Forskning och skadeförebyggande arbeteför kanotförbundet

Anna Frohm RF, Idrottsmedicinskt ansvarig

Leg sjukgymnast, Med.Dr

Dagens schema lördag 31/2

•

• 11.20 Teori - Forskning och bakgrund

• 12.20 Lunch

• 13.00 Teori - Förebygg axel och ryggskador

• 14.10 Praktik: Axel, Bål, Koordination-rörlighet

• 14.55 Fika

• 15.10 Praktik: Axel, Bål, Koordination-rörlighet

• 16.00 Praktik: Axel, Bål, Koordination-rörlighet

• 17.00 Sammanfattning och frågorLeg sjukgymnast Anna Åberg och Linda Nilsson

Hålla sig skadefria!!

RF’s fyra kompetensområden

• Idrottsnutrition

• Idrottsfysiologi

• Idrottspsykologi

• Idrottsmedicin

2 februari 2015 5

Omfattning?Typ?

Orsak?

Idé för

prevention?Testa!

van Mechelen 1992

Akuta skador

Överbelastningsskador

• Svåra att diagnostisera och behandla

• Repetitiv belastning

• Träningsbelastningen överstiger vävnadens adaptation

• Närande vs tärande träning

Skadeförebyggande arbete inom idrotten

• Idrottsmedicinska tester - skaderegistrering och screening

• Idrottens Fys-/kravprofil

• Idrottspsykologiska faktorer

• Nutritionsfaktorer

Forskning

Skador i Sverige

• Registrerat från sjukhus15% av alla personskador är idrottsskador

43 % ridsport26% motorsport22% ishockey19% skidsport13 % gymnastik10 % fotboll

Mellan 60-80% av skadorna är extremitetsskador

Fotbollsskador i Sverige

• Träningsskador per 1000 timmar Män 2,1-7,6Kvinnor 2,8-8,4

• Matchskador per 1000 match timmarAmatör: 11,9-20,7 Elit 34,8Kvinnor 13,3-24,0Män 24-30

Kanotskador

Risk för skada vid kanot/kajak

4.5 skada/ 1,000 paddla dag

Överbelastningsskador

25% - 40% av alla är oftast antingen axel- eller handledsproblem

Inklämning - impingement

ForskningKinematik och prestation

• Drag tid har den starkaste korrelationen med 200 m tävlingstid

• Ökad drag hastighet via minskad absolut vatten fas tid och ökad relativ vatten fas var indikativ av mer elit prestation

(Mc Donell LK et al 2012)

Forskning

• Ingen signifikant skillnad mellan kompression klädsel på överkropp vid kajakpaddling vid 4 min maximal test (Dascombe B et al 2013)

• Engångsdos av koncentrerad rödbetsdryck gav ingen signifikant prestationsökning hos tränade kajakutövare(Muggeridge DJ et al 2013)

Forskning

• 500 -1000m tävling är två helt olika fysiska kajak e sträckor med en högre aerob insats vid 1000 m

• Träningsrekommendationer:

1000m kräver mer aerob hög intensiv träning 500m behöver anaerob kort intervall träning

(Zouhal H et al 2012)

Forskning

• Det kan finnas en signifikant fördel att använda rotationssäte då power output ökade om ergometertesterna är överföringsbara till vatten (verklighet)

(Michael JS et al 2010)

Forskning

• Block periodisering (BP) kan vara mer effektiv än traditionell periodisering (TP) av hög tränade elit kajak paddlare

• Båda modellerna hade signifikant ökning men BP nådde samma resultat med halva volymen uthållighetsträning mot TP

(Garcia- Pallares J et al 2010)

Forskning

• 29 kajakpaddlare på nationell nivå testade korrelationen mellan skulderrörlighet, bäcken rörlighet, över kroppsstyrka och prestation

• Endast ”Bänk-drag-max styrka” korrelerade hos kvinnor med ”på vatten prestation”

• Samtidigt identifierades dålig korrelation mellan landträning och tävlingsprestation

Forskning

• Predisponering av 200 m sprint kajak prestation

• Överkropps dimensionering och anaerob kapacitet kännetecknande internationell nivå och nationell nivå och kan användas att predisponera 200 prestation

(van Someren KA et al 2003)

Handboll i Norge

• Handbollsskador utgör 10-15% av idrottsskadorna i Norge

• 60-70 % i benen

• Långvariga belastningsskador

Axlar 36% och 40 % bland elitspelare

Skador hos kajakpaddlare

• Stukningar- sträckningar 32%

• Senskador (Tendiniter) 20%

• Kronisk muskelsmärta 14%

• Små sår 9%

• Infektioner 8%

• Urledvridningar 3%

Omfattning?Typ?

Orsak?

Idé för

prevention?Testa!

van Mechelen 1992

När sker skadorna?

Finter

I acceleration

Enbens landning

Ryttar-relaterade faktorer

• Ryttare med fysisk och postural asymmetri resulterar i asymmetrisk kraftöverföring via sadel till häst (Meyners 2004)

Forskning

• Stört risk vid framåt drag när skaftet är vertikalt och humerus är maximalt innåtroterad och adducerad och de subacromiella strukturerna blir mekaniskt inkämnda

Wassinger CA et al 2011

Whole body range of movement and power-output in elite able-bodied athletes and para-

athletes (K1)

The Biomechanics and Motor Control Laboratory The Swedish School of Sport and Health Sciences and Karolinska Institut, Stockholm, Sweden

28

Research team Anna Bjerkefors, Principal investigator, RPT, PhD, Olga Tarassova, Lab Engineer , MSc Johanna Rosén, MSc

Bjerkefors and colleagues, January 2015

Identify each marker Whole body model (14 segments)

Data processing

Bjerkefors and colleagues, January 2015 29

Omfattning?Typ?

Orsak?

Idé för

prevention?Testa!

van Mechelen 1992

Skadeförebyggande träning inom idrotter

Minska belastning på både övre och nedre extremitet genom att förbättra:

• Styrka. rörlighet

• Teknik

• Dynamisk balans och neuromuskulär kontroll

• Agility- snabbhet

• Aerobisk kapacitet

• Mental träning

• Rätt kost

Riskfaktorer

• En tidigare skada

• Otillräcklig rehabilitering upprepade skador

• Kön

• Dålig kondition

• Yttre faktorer - träningsdos, ökad intensitet, utrustning, golvets friktion, ändring av teknik, för lite återhämtning dvs. dålig periodisering

• Inre faktorer - rörlighet, stabilitet, styrka, assymetrier

Soligard et al, BMJ dec 2008

The exercises in “The 11+”

• Initial running exercises (ca 8 min)

• Strength exercises, plyometrics, balance and coordination exercises, with three progression levels each (ca 10 min)

• Final running exercises (ca 2 min)

Effekten av “The 11+”

30-50

minskning

Knäkontroll

Handboll

50% reduction

Varför screena?

• Överbelastningsskador och traumatiska skador är vanliga inom idrotten (Myklebust et al. 1997, Hewett et al. 2005, Engebretsen et al. 2008, Steffen et al. 2008, Ljungqvist et al. 2009)

• Nedsatt neuromuskulär kontroll och nedsatt styrka ökar risken för akuta skador så som fotledsskador, knäledsskador och muskelsträckningar (Hägglund

et al. 2006, Arnason et al. 2004, Zazulak et al. 2008)

• Nedsatt rörlighet, bålstabilitet och assymmetrier, ökar risken för överbelastningsskador (Magnus et al. 2008, Kibler et al. 2006, Hibbs et al. 2008, Borghuis et al. 2008)

• Det spekuleras i huruvida ovan beskrivna egenskaper kan leda till ett icke optimalt rörelsemönster och därmed predisponera för skador (Lehance et al. 2008)

Neuro-muskulär kontroll

Rörlighet Assymetrier Stabilitet Styrka

ÖVERBELASTNINGSSKADOR TRAUMATISKA SKADOR

Rörlighet

Stability

Inklämning - impingement

Bålstabilitet (McGill)

Bålstabilitet BålaktivitetFörmåga att kontrollera position och rörelse av bålen över bäckenet för att tillåta optimal produktion, överföring och kontroll av kraft och rörelse i varje segment under atletisk aktivitet

För programmerad integration av en-leds muskel och fler-leds muskel för att bidra med stabilitet och producera rörelse

Kibler et al Sports Med 2006;36(3):189-198

Putnam CA J Biomech 1993;26:125-35

Lokal och global stabilitet

• Lokal:

Multifider, transversus abdominis, obliques internus

• Global:

Thorasicus longus, rectus abdominis, obliques externus

(Bergmark A 1989, Comerford M o Mottram S 2001, Anderson K 2005, Ebenbichler G 2001)

Ryggmuskler

Erector spinae

Multifidus

Rotatores

Kraftöverföring sker från bål till armar och ben

• Magmusklerna aktiveras innan armarna och benen är initierad

• CNS skapar en stabilt underlag genom co- kontraktion av muskler

Hodges P et al Spine 1996; 21:2640-2650

Vleeming a et al Spine 1995;20:753-758

Solomonov M et al Spine 1998; 23:2552-2562

Bål stabiliteten-

påverkar knästabilitet

Stensrud S¹, Myklebust G², Kristianslund E², Bahr R², Krosshaug T²

Vleeming A et al Spine 1995;20 (7) 753-758MacLeod et al Br J Surg 1999 Nov;86(11):1478 GroinZazulak BT et al Am J Sports Med. 2007 Jul;35(7):1123-30Hewett TE J Knee Surg. 2005 Jan;18(1):82-8 Arenndt EA Instr Course Lect. 2007;56:379-84Myklebust G et al Instr Course Lect. 2007;56:407-18Shinkle J et al; J of Strength and Conditioning Research 2012:26:2 373-379

Styrka,stabilitet och sensor motorisk kontroll I bålen

• Mycket liten ökning av bål muskelaktivitet behövs för att få ett starkt ryggsegment

• 5 % av MVC för daglig aktivitet och 10% av tung aktivitet

(Kibler B; 2006)

• 25% av ryggmuskelns MVC ger maximal ledstyvhet (Cresswell A; 1994)

• Bålens flexor-extensor ratio viktigare än absolut styrka (McGill SM; 2002)

Kinetisk kontroll

• Kinetisk kontroll av funktionell rörlighet är nödvändig för prevention och utförande

• (A) Huvudets position

• (B) Bröstkorgen vinklas nedåt

• (C) Korta höft böjare

Svaga hamstrings och rump muskler

Lumbal bäckenstabilitet ochabdominal kontroll

• Inre obliquerna• Multifiderna • Tranverse abdominis

(inner unit)

• Separat neurologisk kontroll(rectus abdominis, external oblique and anterior fibers of the obliquus internus).

Richardson et al. (1999); McGill 04

Bål stabilitet (inre)

Främre systemet

Adduktorerna samarbetar med

• Inre oblique

• Motsatta yttre oblique abdominal muscles

Lee, D. The Pelvic Girdle. 1999

Bakre systemet system

• Precis innan hälisättning når gluteus maximusmaximal längd

• Latissimus dorsi är sträckt vid främre svängen av motsatt arm

Lee, D. The Pelvic Girdle. 1999

ÖvningarGluteal muskler

Draken

Therraband

Enbens knäböj

Lateral systemet

• Gluteus medius och adduktorerna på ena benet stabiliserar bäckenet med motsatt Quadratus lumborum

Porterfield, J.A. & DeRosa, C. (1991). Mechanical Low Back Pain Perspectives in Functional Anatomy. W.B. Saunders Co

Övningar Gluteala muskler

Funktionell träning av lokala och globala muskler

• Lokala muskler tränas för rätt rekrytering för att få segmentell stabilitet och ökad muskelstyvhet(Comerford M,Mottram S 2001)

• Intra-abdominala trycket för få lumbal stabilitet och rätt neural kontroll(Barr K 2007)

• Globala muskler tränas för att få kontroll på myofascial kompensation

Träning

• Träning på rörligt underlag lär kroppen hantera snabba förändringar så balans o proprioception förbättras

• RA, TrA o OI gav ökad stabilitet efter träning på boll (Marshall o Murphy; 2005)

• Enl EMG aktivitet ökade djupa bålstab aktivering (Behm; 2003)

• Statisk balans förbättring efter 5 v bollträning jmfr m golvträning (Cosio-Lima; 2003)

Diagonal bensänkningBibehåll ryggen i en neutral position. ”Dra in naveln” mot ryggraden – jobba med f örlängning. Bli lång och

”smalna av” på mitten.

Sänk samtidigt ena armen över huvudet och motsatt arm och ben mot golvet. Behåll ryggen stabil med en lätt svank..

3 X 6-8 reps 5 ggr/v

SaxenPressa svanken mot golvet och håll huvudet mot golvet med något indragen haka.

Pressa svanken mot golvet och jobba växelvis med så raka ben som möjligt.

___ X ___ ___ggr/v

”Ingen kedja är starkare än sin svagaste länk”

Rotatorcuffen i axeln

isätt, driv och glid

Screening – identifiera riskfaktorer

• Inspektion hållning – thorakal kyfos eller cervikal lordos (gamnacke)

• Viloställning av armen – inåtroterade och protraherade axlar

• Inspektion av skapula – vingskapula

• Inspektion under rörelse – skapulär stabilitet

• Push-up test – nedsatt muskulär koordination /styrka

Inklämning - impingement

Pre setting scapula

85

Rotation i sidoliggande

Håll händerna i nacken. Drag

bak axeln

som ligger mot golvet.

Titta på övre armbågen och

rotera så långt det går.

Tryck fram övre knäet. Övningen

ska kännas mellan

skulderbladen.

Axelspecik träning

+ sidliggande rak abduktion

87

Enhandsrodd i utfallsposition

Håll bröstkorgen högt och knäet någon cm från golvet.

Drag in armen och drag in skulderbladet.

___ X ___ ___ggr/v

Liggande bänkdrag

Styrkeövningar för skapula

• Mellersta Traps/Rows

• Mellersta traps

• Nedre traps

• Nedre traps

• Hug-Serratus

• Flex/Ext rot

Sammanfattning

• Integrera träning med

• Bål stabilitetsträning – Enbensstående drag med motsatt arm och ben

• Funktionella diagonaler (ex kastövningar)

• Höft rörlighet

• Styrketräna bål och nedre extremitet tillsammans med skulderträning

Träningsprogram

• Styrka interskapulär muskulatur – romboideer, serratus anterior , nedre trapezius

• Styrka rotatorcuffen – ffa utåtrotatorer

• Töja inåtrotation – bakre kapsel

• Töja pectoralis minor och latissmus dorsi, teresminor

• Rörlighet bröstrygg och bålstyrka

Sammanfattning axelträning

• Positioner skulderbladet i anatomisk neutral position

• Innan övning korrigera axel så att låga trapeziusaktivers

• Manuell stretching av pec minor

• Lagom svåra övningar – rulla m boll på brits = individuella övningar

• Stärka de svaga och inaktivera de överaktiva m

• Sidliggande abd, sidliggande utåtrot, prone horizontalabd ext rotation, magliggande extension

Prevention- myter och fakta

• Skador kan inte förebyggas………..eller? JO

• Neuromuskulära träningsprogram har visats vara effektivt att minska skador

• Fotboll flickor 15, tränar 2 ggr/v och match

2 februari 2015 94

Skadeprevention inom ungdomsfotbollEmery et al 2010 och Soligard et al 2010

• Lag uppvärmning med neuromuskulär kontroll

• FIFA 11+

• Minskade skadorna med 30-40%

2 februari 2015 95

Soligard et al, BMJ dec 2008

“The 11+”

• Uppvärmning löpning (ca 8 min)

• Styrka övningar, plyometrisk, balans och

koordination, med tre olika progressions nivåer (ca 10 min)

• Spurtövningar (ca 2 min)

2 februari 2015 97

PrimärpreventionP

rim

ärp

reve

nti

on Organisationsnivå

kunna systematiskt förebygga skador och sjukdomar

SFSe

kun

där

pre

ven

tio

n Kunna erbjuda ett professionellt nätverk för omhändertagande med idrottsmedicinsk kompetens

Tert

iärp

reve

nti

on Strukturen ska

kunna implementeras på RF/SF Föreningsnivå

Rehabilitering

Tränaren

Vad vet vi idag

• Ökad medvetenhet ger inte nödvändigtvis färre skador

• Tränare med dålig förståelse för preventions strategier använder inte rutinmässigt i träningen

• Deltagande i preventionsprogram skapar inte förändringar i attityd, tro eller beteendeförändring

(Arnason et al 2005; Twomey et al 2008, Gilchrist et al 2008; McKay et al 2014)

2 februari 2015

• Få tränare och idrottare trodde att skador kunde förebyggas

• Dålig uppvärmning var identifierat som en risk faktor, men få stödjer det som en förebyggande åtgärd

• Metoder måste också leveras med beteendeförändringar

2 februari 2015 100

Hur kan skador förebyggas?

• Gör prevention till en prioritet

• Ändra uppvärmningskulturen - förening till landslag

• Träningsprogrammen ska innehålla ”neuromuskulär träning”

• Fokusera på beteendeförändring hos tränare, atleter, förbund

• Tvärvetenskaplig kompetens för idrottaren

2 februari 2015

Soligard et al, BMJ dec 2008

Framtidens direktiv

• Metodologiska studier med konsensus rapporter,

definitioner, kartläggningar, skaderegistrering

• Generaliserbarhet- skola, mellan idrotter

• Öka primärprevention- strukturen i era SF

• Öka sekundärprevention- hög risk atleter, återfallskador

• Fokus på implementering

www.skadefri.no • Get set

• www.klokeavskade.no

• Spilleklar

• 11+

s > /wEPDwU

• http://www.olympic.org/news/make-sure-your-body-is-ready-for-exercise-with-get-se

2 februari 2015 104

2 februari 2015 105

Specifika syften

Att genom kunskap värna om atleternas hälsa och förebygga skador inom idrotten genom

• Skapa långsiktiga förutsättningar för att förebygga skador och sjukdomar

• Genom tydligt samarbete mellan atleterna, idrotten, förbund, institutioner och organisationer förbättra atleternas hälsa

• Implementering av den befintlig forskning

• Skapa förutsättningar att översätta och sprida evidensbaserad kunskap till atleter, tränare och förbund

Frågor?Tack

Long-Term Athlete Development (LTAD) is based on sport research, coaching best practices, and scientific

principles• Physical Literacy

• Specialization

• Developmental Age

• Sensitive Periods

• Mental, Cognitive and Emotional Development

• Periodization

• Competition

• Excellence Takes Time

• System Alignment and Integration

• Continuous Improvement - Kaizen2 februari 2015 107