolitiskt ramverk hjälper politi-ker och andra beslutsfattare att agera i frågor som gäller innovationssystemet och innovationsproces-serna. Dessa består av många och sammanflätande förändringsprocesser med ett stort antal aktörer inblandade. Innovationspolitik i vid mening be-drivs på många håll i samhället. Ett ramverk tyd-liggör spelreglerna: mål, ansvar och handlingsut-rymme.

Genomgången i denna rapport visar på viktiga utgångspunkter för utformningen av en innova-tionspolitik:

• Innovationer har olika ursprung och drivkrafterna för att förverkliga dem varierar.

• Innovationspolitiska åtgärder bör utformas utifrån en medvetenhet om vilken huvudaktivitet i innova-tionssystemet man vill påverka.

• Ekonomisk tillväxt och förnyelse handlar om något helt annat än enbart produktionsfaktorer. Viktigast är samspelet mellan kunskapsgenerering och en-treprenörsverksamhet. Med det sistnämnda avses verksamhet som har den avgörande funktionen att omvandla idéer och uppfinningar till innovationer som kommer till nytta genom att till exempel efter-frågas på en marknad.

• Institutioner – både formella och informella – är centrala för effektiviteten i ett innovationssystem.

Syftet med denna forskningsöversikt är att visa vilka svar forskningen ger på frågor om olika inn-ovationspolitiska åtgärders effekt och lämplighet. Som vi visat beror svaret på vilket område vi talar om. Forskningen ger relativt tydliga besked om de positiva effekterna på produktivitet och eko-nomisk tillväxt av satsningar på utbildning och grundforskning. När det gäller effekterna av till exempel skattepolitik och riskkapitalsatsningar är forskningsresultaten inte lika entydiga.

Inspireras men inte kopieraInnovationer handlar om unika processer med osä-kert utfall. Därför kommer även en genomarbetad innovationspolitik alltid ha inslag där det handlar om att pröva sig fram och lära av egna och andras framgångar och misstag. Att exempelvis inspire-ras av andra länders policyåtgärder kopplade till identifierade utmaningar, stora som små, är både nödvändigt och önskvärt. Men att direkt kopiera dem är varken lämpligt eller möjligt.

36

Exempel på ett sådant område är stöd till klus-ter. Grunden för politiska åtgärder är att stödja skapandet av plattformar för att kompensera för koordinationsmisslyckanden och åtgärda externa-liteter. Alla kluster är unika och bygger på lokala förutsättningar. Man kan lära av exmplen från an-dra kluster. Men det går inte att kopiera.

Komplettera marknaden och privata aktörerEtt genomgående tema i denna skrift är att po-licyåtgärder bör sättas in inom områden där ef-fektiviteten i innovationsprocessen hotas av mark-nadsmisslyckanden eller systemsvagheter. Detta gäller såväl politiska insatser generellt som i mer avgränsade avseenden som till exempel när staten bör engagera sig på riskkapitalmarknaden.

Innovationspolitiken ska som huvudprincip komplettera marknaden och privata aktörer, inte ersätta eller tränga ut dessa. Inte minst forskning-en som betonar entreprenörernas roll understryker detta. Den visar att innovationer i många fall sker genom små stegvisa förändringar som genomförs genom enskilda företags agerande. I andra fall samarbetar olika företag för att utveckla nya varor eller tjänster, utan att staten är direkt involverad eller behöver vara det. Detta är helt naturliga pro-cesser eftersom företagen är de som bäst känner produktionsförhållandena, marknaden och dess produkter.

Men även om marknaden fungerar och är inno-vationsinriktad finns det vissa uppgifter som fö-retag inte kan fullgöra effektivt. Ett exempel är implementeringen av patentsystem. Ett annat är grundforskningen där den samhällsekonomiska avkastningen sällan kan rymmas i ett företags resultaträkning. Ett tredje område är samhälls-byggnad.

Inom alla dessa områden kan dock företag ha viktiga uppgifter som underleverantörer. Vad som är offentlig respektive privat innovationsverksam-het är ofta flytande. Det behöver inte vara negativt så länge samspelet är dynamiskt, kreativt och leder till resultat.

Att avgöra om ett offentlig agerande inom inno-vationsområdet är motiverat eller inte, kräver en analys av de rådande förhållandena. Enligt Ed-quist (2002) måste två villkor vara uppfyllda för att offentlig intervention ska vara motiverad. För det första måste marknaden misslyckas med att

uppfylla de mål som formulerats i den politiska processen. För det andra måste de offentliga myn-digheterna ha förmåga att lösa eller mildra pro-blemet.

Riskfyllda satsningar långt ifrån traditionell industripolitikEn aktiv innovationspolitik måste innefatta risk-fyllda satsningar inom områden som kunskaps-uppbyggande, infrastruktur, nätverksbyggande och försöksprojekt. Den har därmed mycket litet gemensamt med en traditionell industripolitik som utmärks av att staten håller branscher och företag under armarna eller agerar företagare. Ofta leder en sådan till bevarande av en föråldrad industri-struktur.

Innovationspolitik innefattar många politiska områden samtidigt. Hela samhället berörs. Aktö-rer från många sektorer måste därför vara engage-rade och delaktiga i utformningen. Arbetet bör ha en bred politisk förankring och ledas från högsta politiska nivå. Detta sänder signaler om frågans stora betydelse till alla delar av samhället.

En innovationspolitik värd namnet måste ha en tydlig vision och vara väl förankrad, helst över de politiska blockgränserna. Innovationspolitiken kan annars lätt bli offer för dagspolitiska utspel och påtryckningar som motverkar syftet med ge-nomförandet.

I ett dynamiskt samhälle måste innovationspo-litiken ständigt utvärderas, omprövas och föränd-ras. När utvecklingen går framåt och verkligheten förändras krävs att också politikens inriktning för-ändras. För att vrida politiken i rätt riktning krävs utvärdering, så att felsatsningar och otillräckliga insatser kan identifieras och åtgärdas.

Ramverkets rollFör att innovationspolitiken ska bli framgångsrik och för att det politiska lärandet av ska underlät-tas är det viktigt att ha en helhetssyn på innova-tionsprocessen och innovationspolitiken. Politiska beslut och åtgärder skall komplettera och stödja varandra. De ska också vara genomtänkta och transparenta för alla berörda.

I ett innovationspolitiskt ramverk kan stabila och tydliga spelregler läggas fast som utgångs-punkt för innovationspolitiska strategier och åt-gärder. Vi har här belyst frågor som kan tas upp i

37

arbetet med ett ramverk. Hur det ska struktureras och vilket konkret innehåll det bör ha ligger utan-för vårt uppdrag.

Innovation för tillväxt

Denna skrift är en del av IVA-projektet Innovation för tillväxt. I oktober 2011 presenterade projektet Innovationsplan Sverige – underlag till en svensk innovationsstrategi (IVA 2011).

Planens vision uttrycker det övergripande må-let: att skapa Sveriges framtida välstånd med kun-skapsintensiva företag och arbeten. Ständig förny-else och innovation gör Sverige till ett av världens mest attraktiva land att bo och verka i.

Projektet har sedan arbetat med en rad strate-giska områden inom innovationssystemet och gett konkreta förslag till förändringar. En utgångs-punkt har varit avvägningen av nödvändiga offent-liga insatser kontra risken för att störa i grunden sunda marknadsmekanismer. Exempel på detta är konkreta förslag inom följande områden:

• Ge universitet och högskolor möjlighet att helt äga sina innovationsprocesser.

• Effektivare matchning mellan utbildningsutbud och arbetsmarknadens efterfrågan på kompetens.

• Förslag om skatteförändringar för att stimulera till ökade FoU-insatser.

• Öka tillgången till riskkapital i tidiga skeden under en begränsad tid, eftersom den svenska venture capital-marknaden visat tydliga brister.

• Stimulera små och medelstora företag genom ökad offentlig innovationsupphandling.

• Ge myndigheterna ett tydligare mandat för att driva förändring och innovation.

• Inrätta ett Prioriteringsråd med uppgiften att göra de statliga prioriteringarna koordinerade, effektiva och transparenta.

Vi vill lyfta fram två slutsatser. Den första är att det pågående arbetet med en innovationsstrategi för Sverige är mycket angeläget. Den andra är att det samtidigt bör utformas ett innovationspolitiskt ramverk som är mer beständigt och principiellt än strategin. Denna kan då fokusera på insatser på medellång sikt för att skapa ett innovationskraf-tigare Sverige.

38

39

Bibliografi

Abernathy, W., & Clark, K. B. (1985). Innovation: Mapping the Winds of Creative Destruction. Re-search Policy, 14, ss. 3–22.

Abreu, M., De Groot, H. L., & Florax, R. J. (2004). Space and Growth: A Survey of Empirical Evidence and Methods. Tinbergen Institute Wor-king Paper No. TI 04–129/3.

Acs, Z. (Winter 2006). How is Entrepreneurship Good for Economic Growth. Innovations.

Adams, J. (1990). Fundamental Stocks of Know-ledge and Productivity Growth. Journal of Politi-cal Economy, 98, 673–701.

Agell, J., Lindh, T., & Ohlsson, H. (1994). Till-växt och offentlig sektor. Ekonomisk debatt, 5, 546–554.

Akerlof, G. A. (1970). The Markets of Lemon: Quality Uncertainty and the Market Mechanism. The Quarterly Journal of Economics, 84(3), 488–500.

Almeida, P., & Kogut, B. (1999). Localization of Knowledge and the Mobility of Engineers in Re-gional Networks. Management Science, 45(7), 905–917.

Almus, M., & Nerlinger, E. (1999). Growth of New Technology-Based Firms: Which Factors Matter. Small Business Economics, 13, ss. 141–154.

Andersson, M. (2010). Vilka innoverar och varför? Företags- och regionfaktorer. i P. Braunerhjelm, En innovationsstrategi för Sverige (Swedish Eco-nomic Forum Report 2010, ss. 29–45). Stockholm: Entreprenörskapsforum.

Andersson, M., & Lööf, H. (2009). Key Characte-ristics of the Small Innovating Firms. Stockholm: CESIS Working Paper.

Andersson, M., & Thulin, P. (2008). Globalise-ring, arbetskraftens rörlighet och produktivitet. Stockholm: Globaliseringsrådet.

Andersson, P., Asplund, O., & Henrekson, M. (2002). Betydelsen av innovationssystem: Utma-ningar för smhället och politiken. Stockholm: Vin-nova.

Andersson, T., Seger, S. S., Sorvik, J., & Hansson, E. W. (2004). The Cluster Policy Whitebook: In-ternational Organisation for Knowledge Econo-mics and Enterprise Development. Malmö.

Arrow, K. (1962). The Economic Implication of Learning by Doing. Review of Economic and Sta-tistics, 80, ss. 155–173.

Arrow, K. (1974). The Limits of Organizations. New York: Norton.

Arvidsson, G., Bergström, H., Edquist, C., Högberg, D., & Jönsson, B. (2007). Medicin för Sverige – Nytt liv i en framtidsbransch. Stockholm: SNS förlag.

ARWU. (2011). Academic Ranking of World Uni-versities 2011. Hämtat från http://www.arwu.org/

Audretsch, D. B., Carree, M. A., van Steel, A., & Thurik, A. R. (2001). Does Entrepreneurship Re-duce Unimployment? Tinbergen Institut Discus-sion Paper 2001–074/3.

Audretsch, D. (2007). Entrepreneurship, Capital and Economic Growth. Oxford Review of Eco-nomics Policy, 23(1), 63–78.

40

Audretsch, D., & Feldman, M. P. (1996). R&D Spillover and the Geography of Innovation and Production. American Economic Review, 86, 630–640.

Audretsch, D., & Stephan, P. (1996). Company-Science Location Links: The Case of Biotechnology. American Economic Review, 86, ss. 641–652.

Audretsch, D. (2003). Entrepreneurship – A Survey over Literature. Enterprise paper.

Avnimelech, G., & Teubal, M. (2002). Venture capital policy in Israel: A comparative study. Jerusalem: The Hebrew University.

Bager-Sjögren, L. (2006). Forskning och ekono-misk tillväxt – En översikt. Östersund: ITPS.

Bania, N., Eberts, R., & Fogarty, M. (1993). University and the Start-up of New Companies. Review of Economics and Statistics, 75, ss. 761–766.

Barba Navaretti, G., & Venables, A. (2005). Multi-national Firms in the World Economy. Prince ton: Princeton University Press.

Barney, J. (1991). Firm Resource and Sustained Competitive Advantage. Journal of Management, 17, 99–120.

Barro, R. J., & Sala-I-Martin, X. I. (1995). Econo-mic Growth. MIT Press.

Bartelsman, E. J., Haltiwanger, J., & Scarpetta, S. (2004). Microeconomic Evidence of Creative De-struction in Industrial and Developing Countries. World Bank.

Baumol, W. (1993). Entrepreneurship, Manage-ment ant the Structure of Payoffs. Cambridge MA: MIT Press.

Baumol, W. (2004). Entrepreneurial Enterprises, Large Established Firms and Other Components of the Free Market Growth Machine. Small Busi-ness Economics, 23(1), 9–21.

Baumol, W. (2002). The Free-Market Innovation Machine – Analyzing the Growth Miracle of Capi-talism. Princeton: Princeton University Press.

Baumol, W. (2010). The Micro Theory of Inno-vative Entrepreneurship. Princeton: Princeton Univeristy Press.

Benhabib, J., & Spiegler, M. M. (1994). The Role of Human Capital in Economic Development: Evi-dence from Aggregate Cross-Country Data. Jour-nal of Monetary Economics, 34(2), 143–74.

Bergman, E. M. (1990). The Economic Impact of Industry-funded University R&D. Research Po-licy, 19, 340–355.

Birch, D. L. (2006). What have we learned? Foun-dations and Trends in Entrepreneurship, 2(3), 197–202.

Bloningen, B. A., & Taylor, C. T. (2000). R&D Intensity and Acquisitions in High-Technology In-dustries: Evidence from the US Electronic and Elec-trical Equipment Industries. Journal of Industrial Economics, 48(1), 47–70.

Brander, J., Du, Q., & Hellmann, T. (2010). The Effect of Government-Sponsored Venture Capi-tal: International Evidence. NBER working paper series w16521.

Braunerhjelm, P. (2010). Entrepreneurship, Inno-vation and Economic Growth – Past Experience, Current knowledge and Policy Implications. CE-SIS Working Paper Series, 224.

Braunerhjelm, P. (2011). Entrepreneurship, inno-vation and economic growth: interdependencies, irregularities and regularities. i D. B. Audretsch, O. Falck, & A. Lederer, Handbook of Research on Innovation and Entrepreneurship (ss. 161–2123). Cheltenham: Edward Elgar Publishing Ltd.

Braunerhjelm, P., & Svensson, R. (2010). Inventor's Role: Was Schumpeter Right? Journal of Evolutio-nary Economics, 20, 413–444.

41

Braunerhjelm, P., Acs, Z., Audredtsch, D. B., & Carlsson, B. (2010). The Missing Link: Know-ledge Diffusion and Entrepreneurship in Endoge-nous Growth. Small Business Economics (34), ss. 105–125.

Breschi, S., Malerba, F., & Orsenigo, L. (2000). Technological Regimes and Schumpeterian Pat-terns of Innovation. Economic Journal, 110, 388–410.

Business Decision Limited. (2003). The Power of Customers to Drive Innovation.

Bürgel, O., Fier, A., Licht, G., & Murray, G. (2004). The internationalisation of young high-tech firms: An empirical analysis in Germany and the United Kingdom. Heidelberg: Physica-Verlag HD.

Caballero, R. (2007). Specificity and the Macro-economics of Restructuring. Cambridge MA: MIT Press.

Carlsson, B., Acs, Z. J., Audretsch, D. B., & Brau-nerhjelm, P. (2009). Knowledge Creation, Entre-preneurship and Economic Growth. Industrial and Corporate change, 18.

Carree, M. A., & Thurik, A. R. (2010). The Im-pact of Entrepreneurship on Economic Growth. i Z. J. Acs, & D. B. Ausdretsch, Handbook of Entre preneurship Research. Springer.

Casson, M. C. (2003). The Entrepreneur: An Eco-nomic Theory. Cheltenham: Edward Elgar.

Cohen, W. M., & Levinthal, D. A. (1990). Absor-bation Capacity – A New Perspective on Learning and Innovation. Administrative Science Quarter-ly, 35, 128–152.

Cumming, D., & McIntosh, J. G. (2003). Compa-rative venture governance: Private versus labour sponsored venture capital funds. CESifo Working Paper No. 853.

Dahl, M. S. (2002). Embedded Knowledge Flows through Labor Mobility in Regional Cluster in Denmark. Paper to be presented at the DRUID Summer Conference "Industrial Dynamics of the New and Old Economy – who is embracing whom?". Copenhagen/Elsinore 6–8 June 2002.

Dahmén, E. (1994). Dynamic of Entrepreneur-ship, Technology and Institutions. i E. Dahmén, L. Hannah, & I. M. Kirzner, The Dynamic of En-trepreneurship, Crafoord Lecture 5. Lund: Lunds universitet.

Delgado, M., Porter, M. E., & Stern, S. (2010). Clusters and Entrepreneurship. Journal of Econo-mic Geography, 10(4), 495–518.

DS 2011:17. (2011). Sveriges företagande och konkurrenskraft – Internationell benchmarking. Närings departementet Regeringskansliet.

Edquist, C. (2004). System of Innovation: Perspec-tive and Challenge. i J. Fagerberg, D. C. Mowery, & R. R. Nelson, The Oxford Handbook of Inno-vation. Oxford: Oxford University Press.

Edquist, C. (2002). Innovationspolitik för Sverige – mål, skäl, problem och åtgärder. Stockholm: Vinnova.

Edquist, C., & McKelvey, M. (2000). System of Innovation. Cheltenham: Edward Elgar.

Ejermo, O., & Kander, A. (2009). The Swedish Paradox – Revisted. i C. Karlsson, & R. Stough, Entrepreneurship and Innovation in Functional Regions. Cheltenham: Edward Elgar.

Ekonomifakta. (2011). Hämtat från http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Skatter/Skatterna-forklaras/Bolagsskatt/

Eliasson, G. (1996). Competence Blocks in the Ex-perimentally Organized Economy – On Regional Industrial Transformation in the Global Economy. i G. Eliasson, The Birth, the Life and the Death of Firms (ss. 27–143). Stockholm: Ratio.

42

EU. (2020). Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla. Bryssel: EU-kommis-sionen.

EU. (2011). Innovation Union Competitiveness report 2011.

Feldt, K-O. (2009). Mot en ny skattereform – Glo-balisering och den svenska välfärden. Underlags-rapport nr 27 Globaliseringsrådet.

Florida, R. L., & Kenney, M. (1988). Venture Ca-pital and High Technology Entrepreneurship. Re-gional Studies, 22(1), s. 33.48.

Forslid, R. (2008). Du sköna nya globaliserade värld? Starka kluster och svaga regioners bety-delse för ekonomisk tillväxt. Globaliseringsrådet.

Fredriksson, P. (1997). Economic Incentives and the Demand for Higher Education. Scandinavian Journal of Education, 99, 129–42.

Freeman, C. (1987). Technological Infrastructure and International Competiveness: Lessons from Japan. London: Pinter.

Freeman, C., & Louçã, F. (2002). As Time Goes By. Oxford: Oxford Scholarship Online Monographs.

Freeman, R. B. (1986). Demand for Education. i O. Aschenfelter, & R. Layard, Handbook of Labor Economics Vol 1 (ss. 357–86). Elseviewer Science Publisher BV.

Gans, J. S., Hsu, D. H., & Stern, S. (2002). When does Start-Up Innovation Spur the Gale of Crea-tive Destruction? RAND Journal of Economics, 33(4), 571–586.

GEM. (2003). Global Entrepreneurship Monitor 2002. Babson College and London.

GEM. (2003). Global Entrepreneurship Monitoring Global Report 2003. Babson College and London.

GEM. (2010). Global Entrepreneurship Monitoring Global Report 2010. Babson & Universidad del Desarrollo.

Gibbon, M., Limoges, C., Nowotny, H., Schwartz-man, S., Scott, P., & Trow, M. (1994). The New Production of Knowledge: The Dynamic of Sci-ence and Research in Contemporary Society. Lon-don: Sage Publication.

Griffith, R., Redding, S., & van Reenen, J. (2004). Mapping the Two Faces of R&D – Productivity Growth in a Panel of OECD Manufacturing Industri-es. Review of Economics and Statistics, 86, 883–895.

Hall, B. H., Mainresse, J., & Mohonen, P. (2010). Measuring Returns of R&D. i B. Hall, & N. Rosen berg, Handbook of Economics and Inno-vation. Amsterdam: North-Holland.

Hall, B. (2002). The Financing of Research and Development. Oxford Review of Economic Po-licy, 18, 35–51.

Hall, B., & Lerner, J. (2010). Financing of R&D and Innovation. i B. Hall, & N. Rosenberg, Hand-book of the Economics of Innovation. Elsevier.

Haribson, F., & Myers, C. (1965). Manpower and Education. McGraw-Hill.

Hayton, K., Thom, G., Percy, V., Boyd, C., & La-timer, K. (2008). Evaluation of the Scottish co-investment fund – A report to Scottish Enterprise. Glasgow: Hayton Consulting & GEN.

Hellman, T., & Puri, M. (2002). Venture Capital and the Professionalization of Start-Up Firms: Em-pirical Evidence. The Journal of Finance, 13(4), 169–197.

Henrekson, M. (2002). Strategier för en fram-gångsrik kommersialisering av svensk universitets-forskning. Ekonomisk debatt, 30 (2), ss. 159–170.

Henrekson, M., & Jakobsson, U. (2008). Globali-sering och den svenska ägarmodellen. Stockholm: Globaliseringsrådet.

Henrekson, M., & Jakobsson, U. (2001). Where Schumpeter was Nearly Right – the Swedish Mo-del and Capitalism, Socialism and Democracy. Journal of Technology Transfer, 26(3), 207–231.

43

Henrekson, M., & Johansson, D. (2009). Com-petencies and Institutions for Fostering High-Growth Firms. Foundations and Trends in Entre-preneurship, 5(1), 1–82.

Henrekson, M., & Stenkula, M. (2007). Entrepre-nörskap. Stockholm: SNS Förlag.

Henrekson, M., Johansson, D., & Stenkula, M. (2010). Taxation, Labor Market Policy and Hig-Impact Entrepreneurship. Journal of Industry, Competition and Trade, 10, 275–296.

Hines, J., & Summers, L. (2009). How Globali-zation Affects Tax Design. Cambridge MA: NBER Working Paper 14664.

Holcombe, R. G. (1998). Entrepreneurship and Economic Growth. Quarterly Journal of Austrian Economics, 1, ss. 45–62.

IVA. (2010). Innovation, entreprenörskap och till-växt. Stockholm.

IVA. (2011). Innovationsplan Sverige – Underlag till en svensk innovationsstrategi. Stockholm: IVA.

Jacobsson, S., & Lauber, V. (2006). The policy of Energy System Transformation – Explaining the German Diffusion of Renewable Energy Techno-logy. Energy Policy, 34(3), 256–276.

Jaffee, D. (1989). Real Effects of Academic Re-search. American Economic Review, 79(5), 957–70.

Jensen, M. C., & Meckling, W. H. (1976). Theory of the Firm: Managerial Behavior, Agent Costs and Ownership Structure. Journal of Financial Economics, 3(4), 913–929.

Jensen, R., & Thursby, M. (2001). Proofs and Pro-totypes for Sale: The Tale of University Licensing. 91, ss. 240–259.

Johansson, B., Karlsson, C., & Backman, M. (2007). Innovation Policy Instruments. CESIS.

Ketels, C. (2009). Clusters, Cluster Policy and Swedish Competitiveness in the Global Economy. Globaliseringsrådet.

Ketels, C. (2010). Global Pressure – Nordic So-lution? Nordic Globalization Barometer. Köpen-hamn: Nordiska Rådet.

Kirzner, I. M. (1973). Competition and Entrepre-neurship. Chicago: University of Chicago Press.

Knight, F. H. (2002/1921). Risk, Uncertainty and Profit. Boston: Beard Books.

KPMG. (2011). KPMG's Corporate and Indirect Tax Survey 2010. KPMG.

Krantz, T., & Bengtsson, C. (2011). Näringsliv och akademi – en omöjlig relation? Svenskt Nä-ringsliv.

Krueger, A. B., & Lindahl, M. (2001). Education for Growth; Why and for Whom. Journal of Eco-nomic Literature, XXXIX(Dec), 1101–1136.

Krugman, P. (1991). Increasing Returns and Eco-nomic Geography. Journal of Political Economy, 99(3), ss. 857–879.

Lerner, J. (2009). Boulevard of Broken Dreams. Princeton: Princton University Press.

Levine, R., & Renelt, D. (1992). A Sensitivity Ana-lysis of Cross-Country Growth Regression. Ame-rican Economic Review, 82(4), 942–963.

Lucas, R. (1988). On the Mechanics of Economic Development. Journal of Monetary Economics, 22, ss. 3–39.

Lundberg, B-Å., & Borrás, S. (1977). The Globali-sing Learning Economy: Implication for Innova-tion Policy. DG XII, TSER Programme. Commission of the European Union.

Lundvall, B. Å. (1992). National Innovation Sys-tem: Towards a Theory of Innovation and Inter-active Learning. London: Pinter.

44

Lundvall, B. Å. (1985). Production Innovation and User-Producer Interaction. Aalborg: Aalborg Uni-versity Press.

Lundvall, B.-Å., & Johsson, B. (1994). The Lear-ning Economy. Journal of Industry Study, 1(2), 23–42.

Malerba, F., & Orsenigo, L. (1993). Technological Regimes and Firm Behaviour. Industrial and Cor-porate Change, 2, 45–71.

Martin, F. (1998). The Economic Impact of Ca-nadian University R&D. Research Policy, 27, 677–687.

Mill, J. S. (1848). Principles of Political Economy.

Mincer, J. (1974). Schooling, Earning and Expe-rience. New York: Columbia University Press.

Morgan, K. (1997). The Learning Region: Institu-tions, Innovation and Regional Renewal. Regional Studies, 31(5), 491–503.

Mowery, D. C., Nelson, R. R., Sampat, B. N., & Ziedonis, A. A. (2004). Ivory Tower and Industrial Innovations. Stanford: Stanford University Press.

Nelson, R. R. (1993). National Innovation Systems: A Comparative Analysis. Oxford University Press.

Nelson, R. R., & Phelps, E. S. (1966). Investment in Humans, Technological Diffusion and Eco-nomic Growth. American Economic Review, 56(1/2), 69–75.

Nelson, R. R., & Winter, S. G. (1982). An Evolu-tionary Theory of Economic Change. Cambridge MA: Harvard University Press.

Norbäck, P.-J., & Persson, L. (2009). The Organi-zation of the Innovation Industry: Entrepreneurs, Venture Capitalists and Oligopolists. Journal of European Economic Association, 7(6), 1261–1290.

Nordhaus, W. (2004). Schumpeterian Profits in American Economy: Theory and Measurement.

North, D. C. (1990). Institutions, Institutional Change and Economic Performance. Cambridge: Cambridge University Press.

North, D. C. (1994). Institutions and Economic Performance. i U. Mäki, B. Gustafsson, & C. Knudsen, Rationality, Institutions, and Economic Methodology (ss. 242–284). New York: Routledge.

Nowotny, H., Scott, P., & Gibbons, M. (2001). Re-Thinking Science: Knowledge and the Pu-blic in an Age of Uncertainty. Cambridge: Polity Press.

Nykvist, J. (2008). Entrepreneurship and Liquidity Constraints: Evidence from Sweden. Scandinavian Journal of Economics, 110, ss. 23–43.

OECD. (2011). Education at a Glance. Paris: OECD Publishing.

OECD. (2002). Frascati Manual. Paris: OECD.

OECD. (2005). Micro-Policies for Growth and Pro-ductivity. OECD Publishing.

OECD. (2010). The OECD Innovation Strategy – Getting a head start tomorrow. OECD Publishing.

OECD. (2006). The SME Financing GAP. Theory and Evidence. OECD Publishing.

OECD & EU. (2005). Oslo Manual – Guidelines for Collecting and Interpreting Innovations Data. Paris: OECD.

Persson, L. (2010). En marknad för idéer. En-treprenörer, storföretag och riskkapitalister. i P. Braunerhjelm, En innovationsstrategi för Sve-rige (ss. 85–97). Stockholm: Entreprenörskaps-forum.

Porter, M. E. (1990). The Competitive Advantage of Nations. New York: New York Free Press.

Power, D., & Lundmark, M. (2004). Working through Knowledge Pools: Labour Market Dy-namics, the Transfer of Ideas and Industrial Clus-ters. Urban Economics, 41(5/6), 1025–1044.

45

Proposition 2001/02:4. (2001). En politik för till-växt och livskraft i hela landet.

Putnam, R. D. (1993). The Prosperious Commu-nity: Social Capital and Public Life. The American Prospect, 13(4), 35–42.

Rebelo, S. (1991). Long-Run Policy Analysis and Long-Run Growth. Journal of Political Economy, 99, ss. 283–298.

Riksrevisionen. (2007). Almi Företagspartner och samhällsuppdraget.

Romer, P. (1990). Endogenous Technological Change. Journal of Political Economy, 98, ss. 71–102.

Romer, P. (1986). Increasing Returns and Econo-mic Growth. American Economic Review, 92, ss. 1002–1037.

Rosenberg, N. (1974). Exploring the Black Box. Cambridge: Cambridge University Press.

Rosenberg, N. (1992). Scientific Instrumentation and University Research. Research Policy, 19, ss. 381–390.

Rosenberg, N., & Hagén, H-O. (2003). The responsive ness of Universities (Vol. A2003:019). Östersund: ITPS.

Salter, A., & Martin, B. (2001). The Economic Be-nefits of Public Founded Basic Research: A Critical Review. Research Policy, 20, ss. 509–532.

SCB. (2011). Forskning och utveckling i Sverige 2009 – En översikt.

Schultz, T. (1980). Investment in Entrepreneurial Ability. Scandinavian Journal of Economics, 97, ss. 437–448.

Schumpeter, J. (1942). Capitalism, Socialism and Democracy. New York: Harper & Row.

Schumpeter, J. (1911/1934). The Theory of Econo-mic Development. Cambridge: Harvard Univer-sity Press.

Shane, S. (2002). The Foundation of Entrepre-neurship. Cheltenham: Edward Elgar.

Skedinger, P. (2008). En exkluderande arbets-marknadsmodell? Den svenska arbetsmarkna-dens trösklar i ett globalt perspektiv. Stockholm: Globaliseringsrådet, Regeringskansliet.

Skolverket. (2010). Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och kun-skaper i matematik och naturkunskap.

Solow, R. (1957). Technical Change and the Aggre-gate Production Function. Review of Economics and Statistics, 39, ss. 312–320.

Spubler, D. F. (2011). The Innovator's Decision: Entrepreneurship versus Technology Transfer. i D. B. Audretsch, O. Flack, S. Heblich, & A. Lederer, Handbook of Research on Innovation and Entrepre-neurship (ss. 315–336). Cheltenham: Edward Elgar.

SOU 2002:47, S. (2002). Våra skatter? Finans-departementet.

SOU 2010:28, S. (2010). Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, tek-nik och IKT. Betänkande från Teknik delegationen.

SOU 2010:56, S. (2010). Innovationsupphandling.

Stern, S., Porter, M. E., & Furman, J. L. (2000). The Determinant of National Innovative Capacity. NBER Working Paper, 7876.

Storper, M. (1995). Regional Technology Coali-tions an Essential Dimension of National Techno-logy policy. Research Policy, 24(6), 895–911.

Storper, M. (1992). The Limits to Globalization: Technology District and International Trade. Eco-nomic Geography, 68(1), 60–93.

Swab, K. (2010). The Global Competitiveness Report 2010–2011. Geneve: World Economic Forum.

Teece, D. J., & Pisano, G. (1994). The Dynamic Capabilities of Firms: An Introduction. Industrial and Corporate Change, 3, 537–556.

46

TemaNord. (2006). Understanding User-driven Innovation. Köpenhamn: Nordiska Rådet.

Thompson Reuters. (2011). Social Science Citation Index Expanded. Hämtat från http://thomson-reuters.com/

Thursby, J. G., & Thursby, M. C. (2007). University Licensing. Oxford Review of Economic Policy, 23, ss. 620–639.

Tillväxtanalys. (2010). Staten och riskkapitalet – Delrapport 1: Metod och kunskapsöversikt. Rap-port 2010:01.

Topel, R. H., & Wards, M. P. (1992). Job Mobility and the Career of Young Men. Quarterly Journal of Economics, 107(2), 439–479.

van der Werf, P. A. (1993). A Model of Venture Creation in New Industries. Entrepreneurship, Theory and Practice, 18, 39–47.

van Stel, A. (2005). Entrepreneurship and Econo-mic Growth: Some Empirical Studies. Tinbergen Institute Research Series no 350.

Wennberg, K., & Wetter, E. (2010). Vem äger svenska uppfinningar? Mönster och myter kopp-lade till företagsstorlek 1978–2007. i P. Brauner-hjelm, En innovationsstrategi för Sverige (ss. 65–84). Stockholm: Entreprenörskapsforum.

Wennekers, S., & Thurik, R. (1998). Linking En-trepreneurship and Economic Growth. Small Bu-siness Economics, 13, s. 13.

Wernerfelt, B. (1984). The Resource-Based View of the Firm. Strategic Management Journal, 5(2), 171–180.

Wieser, R. (2005). Research and Development, Productivity and Spillovers: Empirical Evidence at the Firm Level. Journal of Economic Surveys, 19, ss. 587–621.

von Hippel, E. (1988). The Source of Innovation. Cambridge US: MIT.

Woolthuis, K., Lankhuizen, M., & Gilsing, V. (2005). A System Failure Framework for Innova-tion Policy Design. Technovation, 25, ss. 609–619.

Världsbanken. (2011). Doing Business 2011 – Making differences for entrepreneurs. Washington.

Zucker, L., Darby, M., & Brewer, M. (1998). In-tellectual Human Capital and the Birth of US Bio-technology Enterprises. American Economic Re-view, 88, ss. 290–360.

Åstebro, T., & Bazzazian, N. (2010). Universitetens roll för nyföretagande och regional utveckling. i P. Braunerhjelm, En innovationsstrategi för Sverige (ss. 47–63). Stockholm: Entreprenörskapsforum.

i samarbete med