FOMA-program

Sjöar och vattendrag

Mats Wallinkoordinator

Temadag 14 nov 2007:Fortlöpande miljöanalys - nuläge och visioner om utvecklingsvägar

Medverkande institutioner:• Miljöanalys

• Vilt, fisk och miljö

• Markvetenskap (vattenvårdslära)

• ArtDatabanken

• Helhetsbild över status och påverkan.

• Underlag för uppföljning av miljömålet Levande sjöar och vattendrag.

• Stödja svensk vattenförvaltning.

• Tillhandahålla kvalitetssäkrade data.

• Underlag till internationell rapportering.

• Tillhandahålla verktyg för vattenvård.

Fokus

RI 00

Miljöövervakning på ca 5500 stationer i hela landet

• Omdrevssjöar (ca 4800 eller 800/år)

• Trendsjöar (ca 95)

• Trendvattendrag (ca 70)

• Flodmynningar (ca 50)

• Mälaren och Vänern (15)

• Samordnad recipientkontroll (ca 30)

• Regionala referensstationer (ca 475)

Omdrevssjöar

www.ma.slu.se

Nationell datavärd för sjöar och vattendrag

• Kemi- och biologidata sedan 1965.

• Beräkning av belastning på havet.

• Internationell rapportering.

• Kompletteras löpande med vattenkemiska data från samordnad recipientkontroll (SRK).

• Påbörjad kvalitetssäkring och lagring av biologiska data från SRK prioriterat

Utvecklar verktyg för vattenvård - t.ex. bedömningsgrunder

Biologi

Växtplankton

Klorofyll

Kiselalger

Makrofyter

Bottenfauna

Fisk

Fys/kemi och hydromorfologi

Syrgas

Siktdjup

Försurning

Näringsämnen

Särskilt förorenande ämnen

Hydromorfologi

EQR=0

EQR=1

God

Måttlig

Nya projekt finansierade med nya anslaget från

Jordbruksverket

Ny indikator för SLU• Ackrediterat lab.

• Forskarkompetens - utveckling av bedömningsgrunder.

• Bra indikator för övergödning, försurning och avlopp i vattendrag.

• Räcker med 1 prov/år.

• Lätta att provta - finns överallt.

• Reagerar snabbt på försämring.

Kiselalger visar vattenkvalitet

Nytt miljöövervakningsprogram• Räkning av upp- och nedströmsvandrande

lax i Umeälven och Sävarån.

• Samfinansieras med Vattenfall och Fiskeriverket.

• Underlag för bedömning av naturlig produktion, vattenkraftspåverkan och skötsel av bestånd/biotoper.

• SLU bygger upp databas.

• Programmet utökas med genetisk del där genetiska markörer för vildlax identifieras.

Genetisk identifiering till skydd för fisken

• Fyrismodellen kartlägger transport av kväve och fosfor i avrinningsområden.

• Olika källors bidrag till belastningen på havet kan beräknas.

• Effekter av olika åtgärder och klimatpåverkan kan simuleras.

• Provtagningsprogram kan optimeras.

• Kompletteras med beräkning av kostnads-effektivitet under 2008.

• Fritt tillgänglig, uppdragsutbildning kan erbjudas.

Robust datormodell för belastningsberäkningar

• Modeller som bygger på fysiska och kemiska data testade på artdiversitet.

• Modeller baserade på Artificiella Neurala Nätverk testade för dagsländor.

• Effekter av fysisk påverkan på biologisk mångfald testas i databas med över 300 vattendrag i Europa.

• Framtiden - koppling mellan miljööver-vakningsdata och NILS-data

Prediktion av biologisk mångfald i vattendrag

• SLU:s data nyttjas mer som mått på biologisk mångfald i sjöar och vattendrag.

• Koppla data från miljöövervakningen till NILS-data.

• SLU stärker sin roll inom svensk vattenförvaltning - förbättra tillgången på data, modeller och verktyg.

• Rutiner för myndighetsstöd till Vattenmyndigheterna utvecklas.

• Rutiner för leverans av statusklassade data direkt till Vattenmyndigheternas informationssystem VISS utvecklas.

Framtidsvisioner

Tack!Frågor?