Formativ bedömning

Eller formativt lärande…

Olika syften med att bedöma elevers kunskaper

Det summativa syftet• Att ta reda på vad

eleverna vet/ kan vid ett visst tillfälle

Det formativa syftet• Att ta reda hur eleverna

förhåller sig i relation till målet och att ta beslut om hur de skall närma sig det.

Formativ bedömning – tre perspektiv

• Det långa perspektivet: En kurs/ett läsår• Det medellånga perspektivet: ett arbetsmoment• Det korta perspektivet: en lektion/en vecka

Ett läsår (en kurs)

Ett arbetsmoment

En lektion / en vecka

Det långa perspektivet: En kurs/ett läsår

• Att vid något/några tillfällen meddela eleven hur deras kunskaper förhåller sig till målen för kursen.

• Vad behövs för att eleven skall komma närmare målen?

Metod• IUP

– Tas inte upp här

Det medellånga perspektivet: ett arbetsmoment

• Det måste vara tydligt vilka mål som finns för momentet.

• Hur skall undervisningen göra det möjligt för eleven att komma närmare målen?

• Självbedömning, kamratbedömning, återkoppling från lärare.

Det medellånga perspektivet: ett arbetsmoment

• Genom att diskutera vad elevens produkt har och inte har, i relation till en matris eller ett exempel, blir det tydligare för eleven var den befinner sig i relation till målet.

Det medellånga perspektivet: metoder

Återkoppling utifrån en matris. Återkoppling utifrån ett föredömligt exempel.

Enkelt och till viss del underbyggt resonemang

Utvecklat och relativt väl underbyggt resonemang

Välutvecklat och väl underbyggt resonemang

  Det etablerade sambandet mellan tidsskikten beskrivs genom något historiskt och något samtida relevant sakförhållande som relateras till varandra.    

Det etablerade sambandet mellan tidsskikten beskrivs genom några historiska och några samtida sakförhållanden som relateras till varandra. De relevanta sakförhållanden som används sammanfattas även till viss del av något relevant innehållsbegrepp.

 De relevanta sakförhållanden som används sammanfattas även till viss del av några relevanta innehållsbegrepp. Dessutom görs någon relevant generaliserad reflektion utifrån sambandet mellan tidsskikten.

Du kan jämföra (beskriva likheter och skillnader mellan) olika personer i historien

Gustav Vasa arbetade

som kung för länge

sedan, på typ 1500-

talet. Gustav den II adolf

var också kung, men

efter Vasa. Båda

kungarna gjorde Sverige

starkare, men de dog på

olika sätt.

Vad skall gensvaret till eleven bestå av?

• En bokstav?

• Kvalitativa omdömen. - De måste handla om hur eleven lyckats med

uppgiften, i relation till målet.

• En elev får ett betyg och ett skriftligt omdöme på en uppgift.

Det första eleven tittar på är betyget. Det andra eleven tittar på är kompisens betyg.

F, E, C eller A

Du har visat upp att du

kan mycket om både

Gustav Vasa och Gustav

II Adolf. För att det skall

bli en jämförelse skall du

också berätta vilka

likheter och skillnader

du kan hitta mellan de

två kungarna.

Det medellånga perspektivet: ett arbetsmoment

Gensvar från lärare• Läraren har kontroll

över processen.• Tidskrävande

Det medellånga perspektivet: ett arbetsmoment

Gensvar från kamrat• Eleverna talar

samma ”språk”.• Även den som ger

gensvar utvecklas.• Sparar tid för

läraren.

• Läraren får mindre kontroll.

• Problem med personkemi.

Two stars and a wish

Exempel från verkligheten

• Framför allt tycker jag att arbetet med att ge varandra gensvar har gjort att eleverna blivit säkrare på vilka kvaliteter en text bör innehålla.

Lärare, åk 3.

Kamratbedömning utan stöd: du skrev långt

Kamratbedömning med stöd: Du har en tydlig tes

Det medellånga perspektivet: ett arbetsmoment

Självbedömning• Eleven får

kännedom om målen.

• Eleven får kännedom om sin egen position.

• Svårt att se problem med den egna produkten.

• Läraren får mindre kontroll.

Exempel från verkligheten

• Kamratbedömning är en väg till att själv kunna avgöra kvaliteten i sitt arbete.

Lärare, åk 3

Det korta perspektivet: en lektion/en vecka

• Det måste vara tydligt vilka mål som finns för momentet.

• Hur förstår eleven undervisningens innehåll?• Hur går läraren vidare?

– Med denna lektion - eller nästa.

Det korta perspektivet: en lektion/en vecka

• Att konstruera bra frågor.– Med frågor som tvingar eleverna att tänka

istället för att leverera ”rätt svar” kan elevens förståelse synliggöras.

– Om läraren får ta del av elevens tänkande möjliggörs formativ bedömning.

Gustav Vasa gjorde

rätt/fel som ”lurade”

Nils Dacke. Motivera.

Metoder för att få syn på elevernas förståelse

• Hur gör man för att alla elever ska vara aktiva vid diskussioner?

• Handuppräckning?– Lappar eller stickor med

elevernas namn.– Det minskar risken att elever

är mentalt frånvarande.– Kommentera varandra.

Fler metoder för att ”få syn på elevernas förståelse”

• Trafikljus: Muggar i olika färger.– Grönt = Jag förstår– Gult = Jag förstår det nästan– Rött = Jag förstår inte alls

Krönikan är en

dålig källa om

vi vill veta ”vad

som verkligen

hände”

Fler metoder för att ”få syn på elevernas förståelse”

• Bokstavsskyltar

A B C DKombineras med väl genomtänkta flervalsfrågor

Fler metoder för att ”få syn på elevernas förståelse”

• Utgångsbiljett– För att ”få ” lämna

klassrummet skall alla elever skriva en kort reflektion på en given fråga.

– Svaren hjälper läraren att planera nästkommande lektion.

Varför kan en

dagbok vara en

bra historisk

källa?

Sammanfattning

Ett arbetsmoment• Återkoppling från lärare• Kamratbedömning• Självbedömning

En lektion/en vecka• Bra frågor• Aktiva diskussioner• Muggar• Bokstavskort• Utgångsbiljett

Bra inspiration

• Stöd och stimulans/gensvar för lärarande – artiklar från en forskningscirkel om formativ bedömning

• Finns att ladda ned på kursens hemsida.(http://pedagogstockholm.se/Utveckling/Bedomning-och-betyg/)