Folkhälsorapport för Motala 2010

Folkhälsorapport för Motala kommun 2010

Folkhälsorapport för Motala kommun

Förord Ett gott liv under goda livsbetingelser är vad många eftersträvar och även det som kommunen vill erbjuda kommunmedborgarna. Folkhälsan, det allmänna hälsotillståndet i befolkningen, är också av betydelse för kommunens utveckling. En god hälsa är så mycket mer än avsaknad av sjukdom! Vi kan uppleva en god hälsa även om vi har en medicinsk diagnos och omvänt må dåligt utan ha drabbats av sjukdom. Världshälsoorganisationen, WHO, definierar hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom och handikapp. Hur vi mår påverkas av våra levnadsvanor och livsbetingelser. Individen har givetvis ett eget ansvar för sina levnadsvanor men undersöker man vad som bestämmer hälsan i en befolkning ser man att många faktorer ligger utanför den enskilde individens kontroll. Samhället kan göra mycket för att påverka och förbättra hälsan i befolkningen, i stort sett inom alla samhällssektorer. Med denna rapport vill kommunstyrelsen bidra till att öka kunskapen och medvetenheten om vilka faktorer som har betydelse för vår hälsa – hälsans bestämningsfaktorer. Rapporten ska också bidra till en samsyn och stimulera till fördjupad samverkan på lokal nivå mellan kommunen och landstinget, andra myndigheter, föreningar och idéburna organisationer, näringslivet och enskilda medborgare. Det är svårt, i det närmaste omöjligt, att ge en fullständig och entydig bild av motalabornas hälsa. Tillgången till statistik och enkätundersökningar är enorm, en rapport av det här slaget kan endast spegla en bråkdel av detta. Redovisade fakta väcker hela tiden nya frågor - för den intresserade finns därför stora möjligheter till fördjupning inom i princip varje område. Rapporten utelämnar medvetet politiska ställningstaganden. Avsikten är att de fakta som presenteras ska stimulera till diskussion och formuleringar av ståndpunkter för ett systematiskt folkhälsoarbete i kommunen. Målsättningen är ytterst att skapa förutsättningar för bättre hälsa och minskade hälsoskillnader bland Motalas invånare.

Kjell Fransson Förste vice ordförande i kommunstyrelsen

1

Sammanfattning När man talar om folkhälsa är det många människors hälsa, till exempel i en kommun, ett län eller ett land, som avses. I den här rapporten är motalabornas hälsa i fokus. Eftersom rapporten ska ligga till grund för ett förebyggande och hälsofrämjande arbete blir det med nödvändighet så att det blir problemen och utmaningarna som lyfts fram. Det finns, trots detta, anledning anta att en majoritet av Motalas befolkning mår bra. Under de senaste decennierna har hälsan förbättrats. Detta avspeglar sig i att medellivslängden, i synnerhet för män, fortsätter att öka i hela landet. Samtidigt har olika symtom på nedsatt psykiskt välbefinnande ökat kraftigt under 1990-talet. Under 2000-talet har den ogynnsamma utvecklingen när det gäller psykisk ohälsa brutits, utom bland ungdomar. Särskilt oroande är utvecklingen bland yngre kvinnor. Hälsan fördelar sig ojämlikt i befolkningen, det upptäcker man när man jämför kommuner och regioner men även när man jämför olika delar av en kommun. Det finns stora hälsoskillnader mellan människor med stora respektive små ekonomiska resurser. Det finns också stora hälsoskillnader mellan människor med olika utbildningsbakgrund, som delvis påverkar de ekonomiska skillnaderna. Indelningen av Motala i områden med olika socioekonomisk status återspeglar detta. Motala har alltjämt höga ohälsotal. Särskilt högt är det bland kvinnor i 50-60 års åldern. Av landstingets vårddatalager framgår att kvinnor i Motala diagnosticeras för psykisk ohälsa i högre utsträckning än kvinnor i Norrköping och Linköping. I ”Öppna jämförelser” från Sveriges Kommuner och Landsting framkommer dock att Motala när det gäller psykisk ohälsa generellt hamnar bland de 25 % av landets kommuner med mest fördelaktiga resultat. Barn och ungdomar är en viktig grupp i folkhälsohänseende, eftersom det är möjligt att tidigt främja en god hälsa. I en stor nationell undersökning av barns och ungas psykiska hälsa (2009) redovisas resultaten per kommun och skola. Diagrammen har skapats så att det går att jämföra situationen i en kommun eller i en skola med landet i dess helhet. Tillsammans med uppgifter från vårddatalagret ger undersökningen värdefull information till det förebyggande och hälsofrämjande utvecklingsarbetet som etablerats inom skola-socialtjänst och landstinget

Inledning 2001 antog kommunerna och landstinget i Östergötland ett gemensamt folkhälsopolitiskt program, ”Östergötland ett hälsolän”, för perioden 2001-2010. Motala deltog aktivt i processen och programmet antogs av kommunfullmäktige den 17 december 2001. Arbetet bidrog till ökade aktiviteter på folkhälsans område men medförde lokalt inte något systematiskt och långsiktigt arbete byggt på t ex kartläggning, analys och handlingsplan. Folkhälsoarbetet har inte heller haft någon plattform regionalt, vilket säkerligen påverkat verkningsgraden av det regionala programmet. De senaste åren har folkhälsofrågorna fått ökad aktualitet på alla politiska nivåer. 2008 kom regeringens proposition ”En förnyad folkhälsopolitik” och i september 2009 startade regionförbundet Östsam den folkhälsopolitiska process som ska leda fram till en struktur för regional samverkan. I Motala har en utökad samverkan med landstinget - Närsjukvården Väster – resulterat i fem arbetsgrupper för utveckling av det förebyggande arbetet när det gäller äldres hälsa, föräldrastöd, riskbruk av alkohol, hot och våld i nära relationer samt suicid. Hösten 2009 tillsatte kommunstyrelsen en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram ett förslag till handlingsplan för Motala kommuns folkhälsoarbete. Gruppen har bestått av Eva Isaksson Ribers, Camilla Egberth, Martina Axene och Anders Andersson och Kjell Fransson.

2

Arbetsgruppen konstaterade tidigt att en handlingsplan på folkhälsoområdet kräver en bred förankring i kommunens samtliga verksamheter och måste föregås av en process som involverar såväl politiken som förvaltningarna för att utmynna i konkret verksamhet. Vidare konstaterades att utvecklingen på detta område, mål och strategier, måste motiveras utifrån en beskrivning av hälsoläget i Motala. Resultatet av arbetsgruppens arbete har, mot bakgrund av dessa slutsatser, blivit en folkhälsorapport vars uppgift är att tjäna som ett underlag för en kommande handlingsplan. Föreliggande rapport är en översiktlig kartläggning över hälsoläget i Motala. En stor del av rapporten baseras på olika registerdata och befolkningens egen uppfattning via befolkningsenkäter. Genom Twincities Research Group har vi fått del av material från landstingets vårddatalager som bygger på läkares diagnossättning. De grafiska bilderna speglar bland annat sjukdomspanoramat inom hjärt- kärlsjuklighet och psykisk ohälsa samt en rad sjukdomar bland barn i Motala jämfört med i Linköping och Norrköping. I samarbete med Landstinget, Närsjukvården Väster, har vi genomfört fem fokusgruppsintervjuer kring frågor om god hälsa och livskvalité för barn och ungdom, unga vuxna, vuxna och särskilt utsatta vuxna samt äldre. Fokusgrupperna har genomförts i syfte att fånga olika perspektiv på vad god hälsa är och att få synpunkter på hur det förhåller sig i Motala. Fokusgruppsintervjuerna har också omfattat vad man kan göra för att förbättra hälsa och livskvalité för olika grupper. Fokusgrupperna har huvudsakligen bestått av verksamma inom kommun och landsting men även företrädare för ideella organisationer och näringslivet har deltagit i samtalen. Citaten i denna rapport är hämtade från fokusgrupperna. Rapporten innehåller inledningsvis en diskussion kring vad god hälsa är och vilka bakomliggande faktorer som verkar för en god, alternativt dålig hälsa. Därpå följer en redogörelse för hälsoutvecklingen i Sverige så som den beskrivs i Folkhälsorapport 2009. I det följande presenteras samtliga målområden med en kortare beskrivning av hur de samverkar med hälsan. Inom varje målområde redovisas fakta hämtade från Motala och några goda exempel på det vi redan gör på området lyfts fram.

3

Hälsan går att påverka Hur vi mår – fysiskt, psykiskt och socialt – påverkas av många faktorer. Man brukar tala om ”hälsans bestämningsfaktorer”, där arvet är det som vi bär med oss och där en rad andra faktorer i vårt liv påverkar i olika grad:

Modellen visar att hälsans bestämningsfaktorer finns inom många verksamhetsområden. Modellen visar också vilken bredd folkhälsoarbetet måste ha. Individen har ett ansvar för sin hälsa men de människors levnadsvillkor påverkas i stor utsträckning av politiska sociala och ekonomiska krafter. Åtgärder för att påverka de sociala bestämningsfaktorerna för hälsa kräver engagemang av politiska beslutsfattare i såväl kommun som landsting, det civila samhället och lokala föreningar samt näringsliv Samtidigt som folkhälsan i mycket hög grad påverkas av samhällsutvecklingen inom olika områden, är hälsa i sin tur en mycket viktig bestämningsfaktor för den sociala och ekonomiska tillväxten - god tillväxt stimulerar god hälsa och dålig hälsa leder till sämre ekonomisk utveckling1. När stora grupper människor eller hela regioner släpar efter i hälsoutvecklingen leder detta till en minskad ekonomisk utvecklingskraft för hela samhället. Det är därför angeläget att folkhälsoperspektivet finns med i utvecklingsplaner på samtliga samhällsnivåer.

1 Statens folkhälsoinstituts rapport ”Hälsans betydelse för samhällets och individens ekonomiska utveckling”

4

Den allmänna hälsoutvecklingen i Sverige2 Under de senaste decennierna har hälsan förbättrats, vilket avspeglar sig i att medellivslängden fortsätter att öka och ökar mer bland män än bland kvinnor. Men det har också funnits en ogynnsam utveckling av folkhälsan, olika symtom på nedsatt psykiskt välbefinnande ökade kraftigt under 1990-talet utom bland de äldsta. Under 2000-talet tycks denna utveckling ha brutits, förutom bland ungdomar. Bland förvärvsarbetande har det blivit vanligare att man upplever sitt arbete som jäktigt och psykiskt ansträngande och de psykiska yrkeskraven har ökat bland både kvinnor och män, vilket kan ha bidragit till en ökande andel med psykisk ohälsa. De senaste uppgifterna som finns om hur befolkningen upplever sitt hälsotillstånd är från 2005 och speglar ett samhälle under högkonjunktur. Hälsotillståndet kan mycket väl ha försämrats sedan dess med tanke på den ekonomiska kris som gjort sig gällande under de senaste åren.

Medellivslängden ökar mest bland män och högutbildade Den främsta orsaken till den ökande medellivslängden är att allt färre insjuknar i hjärt- och kärlsjukdomar och bland dem som insjuknar har dödligheten minskat kraftigt. Risken att dö i hjärtinfarkt har nära nog halverats de senaste 20 åren och risken att dö i stroke har minskat med en tredjedel. Minskad rökning samt lägre blodfetter och blodtryck gör att färre insjuknar och bättre behandlingsmetoder har bidragit till att risken att dö i hjärtinfarkt eller stroke minskat dramatiskt för både kvinnor och män. Cancerdödligheten visar inte samma positiva utveckling: Lungcancer minskar bland män men ökar alltjämt bland kvinnor och minskningen av bröstcancerdödligheten är förhållandevis liten. Skillnader i förväntad medellivslängd mellan personer med olika lång utbildning har ökat under hela 1990-talet, och fortsätter att öka under 2000- talet, framför allt bland kvinnor.

Förändrade levnadsvanor Bland barn ökade övervikten kraftigt från 1980-talet till 2000-talet men nu tycks ökningen plana ut. Idag är 15-20 procent av alla barn överviktiga och 3-5 procent är feta. Barns matvanor har förbättrats, fler äter frukt och grönsaker medan konsumtionen av läsk och godis har sjunkit markant under senare år. Bland ungdomar i årskurs 9 minskar andelen rökare liksom alkoholkonsumtionen och användningen av narkotika. Ökningen av andelen vuxna med övervikt och fetma var störst på 1990-talet och ser nu ut att avstanna. I åldrarna 16-84 år är hälften av männen och nästan 40 procent av kvinnorna överviktiga eller feta. Fetma förkortar i genomsnitt livet med 6-7 år. De allra senaste åren förefaller energiintaget via maten minska för första gången på decennier. Alkoholkonsumtionen har ökat sedan början av 1990-talet och högst alkoholkonsumtion har män i åldern 20-24 år. Den alkoholrelaterade dödligheten minskar bland män i åldern 25-64 år och ökar i åldrarna över pensionsåldern. Bland kvinnor ökar alkoholdödligheten i åldrarna 65-74 år medan den varit i stort sett oförändrad i åldern 45-64 år. Narkotikadödligheten minskade på 2000-talet efter att ha ökat dramatiskt under decennier.

Hälsoutvecklingen bland ungdomar oroande

Flera olika indikatorer pekar på att psykisk ohälsa är särskilt vanligt bland yngre kvinnor men att den ökar bland båda könen. Andelen självmordsförsök ökar kraftigt bland unga kvinnor, och allt fler unga vårdas på sjukhus för depression eller ångest och för alkoholförgiftning. Under de sista åren har dödligheten bland unga män ökat något till följd av en liten ökning i flera dödsorsaker, nämligen skador, alkoholrelaterade dödsorsaker och möjligen även självmord.

2 Socialstyrelsen; Folkhälsorapport 2009

5

Hälsan är ojämnt fördelad • Hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes är vanligare bland lågutbildade. • Rökning minskar i alla grupper utom bland kvinnor med enbart grundskoleutbildning. • Svår värk och dåligt allmänt hälsotillstånd är betydligt vanligare hos arbetare än hos

tjänstemän. • Ensamstående kvinnor med barn har mer besvär av värk, har oftare nedsatt psykiskt

välbefinnande, röker mer och är i större utsträckning överviktiga. • Astma och födoämnesallergier är vanligare bland barn till föräldrar i lägre socialgrupper. De

får dessutom allvarligare symtom av sin astma än barn i högre socialgrupper. • Tandhälsan är betydligt sämre hos socioekonomiskt svaga grupper. Många anser sig inte ha

råd med den tandvård de behöver. • Ensamstående kvinnor är en våldsutsatt grupp och 15 procent av alla ensamstående kvinnor

med små barn har utsatts för våld i hemmet. • Risken för våld är större bland kvinnor med fysiska och psykiska funktionshinder samt äldre

med få sociala kontakter. • Våld och skador drabbar oftare barn i familjer med låga inkomster. • Det är vanligare bland lågutbildade att äldre vårdas av sina anhöriga. De som har högre

utbildning köper i större utsträckning dessa tjänster. • Vissa grupper avstår oftare än andra från att hämta ut sina läkemedel: ensamstående med

barn, arbetslösa, personer med sjuk- och aktivitetsersättning, personer med ekonomiskt bistånd och de som har höga avgifter för läkemedel. Ensamstående kvinnor med barn avstår i tre gånger så hög utsträckning som befolkningen i sin helhet.

Överlevnad i bröstcancer är lägre bland kvinnor med lägre inkomst, vilket illustreras tydligt i denna grafiska bild:

Procentandel kvinnor som överlever 10 år efter bröstcancerdiagnos, efter inkomst

0

10

20

30

40

50

60

70

80

Lägsthushållsinkomst

Högsthushållsinkomst

Källa: Vård på olika villkor — En kunskapsöversikt om sociala skillnader i svensk hälso- och sjukvård. Sveriges kommuner och landsting 2009

6

Socioekonomi, hälsa och levnadsvanor3 Det finns ett samband mellan socioekonomiska indikatorer (inkomst, utbildning, yrke och bostadstyp) hälsa/ohälsa och levnadsvanor.

Hälsa/ohälsa

På denna karta har Motala delats in i fem (5) olika socioekonomiska nivåer med avseende på andel personer med inkomst i den fjärde inkomstkvartilen (den fjärdedel som har högst inkomst) inkomståret 2008. I mörkt gröna områden bor således flest personer med hög inkomst medan omvänt gäller för ljust gröna områden.

3 Opublicerade data från Folkhälsovetenskapligt Centrum, Landstinget i Östergötland

SES

Levnadsvanor

7

Individens hälsa och bostadsområdets socioekonomiska status (SES) samvarierar. Andelen kariesfria 6-åringar är t ex högst i områden med högst SES, andel personer med psykiska diagnoser och med hjärt-kärldiagnoser är högst i områden med lägst SES. Ohälsotalet är högst i områden med låg SES.

Andel som bedömer sin hälsa som utmärkt eller mycket bra

0

10

20

30

40

50

60

70

Högst SES Mellan SES Lägst SES

Bra eller mycket bra ekonomi Varken ellerDålig eller mycket dålig ekonomi

Andel dagligrökare

0

5

10

15

20

25

30

Högst SES Mellan SES Lägst SES

Bra eller mycket bra ekonomi Varken ellerDålig eller mycket dålig ekonomi

Ovanstående bilder visar att det är bättre ur hälsosynpunkt att vara fattig i ett välbärgat område än i ett område med låg socioekonomisk status. Man ser också att rökvanorna är olika beroende på i vilket område man bor. Personer med bra eller mycket bra ekonomi röker betydligt mer om de bor i ett område med låg socioekonomisk status än om de bor i ett område med hög status. Omvänt gällerpersoner med dålig eller mycket dålig ekonomi som röker mindre om de bor i et

t område med hög

socioekonomisk status jämfört med ett område med låg socioekonomisk status.

8

Utmaningar i Motala

Socioekonomiska variabler för Motala Nedanstående spindeldiagram speglar sex faktorer som samvarierar med hälsan i befolkningen. Den symmetriska linjen representerar Östergötlands länsgenomsnitt och har indexvärdet 100. Den asymmetriska linjen visar Motala i förhållande till länet4. Ju längre mot mitten kommunens siffror rör sig desto lägre andel, vilket exempelvis kan tolkas som en lägre andel höginkomsttagare än för länet i genomsnitt. Motala uppvisar ett högre ohälsotal, lägre utbildningsnivå och mindre andel höginkomsttagare jämfört med länet i övrigt.

0

50

100

150Förgymnasial

Låginkomsttagare

Höginkomsttagare

Ohälsotal

Invandrare

Pensionärer

MotalaSocioekonomiska variabler för Motala 2006(index). Materialet baseras på registerdata från Statistiska centralbyrån, från år 2006.

Ohälsotalets – ett mått på ohälsan i befolkningen5 Motala har under hela 2000-talet haft länets högsta ohälsotal. Av diagrammet nedan ser man att ohälsotalet minskar successivt och att minskningen är ungefär lika stor i Motala som i Östergötland och i landet som helhet. Långa sjukskrivningar innebär ofta bristande livskvalitet och medicinsk och social ohälsa för individen. Tillgänglig kunskap visar att långa sjukskrivningarna tenderar att förhindra snarare än underlätta en återgång i normal livsföring. Orsakerna till detta är både medicinska, psykologiska och sociala. Det är därför viktigt att kombinera korrekt sjukskrivningstid med tidig behandling och rehabilitering. 4 Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland; Rapport 2007:3 5 Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på den totala sjukfrånvaron som ersätts från sjukförsäkringen. Ohälsotalet är antalet utbetalda dagar (med sjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning) per person mellan 16 och 64 år under en 12-månadersperiod.

9

Ohälsotalet i Motala jämfört med länet och riket 2005-2009

0

10

20

30

40

50

60

2005 2006 2007 2008 2009

RiketÖstergötlandMotala

Könsskillnader i sjukskrivningar6 Ohälsotalet för kvinnor i länet är markant högre än för män. I genomsnitt lever kvinnor 4,36 år längre än män i Sverige. Men även om kvinnor lever längre är de mer sjuka och söker vård oftare. Kvinnor står för nästan två tredjedelar av alla sjukpenningdagar. En kvinnlig forskare inom området sjukskrivning och kön, professor Kristina Alexanderson vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet, anger följande möjliga förklaringar:

• Könsskillnader i sjuklighet, det vill säga: kvinnor är sjukare. • Bristande medicinsk kunskap om kvinnors hälsoproblem • Män får bättre stöd. Kvinnor och män behandlas olika när de är sjuka • Arbetsmarknadens utformning, kvinnor har andra typer av jobb, alternativt andra villkor

inom samma jobb, vilket gör det svårare att återgå i arbete när de är sjuka • Skillnader mellan kvinnor och män när det gäller obetalt arbete

Ohälsotalets fördelning i Östergötland (män) december 2008

6Landstinget i Östergötland; (O)jämlik vård och hälsa? 2009

10

Ohälsotalets fördelning i Östergötland (kvinnor) december 2008

Vilka sjukdomar ligger bakom ohälsotalet? Det finns olika sätt att analysera sjuklighet i en befolkning. I landstingets rapport ”(O)jämlik vård och hälsa?” redovisas registerdata från vårddatalagret som har varit i drift i Östergötland sedan 1999. I vårddatalagret finns bland annat uppgifter om huvuddiagnoser och bi-diagnoser. En styrka med vårddatalagret i Östergötland är att förekomsten av diagnoser finns registrerad på alla vårdnivåer, både primärvård och sjukhusvård för alla vårdinrättningar med vårdavtal med landstinget. Därför är säkerheten god att man får en bra bild av förekomsten av olika diagnoser i en hel befolkning. I denna rapport redovisas ett urval diagnoser per 1000 invånare. Nedanstående diagram visar förekomsten av olika sjukdomar åren 2002-2007 diagnostiserade av läkare på vårdcentraler eller vid sjukhusen i länet. I nedanstående figurer ingår hela befolkningen (alla åldersgrupper) i länets tre största kommuner, Norrköping, Linköping och Motala.

11

Hjärt-kärlsjuklighet (ICD I-diagnoser) per 1000 invånare 2002-2007, samtliga åldrar Som framgår av ovanstående diagram är hjärt- kärlsjukligheten, särskilt avseende högt blodtryck, hjärt-infarkter, ischemisk hjärtsjukdom och hjärtsvikt större bland Norrköpings befolkning jämfört med både Linköping och Motalas befolkning.

12

Psykisk ohälsa (ICD F-diagnoser) per 1000 invånare 2002-2007, samtliga åldrar

Psykisk ohälsa avseende diagnoserna depressioner och ångest är vanligare bland kvinnor än bland män. Här framkommer också att båda dessa diagnoser är vanligare i Motalas befolkning än i Norrköpings- och Linköpings befolkning både avseende män och kvinnor. Posttraumatiskt stressyndrom (PST) är mer förekommande bland Norrköpings befolkning för både män och kvinnor. Diagnosen stress är mer utbredd bland kvinnor i Linköping och bland män i Motala. I Sveriges kommuner och landstings rapport ”Öppna jämförelser 2009” redovisas, bland mycket annat, andel (%) med nedsatt psykiskt välbefinnande, 18-80 år 2006-2008. I en jämförelse med landets samtliga kommuner hamnar Motala bland de kommuner med mest fördelaktiga resultat. ”Öppna jämförelser” är en sammanställning av registerdata och nationella och regionala befolkningsenkäter.

13

Stödjande miljöer och trygga och jämlika uppväxtvillkor

1. Delaktighet och inflytande i samhället

”Det är bra för individen att få känna att han eller hon kan påverka sin situation och hälsa och inte se sig som ett offer utan att man är herre över sitt eget liv.” I ett demokratiskt samhälle ska medborgarna ha lika värde och jämlika möjligheter att vara delaktiga och kunna påverka. Detta ska gälla oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund, funktionshinder eller sexuell läggning. Om befolkningen upplever att de inte kan påverka de egna livsvillkoren och samhällsutvecklingen, uppstår utanförskap och maktlöshet. Brist på makt och möjligheter att påverka har ett starkt samband med ohälsa. Möjlighet till delaktighet och inflytande i samhället är därför en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Detta är ett svårt område att studera vetenskapligt och det finns en flora av föreslagna mekanismer, till exempel teorier som handlar om socialt kapital, d v s att i ett samhälle där människor känner en hög tillit till varandra, deltar i samhällslivet i allmänhet, i föreningsliv med mera, växer relationerna mellan individerna allt starkare vilket antas gynna människors hälsotillstånd.

Valdeltagandet, jämte jämställdhetsindex, är de två huvudindikatorer som Folkhälsoinstitutet föreslår för uppföljning av bestämningsfaktorerna demokratisk delaktighet och jämställdhet.

Valdeltagande i kommunval och riksdagsval 2006

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Mot ala Agneshög Bråst orp Riket

Källa. Valmyndigheten

Valdeltagandet i Motala uppvisar inga större skillnader jämfört med i landet som helhet – något färre röstar i kommunvalet medan en större andel av de röstberättigade röstar i riksdagsvalet. Det finns emellertid betydande skillnader om man jämför valdeltagandet mellan olika områden inom kommunen. Här redovisas det område, Agneshög, som har det lägsta valdeltagandet och det område, Bråstorp, som har det högsta valdeltagandet i Motala.

14

Deltagande i kommunvalet i Motala från 1985-2006

70

75

80

85

90

1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006And

el (%

) av

de rö

stbe

rätti

gade

Källa: SCB

Valdeltagandet i kommunvalet har minskat konstant sedan valet 1985, men ökade något i samband med valet 2006. Utvecklingen står i överensstämmelse med valdeltagandet i Sverige har visat en svag minskning under de senaste två decennierna, särskilt när det gäller förstagångsväljares och utländska medborgares deltagande i kommunalval. Detta kan tyda på att många yngre och invandrare upplever att de saknar möjlighet till inflytande och påverkan.

Motalas JämIndex säger ingenting om absoluta nivåer utan rangordnar bara kommunerna i jämförelse med varandra. Motala ligger inte bra till vid en jämförelse med riket och med de tre största Östgötakommunerna. Studerar man de variabler som ingår i Jämindex ser man att Motala placerar sig bäst när det gäller andel med eftergymnasial utbildning i åldrarna 25-64 år (96), ojämn könsfördelning på näringsgrenar (91) och andel unga vuxna, 25-34 år (105). Jämindex 20067 Placering IndexvärdeBästa kommun 1 71,5Linköping 125 140,1Mjölby 212 163,2Norrköping 226 167,1Motala 252 174,9Sämsta kommun 290 211,2

7 Index är en sammanvägning av 12 variabler. För varje variabel rangordnas kommunerna efter hur stor skillnad det är mellan kvinnor och män. Minsta skillnad får rang 1 (bäst) och största får rang 290. För 3 av variablerna mäts även hur höga värden variablerna har. Indexet är ett medelvärde av de 15 rangerna. Variabler som ingår (oftast mäts andelar): eftergymnasial utbildning, förvärvsarbetande, arbetssökande, medelinkomst, spridning på näringsgrenar, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, ohälsotal, unga vuxna, kommunfullmäktige, kommunstyrelse och egna företagare. Uppdatering av Jämindex sker inte varje år.

15

Föräldrapenning ingår i jämindex som ett av flera mått på hur jämställd en kommun anses vara. I Motala, liksom i landet i övrigt, har männens uttag av föräldrapenning ökat med 2-3 % under första delen av 2000-talet.

Föräldrapenning, männens andel (%)

0

5

10

15

20

25

2000 2002 2004 2006 2008

MotalaRiket

Källa: Försäkringskassan

Andel kvinnor i kommunfullmäktige 1982-2006

0

10

20

30

40

50

60

1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006

Motala

GenomsnittÖstergötlandGenomsnitt Riket

Källa: Valmyndigheten

16

Andelar av befolkningen 18 år och äldre, representation i KF (ledamöter och ersättare) mandatperioden 2006-2010

010203040506070

Män Kvinnor 18-29år

30-39år

40-49år

50-64år

65- år

BefolkningenKommunfullmäktige

Källa: SCB och förtroendemannaregistret Troman Representativitet underlättar för de förtroendevalda att ha kunskap om olika medborgares livsvillkor. Av diagrammet framgår att personer i åldersgrupperna 18-49 år är underrepresenterade och att kommunfullmäktige i Motala har en ojämn könsfördelning.

Mäns våld mot kvinnor En allvarlig yttring av bristande jämställdhet och en ojämlik maktordning är mäns våld mot kvinnor. Den anmälda misshandeln mot kvinnor över 15 år har ökat i Motala under 2000-talet. Till viss del kan det förklaras med att fler fall anmäls. Av större svenska frågeundersökningar framgår att det framför allt rör sig om två särskilt utsatta grupper: ensamstående mödrar som främst utsätts för våld av närstående och kvinnor som blir utsatta för våld i yrkeslivet. Det är också i dessa två grupper som ökningen är mest tydlig.

Anmälda brott, misshandel inkl grov, mot kvinna 15 år och äldre i Motala kommun

0

50

100

150

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

Antal brott

Misshandel inkl grov Med misshandel, inkl grov misshandel, avses brott mot BrB 3 kap, 5-6 §§. Dessa brott utgör majoriteten av de våldsbrott som polisanmäls i Sverige. Mörkertalet är stort och man räknar med att ungefär en fjärdedel av alla misshandelsbrott anmäls till polisen. Grova brott anmäls oftare än lindriga, brott mellan obekanta oftare än mellan bekanta och brott som sker på allmän plats oftare än de som sker på privat plats.

17

Goda exempel

Olika former för medborgardialog - klagomåls- och synpunktshantering genom Dialog Motala och Frågepanelen på hemsidan, allmänhetens frågestund i KF

Brukarråd inom äldreomsorgen En rad aktiviteter inom skolan för ungdomars inflytande och delaktighet; deltagande i

skolkonferenser, planering och utvärdering i klassrummet, olika typer av råd som elevråd, biblioteksråd, kostråd, nätverk för elevråden, bloggen ”Ung i Motala” m m

18

2. Ekonomiska och sociala förutsättningar

”Att ha en ekonomi är att kunna planera och välja”

Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för en god hälsa på lika villkor. Nationella befolkningsstudier visar på ett statistiskt samband mellan materiella problem, som ekonomisk stress, och upplevd hälsa. Det finns ett starkt samband mellan sysselsättning och hälsa samtidigt som risken är stor att personer med dålig hälsa ska bli arbetslösa. Människor som förlorar sina jobb riskerar också en sämre psykisk hälsa. Har man materiella problem upplever man i högre utsträckning olika hälsoproblem. I en befolkningsenkät från länet8 visar det sig att ju sämre ekonomi man har desto sämre hälsa och desto sämre levnadsvanor har man. Extra utsatta är ensamstående med barn, där en tredjedel vid flertalet tillfällen har haft problem att betala sina räkningar under det senaste året (2005-2006). Trenden är att ju sämre ekonomi man har desto:

sämre hälsa och tandhälsa fler ohälsosamma levnadsvanor mera vårdsökande oftare avstår man att söka vård trots behov sämre trivs man med sin sysselsättning, fritid och boende sämre socioekonomiskt rankade områden bor man i högre känsla av hopplöshet

Det finns också ett starkt samband mellan barns och ungdomars hälsa och de vuxnas ekonomiska trygghet. Mellan 6-14 procent av länets barn lever i familjer med mycket låga inkomster eller socialbidrag.

Familjer med låga inkomster, Motala 2007 Barnfattigdom i Sverige är enligt Rädda Barnen andelen barn i familjer som får socialbidrag och/eller har låg inkomststandard, det vill säga inkomsterna är lägre än vad som behövs för att täcka de nödvändiga kostnaderna. Denna bild illustrerar disponibel inkomst i motalafamiljer9:

0

5

10

15

20

25

30

35

40

Ens

amst

. uta

nhe

mm

av. b

arn

Ens

amst

. med

hem

mav

. bar

n

Övr

iga

fam

med

hem

mav

. bar

n

Pen

sion

ärsf

amilj

er

Fam

iljer

med

sju

k-oc

hak

tivite

tser

sättn

ing

Ande

l (%

)

Allas deltagande i arbetslivet

8 Folkhälsovetenskapligt Centrum; Östgötens hälsa 2006, Rapport 2007:3 9 Folkhälsoinstitutet; Kommunfakta i korthet

19

påverkar många av de delmål som denna rapport inrymmer, inte minst ekonomisk trygghet. Relationen mellan antalet arbetstillfällen i Motala och det totala antalet förvärvsarbetande motalabor i berörd åldersgrupp är i dag ca 90 % och har sjunkit under senare år. Målsättningen är att åtminstone behålla denna relation. Sysselsättningsgrad 1998-2007 - män och kvinnor

65%

70%

75%

80%

85%

90%

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Motala

Östergötland

Riket

Trygghet Trygghet är en upplevelse. Att vara trygg är en känsla som hänger samman med att känna trivsel och må bra. I en enkätundersökning vintern 200710 skattar ca 80 % av motalaborna god hälsa som mycket viktigt för att man ska känna sig trygg. Lika viktiga för känslan av trygghet anser man familj och vänner vara. Ungefär hälften av alla tillfrågade tillmätte god ekonomi och meningsfull sysselsättning stor betydelse för att man ska känna sig trygg. Trygghet är en viktig fråga i människors livssituation och grundläggande för ett bra liv.

Goda exempel

Vägar till god hälsa Ung Resurs Samordningsförbundet

10 Räddningsverket; Trygghet och säkerhet i vardagsmiljön. Motala kommun . Maj 2007

20

3. Barns och ungas uppväxtvillkor ”Det är viktigt att kunna tycka om sig själv, att man är ok – lika bra som alla andra”

I Motala bor ca 9 930 barn och ungdomar i åldrarna 0-19 år, vilket utgör 24 procent av befolkningen11. Majoriteten av dem har en mycket god hälsa. Liksom i Sverige i övrigt har vi exempelvis en låg spädbarnsdödlighet, en hög andel ammade spädbarn, en låg andel barnolycksfall och en hög andel vaccinerade barn12 Centrala faktorer för barns och ungas hälsa är förhållanden i barnets familj, barnets relationer till vänner och till andra i dess omgivning. Andra betydelsefulla faktorer är miljön i bostadsområdet, förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, skolan och fritiden, samt förhållanden som berör barnets levnadsvanor och utvecklingsmöjligheter, inte minst utformningen av lokalsamhället och dess utbud av kulturverksamhet. Barn och unga med funktionsnedsättning har i första hand samma behov som andra barn och unga, men kan behöva särskilda insatser för att kunna utvecklas och bli delaktiga på samma villkor som andra barn och unga.

Den psykiska hälsan hos barn och unga tenderar att försämras och har inte uppmärksammats i samma utsträckning som den fysiska hälsan. Nedsatt psykiskt välbefinnande ökar i samtliga ungdomsgrupper oavsett familjeförhållanden, födelseland, arbetsmarknad, status, föräldrarnas socioekonomi m.m. Ökningen är däremot olika stor och graden av besvär skiljer sig åt.13 Till exempel upplever 36 procent av 16-19 åringarna i Östergötland ängslan, oro eller ångest. Bland de unga kvinnorna är siffran 47 procent och bland de unga männen 27 procent. Det är också en stor andel kvinnor i åldersgruppen som har problem med huvudvärk eller migrän (45 procent).14

Kunskap om den psykiska ohälsan hos de yngre barnen är mycket begränsad i länet.

Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. I folkhälsopropositionen bedömer regeringen att barn och unga är en av de viktigaste målgrupperna inom folkhälsoarbetet.

Det finns goda möjligheter att förebygga ohälsa genom tidiga insatser under uppväxten. Insatser för att främja barns långsiktiga hälsa kan ske på flera arenor. Exempelvis syftar metoder för föräldrastöd till att förbättra samspelet och relationen mellan barn och föräldrar i hemmet. Andra viktiga arenor är förskola och skola. Där utvecklar och tränar barnen olika kompetenser, till exempel problemlösningsförmåga samt social och emotionell förmåga, vilka fungerar som skyddsfaktorer mot ohälsa. Dessutom kan specifika program som främjar hälsa och goda levnadsvanor, till exempel goda kost- och motionsvanor, genomföras i dessa miljöer.

11 SCB statistik 12 Folkhälsorapport 2009 och Socialstyrelsens statistik 13 Folkhälsorapport 2009 och SOU 2006:77 Ungdomar, stress och psykisk ohälsa 14 Folkhälsovetenskapligt centrum: Hälsa på lika villkor, Rapport - 2007:4

21

Nationell kartläggning av barns och ungdomars psykiska hälsa – resultat för Motala En landsomfattande kartläggning av barns och ungdomars psykiska hälsa genomfördes hösten 2009. Resultatet från denna kartläggning presenterades den 24 mars för alla skolor och kommuner. Alla elever i grundskolans årskurser 6 och 9 har under lektionstid fått svara på en enkät om hur man upplever sin hälsa. Enkäten består av 42 frågor som är utformade för att skapa indikatorer som i sin tur bygger på det samlade resultatet från flera frågor. Resultaten presenteras nu för följande fem indikatorer av psykisk hälsa och ohälsa:

1. psykosomatiska besvär (huvudvärk, magont)

2. nedstämdhet

3. koncentrationssvårigheter

4. bristande välbefinnande

5. problemens påverkan på vardagslivet.

Den femte indikatorn anger svårigheternas tyngd, det vill säga graden som eleverna uppfattar att besvären påverkar deras eller närståendes vardagsliv. Till eleverna i årskurs nio har dessutom ställts frågor om alkohol- respektive tobaksvanor.

Diagrammen har skapats så att det går att jämföra situationen i en kommun eller i en skola med landet i dess helhet. Kommuners resultat går därmed att jämföras med andra kommuner och skolor med andra skolor, medan det inte går att jämföra kommuners resultat med enskilda skolors. För var och en av de fem indikatorerna anges om situationen på skolan eller i kommunen, i relation till övriga skolor och kommuner, bedöms som god, genomsnittlig eller mer problematisk. De 25 procent av skolorna eller kommunerna med bäst resultat avseende en indikator hamnar i det gröna området, medan de 25 procent som har mest problem i en indikator hamnar i det röda fältet. Skolor och kommuner däremellan markeras med gul färg. Det är samma indelning som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) använder då de presenterar “öppna jämförelser” mellan kommunerna i landet. Resultaten av kartläggningen redovisas på kommunnivå och på skolnivå. Nedan redovisas resultaten på kommunnivå för årskurs sex och årskurs nio.

22

23

Förekomst av några olika sjukdomar bland barn 0-14 år Från Landstigets vårddatalager har Twincities Research Group och Närsjukvårdens FoU-enhet tagit fram material för olika sjukdomsdiagnoser som förekommer i befolkningen. Vårddatalagret bygger på läkares diagnossättning. Twincities Research Group har tagit fram data som beskriver en rad sjukdomar bland barn 0-14 år i de tre städerna Motala, Linköping och Norrköping. I rapporten ”(O)jämlik vård & hälsa?” redovisas styrkor och svagheter med vårddatalagret. Säkerheten är stor att man får en bra bild av förekomsten av olika diagnoser i en hel befolkning, likaså kan man vara tämligen säker på att diagnoser inte sätts om tveksamhet råder. Det går däremot aldrig helt utesluta att det bland läkare och vårdinrättningar kan finnas en viss variation vad gäller praxis och kultur när det gäller att diagnostisera en del sjukdomar, vilket dock knappast gäller de stora folksjukdomarna eller mer allvarliga sjukdomstillstånd. En svaghet i vårddatalagret kan vara brister i de administrativa rutinerna, det vill säga att alla diagnoser i realiteten inte skulle komma att registreras i vårddatalagret. Sedan dess tillkomst 1999 förefaller dock dessa eventuella bristande administrativa rutiner att åtskilligt ha förbättrats.

Sjukdomsförekomst bland barn 0-14 år. Diagnostiserade sjukdomar 2002-2007, Landstinget

24

Det finns anledning att närmare analysera materialet från vårddatalagret. I ett första steg har Motala kommun beställt komplettering av materialet med siffror även från 2008 och 2009.

Goda exempel Familjehusen – Samverkan skola-socialtjänst. Föräldrautbildning, COPE och förebyggande

insatser i skolan ”Trappan” och ”Buffert” – gruppverksamhet för barn till missbrukare Ungdomshälsan - hälsofrämjande, förebyggande och behandlande insatser genom samverkan

mellan kommun/landsting

25

God fysisk miljö, god arbetsmiljö och trygg och säker kommun

4. Hälsa i arbetslivet ”Viktigt är att arbetsplatser är måna om sina anställda.”

Arbetsmiljön är viktig för den enskildes hälsa och välbefinnande, för verksamhetens utveckling och därmed även för förutsättningar för tillväxt och konkurrens. Arbetsmiljön ska vara så utformad att arbetet inte innebär risk för att den anställde skadas eller drabbas av ohälsa. Det är också viktigt med balans mellan arbetsliv och privatliv. Den nationella arbetsmiljöpolitiken har som utgångspunkt att skapa förutsättningar för en bra arbetsmiljö som förebygger utslagning från arbetslivet till följd av ohälsa och olycksfall och som ger möjligheter för så många som möjligt, även dem som står långt från arbetsmarknaden, att träda in, kvarstå och utvecklas i arbetslivet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet kan stärkas ytterligare liksom företagshälsovårdens roll. Lokalt kan den ”hälsofrämjande arbetsplatsen” utvecklas.

Ohälsotal 2008, män

0102030405060708090

20-24 25-34 35-44 45-54 55-64 20-64

Ålder

Anta

l dag

ar p

er p

erso

n oc

h år

KommunenLänetRiket

Ohälsotalet mäter hälsan i den arbetsföra befolkningen genom att ge upplysningar om den totala sjukfrånvaron som ersätts via försäkringskOhälsotalet är det mått på hälsa som används i det lokala utvecklingsprogrammet, LUP. Ett högst ohälsotal är en utvecklingshämmande faktor.

assan.

t

n i a

tliga

ka diagrammen mer!

Diagrammen visar ohälsotalet fördelat på olika åldersgrupper 2008. Här ser man samma tendens bland båda könen i både kommunen. länet och riket– allra högst är ohälsotalebland män och kvinnor i ålders-spannet 55-64 år. Det skiljer dock mycket i antalet dagar mellan könen – kvinnor i åldrarna 55-64 år har betydligt högre sjukfrånvaro än mämotsvarande åldrar. Sammförhållande råder i samåldersgrupper, undantaget gruppen 20-24 år. Observera attskalorna i de oliinte överensstäm

Ohälsotal 2008, kvinnor

0204060

80100120140

20-24 25-34 35-44 45-54 55-64 20-64

Ålder

Ant

al d

agar

per

per

son

och

år

KommunenLänetRiket

26

Arbetsskador och arbetsolyckor15 För 2008 har hittills anmälts 1 242 arbetsskador, mestadels arbetsolyckor, som medfört sjukfrånvaro bland arbetstagare och egenföretagare i Östergötlands län, vilket är 73 färre än föregående år. Räknat per 1 000 sysselsatta innebär det 7 arbetsolyckor. Totalt 4 dödsfall i arbetet har rapporterats. Därutöver anmäldes totalt 2 840 arbetsolyckor som inte ledde till sjukfrånvaro och 575 olyckor på väg till eller från arbetet. Antalet anmälda arbetssjukdomar bland arbetstagare och egenföretagare uppgick till 481 fall vilket är 128 färre än året innan. Per 1 000 förvärvsarbetande innebär det 3 fall.

Anmälda arbetsskador 2006, kvinnor

02468

1012141618

20-24 25-54 55-64 20-64

Ålder

Anta

l/100

av

förv

ärvs

arb

i ål

ders

grup

pen

MotalaLänetRiket

Anmälda arbetsskador 2006, män

02468

10121416

20-24 25-54 55-64 20-64

Ålder

Anta

l/100

0 fö

rvär

vsar

b i

ålde

rsgr

uppe

n

MotalaLänetRiket

15 Källa: Arbetsmiljöverket, Arbetsmiljöstatistik Rapport 2007:5, Preliminära uppgifter

27

er och Trygg kommun

Samverkanskommitté

Anmälda arbetsolyckor i Motala som har medfört sjukfrånvaro; arbetstagare och egenföretagare

020406080

100120140

Män Kvinnor M+K

2007

2008

Goda exempel Motala kommuns hälsoarbete ”Vägar till hälsa” Safe Community – Säk

28

5. Miljöer och produkter

Folkhälso- och miljöpolitik är båda centrala delar i arbetet för en hållbar utveckling. På längre sikt är den svenska folkhälsan i hög grad beroende av den ekologiska och sociala utvecklingen i andra delar av världen. Utsläppet av fossila bränslen och den globala uppvärmningen förändrar betingelserna för jordbruk, vattenförsörjning, och spridning av infektionssjukdomar påverkar även oss.

Luftföroreningar Av miljöfaktorerna orsakar luftföroreningar de flesta dödsfallen, därefter kommer skador till följd av olycksfall. Luftföroreningar orsakar hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och luftvägsbesvär. Värst drabbade är kroniskt sjuka, t ex astmatiker och barn i de mest utsatta områdena som kan få nedsatt lungfunktion som vuxna. Luftföroreningssituationen har förbättrats men höga halter av marknära ozon, kväveoxider och inandningsbara partiklar är fortfarande allvarliga hälsoproblem. Det finns miljökvalitetsnormer (MKN) beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av kommunerna. Motala kommun har i Urban-projektet genomfört mätningar delvis för att kontrollera att miljökvalitetsnormerna för utomhusluft klaras.16 Samtliga kontroller som utförts vinterhalvåret 2006/2007 indikerar att miljökvalitetsnormerna underskrids med god marginal vid de punkter där luftmätningarna utförts. Dock överskrids den nedre utvärderingströskeln för partiklar PM 10 avseende årsmedelvärde och dygnsmedelvärde. De två följande diagrammen ger en överblick på hur befolkningen upplever besvär av exponering för olika miljöfaktorer. Diagrammen baseras p svar från den nationella Miljöhälsoenkäten 2007 (NMHE 07) där de som svarat själva fått skatta sin hälsa.

Förekomst av kronisk luftrörskatarr i kommunerna Linköping, Motala och Norrköping (NMHE 07).17

0

1

2

3

4

5

6

7

8

Män18-39 år

Kvinnor Män40-59 år


Kvinnor

Proc

ent Linköpings kommun

Motala kommunNorrköpings kommun

16 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2006/2007. Dnr.2006-MH1642-5 17 Regional miljöhälsorapport 2009. Östergötlands, Jönköpings och Kalmar län. Arbets- och miljömedicin, Universitetssjukhuset i Linköping, 2009

29

Andel (procent) som uppges ha astma och hösnuva (NMHE 07)18

0

5

10

15

20

25

30

mänAstma

kvinnor mänAllergisk rhinit

kvinnor

Proc


Motala kommun

Norrköpings kommun

Farliga ämnen Vi exponeras ständigt för kemiska ämnen, genom varor som behandlats med kemikalier, via föda och i arbets- och inomhusmiljön. Förekomsten av kvicksilver och kadmium i miljön är väl kända problem som leder till exponering via livsmedelskedjan. I nästan all fisk i svenska vatten överskrids halterna det gränsvärden som föreslagits av EU.

Inomhusmiljö Brister i inomhusmiljön visar sig ofta genom byggnadsskador eller indirekt genom att människor får symtom eller besvär. Det rör sig framför allt om luftvägssymtom som luftvägsinfektioner, hosta och astmatiska besvär. Även snuva, irritation i näsa och ögon och generella besvär som trötthet och huvudvärk kan förekomma. Risken för att drabbas av dessa besvär ökar markant (30-50 procent riskökning enligt NMHE 07) om man bor i en fukt/mögelskadad bostad.19 Cirka 10 procent av befolkningen bor i bostäder med radonhalt över 200 becquerel per kubikmeter (Bq/m3).. Rökare tillhör en riskgrupp, cirka 90 procent av dem som drabbas av lungcancer och bor i radonhus är rökare. Den som röker 20 cigaretter per dag under lång tid har cirka 25 gånger högre risk att få lungcancer än den som aldrig rökt.

18 Regional miljöhälsorapport 2009 19 Regional miljöhälsorapport 2009

30

Daglig exponering för passiv rökning i kommunerna Linköping, Motala och Norrköping (NMHE 07).

0

2

4

6

8

10

12

14

Män18-39 år

Män40-59 år

Män60-80 år

Pro

cent Linköpings kommun


Källa:Regional miljöhälsorapport 2009. Östergötlands, Jönköpings och Kalmar län. Arbets- och miljömedicin, Universitetssjukhuset i Linköping, 2009.

Buller och höga ljudnivåer Buller orsakar främst olika besvärs- och störningseffekter som innebär negativ påverkan på livskvalitet och hälsa genom t ex sömnproblem, stressrelaterade symtom samt koncentrations- och inlärningssvårigheter. Vid mycket höga ljudnivåer kan det uppstå hörselskador och tinnitus. Barn exponeras för buller både inom- och utomhus, i förskola och skola och i hemmiljön. Kunskapen om hur ljudnivåerna av verksamheten kan reduceras på förskolor, skolor och fritidshem är bristfällig jämfört med motsvarande kunskap när det gäller exempelvis trafikbuller.

Naturupplevelser främjar god hälsa Den fysiska aktiviteten ökar, blodtrycket blir lägre, återhämtningen blir bättre, stressen minskar och ensamhet motverkas. I Motala kommun har vi mycket fina naturtillgångar som vatten, skog, ängar och slättbygder som vi bör vara rädda om och ta till vara på. Enligt miljöhälsoenkäten har 96-97 procent av befolkningen god tillgänglighet till park/grönområden på gångavstånd från sin bostad. Andelen som besöker park-, grönområden eller natur regelbundet under hela året ökar med stigande ålder. I länen i regionen uppger 18-23 procent att man besöker park-, grönområde eller natur dagligen under året.

31

Andel (procent) som besöker park/grönområde/natur regelbundet under hela året i kommunerna Linköping, Motala och Norrköping (NMHE 07).

0

10

20

30

40

50

60

70

80

Män18-39 år



Kvinnor

Proc



Källa: Regional miljöhälsorapport 2009. Östergötlands, Jönköpings och Kalmar län. Arbets- och miljömedicin, Universitetssjukhuset i Linköping, 2009

Skador En genomsnittlig vecka omkommer i landet över 50 personer till följd av olyckor, ungefär 10 i vägtrafiken, drygt 25 till följd av fallolyckor, ett par i bränder och något fler i drunkningsolyckor. Ett par tusen läggs in på sjukhus till följd av skador och olyckor, 12 000 uppsöker en akutmottagning och 20 000 uppsöker primärvården20. 2006 skadades 3 252 personer i Motala kommun i följande miljöer: Antal % Bostad/bostadsområde 1 272 39 Idrotts-/sportanläggning 397 12 Skola/allmän lokal 224 7 Gata/väg 242 7 Industriområde/byggarbetsplats 180 6 Butiks-/handels-/serviceområde 143 4 Institutionellt boende 99 3 Lantbruk 30 1 Andra specifika platser 190 6 Plats ospecificerad 476 15

20 Regeringens proposition 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik

32

Mycket kan göras för att förebygga skador och för att minska såväl de direkta som de indirekta kostnaderna. Motala kommun är av WHO utsedd till en säker och trygg kommun/ A Safe Community (se Överenskommelse om Safe Communityarbetet) och har många års erfarenhet av ett strukturerat skadeförebyggande arbete. Kommunfullmäktige har antagit måldokument för det skadeförebyggande arbetet och även fastställt handlingsprogram för skydd mot olyckor.

Skadeutvecklingen i Motala

0

100

200

300

400

500

600

83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00' 01' 02' 03' 04' 05' 06' 07' 08'

Anta

l

0-6 år 7-12 år 13-15 år

Det skadeförebyggande arbetet i Motala startade 1983 i projektform. Först omkring år 2000 började skaderegistreringen fungera på länets akutmottagningar. 1984 inträffade i Motala kommun nära 5 000 olycksfall som krävde sjukvård. Kostnaden för dessa uppgick till 332 miljoner kronor räknat i dagens prisnivå (2004). Efter två års förebyggande insatser minskade antalet skador i Motala med 13 procent. Att utveckla och bygga in det skadeförebyggande programmet i sjukvårdens och kommunens ordinarie verksamheter beräknades kosta totalt 12 miljoner kronor (2004 års prisnivå). Samtidigt minskade kostnaderna för olycksfallsskador med 23 miljoner kronor – per år – i Motala kommun. Källa: Professor Kent Lindqvist, Linköpings universitet, Institutionen för hälsa och samhälle

Självmord Suicidprevention är en del av det skadeförebyggande arbetet och har fått stor prioritet i regeringes proposition för folkhälsopolitiken. Regeringen har som vision att ingen bör hamna i en så utsatt situation att den enda utvägen upplevs vara självmord. Självmord går i många fall att förebygga och samhällets förebyggande insatser för att motverka psykisk ohälsa måste förbättras.

33

Självmord 2001-2005

05

101520253035

Kommunen Länet RiketAnt

al d

öda/

100

000,

15+

Kvinnor

Män

2008 avled totalt 41 personer till följd av suicid. 2 av dessa i Motala och 7 i Mjölby kommun.

Idag är psykisk ohälsa det främsta hälsoproblemet under uppväxtåren. Ett uttryck för detta är den ökade förekomsten av självmordsförsök. Sedan 1980-talet har antalet självmord minskat avsevärt i alla åldersgrupper över 25 år. I åldersgruppen 15-25 år har inga förbättringar skett. Oroande är att självmord bland unga kvinnor mellan 15 och 24 år ökar. En ny svensk studie visar att risken för självmordsförsök är 6 gånger högre bland ungdomar med låga betyg i årskurs 9 jämfört med om ungdomarna har bra betyg (Jablonska och medarbetare, 2009). Det går inte att utesluta ett samband med att numera var 10:e elev avslutar grundskolan utan att blir behöriga till gymnasiet och att nära 30 procent slutar gymnasiet utan godkända betyg. Utan examen från gymnasium är det sedan svårt att få arbete.

Goda exempel Omläggning av Rv 50 genom Motala tätort Bulleråtgärder kring dubbelspårsutbyggnaden Skadeförebyggande arbete inom äldreomsorgen

34

Hälsofrämjande levnadsvanor

7. Skydd mot smittspridning ”Att använda kondom är att visa respekt och omtanke både mot sig själv och mot sin sexpartner

Även om de flesta smittas av HIV utomlands måste man förstå att risken finns även här i Sverige ” Sverige har ett gott skydd mot smittspridning men det finns områden där utvecklingen är oroande. Hiv och övriga sexuellt överförbara infektioner har ökat i Sverige de senaste åren. Ca 4 500 personer beräknas leva med hiv-infektion i Sverige idag.. Antalet antibiotikaresistenta bakterier ökar i en oroande takt. Risken är stor att i en framtid alltfler vanliga sjukdomar inte längre går att bota. En god allmän hygien, inte minst handhygien, och vårdhygien har betydelse för att förebygga smittspridning i samhället. Klamydiaepidemin, som kännetecknas av en inhemsk smittspridning bland tonåringar och unga vuxna, har haft en oroande utveckling sedan1997. 2007 registrerades 47 127 nya fall, vilket innebär en ökning med 45 % jämfört med 2006. I Motala: testades 973 personer under 2008,varav 102 var positiva – 2009 testades 996 personer varav 75 var positiva. Infektionssjukdomar står numera sammantaget för en liten del av den svenska sjukdomsbördan. Utvecklingen av HIV och risken för nya epidemier visar dock att smittsamma sjukdomar inte får ignoreras. Ett flertal händelser under senare år visar på behovet av en stark beredskap och en nationell samordning inom smittskyddet. En god beredskap på regional och lokal nivå är en förutsättning för den nationella beredskapen. Förebyggande behandling - vaccin mot livmoderhalscancer till flickor

I Landstingets rapport ”(O)jämlik vård & hälsa?” redovisas en undersökning av om det finns några skillnader i hur vi med läkemedel förebygger sjukdom. Under de senaste två åren har två nya vacciner mot livmoderhalscancer introducerats på marknaden. Båda dessa vacciner ingår i högkostnadsskyddet för flickor mellan 13 och 17 år. Det innebär att för en familj med flickor i denna ålder kostar vaccinet maximalt 1800 kr. Till detta tillkommer en vaccinationskostnad. För de som inte tillhör åldersgruppen 13-17 år kostar vaccinet mellan 2900 kr och 3350 kr beroende på vilket vaccin som väljs. Diagrammet visar den totala kostnaden för vaccinet per listningsområde dividerad med antal listade flickor 10-19 år på respektive vårdcentral. Vid en jämförelse mellan länets samtliga lisningsområden (vårdcentraler) framkommer att c:a 13 gånger fler unga flickor har blivit vaccinerade inom det listningsområde som har flest vaccinerade jämfört med det listnings-område där minst antal har blivit vaccinerade. Grupperar man efter länsdel framkommer att det är

mycket färre flickor som blivit vaccinerade i öster än i resten av länet. Det går att spekulera i att det är socioekonomiska och etniska skillnader i de olika områdena som gör att det är så stora skillnader.

35

Ungdomshälsan Den relativt nystartade ungdomshälsan spelar en viktig roll på detta område. Ungdomshälsans uppdrag är att arbeta utifrån ett helhetsperspektiv på ungdomars fysiska, psykiska och sociala hälsa med en ingång oavsett problem. Inom uppdraget ligger även att arbeta förebyggande och hälsofrämjande med en utgångspunkt i ett folkhälsoperspektiv.

Totalt antal besök på Ungdomshälsan Motala 2009

Nybesök - samtalsbehandling;

181

Återbesök - samtalsbehandling;

830

Drop In Killmottagning; 135

Drop In Tjejmottagning samt bokade besök barnmorska; 2270

Antal ungdomar på studiebesök; 419

Nybesök - samtalsbehandling

Återbesök - samtalsbehandling

Drop In Killmottagning

Drop In Tjejmottagning samt bokadebesök barnmorskaAntal ungdomar på studiebesök

Goda exempel Kommunens pandemiplan Ungdomshälsan Goda restriktioner kring hygienvanor.

36

8. Sexualitet och reproduktiv hälsa

”sexlusten varierar från individ till individ under olika perioder av livet” En trygg sexualitet fri från fördomar, diskriminering, tvång och våld är hälsosam. Att förebygga oönskade graviditeter och sexuellt överförbara sjukdomar är en viktig hörnsten i det folkhälsopolitiska arbetet. Särskilt fokus i det förebyggande arbetet bör riktas mot ungdomar för att förebygga hälsorisker.

Aborter En huvudindikator på detta målområde är antalet tonårsaborter och tonårsgraviditeter. Varje år genomförs mellan 30 000 och 40 000 aborter i Sverige. Så har det varit sedan 1975 då nuvarande abortlag infördes. Aborttalet, antal aborter per 1000 kvinnor, har emellertid ökat under perioden 1995-2006 vilket sätts i samband med fler oönskade graviditeter hos tonåringar under perioden. I arbetet på detta område spelar ungdomsmottagningarna en stor roll.

Aborter efter ålder 2004-2008

05

101520253035

15-19 20-29 30-44 15-44

Ålder

Ant

al p

er 1

000

kvi

nnor

MotalaLänetRiket

Aborter oh födslar tenderar att följa varandra,. När barnafödandet ökar, ökar även aborterna. Andelen som blir gravida tenderar att följa den ekonomiska konjunkturen, andelen sjunker under lågkonjunktur och ökar under högkonjunktur. I Sverige har antalet aborter per 1000 kvinnor i åldern 15-49 år legat på ungefär samma nivå sedan den nuvarande abortlagen infördes år 1975.

Ofrivillig barnlöshet Ofrivillig barnlöshet är ett vanligt problem, ungefär 10-15 % av alla par i Sverige är drabbade. Antalet behandlingar av ofrivillig barnlöshet, så kallad assisterad befruktning, har ökat (oftast provrörsbefruktning eller In vitro fertilisering - IVF). 1991 föddes 712 barn på detta sätt, att jämföra med 2 800 barn 2004. Idag är ca 3 % av all födslar resultat IVF. Sveriges kommuner och Landsting, SKL, har gjort en sammanställning av hur landstingen erbjuder assisterad befruktning och dess kostnader. I 17 landsting erbjuds mellan två och sex försök till vanlig patientavgift och man gör ingen skillnad mellan lesbiska och heterosexuella. I Östergötland får lesbiska två försök till en kostnad av 3 000 kronor. Heterosexuella betalar patientavgift och landstinget har ingen övre gräns.

37

9. Fysisk aktivitet

10. Matvanor och livsmedel ”Allt behöver inte var så märkvärdigt utan det enkla är bra”

”Det ska vara lätt att välja matvaror som är bra för hälsan och miljön”

Osunda matvanor och fysisk inaktivitet bidrar till ökad dödlighet och flera vanligt förekommande sjukdomar. Världshälsoorganisationen, WHO, bedömer att 80 procent av hjärt-kärlsjukdomar, 90 procent av diabetes typ 2 och 30 procent av all cancer kan förebyggas genom bra vanor och tillräckligt med fysisk aktivitet samt rökstopp.

Övervikts och fetmaproblematiken är ett av de allvarligaste folkhälsoproblemen i Sverige, liksom i många andra länder. Utvecklingen är särskilt alarmerande när det gäller barn. Föräldrarna har stor betydelse för barnens kost- och motionsvanor och bör ha en aktiv roll. De bör få stöd och hjälp från barn- och skolhälsovård, tandvård och andra viktiga aktörer.

När det gäller fysisk aktivitet är den vetenskapliga rekommendationen att alla individer bör vara fysiskt aktiva i minst 30 minuter, helst varje dag. Intensiteten bör vara minst måttlig, som t ex en rask promenad. Trots att trenden pekar på en mer fysiskt aktiv fritid bland vuxna kan det inte kompensera för nedgången i vardaglig fysisk aktivitet i breda befolkningsgrupper Målet för de samlade insatserna inom detta område är att samhället utformas så att det ger förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen. Samtidigt finns ett behov av att ställa om till goda matvanor som är bra både för hälsan och för miljön. Behovet är särskilt stort bland socioekonomiskt svaga grupper. Studier har visat att det inte behöver bli dyrare att äta hälsosamt, snarare tvärtom. För att vända den negativa utvecklingen av övervikt och fetma behöver alla viktiga aktörer, branschen, expertisen, frivilligsektorn och andra, samverka.

Andel personer med fetma fördelat på kön, 2006

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

And

el (%

)

0Motala Linköping Norrköping Mjölby Länet

Kvinnor

Män

Källa: Östgötens hälsa 2006; Rapport 2007:8 Folkhälsovetenskapligt centrum; landstinget i Östergötland

38

Andel personer som är regelbundet fysiskt aktiva, per kön, 2006

05

101520253035

Motala Linköping Norrköping Länet

And

el (%

)

KvinnorMän

Källa: Östgötens hälsa 2006; Rapport 2007:8 Folkhälsovetenskapligt centrum; landstinget i Östergötland

Goda exempel Norra skolans hälsoprofil Kostenhetens arbete med S.M.A.R.T Nyföretagarcentrums och Idea Resurs arbete med ”Hälsoslussen”

39

11.Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

” Alla borde fundera på det här med riskbruk ”

Tobak Omkring en miljon svenskar röker dagligen (18 % av kvinnorna och 14 % av männen), nästan lika många snusar. På 1960-talet rökte omkring varannan man och var fjärde kvinna.. Varje år rekryteras 16 000 nya rökare bland tonåringar.21 Trots den positiva utvecklingen är tobaksbruket fortfarande vårt största enskilda folkhälsoproblem och en av de största orsakerna till skillnader i hälsa mellan olika grupper. Regeringen har satt upp mål för det tobaksförebyggande arbetet: En tobaksfri livsstart (från 2014) En halvering (till 2014) av antalet ungdomar som börjar röka eller snusa En halvering (till 2014) av andelen rökare bland de grupper som röker mest Ingen ska ofrivilligt utsättas för rök i sin omgivning

Andel rökande blivande mödrar vid inskrivning tillmödravårdscentral

0

2

4

6

8

10

12

Ande

l (%

)

Kommunen Länet Riket

KommunenLänet Riket

Källa: Statens folkhälsoinstitut, kommunala basfakta Rökning under graviditeten påverkar fostrets tillväxt och mognad och ökar risken för missfall, för tidig födsel och plötslig spädbarnsdöd. Rökning bland gravida kvinnor har minskat med drygt 20 procentenheter under perioden 1983-2006. Gravida kvinnor som är ensamstående röker i betydligt högre utsträckning (25 procent9 än sammanboende (6 procent). Skillnaden mellan dessa båda grupper har dock minskat på senare år. 21 Socialstyrelsen; Folkhälsorapport 2009

40

Dödlighet i lungcancer 2002-2006

012345678


al d

öda/

10 0

00(m

edel

folk

m.,

15+

år) Kvinnor

Män

Källa: Socialstyrelsen. Dödsorsaksregistret

Alkohol Kraftigt ökad alkoholkonsumtion – 33 % sedan 1995 - utgör ett hot mot folkhälsan och har stor betydelse för vilka problem som kan uppstå. När ens alkoholdrickande övergår från ett lagom drickande till ett riskbruksdrickande ökar risken för att drabbas av både sociala, fysiska och psykiska problem drastiskt. Ju tidigare man börjar dricka desto större är risken för problem. I genomsnitt provar unga alkohol för första gången i 13-14 års ålder.

Alkoholrelaterad dödlighet 2002-2006

0

1

2

3

4

5

6

7


al d

öda/

10 0

00 (m

edel

folk

m.,

15+

år)

Kvinnor

Män

41

Det finns ett antal nationella delmål för att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar:

o att minska den totala alkoholkonsumtionen och ett skadligt dryckesbeteende o att åstadkomma en alkoholfri uppväxt o att skjuta upp alkoholdebuten o att minska berusningsdrickandet o att åstadkomma fler alkoholfria miljöer o att bekämpa den illegala alkoholhanteringen o att ingen alkohol ska förekomma i trafiken, i arbetslivet eller under graviditeten

Narkotika En kartläggning av narkotikaanvändningen har gjorts vid tre tillfällen i länet, 2004, 2005 och 2009. Av kartläggningen framgår endast det kända missbruket, hur stort mörkertalet är vet ingen. Kartläggningen omfattar uppgifter från polisen, socialtjänsten och kriminalvården.

Känt narkotikamissbruk i Motala 2004, 2005 och 2009

0

50

100

150

200

250

2004 2005 2009

Ant

al p

erso

ner

Totalt

Källa. Narkotikakartläggning i Östergötland 2004, 2005 och 2009

42

Användningen av olika narkotiska preparat 2004, 2005 och 2009, män

0

20

40

60

80

100

120

140

160

Amfetamin Benzo Cannabis Ecstasy Opiater

Ant

al p

erso

ner

200420052009

Källa. Narkotikakartläggning i Östergötland 2004, 2005 och 2009

Användningen av narkotiska preparat 2004, 2005 och 2009, kvinnor

0

5

10

15

20

25

30

35

40

Amfetamin Benzo Cannabis Ecstasy Opiater

Ant

al p

erso

ner

200420052009

Källa. Narkotikakartläggning i Östergötland 2004, 2005 och 2009 Av diagrammen nedan framgår att antalet kända missbrukare ökade mellan 2004 och 2005 men är lika i kartläggningarna 2005 och 2009. Många missbrukare är blandmissbrukare, d v s använder ett flertal olika droger beroende på råd och tillgång. När det gäller preparat syns en ökad rapportering när det gäller cannabis, medan opium/heroin, som visade på en oroande ökning i kartläggningen 2005, nu förekommer i betydligt mindre utsträckning. Amfetamin är 2009 en vanligare drog bland de missbrukande kvinnorna jämfört med 2005 medan användningen av benzodiazepiner (narkotikaklassade läkemedel) tycks ha minskat.

43

44

Nästan alltid är alkoholen inkörsporten till narkotikamissbruk. Därför har det alkoholförebyggande arbetet även stor betydelse för narkotikamissbruket.

Goda exempel Ansvarsfull alkoholservering – utbildning, effektiv tillsyn och samverkan kommun-polis-

tillståndsinnehavare ”Med Gemensamma Krafter” - alkohol- och drogfria arrangemang för ungdomar Don´t drink and drive – en satsning riktad till ungdomar i körkortsåldern

Documents

Folkhälsorapport för Motala 2010