Framtida lokala samhällseffekter av nya gruvor i Västerbottens inland

Tommy LindKulturgeografiska institutionen

Umeå universitet

Norrländsk regionstudie 2008

• Uppfattningar i studieområdet• Ca 100 svar

• Stora positiva förväntningar på gruvnäringen.

0

10

20

30

40

50

Mycket bra Ganska bra Varken braeller dåligt

Ganskadåligt

Ingenuppfattning

%

Mycket braGanska bra

Varken bra eller dåligtGanska dåligtIngen uppfattning

Vilken är Din uppfattning om: Starta fler gruvor

0

10

20

30

40

50

60

70

Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskiltviktigt

Ingenuppfattning

%

Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Ingen uppfattning

Enligt din uppfattning – hur viktigt är följande för att Ditt län ska utvecklas i framtiden?Råvaruutvinning (skog, malm, m.m.):

Ett nytt gruvdistrikt - Guldlinjen

• Gruvnäringen – viktig för lokal och regional utveckling.

• Trendbrott inom gruvnäringen de senaste åren.

• Guldlinjeområdet berör i första hand samhällsutvecklingen i fem kommuner: Malå, Lycksele, Sorsele, Storuman och Vilhelmina.

• Målet med studien är att uppskatta sysselsättnings- och befolkningseffekter av nya gruvor i Guldlinjeområdet. Tidsperspektivet är 2007 till 2030.

• De nya gruvorna är utspridda över ett stort och glesbefolkat område med svag transport-infrastruktur.

Guldlinjen

Befolkning och sysselsättningsutveckling 1995-2007

 

Befolkning Förändring (%)

Förändring (%)

Anställda Förändring (%)

Förändring(%)

Kommun 2007

2000-2007

1995-2000

2007 2000-2007 1995-2000

Malå 3338 -7,5 -9,3 1498 +3,7 +3,2

Lycksele 12503 -4,3 -6,5 5995 +1,7 -5,5

Sorsele 2811 -12,0 -5,8 1209 -5,3 -1,3

Storuman 6383 -7,9 -6,8 2734 +4,7 -3,6

Vilhelmina 7220 -8,8 -5,4 2874 -0,6 -4,7

Totalt 32255 -7,1 -6,5 14310 +1,4 -3,8

Faktorer som styr hur stor den lokala effekten blir på sysselsättningen

• Storleken på den lokala arbetsmarknaden och invånarantalet • Strukturen på industrin• Var platsen ligger i förhållanden till större regionala centra

Detta innebär att storleken på den lokala effekten kan variera avsevärt från fall till fall.

• Rönnbäcken ca 1500

• De två Blaiken- gruvorna ca 4000

• Svartliden ca 6000

• Fäboliden 7500

Arbetskraftsutbud inom 5 mil från de planerade gruvorna

• Lågalternativ 670 nya gruvjobb

• Högalternativ 1070 nya gruvjobb

• De större investeringarna är anrikningsverk, de andra investeringarna är löpande som tex. uppgraderingar på väg och elnät osv.

Två tänkbara scenarier med 6 gruvor

GruvaStart

årSlut årLåg

Hög

Genomsnittligt antal jobb under

produktionsfasenLåg Hög

Uppskattade totala

investeringar (MSEK)

Låg Hög

Svartliden (Au) 2005 2012203

0 100 100 176 572

Blaiken 1 (Au) 2009 2022203

0 80 120 308 418

Blaiken 2 (CaF2) 2012 2022203

0 50 50 220 352

Fäboliden (Au) 2010 2022203

0 240 300 2372 2724

Rönnbäcken (Ni) 2015 2025203

0 200 400 3572 4704

Ytterligare en gruva i högalternativet 2012 -

2030 - 100 - 352

Metod

• I studien har rAps-modellen använts.

• Ett regionalt analys- och prognossystem konstruerat på uppdrag av NUTEK (Tillväxtverket).

• Består av fem interaktiva moduler: befolkning, arbetsmarknad, bostadsmarknad, regional ekonomi och en kommun- modell.

• Referensscenario som i princip är en trendframskrivning av de senaste årens sysselsättnings- och befolkningsutveckling i de berörda kommunerna

• En del av arbetskraftsbehovet förväntas lösas genom veckopendling

Gruvorna ger upphov till både direkta och indirekta sysselsättningseffekter

• Den direkta effekten består av jobb i gruvan, en högre bruttoregionprodukt och högre hushållsinkomster. I sin tur leder detta till indirekta effekter inom ex vis transporter och service.

• I lågalternativet har beräknats att sysselsättningsmultiplikatorn blir 1,4, dvs att 100 nya gruvjobb skapar 40 jobb i andra verksamheter.

• I högalternativet har beräknats att sysselsättningsmultiplikatorn blir 1,5.

Direkta och indirekta sysselsättnings-effekter i högalternativet

• Två investerings-pucklar

• Stora osäkerheter om hur stor andel av de större investeringarna som ger effekter inom regionen. 0

500

1000

1500

2000

2500

3000

2007

2009

2011

2013

2015

2017

2019

2021

2023

2025

2027

2029

Direkt anställda i gruvnäringen

Total sysselsättningseffekt

Fördelning av indirekta effekter 2030

• Företagsservice står för den största ökningen, 40 % av den indirekta effekten.

• Utbildning och administration ökar delvis pga. befolkningsökningen vilket skapar ett ökat servicebehov.

203

65

4132

22 18

102

0

50

100

150

200

250

Företag

sserv

icefirm

or

Allm ad

minst. m

.m.

Byggin

dustr

i

Utbildn

ing

Post- o

budb

ilsför

etag

Renhå

llning

, kult

ur, sp

ort m

.m.

Övriga

bran

cher

FöretagsservicefirmorAllm adminst. m.m.ByggindustriUtbildningPost- o budbilsföretagRenhållning, kultur, sport m.m.Övriga brancher

Sysselsättningsutveckling

0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

14000

16000

18000

2007 2012 2017 2022 2027År

Sysselsatta

ReferensscenarioLågalternativHögalternativ

• Stabiliserar i bästa fall sysselsättnings-utvecklingen.

• Möjlighet till tillväxt i Storuman och Lycksele

• Arbetslösheten låg genom hela perioden i alla tre scenarier.

• I genomsnitt ca 1600 fler sysselsatta i högalternativet

Befolkningsutveckling

• Vänder inte den negativa trenden

• Men bromsar nuvarande minskningstakt

• Beräknas minska med 4 % i högalternativet jämfört med 9 % i referensscenariot.

• 1200 personer fler i genomsnitt per år i högalternativet, 500 i lågalternativet.

• Stabil utveckling i Storuman och positiv utveckling i Lycksele.

24000

25000

26000

27000

28000

29000

30000

31000

32000

33000

34000

2007 2012 2017 2022 2027År

Befolkning

ReferensscenarioLågalternativHögalternativ

Origo ≠ 0

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

8000

9000

10000

2001

2003

2005

2007

2009

2011

2013

2015

2017

2019

2021

2023

2025

2027

2029

Faktisk data

Gruvscenario Hög

Referensscenario

Befolkning och sysselsättningsutveckling i Lycksele

• Ca 570 fler i den sysselsatta dagbefolkningen i genomsnitt.

• Ca 350 personer fler boende jämfört med referens-scenariot.

Origo ≠ 0

14000

14500

15000

15500

16000

16500

17000

17500

18000

2001

2003

2005

2007

2009

2011

2013

2015

2017

2019

2021

2023

2025

2027

2029

Faktisk data

Gruvscenario Hög

Referensscenario

6000

6500

7000

7500

8000

8500

9000

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

2018

2020

2022

2024

2026

2028

2030

Faktisk data

Referensscenario

Gruvscenario

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

2018

2020

2022

2024

2026

2028

2030

Faktisk data

Referensscenario

Gruvscenario

Befolkning och sysselsättningsutveckling i Vilhelmina

• Ca 250 fler i den sysselsatta dagbefolkningen.

• Ca 200 personer fler boende jämfört med referensscenariot.

Origo ≠ 0

• En åldrande befolkning minskar utbudet av arbetskraft

• Veckopendling – lösning eller problem?

• Rådande ekonomisk kris ej med i prognosen

• Tidigare analyser av stora investeringar så som vattenkraftverk, gruvor och slutförvar av kärnavfall visar positiva effekter men inte tillräckligt för att definitivt bryta en negativ trend.

Kommentarer till resultaten

• Det finns inte något linjärt samband mellan förändringar i sysselsättning och befolkning. Ett jobb inom gruvnäringen skapar olika multiplikativa effekter beroende på den lokala omgivningen.

• I Guldlinjeområdet är det låga invånarantalet och näringslivets begränsade omfattning huvudorsaker till att de lokala spridningseffekterna av nya gruvjobb inte blir så höga.

• Rådande trend i Sverige: Färre flyttar på grund av arbetsrelaterade skäl. Gruvor kan bli både kortlivade och långlivade – denna osäkerhet kan reducera intresset för permanent inflyttning.

Sammanfattningsvis

Tack för uppmärksamheten! Tommy.lind@geography.umu.se