of 48/48
Folkhälsorapport för Motala kommun 2010

Folkhälsorapport för Motala 2010

  • View
    246

  • Download
    4

Embed Size (px)

DESCRIPTION

En folkhälsorapport har för första gången tagits fram av kommunstyrelsen. Rapporten är en översiktlig kartläggning över hälsoläget i Motala och ska ligga till för ett förebyggande och hälsofrämjande arbete i kommunen.

Text of Folkhälsorapport för Motala 2010

  • Folkhlsorapport fr Motala kommun 2010

  • Folkhlsorapport fr Motala kommun

    Frord Ett gott liv under goda livsbetingelser r vad mnga efterstrvar och ven det som kommunen vill erbjuda kommunmedborgarna. Folkhlsan, det allmnna hlsotillstndet i befolkningen, r ocks av betydelse fr kommunens utveckling. En god hlsa r s mycket mer n avsaknad av sjukdom! Vi kan uppleva en god hlsa ven om vi har en medicinsk diagnos och omvnt m dligt utan ha drabbats av sjukdom. Vrldshlsoorganisationen, WHO, definierar hlsa som ett tillstnd av fullstndigt fysiskt, psykiskt och socialt vlbefinnande och inte endast frnvaro av sjukdom och handikapp. Hur vi mr pverkas av vra levnadsvanor och livsbetingelser. Individen har givetvis ett eget ansvar fr sina levnadsvanor men undersker man vad som bestmmer hlsan i en befolkning ser man att mnga faktorer ligger utanfr den enskilde individens kontroll. Samhllet kan gra mycket fr att pverka och frbttra hlsan i befolkningen, i stort sett inom alla samhllssektorer. Med denna rapport vill kommunstyrelsen bidra till att ka kunskapen och medvetenheten om vilka faktorer som har betydelse fr vr hlsa hlsans bestmningsfaktorer. Rapporten ska ocks bidra till en samsyn och stimulera till frdjupad samverkan p lokal niv mellan kommunen och landstinget, andra myndigheter, freningar och idburna organisationer, nringslivet och enskilda medborgare. Det r svrt, i det nrmaste omjligt, att ge en fullstndig och entydig bild av motalabornas hlsa. Tillgngen till statistik och enktunderskningar r enorm, en rapport av det hr slaget kan endast spegla en brkdel av detta. Redovisade fakta vcker hela tiden nya frgor - fr den intresserade finns drfr stora mjligheter till frdjupning inom i princip varje omrde. Rapporten utelmnar medvetet politiska stllningstaganden. Avsikten r att de fakta som presenteras ska stimulera till diskussion och formuleringar av stndpunkter fr ett systematiskt folkhlsoarbete i kommunen. Mlsttningen r ytterst att skapa frutsttningar fr bttre hlsa och minskade hlsoskillnader bland Motalas invnare.

    Kjell Fransson Frste vice ordfrande i kommunstyrelsen

    1

  • Sammanfattning Nr man talar om folkhlsa r det mnga mnniskors hlsa, till exempel i en kommun, ett ln eller ett land, som avses. I den hr rapporten r motalabornas hlsa i fokus. Eftersom rapporten ska ligga till grund fr ett frebyggande och hlsofrmjande arbete blir det med ndvndighet s att det blir problemen och utmaningarna som lyfts fram. Det finns, trots detta, anledning anta att en majoritet av Motalas befolkning mr bra. Under de senaste decennierna har hlsan frbttrats. Detta avspeglar sig i att medellivslngden, i synnerhet fr mn, fortstter att ka i hela landet. Samtidigt har olika symtom p nedsatt psykiskt vlbefinnande kat kraftigt under 1990-talet. Under 2000-talet har den ogynnsamma utvecklingen nr det gller psykisk ohlsa brutits, utom bland ungdomar. Srskilt oroande r utvecklingen bland yngre kvinnor. Hlsan frdelar sig ojmlikt i befolkningen, det upptcker man nr man jmfr kommuner och regioner men ven nr man jmfr olika delar av en kommun. Det finns stora hlsoskillnader mellan mnniskor med stora respektive sm ekonomiska resurser. Det finns ocks stora hlsoskillnader mellan mnniskor med olika utbildningsbakgrund, som delvis pverkar de ekonomiska skillnaderna. Indelningen av Motala i omrden med olika socioekonomisk status terspeglar detta. Motala har alltjmt hga ohlsotal. Srskilt hgt r det bland kvinnor i 50-60 rs ldern. Av landstingets vrddatalager framgr att kvinnor i Motala diagnosticeras fr psykisk ohlsa i hgre utstrckning n kvinnor i Norrkping och Linkping. I ppna jmfrelser frn Sveriges Kommuner och Landsting framkommer dock att Motala nr det gller psykisk ohlsa generellt hamnar bland de 25 % av landets kommuner med mest frdelaktiga resultat. Barn och ungdomar r en viktig grupp i folkhlsohnseende, eftersom det r mjligt att tidigt frmja en god hlsa. I en stor nationell underskning av barns och ungas psykiska hlsa (2009) redovisas resultaten per kommun och skola. Diagrammen har skapats s att det gr att jmfra situationen i en kommun eller i en skola med landet i dess helhet. Tillsammans med uppgifter frn vrddatalagret ger underskningen vrdefull information till det frebyggande och hlsofrmjande utvecklingsarbetet som etablerats inom skola-socialtjnst och landstinget

    Inledning 2001 antog kommunerna och landstinget i stergtland ett gemensamt folkhlsopolitiskt program, stergtland ett hlsoln, fr perioden 2001-2010. Motala deltog aktivt i processen och programmet antogs av kommunfullmktige den 17 december 2001. Arbetet bidrog till kade aktiviteter p folkhlsans omrde men medfrde lokalt inte ngot systematiskt och lngsiktigt arbete byggt p t ex kartlggning, analys och handlingsplan. Folkhlsoarbetet har inte heller haft ngon plattform regionalt, vilket skerligen pverkat verkningsgraden av det regionala programmet. De senaste ren har folkhlsofrgorna ftt kad aktualitet p alla politiska niver. 2008 kom regeringens proposition En frnyad folkhlsopolitik och i september 2009 startade regionfrbundet stsam den folkhlsopolitiska process som ska leda fram till en struktur fr regional samverkan. I Motala har en utkad samverkan med landstinget - Nrsjukvrden Vster resulterat i fem arbetsgrupper fr utveckling av det frebyggande arbetet nr det gller ldres hlsa, frldrastd, riskbruk av alkohol, hot och vld i nra relationer samt suicid. Hsten 2009 tillsatte kommunstyrelsen en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram ett frslag till handlingsplan fr Motala kommuns folkhlsoarbete. Gruppen har besttt av Eva Isaksson Ribers, Camilla Egberth, Martina Axene och Anders Andersson och Kjell Fransson.

    2

  • Arbetsgruppen konstaterade tidigt att en handlingsplan p folkhlsoomrdet krver en bred frankring i kommunens samtliga verksamheter och mste fregs av en process som involverar svl politiken som frvaltningarna fr att utmynna i konkret verksamhet. Vidare konstaterades att utvecklingen p detta omrde, ml och strategier, mste motiveras utifrn en beskrivning av hlsolget i Motala. Resultatet av arbetsgruppens arbete har, mot bakgrund av dessa slutsatser, blivit en folkhlsorapport vars uppgift r att tjna som ett underlag fr en kommande handlingsplan. Freliggande rapport r en versiktlig kartlggning ver hlsolget i Motala. En stor del av rapporten baseras p olika registerdata och befolkningens egen uppfattning via befolkningsenkter. Genom Twincities Research Group har vi ftt del av material frn landstingets vrddatalager som bygger p lkares diagnossttning. De grafiska bilderna speglar bland annat sjukdomspanoramat inom hjrt- krlsjuklighet och psykisk ohlsa samt en rad sjukdomar bland barn i Motala jmfrt med i Linkping och Norrkping. I samarbete med Landstinget, Nrsjukvrden Vster, har vi genomfrt fem fokusgruppsintervjuer kring frgor om god hlsa och livskvalit fr barn och ungdom, unga vuxna, vuxna och srskilt utsatta vuxna samt ldre. Fokusgrupperna har genomfrts i syfte att fnga olika perspektiv p vad god hlsa r och att f synpunkter p hur det frhller sig i Motala. Fokusgruppsintervjuerna har ocks omfattat vad man kan gra fr att frbttra hlsa och livskvalit fr olika grupper. Fokusgrupperna har huvudsakligen besttt av verksamma inom kommun och landsting men ven fretrdare fr ideella organisationer och nringslivet har deltagit i samtalen. Citaten i denna rapport r hmtade frn fokusgrupperna. Rapporten innehller inledningsvis en diskussion kring vad god hlsa r och vilka bakomliggande faktorer som verkar fr en god, alternativt dlig hlsa. Drp fljer en redogrelse fr hlsoutvecklingen i Sverige s som den beskrivs i Folkhlsorapport 2009. I det fljande presenteras samtliga mlomrden med en kortare beskrivning av hur de samverkar med hlsan. Inom varje mlomrde redovisas fakta hmtade frn Motala och ngra goda exempel p det vi redan gr p omrdet lyfts fram.

    3

  • Hlsan gr att pverka Hur vi mr fysiskt, psykiskt och socialt pverkas av mnga faktorer. Man brukar tala om hlsans bestmningsfaktorer, dr arvet r det som vi br med oss och dr en rad andra faktorer i vrt liv pverkar i olika grad:

    Modellen visar att hlsans bestmningsfaktorer finns inom mnga verksamhetsomrden. Modellen visar ocks vilken bredd folkhlsoarbetet mste ha. Individen har ett ansvar fr sin hlsa men de mnniskors levnadsvillkor pverkas i stor utstrckning av politiska sociala och ekonomiska krafter. tgrder fr att pverka de sociala bestmningsfaktorerna fr hlsa krver engagemang av politiska beslutsfattare i svl kommun som landsting, det civila samhllet och lokala freningar samt nringsliv Samtidigt som folkhlsan i mycket hg grad pverkas av samhllsutvecklingen inom olika omrden, r hlsa i sin tur en mycket viktig bestmningsfaktor fr den sociala och ekonomiska tillvxten - god tillvxt stimulerar god hlsa och dlig hlsa leder till smre ekonomisk utveckling1. Nr stora grupper mnniskor eller hela regioner slpar efter i hlsoutvecklingen leder detta till en minskad ekonomisk utvecklingskraft fr hela samhllet. Det r drfr angelget att folkhlsoperspektivet finns med i utvecklingsplaner p samtliga samhllsniver.

    1 Statens folkhlsoinstituts rapport Hlsans betydelse fr samhllets och individens ekonomiska utveckling

    4

  • Den allmnna hlsoutvecklingen i Sverige2 Under de senaste decennierna har hlsan frbttrats, vilket avspeglar sig i att medellivslngden fortstter att ka och kar mer bland mn n bland kvinnor. Men det har ocks funnits en ogynnsam utveckling av folkhlsan, olika symtom p nedsatt psykiskt vlbefinnande kade kraftigt under 1990-talet utom bland de ldsta. Under 2000-talet tycks denna utveckling ha brutits, frutom bland ungdomar. Bland frvrvsarbetande har det blivit vanligare att man upplever sitt arbete som jktigt och psykiskt anstrngande och de psykiska yrkeskraven har kat bland bde kvinnor och mn, vilket kan ha bidragit till en kande andel med psykisk ohlsa. De senaste uppgifterna som finns om hur befolkningen upplever sitt hlsotillstnd r frn 2005 och speglar ett samhlle under hgkonjunktur. Hlsotillstndet kan mycket vl ha frsmrats sedan dess med tanke p den ekonomiska kris som gjort sig gllande under de senaste ren.

    Medellivslngden kar mest bland mn och hgutbildade Den frmsta orsaken till den kande medellivslngden r att allt frre insjuknar i hjrt- och krlsjukdomar och bland dem som insjuknar har ddligheten minskat kraftigt. Risken att d i hjrtinfarkt har nra nog halverats de senaste 20 ren och risken att d i stroke har minskat med en tredjedel. Minskad rkning samt lgre blodfetter och blodtryck gr att frre insjuknar och bttre behandlingsmetoder har bidragit till att risken att d i hjrtinfarkt eller stroke minskat dramatiskt fr bde kvinnor och mn. Cancerddligheten visar inte samma positiva utveckling: Lungcancer minskar bland mn men kar alltjmt bland kvinnor och minskningen av brstcancerddligheten r frhllandevis liten. Skillnader i frvntad medellivslngd mellan personer med olika lng utbildning har kat under hela 1990-talet, och fortstter att ka under 2000- talet, framfr allt bland kvinnor.

    Frndrade levnadsvanor Bland barn kade vervikten kraftigt frn 1980-talet till 2000-talet men nu tycks kningen plana ut. Idag r 15-20 procent av alla barn verviktiga och 3-5 procent r feta. Barns matvanor har frbttrats, fler ter frukt och grnsaker medan konsumtionen av lsk och godis har sjunkit markant under senare r. Bland ungdomar i rskurs 9 minskar andelen rkare liksom alkoholkonsumtionen och anvndningen av narkotika. kningen av andelen vuxna med vervikt och fetma var strst p 1990-talet och ser nu ut att avstanna. I ldrarna 16-84 r r hlften av mnnen och nstan 40 procent av kvinnorna verviktiga eller feta. Fetma frkortar i genomsnitt livet med 6-7 r. De allra senaste ren frefaller energiintaget via maten minska fr frsta gngen p decennier. Alkoholkonsumtionen har kat sedan brjan av 1990-talet och hgst alkoholkonsumtion har mn i ldern 20-24 r. Den alkoholrelaterade ddligheten minskar bland mn i ldern 25-64 r och kar i ldrarna ver pensionsldern. Bland kvinnor kar alkoholddligheten i ldrarna 65-74 r medan den varit i stort sett ofrndrad i ldern 45-64 r. Narkotikaddligheten minskade p 2000-talet efter att ha kat dramatiskt under decennier.

    Hlsoutvecklingen bland ungdomar oroande

    Flera olika indikatorer pekar p att psykisk ohlsa r srskilt vanligt bland yngre kvinnor men att den kar bland bda knen. Andelen sjlvmordsfrsk kar kraftigt bland unga kvinnor, och allt fler unga vrdas p sjukhus fr depression eller ngest och fr alkoholfrgiftning. Under de sista ren har ddligheten bland unga mn kat ngot till fljd av en liten kning i flera ddsorsaker, nmligen skador, alkoholrelaterade ddsorsaker och mjligen ven sjlvmord.

    2 Socialstyrelsen; Folkhlsorapport 2009

    5

  • Hlsan r ojmnt frdelad Hjrt- och krlsjukdomar och diabetes r vanligare bland lgutbildade. Rkning minskar i alla grupper utom bland kvinnor med enbart grundskoleutbildning. Svr vrk och dligt allmnt hlsotillstnd r betydligt vanligare hos arbetare n hos

    tjnstemn. Ensamstende kvinnor med barn har mer besvr av vrk, har oftare nedsatt psykiskt

    vlbefinnande, rker mer och r i strre utstrckning verviktiga. Astma och fdomnesallergier r vanligare bland barn till frldrar i lgre socialgrupper. De

    fr dessutom allvarligare symtom av sin astma n barn i hgre socialgrupper. Tandhlsan r betydligt smre hos socioekonomiskt svaga grupper. Mnga anser sig inte ha

    rd med den tandvrd de behver. Ensamstende kvinnor r en vldsutsatt grupp och 15 procent av alla ensamstende kvinnor

    med sm barn har utsatts fr vld i hemmet. Risken fr vld r strre bland kvinnor med fysiska och psykiska funktionshinder samt ldre

    med f sociala kontakter. Vld och skador drabbar oftare barn i familjer med lga inkomster. Det r vanligare bland lgutbildade att ldre vrdas av sina anhriga. De som har hgre

    utbildning kper i strre utstrckning dessa tjnster. Vissa grupper avstr oftare n andra frn att hmta ut sina lkemedel: ensamstende med

    barn, arbetslsa, personer med sjuk- och aktivitetsersttning, personer med ekonomiskt bistnd och de som har hga avgifter fr lkemedel. Ensamstende kvinnor med barn avstr i tre gnger s hg utstrckning som befolkningen i sin helhet.

    verlevnad i brstcancer r lgre bland kvinnor med lgre inkomst, vilket illustreras tydligt i denna grafiska bild:

    Procentandel kvinnor som verlever 10 r efter brstcancerdiagnos, efter inkomst

    0

    10

    20

    30

    40

    50

    60

    70

    80

    Lgsthushllsinkomst

    Hgsthushllsinkomst

    Klla: Vrd p olika villkor En kunskapsversikt om sociala skillnader i svensk hlso- och sjukvrd. Sveriges kommuner och landsting 2009

    6

  • Socioekonomi, hlsa och levnadsvanor3 Det finns ett samband mellan socioekonomiska indikatorer (inkomst, utbildning, yrke och bostadstyp) hlsa/ohlsa och levnadsvanor.

    Hlsa/ohlsa

    P denna karta har Motala delats in i fem (5) olika socioekonomiska niver med avseende p andel personer med inkomst i den fjrde inkomstkvartilen (den fjrdedel som har hgst inkomst) inkomstret 2008. I mrkt grna omrden bor sledes flest personer med hg inkomst medan omvnt gller fr ljust grna omrden.

    3 Opublicerade data frn Folkhlsovetenskapligt Centrum, Landstinget i stergtland

    SES

    Levnadsvanor

    7

  • Individens hlsa och bostadsomrdets socioekonomiska status (SES) samvarierar. Andelen kariesfria 6-ringar r t ex hgst i omrden med hgst SES, andel personer med psykiska diagnoser och med hjrt-krldiagnoser r hgst i omrden med lgst SES. Ohlsotalet r hgst i omrden med lg SES.

    Andel som bedmer sin hlsa som utmrkt eller mycket bra

    0

    10

    20

    30

    40

    50

    60

    70

    Hgst SES Mellan SES Lgst SES

    Bra eller mycket bra ekonomi Varken ellerDlig eller mycket dlig ekonomi

    Andel dagligrkare

    0

    5

    10

    15

    20

    25

    30

    Hgst SES Mellan SES Lgst SES

    Bra eller mycket bra ekonomi Varken ellerDlig eller mycket dlig ekonomi

    Ovanstende bilder visar att det r bttre ur hlsosynpunkt att vara fattig i ett vlbrgat omrde n i ett omrde med lg socioekonomisk status. Man ser ocks att rkvanorna r olika beroende p i vilket omrde man bor. Personer med bra eller mycket bra ekonomi rker betydligt mer om de bor i ett omrde med lg socioekonomisk status n om de bor i ett omrde med hg status. Omvnt gllerpersoner med dlig eller mycket dlig ekonomi som rker mindre om de bor i et

    t omrde med hg

    socioekonomisk status jmfrt med ett omrde med lg socioekonomisk status.

    8

  • Utmaningar i Motala

    Socioekonomiska variabler fr Motala Nedanstende spindeldiagram speglar sex faktorer som samvarierar med hlsan i befolkningen. Den symmetriska linjen representerar stergtlands lnsgenomsnitt och har indexvrdet 100. Den asymmetriska linjen visar Motala i frhllande till lnet4. Ju lngre mot mitten kommunens siffror rr sig desto lgre andel, vilket exempelvis kan tolkas som en lgre andel hginkomsttagare n fr lnet i genomsnitt. Motala uppvisar ett hgre ohlsotal, lgre utbildningsniv och mindre andel hginkomsttagare jmfrt med lnet i vrigt.

    0

    50

    100

    150Frgymnasial

    Lginkomsttagare

    Hginkomsttagare

    Ohlsotal

    Invandrare

    Pensionrer

    MotalaSocioekonomiska variabler fr Motala 2006(index). Materialet baseras p registerdata frn Statistiska centralbyrn, frn r 2006.

    Ohlsotalets ett mtt p ohlsan i befolkningen5 Motala har under hela 2000-talet haft lnets hgsta ohlsotal. Av diagrammet nedan ser man att ohlsotalet minskar successivt och att minskningen r ungefr lika stor i Motala som i stergtland och i landet som helhet. Lnga sjukskrivningar innebr ofta bristande livskvalitet och medicinsk och social ohlsa fr individen. Tillgnglig kunskap visar att lnga sjukskrivningarna tenderar att frhindra snarare n underltta en tergng i normal livsfring. Orsakerna till detta r bde medicinska, psykologiska och sociala. Det r drfr viktigt att kombinera korrekt sjukskrivningstid med tidig behandling och rehabilitering. 4 Folkhlsovetenskapligt centrum, Landstinget i stergtland; Rapport 2007:3 5 Ohlsotalet r Frskringskassans mtt p den totala sjukfrnvaron som erstts frn sjukfrskringen. Ohlsotalet r antalet utbetalda dagar (med sjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersttning) per person mellan 16 och 64 r under en 12-mnadersperiod.

    9

  • Ohlsotalet i Motala jmfrt med lnet och riket 2005-2009

    0

    10

    20

    30

    40

    50

    60

    2005 2006 2007 2008 2009

    RiketstergtlandMotala

    Knsskillnader i sjukskrivningar6 Ohlsotalet fr kvinnor i lnet r markant hgre n fr mn. I genomsnitt lever kvinnor 4,36 r lngre n mn i Sverige. Men ven om kvinnor lever lngre r de mer sjuka och sker vrd oftare. Kvinnor str fr nstan tv tredjedelar av alla sjukpenningdagar. En kvinnlig forskare inom omrdet sjukskrivning och kn, professor Kristina Alexanderson vid Institutionen fr klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet, anger fljande mjliga frklaringar:

    Knsskillnader i sjuklighet, det vill sga: kvinnor r sjukare. Bristande medicinsk kunskap om kvinnors hlsoproblem Mn fr bttre std. Kvinnor och mn behandlas olika nr de r sjuka Arbetsmarknadens utformning, kvinnor har andra typer av jobb, alternativt andra villkor

    inom samma jobb, vilket gr det svrare att terg i arbete nr de r sjuka Skillnader mellan kvinnor och mn nr det gller obetalt arbete

    Ohlsotalets frdelning i stergtland (mn) december 2008

    6Landstinget i stergtland; (O)jmlik vrd och hlsa? 2009

    10

  • Ohlsotalets frdelning i stergtland (kvinnor) december 2008

    Vilka sjukdomar ligger bakom ohlsotalet? Det finns olika stt att analysera sjuklighet i en befolkning. I landstingets rapport (O)jmlik vrd och hlsa? redovisas registerdata frn vrddatalagret som har varit i drift i stergtland sedan 1999. I vrddatalagret finns bland annat uppgifter om huvuddiagnoser och bi-diagnoser. En styrka med vrddatalagret i stergtland r att frekomsten av diagnoser finns registrerad p alla vrdniver, bde primrvrd och sjukhusvrd fr alla vrdinrttningar med vrdavtal med landstinget. Drfr r skerheten god att man fr en bra bild av frekomsten av olika diagnoser i en hel befolkning. I denna rapport redovisas ett urval diagnoser per 1000 invnare. Nedanstende diagram visar frekomsten av olika sjukdomar ren 2002-2007 diagnostiserade av lkare p vrdcentraler eller vid sjukhusen i lnet. I nedanstende figurer ingr hela befolkningen (alla ldersgrupper) i lnets tre strsta kommuner, Norrkping, Linkping och Motala.

    11

  • Hjrt-krlsjuklighet (ICD I-diagnoser) per 1000 invnare 2002-2007, samtliga ldrar Som framgr av ovanstende diagram r hjrt- krlsjukligheten, srskilt avseende hgt blodtryck, hjrt-infarkter, ischemisk hjrtsjukdom och hjrtsvikt strre bland Norrkpings befolkning jmfrt med bde Linkping och Motalas befolkning.

    12

  • Psykisk ohlsa (ICD F-diagnoser) per 1000 invnare 2002-2007, samtliga ldrar

    Psykisk ohlsa avseende diagnoserna depressioner och ngest r vanligare bland kvinnor n bland mn. Hr framkommer ocks att bda dessa diagnoser r vanligare i Motalas befolkning n i Norrkpings- och Linkpings befolkning bde avseende mn och kvinnor. Posttraumatiskt stressyndrom (PST) r mer frekommande bland Norrkpings befolkning fr bde mn och kvinnor. Diagnosen stress r mer utbredd bland kvinnor i Linkping och bland mn i Motala. I Sveriges kommuner och landstings rapport ppna jmfrelser 2009 redovisas, bland mycket annat, andel (%) med nedsatt psykiskt vlbefinnande, 18-80 r 2006-2008. I en jmfrelse med landets samtliga kommuner hamnar Motala bland de kommuner med mest frdelaktiga resultat. ppna jmfrelser r en sammanstllning av registerdata och nationella och regionala befolkningsenkter.

    13

  • Stdjande miljer och trygga och jmlika uppvxtvillkor

    1. Delaktighet och inflytande i samhllet

    Det r bra fr individen att f knna att han eller hon kan pverka sin situation och hlsa och inte se sig som ett offer utan att man r herre ver sitt eget liv. I ett demokratiskt samhlle ska medborgarna ha lika vrde och jmlika mjligheter att vara delaktiga och kunna pverka. Detta ska glla oavsett kn, lder, etnisk bakgrund, funktionshinder eller sexuell lggning. Om befolkningen upplever att de inte kan pverka de egna livsvillkoren och samhllsutvecklingen, uppstr utanfrskap och maktlshet. Brist p makt och mjligheter att pverka har ett starkt samband med ohlsa. Mjlighet till delaktighet och inflytande i samhllet r drfr en av de mest grundlggande frutsttningarna fr folkhlsan. Detta r ett svrt omrde att studera vetenskapligt och det finns en flora av freslagna mekanismer, till exempel teorier som handlar om socialt kapital, d v s att i ett samhlle dr mnniskor knner en hg tillit till varandra, deltar i samhllslivet i allmnhet, i freningsliv med mera, vxer relationerna mellan individerna allt starkare vilket antas gynna mnniskors hlsotillstnd.

    Valdeltagandet, jmte jmstlldhetsindex, r de tv huvudindikatorer som Folkhlsoinstitutet freslr fr uppfljning av bestmningsfaktorerna demokratisk delaktighet och jmstlldhet.

    Valdeltagande i kommunval och riksdagsval 2006

    0

    10

    20

    30

    40

    50

    60

    70

    80

    90

    100

    Mot ala Agneshg Brst orp Riket

    Klla. Valmyndigheten

    Valdeltagandet i Motala uppvisar inga strre skillnader jmfrt med i landet som helhet ngot frre rstar i kommunvalet medan en strre andel av de rstberttigade rstar i riksdagsvalet. Det finns emellertid betydande skillnader om man jmfr valdeltagandet mellan olika omrden inom kommunen. Hr redovisas det omrde, Agneshg, som har det lgsta valdeltagandet och det omrde, Brstorp, som har det hgsta valdeltagandet i Motala.

    14

  • Deltagande i kommunvalet i Motala frn 1985-2006

    70

    75

    80

    85

    90

    1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006And

    el (%

    ) av

    de r

    stbe

    rtti

    gade

    Klla: SCB

    Valdeltagandet i kommunvalet har minskat konstant sedan valet 1985, men kade ngot i samband med valet 2006. Utvecklingen str i verensstmmelse med valdeltagandet i Sverige har visat en svag minskning under de senaste tv decennierna, srskilt nr det gller frstagngsvljares och utlndska medborgares deltagande i kommunalval. Detta kan tyda p att mnga yngre och invandrare upplever att de saknar mjlighet till inflytande och pverkan.

    Motalas JmIndex sger ingenting om absoluta niver utan rangordnar bara kommunerna i jmfrelse med varandra. Motala ligger inte bra till vid en jmfrelse med riket och med de tre strsta stgtakommunerna. Studerar man de variabler som ingr i Jmindex ser man att Motala placerar sig bst nr det gller andel med eftergymnasial utbildning i ldrarna 25-64 r (96), ojmn knsfrdelning p nringsgrenar (91) och andel unga vuxna, 25-34 r (105). Jmindex 20067 Placering IndexvrdeBsta kommun 1 71,5Linkping 125 140,1Mjlby 212 163,2Norrkping 226 167,1Motala 252 174,9Smsta kommun 290 211,2

    7 Index r en sammanvgning av 12 variabler. Fr varje variabel rangordnas kommunerna efter hur stor skillnad det r mellan kvinnor och mn. Minsta skillnad fr rang 1 (bst) och strsta fr rang 290. Fr 3 av variablerna mts ven hur hga vrden variablerna har. Indexet r ett medelvrde av de 15 rangerna. Variabler som ingr (oftast mts andelar): eftergymnasial utbildning, frvrvsarbetande, arbetsskande, medelinkomst, spridning p nringsgrenar, frldrapenning, tillfllig frldrapenning, ohlsotal, unga vuxna, kommunfullmktige, kommunstyrelse och egna fretagare. Uppdatering av Jmindex sker inte varje r.

    15

  • Frldrapenning ingr i jmindex som ett av flera mtt p hur jmstlld en kommun anses vara. I Motala, liksom i landet i vrigt, har mnnens uttag av frldrapenning kat med 2-3 % under frsta delen av 2000-talet.

    Frldrapenning, mnnens andel (%)

    0

    5

    10

    15

    20

    25

    2000 2002 2004 2006 2008

    MotalaRiket

    Klla: Frskringskassan

    Andel kvinnor i kommunfullmktige 1982-2006

    0

    10

    20

    30

    40

    50

    60

    1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006

    Motala

    GenomsnittstergtlandGenomsnitt Riket

    Klla: Valmyndigheten

    16

  • Andelar av befolkningen 18 r och ldre, representation i KF (ledamter och ersttare) mandatperioden 2006-2010

    010203040506070

    Mn Kvinnor 18-29r

    30-39r

    40-49r

    50-64r

    65- r

    BefolkningenKommunfullmktige

    Klla: SCB och frtroendemannaregistret Troman Representativitet underlttar fr de frtroendevalda att ha kunskap om olika medborgares livsvillkor. Av diagrammet framgr att personer i ldersgrupperna 18-49 r r underrepresenterade och att kommunfullmktige i Motala har en ojmn knsfrdelning.

    Mns vld mot kvinnor En allvarlig yttring av bristande jmstlldhet och en ojmlik maktordning r mns vld mot kvinnor. Den anmlda misshandeln mot kvinnor ver 15 r har kat i Motala under 2000-talet. Till viss del kan det frklaras med att fler fall anmls. Av strre svenska frgeunderskningar framgr att det framfr allt rr sig om tv srskilt utsatta grupper: ensamstende mdrar som frmst utstts fr vld av nrstende och kvinnor som blir utsatta fr vld i yrkeslivet. Det r ocks i dessa tv grupper som kningen r mest tydlig.

    Anmlda brott, misshandel inkl grov, mot kvinna 15 r och ldre i Motala kommun

    0

    50

    100

    150

    2000

    2001

    2002

    2003

    2004

    2005

    2006

    2007

    2008

    Antal brott

    Misshandel inkl grov Med misshandel, inkl grov misshandel, avses brott mot BrB 3 kap, 5-6 . Dessa brott utgr majoriteten av de vldsbrott som polisanmls i Sverige. Mrkertalet r stort och man rknar med att ungefr en fjrdedel av alla misshandelsbrott anmls till polisen. Grova brott anmls oftare n lindriga, brott mellan obekanta oftare n mellan bekanta och brott som sker p allmn plats oftare n de som sker p privat plats.

    17

  • Goda exempel Olika former fr medborgardialog - klagomls- och synpunktshantering genom Dialog

    Motala och Frgepanelen p hemsidan, allmnhetens frgestund i KF Brukarrd inom ldreomsorgen En rad aktiviteter inom skolan fr ungdomars inflytande och delaktighet; deltagande i

    skolkonferenser, planering och utvrdering i klassrummet, olika typer av rd som elevrd, biblioteksrd, kostrd, ntverk fr elevrden, bloggen Ung i Motala m m

    18

  • 2. Ekonomiska och sociala frutsttningar

    Att ha en ekonomi r att kunna planera och vlja

    Ekonomisk och social trygghet r en av de mest grundlggande frutsttningarna fr en god hlsa p lika villkor. Nationella befolkningsstudier visar p ett statistiskt samband mellan materiella problem, som ekonomisk stress, och upplevd hlsa. Det finns ett starkt samband mellan sysselsttning och hlsa samtidigt som risken r stor att personer med dlig hlsa ska bli arbetslsa. Mnniskor som frlorar sina jobb riskerar ocks en smre psykisk hlsa. Har man materiella problem upplever man i hgre utstrckning olika hlsoproblem. I en befolkningsenkt frn lnet8 visar det sig att ju smre ekonomi man har desto smre hlsa och desto smre levnadsvanor har man. Extra utsatta r ensamstende med barn, dr en tredjedel vid flertalet tillfllen har haft problem att betala sina rkningar under det senaste ret (2005-2006). Trenden r att ju smre ekonomi man har desto: smre hlsa och tandhlsa fler ohlsosamma levnadsvanor mera vrdskande oftare avstr man att ska vrd trots behov smre trivs man med sin sysselsttning, fritid och boende smre socioekonomiskt rankade omrden bor man i hgre knsla av hopplshet

    Det finns ocks ett starkt samband mellan barns och ungdomars hlsa och de vuxnas ekonomiska trygghet. Mellan 6-14 procent av lnets barn lever i familjer med mycket lga inkomster eller socialbidrag.

    Familjer med lga inkomster, Motala 2007 Barnfattigdom i Sverige r enligt Rdda Barnen andelen barn i familjer som fr socialbidrag och/eller har lg inkomststandard, det vill sga inkomsterna r lgre n vad som behvs fr att tcka de ndvndiga kostnaderna. Denna bild illustrerar disponibel inkomst i motalafamiljer9:

    0

    5

    10

    15

    20

    25

    30

    35

    40

    Ens

    amst

    . uta

    nhe

    mm

    av. b

    arn

    Ens

    amst

    . med

    hem

    mav

    . bar

    n

    vr

    iga

    fam

    med

    hem

    mav

    . bar

    n

    Pen

    sion

    rsf

    amilj

    er

    Fam

    iljer

    med

    sju

    k-oc

    hak

    tivite

    tser

    sttn

    ing

    Ande

    l (%

    )

    Allas deltagande i arbetslivet

    8 Folkhlsovetenskapligt Centrum; stgtens hlsa 2006, Rapport 2007:3 9 Folkhlsoinstitutet; Kommunfakta i korthet

    19

  • pverkar mnga av de delml som denna rapport inrymmer, inte minst ekonomisk trygghet. Relationen mellan antalet arbetstillfllen i Motala och det totala antalet frvrvsarbetande motalabor i berrd ldersgrupp r i dag ca 90 % och har sjunkit under senare r. Mlsttningen r att tminstone behlla denna relation. Sysselsttningsgrad 1998-2007 - mn och kvinnor

    65%

    70%

    75%

    80%

    85%

    90%

    1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

    Motala

    stergtland

    Riket

    Trygghet Trygghet r en upplevelse. Att vara trygg r en knsla som hnger samman med att knna trivsel och m bra. I en enktunderskning vintern 200710 skattar ca 80 % av motalaborna god hlsa som mycket viktigt fr att man ska knna sig trygg. Lika viktiga fr knslan av trygghet anser man familj och vnner vara. Ungefr hlften av alla tillfrgade tillmtte god ekonomi och meningsfull sysselsttning stor betydelse fr att man ska knna sig trygg. Trygghet r en viktig frga i mnniskors livssituation och grundlggande fr ett bra liv.

    Goda exempel

    Vgar till god hlsa Ung Resurs Samordningsfrbundet

    10 Rddningsverket; Trygghet och skerhet i vardagsmiljn. Motala kommun . Maj 2007

    20

  • 3. Barns och ungas uppvxtvillkor Det r viktigt att kunna tycka om sig sjlv, att man r ok lika bra som alla andra

    I Motala bor ca 9 930 barn och ungdomar i ldrarna 0-19 r, vilket utgr 24 procent av befolkningen11. Majoriteten av dem har en mycket god hlsa. Liksom i Sverige i vrigt har vi exempelvis en lg spdbarnsddlighet, en hg andel ammade spdbarn, en lg andel barnolycksfall och en hg andel vaccinerade barn12 Centrala faktorer fr barns och ungas hlsa r frhllanden i barnets familj, barnets relationer till vnner och till andra i dess omgivning. Andra betydelsefulla faktorer r miljn i bostadsomrdet, frskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, skolan och fritiden, samt frhllanden som berr barnets levnadsvanor och utvecklingsmjligheter, inte minst utformningen av lokalsamhllet och dess utbud av kulturverksamhet. Barn och unga med funktionsnedsttning har i frsta hand samma behov som andra barn och unga, men kan behva srskilda insatser fr att kunna utvecklas och bli delaktiga p samma villkor som andra barn och unga.

    Den psykiska hlsan hos barn och unga tenderar att frsmras och har inte uppmrksammats i samma utstrckning som den fysiska hlsan. Nedsatt psykiskt vlbefinnande kar i samtliga ungdomsgrupper oavsett familjefrhllanden, fdelseland, arbetsmarknad, status, frldrarnas socioekonomi m.m. kningen r dremot olika stor och graden av besvr skiljer sig t.13 Till exempel upplever 36 procent av 16-19 ringarna i stergtland ngslan, oro eller ngest. Bland de unga kvinnorna r siffran 47 procent och bland de unga mnnen 27 procent. Det r ocks en stor andel kvinnor i ldersgruppen som har problem med huvudvrk eller migrn (45 procent).14

    Kunskap om den psykiska ohlsan hos de yngre barnen r mycket begrnsad i lnet.

    Frhllanden under barn- och ungdomsren har stor betydelse fr bde den psykiska och fysiska hlsan under hela livet. I folkhlsopropositionen bedmer regeringen att barn och unga r en av de viktigaste mlgrupperna inom folkhlsoarbetet.

    Det finns goda mjligheter att frebygga ohlsa genom tidiga insatser under uppvxten. Insatser fr att frmja barns lngsiktiga hlsa kan ske p flera arenor. Exempelvis syftar metoder fr frldrastd till att frbttra samspelet och relationen mellan barn och frldrar i hemmet. Andra viktiga arenor r frskola och skola. Dr utvecklar och trnar barnen olika kompetenser, till exempel problemlsningsfrmga samt social och emotionell frmga, vilka fungerar som skyddsfaktorer mot ohlsa. Dessutom kan specifika program som frmjar hlsa och goda levnadsvanor, till exempel goda kost- och motionsvanor, genomfras i dessa miljer.

    11 SCB statistik 12 Folkhlsorapport 2009 och Socialstyrelsens statistik 13 Folkhlsorapport 2009 och SOU 2006:77 Ungdomar, stress och psykisk ohlsa 14 Folkhlsovetenskapligt centrum: Hlsa p lika villkor, Rapport - 2007:4

    21

  • Nationell kartlggning av barns och ungdomars psykiska hlsa resultat fr Motala En landsomfattande kartlggning av barns och ungdomars psykiska hlsa genomfrdes hsten 2009. Resultatet frn denna kartlggning presenterades den 24 mars fr alla skolor och kommuner. Alla elever i grundskolans rskurser 6 och 9 har under lektionstid ftt svara p en enkt om hur man upplever sin hlsa. Enkten bestr av 42 frgor som r utformade fr att skapa indikatorer som i sin tur bygger p det samlade resultatet frn flera frgor. Resultaten presenteras nu fr fljande fem indikatorer av psykisk hlsa och ohlsa:

    1. psykosomatiska besvr (huvudvrk, magont)

    2. nedstmdhet

    3. koncentrationssvrigheter

    4. bristande vlbefinnande

    5. problemens pverkan p vardagslivet.

    Den femte indikatorn anger svrigheternas tyngd, det vill sga graden som eleverna uppfattar att besvren pverkar deras eller nrstendes vardagsliv. Till eleverna i rskurs nio har dessutom stllts frgor om alkohol- respektive tobaksvanor.

    Diagrammen har skapats s att det gr att jmfra situationen i en kommun eller i en skola med landet i dess helhet. Kommuners resultat gr drmed att jmfras med andra kommuner och skolor med andra skolor, medan det inte gr att jmfra kommuners resultat med enskilda skolors. Fr var och en av de fem indikatorerna anges om situationen p skolan eller i kommunen, i relation till vriga skolor och kommuner, bedms som god, genomsnittlig eller mer problematisk. De 25 procent av skolorna eller kommunerna med bst resultat avseende en indikator hamnar i det grna omrdet, medan de 25 procent som har mest problem i en indikator hamnar i det rda fltet. Skolor och kommuner dremellan markeras med gul frg. Det r samma indelning som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) anvnder d de presenterar ppna jmfrelser mellan kommunerna i landet. Resultaten av kartlggningen redovisas p kommunniv och p skolniv. Nedan redovisas resultaten p kommunniv fr rskurs sex och rskurs nio.

    22

  • 23

  • Frekomst av ngra olika sjukdomar bland barn 0-14 r Frn Landstigets vrddatalager har Twincities Research Group och Nrsjukvrdens FoU-enhet tagit fram material fr olika sjukdomsdiagnoser som frekommer i befolkningen. Vrddatalagret bygger p lkares diagnossttning. Twincities Research Group har tagit fram data som beskriver en rad sjukdomar bland barn 0-14 r i de tre stderna Motala, Linkping och Norrkping. I rapporten (O)jmlik vrd & hlsa? redovisas styrkor och svagheter med vrddatalagret. Skerheten r stor att man fr en bra bild av frekomsten av olika diagnoser i en hel befolkning, likas kan man vara tmligen sker p att diagnoser inte stts om tveksamhet rder. Det gr dremot aldrig helt utesluta att det bland lkare och vrdinrttningar kan finnas en viss variation vad gller praxis och kultur nr det gller att diagnostisera en del sjukdomar, vilket dock knappast gller de stora folksjukdomarna eller mer allvarliga sjukdomstillstnd. En svaghet i vrddatalagret kan vara brister i de administrativa rutinerna, det vill sga att alla diagnoser i realiteten inte skulle komma att registreras i vrddatalagret. Sedan dess tillkomst 1999 frefaller dock dessa eventuella bristande administrativa rutiner att tskilligt ha frbttrats.

    Sjukdomsfrekomst bland barn 0-14 r. Diagnostiserade sjukdomar 2002-2007, Landstinget

    24

  • Det finns anledning att nrmare analysera materialet frn vrddatalagret. I ett frsta steg har Motala kommun bestllt komplettering av materialet med siffror ven frn 2008 och 2009.

    Goda exempel Familjehusen Samverkan skola-socialtjnst. Frldrautbildning, COPE och frebyggande

    insatser i skolan Trappan och Buffert gruppverksamhet fr barn till missbrukare Ungdomshlsan - hlsofrmjande, frebyggande och behandlande insatser genom samverkan

    mellan kommun/landsting

    25

  • God fysisk milj, god arbetsmilj och trygg och sker kommun

    4. Hlsa i arbetslivet Viktigt r att arbetsplatser r mna om sina anstllda.

    Arbetsmiljn r viktig fr den enskildes hlsa och vlbefinnande, fr verksamhetens utveckling och drmed ven fr frutsttningar fr tillvxt och konkurrens. Arbetsmiljn ska vara s utformad att arbetet inte innebr risk fr att den anstllde skadas eller drabbas av ohlsa. Det r ocks viktigt med balans mellan arbetsliv och privatliv. Den nationella arbetsmiljpolitiken har som utgngspunkt att skapa frutsttningar fr en bra arbetsmilj som frebygger utslagning frn arbetslivet till fljd av ohlsa och olycksfall och som ger mjligheter fr s mnga som mjligt, ven dem som str lngt frn arbetsmarknaden, att trda in, kvarst och utvecklas i arbetslivet. Det systematiska arbetsmiljarbetet kan strkas ytterligare liksom fretagshlsovrdens roll. Lokalt kan den hlsofrmjande arbetsplatsen utvecklas.

    Ohlsotal 2008, mn

    0102030405060708090

    20-24 25-34 35-44 45-54 55-64 20-64

    lder

    Anta

    l dag

    ar p

    er p

    erso

    n oc

    h r

    KommunenLnetRiket

    Ohlsotalet mter hlsan i den arbetsfra befolkningen genom att ge upplysningar om den totala sjukfrnvaron som erstts via frskringskOhlsotalet r det mtt p hlsa som anvnds i det lokala utvecklingsprogrammet, LUP. Ett hgst ohlsotal r en utvecklingshmmande faktor.

    assan.

    t

    n i a

    tliga

    ka diagrammen mer!

    Diagrammen visar ohlsotalet frdelat p olika ldersgrupper 2008. Hr ser man samma tendens bland bda knen i bde kommunen. lnet och riket allra hgst r ohlsotalebland mn och kvinnor i lders-spannet 55-64 r. Det skiljer dock mycket i antalet dagar mellan knen kvinnor i ldrarna 55-64 r har betydligt hgre sjukfrnvaro n mmotsvarande ldrar. Sammfrhllande rder i samldersgrupper, undantaget gruppen 20-24 r. Observera attskalorna i de oliinte verensstm

    Ohlsotal 2008, kvinnor

    0204060

    80100120140

    20-24 25-34 35-44 45-54 55-64 20-64

    lder

    Ant

    al d

    agar

    per

    per

    son

    och

    r

    KommunenLnetRiket

    26

  • Arbetsskador och arbetsolyckor15 Fr 2008 har hittills anmlts 1 242 arbetsskador, mestadels arbetsolyckor, som medfrt sjukfrnvaro bland arbetstagare och egenfretagare i stergtlands ln, vilket r 73 frre n fregende r. Rknat per 1 000 sysselsatta innebr det 7 arbetsolyckor. Totalt 4 ddsfall i arbetet har rapporterats. Drutver anmldes totalt 2 840 arbetsolyckor som inte ledde till sjukfrnvaro och 575 olyckor p vg till eller frn arbetet. Antalet anmlda arbetssjukdomar bland arbetstagare och egenfretagare uppgick till 481 fall vilket r 128 frre n ret innan. Per 1 000 frvrvsarbetande innebr det 3 fall.

    Anmlda arbetsskador 2006, kvinnor

    02468

    1012141618

    20-24 25-54 55-64 20-64

    lder

    Anta

    l/100

    av

    frv

    rvs

    arb

    i l

    ders

    grup

    pen

    MotalaLnetRiket

    Anmlda arbetsskador 2006, mn

    02468

    10121416

    20-24 25-54 55-64 20-64

    lder

    Anta

    l/100

    0 f

    rvr

    vsar

    b i

    lde

    rsgr

    uppe

    n

    MotalaLnetRiket

    15 Klla: Arbetsmiljverket, Arbetsmiljstatistik Rapport 2007:5, Preliminra uppgifter

    27

  • er och Trygg kommun

    Samverkanskommitt

    Anmlda arbetsolyckor i Motala som har medfrt sjukfrnvaro; arbetstagare och egenfretagare

    020406080

    100120140

    Mn Kvinnor M+K

    2007

    2008

    Goda exempel Motala kommuns hlsoarbete Vgar till hlsa Safe Community Sk

    28

  • 5. Miljer och produkter

    Folkhlso- och miljpolitik r bda centrala delar i arbetet fr en hllbar utveckling. P lngre sikt r den svenska folkhlsan i hg grad beroende av den ekologiska och sociala utvecklingen i andra delar av vrlden. Utslppet av fossila brnslen och den globala uppvrmningen frndrar betingelserna fr jordbruk, vattenfrsrjning, och spridning av infektionssjukdomar pverkar ven oss.

    Luftfroreningar Av miljfaktorerna orsakar luftfroreningar de flesta ddsfallen, drefter kommer skador till fljd av olycksfall. Luftfroreningar orsakar hjrt- och krlsjukdomar, cancer och luftvgsbesvr. Vrst drabbade r kroniskt sjuka, t ex astmatiker och barn i de mest utsatta omrdena som kan f nedsatt lungfunktion som vuxna. Luftfroreningssituationen har frbttrats men hga halter av marknra ozon, kvveoxider och inandningsbara partiklar r fortfarande allvarliga hlsoproblem. Det finns miljkvalitetsnormer (MKN) betrffande kvalitet p utomhusluft som ska kontrolleras av kommunerna. Motala kommun har i Urban-projektet genomfrt mtningar delvis fr att kontrollera att miljkvalitetsnormerna fr utomhusluft klaras.16 Samtliga kontroller som utfrts vinterhalvret 2006/2007 indikerar att miljkvalitetsnormerna underskrids med god marginal vid de punkter dr luftmtningarna utfrts. Dock verskrids den nedre utvrderingstrskeln fr partiklar PM 10 avseende rsmedelvrde och dygnsmedelvrde. De tv fljande diagrammen ger en verblick p hur befolkningen upplever besvr av exponering fr olika miljfaktorer. Diagrammen baseras p svar frn den nationella Miljhlsoenkten 2007 (NMHE 07) dr de som svarat sjlva ftt skatta sin hlsa.

    Frekomst av kronisk luftrrskatarr i kommunerna Linkping, Motala och Norrkping (NMHE 07).17

    0

    1

    2

    3

    4

    5

    6

    7

    8

    Mn18-39 r

    Kvinnor Mn40-59 r

    Kvinnor Mn60-80 r

    Kvinnor

    Proc

    ent Linkpings kommun

    Motala kommunNorrkpings kommun

    16 Rapport ver luftkvalitetsmtningar i Motala ttort vinterhalvret 2006/2007. Dnr.2006-MH1642-5 17 Regional miljhlsorapport 2009. stergtlands, Jnkpings och Kalmar ln. Arbets- och miljmedicin, Universitetssjukhuset i Linkping, 2009

    29

  • Andel (procent) som uppges ha astma och hsnuva (NMHE 07)18

    0

    5

    10

    15

    20

    25

    30

    mnAstma

    kvinnor mnAllergisk rhinit

    kvinnor

    Proc

    ent Linkpings kommun

    Motala kommun

    Norrkpings kommun

    Farliga mnen Vi exponeras stndigt fr kemiska mnen, genom varor som behandlats med kemikalier, via fda och i arbets- och inomhusmiljn. Frekomsten av kvicksilver och kadmium i miljn r vl knda problem som leder till exponering via livsmedelskedjan. I nstan all fisk i svenska vatten verskrids halterna det grnsvrden som freslagits av EU.

    Inomhusmilj Brister i inomhusmiljn visar sig ofta genom byggnadsskador eller indirekt genom att mnniskor fr symtom eller besvr. Det rr sig framfr allt om luftvgssymtom som luftvgsinfektioner, hosta och astmatiska besvr. ven snuva, irritation i nsa och gon och generella besvr som trtthet och huvudvrk kan frekomma. Risken fr att drabbas av dessa besvr kar markant (30-50 procent riskkning enligt NMHE 07) om man bor i en fukt/mgelskadad bostad.19 Cirka 10 procent av befolkningen bor i bostder med radonhalt ver 200 becquerel per kubikmeter (Bq/m3).. Rkare tillhr en riskgrupp, cirka 90 procent av dem som drabbas av lungcancer och bor i radonhus r rkare. Den som rker 20 cigaretter per dag under lng tid har cirka 25 gnger hgre risk att f lungcancer n den som aldrig rkt.

    18 Regional miljhlsorapport 2009 19 Regional miljhlsorapport 2009

    30

  • Daglig exponering fr passiv rkning i kommunerna Linkping, Motala och Norrkping (NMHE 07).

    0

    2

    4

    6

    8

    10

    12

    14

    Mn18-39 r

    Mn40-59 r

    Mn60-80 r

    Pro

    cent Linkpings kommun

    Motala kommunNorrkpings kommun

    Klla:Regional miljhlsorapport 2009. stergtlands, Jnkpings och Kalmar ln. Arbets- och miljmedicin, Universitetssjukhuset i Linkping, 2009.

    Buller och hga ljudniver Buller orsakar frmst olika besvrs- och strningseffekter som innebr negativ pverkan p livskvalitet och hlsa genom t ex smnproblem, stressrelaterade symtom samt koncentrations- och inlrningssvrigheter. Vid mycket hga ljudniver kan det uppst hrselskador och tinnitus. Barn exponeras fr buller bde inom- och utomhus, i frskola och skola och i hemmiljn. Kunskapen om hur ljudniverna av verksamheten kan reduceras p frskolor, skolor och fritidshem r bristfllig jmfrt med motsvarande kunskap nr det gller exempelvis trafikbuller.

    Naturupplevelser frmjar god hlsa Den fysiska aktiviteten kar, blodtrycket blir lgre, terhmtningen blir bttre, stressen minskar och ensamhet motverkas. I Motala kommun har vi mycket fina naturtillgngar som vatten, skog, ngar och slttbygder som vi br vara rdda om och ta till vara p. Enligt miljhlsoenkten har 96-97 procent av befolkningen god tillgnglighet till park/grnomrden p gngavstnd frn sin bostad. Andelen som besker park-, grnomrden eller natur regelbundet under hela ret kar med stigande lder. I lnen i regionen uppger 18-23 procent att man besker park-, grnomrde eller natur dagligen under ret.

    31

  • Andel (procent) som besker park/grnomrde/natur regelbundet under hela ret i kommunerna Linkping, Motala och Norrkping (NMHE 07).

    0

    10

    20

    30

    40

    50

    60

    70

    80

    Mn18-39 r

    Kvinnor Mn40-59 r

    Kvinnor Mn60-80 r

    Kvinnor

    Proc

    ent Linkpings kommun

    Motala kommunNorrkpings kommun

    Klla: Regional miljhlsorapport 2009. stergtlands, Jnkpings och Kalmar ln. Arbets- och miljmedicin, Universitetssjukhuset i Linkping, 2009

    Skador En genomsnittlig vecka omkommer i landet ver 50 personer till fljd av olyckor, ungefr 10 i vgtrafiken, drygt 25 till fljd av fallolyckor, ett par i brnder och ngot fler i drunkningsolyckor. Ett par tusen lggs in p sjukhus till fljd av skador och olyckor, 12 000 uppsker en akutmottagning och 20 000 uppsker primrvrden20. 2006 skadades 3 252 personer i Motala kommun i fljande miljer: Antal % Bostad/bostadsomrde 1 272 39 Idrotts-/sportanlggning 397 12 Skola/allmn lokal 224 7 Gata/vg 242 7 Industriomrde/byggarbetsplats 180 6 Butiks-/handels-/serviceomrde 143 4 Institutionellt boende 99 3 Lantbruk 30 1 Andra specifika platser 190 6 Plats ospecificerad 476 15

    20 Regeringens proposition 2007/08:110 En frnyad folkhlsopolitik

    32

  • Mycket kan gras fr att frebygga skador och fr att minska svl de direkta som de indirekta kostnaderna. Motala kommun r av WHO utsedd till en sker och trygg kommun/ A Safe Community (se verenskommelse om Safe Communityarbetet) och har mnga rs erfarenhet av ett strukturerat skadefrebyggande arbete. Kommunfullmktige har antagit mldokument fr det skadefrebyggande arbetet och ven faststllt handlingsprogram fr skydd mot olyckor.

    Skadeutvecklingen i Motala

    0

    100

    200

    300

    400

    500

    600

    83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00' 01' 02' 03' 04' 05' 06' 07' 08'

    Anta

    l

    0-6 r 7-12 r 13-15 r

    Det skadefrebyggande arbetet i Motala startade 1983 i projektform. Frst omkring r 2000 brjade skaderegistreringen fungera p lnets akutmottagningar. 1984 intrffade i Motala kommun nra 5 000 olycksfall som krvde sjukvrd. Kostnaden fr dessa uppgick till 332 miljoner kronor rknat i dagens prisniv (2004). Efter tv rs frebyggande insatser minskade antalet skador i Motala med 13 procent. Att utveckla och bygga in det skadefrebyggande programmet i sjukvrdens och kommunens ordinarie verksamheter berknades kosta totalt 12 miljoner kronor (2004 rs prisniv). Samtidigt minskade kostnaderna fr olycksfallsskador med 23 miljoner kronor per r i Motala kommun. Klla: Professor Kent Lindqvist, Linkpings universitet, Institutionen fr hlsa och samhlle

    Sjlvmord Suicidprevention r en del av det skadefrebyggande arbetet och har ftt stor prioritet i regeringes proposition fr folkhlsopolitiken. Regeringen har som vision att ingen br hamna i en s utsatt situation att den enda utvgen upplevs vara sjlvmord. Sjlvmord gr i mnga fall att frebygga och samhllets frebyggande insatser fr att motverka psykisk ohlsa mste frbttras.

    33

  • Sjlvmord 2001-2005

    05

    101520253035

    Kommunen Lnet RiketAnt

    al d

    da/

    100

    000,

    15+

    Kvinnor

    Mn

    2008 avled totalt 41 personer till fljd av suicid. 2 av dessa i Motala och 7 i Mjlby kommun.

    Idag r psykisk ohlsa det frmsta hlsoproblemet under uppvxtren. Ett uttryck fr detta r den kade frekomsten av sjlvmordsfrsk. Sedan 1980-talet har antalet sjlvmord minskat avsevrt i alla ldersgrupper ver 25 r. I ldersgruppen 15-25 r har inga frbttringar skett. Oroande r att sjlvmord bland unga kvinnor mellan 15 och 24 r kar. En ny svensk studie visar att risken fr sjlvmordsfrsk r 6 gnger hgre bland ungdomar med lga betyg i rskurs 9 jmfrt med om ungdomarna har bra betyg (Jablonska och medarbetare, 2009). Det gr inte att utesluta ett samband med att numera var 10:e elev avslutar grundskolan utan att blir behriga till gymnasiet och att nra 30 procent slutar gymnasiet utan godknda betyg. Utan examen frn gymnasium r det sedan svrt att f arbete.

    Goda exempel Omlggning av Rv 50 genom Motala ttort Bullertgrder kring dubbelsprsutbyggnaden Skadefrebyggande arbete inom ldreomsorgen

    34

  • Hlsofrmjande levnadsvanor

    7. Skydd mot smittspridning Att anvnda kondom r att visa respekt och omtanke bde mot sig sjlv och mot sin sexpartner

    ven om de flesta smittas av HIV utomlands mste man frst att risken finns ven hr i Sverige Sverige har ett gott skydd mot smittspridning men det finns omrden dr utvecklingen r oroande. Hiv och vriga sexuellt verfrbara infektioner har kat i Sverige de senaste ren. Ca 4 500 personer berknas leva med hiv-infektion i Sverige idag.. Antalet antibiotikaresistenta bakterier kar i en oroande takt. Risken r stor att i en framtid alltfler vanliga sjukdomar inte lngre gr att bota. En god allmn hygien, inte minst handhygien, och vrdhygien har betydelse fr att frebygga smittspridning i samhllet. Klamydiaepidemin, som knnetecknas av en inhemsk smittspridning bland tonringar och unga vuxna, har haft en oroande utveckling sedan1997. 2007 registrerades 47 127 nya fall, vilket innebr en kning med 45 % jmfrt med 2006. I Motala: testades 973 personer under 2008,varav 102 var positiva 2009 testades 996 personer varav 75 var positiva. Infektionssjukdomar str numera sammantaget fr en liten del av den svenska sjukdomsbrdan. Utvecklingen av HIV och risken fr nya epidemier visar dock att smittsamma sjukdomar inte fr ignoreras. Ett flertal hndelser under senare r visar p behovet av en stark beredskap och en nationell samordning inom smittskyddet. En god beredskap p regional och lokal niv r en frutsttning fr den nationella beredskapen. Frebyggande behandling - vaccin mot livmoderhalscancer till flickor

    I Landstingets rapport (O)jmlik vrd & hlsa? redovisas en underskning av om det finns ngra skillnader i hur vi med lkemedel frebygger sjukdom. Under de senaste tv ren har tv nya vacciner mot livmoderhalscancer introducerats p marknaden. Bda dessa vacciner ingr i hgkostnadsskyddet fr flickor mellan 13 och 17 r. Det innebr att fr en familj med flickor i denna lder kostar vaccinet maximalt 1800 kr. Till detta tillkommer en vaccinationskostnad. Fr de som inte tillhr ldersgruppen 13-17 r kostar vaccinet mellan 2900 kr och 3350 kr beroende p vilket vaccin som vljs. Diagrammet visar den totala kostnaden fr vaccinet per listningsomrde dividerad med antal listade flickor 10-19 r p respektive vrdcentral. Vid en jmfrelse mellan lnets samtliga lisningsomrden (vrdcentraler) framkommer att c:a 13 gnger fler unga flickor har blivit vaccinerade inom det listningsomrde som har flest vaccinerade jmfrt med det listnings-omrde dr minst antal har blivit vaccinerade. Grupperar man efter lnsdel framkommer att det r

    mycket frre flickor som blivit vaccinerade i ster n i resten av lnet. Det gr att spekulera i att det r socioekonomiska och etniska skillnader i de olika omrdena som gr att det r s stora skillnader.

    35

  • Ungdomshlsan Den relativt nystartade ungdomshlsan spelar en viktig roll p detta omrde. Ungdomshlsans uppdrag r att arbeta utifrn ett helhetsperspektiv p ungdomars fysiska, psykiska och sociala hlsa med en ingng oavsett problem. Inom uppdraget ligger ven att arbeta frebyggande och hlsofrmjande med en utgngspunkt i ett folkhlsoperspektiv.

    Totalt antal besk p Ungdomshlsan Motala 2009

    Nybesk - samtalsbehandling;

    181

    terbesk - samtalsbehandling;

    830

    Drop In Killmottagning; 135

    Drop In Tjejmottagning samt bokade besk barnmorska; 2270

    Antal ungdomar p studiebesk; 419

    Nybesk - samtalsbehandling

    terbesk - samtalsbehandling

    Drop In Killmottagning

    Drop In Tjejmottagning samt bokadebesk barnmorskaAntal ungdomar p studiebesk

    Goda exempel Kommunens pandemiplan Ungdomshlsan Goda restriktioner kring hygienvanor.

    36

  • 8. Sexualitet och reproduktiv hlsa

    sexlusten varierar frn individ till individ under olika perioder av livet En trygg sexualitet fri frn frdomar, diskriminering, tvng och vld r hlsosam. Att frebygga onskade graviditeter och sexuellt verfrbara sjukdomar r en viktig hrnsten i det folkhlsopolitiska arbetet. Srskilt fokus i det frebyggande arbetet br riktas mot ungdomar fr att frebygga hlsorisker.

    Aborter En huvudindikator p detta mlomrde r antalet tonrsaborter och tonrsgraviditeter. Varje r genomfrs mellan 30 000 och 40 000 aborter i Sverige. S har det varit sedan 1975 d nuvarande abortlag infrdes. Aborttalet, antal aborter per 1000 kvinnor, har emellertid kat under perioden 1995-2006 vilket stts i samband med fler onskade graviditeter hos tonringar under perioden. I arbetet p detta omrde spelar ungdomsmottagningarna en stor roll.

    Aborter efter lder 2004-2008

    05

    101520253035

    15-19 20-29 30-44 15-44

    lder

    Ant

    al p

    er 1

    000

    kvi

    nnor

    MotalaLnetRiket

    Aborter oh fdslar tenderar att flja varandra,. Nr barnafdandet kar, kar ven aborterna. Andelen som blir gravida tenderar att flja den ekonomiska konjunkturen, andelen sjunker under lgkonjunktur och kar under hgkonjunktur. I Sverige har antalet aborter per 1000 kvinnor i ldern 15-49 r legat p ungefr samma niv sedan den nuvarande abortlagen infrdes r 1975.

    Ofrivillig barnlshet Ofrivillig barnlshet r ett vanligt problem, ungefr 10-15 % av alla par i Sverige r drabbade. Antalet behandlingar av ofrivillig barnlshet, s kallad assisterad befruktning, har kat (oftast provrrsbefruktning eller In vitro fertilisering - IVF). 1991 fddes 712 barn p detta stt, att jmfra med 2 800 barn 2004. Idag r ca 3 % av all fdslar resultat IVF. Sveriges kommuner och Landsting, SKL, har gjort en sammanstllning av hur landstingen erbjuder assisterad befruktning och dess kostnader. I 17 landsting erbjuds mellan tv och sex frsk till vanlig patientavgift och man gr ingen skillnad mellan lesbiska och heterosexuella. I stergtland fr lesbiska tv frsk till en kostnad av 3 000 kronor. Heterosexuella betalar patientavgift och landstinget har ingen vre grns.

    37

  • 9. Fysisk aktivitet

    10. Matvanor och livsmedel Allt behver inte var s mrkvrdigt utan det enkla r bra

    Det ska vara ltt att vlja matvaror som r bra fr hlsan och miljn

    Osunda matvanor och fysisk inaktivitet bidrar till kad ddlighet och flera vanligt frekommande sjukdomar. Vrldshlsoorganisationen, WHO, bedmer att 80 procent av hjrt-krlsjukdomar, 90 procent av diabetes typ 2 och 30 procent av all cancer kan frebyggas genom bra vanor och tillrckligt med fysisk aktivitet samt rkstopp.

    vervikts och fetmaproblematiken r ett av de allvarligaste folkhlsoproblemen i Sverige, liksom i mnga andra lnder. Utvecklingen r srskilt alarmerande nr det gller barn. Frldrarna har stor betydelse fr barnens kost- och motionsvanor och br ha en aktiv roll. De br f std och hjlp frn barn- och skolhlsovrd, tandvrd och andra viktiga aktrer.

    Nr det gller fysisk aktivitet r den vetenskapliga rekommendationen att alla individer br vara fysiskt aktiva i minst 30 minuter, helst varje dag. Intensiteten br vara minst mttlig, som t ex en rask promenad. Trots att trenden pekar p en mer fysiskt aktiv fritid bland vuxna kan det inte kompensera fr nedgngen i vardaglig fysisk aktivitet i breda befolkningsgrupper Mlet fr de samlade insatserna inom detta omrde r att samhllet utformas s att det ger frutsttningar fr en kad fysisk aktivitet fr hela befolkningen. Samtidigt finns ett behov av att stlla om till goda matvanor som r bra bde fr hlsan och fr miljn. Behovet r srskilt stort bland socioekonomiskt svaga grupper. Studier har visat att det inte behver bli dyrare att ta hlsosamt, snarare tvrtom. Fr att vnda den negativa utvecklingen av vervikt och fetma behver alla viktiga aktrer, branschen, expertisen, frivilligsektorn och andra, samverka.

    Andel personer med fetma frdelat p kn, 2006

    2

    4

    6

    8

    10

    12

    14

    16

    18

    20

    And

    el (%

    )

    0Motala Linkping Norrkping Mjlby Lnet

    Kvinnor

    Mn

    Klla: stgtens hlsa 2006; Rapport 2007:8 Folkhlsovetenskapligt centrum; landstinget i stergtland

    38

  • Andel personer som r regelbundet fysiskt aktiva, per kn, 2006

    05

    101520253035

    Motala Linkping Norrkping Lnet

    And

    el (%

    )

    KvinnorMn

    Klla: stgtens hlsa 2006; Rapport 2007:8 Folkhlsovetenskapligt centrum; landstinget i stergtland

    Goda exempel Norra skolans hlsoprofil Kostenhetens arbete med S.M.A.R.T Nyfretagarcentrums och Idea Resurs arbete med Hlsoslussen

    39

  • 11.Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

    Alla borde fundera p det hr med riskbruk

    Tobak Omkring en miljon svenskar rker dagligen (18 % av kvinnorna och 14 % av mnnen), nstan lika mnga snusar. P 1960-talet rkte omkring varannan man och var fjrde kvinna.. Varje r rekryteras 16 000 nya rkare bland tonringar.21 Trots den positiva utvecklingen r tobaksbruket fortfarande vrt strsta enskilda folkhlsoproblem och en av de strsta orsakerna till skillnader i hlsa mellan olika grupper. Regeringen har satt upp ml fr det tobaksfrebyggande arbetet: En tobaksfri livsstart (frn 2014) En halvering (till 2014) av antalet ungdomar som brjar rka eller snusa En halvering (till 2014) av andelen rkare bland de grupper som rker mest Ingen ska ofrivilligt utsttas fr rk i sin omgivning

    Andel rkande blivande mdrar vid inskrivning tillmdravrdscentral

    0

    2

    4

    6

    8

    10

    12

    Ande

    l (%

    )

    Kommunen Lnet Riket

    KommunenLnet Riket

    Klla: Statens folkhlsoinstitut, kommunala basfakta Rkning under graviditeten pverkar fostrets tillvxt och mognad och kar risken fr missfall, fr tidig fdsel och pltslig spdbarnsdd. Rkning bland gravida kvinnor har minskat med drygt 20 procentenheter under perioden 1983-2006. Gravida kvinnor som r ensamstende rker i betydligt hgre utstrckning (25 procent9 n sammanboende (6 procent). Skillnaden mellan dessa bda grupper har dock minskat p senare r. 21 Socialstyrelsen; Folkhlsorapport 2009

    40

  • Ddlighet i lungcancer 2002-2006

    012345678

    Kommunen Lnet RiketAnt

    al d

    da/

    10 0

    00(m

    edel

    folk

    m.,

    15+

    r) Kvinnor

    Mn

    Klla: Socialstyrelsen. Ddsorsaksregistret

    Alkohol Kraftigt kad alkoholkonsumtion 33 % sedan 1995 - utgr ett hot mot folkhlsan och har stor betydelse fr vilka problem som kan uppst. Nr ens alkoholdrickande vergr frn ett lagom drickande till ett riskbruksdrickande kar risken fr att drabbas av bde sociala, fysiska och psykiska problem drastiskt. Ju tidigare man brjar dricka desto strre r risken fr problem. I genomsnitt provar unga alkohol fr frsta gngen i 13-14 rs lder.

    Alkoholrelaterad ddlighet 2002-2006

    0

    1

    2

    3

    4

    5

    6

    7

    Kommunen Lnet RiketAnt

    al d

    da/

    10 0

    00 (m

    edel

    folk

    m.,

    15+

    r)

    Kvinnor

    Mn

    41

  • Det finns ett antal nationella delml fr att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar:

    o att minska den totala alkoholkonsumtionen och ett skadligt dryckesbeteende o att stadkomma en alkoholfri uppvxt o att skjuta upp alkoholdebuten o att minska berusningsdrickandet o att stadkomma fler alkoholfria miljer o att bekmpa den illegala alkoholhanteringen o att ingen alkohol ska frekomma i trafiken, i arbetslivet eller under graviditeten

    Narkotika En kartlggning av narkotikaanvndningen har gjorts vid tre tillfllen i lnet, 2004, 2005 och 2009. Av kartlggningen framgr endast det knda missbruket, hur stort mrkertalet r vet ingen. Kartlggningen omfattar uppgifter frn polisen, socialtjnsten och kriminalvrden.

    Knt narkotikamissbruk i Motala 2004, 2005 och 2009

    0

    50

    100

    150

    200

    250

    2004 2005 2009

    Ant

    al p

    erso

    ner

    Totalt

    Klla. Narkotikakartlggning i stergtland 2004, 2005 och 2009

    42

  • Anvndningen av olika narkotiska preparat 2004, 2005 och 2009, mn

    0

    20

    40

    60

    80

    100

    120

    140

    160

    Amfetamin Benzo Cannabis Ecstasy Opiater

    Ant

    al p

    erso

    ner

    200420052009

    Klla. Narkotikakartlggning i stergtland 2004, 2005 och 2009

    Anvndningen av narkotiska preparat 2004, 2005 och 2009, kvinnor

    0

    5

    10

    15

    20

    25

    30

    35

    40

    Amfetamin Benzo Cannabis Ecstasy Opiater

    Ant

    al p

    erso

    ner

    200420052009

    Klla. Narkotikakartlggning i stergtland 2004, 2005 och 2009 Av diagrammen nedan framgr att antalet knda missbrukare kade mellan 2004 och 2005 men r lika i kartlggningarna 2005 och 2009. Mnga missbrukare r blandmissbrukare, d v s anvnder ett flertal olika droger beroende p rd och tillgng. Nr det gller preparat syns en kad rapportering nr det gller cannabis, medan opium/heroin, som visade p en oroande kning i kartlggningen 2005, nu frekommer i betydligt mindre utstrckning. Amfetamin r 2009 en vanligare drog bland de missbrukande kvinnorna jmfrt med 2005 medan anvndningen av benzodiazepiner (narkotikaklassade lkemedel) tycks ha minskat.

    43

  • 44

    Nstan alltid r alkoholen inkrsporten till narkotikamissbruk. Drfr har det alkoholfrebyggande arbetet ven stor betydelse fr narkotikamissbruket.

    Goda exempel Ansvarsfull alkoholservering utbildning, effektiv tillsyn och samverkan kommun-polis-

    tillstndsinnehavare Med Gemensamma Krafter - alkohol- och drogfria arrangemang fr ungdomar Dont drink and drive en satsning riktad till ungdomar i krkortsldern

  • Folkhlsorapport fr Motala kommun 2010.pdfFolkhlsorapport fr Motala kommunFrordKjell FranssonFrste vice ordfrande i kommunstyrelsenSammanfattningInledningHlsan gr att pverkaDen allmnna hlsoutvecklingen i SverigeMedellivslngden kar mest bland mn och hgutbildade Frndrade levnadsvanor

    Hlsoutvecklingen bland ungdomar oroande Hlsan r ojmnt frdelad

    Socioekonomi, hlsa och levnadsvanorUtmaningar i Motala Socioekonomiska variabler fr MotalaOhlsotalets ett mtt p ohlsan i befolkningenKnsskillnader i sjukskrivningarOhlsotalets frdelning i stergtland (mn) december 2008Ohlsotalets frdelning i stergtland (kvinnor) december 2008Vilka sjukdomar ligger bakom ohlsotalet?

    Stdjande miljer och trygga och jmlika uppvxtvillkor1. Delaktighet och inflytande i samhlletMns vld mot kvinnorGoda exempel

    2. Ekonomiska och sociala frutsttningarTrygghetGoda exempel

    3. Barns och ungas uppvxtvillkorNationell kartlggning av barns och ungdomars psykiska hlsa resultat fr MotalaFrekomst av ngra olika sjukdomar bland barn 0-14 r

    God fysisk milj, god arbetsmilj och trygg och sker kommun 4. Hlsa i arbetslivetArbetsskador och arbetsolyckorGoda exempel

    5. Miljer och produkterLuftfroreningarFarliga mnenInomhusmiljBuller och hga ljudniverNaturupplevelser frmjar god hlsaSkadorSkadeutvecklingen i MotalaSjlvmordGoda exempel

    Hlsofrmjande levnadsvanor7. Skydd mot smittspridningUngdomshlsan

    Goda exempel8. Sexualitet och reproduktiv hlsaAborterOfrivillig barnlshet

    9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedelGoda exempel11.Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spelTobak AlkoholNarkotikaGoda exempel