Framgng i undervisningen

En sammanstllning av forskningsresultat som std fr granskning p vetenskaplig grund i skolan.

2Skolinspektionen Dnr 2010:1284 Foto: Ryno Quantz, Monica Ryttmarker

3Utbildningen i svensk skola ska enligt skollagen vila p vetenskaplig grund och beprvad erfarenhet. Efterfrgan p rd och vgledning kring hur undervisningen ska g till r stor. Det mrks inte minst i samband med de inspektioner som Skolinspektionen gr i skolorna. Emellant anvnder sig skolorna av standardiserade och frenklade lsningar som frvntas bidra till frbttrade resultat och kad mluppfyllelse, vilket dessvrre inte alltid fr nskade effekter. Som motvikt till denna typ av lsningar menar Skol

inspektionen att det finns ett behov av en evidensbaserad utvrdering av vilka faktorer som leder till frbttrade resultat.

Fokus fr Skolinspektionens verksamhet r alla barns och elevers lika rtt till god utbildning och kunskapsutveckling i en trygg milj. Under perioden 20082012 har Skolinspektionen genomfrt nstan 6 000 skol

besk och drygt 40 kvalitetsgranskningar. Tretton av dessa granskningar har avsett under visningen i olika mnen, och har

genomfrts inom omrden dr det finns srskild risk att skolorna inte lever upp till de krav som stlls. Verksamheternas mluppfyllelse och hur vl de klarar sitt uppdrag att ge varje elev frutsttningar att n de nationella mlen i varje mne har sttt i fokus. De bedmningar som genomfrts i detta arbete har std bland annat i resultat frn den empiriska forskningen om undervisning och lrande.

Framgng i undervisningenEn sammanstllning av forskningsresultat som std fr granskning p vetenskaplig grund i skolan.av Charlotte Johansson, fil. dr, utredare, Skolinspektionen

Fokus p alla barns

och elevers lika rtt

till god utbildning

4I Sverige har det hittills i stort sett saknats breda sammanstllningar och analyser av utbildningsvetenskaplig empirisk forskning. I syfte att bidra till frbttringar i de skolor som uppvisar brister och att frankra och vidareutveckla bedmningarna av undervisningens kvalitet gav drfr Skolinspektionen forskarna Jan Hkansson och Daniel Sundberg vid Linnuniversitetet i uppdrag att ta fram en forskningsversikt som skulle belysa sambanden mellan olika undervisningsfaktorer och elevernas studieresultat. I denna sammanstllning presenteras kortfattat de slutsatser Skolinspektionen drar utifrn det omfattande material som forskarna har bearbetat och tolkat. I boken Utmrkt undervisning framgngsfaktorer i svensk och internationell belysning (Natur och kultur, 2012) beskrivs mycket mer utfrligt de forskningsstudier Hkansson och Sundberg har gtt igenom och deras analys och slutsatser.

51 Kansanen, P. (2000) Kampen mellan vetenskap och lra. Alerby, E., Kansanen, P. & Kroksmark, T. (red.) (2000) Lra om lrande. Lund: Studentlitteratur.

Undervisningsinnehll/-form

Yttre kontext

Elev LrareFigur: Den didaktiska triangeln

Sammanstllningens tre huvudsyften

att lyfta fram ngra centrala faktorer och peka p vsentliga slutsatser i forskarnas analys som Skolinspektionen, liksom de som ansvarar fr och arbetar med undervisning, kan utg ifrn i arbetet med att frbttra verksamheten;

att bidra till den pedagogiska diskussionen om framgngsfaktorer i undervisning;

att redovisa delar av den empiri varifrn utgngspunkterna hmtas i Skolinspektionens bedmning av undervisningens kvalitet.

Den forskningssammanstllning och analys som utfrts av Hkansson och Sundberg har utifrn inriktningen p Skolinspektionens mnesgranskningar tagit utgngspunkt i den s kallade didaktiska triangeln, det vill sga i samspelet mellan lrare, elev och innehll/form, inramade av en yttre kontext.1

6Allmndidaktiska

och mnesspecifika

aspekter

Genom att ta utgngspunkt i den didaktiska triangeln blir det mjligt att fokusera enbart undervisningen och mtet mellan lrare, elev och undervisningens innehll2. I sammanhanget r det dock viktigt att understryka att elevers och skolors resultat ocks i hg grad pverkas och styrs av faktorer som frmst relaterar till skolans omvrld, till exempel socioekonomiska faktorer. versikten belyser allts inte sdana strukturella faktorer. Sklet r att Skolinspektionen vill fokusera p framgngsfaktorer i undervisningen faktorer som lrare, rektorer och skolhuvudmn p olika stt kan pverka. I en fortsatt diskussion om kvalitet i undervisning och lrande, samt hur denna kan frbttras, r det dock ndvndigt att beakta ven andra faktorers betydelse3. Detta fr att f en s nyanserad bild som mjligt av de faktiska frutsttningar som rder, och drmed en realistisk bild av hur arbetet i skolan faktiskt kan frndras och frbttras.

Ngra utgngspunkter vid Skolinspektionens

granskning av undervisningAtt svenska elevers resultat i internationella kunskapsmtningar sjunker r vl knt. ven om mtningarna nog br ses mer som en indikator bland flera utifrn vad de i realiteten mter r det intressant att man noterar bde en generell nedgng och en nedgng som gller srskilt mer avancerade frmgor.

I en aktuell rapport gr OECD en distinktion mellan en enskild elevs svrigheter i skolan och skolans svrigheter (failure at school och failure by school) och problematiserar det frra perspektivet4. Stora resurser lggs p att utreda och frska tgrda enskilda elevers problem. Enligt rapporten skulle resurserna gra strre nytta om de istllet frdelades utifrn att skolan tar sikte p att lyckas med uppdraget att utmana elever som ligger vl till i sina mnen samtidigt som man ser till att elever med svrigheter i skolarbetet fr det std de behver fr att utvecklas s lngt som mjligt utifrn sina frutsttningar.

Skolinspektionens frdjupade granskning av undervisningen avser bde allmndidaktiska och mnesspecifika aspekter. Det frstnmnda rr sig om en mer generell granskning av hur undervisningen genomfrs och om den hller god kvalitet. Det andra handlar bland annat om mnesinnehllet r relevant i frhllande till kursplanerna.

Skolinspektionen granskar dessutom svl direkta som indirekta frutsttningar fr att eleverna ska uppn goda kunskapsresultat. Det r i frsta hand de direkta frutsttningarna fr kunskapsuppdraget; lrarens arbete tillsammans med eleverna, som redovisas hr och som ocks forskarnas versikt belyser.

2 Avgrnsningen till vad som sker i undervisningen och de faktorer som samspelar hr innebr i sig begrnsningar. En rad studier och versikter av god kvalitet har utelmnats, d de inte uppfyller dessa frhllandevis snva kriterier. Inte heller har enskilda innovativa studier getts utrymme i analysen, trots att resultat frn sdana skerligen skulle komplettera de resultatbilder som framtrder. Ett annat urval med en annan inriktning skulle kunna generera andra hllbara resultat.

3 Se till exempel Skolverket (2009) Vad pverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsversikt om betydelsen av olika faktorer.

4 OECD (2012) Equity and Quality in Education. Supporting Disadvantaged Students and Schools.

75 Hattie, J. (2009) Visible Learning. A synthesis of over 800 metaanalyses relating to achievement. London: Routledge. Se ven uppfljaren i svensk versttning, Hattie, J. Synligt lrande fr lrare. Natur & Kultur

ven om resultatbilderna frn nationell och internationell forskning om undervisning och lrande som Hkanssons och Sundbergs versikt och annan forskning visar r mngfacetterade och komplexa, framtrder vissa faktorer som klart betydelsebrande.

Undervisningen, lraren och eleven

Hattie (2009) som genomfrt den hittills mest omfattande analysen av resultat av ett strre antal andra studier (metaanalys) inom omrdet, har framhllit betydelsen av hur lraren agerar och vilken typ av undervisningssituationer lraren skapar5. Goda relationer mellan lrare och elever och hga frvntningar frn lrarens sida p samtliga elever har visat sig ha

pvisbar betydelse i detta sammanhang. Andra viktiga faktorer r lrarens frmga att fokusera p vad som r vsentligt i undervisningen, och att elever ges regelbunden terkoppling.

Lrarens kompetens, frmga och engagemang r allts de undervisningsrelaterade faktorer som i hgst grad pverkar elevers resultat. Om detta rder en hg

grad av samstmmighet i bde internationell och svensk forskning. Inledningsvis visar forskningen att lrare som lyckas

pverka elevernas resultat i positiv riktning besitter en kombination av flera kompetenser och frmgor. Utifrn forskningsresultaten r det ocks mjligt att beskriva ngra av de specifika egenskaper hos lraren som har strst betydelse fr resultaten. Dessa forskningsresultat ger Skolinspektionen grund fr att i sitt arbete uppmrksamma lrarens roll samt om skolhuvudman och rektor ger lraren tillrckliga frutsttningar att axla rollen och fullgra sitt uppdrag.

Framgngsrika lrare har goda mneskunskaper och god didaktisk kompetens och frmga att balansera dessa s att de skapar ett sammanhang och en rd trd fr elevernas lrande visar forskningen. De kan anpassa innehll och metod i undervisningen efter bde elevernas frutsttningar och den givna situationen och har tillgng till en bred arsenal av metoder och verktyg att anvnda i sitt arbete. Vidare r framgngsrika lrare tveklst ledare i klassrummet. De skapar struktur i arbetet och kan tydliggra fr eleverna bde vilka ml man arbetar mot, och vilka anstrngningar som krvs fr att n mlen. Framgngsrika lrare motiverar ocks eleverna, genom att ha ndamls enliga frvntningar p dem och samtidigt koppla under visningen till elevernas erfarenheter. Resultatet blir en undervisningsmilj som stdjer och strukturerar elevens lrande. En milj dr lraren leder eleven i kunskaps utvecklingen, gr eleven delaktig och utmanar och stimulerar genom att variera undervisningen och stta ml och frvntningar lite bortom elevens kunskapshorisont.

Det tycks med andra ord finnas vissa frhllanden som gynnar elevers lrande och kunskapsutveckling mer n andra. Utifrn det tar Skolinspektionen i granskningen av undervisning srskilt fasta p ngra aspekter:

Lrarens kompetens,

frmga och

engagemang

8Det finns ett synligt pedagogiskt ledarskap frn lrarens sida med en tydlighet i ml, innehll och struktur

Forskningen r samstmd om att ett knnetecken fr god undervisning r att den har ett tydligt syfte, r vlorganiserad och planerad. Lraren behver kontinuerligt ange mlen fr lrandet och syften med olika aktiviteter samt strukturera innehllet i undervisningen p ett tydligt stt. Lraren behver ven regelbundet flja upp att eleverna frstr det innehll som behandlas och ha en frmga att uppmrksamma och underltta framgngsrika lrande strategier. Ett betydelsefullt inslag r likas att lraren summerar och sammanfattar olika moment fr att skapa verblick och sammanhang fr eleverna. Lrarens ledarskap, och hur lraren stdjer elevernas lrande, behver vara synligt i svl helklassaktiviteter som grupparbeten och individuellt arbete. I styrdokumenten stlls ocks krav p en mlstyrd, lrarledd och strukturerad undervisning.

Forskningen framhller allts att det har betydelse fr elevernas resultat att undervisningen tydligt pekar ut riktning fr lrandet genom mlrelatering, struktur och frankring i aktuella styrdokument men ocks att den utformas efter kontinuerlig uppfljning av elevernas kunskapsutveckling.

Formativ bedmning, eller frbttringsorienterad feedback, beskrivs ibland i forskningen som bryggan mellan undervisning och lrande. Mnga f orskare framhller den formativa bedmningens potential fr att generera goda lrande processer. Det handlar d om att lraren ska tydliggra fr eleven hur den ligger till i frhllande till kunskapskraven och ge vgledning s att eleven frstr hur den ska gra fr att komma lngre i sin kunskapsutveckling. Feedback som frmst fokuserar om eleven gjort rtt eller fel, om resultatet r positivt eller negativt byts ut mot mer komplexa bedmningar som innehller kunskapskorrektioner, frklaringar och aktiviteter fr frdjupat lrande och som gr eleven delaktig i bedmningsprocessen. Betecknande r lika s att de formativa bedmningarna kan fungera som ett viktigt underlag och medel fr lrarna i deras arbete med att utveckla undervisningens kvalitet och effektivitet.

Man kan allts med std i forskningen konstatera att en lrare som planerar och genomfr sin undervisning med genomtnkt progression och genom att relatera till tidigare moment, stadkommer bttre resultat. Drfr krvs av lraren som ledare att han eller hon hjlper eleverna att fokusera p rtt saker, fljer upp tidigare aktiviteter, ter kopplar snabbt och adekvat samt repeterar viktiga principer. Dessa frhllandevis strukturerade egen skaper och uppgifter ryms enligt Hkansson och Sundberg i lrarens ledarkompetens.

I forskningen lyfts allts betydelsen av en konstruktiv, uppgiftsorienterad och mlinriktad feedback till eleverna. Styrdokumenten som ocks markerar vikten av kontinuerlig uppfljning och en formativ bedmning av elevernas kunskapsutveckling ligger vl i linje med detta.

Flja upp tidigare

aktiviteter och

terkoppla snabbt

9Lrandemiljn i skolan r trygg, stdjande och uppmuntrande och knnetecknas av individanpassning, variation och utmaningar

Forskningen anger att elever lr sig bst i integrerade och omhndertagande lrandemiljer, dr man inte bara tolererar utan vlkomnar misstag. Det handlar om proaktiva och stdjande klassrum dr eleverna tillts ta intellektuella risker och dr fokus stts p lrande och inte bara p att veta och kunna eller p rtt svar. Klimatet tillter olika uppfattningar att komma till tals och alternativa frklaringar och alternativ frstelse utvecklas och undersks. Om lraren visar tolerans fr elevers skilda sikter, respekterar och visar intresse fr elevernas ider och lter dem vara med och pverka, gynnar det dessutom att motsvarande attityd utvecklas hos eleverna.

Forskningen visar ocks att lrarens uppfattning om elevernas potential fr lrande pverkar elevernas prestationer. Om en lrare tror att alla elever kan lra, leder detta till bttre lrande n om lraren tror att vissa elever kan lra och andra inte. Lrandemiljn br vara tillrckligt utmanande fr att n just bortom elevens rdande niv och kapacitet. Framgngsrika lrande miljer bygger p ndamlsenliga frvntningar, tillit och frstrkande motiva tion fr

10

Goda lrandemiljer

organiseras utifrn

unika frhllanden

att bland annat utveckla elevens sjlvupplevda kapacitet. Tilltro till elevernas frmga r dock inte tillrckligt i sig, utan mste kombineras med ett aktivt std frn lrarens sida. Fr hga frvntningar riskerar annars att leda till rdsla och verdriven press, vilket i sin tur tenderar att premiera ytlrande framfr frdjupat lrande. I styrdokumenten terspeglas detta i krav p en trygg lrandemilj som stdjer elevernas sjlvtillit och har ett tydligt fokus p lrande.

Forskningen visar p vikten av individanpassning, variation och utmaningar i en lrandemilj som r trygg, stdjande och uppmuntrande. Utgngspunkten tas i elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter. Lrare som kan leda och genomfra en variation av undervisningsmetoder, alternativa ansatser och frklaringar av innehllet och som anvnder varierat undervisningsmaterial och utmanande uppgifter ger bttre frutsttningar fr elevernas lrande stimulerar elevernas lust att lra. Det gller ven lrare som utgr ifrn att elever har olika inlrningsstilar och utvecklar olika strategier i lrandet och organiserar undervisningen drefter, jmfrt med lrare som tror att alla elever lr p samma stt och undervisar drefter.

I forskningen om lrares yrkesutvande framhlls att genom en omfattande och rik undervisningsrepertoar och en frmga att variera och anpassa under visningens form och innehll till skilda kontexter och elevernas olika frutsttningar lggs grunden fr att eleverna ska uppn goda resultat.

I styrdokumenten stlls likas krav p en anpassning av undervisningen i frhllande till elevernas behov, erfarenheter och intressen och p det std och de utmaningar eleverna behver fr att utvecklas s lngt som mjligt utifrn sina frutsttningar.

Goda lrandemiljer kan allts inte strmlinjeformas utan mste organiseras utifrn unika frhllanden. Fokus br enligt forskningen riktas mindre mot frdig kunskap och mer mot elevers successiva kunskapsutveckling, som innefattar en mjlighet fr eleven att prva sina erfaren heter, kunskaper och frhllningsstt i olika situationer.

Forskningen indikerar allts att skolor dr eleverna uppnr goda resultat har lrare med goda mneskunskaper och hg didaktisk kompetens som gr att de anvnder ett varierat utbud av undervisningsmaterial och kompletterar detta med att utmana i mnesvergripande diskussioner och uppmuntra eleverna till abstrakta resonemang.

Samverkan mellan lrare har ocks visat sig vara en faktor av vikt. Betydelsen har lyfts fram av professionella lrare med hga frvntningar p var andra, som tillsammans reflekterar ver sitt arbete.6

6 McKinsey & co (2007) How the worlds best performing schools come out on top.

11

Skolan, rektorn och huvudmannen

Det rder samstmmighet i forskningen kring den betydelse individanpassning, tilltro till elevens frmga, elevers delaktighet och gott ledarskap har fr att ka elevernas lust att lra och fr deras kunskapsutveckling. Skolinspektionens resultat vittnar dock om att mnga lrare upplever att de inte har mjlighet att hjlpa de elever som r i behov av std7 och inte heller att de, tillsammans med den enskilda eleven har mjlighet att stlla upp och arbeta mot ml som r meningsfulla och utmanande8. Srskilt oroande blir ett sdant resultat nr forskningen p omrdet pekar ut lrarens insats som direkt avgrande fr framgng i elevens lrande. Det r drfr ndvndigt att reflektera inte bara ver forskningsresultatens innehll utan ven kring frgan vem som har mjlighet att pverka frutsttningar och frbttra resultat. Mjlig heten att resultat frn forskningen anvnds praktiskt kar d.

Tydligt mandat fr lraren

Lraren verkar inom ramen fr ett nationellt utbildningssystem och ska undervisa med utgngspunkt i rdande styrdokument. Ramarna fr den enskilda skolans verksamhet ska sttas av skolhuvudman och rektor som ocks har ansvar fr skolans resultat och undervisningens kvalitet och att tillrckliga resurser finns tillgngliga. Staten har ett givet ansvar i sin tur, exempelvis genom att skra styrdokumentens relevans och kvalitet och genom inspektion, i det hr fallet, kontrollera och granska och i samband med det ge vgledning i vad skolorna behver rtta till utifrn de krav som finns i lagstiftningen. Staten ska ocks skerstlla att den lrarutbildning, inklusive kontinuerliga kompetensutvecklingsinsatser, som erbjuds r av hg kvalitet och har ett relevant innehll.

Fr att vcka elevernas lust att lra och vidmakthlla intresset skoltiden igenom krvs drmed gemensamt ansvarstagande. Mnga lrare kmpar med den svra uppgiften att anpassa undervisningen efter elevernas skiftande behov och frutsttningar och det r allts rektors och kommunens och den fristende huvudmannens ansvar att se till att lrarna fr det std de

behver. ven om det i Skolinspektionens granskning r en skolas undervisning som str i fokus och inte den enskilda lrarens r det dock inte s att lraren friskrivs frn ansvar. Ngra

av de mest betydelsefulla delarna fr undervisningens kvalitet, som det ocks finns std i forskningen fr, r lrarens sjlvtillit och trygghet i undervisningssituationen, frmgan att variera undervisningen samt att hga frvntningar samspelar med frtroendefulla relationer. Detta r ju ngot som lraren sjlv i hg grad rr ver men behver std i.

Lrares kompetens, frmga och engagemang r inte statiska egenskaper utan kan pverkas och utvecklas. Framfr allt kan en vl fungerande daglig arbetsmilj och ett professionellt pedagogiskt klimat i en skola i hg grad

7 Skolinspektionen (2012) En skola med tilltro lyfter alla elever. Skolinspektionens erfarenheter och resultat frn tillsyn och kvalitetsgranskning 2011. Regeringsrapport.

8 Resultat frn Skolenkten 2011, dnr 2012:2831

Rektors, kommunens

och fristende huvud

mannens ansvar

12

En frutsttning

fr framgng r

skolans organisation

pverka och frbttra lrarens frutsttningar visar forskningen. Det r rektor som ska borga fr en god organisation och fr ett sdant fungerande och stdjande pedagogiskt klimat.

En sdan milj skapas genom att rektor visar tilltro till lraren och ger lraren ett tydligt mandat visar forskningen. Vikten av att rektor tar ansvar fr undervisningens kvalitet har ocks ofta uppmrksammats i forskningen9 liksom i Skolinspektionen granskningar10. Fr att ge eleverna en bra utbildning r ett kvalificerat ledarskap fr skolan bland det viktigaste, vid sidan av lrarnas kompetens och frmga11. Hga frvntningar p elevernas resultat, tydliga regler och att rektorn r delaktig i dialog med lrarna om undervisningen, samt tydliga ml och gemensamma visioner, r viktiga aspekter fr det framgngsrika ledarskap, som forskningen indikerat i sin tur genererar en framgngsrik skola.12

Som ledare fr den pedagogiska verksamheten driver rektor pedagogiska diskussioner, verkar fr samhrighet och samsyn i kollegiet och pekar ut men ocks ser till att den vergripande inriktningen fr arbetet omstts i praktisk handling i varje lrares undervisning. P motsvarande stt behver rektor frutsttningar och frtroende bde frn chefer och personal.

Frn Skolinspektionens sida utgr ovanstende ett tydligt argument fr vikten av att samtliga aktrer i styr systemet tar ndvndigt ansvar och ven sam spelar i sitt ansvarstagande.

Ytterligare en ndvndig frutsttning fr framgng r allts skolans organisation. Denna mste stta det pedagogiska uppdraget i fokus och utformas fr att detta ska hanteras s effektivt och ndamlsenligt som mjligt. Ska lraren kunna utfra sitt uppdrag framgngsrikt krvs ndvndiga resurser i form av tid och adekvat utrustning fr arbetet. Drtill krvs en genomtnkt organisation fr kompetensutveckling och utveckling av skolans interna arbete. Utifrn detta granskar Skolinspektionen med std i forskningen ocks ofta de indirekta frutsttningar som kan ha betydelse fr elevernas mluppfyllelse:

9 Trnsn, M. (2009) Successful Principal Leadership: Prerequisites, Processes and Outcomes. Ak. Avh. Ume: Ume universitet.

10 Skolinspektionens kvalitetsgranskning: Rektors ledarskap, rapport nr 2010:15: http://www.skolinspektionen.se/Documents/ Kvalitetsgranskning/ rektor/kvalgrrektorslutrapport.pdf, Rektors ledarskap, rapport nr 2012:1 http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/rektor2/slutrapportrektorsledarskap2012.pdf

11 OECD (2009) Frbttrat skolledarskap. Volym 1: Politik och praktik. Pont, B, Nusche, D, och Moorman, H. versttning av rapporten Improving School Leadership, Policy and Practice. Stockholm: Skolverket.

12 Grosin, L. (2003) Forskning om framgngsrika skolor som grund fr skolutveckling. I: Berg, G. och Scherp, H. (red.) Skolutvecklingens mnga ansikten. Stockholm, Myndigheten fr skolutveckling. Liber distribution, s 147 ff.

13

Om lrarna har utbildning fr den undervisning de bedriver Om lrarna fr den kompetensutveckling som krvs fr att de

professionellt ska kunna utfra sina uppgifter Om lrarna samverkar med andra lrare i syfte att n utbildnings

mlen Om rektorn tar ansvar fr undervisningens kvalitet, inhmtar kunskap

om lrarnas undervisning och fljer upp undervisningens resultat Om det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som inkluderar under

visningen i det aktuella mnet Om de lokaler och den utrustning finns som behvs fr att uppfylla

syftet med utbildningen

Ovanstende slutsatser avseende lrarkompetenser och rektors roll ger enligt Skolinspektionen god vgledning fr skolans huvudmn i frbttringsarbetet. Genom att skapa en stdjande strukturerad milj fr under visning och lrande, samt genom att initiera och stdja lrares professionella utveckling i en riktning enligt ovan, kan skolans huvudmn ta en central och aktiv roll i arbetet fr frbttrade resultat. Skolinspektionen bedmer sledes inte enbart undervisningen utan ven att rektor tar ansvar fr och utvecklar dess kvalitet samt att huvudmnnen tar ett sdant vergripande ansvar fr verksamheterna som anges i skollag och lroplaner.

14

15

Kollegiala samtal om

ml, vrderingar och

bedmning av resultat

SammanfattningNgra slutsatser som kan dras utifrn forskningen om hur undervisningen pverkar elevers studieprestationer och som Skolinspektionen tar fasta p lyder:

Elever vars lrare anvnder en bred arsenal av metoder och verktyg och sina goda mneskunskaper i undervisningen, lr sig mer n elever vars lrare saknar eller inte fullt utnyttjar sin didaktiska och metodiska kompetens.

Elever vars lrare r tydliga ledare som utmanar, driver och skapar frtroendefulla relationer, lr sig mer n elever vars lrare inte ser det som sin uppgift att peka ut riktningen fr elevens utveckling och erbjuda verktyg som kan leda eleven rtt.

Elever vars lrare vet att det r deras ansvar att organisera undervisningen efter elevers individuella behov, lr sig mer n elever vars lrare tror att elever lr p samma stt och undervisar drefter.

Elever som undervisas av lrare som vet och visar att alla elever kan lra, lr sig mer n elever vars lrare tror att vissa elever kan och andra inte.

Elever som ges frutsttningar att vara med och vlja aktiviteter och vars erfarenheter och kunskaper blir en utgngspunkt i undervisningen, lr sig mer n elever vars lrare tror att elever inte har det som krvs fr att involveras och vara med och pverka.

En framgngsrik undervisning som leder till att eleverna nr goda studieresultat kan inte beskrivas i en dimensionella termer. Det r kvaliteten i lrarens kombinerade kunskaper, frmgor och handlingar i varje unik undervisningssituation som skapar frut sttningar fr elevers lrande och kunskapsutveckling. Medan forskningen pekar ut ngra speci

fika kom petenser hos lraren som visat sig ha stor betydelse; kompetens att bygga och utveckla relationer, ledarkompetens

och didaktisk kompetens, krvs ocks en organisation som skapar tydlighet och struktur och dr det finns kollegiala samtal om ml, vrderingar och bedmning av resultat som rektor driver. Inom denna ram kan lraren sedan forma sin undervisning och skapa tydliga och goda frutsttningar fr elevernas lrande.

16

Om forskningsversikten versikten omfattar 20 internationella forskningsversikter och 23 svenska versikter. Syftet var att peka ut de viktigaste strmningarna och att redovisa resultat som framkommit i mnga studier. Slutsatserna i analysen r forskarnas egna och det rder inte fullt ut samstmmighet i forskarvrlden kring dem. Enligt forskarnas bedmning finns det dock vad de kallar starka konvergenser mellan olika forskningsansatser och ver nationella och kulturella kontexter. Frfattarnas slutsatser baseras ocks p oberoende forskningsresultat med std i mnga olika under skningar och studier kring undervisning och lrande.

De slutsatser Skolinspektionen drar av materialet och anvnder i granskning av undervisningen grundar sig framfr allt p resultat frn de stora inter nationella versikter som presenterats p senare tid, framfr allt John Hatties Visible Learning. A synthesis of over 800 metaanalyses relating to achievement (2009) tack vare sitt omfng och fokus p effekter. Vid sidan av denna utgr ven Teacher competences and pupil achievement in preschool and school, en versikt av SvenErik Nordenbo m fl (2008), ett viktigt bidrag. Nordenbos versikt prvar idn att lrares kompetenser och stt att undervisa pverkar elevers studieprestationer. En del av dessa har drmed effekt p resultaten, ven om Nordenbo inte uttalar sig om effektens styrka, utan om dess riktning.

Children, their world, their education: the final report and recommendation of the Cambridge Primary Review (Alexander 2010) r en mycket om fattande versikt som tcker fler forskningsomrden n bara det klassrumsrelaterade. versikten fokuserar brittisk utbildning, men dess slutsatser strcker sig ver nationsgrnser. Den innehller jmfrande perspektiv p olika utbildningssystem och anses utifrn ambition och omfattning som mycket genomgripande. Ytterligare en viktig klla r International Handbook of research on teachers and teaching (Saha & Dworkin 2009) som totalt rymmer 76 kapitel och belyser svl frskjutningar i forsknings fokus om frndrade resultatbilder. Handbook of Educational Psychology (Alexander & Winne 2006) belyser forskning om undervisning med lrare i fokus, och resultat frn denna frdjupar den samlade bilden och tillfr delvis vidgade

Slutsatserna

i analysen r

forskarnas egna

17

Ls mer om Skolinspektionens sammanstllning p vr hemsida: www.skolinspektionen.se/forskningssammanstallning

Ett medvetet

frhllningsstt i

bde teori och praktik

perspektiv p exempelvis resonemang om lrarens roll. Detta gller ven Learning skills and the development of learning capabilities. (Higgins 2007). Utver dessa utgr bland andra Review and metaanalyses of school and teaching effectiveness, en metaanalys av Scheerens m fl (2007) kring undervisningseffekter, ett viktigt bidrag.

Frgan om evidens i forskning om utbildning och undervisning r freml fr debatt bde i Sverige och internationellt. Samtidigt som ingen forskare (och sannolikt blott ett ftal skolpolitiker) tror p att identifiera en metod som den bsta, efterfrgas jmfrelse mellan och analyser av metoder fr att tminstone kunna vrdera dessa p empirisk grund. Tv aspekter r centrala fr diskussionen kring evidens, nmligen generaliserbarhet och kumulativitet, det vill sga i vilken grad de slutsatser en forskare kommer fram till hnger samman med tidigare forsknings resultat.

Annorlunda uttryckt mste den som strvar efter evidens frga sig huruvida kunskaper frn enskilda forskningsstudier kan betraktas

oberoende av kontext, det vill sga det sammanhang i vilket forskningen utfrts. r det mjligt att dra generella slutsatser ur pedagogisk forskning, som till sin natur ofta r processorienterad och kontextbunden? Fresprkare fr evidens svarar ja p frgan. Motstndare hvdar motsatsen. Det viktigaste r emellertid att reflektera ver frgan och frhlla sig till den i arbetet. P samma stt kan kumulativitet

betraktas. ena sidan r det viktigt och rimligt att inte uppfinna hjulet p nytt, utan att istllet bygga stllningstaganden

och handlingar p knd kunskap. andra sidan finns mnga exempel p ban brytande resultat som innebr en total frndring av vr frstelse av omvrlden och som inte skulle kommit fram om forskarna inte hade ifrgasatt rdande paradigm. ven hr blir det viktiga i en diskussion om evidens att vara medveten om frgans betydelse och ha ett medvetet frhllningsstt i bde teori och praktik.

18

Regelbunden tillsyn

SkolinSpektionen granskar skolverksamhet, frskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Utgngspunkten r de lagar och regler som finns fr verksamheten.

Kvalitetsgranskning inom avgrnsade omrden

SkolinSpektionen granskar kvaliteten i skolor och andra verksamheter inom avgrnsade omrden.Granskningen ska leda till utveckling.

Anmlningar som gller frhllandet fr enskilda elever

Elever, frldrar och andra kan anmla missfrhllanden i en skola till Skolinspektionen, till exempel krnkande behandling eller uteblivet std till en elev.

Fristende skolor kontroll av grundlggande frutsttningar

SkolinSpektionen bedmer anskningar om att startafristende skolor. Bedmningen innebr en grundlggande genomgng av skolans frutsttningar infr start.

Regelbunden tillsyn av alla skolor SKOLINSPEKTIONEN granskar lpande all skolverksamhet, nrmare 6 000 skolor. Tillsynen gr igenom mnga olika omrden i verksamheterna fr att se om de uppfyller det som lagar och regler krver.

Kvalitetsgranskning inom avgrnsade omrden SKOLINSPEKTIONEN granskar mer detaljerat kvaliteteni skolverksamheten inom avgrnsade omrden.Granskningen ska leda till utveckling.

Anmlningar som gllerfrhllandet fr enskilda elever ELEVER, FRLDRAR och andra kan anmla missfr-hllanden i en skola till Skolinspektionen, till exempel krnkande behandling eller uteblivet std till en elev.

Fristende skolor kontroll av grundlggande frutsttningar SKOLINSPEKTIONEN bedmer anskningar om att startafristende skolor. Bedmningen innebr en grund-lggande genomgng av skolans frutsttningar infr start.

www.skolinspektionen.se