Fokus Linnéuniversitetet Nr1 2014

Fokus

Ett magasin om utbildning och forskning vid Linnéuniversitetet

Nummer 1 2014

Sidan 10–11

Språkrevolution pågår!

Sidan 6–7

Schyssta nötterFramgångsrikt företag började i examensuppsats

Sidan 16–18

I småfiskarnas värld

Fokus LinnéuniversitetetProduktionKommunikationsavdelningen,Linnéuniversitetet

RedaktionKerstin Brodén, Karolina Ekstrand, Elin Lindkvist, Emma Rydh

Grafisk formJoakim Palmqvist

FotoHelena Belfrage, Hans Berggren, Bokhunden, Johanna Falk, Magnus Fond, Russ Hopcroft, Matti Immonen, Jess Lis, Nisse Nilsson, Kia Roman, Johannes Rydström, Jean Scheijen, Johan Töpel, Simogo, Smiling group

TryckLenanders Grafiska AB, Kalmar

Upplaga4 000

Adress och telefon391 82 Kalmar/351 95 Växjö0772-28 80 00

InternetLnu.se

Fokus Linnéuniversitetet beskriver Linnéuniversitetets utbildning och forskning i samverkan med det omgivande samhället.Fokus Linnéuniversitetet kommer ut tre gånger per år och distribueras till företag och organisationer i regionen. Fokus ges också ut som e-tidning.Beställning av tidningen kan göras till [email protected]

Har du idéer om vad du skulle vilja läsa om i Fokus Linnéuniversitetet? Hör av dig till redaktionen.

6Shyssta nötter

22Optiker med ljus framtid

20Broar mellan tv-soffan och produktionen

8Plankton med solskydd

14IT får äldre att bli oberoende längre

24Forskare och entreprenör

2 Fokus Linnéuniversitetet

Stephen HwangRektor

Nyligen var jag på besök på Stellenbosch University utanför

Kapstaden i Syd afrika. Syftet med besöket var att diskutera samverkan mellan ett antal afrikanska universitet, från bland annat Sydafrika, Botswana, Malawi och Tanzania, och några svenska lärosäten. Initiativet kommer från Stellenbosch där man under flera år arbetat inom ett projekt, Hope-projektet, som syftar till att engagera universiteten i de samhälleliga utmaningar som man står inför i många afrikans-ka länder.

Jag skulle gärna se ett utökat samarbete med afrikanska universitet i våra utbildningar. Afrika är en spännande konti-nent som kommer att spela en allt viktigare roll. En ökad insikt och förståelse för utvecklingen i Afrika skulle ge våra studenter viktig erfarenhet och kunskap i ett framtida yrkesliv och dess-utom ge perspektiv på sig själva och livet i Sverige, som jag tror är nyttigt och berikande.

I detta nummer av Fokus Linnéuniversitetet kan du bland annat läsa om två före detta studenter som importerar Fair-trade-märkta nötter från Gambia och säljer i Sverige.

10Språkrevolution pågår!

16I småfiskarnas värld

28 Hundar hjälper barn att läsa

Fokus Linnéuniversitetet 3

Notiser

Amerikanskt patent till LinnéforskareAlf Månsson och Sven Tågerud, professorer vid Linnéuniversitetet, har fått ett patent inom nanodiag-nostik beviljat i USA. Deras idéer kommer bland annat att kunna förbättra diagnostice-ring vid prostatacancer.

Idéerna i patentet handlar om att bättre kunna upptäcka sjukdomssignaler i blodprov. Deras forskning gör att man kan upptäcka väldigt låga halter av sjukdomsmarkeran-de ämnen, som till exempel prostataspecifikt

antigen, vilket är viktigt när man gör uppföljning efter en operation. En annan möjlig-het som idén ger är att kunna upptäcka många markörer samtidigt. Detta gör att diag-

nostiken kan förbättras, bland annat vid prostatacancer.

– Detta är ett stort steg på vägen mot kommersialisering av våra idéer kring diagnostik och, rent allmänt, ett viktigt

erkännande, säger Alf Månsson.

Bästa sociologiavhandling gjord vid LinnéuniversitetetUnder Sociologdagarna i Göteborg delade Sociolog-förbundet ut sitt pris för bästa avhandling för 2012 och 2013. Det gick till Rebecca Selberg, som disputerat vid Linnéuniversitetet.

Rebecca presenterade sin avhandling strax före jul 2012. Titeln är ”Femininity at Work. Gender, Labour, and Changing Relations of Power in a Swedish Hospital” och hennas handledare var professor Gunnar Olofsson och professor Diana Mulinari.

Avhandlingen har dessutom fått strålande recensioner i den internationellt erkända tidskriften European Societies.

Bokhundsprojekt lockade minister till LinnéuniversitetetKultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth besökte Linnéuniversitetet för att lära sig mer om bokhundsprojektet. Projektet drivs av Helene Ehrian-der och Anna Nilsson och syftar till att öka läslusten och förståelsen hos barn med t ex läs- och skriv-svårigheter.

– Det låter som ett mycket spännande grepp sa Lena Adelsohn Liljeroth.

Fem hundar och sju barn fanns på plats för att visa hur det går till i praktiken. Ministern och hundarna fick bl a lyssna till högläsning av Nisse på stranden och Noa går på toa.

Läs mer om bokhundsprojektet på sid 28-29.


Internationellt projekt för att utveckla framtidens maritima utbildningarOmkring 150 regionala myndigheter i Europa ingår i CPMR, Conference of Peripheral Maritime Regions of Europe, som leder projektet Vasco da Gama.

Projektets mål är att utveckla utbildningar för grönare och säkrare maritima transporter. Projektet, som delvis är EU-fi-nansierat, delas in i fyra områden.

Sjöfartshögskolan vid Linnéuniversitetet leder område 1, som handlar om att utveckla en internationell masterutbildning inom hållbar sjöfart. Sjöfartshögskolan deltar även i område 4 som är ett maritimt Erasmus och alltså handlar om möjlighet till utbytesstudier mellan sjöfartshögskolor i europeiska länder.

En pilotkurs om 30hp och fyra moduler som ska ingå i det framtida masterprogrammet beräknas vara klar till vårterminen 2015.

Sjöfartshögskolan är även representerad i styrgruppen för hela projektet.

Före detta journaliststudent fick GuldspadenKristoffer Örstadius, fd student på Journalistik- och medieproduktion i Kalmar, fick utmärkelsen för sin ”skolgranskning” för Dagens nyheter.

Skolgransk-ningen gjorde Kristoffer Örstadius 2013 och den innehöll flera avslöjanden om skolan, bland annat att 123 personer kom in på lärarutbildningen med ett resultat på Högskolepro-vet om 0,1. Kristoffer Örstadius fick priset för Större dagstidning, med juryns motivering: ”För att med avance-rad datajourna-listik har gjort

graverande avslöjanden som förändrat dagord-ningen för skoldebat-ten.”

Guldspaden är ett pris inom svensk journalistik

som sedan 1991 delas ut av föreningen Grävande

journalister till ”de jour-nalister - verksamma i svenska medier - som genom engagerad och

kunnig journalistik avslö-jat eller skildrat väsentliga förhållanden som allmän-

heten förut inte kände till. Undersökningen skall vara ett original-arbete, självständigt genomförd.”

Att leva med demensEtt nytt projekt om hur det är att leva med demens och om den vård och de vårdsystem som finns kring människor med sjukdomen startas nu i ett samar-bete mellan forskare vid Linnéuniversitetet och Lunds universitet.

Projektet “Leva med demens, vård och vårdsystem” finansieras av bland annat Familjen Kamprads stiftelse och är en fortsättning på en europeisk studie där vård och omsorgsinsatser från demensdiagnos till livets slut har studerats i åtta länder.

Syftet är att studera levnadsförhållanden och livskvalité för personer med demens och deras närstående inom olika boende- och omsorgsformer. I projektet ingår också att undersöka utbudet av vård- och omsorgsinsatser, stödet till närstående som vårdar en person med demens samt personalens utbildningsnivå.

Projektet startade i januari 2014 och ska pågå under 2 år i Lessebo, Ljungby, Markaryd, Tings-ryd, Växjö, Uppvidinge, Älmhults och Gislaveds kommuner.

Undersökningen består av två delar. En del av undersökningen består av en intervjustudie och detta arbete har nu inletts. Det sker i samarbete med respektive kommuns demenssjuksköterska, anhö-rigsamordnare, verksamhetschefer och bistånds-handläggare. Kartläggningsdelen av projektet inleds under slutet av 2014.

Ansvariga för projektet på Linnéuniversitetet är professor Ulla Melin Emilsson och universitetslek-tor Lottie Giertz vid Institutionen för socialt arbete. Arbetet leds av professor Inga-Lill Rahm Hallberg och universitetslektor Staffan Karlsson, Institutio-nen för hälsovetenskaper vid Lunds universitet.


Från examensuppsats till fairtrade-företag


Text: Louise HaraldssonFoto: Smiling GroupDet är snart tre år sedan Joakim Söderling och Oscar Carlsson från Växjö

tog examen från Linnéuniversitetets utbildning Enterprising and Business Development. Idag importerar de och säljer cashewnötter från Gambia till Sverige.

Det hela började när de åkte ner till Gambia för att skriva

sitt examensarbete.– Vi skulle skriva

om bistånd och om hur bistånd skulle kunna

effektiviseras för ökat lokalt entreprenör-

skap. Genom att bo, jobba och leva med lokal-

befolkningen ville vi hitta svaret på vår frågeställ-ning och det tog en oväntad vändning på

plats. Gambierna sa till oss att de inte

tycker att bistånd är så utvecklande som vi

i västvärlden tror och så som vi paketerar det. Det

slår snarare ut entreprenör-skap och utvecklar en lathet, säger Joakim Söderling.

Gambierna ville istället ha arbetstillfällen och med tanke på att Joakim Söderling och Oscar Carlsson hade träffat olika personer, organisationer och myndigheter så hade de bland annat träffat och jobbat med cashewnötsodlare. När

bönderna berättade

att de i

stort sett inte tjänade någon-ting på sin gröda väcktes ett intresse hos studenterna eftersom de visste att nötterna är en dyr produkt i Sverige.

– Då blev vi väldigt nyfikna på vad som händer mellan bonden i Gambia och de svenska butikshyllor-na. Det är där och då idén uppkom kring att låta föräd-lingen stanna lokalt eftersom att 90 procent av Gambias cashewnötter går på export, oförädlad som en råvara, säger Joakim Söderling.

Konceptet är att man som konsument helt enkelt får lära känna bonden när man köper Smiling Groups cashewnöt-ter.

– Vi har valt att Fairtra-de-certifiera hela kedjan från odlare till konsument för att skapa en trovärdighet gente-mot handel och konsument, säger Oscar Carlsson.

På baksidan av cashewnöt-ternas förpackning finns en unik QR-kod som man genom telefonen kan scanna för att få en videohälsning från just sin påses bonde.

– Meningen är att man som konsument köper ett koncept. Man köper mer än bara Fairtrade-märkta cashewnötter. Man köper en

idé om att man är med och skapar

utveckling för fattiga

i ett av världens fattigaste länder, säger Oscar Carlsson.

Varför heter ni Smiling Group?

– Gambia kallas för The Smiling Coast of Africa och det är genom det vi valde vårt namn. Precis som Malaco har Ahlgrens bilar, har Smiling Group Smiling Cashew, säger Joakim Söderling.

Tack vare Smiling Groups framgång och utveckling har man anställt Linnea Söder-ling och Johan Forshällen, och idag är Smiling Group placerade i Stockholm. Johan Forshällen ansvarar över utformningen av kommuni-kationsmaterialet och Linnea Söderling, som är syster till Joakim Söderling, har en bakgrund som rådgivare på Drivhuset i Växjö och Skövde.

– Linnea jobbade med att hjälpa studenter starta företag. Eftersom hon jobbade på Drivhuset hade hon redan erfarenheten om hur man hjälpte nya företag att etablera sig, säger Joakim Söderling.


Text: Samuel Hylamder och Thomas KiørboeFoto: Hans Berggren och Russ Hopcroft

Plankton med solskydd Växt- och djurplankton som lever i hav och sjöar utsätts på sommaren för kraftigt solljus. Trots att de är mikroskopiska kan de bli solbrända. Därför har de utvecklat ett försvar som skyddar dem från skadlig UV strålning. Dessa solskyddande ämnen har också betydelse för livet högre upp i födokedjan.

När solens ultravioletta strålar träffar huden, påverkas den så att mer av färgämnet melanin bildas. Detta pigment skyddar huden mot skador som annars strålningen kan ge till exempel hudcancer. Ultra-violet strålning utgör bara en liten del av solens totala strålning, men på grund av dess skadliga inverkan har alla organismer på jorden genom årmiljoner utvecklat olika typer av försvar för att inte få skador på DNA och andra livsviktiga molekyler.

Även i sjöar och hav tränger UV-strålningen ner och kan skada djur och växter. Hur djupt den tränger ner, är i stor utsträckning beroende av hur mycket löst kol det finns i vattnet. I en riktigt brun skogsjö är vattnet rikt på löst organiskt kol. I denna typ av sjöar släcks UV-stålningen mycket snabbt ut och organis-merna är skyddade från strål-ning på bara några centime-ters djup. I klarare sjöar och i havet tränger UV-stålningen mycket djupare. I kustnära vatten kan det handla om

några meter medan det i öppet hav kan tränga så djupt som 40-50 m.

Havets och sjöarnas plank-ton utgör viktiga kompo-nenter i basen på ekosyste-met. Plankton delas grovt in i växtplankton som kan fotosyntetisera och djurplank-ton som är små djur. Plankton är beroende av att befinna sig i ytliga vattenskikt där det finns ljus för fotosyntesen, men därmed är de också utsatta för den farliga UV-strålningen. För att kunna utnyttja de ytliga vattenskikten utan att

skadas av UV-strålningen har de utvecklat fascinerande försvarsmekanismer.

En av dessa försvars-mekanismer är att producera och ansamla olika typer av UV-skyddande ämnen. Det finns huvudsakligen två typer, solskyddsämnen och anti-oxidanter. Bland solskydds-ämnen är så kallade MAAer vanliga (mycosporine-like amino acids). De finns i både växt-och djurplankton och består av ringformiga moleky-ler som absorberar kraftigt i solens UV-område.


Den andra typen av UV-skyddande ämnen är så kallade antioxidanter. En viktig typ av antioxidanter hos växt- och djurplankton är karotenoider. Dessa gul-rö-da färgämnen är vanliga i naturen och har flera olika funktioner. Det är liknan-de färgämnen som man till exempel ser i laxens röda kött och i lövens gul-röda höst-färger. Hos växtplankton har karotenoider flera funktioner. De hjälper klorofyllet att fånga extra energi, men kan också skydda mot reakti-va föreningar genom sin antioxidantegenskap. Även djurplankton använder sig av karotenoider och MAAer. Genom att äta växtplankton som innehåller dessa ämnen, kan de ansamla solskyddande ämnen och antioxidanter i kroppsvävnaderna. Om de har mycket av dessa ämnen i kroppen tål planktonen solens UV-strålning bättre.

Men när de gäller de röda karotenoiderna finns det också en risk: de blir synliga i vattnet och lätt uppätna av fiskar. Djuren måste därmed göra en sammavägd bild av hur stor risken är för UV-strålning och att bli uppäten av fiskar och anpassa sig därefter. För ett djur som är cirka en millimeter stort låter detta omöjligt, men vår forskning har visat att dessa små organismer faktiskt kan avgöra om de utsätts för strål-ning och enbart doften från en fisk räcker för att de ska minska sin färg. I experiment minskar mängden karotenoi-der med så mycket som 60 procent när djur-planktonen utsätts för vatten med fiskdoft.

MAAerna å andra sidan är osynliga för oss och troli-gen även för de flesta fiskar. Denna typ av föreningar skulle således kunna utgöra ett skydd för djurplanktonen när det både finns mycket fisk och UV-strålningen är intensiv. MAAerna är dock inte alltid tillgängliga och finns bara i vissa arter av växtplankton.

I försök har det visat sig att mängden MAA i djurplank-tonens föda är mycket viktig och om det finns för lite MAA blir kvaliteten på äggen dålig. I vanliga fall brukar mer än 80 procent av alla ägg kläckas, men om djurplankto-nen utsätts för UV-strålning

och samti-digt inte får skyddet från MAA så kläcks bara cirka hälften av äggen. Detta visar att

MAA utgör nyckelämnen när djurplankton ska klara sig i ytvatten med mycket UV-strålning.

MAAer och karotenoider som produceras av plankton förs också upp i födokedjan till fiskar och fåglar. Det pigment som ger laxen dess röda kött härstammar från planktonen och har betydelse också för dessa större djurs

överlevnad. Kanske har du märkt att lax från Östersjön inte är lika röd i köttet om man jämför med lax från andra platser? Överföringen av karotenoider i födokedjan är av en eller annan anledning mindre effektiv i Öster-sjön, eller så har Östersjöns djurplankton ovanligt låg halt av karotenoider. Detta är inte helt kartlagt ännu, men Östersjölaxen lider av ett bristsyndrom kallat M74 som kan sättas i samband med låga halter av karotenoider och vitaminer. Också många sjöfåglar i Östersjön lider av ett dödligt syndrom som troligen också orsakas av brist på vitamin.

Alger och djurplank-ton utgör alltså källor för karotenoider, vitaminer och andra viktiga födoämnen. I Östersjön är överföringen av dessa ämnen störd och fortsatt forsking ska fokuseras kring de faktorer som styr produk-tionen av dessa essentiella molekyler i havet, och varför våra fåglar och fiskar dör av olika typer av bristsyndrom.

Samuel Hylander, Forskare, Linnéuniversitetet, KalmarThomas Kiørboe, Professor, Centre for Ocean Life, DTU Aqua, Köpenhamn

Ett UV-bestrålat solbränt djurplankton

Ett blekt djur som inte har blivit utsatt för strålning.

”Enbart doften från en fisk räcker för att de ska minska sin färg”


På Centrumskolan i Växjö pågår det en liten revolution. En språkrevolution. Här formar forskare och lärare tillsammans en pedagogik som passar flerspråkiga elever. Nu vill även Skolverket dra nytta av de lärdomar forskarna i språkutvecklingsprojektet kommit fram till.

Centrumskolan i Växjö är en F-6-skola som ligger i ett område där 98 procent av elev-erna har ett annat förstaspråk än svenska. Största språken är somaliska, arabiska och albanska.

Rektor Ewa-Lotta Carls-son beskriver området som socioekonomiskt tufft. För många barn är varje skoldag som att bestiga ett högt berg.

– Vår uppgift är stärka varje barns identitet och självkänsla och bekräfta att de lyckas. Vi ser flerspråkighet som en tillgång, säger hon.

En viktig del i skolans flerspråkighetspedagogik är att förankra språket i elever-na, att respektera elevernas erfarenheter och bygga vidare på de språk barnen har med sig till skolan, förklarar Ewa-Lotta Carlsson.

Kontakten mellan skolan och universitetet togs för ett par år sedan. I ämnet svenska som andraspråk fanns behov

av mer forskning och en star-kare bas för undervisningen. På Centrumskolan stod man mitt i en flerspråkig verklighet och behövde hjälp med att hitta en fungerande pedagogik som tog hänsyn till barnens språkbakgrunder.

2012 drog det första forskningsprojektet igång och sedan har det bara vuxit. Forskarna har varit med i skolan, filmat klassrumssitu-ationer, deltagit och avlyssnat diskussioner i kollegiet och gett feedback och förslag.

– Det unika med projektet är cirkelgången, att skolan är en verklig del i forskning-en genom att vi återför våra resultat till skolan, de utveck-lar våra förslag och återför dem till oss. Då har det blivit väldigt tydligt hur viktig lära-rens roll och pedagogikens roll är när det blir olika resultat i klasserna, säger Gudrun Svensson, filosofie doktor i svenska som andra språk.

Totalt är sex forskare och två doktorander, under ledning av Maria Lindgren, involverade. Maria Lind-gren är lektor i svenska och berättar att ur forskningspro-jektet har det knoppat av ett språkutvecklingsprojekt och ett fortbildningsprojekt. Efter hand har uppdraget blivit mer omfattande, vilket förstås gläder Maria Lindgren och hennes kollegor.

– Ganska snabbt kom det önskemål från lärarna om

kompetensutveckling. Vi satte ihop kurser i svenska som andraspråk som skolan erbjöd personalen. De som valt att ta poäng blir examinerade på skolan i riktiga klassrumssitu-ationer vilket är ett helt nytt grepp.

Så här långt är forskarna mycket nöjda med resultaten.

– Det unika med forsk-ningsprojektet är komplexite-ten med flera olika discipliner, de verksamhetsförlagda högskolekurserna och att

Flera språk en tillgång för skolan

Text & foto: Kia Roman

Rektor Ewa-Lotta Carlsson med förstelärarna Christina Lunde-holm Leo och Lena Melkersson


erfarenheterna direkt tas tillvara av skolan, säger Maria Lindgren.

Språkvetarna tittar på hur barnen använder språket, hur de uttrycker sig och drar nytta av sina andra språk. Littera-turvetaren studerar hur man i klassen samtalar om böcker. Fonetikern har hittat ny användning för ett datapro-gram utvecklat för dyslek-tiker. Pedagogerna studerar elevernas skrivande på datorer. Den ena doktoranden följer interaktionen mellan elever-

na i gruppsamtal, den andra följer och dokumenterar språkutvecklingsprojektet som sådant.

Forskarna är överens om att mottagandet på skolan har varit helt avgörande för att projektet blivit så lyckosamt. Verksamheten var inte särskilt forskningsanknuten från början. Men nu är hungern väckt och lärarna letar själva upp ny forskning från andra håll.

– För att göra skillnad ska vi inte bara vara skickliga på

att undervisa utan också veta vilka metoder som är veten-skapligt utprövade. Då ser vi resultat. Det tankesättet är universitetet med och imple-menterar, säger Ewa-Lotta Carlsson.

Nu ska erfarenheterna från Centrumskolan spridas. Skol-

verket har gett Institutionen för svenska språket ett stort undervisningsuppdrag som vänder sig till språkutvecklare och förstalärare i regionen och ett annat om nyanländas lärande. I båda dessa tas forsk-ningen och erfarenheterna från Centrumskolan till vara.

Deltagare från Linnéuniversitetet • Maria Lindgren, svenska språket • Gudrun Svensson och Elisabeth Zetterholm, svenska som

andraspråk • Elisabeth Frank och Ann-Christin Torpsten, pedagogik • Åsa Skåve Nilsson, litteraturvetenskap • Manuela Lupsa, doktorand i svenska språket med didaktisk

inriktning • Sofia Svensson, doktorand i svenska språket

Ewa-Lotta Carlsson, rektor på Centrumskolan kikar när några elever löser matteproblem.

”Vår uppgift är stärka varje barns identitet och självkänsla och bekräfta att de lyckas.”Ewa-lotta Carlsson

Text & foto: Kia Roman


Text: Liv RavnbölFoto: Simogo

Han vann världens finaste priser i spelutvecklingFöre detta studenten Magnus Gardebäck har med sitt företag Simogo blivit flerfaldigt belönad och nominerad för sina spel på världens främsta festivaler inom spelutveckling.

Under våren har spelföretaget Simogo blivit nominerade till sjutton priser på de fem mest ansedda tävlingarna inom spelutveckling, bland dessa British Academy Game Awards, Independent Games Festival och International Mobile Game Awards.

Spelet Device 6 vann en IGF för bästa ljud och spelet Year Walk vann en IMGA för bästa grafiska design. Year Walk har även utsetts till årets spel-app av branschen.

Magnus Gardebäck, som utbildat sig till dataingen-jörsstudent med inriktning spelutveckling, driver fram-

gångsrikt företaget Simogo tillsammans med kompanjo-nen Simon Flesser i en studio i Malmö. Där tar de fram spel med litterära och konstnärliga inslag utvecklade för datorer, smartphones och surfplattor.

Vilka av nomineringarna är ni mest glada över?– Svårt att välja. Å ena sidan är det rätt kaxigt att bli BAFTA-nominerad med två olika spel samma år, men samtidigt har ingen spelstu-dio någonsin tidigare varit nominerad, alternativt haft honorable mention, i samtli-ga kategorier i Independent

Games Festival. Tvingas jag välja får jag ändå säga IGF.

Vilka möjligheter tror du att nomineringar och priser kommer att ge ert företag?– Det kan aldrig vara fel att bli uppmärksammad i större sammanhang, särskilt när det gäller BAFTA och IGF. Studion får dessutom en kvalitetsstämpel vilket gör det lättare att få tillfällen att synas i media. Vi har varit nomine-rade och även vunnit tidigare vilket öppnade upp en del dörrar så nu har vi möjlighet att släppa spel på i princip vilken plattform som helst.

Berätta lite om din bakgrund.– Jag hade börjat min karriär som självlärd programmerare redan 1998 och fem år senare beslutade jag mig för att säga upp min anställning och skaffa en utbildning inom spelutveckling. Det var då jag sökte in till Högskolan i Kalmar (nuvarande Linnéuni-versitetet).

Jag träffade min partner i Simogo första gången på spelstudion Southend i Malmö, där vi båda arbeta-de. Southend gjorde större produktioner som i de flesta fall hade utomstående inves-terare för att kunna dra runt


företaget tills spelen var släppta. Det var precis det sistnämnda som senare gjorde att Simon och jag började diskutera att starta något eget. Vår vision var att satsa på mindre produktioner och att äga allt själv. Riskkapital kommer alltid med krav och inte minst förlorar man rätten till att ta egna beslut. 2010 gjorde vi slag i saken och startade Simogo.

Känner du att den utbildning du gick gav dig en bra grund för att kunna arbeta som spelutvecklare?– Jag är enormt nöjd med utbild-ningen jag fick i Kalmar. Det var ett ganska brett utbud av kurser där vi fick en bra grund att stå på. En stor del av spelprogramme-ring är att förstå matematik och fysik för att sedan kunna skapa spellogik. Att få rätt känsla i ett spel betyder allt.

Vad är det med spel och spel-utveckling som fascinerar dig mest?– Den kreativa processen defini-tivt. Varje dag får man använda den egna fantasin för att skapa spel och den feedback vi fått hittills är helt enorm. Ett av det mest gripande mailen var en ung kvinna från Ukraina som kände att hon fick hoppet tillbaka när hon äntligen fick spela Year Walk. Hon hade ingen iPhone så när vi släppte spelet på Steam (PC/Mac) fick hon chansen.

Hur ser era planer ut nu?– Vi är redan igång med nästa spelidé och är nästan klara med vad vi tror att det skall bli. Därefter är det fullt ös igen och förhoppningsvis release senare i höst.

”Att få rätt känsla i ett spel betyder allt”Magnus Gardebäck

Öppet Hus lockade vetgiriga besökareUnder Linnéuniversitetets öppet hus kom många blivande studenter som ville veta mer om de utbildningsprogram och fristående kurser som universitetet har att erbjuda. Besökarna kunde avnjuta live musik och parkourshower blandat med seminarier och föreläsningar. Det fanns också möjlighet att ställa frågor om utbildningarna och vad det innebär att vara student på Linneuniversitetet.

Text & foto: Johanna Falk


Vi står inför en framtid där allt färre kommer att behöva försörja allt fler. Redan idag är 18 % av befolkningen i Sverige över 60 år – prognosen för år 2030 är 23 %. Informations- och kommunikationsteknik kommer därför att ha en nyckelroll inom vården och omsorgen framöver.

– Vårt nya projekt Push the line handlar om att få människor att förbli oberoen-de längre. Vi vill hjälpa till att förbättra äldre personers hälsa

och på köpet minska kost-naderna för vård, samt skapa ekonomisk tillväxt, berättar Danny Weyns, professor i datavetenskap och projektle-dare.

Pålitlighet är nyckelordet för projektet, ur såväl tekniskt som organisatoriskt perspek-tiv. Givetvis måste all data

vara korrekt och överföras på ett säkert sätt när man till exempel själv mäter sina blodvärden och skickar in dem. Men dessutom måste alla inblandade, från vårdgiva-re via utvecklare och tjänste-leverantörer till vårdtagare, tänka hållbart, långsiktigt och storskaligt.

– Teknik finns sedan tjugo år, men de studier som gjorts har varit i liten skala och mest testat tekniken i sig. Men om 50 personer samtidigt kontak-tar en central som fem anställ-da betjänar, hur går det då?

Därför har det bildats ett konsortium där alla typer av intressenter ingår. Projekt-partners är Linnéuniversitetet, Sigma IT & Management (e-tjänster), Wexnet (bred-band), Växjö kommun och Landstinget Kronoberg

”Kan vi hjälpa personer att klara sig själva har vi vunnit mycket”Danny Weyns

IT ska få äldre att förbli oberoende längreIT i vården – en fantastisk möjlighet eller ett nödvändigt ont? Push the line heter projektet som ska se till att smarta IT-lösningar införs som gagnar både vårdtagare och vårdgivare.

Text: Anders RunessonFoto: Johan Töpel


Växjö kommun och Linnéuniversitetet har en lång relation som ständigt utvecklas. Fokus ligger på gemensamma projekt kopplade till forskning och samarbeten med studenter.

– För att skapa ett bättre samhälle för våra invånare krävs det att vi jobbar tillsammans i samspel med akademin för att lyckas, säger Bo Hjälmefjord, internationell projektutveckla-re på Växjö kommun.

I Växjö kommuns strategiska arbete är det ett stort fokus på att främja innovation, konkurrenskraft och hållbar tillväxt. Anledningen till detta är, liksom hos många andra kommuner i Sverige och Europa, att samhället står inför stora utmaningar som måste lösas. Ett exempel är att möta de vårdbehov som den ökande andelen av äldre i samhället innebär. Ett annat ständigt aktuellt område är energieffekti-visering och miljöfrågor.

– Vi måste samarbeta för att komma på de vassaste idéerna och på så sätt bli framgångsrika i det regionala arbetet, säger Bo Hjälmefjord.

Ett av de gemensamma samarbeten som sker just nu är inom energieffektivisering där Linnéuniversitetet, kommu-nen och ett antal bostadsföretag och företag inom ener-gibranschen satsar tillsammans för att utveckla och demon-strera ny innovativ teknik. Ett annat exempel är en idé om att skapa en återbruksby i Växjö där Linnéuniversitetets byggteknikstudenter bidragit till det inledande konceptut-vecklingsarbetet.

– Det finns många spännande frågeställningar och idéer inom en rad olika områden som vi skulle vilja att universi-tetets studenter och forskare bidrar till att fundera på och utveckla. Förhoppningen är att vi gemensamt hittar ännu fler arenor och gemensamma projekt som vi tillsammans kan samarbeta kring, säger Bo Hjälmefjord.

(vårdgivare). Från universitetet deltar ett antal olika ämnen, vilket Danny Weyns under-stryker vikten av.

– Inom datavetenskap är vi experter på komplexa programsystem som kan anpassa sig efter behov; speciellt på pålitligheten hos dessa system. Medieteknik är specialister på utveckling av webb- och mobila tjänster, svenska språket är experter på att mäta den tekniska accep-tansen hos användarna och

inom företagsekonomi kan man skapa modeller för att få ut konceptet på marknaden.

Många tänkbara tjänster finns. De mest uppenbara är sådana som intresserar kommunen och landsting-et: påminnelser – någon har glömt stänga av spisen, larm – en person har ramlat... Videotjänster gör det möjligt att titta till en vårdtagare, eller för vårdtagaren att göra sjukgymnastik via TV:n och hålla kontakt med släkt och vänner.

Konkret utgår projektet ifrån en smart lägenhet som skapats inom bostadsbran-schens projekt BoIT. Den ligger på Nydalavägen i Växjö och innehåller bland annat en mängd sensorer av olika slag. Sedan ska man välja ut tjänster och testa på fem-tio äldre personer, för att därefter skala upp till ett hundratal för att testa allt mer realistiskt. En integrerad plattform, BoConnect, ska utvecklas för tjänsterna. Mediet beror på vilka tjänster folk vill ha. Det kan vara datorer, mobiler, informationspaneler…

Målgruppen under de första åren är äldre som kommer hem från en sjukhus-vistelse. Det handlar om ett hundratal personer varje vecka enbart i Växjötrakten.

– Det är en stor grupp och en kritisk fas, säger Danny Weyns. De här personerna har börjat bli beroende av vård, men vill samtidigt vara oberoende. Kan vi hjälpa dem att klara sig själva har vi vunnit mycket.

Många kanske ställer sig tveksamma till tekniska hjälp-medel, men för Danny Weyns är valet självklart.

– Jag tror inte att det finns något val, helt enkelt! Vi får allt fler att försörja och måste tackla denna utmaning.

Text: Elin LindqvistFoto: Magnus Fond

Samarbete utvecklar samhället


”Som evolutionär ekolog är det djurs beteende jag intresserar mig för. Fast det är klart, det är mer behändigt att forska på småfisk än på valar eller giraffer.”Anders Svensson


Text: Helena StrömbladFoto: Nisse Nilsson

Småfiskars beteende öppnar

världar under vattnet

Den här vårdagen har evolutionärekolo-gen Andreas Svensson lämnat laboratori-um och undervisningssalar. Tillsammans med tre av sina studenter ska han samla in forskningsmaterial vid badstranden på Kattrumpan i Kalmar.

– Det här är ett bra ställe, på ena sidan bryggan är det sandbotten och på den andra är det lera, här kan vi förutom spigg få både lerstubb och sandstubb, säger han och drar igen låset till torrdräkten.

Andreas Svensson växte upp i Mörbylånga, disputerade i Trondheim och har tillbringat flera år i Australien där han forskat på både guppy och öken-stubb med Napoleonkomplex.

– Tuffa små fiskar i en extrem miljö. Jag kom fram till att aggressiviteten är en bra strategi för de småväxta ökenstub-barna. Större fiskar blir överrumplade av

angreppet och sticker iväg istället för att ge sig in i närkamp.

Jobbet som post doctor i Australien fick han på en stor konferens där han presenterade resultat från sin doktorsav-handling.

– Jag var nyexaminerad och visade som sista bild en text där det stod att jag är arbetslös från och med december. I kaffepausen kom en professor fram och erbjöd mig att komma till Australien och forska om ökenstubb.

Det är mest en slump att det blev just fiskar, små fiskar, som Andreas kommit att ägna sin forskning åt.

– Som evolutionär ekolog är det djurs beteende jag intresserar mig för. Fast det är klart, det är mer behändigt att forska på småfisk än på valar eller giraffer. Fiskar är dessutom intressanta när det gäller

fortplantningen. Det finns alla varianter, honor som tar hand om ungarna, hannar som gör det, arter som lägger ägg, föder ungar, till och med byter kön.

Landvaden, ett strutformat nät, tas ur bagageluckan och viks upp. Andreas Svensson tar tag i ena änden och uppmanar studenterna att röra sig försiktigt i vattnet. Häftiga rörelser skrämmer fiskarna.

– Du har väl knutit till landvaden i änden, annars lär vi inte få någon fisk, säger Andreas Svensson till Emelie Nilsson.

I vadarbyxor går hon längs strandkan-ten, medan Andreas går längre ut. Nätets blytyngda kant sveper över bottnen och småfisken fångas i vaden.

Andreas Svenssons doktorsavhand-ling handlade om den sjustråliga smör-bultens fortplantning.

Småväxta ökenstubbhannar är aggressivare än stora och chansen för en sjustrålig smörbultshona att få lägga ägg ökar ju rödare mage hon har.Andreas Svenssons forskning om småfiskars beteenden öppnar världen under vattnet, en värld som han skildrar så fängslande att han i höstas

tog hem ett silver till Linnéuniversitetet i Forskar Grand Prix.


– Det är en modern fisk. Hos den sjustråliga smörbulten är det hannen som tar hand om äggen, honan sticker så snart hon har lagt dem.

Omvända könsroller kallas det inom biologin och olikt många andra djurar-ter är det honorna som konkurrerar om hannarna.

– I min avhandling kom jag fram till att hannen vinner på att välja den hona som har vackrast mage. Honans mage är orangeröd och hon simmar mot hannen för att visa upp den.

Andreas Svensson förklarar att äggen innehåller färgämnet karoten, och ju star-kare färg desto livskraftigare ägg.

– Hon simmar upp till hannen och säger: ”kolla vilka snygga ägg jag har”.

Det är lätt att förstå att Andreas klarade sig galant i riksfinalen till Forskar Grand Prix, där forskare från hela landet tävlar om vem som gör den bästa presen-tationen av sin forskning – på ynka tre minuter.

Han kom på andra plats och är därmed näst bäst i Sverige på att presen-tera sin forskning på ett inspirerande, fängslande och pedagogiskt sätt.

– Jag blev tillfrågad, och kan ju aldrig säga nej, säger han om hur det kom sig att han deltog. Men det var kul, jag ångrar det inte och jag vet att jag är hyfsat

bra på att förklara vad jag gör också för dem utanför forskarvärlden.

På Forskar Grand Prix använde Andreas Svensson sina tre minuter till att berätta om hur spiggen blir ”dum i huvudet” av parasitangrepp.

Några av spiggarna som fångats in i landvaden på Kattrumpan visar sig vara angripna.

– Titta på den där – han har en utväxt på sidan – någon sorts parasit, säger Andreas och pekar på en av spiggarna som simmar i spannen med vadfångsten som nu ska studeras på labbet.

Han förklarar hur spiggparasiten, Schisto-cephalus solidus, är en bandmask som växer i fiskens mage tills den är redo att vandra över till en fågel.

– Just när den är stor nog påverkas spiggens bete-ende, fisken blir orädd och simmar upp mot ytan där den lätt kan fångas. Den blir helt enkelt självmords-benägen.

Världen under vattenytan har alltid fascinerat Andreas. Som barn tittade han på Jacques-Yves Cousteaus undervattens-filmer och på somrarna utforskade han havsbottnen med snorkel och cyklop.

”Tångspiggen är sympatisk, lugn och sansad. Den hetsar inte upp sig i onödan.”Andreas Svensson


Från studentliv till arbetslivEnskilda samtal, CV-granskning, träningsintervjuer, Café Karriär. På Linnéuniversitetets karriärvägledning blir studenterna förberedda för arbetslivet.

Karriärvägledningen vid Linnéuniversi-tetet stödjer studenterna när de funderar på hur deras utbildning, erfarenheter och personliga meriter ska sammanfat-tas och bli en slagkraftig jobbansökan. På karriärvägledningen arbetar Magnus Thureson i Kalmar och Helena Jörgen-sen i Växjö.

I Växjö har Café Karriär blivit en stor framgång. En gång i månaden bjuder man in företag, förvaltningar och orga-nisationer till att berätta vad de har för tjänster och behov och hur deras rekry-teringskultur ser ut. Ikea, Landstinget Kronoberg, Växjö Kommun och Södra skogsägarna medverkar kontinuerligt.

– Detta är ett perfekt exempel på vad man kan vinna genom att delta som både student och företag, säger Helena Jörgensen. Syftet är att skapa en kontakt och att genom nätverkan-det gå från ett steg till ett annat.

Magnus Thureson arbetar på Linnéuniversitetet i Kalmar och han brinner för att stärka studenternas självuppfattning.

– Syftet är att få studenterna att lyfta blicken från böckerna och se att där borta väntar yrkeslivet, säger Magnus Thureson. Tillsammans kan vi arbeta med att inventera studentens samlade kompetens. Det är även viktigt för studenten att veta att i jobbsökar-processen är det inte bara jobbet som väljer dig – du väljer också jobbet.

Café Karriär Är ditt företag eller organisation intresserad av att medverka i Café Karriär? Kontakta i Växjö Helena Jörgensen, 0470-70 88 10 eller [email protected]. I Kalmar Magnus Thureson, 0480-44 61 37 [email protected] För övriga samverkansfrågor, kontak-ta avdelningen för externa relationer.

– Att snorkla är fortfarande som terapi för mig. En del tränar yoga eller påtar i trädgården för att hitta stillheten. Jag sticker huvudet under vattnet.

Småväxta ökenstubbar som mopsar sig för att skrämmas och spigghannar som fläktar äggen med friskt vatten medan honorna ger sig iväg och struntar i avkomman – som lekman är det frestande att dra paralleller mellan Andreas Svens-sons forskning och mänskligt beteende.

– Journalister vill gärna göra det, säger han med ett leende. Men, nu tassar vi på ett minfält.

Han nämner hur Oprah Winfrey hade en gravid man som gäst i sin TV-show och hur man kopplade det till sjöhästar där honan lägger sina ägg i en ficka på hannens mage.

– Sådana paralleller blir bara konstiga.

Om du vore en fisk vilken art skulle du vara?

– Oj, den frågan har jag aldrig fått förut, säger Andreas Svensson, skrattar till och funderar en stund.

– Jag skulle nog vara en tångspigg, den är charmig och ser ut som en grön liten drake. Hannarna vaktar ungarna. Tångspiggen är sympatisk, lugn och sansad. Den hetsar inte upp sig i onödan.

Text: Lousie Haraldsson Foto: Johannes Rydström


Text: Johanna FalkFoto: Matti Immonen

Saara bygger broar mellan tv-soffan och produktionen

Nytt masterprogram i höstForskningsmiljön inom The Bridge möjliggör för Linnéuniversitetet att skapa den tvärvetenskapliga masterutbildningen Innovation through Business, Engineering and Design. Masterutbildningen har ett tvärvetenskapligt perspektiv med teknik, ekonomi och design. Denna utbildning gör det möjligt för studenter att lära av varandras kunskap och förbättra sin förmåga att arbeta i olika projekt och inom produktutveckling. Masterutbild-ningen ges i nära samarbete med företag, och IKEA är ett av dem.


The Bridge är ett strategiskt samarbete mellan IKEA och Linnéuniversitetet. Ett program för entreprenörskap, innovation och produktion - för att skapa en bättre vardag i hemmet för de många människorna. Syftet med The Bridge är att bygga upp en stark internationell innovationsmiljö inom Life@Home. Life@Home omfattar alla aspekter av livet hemma och inkluderar hela kedjan med produktionens villkor, designprocessen och kunskapen om de många människornas boende.Programchef och kontaktperson för The Bridge är Ylva Dandanell Daveby, [email protected]

2011 blev Saara Taalas innehavare av en världsunik professur i företagsekonomi och hon erhöll snabbt smeknamnet ”IKEA-professor”. Professuren som är riktad mot Livet hemma ligger i fokus för samarbetsprogrammet The Bridge, som Linnéu-niversitetet driver i samar-bete med IKEA. Den är placerad inom företags-ekonomi men fokuserar främst på innovation, på bryggan mellan kundens behov och produktionens villkor. Där har ni den korta förklaring-en. När jag möter Saara berättar hon att hennes forskning i grund och botten befinner sig i området mellan entrepre-nörskap och marknadsföring.

– Utöver att synen på produkt-utveckling har förändrats – det som förr var en stol är idag förening av olika delar, till följd av olika processer – har också den affärsmässiga sidan föränd-rats. Inom företagsekonomi tittar vi exempelvis på affärsmodeller – hur du organiserar hela systemet för produktion och hur du får konsumenter och kunder involverade i dessa processer.

Saara förklarar att allt mer innova-tion sker på marknaden, där vi faktiskt kan delta. Hon menar att det kopplas till vårt vardagliga liv, att vi är delaktiga i det som konsumenter, som användare och som vanliga medborgare.

– Faktum är att vi bidrar till att förnya mängder av produkter. Så vi tittar helt enkelt på hur vardagslivet förändras och hur det kopplas till innovation på mark-naden, hur innovationsprocesserna och produktionsprocesserna förändras som en konsekvens och vad det har för konse-

kvenser för samhället och för affärsme-toder. Vi försöker överbygga olika delar så som vardagslivet och de aktiviteter du medverkar i, med sådant som affärspraxis.

Livet hemma och hållbar utveckling är en del av programmet och den är organiserad runt Saaras professur. Saara berättar att hennes forskningsgrupp samarbe-tar i forskningsprojekt med organisationer, företag och entreprenörer och försöker skapa samarbeten över

hela organisationen, mellan olika delar av universitetet, men också mellan universi-tetet och näringslivet.

– I forskningsgruppen försöker vi titta på de här olika alternativen av organisa-tion – hur man får det mer flexibelt, vilket alternativ som är effektivast och så vidare.

Ämnena flyger från organisation till spelföretag men de tycks alla ha ett gemensamt mål: effektivisering och konsekvenser. The Bridge sträcker sig över många ämnen och mycket forsk-ning men det betyder även att det finns massor av framtidsutsikter. Redan den första meningen som faller ur Saaras mun avslöjar att detta är ett ämne som hon brinner för – något som både inspi-rerar och fascinerar en åhörare men som också till viss mån förbryllar.

– Det är komplicerat att försöka föra samman vardagliga synpunkter och mycket utvecklade produktions-processer, men livet är komplicerat och ännu gör vi storverk. Det gör det värt att studera. Jag har gjort det här i 20 år nu och jag antar att jag skulle göra något annat om det inte vore komplicerat nog att fortsätta hålla folk intresserade.

”Livet är komplicerat och ännu gör vi storverk”Saara Taalas


Linnaeus University Summer AcademySommaren 2014 blir första året för Linnaeus University Summer Academy. Sex internationella kurser ges i ämnen som sträcker sig från entreprenörskap till glasdesign.

Kurserna vänder sig främst till studen-ter från andra länder och är ett led i Linnéuniversitetets strävan att öka inter-nationaliseringen, men även svenska studenter är välkomna att läsa kurserna.

– Studenter som deltar i vår Summer Academy kommer att förutom den akademiska kursen få smaka på det svenska studiesystemet, svensk kultur och den svenska sommaren. Allt

detta i en internationell miljö som får ”människor att växa” och som ger det där lilla extra till deras CV och framtida karriär, säger Nils Nilsson, vice-rektor vid Linnéuniversitetet.

Samtliga kurser ges i Kalmar utom kursen i glasdesign som efter sin inledande vecka i Kalmar fortsätter och avslutas i Pukeberg i Nybro.

Första året fungerar som ett pilotår, men intresset har varit stort från inter-nationella studenter så sommarakade-

Text: Karolina EkstrandFoto: Nisse Nilsson

Efter en veckas praktik i optikbutik under sin gymna-sietid visste Lina Broholm precis vad hon ville bli.

– Optikeryrket kändes som en perfekt kombination av vård, mode och hantverk. Att få jobba med att hjälpa folk att se bättre kombinerat med mode och verkstadsarbe-te kändes mitt i prick, berättar hon.

Lina Broholm berättar att hon stormtrivdes under sin studietid i Kalmar, både med plugget och med Kalmar som studentstad.

– Jag tror att optikerut-bildningen skiljer sig från andra universitetsutbildningar. Vi tillbringade mycket tid i skolan, både i klassrummet

och med praktiska övningar i verkstaden, vilket skapade en fin gemenskap både med lärare och klasskamrater.

Lina Broholm blev erbjud-en ett jobb redan i februari, trots att hon inte tog examen förrän i juni.

– Arbetsmarknaden ser bra ut för utbildade optiker och efter utbildning har man fått en god kunskapsbas att stå på för att vara attraktiv för jobben, förklarar hon.

De allra flesta klasskam-rater som Lina Broholm har pratat med har fått jobb efter examen. Själv jobbar hon i en optikbutik som legitimerad optiker med kontaktlinsbehö-righet. Hon utför synunder-sökningar och kontaktlinstill-

passningar, hjälper kunder att välja bågar samt slipar glas i verkstaden. Hon undersöker även om patienten har några ögonsjukdomar och är i behov av att skickas vidare till annan vårdenhet via remiss.

Optikeryrket har en skyddad yrkestitel vilket innebär att man inte kan jobba som optiker utan att inneha en legitimation, vilket man får efter avklarad utbildning.

– Jag tror att optikeryrket har en ljus framtid. I princip alla människor behöver synhjälpmedel någon gång i sitt liv och detta innebär att det alltid kommer att behövas utbildade optiker, både i optikbutiker och på ögonmot-tagningar på sjukhus.

Text: Emma RydhFoto: Johannes RydströmLina Broholm är 23 år och tidigare student på

Optikerprogrammet. Hon blev erbjuden jobb redan innan sin examen.

Optiker med ljus framtid


Sommaruniversitetets kurser: • English for Academic Studies • Swedish Language and Literature,

an Introduction • International Law of Sustainable

Development – an Introduction • Creativity, Entrepreneurship and

Innovation in a Swedish Context • Outdoor Leadership and Risk

Management in Sea Kayak • Glass Design

”Optikeryrket kändes som en perfekt kombination av vård, mode och hantverk”Lina Broholm

min kommer att växa ytterligare till kommande år. Alla kurserna är på 7,5 högskolepoäng och kommer att anpassa pedagogiken efter ”det internationella klassrummet”.

Kurserna ges när Kalmar visar sig från sin bästa sida mellan den 7 juli och den 15 augusti.


Text: Helena BelfrageFoto: Helena Belfrage, Jess Lis

Det finns stora pengar att tjäna på att göra underhåll av

system i rätt tid. Ofta sker

underhåll i samband med ett haveri, eller så går man på magkänsla när det börjar bli dags byta ut några delar.

I industrin idag görs många mätningar för att ta reda på status på maskiner och utrustning i produktionen.

Denna process kallas för tillståndsövervakning.

Sedan analyseras datan från

mätningarna manuellt

för att ta reda på

när det är

dags att byta ut eller reparera något.

Genom att automatise-ra analyserna, det vill säga plocka in datan i ett system, kan man med bara ett par knapptryckningar få fram statusen på maskinerna i produktionen. Istället för att lägga ner mycket manu-ellt arbete - och hinna med kanske en analys om året - kan man med systemet ta fram analyser många gånger i veckan om man så vill. På detta sätt får man ett helt annat underlag för att planera när underhåll ska ske. Därför kan man undvika oplanerade produktionsstopp – och det är här det finns pengar att tjäna.

– Just nu jobbar vi i företaget med underhållet

på Ringhals och vi har genomfört projekt inom flera olika typer av indu-stri – fordonsindustri, CNC-maskintillverk-ning, pappersindustri, sågverk etc, berättar Basim Al Najjar.

Henrik Kjellberg, en av Basims medar-betare på E-mainte-nance, berättar:

– Det här sättet att tänka kring underhåll ligger flera år före hur

företagen fungerar idag.

Det finns mycket pengar att tjäna på att se på underhåll med nya ögon. Vi går in och diskuterar på ledningsnivå för att förklara hur stor skillnad man kan göra med en helt ny typ av system.

Företaget kring system för underhåll är alltså igång på allvar och Basim håller nu på med ett nytt projekt där han också ska söka patent. Nyligen kom beskedet att vägen för patent är öppen för en ny sorts koppling, en knutkoppling, som professorn klurat ut.

– Vi håller på att planera för en prototyp just nu. Detta projekt handlar om hur man på ett smart sätt kan koppla ihop två roterande axlar som sitter i kontakt med varandra i vinkel. Med denna kopp-ling kan man ha axlarna i en mycket skarpare vinkel i förhållande till varandra än vad som är möjligt med dagens lösningar.

Hur kommer du på idéer, denna idé med knutkoppling-en till exempel?

Basim svarar först leende att han inte vet, funderar ett ögonblick och säger sedan:

– Det är nog i dagliga observationer jag ser saker, när man funderar på vad som är problemet egentligen. Med

Forskare och entreprenör – det ena utesluter inte det andraMellan 2005-2009 deltog professor Basim Al Najjar i ett stort internationellt forskningsprojekt som handlade om underhåll i industrin. Flera stora industriföretag och spännande universitet var med i projektet. Ett av resultaten utifrån denna forskning är det system som Basim valt att driva vidare i företaget E-maintenance Sweden AB.


dagens framhjulsdrivna bilar kan man ju inte svänga runt så snabbt, utan måste ibland backa innan man kan vända runt. Det beror ju på vinkeln mellan drivaxeln och styrsys-temet, den är inte skarp nog. Och för detta problem finns ju många motsvarande tillämp-ningar inom industrin.

– Jag rekommenderar alla att bli entreprenörer, säger Basim med övertygelse i rösten. Det som är roligast är när man ser att man möter kundens och marknadens behov. Och att jag fått bekräf-tat i verkligheten vad jag insett teoretiskt.

– Det är utan tvekan värt det! All den energi man

lägger ner, all själ, all kraft, det betalas tillbaka när man ser att man möter marknadens verkliga behov. Det är en

fantastisk stund! Problem som jag upplever i bolaget kanali-seras också till erfarenhet som jag kan ta tillbaka in i forsk-ningen och till studenterna.

– Det är inte i främsta hand mer pengar som behövs,

utan stöd och verktyg i de frågor man inte är specialist på själv. Jag har fått stöd kring att söka patent, kring marknadsanalys och affärsut-veckling mm. För varje nytt steg lär man sig se sin idé ur nya vinklar, och får göra ännu djupare analyser av markna-dens behov. Universitetets personal som jobbar med samverkan har stöttat mig, Innovationsbron, Inkubatorn och ALMI har också engage-rat sig i mitt projekt. Nu har vi flyttat vidare från inkuba-torn, jag har anställt en extern VD, och diskussioner pågår med externa finansiärer som är intresserade av att gå in i bolaget.

Basim berättar vidare om nya forskningsprojekt som han har på gång, och artik-lar som ligger påbörjade på skrivbordet. En av fundering-arna handlar om hur SCB mäter vad som är maximalt utnyttjande av produktions-kapacitet inom industrin. Om man systematiserar arbetet med underhåll borde den siffran nämligen kunna vara mycket högre, menar Basim. Ett annat projekt handlar om hur man snabbare kan växla mellan olika produktionssätt/produkter i små och medelsto-ra företag.

– Jag kan nog inte låta bli komma med nya idéer…

”Utan stödet jag fått skulle det inte ha varit möjligt”Basim al Najjar


Mentorsprojekt som gynnar alla parter Alla har vi någon gång behövt någon som tröstar, lyssnar och ger goda råd. Växjö kommun och Linnéuniversitetet har anammat en verksamhet som har just detta som mål. Mentorsprojektet Näktergalen har rönt stort intresse både nationellt och internationellt och finns idag vid cirka 20 olika universitetet och högskolor i Sverige och övriga Europa.

Bland övningslägenheter och -butiker rusar barn runt med sina mentorer hack i häl. Det är studiebesök hos polisutbild-ningen på Linnéuniversitetet i Växjö och det är Näktergalens mentorspar som har anordnat det.

Näktergalen är ett projekt med grundläggande syfte att bidra med ömsesidig nytta för alla involverade – för både barn och mentorer medför Näktergalen ny vänskap, nya kunskaper och nya erfarenhet-er. Sedan 1970-talet har före-bilden till projektet, Perach, använt mentorsmodellen för att integrera, berika och stötta barn från underprivilegierade områden i Israel.

Näktergalen Växjö var vid etableringen 2009 tänkt som ett treårigt samverkanspro-jekt mellan Växjö kommun och Linnéuniversitetet men

förlängdes sedan med ytterli-gare tre år tack vare sitt starka fäste hos både barn, föräldrar, lärare och mentorer. Tanken med projektet är att skapa broar mellan grundskolebarn i åldrarna åtta till tolv år och studenter vid universitetet genom att de helt enkelt träffas, har roligt och lär känna varandra. Än så länge har Islamiska skolan, Pilbäck-skolan, Ulriksbergskolan och Centrumskolan blivit utvalda att delta i projektet.

Mentorn Malin fick kännedom om projektet på en välkomstmässa:

– Jag anmälde mitt intres-se där och fick sedan göra en intervju för att kunna matchas ihop med ett barn. Malin läser till förskollärare och tycker att hon som mentor lär sig mycket som är relevant för sin

utbildning och skulle gärna ställa upp igen.

Tanken är att mentor och barn träffas en gång i veckan, under perioden oktober–maj, och hittar på något roligt tillsammans.

– Vi har varit på Leo’s Lekland, spelat laserga-me, bakat kladdkaka och gått på bio, säger Rasmus, medan listan över aktiviteter

han gjort tillsammans med sin mentor Linnéa blir allt längre. Mentorn ska alltså inte fungera som läxhjälp utan snarare som en vuxen kamrat som barnet kan prata med, få råd av och göra sådant som han eller hon annars inte skulle göra med andra vuxna.

Henrik Nilsson, dokto-rand vid Linnéuniversitetet, har tagit fram en rapport som

Text & foto: Johanna Falk


utvärderar projektet. Han understryker att det består av olika integrationsmål: dels strukturella och dels attityd- och känslomässiga. Att motverka snedrekryteringen till högskolan är ett av de strukturella målen för Näkter-galsprojektet. De attityd- och känslomässiga målen handlar om att öka förståelse, respekt och tolerans mellan individer och sociala grupper.

Näktergalen har budge-terat för 30 mentorspar, varav två finansieras av Swedbank. Projektkoordinator Alexander Jansson berättar:

– Vi strävar alltid efter att ge så många barn som möjligt chansen att få en mentor, och med Swedbanks välvilja att stötta ett samhällsnyttigt projekt, så överensstämmer våra intressen väl. Nu hoppas vi att Linnéuniversitetet och Växjö kommun bestämmer sig för att permanenta Näkter-galen med samma höga priori-tet som nu.

Projektet får ungefär dubbelt så många ansökningar än vad det är budgeterat till och målsättningen att alla ändå ska få vara med är därför svår att uppnå.

– Eftersom det är många ansökningar, och bara 30 platser, så måste vi tyvärr säga nej till vissa barn. När vi gör detta utgår vi ifrån

ett utarbetat koncept från Malmö högskola som, bland annat, innebär att barnen och studenten ska ha något gemensamt intresse, säger Alexander Jansson.

För barnen finns det många fördelar. Eftersom alla studenter vid Linnéuniver-sitetet kan ansöka för att bli mentor har barnen följaktli-gen chans att möta blivande poliser, lärare, ekonomer, med mera, och på så sätt bli inspi-rerade till ett potentiellt fram-tida yrke. Att bli sedd, hörd och bekräftad leder till ökat självförtroende och en positiv självbild och förhoppningen är att barnen ska klara sig bättre både i och utanför skolan och så småningom våga söka sig vidare till universitet och högskola.

Sponsrade aktiviteterBIO – Varje mentorspar sponsras med ett biobesökBOWLING – 100 kr/bana på vardagarCAFÉ TUFVAN – gratis biljardFOTBOLL – Östermatch som gemensam aktivitetHANDBOLL – gratis inträde på Växjö HF:s matcherIDROTTSHUSET – många rabatterade priserINNEBANDY – rabatterat inträde på Växjö Vipers matcherLASERGAME & PAINTBALL – gå två, betala för enSMÅLANDS MUSÉUM – gratis inträdeVÄXJÖ SIMHALL – ett gratis besökVÄXJÖ STADSBIBLIOTEK – gratis bok vid första besöket

För sin insats får mentorer-na arbetsintyg och erfaren-heter som de inte kan läsa sig till. De får utbildning och handledning under hela perioden och för att täcka kostnader får mentorerna även 4000 kr i lön.


Hundar hjälper barn att läsa Att läsa tillsammans med en hund kan minska stressen för barn som har svårt för läsning. ”Bokhunden” är ett nystartat projekt av Helene Ehriander och Anna Nilsson vid Linnéuniversitetet.

– Att använda hundar i läsningen är en pedagogisk metod som kan användas för att öka läslusten och förstå-elsen hos en del barn, till exempel barn med läs-, skriv- och talsvårigheter eller barn som är svårmotiverade, säger Helene Ehriander, lektor i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet.

Studier i USA har visat att genom att barnet får läsa högt för en hund, blir barnet en snabbare läsare och upplever mindre motstånd i läsningen.

–Hunden fungerar som lugnande i en situation där barn lätt kan bli stres-

sade, säger Helene Ehriander. Hunden är kravlös och icke-

dömande och genom att umgås med djur frigörs

lugnande

hormon i kroppen. Man kan också använda hunden som ett verktyg för att få barnet att förstå det han eller hon läser.

Helene Ehriander har tillsammans med Anna Nilsson, gymnasielärare och masterstudent vid Linnéuni-versitetet, fått finansiering från

Allmänna Arvsfonden för att i tre år driva projektet

Text: Emma RydhFoto: Bokhunden


”Hunden fungerar som lugnande i en situation där barn lätt kan bli stressade”Helene Ehriander

Samarbete ska stärka samverkan och entreprenörskap Ett mer dynamiskt samspel med drivna och entreprenöriella studenter är en utav de positiva effekter som Linnéuniversitetets nya samverkansprojekt tillsammans med tre andra läro-säten väntas ge.

– Vi hoppas få fram en tydligare modell för att mäta och främja samverkan och nyttiggörande vilket kommer ge flera goda effekter i regionen, säger projekt-ledare Emma Hermansson.

Vinnova har beviljat sex miljoner till de fyra läro-sätena som ingår i innovationskontoret Fyrklövern, Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet, Karlstad univer-sitet, samt Örebro universitet. Under en två-årsperiod kommer de med projektledning från Linnéuniversi-tetet att utveckla modeller för att stärka samverkan, nyttiggörande och entreprenöriellt förhållningssätt hos personal och studenter på sina respektive lärosäten. Projektet utgörs av två delar varav ena fokuserar på att kartlägga universitetetens samverkansaktiviteter kopp-lade till exempelvis utbildningar, studenters arbetslivs-anknytning, nyttiggörande av forskning och finansie-ring. Tanken är att universitetsledning och fakulteter ska vara med i processen för att ta fram gemensamma modeller och synliggöra det som görs.

Den andra delen av projektet handlar om studenters entreprenörskap och involvering i olika innovations-processer. Linnéuniversitetet ligger redan långt fram i arbetet när det gäller att främja studenters entrepre-nöriella förhållningssätt genom bland annat univer-sitetets initiativ, Det entreprenöriella Universitetet, som fokuserar just på studenters kreativitet inom alla utbildningar.

– För vår del handlar det om att stärka arbetet ännu mer genom att utveckla samarbetet mellan forskare, företag och studenter i olika processer genom den redan pågående satsningen, säger Emma Hermansson. Dess-utom ser man goda chanser att detta arbete kommer att ge positiva effekter till stiftelsen Drivhusets verksamhet att stötta studenters förverkligande av idéer.

– Tanken är att vi ska hittar former för att arbeta mer med praktisk tillämpning med våra drivna studenter. Detta kommer regionen till nytta genom att studenterna blir bättre tränade att bidra i olika innova-tionsprocesser tillsammans med forskare och i arbets-livet, säger Emma Hermansson.

”Bokhunden och Astrid Lind-gren”. Metoden är etablerad i USA och andra länder och ska nu anpassas till svenska förhållanden.

Syftet med projektet är att föra samman barn med litte-ratur och att sprida kunskap om barnlitteratur i allmän-het och Astrid Lindgrens

författarskap i synnerhet. Projektet ska

drivas i

samarbete med skolor och bibliotek och fokusera på barn mellan 6 och 18 år. Helene Ehriander och Anna Nilsson har nu tagit fram en anpassad utbildning för både hundarna och deras förare.

– Vi kommer också att lära hundarna att vara aktiva under läsningen, berättar Helene Ehriander. Till exempel kommer hunden att kunna putta till barnen lite lätt med nosen om han eller hon stannar upp i läsningen.

Just nu är tio hundar och förare färdigutbil-

dade och på väg ut i skolor främst i

Växjöområdet och i Skåne.

Text: Elin Lindkvist


NotiserNya möjligheter inom sjöfarten Två konferenser på Sjöfartshögskolan diskute-rade framtida möjligheter för sjöfarten och skapade såväl nya forskningsfrågor som viktiga kontakter mellan deltagande aktörer.

Har Sverige råd att inte utnyttja kustsjöfar-tens möjligheter? Vilka förutsättningar finns för en utvecklad kustsjöfart? Hur kan miljötänkandet inom sjöfarten bidra till ett hållbart transportsys-tem? Det här var några av de frågor som togs upp under konferensen ”Kust-sjöfart – ett komplement i transportkedjan” som arrangerades av Sjöfarts-forum, Sjöfartshögskolan vid Linnéuniversitetet och Regionförbundet i Kalmar län. Konferensen var den första i sitt slag i Sverige.

Denna konferens följdes av ytterligare en med rubriken ”Fartyg Människa Miljö” (FMM), anordnad av Sjöfartshög-skolan, Linnéuniversitetet. FMM, som i år hölls för tredje året, är ett forum för fördjupad dialog mellan sjöfartens marknadsaktörer, myndigheter, forskare och andra sjöfartsintresserade, rörande forskning, utveck-ling och innovation inom området Fartyg – Männ-iska – Miljö.

Konferensen belyste sjöfartens utmaningar när det gäller miljöanpassning, teknikeffektivisering, samt reglering, organisation och arbetsmiljö.

Sveriges första tennisuniversitetLinnéuniversitetet gör gemensam sak med Svenska Tennisförbundet och Växjö kommun och etablerar ett Tennis Development Center i Växjö. Syftet med satsningen är att kunna erbjuda möjlig-heter att kombinera eliti-drottande med akademiska studier och forskning.

– För oss är detta ytterliga-re ett steg i att utveckla vår idrottsprofil, säger universi-tetets rektor Stephen Hwang. Vi har framstående forskning och utbildning kring idrottsvetenskap, coaching och sports mana-gement.

– Växjö kommun utnämndes

till Årets idrottskommun 2013 och vill fortsätta vara i frontlinjen. Med de fina

förutsättningar som finns på Linnéuni-

versitetet kan vi fortsätta ha en tätposition, säger kommunalråd Per Schöldberg (C).

– Vi har jobbat länge för att få till stånd Sveriges första tennisuniversitet säger Stefan Edberg. Det är viktigt att man kan få en god utbildning samtidigt som man tränar tennis på hög nivå.

Avtalet gäller från 1 juli 2014 t o m 30 juni 2017. Däref-ter förnyas avtalet årligen.

Studenter i medieteknik kampanjade mot barnäktenskap50 studenter på kursen Sociala medier genomförde aktivi-teter på Facebook, Twitter, Instagram och YouTube under en vecka.

En av de kampanjer som Svenska FN-förbundet driver handlar om att stoppa barnäk-tenskap. Under en vecka i början av året hjälpte ett femtiotal distansstudenter på kursen Sociala medier till med att sprida detta budskap och öka kunskapen om barnäk-tenskap. Studenterna genom-förde olika aktiviteter på Facebook, Twitter, Instagram

och YouTube och fick hjälp av kändisar som Olle Sarri och Carolina Gynning som ställde upp på bild för kampanjen.

För att sprida budskapet skapade studenterna även en blogg, stoppabarnaktenskap.se, som redan under de första fem dagarna fick fler än 1 500 unika besökare. Via bloggen kan man köpa en pärlring eller en fjärilsbrosch för att stödja arbetet mot barnäktenskap.

– Kampanjen gick ut på att lyfta FN:s projekt Flicka och synliggöra det bristande dispenssystem som finns i Sverige. Den engagerade oss

studenter mycket och jag tror att alla vi kursare är väldigt glada över att ha varit en del av ett så viktigt projekt för mänskliga rättigheter, säger Josefine Ahlstedt som var studenternas presskontakt.


Årets Rookie inom internationell studentrekryteringSvenska Institutet har utsett Linnéuni-versitetet till Årets Rookie inom interna-tionell studentrekrytering.

Linnéuniversitetet placerar sig som det fjärde bästa lärosätet sett till antalet betalande inter-nationella studenter hösten 2013. På platserna ovanför placerade sig i nämnd ordning, Lunds universitet, KTH och Chalmers.

Sedan studieavgifter infördes för studenter utanför EU/EES 2011 har Linnéuniversitetet, liksom övriga svenska lärosäten, satsat på den internationella studentre-kryteringen. Tillsammans med regionkontoren i sydost har Linnéuniversitetet ett Shanghaikontor där Henrik Edlund arbetar med rekrytering av kinesiska studenter. Henrik Edlund, som kan kinesiska, har betytt mycket för uppföljningen av intresserade presumtiva studenter som kommit i kontakt med Linnéuniversitetet på bland annat mässor i Kina.

– Vi är ett av få lärosäten som även erbjuder internationella program på kandidatnivå, vilket också syns i statistiken där Linnéuniversitetet står för mer än hälften av landets betalstu-denter på den nivån. Vi har dessutom en stor bredd i vårt inter-nationella programutbud vilket också kan vara en förklaring säger vicerektor Nils Nilsson, ordförande för Linnéuniversitetets internationaliseringskommitté.

Hösten 2013 antogs 157 betalande internationella studenter vid Linnéuniversitetet. Det är nästan en tredubbling jämfört med hösten 2012.

Långtidsarbetslöshet – ett stigma?Studier har tidigare pekat på en utbredd stig-matisering kring långtidsarbetslöshet, men det har varit svårt att påvisa orsak och verkan. Nu har forskare från Linnéuniversitetet, med hjälp av data från ett fältexperiment, kunnat visa att tidigare perioder av långtidsarbetslös-het inte påverkar arbetsgivare i deras anställ-ningsbeslut.

– Den stigmatisering som associeras med perioder av långtidsarbetslöshet kan skapa en stor ineffektivitet på arbetsmarknaden, berättar Dan-Olof Rooth, professor i natio-nalekonomi vid Linnéuniversitetet. Därför är det oerhört viktigt att vi reder ut vad som är orsak och verkan.

Professor Rooths resultat visar att om en person tidigare i sin karriär har haft en längre tid av arbetslöshet så påverkas inte arbetsgivaren av detta när de beslutar om att anställa eller inte. Detta tyder på att efterföljande arbetslivserfarenhet eliminerar den negativa signal som tidigare arbetslöshet utgör.

Studien visar också att arbetsgivare inte heller behandlar personer som är inne i en kortare period av arbetslöshet annorlunda. En kortare periods arbetslöshet definieras i studien som upp till sex månader.

Aktivitetsersättningen granskas i doktorsavhandlingÅr 2003 ersatte aktivitetsersättning förtidspension och sjukbidrag för perso-ner i åldrarna 19-29 år. Syftet med refor-men var att minska antalet unga förtids-pensionärer och underlätta återgång i arbete genom riktade aktiviteter.

En bärande tanke var att de unga och Försäkringskassans handläggare gemen-samt skulle skräddarsy aktiviteter för att stärka individernas fysiska och psykiska kapacitet. Trots de politiska åtgärderna visar statistik att antalet unga förtidspensionärer har fördubblats sedan 1990-talet.

Avhandlingen baseras på intervjuer med personer ”på båda sidor av skrivbordet”, det vill säga unga med aktivitetsersättning och deras handläggare vid Försäkringskassan. Studien visar att utöver den politiska retoriken finns få egentliga skillnader mellan det nya och gamla systemet.

– Reformen har inte nått de mål som var avsedda. Mycket ligger i att möten mellan de unga och deras handläggare på Försäk-ringskassan faktiskt inte alltid sker. Många vet inte ens att de har en handläggare, säger avhandlingsförfattaren Sara Hultqvist.

– Eftersom många av de unga aldrig varit fast förankrade på arbetsmarknaden, är det svårt att tala om en ”återgång” till arbetsmarknaden. Fortfarande krävs riktade insatser för att göra personerna attraktiva på arbetsmarknaden, likväl som att accep-tera att för några är det inte arbetsmarknaden som är målet utan en tryggad försörjning och därmed bättre livskvalité, fortsätter Sara Hultqvist.

Henrik EdlundSara Hultqvist


Avsändare: Linnéuniversitetet, Kommunikationsavdelningen, 391 82 Kalmar / 351 95 VäxjöHar Fokus Linnéuniversitetet kommit fel eller vet du någon annan som skulle vilja ha ett magasin? Kontakta [email protected]

B

Samhällsvetenskaplig forskning handlar till stor del om att göra det till bekanta obekant, att problematisera det till synes självklara och att se fenomen ur andra perspektiv än de invanda. På detta sätt skapas de mysterier som gör

forskning både relevant och intressant. Det handlar alltså om nyfikenhet, men inte bara det, utan om att aktivt ifrågasätta det invanda. Eller som sociologen Johan Asplund uttryckte det, om att undra inför samhället.

Just nu håller jag själv på med ett projekt tillsammans med en kollega vid Lunds Universitet där vi ställer oss frågorna: vad är egentligen ett företag och vilka roller spelar de i vårt samhälle? Det kan tyckas att vi inom ämnet företagsekonomi sedan länge borde ha rett ut dessa fundamentala frågor och gått vidare till annat. Vari ligger nytänkandet? Problemet är dock, som så ofta inom samhällsvetenskaperna, att det har lanserats en mängd sinsemellan ganska olika svar på dessa båda frågor. Också bland olika grupper i samhället talar man om företag på ibland ganska radikalt olika sätt. Företag kan till exempel ses som medel för berikande, medel för samhällets produktion av nyttigheter, medel för skapande av sysselsättning eller medel för identitetsskapande och självförverkligande. Bland säkert mycket annat. Det riktigt intressanta är att beroende på hur man förstår själva fenomenet företag kan det påverka hur man ser på andra frågor, så som företagande inom vård, skola och omsorg eller vilket ansvar företag kan sägas ha gentemot olika grupper i samhället. Därmed påverkar det också den offentliga debatten, politiken och lagstiftningen inom många områden. Nyttan med projektet ligger alltså i att problematiseringen av hur vi ser på fenomenet företag ligger till grund för att förstå och delta i många andra viktiga diskussioner.

Det här arbetet får mig att fundera kring vilka andra fenomen eller förhållanden i vår verklighet som vi oftast tar för givna, utan att ifrågasätta eller ens reflektera kring. Behöver organisa-tioner alltid bygga på hierarkier av chefer? Är ledarskap alltid nödvändigt? Är effektivitet alltid eftersträvansvärt? Hur kommer det sig att vi ser på dessa fenomen som vi gör? Vilka konsekvenser får det? Forskning handlar alltså inte bara om att upptäcka eller skapa kunskap om nya fenomen i vår omvärld. Det handlar också, enligt vissa kanske mer, om att reflektera kring och kritiskt ifrågasätta invanda fenomen i vår närhet. För mig är det vad som gör samhällsvetenskaplig forskning, i mitt fall inom företagsekonomi, så spännande!

Mikael LundgrenLektor vid institutionen för organisation och entreprenörskap

Documents

Fokus Linnéuniversitetet Nr1 2014