Öppet: mån–sön 12–17 Guidad visning: lör–sön kl. 14www.mjellbykonstmuseum.se • Tfn 035-13 71 95

29 september 2018 – 3 mars 2019Mjellby konstmuseum

GUERRILLA GIRLS

LÄRARHANDLEDNINGFör lärare i åk. 7-9 och gymnasiet

Introduktion Guerrilla Girls

1985 började det dyka upp posters runt om i New York med statistik över den över-representation av vita män som visades på USAs stora konstmuseer. Aktivisterna bakom kampanjen var Guerrilla Girls, en grupp anonyma maskerade kvinnor som ville synliggöra den könsrepresentativa orättvisa som existerade inom konst-, film- och musikindustrin.

Drygt 30 år senare är de gorillamaskerade kvinnorna nästan lika etablerade som de institutioner de kritiserar. Fortfarande med stark vilja att förändra konstinstitutionernas könspolitiska medvetenhet i förhållande till både konstsamlingar och utställningar. De använder sig av kommersiella medier så som posters, billboards, sociala medier och film, likväl som aktivism genom protestmöten och seminarier. Det statistiskt tunga materialet framförs i en kombination av slagkraftighet och humor. För att nå utanför de etablerade konstinstitutionerna görs även direktadresserade brev eller enkätutskick till konstkritiker, curatorer, konstsamlare och konsthandlare.

Utställningen på Mjellby konstmuseum visar Guerrilla Girls sammanhållna retrospektiva produktion och lyfter deras roll idag. Läs mer om utställningen och programmet på vår hemsida: www.halmstad.se/upplevagora/konstochmuseer/mjellbykonstmuseum/.

Besök utställningen med skolklassen

För åk. 7-9Förändra världen! Guerrilla Girls tycker att det är viktigt att klaga och visa världen vad de tycker - så det ska vi också göra! Vad vill du förändra? Vad är viktigt för dig, och vad önskar du att andra bryr sig mer om? Efter en visning av utställningen får eleverna till-sammans med konstnären Minna Svensson skapa bl.a. posters och klistermärken. Materialet blir en del av utställningen och kommer finnas kvar för andra besökare att beskåda och bygga vidare på. Tidsåtgång för visning + workshop är 90 minuter.

Skapande skola bekostar besök och resa till museet. Gäller för begränsat antal skolklas-ser. Bokning: ulrika.andersson@halmstad.se (samordnare Skapande Skola).

Högstadieklasser från kommuner utanför Halmstad är välkomna på visning och workshop/analysuppgifter, men betalar ordinarie avgift. Se information på sista sidan.

För gymnasieskolan Boka visning, visning & workshop eller visning & analysuppgifter för gymnasieklassen. Region Halland erbjuder 50% rabatt på avgiften för gymnasieskolan under år 2018. De subventionerade priserna för gymnasieskolan per skolklass är följande:Visning av utställningen 150 kr + 7,50 kr/elev Visning och workshop/analysuppgifter 150 kr + 12,50 kr/elev

För bokning, kontakta Mjellby konstmuseum på tel. 035-15 71 95 eller mjellby.konstmu-seum@halmstad.se

Regionalt resebidragRegion Halland erbjuder resestöd när klassen besöker Mjellby konstmuseum. Ersätt-ningen är 50 kr/elev, dock minst 50% av den totala resekostnaden. Gäller för förskolor och skolor utanför Halmstads kommun. Meddela i er bokning om ni vill nyttja resestödet.

Konst som ett verktyg i undervisningen

Använd konst som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen! I mötet med konsten kan vi reflektera, diskutera och använda vårt kritiska tänkande. Samtidigt kan konstupplevelser väcka vår egen kreativitet.

Denna lärarhandledning är utformad med läroplanerna för åk. 7-9 och gymnasiet som grund. Där står bland annat att eleverna efter genomgången grundskola skall kunna använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden och ha fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället.

Gymnasieskolan ansvarar för att varje elev kritiskt kan granska och värdera påståenden och förhållanden, har förmåga att kritiskt granska och bedöma det hen ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor samt kan söka sig till kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje.

I lärarhandledningen finns uppgifter och diskussionsfrågor som kan kopplas till syften och centralt innehåll i ämnena bild, svenska, historia, samhällskunskap, matematik och slöjd. Längst bak finns en ordlista med de begrepp ur handledningen som är markerade med grön text. Den kan användas som stöd för ökad kunskap om centrala begrepp och fenomen inom konst- och kulturvärlden, samt vad gäller demokratifrågor.

Guerrilla Girls och skolans läroplaner

Utställningen med Guerrilla Girls är en bra utgångspunkt för att arbeta med en rad olika frågor och ämnen som tas upp i skolans läroplaner. Guerrilla Girls konst genomsyras av en utgångspunkt i alla människors lika värde och rättigheter, samt vikten av jämställdhet på alla områden i samhället.

Här är förslag på några ämnen att arbeta med på museet eller i klassrummet:• Konstens och bilders makt och möjlighet att påverka samhällsutvecklingen• Jämställdhet, jämlikhet, representation och mångfald• Människors möjligheter och begränsningar idag och historiskt i relation till faktorer

som kön, sexualitet, ålder och etnicitet• Demokrati, politisk aktivism och organisering• Demografi och statistik

Lärarhandledningen är producerad av Kulturförvaltningen, Halmstads kommun.

Kontakta Frida Arvidsson Berglund, konstpedagog Enhet konst, för synpunkter på eller frågor om denna lärarhandledning.tel. 0725-62 49 06frida.arvidssonberglund@halmstad.se

Omslagsbild: Do Women Have to Be Naked to Get Into the Met. Museum? (1989), Guerrilla Girls. Bilden är beskuren.

Konstbilder, mediala bilder och aktivism

Guerrilla Girls konst leker med uttrycken och blandar bild och text från konst, populärkultur och media. De använder bilder och symboler från andra konstnärer och gör de till sina egna. Humor blandas med fakta om representation på museer, i konstsamlingar och på festivaler.

Gruppen kallar sig ibland för ”konstvärldens samvete”, vilket anspelar på deras roll som granskare av representationen på konstmuseer. Istället för att framträda med sina egna namn och ansikten använder Guerrilla Girls pseudonymer och maskerar sig med gorillamasker. Pseudonymerna är namn på kvinnliga konstnärer i konsthistorien som ofta fått stå tillbaka för sina manliga kollegor, så som Frida Kahlo, Käthe Kollwitz, Hanna Höch och Alice Neel.

Med sin konst visar Guerrilla Girls att kvinnliga konstnärer inte får lika mycket erkännande som sina manliga kollegor. Historiskt har kvinnor inte haft samma tillgång till utbildning eller haft samma medborgerliga rättigheter som män. Konstformer inom textil och hantverk som varit vanliga bland kvinnor har inte hel-ler värderats lika högt som exempelvis måleri eller skulptur.

What´s New and Happening at the Guggenheim for the Discriminating Art Lover? (1992), Guerrilla Girls.

UPPGIFTER ATT GÖRA PÅ MUSEET

Välkommen med skolklassen till museet! När ni bekantat er med konsten kan ni arbeta med uppgifterna nedan. I verkstaden finns papper, pennor, lim, saxar och annat man kan behöva. Prata med personalen i receptionen om ni undrar över något. Ibland är det andra skolklasser och grupper på besök, så kontakta museet i förväg och meddela att ni tänker komma.

Bildanalys[bild, samhällskunskap, svenska]

Dela upp klassen i mindre grupper och gör bildanalyser av konstverk i utställningen utifrån frågorna nedan. När ni är klara redovisar grupperna sina tankar för varandra.• Vad syns i konstverket? (text, bild, symboler, former, färger, händelser)• Vad tänker och känner du när du ser konstverket? Motivera!• Hur stort är konstverket? Vilka material och tekniker har använts för att göra det?

Påverkar det hur du uppfattar verket? • Hur påverkar bild och text varandra i konstverket? • Är texten trovärdig? Varför/varför inte? Är det viktigt att konst är trovärdig?• Hade du reagerat annorlunda på texten om du läst de i t.ex. en tidning eller på socia-

la medier? Varför/varför inte?

Gör om ett konstverk![svenska, bild]

Gör som Guerrilla Girls och låna av konstnärerna! Dela upp klassen i mindre grupper och välj ett konstverk som ni gör en ny text till. Tänk också på hur texten ska se ut. Låt grup-perna skriva om något de brinner för, om något de tycker är orättvist eller något de vill förändra. Använd fantasin och materialet i verkstaden. Grupperna redovisar sina verk för varandra. Om ni vill kan ni sätta upp era verk på aktivitetsväggen i utställningen.

Diskutera tillsammans efteråt:• Får man låna hur som helst från ett konstverk? Vart går gränsen för plagiat?

Visningsmaraton[svenska, bild]

Låt eleverna genomföra visningar för varandra på 1-2 minuter av ett konstverk i utställ-ningen. Ge de en stund för förberedelse, och klocka visningarna, så att alla får lika myck-et tid på sig. Utgå ifrån begreppen denotation och konnotation.

Denotation i en bildanalys är en saklig beskrivning av ett verk:• Vad ser vi i verket: färger, former, människor, saker, miljöer, händelser?• Hur är kompositionen uppbyggd? Konnotation i en bildanalys är en tolkning av konstverket:• Vad tänker och känner du när du ser verket?• Vad gör verket intressant/ointressant?• Finns det individuella, gemensamma eller kulturella värderingar som påverkar upplevelsen av verket?

UPPGIFTER ATT GÖRA I KLASSRUMMET

Skrivuppgift med twist[samhällskunskap, svenska]

Skriv en en debattartikel, novell, essä eller dikt om valfritt ämne. Gör två olika kopior av texten där du använder olika bilder och olika typsnitt i texten. Använd så olika bilder och typsnitt som möjligt.• Vilken version av texten tycker du fungerar bäst? Motivera!• På vilket sätt påverkar bilderna och texten varandra när man sätter ihop dem? Är det

bilden eller texten som påverkar intrycket mest? • Hur påverkar ett typsnitt om man upplever en text som seriös, viktig, ointressant, un-

derhållande eller något annat? • Vad händer om bild och text berättar olika saker? • Leta efter exempel på tillfällen då bild och text berättar olika saker. Titta t.ex. på re-

klam och andra konstverk.

Debattera mera![historia, samhällskunskap, svenska]

Dela upp vilka i klassen som ska argumentera för eller emot en viss fråga. Debattlagen undersöker sedan hur ja- och nejsidan till respektive reform argumenterade utifrån tidens debattklimat, och vad de olika reformerna innebär. Förslag på sakfrågor att debattera:• Kvinnors får rätt att studera vid universitet och ta examen i Sverige (1873)• Allmän och lika rösträtt i Sverige (1919)• Gifta kvinnor blir myndiga i Sverige (1921)• Kvinnor behöver inte längre medicinska skäl för att göra abort i Sverige (1975)• Samtyckeslagen (2018)• Kvotering i bolagsstyrelser (debatteras nu)

Diskutera tillsammans efteråt:• Hur kändes det att argumentera för/emot respektive reform?• Har dina personliga åsikter påverkats av att debattera om frågorna?

Gör en textilutställning![bild, slöjd]

Textila konstverk har traditionellt haft låg status inom konstvärlden, och har ofta skapats av kvinnor. Undersök och inspireras av några textilkonstnärer och gör en utställning med textila konstverk. • Sök efter bilder och information om textilkonstnärer som t.ex. Märta Måås Fjetter-

ström, OLEK, Britta Marakatt-Labba, Moki Cherry, Judith Scott eller Sonia Delaunay. Låt eleverna välja en konstnär de vill inspreras av och göra ett verk utifrån.

• Arbeta med broderi, vävning, stickning, virkning, tovning eller sömnad. Uppfinn egna tekniker med textillim, stuvar och garnrester, eller återbruka mjölkkartonger, plastpå-sar och wellpapp genom att brodera, sy, knyta eller väva.

• Kolla in sidan 365 saker du kan slöjda för mer inspiration för tekniker och material som kan användas: www.365slojd.se/. Sidan drivs av Sveriges Hemslöjdkonsulenter.

Rättvis statistik?[matematik, samhällskunskap]

Gör en statistisk studie. Kartlägg lärarlaget på skolan, en förening du är medlem i eller politikerna i kommunfullmäktige. Hur är olika grupper representerade i olika samman-hang vad gäller t.ex. kön, ålder eller etnicitet. Fördjupa studien genom att undersöka förändring över tid. • Hur ska du samla material till din studie? Arbeta med intervjuer, enkäter eller observa-

tioner beroende på vad som passar bäst. • Hur ska du presentera din studie? Använd text, bild, bråk, procentsatser eller decima-

ler, tabeller, diagram eller grafer. • Utveckla resultaten och undersök genomsnitt, medianvärde, typvärden och stan-

dardavvikelser.

Diskutera tillsammans efteråt:• Vad säger resultaten av studien dig? Är det viktigt att studera hur fördelningen av

t.ex. kön ser ut inom en viss grupp? Varför/varför inte?• Hur ska man hantera ojämlikhet - är t.ex. kvotering eller positiv särbehandling bra

metoder för att öka jämlikheten i samhället? Varför/varför inte?

Valfrågan[samhällskunskap, historia]

Vilka var jämlikhets- och rättvisefrågorna som debatterades i valet 2018? Låt eleverna undersöka partiernas valmanifest eller partiprogram och välja ut en fråga de tycker är in-tressant. Skriv debattartiklar eller arrangera debatter i klassrummet baserat på partiernas åsikter och argument.

För ytterligare fördjupning:• Jämför hur politiken ser ut på riksdagsnivå och lokalnivå. Finns det skillnader? • Gå tillbaka i tiden och undersök tidigare riksdagsval, t.ex. från 2014 och 2010 - eller

ännu längre tillbaka. Skiljer sig dagens debatt från dåtidens?

Do Women Have to Be Naked to Get Into the Met. Museum? (1989), Guerrilla Girls.

VIDARE LÄSNING OCH FÖRDJUPNING

Arbeta vidare med frågor som berör jämställdhet, rättvisa, politisk organisering och för-ändringsarbete genom att läsa böcker, studera andra konstnärer och undersök dagens jämställdhets- och jämlikhetsdebatt.

Nedan hittar ni tips på böcker att läsa, konstnärer att fördjupa sig i och organisationer att lära känna närmare, för att få fler perspektiv på frågor som rör jämställdhet och jäm-likhet.

Böcker

• Egalias döttrar – Gerd Brantenberg• Cirkeln, Eld och Nyckeln – Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren• Hur man botar en feminist – Nanna Johansson• Under det rosa täcket – Nina Björk• Hungerspelstriologin: Hungerspelen, Fatta eld, Revolt – Suzanne Collins• Svart kvinna – Fanna Ndow Norrby• Ta makten – För att det funkar! (Olika förlag)• Det händer nu – Sofia Nordin• Jag är ju så jävla easy going – Jenny Jägefeld

Konstnärer

• Louise Bourgeois• Marina Abramovic• Judy Chicago• Liv Strömquist• Roxy Farhat• Mary Kelly• Yoko Ono

Organisationer

• Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter, RFSL (www.rfsl.se/)

• Män för jämställdhet (www.mfj.se/)• Jämställd festival (www.jamstalldfestival.se)• Machofabriken (www.machofabriken.se)• Interfem (www.interfem.se)• Rättviseförmedlingen (www.rattviseformedlingen.se/)• Varken hora eller kuvad (www.vhek.se)• Killfrågor (www.killfragor.se)

ORDLISTA

Konstsamling Finns på ett museum eller ägs av t.ex. en privatperson. Många kommuner och landsting äger konstsamlingar.

Curator I konstsammanhang är en curator den som organiserar och projektleder arbetet med en konstutställning.

Restrospektiv En retrospektiv (konstutställning) är en utställning av en levande konstnärs verk med ett tillbakablickande urval.

Jämlikhet Ett tillstånd då alla människor, oavsett grupptillhörighet, har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter.

Jämställdhet Uppnås då människor oavsett kön har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter.

Representation Handlar om vilka grupper som finns representerade i ett specifikt sammanhang. T.ex. hur stor andel personer med funktionsvariation som arbetar på en skola.

Mångfald Används för att beskriva variation av olika egenskaper och tillhörighet hos människor inom en grupp. T.ex. att det på en bank arbetar människor med olika etnicitet eller ålder.

Pseudonym Ett annat namn än bärarens riktiga namn. Används för att skapa anonymitet, ofta av författare och konstnärer.

Medborgerliga rättigheter Ett samlingsbegrepp för människors rättigheter till skydd mot statens och myndigheters makmissbruk. T.ex. yttrandefrihet, religionsfrihet och allmän och lika rösträtt.

Bildanalys Syftar till att förstå, tolka och kategorisera bilder. Det finns många olika typer av bildanalys.

Plagiat Innebär att kopiera någon annans verk (text, bild, musik etc.) utan att berätta att det är en kopia.

Denotation När man gör en bildanalys syftar denotationen på det sakliga innehållet i en bild.

Konnotation Konnotation syftar på tolkningen av bildens innehåll. Komposition (i bild) Handlar om hur man bygger upp en bild med hjälp av linjer, objekt och färger.

Kvotering Är en form av särbehandling där man reserverar en andel av platserna i t.ex. en organisation för en viss grupp.

Positiv särbehandling Är när en person ur en viss grupp, som anses under- representerad eller missgynnad, ges förtur vid t.ex. en rekrytering. Bygger på att personen som får förtur har jämlika meriter med andra sökande.

ANTECKNINGAR

OM MJELLBY KONSTMUSEUM

Öppettider och kontakt

Öppet dagligen kl. 12.00-17.00 Skolklasser kan boka besök utanför öppettider

Telefon: 035-13 71 95E-post: mjellby.konstmuseum@halmstad.se

Ordinarie avgifter skolvisningar och workshops

Gäller för förskola, grundskola och gymnasium

Visning av Halmstadgruppen eller tillfällig utställning: 300 kr + 15 kr/elevVisning och workshop/analysuppgifter: 300 kr + 25 kr/elevLärare som kommer med skolklass går in kostnadsfritt.

Hitta hit

Med buss

Det finns två busslinjer som tar dig till och från Mjellby konstmuseum. Linje 330 och 350 stannar vid hållplatserna ”Mjällby” och ”Mjellby konstmuseum”. Resan tar 14–19 minuter från centrala Halmstad.

Med bil

Mjellby konstmuseum ligger strax utanför Halmstad. Du kan enkelt ta dig hit med bil (cirka 8 minuter från centrum, 4 minuter från Halmstad flygplats). Följ skyltningen mot Tylösand och sedan Steninge. Välj med fördel avfart Halmstad norra från E6/E20.

Museet ligger längs Hallands nya kustväg som är markerad med skylten Turistväg. Skylten finns längs med hela vägen från E6 tills du svänger av in på vägen där muse-et ligger.

Använder du GPS?Knappa in:Latitud N 56° 40, 746¹Longitud E 012° 46, 413¹