Framtidens MotalaVad händer med Motala i framtiden? Hur kan medborgare, företag, föreningar och organisationer vara med och påverka framtidens Motala? Har det någon betydelse för mig personligen? Det finns onekligen många frågor om framtiden och några av dem tas upp i det här studiematerialet.

Ett studiematerial

FramtidensMotala

1

Innehåll

Förord ........................................................2 1 Framtidens Motala..................................3

Inledning............................................3 Uppdraget ..........................................4 Studiematerialet.................................5 Projektet Framtidens Motala – organisering.......................................5

2 Fönster mot framtiden ............................6 Övergripande trender.........................6

Trender som påverkar Motala ...............8 Diskutera och reflektera ..................11

3 Motala 2013..........................................12 Ett Motala i förändring....................12 Diskutera och reflektera ..................20

4 Hur kan man skapa lokal tillväxt?........21 Sverige växer men skilda världar ....21 Lokal tillväxt ...................................21 Städer och dess betydelser...............23 Kommunala förutsättningar för tillväxt..............................................24 Diskutera och reflektera ..................28

5 Motalas framtid ....................................29 Vinner jag något själv?....................30 Aktiviteter för Framtidens Motala...31 Till sist.............................................31 Referenslista ......................................1

FramtidensMotala

2

Förord Det finns många möjligheter för Motala i framtiden. Möjligheter som kan utveckla staden och kommunen. Men vad är det vi kan och ska göra för att dra nytta av möjligheterna och hur ser vi till att det blir gjort? Det är en del av de frågor som ingår i arbetet med att ta fram en stadsvision för staden Motala. Hur vi ska göra det ska framgå av den handlingsplan som också ska färdigställas som en del av det projekt som startade under hösten 2012. Ambitionen med projektet är att skapa förutsättningar för att bli fler invånare, få fler företag, fler sysselsatta och fler besökare. Projektet Framtidens Motala pågår under 2012-2014 och ska skapa förutsättningar för att detta ska lyckas. Tillväxtverket, Region-förbundet Östsam och Motala kommun har satsat sammanlagt 4 miljoner kronor för att ta tillvara det nya läge Motala får med stora satsningar på infrastruktur. Det nya läget gör det mer möjligt att integreras i den regionala arbetsmarknaden och kommer av allt att döma starkt bidra till att Motala utvecklas när det gäller det lokala näringslivet. Det finns fler möjligheter i Motala än vad både kommunen och det lokala samhället kan ta tillvara. Vi är mycket beroende av att få många intressenter att se det vi ser och hjälpa oss att förverkliga nya affärsmöjlig-heter, fler besöksmål, nya företag etc. Samtidigt finns det mycket vi kan göra tillsammans. Vi behöver skapa ett lokalt engagemang och mobilisering av så många som möjligt. Det här studiematerialet är tänkt att kunna användas för att öka kunskaper och förståelse för hur tillväxt kan skapas i Motala. Hur skapas lokal tillväxt och vad styr tillväxten? Det finns inga enkla svar på frågorna. Men forskningen om lokal tillväxt pekar på att det gäller att hitta ett sätt att

hantera de lokala förutsättningarna, för att tillväxtarbetet ska bli framgångsrikt. Det räcker inte med vilja och engagemang. Vi behöver organisera oss och rusta oss för att ta hand om engagemanget. Dessutom, med det stora omvärldsberoende som Motala har, måste vi ha många som finner det värt att satsa på Motala. Jag brukar säga att vi behöver många vänner, vara inbördes samstämmiga i vad som ska göras och ha ett mycket bra samspel mellan medborgare, föreningar, företag, organisa-tioner och offentliga aktörer. I den proces-sen måste kommunen ta på sig ledartröjan. Viktigt blir därmed att utifrån våra lokala förutsättningar få fram en gemensam agenda, förstärka engagemanget, hitta samar-betspartners och under lång tid hålla fast vid det som vi kommit överens om. Förhoppningsvis kan det här studiema-terialet användas för möten med alla aktörer som är intresserade av att vara med och diskutera samt utveckla Motalas framtid. Jag deltar gärna i dialogen och diskussionerna. Sven-Inge Arnell projektledare

FramtidensMotala

3

1 Framtidens Motala

Inledning Motala har varit boplats för människor i många tusen år. De senaste årens utgrävningar har lärt oss att platsen vid vattnet och strömmen var ett lämpligt ställe att slå sig ner på redan för tusentals år sedan. I nutid är Motala fortfarande en attraktiv ort att både bo, leva och verka i. Men hur kommer det att se ut i framtiden? Kommer människor att välja att i högre eller mindre grad se Motala som en attraktiv ort att bedriva verksamhet i, att bo i staden eller att komma till staden som besökare? Hur ser förutsättningarna ut för att vara ännu mer attraktiv för fler människor i framtiden? På många områden pågår förändringar i vår omvärld som påverkar oss. Påtagliga föränd-ringar rör vår närarbetsmarknad och det som hänt med våra tidigare dominerande företag. De stora företagen finns inte längre i vår stad och mycket lite tyder på att det kommer att ändras på kort sikt. Istället har Motala blivit en småföretagarstad, med många mindre och medelstora företag. Andra förändringar kanske inte märks lika påtagligt, men genomgående är att vi nu och i framtiden är mycket starkt omvärlds-beroende. Tidigare var Motala ett eget arbetsmarknadsområde med relativt hög sysselsättning, nu är arbetspendlingen mycket omfattande till omgivande kommuner och arbetslösheten är hög. Det som händer globalt, nationellt och regionalt påverkar i allt högre grad det som händer lokalt. Stora genomgripande trender s.k. megatrender som globalisering, urbanisering, klimatförändringar, teknisk utveckling med flera trender har stor betydelse för Motala och Motalas framtid. Utmaningarna för Motala är desamma som för många andra kommuner, varav några är särskilt märkbara för oss:

- utvecklingen på arbetsmarknaden, där antalet arbetstillfällen i kommunen och regionen behöver öka och arbetslösheten minska

- befolkningsutvecklingen, som innehåller både möjligheter och hot. Möjligheter i att få fler att välja att bosätta sig i kommunen och risker i att tappa befolkningsunderlag till följd av svag arbetsmarknad och ökad bostadsproduktion i storstäder

- ekonomisk utveckling, där Motala kommun har en välskött ekonomi men där omvärldsberoendet är stort. Dessutom saknas en nationell lösning på de finansiella utmaningar som offentlig sektor står inför med bland annat kraftigt ökande andel äldre medborgare. Utan en sådan lösning kommer skattetrycket att successivt öka mer i mindre och medelstora kommuner än i stor-städer

- matchningsproblematiken, där vi trots stor arbetslöshet har svårt att hitta rätt arbetskraft till mer specia-liserade uppdrag både i offentlig och privat sektor. Konkurrensen förvän-tas bli ännu högre de kommande åren

- lokaldemokratiutmaningen, där vi både vill att engagemanget i de politiska partierna ska öka och att vi har ett starkt medborgarintresse och –engagemang för de lokala frågorna i föreningar, organisationer, företag och hos enskilda individer

För min del framstår dock förmågan att ställa om, inte minst tankemässigt, som den kanske allra största utmaningen. Det uttrycks på lite olika sätt till exempel som ett behov av ett nytt ”mind set”, som handlar om att tänka och agera på ett annat sätt än vi tidigare har gjort. För att använda ett välbekant citat: Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det

FramtidensMotala

4

gamla sättet att tänka1. Vi kan inte längre tro att vi kan klara av det mesta själva i kommunen. Vi är mycket starkt omvärlds-beroende – vare sig vi vill eller inte. Det gör att vi på ett helt annat sätt blir beroende av hur omvärlden ser på Motala. Den s.k. marknadens förtroende för kommunen och för andra aktörer i Motala blir allt viktigare. Det måste leda till ett annat sätt att tänka och agera för att skapa tillit och förtroende. Möjligheterna är naturligtvis stora och många i en kommun som Motala. Det finns ett starkt engagemang för Motala och dess utveckling, många engagerade medborgare, politiker, företagare, föreningsledare, chefer och medarbetare. Vi har stora tillgångar i natur, historia, boendemiljöer som få andra kommuner kan konkurrera med – för att återigen ta några exempel. Kan vi ta vara på dessa möjligheter ökar också chansen att vi lyckas nå målen om att bli flera – fler boende, fler företag och fler besökare. Men vi måste också ha hjälp utifrån – av starka aktörer som vill investera i framtidens Motala. Frågorna om framtiden är många och svaren inte givna. Vissa förhållanden och omständigheter är svåra att rå på, medan andra är mer påverkbara. Om Motala vill ha fler invånare, fler företag och fler besökare – vad ska vi och vad kan vi göra? Påverkbart är vilket engagemang och vilken mobilisering som kommer från företag, föreningar, organisationer, offentliga aktörer som kommunen och människorna på orten. I det här materialet tas en del viktiga frågor upp och avsikten är att få fler att ta till sig både kunskaper, utmaningar och att engagera sig för Framtidens Motala.

1 Citat tillskrivs Albert Einstein

Uppdraget Regionförbundet Östsam tog under 2012 initiativ till att gemensamt med kommunen ansöka om medel till ett projekt som syftar till att få fram det som kallades en masterplan eller på svenska en utveck-lingsplan för staden Motala. Tillväxtverket beviljade ca 2 miljoner kronor för ett tvåårsprojekt och Östsam och Motala kom-mun bidrar till projektet med ca 1 miljon vardera. Projektet startade under hösten 2012 och har döpts till Framtidens Motala – en utvecklingsplan för tillväxt. Avsikten är att projektet ska leda fram till ett antal produkter som bildar en plattform för ett långsiktigt utvecklingsarbete, främst:

- en stadsvision för Motala - hur ska staden se ut i framtiden? Vad och var bygger vi?

- en handlingsplan – hur får vi visionen att bli verklighet?

- en utvecklad samverkansstruktur mellan intressenter som vill medverka till att förverkliga visioner och strategier som tas fram under projektets gång

Men samtidigt är det kanske som Karin Boye menade, att det är resan som är mödan värd2 och i varje fall har det konstaterats att detta är en viktig kunskapsresa. Om många förstår utmaningar, sammanhang och valmöjligheter ökar troligen Motalas

2 Karin Boye diktade mer ordagrant: Nog finns det mål och mening i vår färd - men det är vägen, som är mödan värd.

FramtidensMotala

5

kapacitet att påverka det som sker och att det sker i en önskvärd riktning.

Studiematerialet Avsikten med detta material är att tydliggöra viktiga förutsättningar för den utveckling som förhoppningsvis kommer att ske i Motala de kommande decennierna. En ökad förståelse för vad som sker i vår omvärld och närmiljö är viktig för att både tänka annorlunda och agera annorlunda i fram-tiden. Även om vi är beroende av andras agerande är det viktigt hur vi tänker och agerar ”på hemmaplan”. Som i alla sådana här sammanhang måste ämnet begränsas och materialet är natur-ligtvis inte en uttömmande beskrivning av allt som berör en stads utveckling. Med dokumentationen som grund är det meningen att föreningar, företag, organisa-tioner, intresserade medborgare i alla åldrar ska kunna få ett underlag för att diskutera vad som gäller idag och hur vi kan medverka till ett ännu bättre Motala i morgon. Materialet kallas studiematerial, men är inte ett klassiskt sådant. Det är dock en beskrivning av verkligheten som den ter sig med både fakta och antaganden inför framtiden. Som sådant inbjuder materialet både till läsning och ifrågasättande plus diskussioner om det som kommer fram. I materialet finns det en del diskussionsfrågor och funderingar som kan lämpa sig för fördjupade samtal och reflektioner. Projektledaren Sven-Inge Arnell och många andra kommunala tjänstemän och politiker deltar gärna i diskussioner och möten för att introducera materialet, men även att ta del av tankar, idéer och förslag om hur vi kan fortsätta arbetet att utveckla Motala i den riktning som vi själva helst vill se. Studiematerialet har tagits fram av Sven-Inge Arnell, som själv ansvarar för innehållet.

Projektet Framtidens Motala – organisering Ansvarig för projektet är ytterst kommun-styrelsen. För projektets genomförande har tillsatts en styrgrupp av politiker och tjänstemän från Motala kommun som tillsammans med representanter för Regionförbundet Östsam och Tillväxt Motala ser till att projektet följer den plan som tagits fram för arbetet. En projektgrupp är också sammansatt av tjänstemän från kommunen, Östsam och Tillväxt Motala och leder det operativa arbetet. Utöver det finns andra grupperingar som utgör referensgrupper eller liknande. En expertpanel finns tillgänglig för att bistå med kunskaper, synpunkter och reflektioner. Gruppen är sammansatt av lokala och regionala aktörer, experter och entreprenörer från företag, landsting, länsstyrelse, univer-sitet/högskola och andra organisationer. Sven-Inge Arnell nås via telefon 0141-22 50 83 respektive 0725-65 69 01 och via e-post sveninge.arnell@motala.se. Du kan också ta del av nyhetsbrev och annan information på www.motala.se/utvecklingsplan.

FramtidensMotala

6

2 Fönster mot framtiden I inledningen av förra decenniet skrev Niklas Lundblad en bok3 med samma titel som rubriken. Det var en av många böcker och rapporter som handlade om framtids-forskning och hur man kan göra för att spana på framtiden. Lundblad beskriver hur intresset för framtidsstudier ökat kraftigt under 1990-talet och under detta decennium genomförde många kommuner någon form av visionsarbete, så även Motala kommun. Inför millennieskiftet fanns också en nyfikenhet på vad som skulle hända på 2000-talet, samtidigt som det fanns och det finns behov av att fundera på hur den allt större konkurrensen om arbetstillfällen, arbetskraft och kommuninvånare påverkade såväl företag som kommuner. Nu - ett decennium senare - finns det påtagliga aktiviteter för att åter fokusera på visioner och framtidsbilder. EU har arbetat fram en ny framtidsstrategi för tillväxt med sikte på EU2020. Mycket påtagligt har klimatfrågorna kommit upp på den politiska agendan och arbete pågår för att beskriva hur vi i Sverige kan påverka utsläpp av växtgaser för att minska klimatpåverkan. Här har Naturvårdsverket nyligen släppt sin Färdplan mot 2050. På liknande sätt har regeringen gett uppdrag åt Boverket att ta fram en vision för år 2025, som har fokus på stadsbyggnad och stadsplanering för att beskriva hur vi planerar och bygger framtidens samhälle. Regeringen arbetar i en Framtidskommission och kommer under våren 2013 att presentera sin slutprodukt. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har också inom flera programområden arbetat med vad man kallat Vägval för framtiden. Det är några exempel som visar på hur man på internationell och nationell nivå försöker analysera framtiden och hur man kan beskriva vad som behöver göras.

3 Niklas Lundblad (2000): Fönster mot framtiden

Övergripande trender De omvärldsförändringar som sannolikt under lång tid kommer att påverka vår omgivning, våra samarbetsparter och intressenter, som direkt och indirekt förändrar förutsättningarna för hur vi ska kunna utveckla Motala kan beskrivas som långsiktigt dominanta utvecklingstendenser eller megatrender. Vilka är de dominerande utvecklings-tendenserna som på ett övergripande plan berör Motala? Svaret beror på vem man frågar, och därför har vi valt att peka på några beskrivningar som gjorts av andra forskare och sakkunniga. Lundblad (2000)

Ansvars-kommittén (2003-2007)

Sveriges Kom-muner och Landsting (SKL 2012)

Boverket (2012)

Globalisering Globalisering Globalisering Globalisering Kunskapsba-serad ekonomi

Demografi Demografi Urbanisering

Snabb teknisk utveckling

Teknik-utveckling

Ny teknik Digitalisering

Värderingsför-skjutningar

Värderings-förändringar

Värderings-förändringar

Klimatföränd-ringar

Klimatföränd-ringar

Över lag beskriver de olika källorna dominerande trender på ett liknande sätt. Påtagligt är att klimatfrågorna kommit med de senaste åren och då med fokus på allt större klimatförändringar. Innehållet i trenderna kan beskrivas på olika sätt och vi har valt att framhålla följande: En tilltagande globalisering som handlar om att världen krymper och att allt kommer närmare. Globaliseringen omfattar såväl ekonomi som politik, kultur som teknik. Här finns ett ökat handelsutbyte, gränsöver-skridande investeringar och kapitalflöden. Globaliseringen har underlättats av mins-kande kommunikations- och transaktions-kostnader, som beror på tillgång till ny teknologi och politiska beslut. Men även avregleringar av marknader har underlättat. Effekter av globaliseringen är ökad tillväxt och minskad fattigdom i utvecklingsländer. Fler standardiserade varor tillverkas i länder

FramtidensMotala

7

med låga produktionskostnader, vilket också haft betydelse för Motalas näringsliv och utflyttning av arbetstillfällen till andra länder. Resor och transporter ökar. Vi ska utveckla ett företagasklimat i toppklass och det betyder att företagen i Motala genom samverkan med varandra och med kommunen kan skapa ett kreativt klimat för utveckling av produkter för en internationell marknad. Lars Samuelsson

Demografin som trend har flera olika ansikten. Ett sådant är att befolkningen i Sverige och i många andra västländer blir allt äldre. Ett annat är det som Gunnar Wetterberg under flera decennier beskrivit med de ålderspucklar som påverkar samhället genom de stora 40-talistkullarna som nu är på väg att lämna arbetslivet. Det leder till ett stort generationsskifte på arbets-marknaden och påverkar även de sociala försäkringssystemen.

Enligt en ny prognos från SCB 2012 växer Sveriges befolkning och beräknas nå 10-miljonersgränsen år 2018. Då har takten för befolkningsökningen stigit och befolkningen kommer att ha ökat med en miljon människor på 14 år. Aldrig tidigare har en sådan befolkningsökning kunnat ske i Sverige. I mitten av 1900-talet hade Sverige en befolkning på drygt sju miljoner. Sveriges folkmängd passerade åtta miljoner i slutet på 1960-talet och nio miljoner under 2004. Befolkningen i Sverige är i slutet på år 2012 9,5 miljoner invånare.

Urbaniseringen är inget nytt fenomen. Inflyttningen till städer har pågått under en lång tid. Särskilt mycket växer storstäderna både i Sverige och i andra länder. Sverige är det land inom EU som haft den starkaste urbaniseringstrenden sedan år 2005. Gles-bygdskommuner har under de senaste 40 åren minskat med 20 procent medan förortskommuner haft den största befolk-ningstillväxten med 70 procent. Det är framför allt unga vuxna som flyttar. Skälen är ofta studier eller arbete, men många flyttar även av familjeskäl.

De senaste decennierna har det blivit tydligt att en allt större del av sysselsättnings-tillväxten i landet koncentreras till stora och medelstora städer. Ett exempel är att av sysselsättningstillväxten under 2000-talet har 2/3 koncentrerats till de tre storstads-regionerna. En alltmer kunskapsbaserad ekonomi, där den dominerande produktionsfaktorn allt mer kommit att bli kunskap i kombination med kreativitet. ”Det är idag kunskapen som är såväl råvaran som kapitalet i allt större del av produktionen”, skriver Lundblad (2000, s 16). Den kunskapsbaserade ekonomin följer också en annan logik och kräver andra principer för organisering, ledarskap med flera än de som styrde i industrisamhället. En snabbt teknisk utveckling har de flesta personligen kunnat ta del av på olika sätt. Tekniken skapar nya möjligheter, men ställer också andra krav än tidigare. Tekniken driver fram förändringar, ett exempel är nya medier för att få tillgång till information och kunskap. Klimatförändringar har allt mer kommit med på agendan under de senaste åren. Utsläppen av växthusgaser påverkar klimatet kraftigt och utöver den temperaturökning som Klimatkonventionen kom överens om (+2 grader C över förindustriell nivå) bedöms det som en stor risk att höjningen istället blir dubbelt så hög till år 2050 och ännu högre under det här seklet. Varmare och blötare klimat i Öster-sjöregionen kan förväntas liksom förändrade årstider, ökad nederbörd särskilt vintertid, torrare på sommaren, högre vattenstånd etc. Värderingsförskjutningar sker inte lika snabbt, men pågår kontinuerligt. Ofta beskrivs det som sker nu som en övergång från mer kollektivistiska värderingar till individualistiska värderingar parallellt med övergången från materialistiska till postmaterialistiska värderingar.

FramtidensMotala

8

Trender som påverkar Motala Det finns många andra trender som inte är lika påtagliga, men som påverkar oss i Motala. En del är fördjupningar av de utpekade megatrenderna, andra trender är konsekvenser av de mer övergripande trender. Utan att bli uttömmande kan vi särskilt peka på följande trender: Regionförstoring Regionförstoring innebär att den geografiska storleken på en lokal arbetsmarknad ökar. Förstoringen är en effekt av arbetskraftens geografiska rörlighet. Ju större region desto större tillväxt. Betydelsen av vidgade lokala arbets-marknader har beskrivits i en rad rapporter det senaste decenniet. Regionförstoring har en positiv påverkan på såväl den ekonomiska tillväxten som sysselsättningen. Fördelarna beskrivs bland annat med att en region får en mer differentierad arbetsmarknad och en ökad specialisering av näringsliv, arbetskraft och utbildning. Det underlättar en bättre matchning mellan utbud och efterfrågan. Regionförstoringen förväntas även stärka stabiliteten på arbetsmarknaden och minska störningarna vid konjunkturella och struk-turella omställningar. För hushållen är det framför allt arbets-marknaden och konsumtionsmiljön som förbättras vid bättre möjligheter till rörlighet i en region. För företagen är det på motsvarande sätt utbudet av arbetskraft som förbättras samtidigt som produktionsmiljön och närmarknaden utökas. Utvecklingen i Östergötland Med regionförstoringen följer även att vi är beroende av det som händer i regionens alla kommuner, men i synnerhet Linköpings utveckling. Östergötland har under en längre period haft dels en högre arbetslöshet än riksge-nomsnittet, dels haft en sämre tillväxt än jämförbara regioner. Umeå och Örebro har till exempel haft en starkare tillväxt, visar

Hans Tappers undersökning från år 2010 som speglar perioden 1990-2007. Summeras antalet personer som är arbetslösa, sjukskrivna, har sjukersättning och har försörjningsstöd och omvandlar det till helårsekvivalenter visar statistiken för åren 2009-2011 att det finns runt 42 000 personer i dessa system, vilket motsvarar ca 17 procent av arbetskraften mellan 20-64 år i Östergötland. De senaste decenniernas utveckling har övertygat mig om att Motalas framtid kommer att bero på hur väl staden och kommunen sammanflätas med den regionala arbetsmarknaden och med Linköping som regionens tillväxtmotor. Peder Rehnström

Pendling Med regionförstoringen följer att vi pendlar i allt större utsträckning. Allt efter-som infrastrukturen byggs ut, pendlings-möjligheterna blir bättre och tidsavstånden minskar, blir det lättare att resa till arbete, studier och fritidsaktiviteter i andra kom-muner. Samtidigt visar empiriska under-sökningar av sambandet mellan pendlings-avstånd och regionstorlek att det finns en kritisk gräns vid restid i en riktning på 45–60 minuter. Jämfört med hur det var i mitten på 1900-talet pendlar vi mycket längre. Nu reser vi ca 50 kilometer per dag/invånare. En stor del av ökningen beror på arbetsresor. Mer än 1,4 miljoner personer pendlade 2011 till arbete i en annan kommun. Ca 1/3 pendlar till jobb idag i Sverige. Det ställer mycket större krav på infra-struktur och kommunikationer. Matchningsproblematiken på arbetsmarknaden Problematiken är en effekt av att den arbetskraft som finns på arbetsmarknaden inte matchar den efterfrågan som finns från offentliga och privata arbetsgivare. Match-ningsproblematiken kan också avse om de personer som är anställda har rätt kompetens och utbildning för det arbete man för närvarande utför. En annan aspekt av denna problematik är att ett relativt stort antal arbetstillfällen

FramtidensMotala

9

försvinner varje år, upp mot 10 procent, i den omstrukturering som sker. Dess bättre tillkommer ungefär lika många nya arbetstillfällen, men de nya jobben kan kräva annan kompetens. I Motala är förändringen påtaglig när det gäller kraven på utbildning och kompetens för att få ett första jobb. Tidigare decennier kunde många få sitt första jobb utan att ha någon form av eftergymnasial utbildning. Ser vi till andelen jobb nationellt som inte ställer några utbildningskrav utöver grundskola har dessa sedan 1970-talet sjunkit från cirka 50 procent till runt 25 procent idag. Utbildningsnivån har samtidigt ökat kraftigt under samma period. Den har ”faktiskt stigit i ännu snabbare takt än jobbens genomsnittliga krav på utbildningslängd”, skriver Fram-tidskommissionen (underlagsrapport nr 9), som också konstaterar med stöd av forskningen, att det sammantaget tyder på att matchningen har försämrats de senaste årtiondena. Ålderspucklar och ökat tryck på kommuner Demografin och dess påverkan beskrevs ovan. Men det är inte enbart den stora 40-talistgenerationen som påverkar kommuners åtagande. ”År 2020 har vi en åldrande fyrtiotalistgeneration, babyboomers i barnafödande ålder och en ganska stor grupp yngre tonåringar som ska ha tillgång till högstadieskolor och så småningom gymnasieskolor. Sammanlagt kommer denna utveckling att sätta välfärdssystemet inför ett stort tryck runt år 2020”, skriver SKL4. Samtidigt kommer sannolikt en ökad levnadsstandard att ställa högre krav på innehållet i samhällets välfärdstjänster. Tidigare studier har också visat att kom-munernas kostnader ökat mer än vad

4 SKL: Vägval inför framtiden

som varit betingat av demografiska förändringar5. Olika förutsättningar för olika grupper Det finns också tydliga tendenser att ojämlikheten ökar. Klyftorna i samhället ökar. Det gäller äldre och yngre, sammanboende och ensamstående, de som har jobb och de som inte har jobb, mellan rika och fattiga och även boendeseg-regationen ökar. Vi vet att ohälsa skiljer sig åt mellan olika socioekonomiska grupper. I Motala har vi sedan tidigare högre ohälsotal6 än i flertalet andra östgötakommuner, till och med de högsta ohälsotalen i länet. Fattiga barn har varit ett debattämne under 2013, men vi vet att ensamstående med barn fått det allt sämre. Skillnader mellan landsbygd och stad ökar när det gäller servicefunktioner. Wilkinson & Pickett7 har pekat på att jämlika samhällen nästan alltid är bättre än samhällen med stora skillnader. Jämlika samhällen har längre livslängd, färre mord/invånare, färre tonårsgraviditeter och är bättre på en rad andra områden. Det finns också risker förknippade med ojämlika samhällen, och det ställer frågor om hur samhällen inkl. kommuner kan arbeta med dessa svåra frågor. Segregation En annan tendens är att boende-segregationen ökat i Sverige. Den etniska boendesegregationen förefaller ha ökat sedan 1985 och denna ökning gäller främst redan invandrartäta områden. Boendesegrationen bidrar även till att det uppstår segregation i skolor. Men även fritt val av skola kan leda till ökad segregation visar nationell och internationell forskning8.

5 SKL och Per Lennart Börjesson: Välfärdsmysteriet 6 Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på den totala sjukfrånvaron som ersätts från sjukförsäkringen. 7 Wilkinson & Pickett: Jämlikhetsanden 8 Se till exempel Anders Trumbergs forskning vid Örebro universitet

FramtidensMotala

10

Heterogenitet - mångfald Sverige har en stor andel av befolkningen som är utlandsfödda. I slutet på år 2011 uppgick andelen till 15 procent av befolkningen eller 1,4 miljoner personer, varav drygt hälften var personer som var födda i ett annat europeiskt land. Andelen som är födda i Norden är stor. Flyktingar och invandrare som kommer till Sverige varje år är en anledning till att andelen utlandsfödda ökar. Betonar vi mångfald handlar det inte enbart om etnisk och kulturell bakgrund utan även om kön, ålder, religion och funktionshinder. Förbättrad hälsa och vård i förändring Det finns skillnader i hälsa som vi pekat på ovan. Men det finns olika aspekter på en förändrad hälsa. En är att vi håller oss friska högre upp i åldrarna och många, även i åldrar över 85 år klarar sig själva utan större insatser av samhället. Med stigande ålder kommer fler personer att behöva insatser. Antalet personer med demenssjukdomar ökar, även om vi kan hoppas på ett medicinskt genombrott i framtiden. Det sker många medicinska och tekniska förbättringar som ökar möjligheter att bota, rehabilitera och vårda människor. En tydlig trend är att allt fler får kvalificerad vård i hemmet. Med möjligheterna ökar kraven på att rädda, underlätta och förlänga livet allt mer. Det finns också en trend som medverkar till större medvetenhet om behovet av bra kost och motion. Ett litet exempel är Vättern-rundan som blir fulltecknat på mycket kort tid. Bostadsmarknaden En tendens är att det byggs för lite lägenheter i Sverige. Det har uppmärk-sammats att det saknas lägenheter i fler och fler kommuner, något som påverkar möjligheten för ungdomar, äldre och även för nyanlända flyktingar och invandrare. Enligt Länsstyrelsens undersökning har

östgötakommunerna en bostadsbrist i nästan hälften av centralorterna. Den planerade bostadsproduktionen i Motala är 2013 och 2014 är på en mycket låg nivå. Handelns utveckling Handel och service är viktiga byggstenar i en stad. Handeln har genomgått en omfattande strukturomvandling under de senaste decennierna och det finns en hel del trender inom handeln som kan komma att fortsätta. En sådan trend är e-handeln, där Internet blir en allt viktigare informations- och försäljningskanal. Det är förmodligen den trend som kommer att ändra handeln mest de kommande 10-20 åren9. Exakt hur det kommer att slå mot detaljhandeln är inte möjligt att förutspå, men det är rimligt att tro att trenden kommer att kräva en hel del nytänkande från handelsföretagen. Samtidigt växer köp av tjänster, som andel av konsumtionen. Internationell konkurrens förväntas också öka. Med ökande inkomster kommer sannolikt handeln att växa, men köpkraften kommer att öka mest i storstadsområdena. Handeln söker sig också till attraktiva handelsplatser. Stadskärnor blir viktiga att utveckla och är också viktiga mötesplatser. Förnya, förändra och bygga ut är en del av konceptet för att behålla kunderna i stadskärnor. Parkeringsplatser är viktiga i små och medelstora städer där konsumenterna oftast gör inköp med hjälp av bilen. Genom delegationen Hållbara städer pågår under 2013 ett projekt i Motala som heter Hållbara handelsetableringar och leds av Jerker Söderlind, Stadsliv AB. Bland annat fokuseras på positiva och negativa framtidsscenarios.

Till sist om trender och framtidsscenarios: Peter Drucker framhöll att ”det bästa sättet att förutsäga framtiden är att skapa den”. Mycket är påverkbart och vi kan skapa en hel del tillsammans.

9 Se framför allt Fredrik Bergströms rapport från 2010: Framtidens handel

FramtidensMotala

11

Diskutera och reflektera Vilka andra förhållanden och trender ser du som har stor betydelse för Motalas utveckling? Vad har störst betydelse för utvecklingen i Motala av de trender som presenterats? Vilka konsekvenser får det för Motala – företag, föreningar, organisationer och offentliga aktörer? Vi får fler och fler äldre invånare – hur påverkar det framtidsbilden i Motala? Det uppstår många möjligheter med ny kunskap, ny teknik, innovationer – hur kan vi dra nytta av det i Motala? Hur ska vi arbeta för att i ännu högre grad bli ett inkluderande samhälle med fler i jobb, aktiva i föreningsliv och integrerade i Motalas olika miljöer? ANTECKNINGAR ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ---------------------------------------------------------------------------------------------- ----------------------------------------------- ---------------------------------------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

FramtidensMotala

12

3 Motala 2013 Konkurrensen ökar mellan kommuner och regioner om medborgare, företag och medarbetare. Det är i sig inget nytt. Samtidigt har beroendet av regionen och andra kommuner påtagligt ökat, inte minst gäller det mindre och medelstora kommuner. Kommuner samverkar också allt mer i olika former som nätverk, gemen-samma nämnder, kommunalförbund och via regionförbund.

Ett Motala i förändring Motala var för inte så länge sedan en stor industristad, med en stolt industrihistoria sedan Baltzar von Platen anlade det som brukar kallas ”tillverkningsindustrins vagga” i det som blev Motala Verkstad. Runt verkstaden anlades bostäder, affärer, skolor – kort sagt det växte fram ett samhälle runt industrin, där ”bruket” tog ansvar för en stor del av samhällslivet. Under 1900-talets senare hälft dominerades näringslivet av flera stora industriföretag, som Luxor, Electrolux, SCI och Dometic. Bruksandan kan sägas ha levt kvar fram till våra dagar, med en kommun som successivt tagit över en allt större roll från företagen. De senaste decennierna har strukturen förändrats radikalt. Motala har 2013 inget företag som har fler än 500 anställda. Däremot finns många mindre och medelstora företag som är nischade mot olika branscher. En stor del (ca 15 procent) av arbetstillfällena i Motala finns fortfarande inom tillverkningsindustrin, men idag domineras sysselsättningen av andra branscher. Störst är vård- och omsorgs-sektorn med ca 23 procent. Samtidigt är en del av förändringen när det gäller näringsliv och sysselsättning att arbetsinnehållet har kvalificerats i många branscher. Från att det tidigare funnits gott om jobb där ungdomar kunnat lämna grund- och gymnasieskolan och få en anställning till exempel med monteringsjobb, är det nu färre och färre anställningar som görs av personer som saknar en adekvat yrkesutbildning. Så är bilden i hela Sverige,

som framgått av trendbeskrivningen. Men det är en relativt stor omställning för en kommun, där inte studietraditionerna är särskilt starka. Att döma av trenderna kommer förmodligen minst 8 av 10 jobb i framtiden kräva både gymnasiekompetens och någon form av påbyggnadsutbildning. Samtidigt förefaller det som om s.k. enklare jobb också kvalificeras genom att arbetsgivarna kräver minst gymnasie-utbildning för att anställa. Anders Lovén, forskare vid Malmö högskola, beskrev det som att arbetsgivaren ser genomförd gymnasieutbildning som ett kvitto på att individen fungerar, när han besökte Motala i januari 2013. Motala har klarat de senaste 20 årens strukturomvandling mycket bättre än andra orter i samma storlek. Detta måste bero på att det i Motala finns kvaliteter. Det borde gå att bygga vidare på dessa kvaliteter. Mats Helander, Regionförbundet Östsam

Motala kommun har tappat nästan 3 000 arbetstillfällen från millennieskiftet, (dagbefolkningens sysselsättning har minskat med nästan 5 000 mellan år 1990-2010) och det har medfört en strukturell arbetslöshet som av allt att döma kommer att kvarstå på en alldeles för hög nivå under lång tid. Arbetslösheten är hög, särskilt när det gäller ungdomar. Men ett ökat antal invånare som pendlar till närbelägna kommuner, främst Linköping, Mjölby och Vadstena, har ändå betytt att sysselsättningen hållits uppe. En av utgångspunkterna för projektet Framtidens Motala har dock varit att befolkningen inte minskat i paritet med minskat antal arbetstillfällen. Jämförelser har gjorts med vad som hänt med Karlskoga efter det att Bofors dragit ner verksamheten och där kommunen tappat många tusen invånare. Det tyder på att Motala har styrkor som boendeort, samtidigt som det kan finnas andra förklaringsgrunder, förutom en ökad arbetspendling, till att befolkningen inte minskat i samma utsträckning som arbetstillfällen har försvunnit, exempelvis låga hyror, svårt att hitta jobb och bostad på andra orter m.fl. orsaker.

FramtidensMotala

13

Även kommunen har begränsade möjligheter att klara av alla utmaningar som finns. En stor del av förändringen handlar om att bruksandan successivt ersattes av ett stort kommunalt ansvar under perioden 1970-1990 och som nu, om vi ska klara utmaningarna, måste ersättas av en helt ny Motalaanda. Viktiga delar i det är att alla aktörer samverkar för att klara av det som görs till en gemensam agenda för framtidens Motala. Befolkningsutveckling Motala kommun har minskat med drygt 1000 invånare sedan toppåret 1995, men förändringarna har varit små om man ser över en längre period. Toppåret 1995 sammanföll även med konflikterna i det forna Jugoslavien, som bidrog till att många kommuner under några år fick ta emot ovanligt många flyktingar. De senaste fem åren har utvecklingen gått fram och tillbaka. Medelinvånartalet mellan åren 1968-2011 är 41 845. År 2011 minskade vi totalt ca 130 personer, medan siffrorna för år 2012 visar på en ökning med 39 personer. Diagram 1. Befolkningsutveckling i Motala kommun 1995-2011. Källa: SCB. Under år 2012 minskade antalet invånare i närmare hälften av Sveriges kommuner. Förändringarna i befolkningen styrs av hur in- och utflyttningen utvecklar sig samt hur många som föds och hur många som avlider. Födda och avlidna Under 2000-talet har barnkullarna varit lite lägre än de stora kullar som föddes runt 1990. Då hade vi barnkullar under några år

som översteg 600 barn per år (år 1991 föddes 635 barn). Under 2012 föddes 426 barn. Flertalet år sedan år 2000 har Motala haft ett födelse-underskott och vissa år betydligt fler avlidna än födda. Diagram 2. Antalet födda (röda staplar) och avlidna (blåa) under perioden 2000-2011 i Motala kommun. Källa: SCB In- och utflyttningar En del av stabiliteten när det gäller invånarantal framgår av nedanstående tabell som visar hur många som flyttat in respektive flyttat från kommunen under 2000-talet. Åtta av de aktuella åren visar på en högre andel inflyttare än utflyttare, men de senaste åren har vi haft 3 av 4 år med ett negativt flyttnetto. För 2012 var dock resultatet ett positivt flyttnetto med 77 personer. Diagram 3. Inflyttare (blåa staplar) och utflyttare (röda) i Motala kommun år 2000-2011. Källa: SCB Noterbart är att det varje år flyttar i storleksordningen 1600 personer till kom-munen (år 2012 1 670) och ungefär lika många flyttar till andra kommuner.

40500

00

00

00

00

00

00

1985

1987

1989

1991

1993

1995

1997

1999

2001

2003

2005

2007

2009

2011

410

415

420

425

430

435

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

1800

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011år

antal

600antal

500

400

300

200

100

2006 2007 2008 2009 02000 2001 2002 2003 2004 2005 2010 2011

år

FramtidensMotala

14

Befolkningsprognos SCB har bidragit med en befolkningsprognos med startår 2007. Kommunens egen prognos är ett plus-alternativ. Det vill säga för ökning krävs ett årligt flyttningsnetto på ca 150 personer/år. Prognosen är framtagen i april 2012. (se diagram nedan). Ser vi till de demografiska förändringarna i Motala kommer vi att få en högre andel äldre de kommande årtiondena. Även antalet ungdomar kommer att öka något. Antalet personer 65 år och äldre ökar från 8 794 till 10 982 mellan år 2011 och 2025, dvs. 25 procent. Motsvarande ökning för personer 85 år och äldre är från 1 306 till 1 501, det vill säga en ökning med 15 procent under samma tidsperiod. Diagram 4. Befolkningsutveckling och kommunens respektive SCB:s prognoser. Källa: SCB + kommuninternt material

Bostadsmarknaden En förutsättning för att både behålla befolkningen och att kunna växa är att det tillkommer nya bostäder samt att befintliga bostäder renoveras och förbättras. De senaste åren har Motala haft en förhållandevis liten bostadsproduktion och åren som ligger framför oss ser inte ut att bli bättre. Ändå har det i genomsnitt byggts 40 lägenheter per år under perioden 2000-2011. Faktorerna bakom detta är flera, varav produktionskostnaderna för nya bostäder är den kanske mest väsentliga. Länsstyrelsen pekar också på att det finns specifika problem för vissa kommuner som buller (Linköping), befolkningsutvecklingen i andra kommuner men också generella problem i form av:

• Lånevillkor • Svag inkomstutveckling för

hushållen • Osäkerhet om framtida

subventionsvillkor Under 2011 fanns i Motala kommun 10 592 lägenheter i småhus och nästan lika många (10 165) lägenheter i flerbostadshus enligt SCB. 61 procent av motalaborna bor i småhus, endast 6 procent bor i bostadsrätt.

40000

40500

41000

41500

42000

42500

43000

43500

44000

1980

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

2018

2020

2022

2024

år

antal

Befolkning Befolkningsframskrivning, SCB Befolkningsprognos, kommun

FramtidensMotala

15

Arbetsmarknaden Antalet sysselsatta motalabor i kommunen har gått ner det senaste decenniet, men den stora förändringen gäller arbetstillfällen i kommunen. Diagram 5. Skillnad mellan antalet sysselsatta av dag- respektive nattbefolkningen. Källa: SCB Pendling Allt fler kommuninvånare pendlar till jobb i andra kommuner. Trenden är mycket tydlig. På en dryg tioårsperiod har antalet utpendlare ökat med 2 000 personer. Sam-tidigt har antalet inpendlare blivit marginellt färre. Diagram 6. Inpendlare respektive utpendlare (blå linje) till arbete år 2000-2011. Källa: SCB Sysselsättningsförändringar En stor del av sysselsättningsförändringarna i kommunen hänger samman med ned-läggningar av stora företag. Det gör att andelen sysselsatta minskat inom tillverk-ningssektorn.

Diagram 7. Andel förvärvsarbetande inom olika näringsgrenar år 2008 och år 2011. Källa: SCB

0 5 10 15 20 25

Kreditinstitut och försäkringsbolag

Energi och miljö

Information och kommunikation

Fastighetsverksamhet

Hotell och restauranger

Jordbruk, skogsbruk och f iske

Personliga och kulturella tjänster

Transport

Civila myndigheter och försvaret

Byggverksamhet

Företagstjänster

Handel

Utbildning

Vård och omsorg

Tillverkning och utvinning

näringsgren

andel (%)

2011

2008

Diagram 8. Förvärvsarbetande i olika branscher 2011, Motala kommun (blå staplar) jämfört med riket (gula staplar). Befolkning 16- år, andel (%). Källa: SCB

Vård och omsorg är den sektor som sticker ut i jämförelse med hur det ser ut i Sverige. Företagande och nyföretagande För att kunna utveckla arbetsmarknaden i kommunen och staden behövs fler företag och fler arbetstillfällen. Ser vi till antalet företag, så har det aldrig funnits så många företag som nu (2012). Över 3 700 företag i olika former finns etablerade, varav dryg 1 100 drivs i aktiebolagsform. De flesta företagen är numera relativt små. 96 procent av företagen har mellan 1-9 anställda. Det gör också att det finns en stor tillväxtpotential. Nyföretagandet är lägre än i länet och i riket, dessutom betydligt lägre än i riket. Insatser för att öka nyföretagandet behöver därför bli

0 5 10 15 20 25

Kreditinstitut och försäkringsbolag

Information och kommunikation

Energi och miljö

Fastighetsverksamhet

Hotell och restauranger

Jordbruk, skogsbruk och fiske

Transport

Civila myndigheter och försvaret

Personliga och kulturella tjänster

Byggverksamhet

Företagstjänster

Handel

Utbildning

Tillverkning och utvinning

Vård och omsorg

näringsgren

andel (%)

0 2000 4000 6000 8000

10000 12000 14000 16000 18000 20000

antal förvärvsarbetande

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 år 2009 2010 2011

nattbefolkning dagbefolkning

7000 antal pendlare

6000

5000

4000

3000

2000

1000

0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

år 2010 2011

Utpendling Inpendling

FramtidensMotala

16

fler med bland annat satsningar på så kallade UF-företag i skolan. Motala finns i en befolkningstät region och med bra kommunikationer så har vi en stor hemmamarknad som utgör grunden för framgång på en internationell marknad. Lars Samuelsson

Tabell 1. Nyföretagandet i Motala, regionen och riket. Nya företag/1 000 invånare. Källa: Tillväxtanalys

År Motala Regionen Riket

2007 6,5 7,7 9,9

2008 7 7,6 9,7

2009 6,4 7,7 10

2010 * 7,5 8,8 11,6

2011 8,4 9,3 12,3

*Kriterier för aktivering av företag är ändrat från och med 2010. Arbetslöshet I kommunen är som framgått arbetslös-heten hög. I januari 2013 fanns på Arbetsförmedlingen 1 082 registrerat öppet arbetslösa och 1 389 sysselsatta i olika program och aktiviteter. Nästan 1 000 personer var arbetslösa sedan mer än 12 månader. Över 650 ungdomar mellan 18-24 år är öppet arbetslösa eller deltar i program. Av nedanstående diagram kan vi utläsa att ungdomsarbetslösheten nära på fördubblats sedan 2000-talets början, från under 10 procent upp till 18 procent år 2010 som andel av befolkningen i åldersgruppen. Diagram 9. Arbetslösa (blå) och i program med aktivitetsstöd (röd) 2000-2011 ungdomar 18-24 år i Motala kommun och andel av befolkningen. Källa: SCB och Arbetsförmedlingen

Utbildningsnivå Utbildningsnivån i kommunen är relativt låg och ligger en bra bit under både länets och rikets nivå när vi jämför personer med eftergymnasial utbildning. Även om andelen personer med eftergymnasial utbildning ökat i Motala, så har ökningstakten varit mindre än i länet och riket. Diagram 10. Eftergymnasial utbildning 2004-2011. Andel av befolkningen 20-64 år. Motala kommun jämfört med länet och riket. Källa: SCB

0

5

10

15

20

25

30

35

40

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Motala Länet Riket

år

andel (%)

Skillnaden ökar mellan kvinnor och män när det gäller eftergymnasial utbildning. Det är en betydligt högre andel kvinnor som läser vidare efter gymnasiet. Glädjande är att andelen ungdomar som fortsätter studier direkt efter gymnasiet ökat rejält de senaste åren. SWOT-analys Många gånger inleds en nulägesanalys med en s.k. SWOT10, där styrkor, svagheter, möjligheter och hot beskrivs. Den analys som nu gjorts av den projektgrupp som är knuten till Framtidens Motala pekar på många styrkor och möjligheter, men även svagheter och risker med den nuvarande situationen. Styrkor är bland andra

0,0

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011år

2,0

4,0

6,0

8,0

10,0

12,0

14,0

16,0

18,0

20,0

andel (%)

Det geografiska läget Vättern Göta Kanal Varamobaden

10 SWOT är en engelsk akronym där S=Strengths, W=Weaknesses, O=Opportunities och T=Threats

Arbetslösa ProgramKälla: Arbetsförmedlingen

FramtidensMotala

17

Intressanta miljöer som Gamla Motala Verkstad, Radiostationen med flera

Produktionstekniskt kunnande Företagartradition Bostadslägen Starkt engagemang

Svagheter finns det också ett antal bland andra

Få med eftergymnasial utbildning Hög arbetslöshet Pendlingstider är lite för långa Lågt nyföretagande Svag tradition till entreprenörskap

och företagande Strukturomvandlingen som gett tapp

på arbetstillfällen Svårt att möta näringslivets behov av

kompetens Brist på handlingsorientering

Möjligheter finns det många, exempelvis

Infrastrukturförbättringar Bana Väg-projektet och väg 34

Ostlänken/Götalandsbanan Befintliga företags tillväxtpotential Utvecklat entreprenörskap

(nyföretagande) Kompetensutveckling av befintligt

näringsliv Samverkan skola/näringsliv Utveckla samspelet mellan landsbygd

och stad Stärkt attraktivitet genom att

utveckla förskola och skolor Prioritera utvecklingsområden som

Centrum, Varamobaden, Kultur-stadsdelen, Cykelstaden

Fler samarbeten mellan Motala och andra städer i regionen

Gemensam platsmarknadsföring

Hot utgörs av Strukturrationalisering som slår mot

tillverkning/industri Företagsflytt Lågkonjunktur

Hög arbetslöshet Låg utbildningsnivå/svag studie-

tradition Brist på samsyn om vad som ska

göras Svårigheter att fortsätta investera i

boendemiljöer och fler attraktiva bostadsområden

Om vi inte kan få en samsyn om vad som behöver göras

Ett fortsatt arbete med analysen pågår och är inte klar förrän under våren 2013. I arbetet ingår att ta fram de viktigaste kon-kurrensfördelarna för Motala. Enkätundersökning För att få några fler utgångspunkter för projektet Framtidens Motala genomfördes under slutet av år 2012 en enkätunder-sökning riktad till politiker i Motala, företag, föreningar, vissa chefer och medarbetare i kommunen samt utvalda sakkunniga och experter. Sammanlagt 344 enkäter skickades ut och 209 svar kom in (svarsfrekvens 61 procent) 30 procent av de svarande var anställda i den offentliga sektorn, 29 procent var företagare och 21 procent anställda i den privata sektorn. Lika stor andel av de svarande, 34 procent vardera, har besvarat enkäten i rollen som politiker respektive representanter för näringslivet/företagare. På frågan om i vilken utsträckning de svarande instämmer i Motalas kärnvärden Öppen, Stolt och Nyskapande är medel-betyget på en femgradig skala 2.97 för öppenhet, 2.88 för stolthet och 2.70 för nyskapande. I enkäten kunde man ange vilken aktör, förutom kommun, som är viktigast för Motalas framtida utveckling. Svaret blev att Tillväxt Motala betraktas som den i särklass viktigaste aktören. Glädjande är också att en klar majoritet, 75 procent, uppgav att deras engagemang i Motalas framtida utveckling är stort eller mycket stort.

FramtidensMotala

18

Vi ställde även frågor om vad som var viktiga konkurrensfördelar och vad som är de viktigaste faktorerna för att Motala ska växa och utvecklas. Tabell 2. Rangordning av medelbetyg (på femgradig skala) av Motalas viktigaste konkurrensfördelar Motalas viktigaste konkurrensfördel

Medelbetyg

Stadens läge vid Vättern 4.71

Göta kanal 4.28 Varamobaden 4.23 Trygg uppväxtmiljö 3.92 Pendlingsmöjligheterna 3.69 Till de mindre starka sidorna nämns trafiksituationen, parkeringsmöjligheter samt möjligheter till arbete och karriär. Motalas största potentiella tillgång är staden med dess läge vid Vättern. Om stadens fäder väljer att förvalta denna tillgång på ett genomtänkt och konsekvent sätt så kommer det få större betydelse Motalas framtida befolkningsutveckling än det lokala näringslivets förmåga att skapa ny sysselsättning. Peder Rehnström Tabell 3: Rangordning av medelbetyg (på femgradig skala) av de viktigaste faktorerna för att Motala ska fortsätta växa och utvecklas Viktigaste och avgörande faktorerna

Medelbetyg

Motala uppfattas som en attraktiv boendeort

4.81

Nya företag etablerar sig i staden 4.70 Tongivande personer i privata och offentliga verksamheter drar åt samma håll

4.57

Bra möjligheter erbjuds för barnfamiljer

4.45

Utbildningsmöjligheterna blir fler 4.35 Motala har en tydlig och väl förankrad stadsvision och handlingsplan

4.31

Motala är högt rankad när det gäller näringslivsklimatet

4.28

Bra möjligheter finns till idrotts- och friluftsliv

4.20

Även kulturen fick högt värde i undersökningen. Av undersökningen, som genomförts av Karl Wahlin vid Linköpings universitet, framkommer också följande: ”För att markera att ett nytt steg tas i Motalas framtida utveckling anser många att satsningar bör

göras på infrastruktur, att man ska förbättra förutsättningarna för företagare, att öka kännedomen om Motala som turistort och på exklusiva vattennära boenden. Som förslag på hur engagemanget och mobiliseringen för Motalas framtida utveckling ska öka nämner flera ökat samarbete och samstämmighet mellan ton-givande personer, större genomsynlighet i de beslut som fattas och öppenhet och ökat medborgar-inflytande. 91 procent anser att initiativet Utvecklingsplan Motala är bra eller mycket bra, och 73 procent av de svarande förklarar sig villiga att bidra i arbetet. Framförallt vill man bidra genom att sitta med i referensgrupper eller genom att agera bollplank under projektets gång”. Intervjuer Projektet Framtidens Motala har knutit till sig ett antal experter och sakkunniga och i samtalen med dem har vi också försökt fånga bilder av vad de ser och tänker om Motala. Det är ingen representativ undersökning utan snarare ett antal bilder som vi kan behöva jobba vidare med. Den tydligaste bilden som kommit fram är att många ser styrkor i att kommunen arbetat med många projekt som har framtids-inriktning med visioner och idéer. Samtidigt sägs det vara en svaghet att så få av idéerna omsätts i verksamhet och handlingar. Så handlingsorienteringen lyfts fram som det kanske viktigaste för att få förtroende från omgivningen.

Till det som kommit fram i samtalen hör även att det är viktigt att kommunen gör strategiska val. I det ingår att fatta beslut och döma av frågor. Det krävs modiga politiker och chefer, säger flera som intervjuats.

FramtidensMotala

19

Generellt sett behöver både politiker och chefer ta ett kliv framåt och bli mer handlingsorienterade. Jag gillar det ni gjort i hamnen! Lars Stjernkvist, kommunstyrelsens ordförande i Norrköping (med förflutet i Motala) vid besök i Motala i januari 2013.

En kommentar från projektledaren: Det finns ett stort engagemang i Motala för olika frågor. Många är aktiva i debatten om vad som viktigast för Motalas utveckling. Tydligt blev det när idéprogrammet för fritidsanläggningar diskuterades i anslutning till de politiska prioriteringarna. Det bådar gott för det fortsatta arbetet. Återigen blir det viktigt att vi får till bra processer med många delaktiga, men också att ta ställning till vad vi behöver börja med och vad vi kan vänta med. Det är som sagt en omöjlighet att klara av alla utmaningar och alla möjligheter på kort sikt, men med en tydlig färdriktning och uthållighet i kommunens engagemang för att utveckla både delar och helheten kommer ändå mycket att kunna realiseras i framtiden. Det finns många positiva signaler i Motala och för att peka på några: Vi har aldrig tidigare haft så många företag som nu och fler företag kommer det att bli. Handeln har återhämtat en hel del av det som tidigare förlorades i konkurrensen med externhandelsområden i andra kommuner. Vi har fler och fler ungdomar som väljer att gå vidare till högre studier direkt efter gymnasiet. Intresset både för Motala och för att flytta till Motala förefaller ha ökat den senaste tiden. Med förbättrade kommunikationer kommer vi ha mycket bättre förutsättningar att kunna ta del av utvecklingen i regionen. Vi har ett sjukhus som rankas högt i sin kategori.

Vi har flera nationellt och världsledande företag med tillväxtpotential. Du får gärna fylla på listan med det som du tycker visar på en positiv trend! ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- -----------------------------------------------

FramtidensMotala

20

Diskutera och reflektera Vilka är Motalas viktigaste konkurrensfördelar tycker du? Det finns massor av kvaliteter i Motala – hur ska vi kommunicera det till oss själva och omvärlden? Vilka är de viktigaste faktorerna för tillväxt (instämmer du i undersökningen som redovisas ovan)? Finns det styrkor och möjligheter som inte kommer fram i ovanstående redovisning? Vad skulle du vilja prioritera för att få en gynnsam tillväxt och utveckling? Hur ska man locka fler personer att bo kvar respektive bosätta sig i Motala? Finns det fler o/e mer insatser som behöver göras inom företagande och nyföretagande? Om ja, vilka insatser? På kort sikt förefaller det som vi varken har några lokala bostadsföretag eller Bostadsstiftelsen Platen som har möjlighet att bygga i någon större omfattning? Finns det andra alternativ som du ser det? ANTECKNINGAR -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

---------------------------------------------------------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

FramtidensMotala

21

4 Hur kan man skapa lokal tillväxt? Det är en av frågorna som tas upp i det här avsnittet. Vi tar även upp frågor som har dels med förutsättningar för att kommuner ska växa, dels diskussionen om växande som värde. I projektet står staden Motala i fokus och vi försöker nedan förklara vikten av att ha en stad eller en centralort som motor för tillväxten i en kommun. Projektet står inte i motsättning till satsningar på mindre orter eller landsbygd, men i det här projektet är det staden Motala som fokuseras.

Sverige växer men skilda världar Sverige växer och det förhållandevis snabbt. Som framgick under trendavsnittet tar det ca 14 år att växa från 9 till 10 miljoner invånare. SCB tar regelbundet fram befolknings-prognoser och den senaste rör den framtida befolkningen 2012-2060. År 2018 beräknas befolkningen ha passerat tiomiljoners-gränsen. Nästa miljongräns, 11 miljoner kommer vi att passera i början på 2040-talet. Det innebär att vi vuxit mycket också om vi ser tillbaka. I mitten på 1700-talet hade Sverige en folkmängd på 1,8 miljoner. År 1800 hade folkmängden nått upp till 2,3 miljoner för 100 år senare ha mer än fördubblats till 5,1 miljoner. Nästa fördubbling, från 5 till 10 miljoner invånare beräknas ta lite längre tid, drygt 100 år. Takten avtar dock om vi ser fram emot år 2100 (i slutet på prognosperioden år 2060 beräknas Sverige ha 11,6 miljoner invånare). Så om man använder tillväxtmåttet antalet individer ser vi en ökning totalt sett i landet. Men fördelningen av tillväxten tenderar att i allt högre utsträckning koncentrera sig till större städer. Det betyder att vi kan se tillbaka på en lång period där relativt många kommuner minskar i befolkning och ett antal kommuner som ökar, varav en del mycket kraftigt. Storstockholm eller Stockholms län kommer till exempel att växa med ett Göteborg under en period av 10-15

år11. Samtidigt visar statistiken för år 2011 att befolkningen minskade i nästan hälften (141) av landets 290 kommuner. Det är inget nytt att vi har olika utveckling i olika stora regioner. Följande diagram från Tyréns Temaplan speglar utvecklingen under en tjugoårsperiod till mitten av förra decenniet: Diagram 11. Befolkningens utveckling 1985-2004 i lokala arbetsmarknader. Källa: Tyréns Temaplan

Procent/år Procent/år

1,

0,9

0,

0,2 0,

De flesta kommuner har en ambition att skapa lokal tillväxt, inte minst i form av fler invånare. Men det är väldigt skilda förutsättningar för att växa. Ser vi till sysselsättningsförändringar ökade den med drygt 8 procent under 2000-talet, vilket motsvarar ca 340 000 fler i arbete. Befolkningsökningen var dock ändå större i åldersgruppen 16 – 64 år, ökningen var nära 390 000 individer i åldersgruppen. Sammantaget har drygt 190 kommuner haft en positiv sysselsättningsutveckling under 2000-talet, medan omkring 100 kommuner har minskat sin sysselsättning. De tre storstadsregionerna står för nästan tre fjärdedelar av all sysselsättningsökning i landet.

Lokal tillväxt Inom ramen för det Nationella forskningsprogrammet har studier bedrivits med inriktning på kommunal tillväxt. Forskningen visar på att kommunal tillväxt är ett komplext fenomen, där det inte finns

11 Se Dagens Nyheter den 20 november 2012

-0,9

-0,4

-0,1

-1,2

-0,8

-0,4

0Mindre än 10 10 000-50 50 000-100

100 000-500 Storstadsregion

Befolkning

FramtidensMotala

22

några enkla eller entydiga svar kring vad tillväxt är eller hur det ska hanteras. Vad som är ”bra” mått på tillväxt varierar. Vanligast förefaller det vara att använda sig av mått som befolkningsökning, sysselsätt-ningsökning och ekonomisk tillväxt. Men det förekommer en stor bredd av defini-tioner på lokal tillväxt, där även andra mått som att skapa delaktighet och trygga livsmiljöer, hälsa, offentliga investeringar kan ingå. Det är upp till varje kommun att bedöma vad som är en önskvärd utveckling. Den gemensamma nämnaren är att tillväxten ska bidra till att göra kommunen attraktiv, skriver Fjertorp m.fl. (Natkom-rapport nr 7, 2012). Kommunen kan genom egna aktiviteter initiera och underlätta aktiviteter som bidrar till att utveckla kommunen i riktning mot tillväxtvisionen. Enbart satsningar med kommunens egna resurser blir dock mycket kostsamt och kommer inte att hålla i längden. Kraften och hastigheten i utvecklingen kommer istället från andra aktörers engagemang, menar forskarna, som pekar på att den framgångsrika kommunen är den som har förmåga att göra val utifrån rådande förutsättningar, samt att inom ramen för dessa stimulera och aktivera andra aktörer att agera i en samfälld riktning. Kommunal tillväxt handlar med andra ord om konsten att hantera lokala förutsätt-ningar. En utmaning är att kommunen hittar sitt unika DNA för tillväxt. En annan forskningssammanställning om lokal och regional tillväxt som gjorts på uppdrag av Tillväxtanalys (Erlingsson m.fl. 2011) visar också på att det inte finns några enkla recept eller ”one size fits all-lösningar” för hur lokal och regional tillväxtpolitik bör utformas. För att skapa en framgångsrik tillväxtpolitik bör strategier och åtgärder skräddarsys efter de specifika förutsättningar och den särskilda kontext som råder i den aktuella kommunen eller regionen, skriver forskarna.

Vilka lokala tillväxtpolitiska instrument är det är då som ger effekt? Forskningsläget visar att kunskap i stor utsträckning saknas om frågeställningen. Det finns gott om fallstudier som beskriver lyckade satsningar, men det är betydligt svårare att se orsak-verkansamband och det gäller för övrig även frågan om det s.k. framgångsrika lokala politiska ledarskapet. Erlingsson m.fl. (2011) framhåller att det finns mycket som tyder på att framgångsrik tillväxtpolitik handlar om att skapa goda grundläggande samhällsinstitutioner, en ändamålsenlig och fungerande infrastruktur, väl fungerande processer kring tillstånds-givning, planering med flera, samt att sköta det grundläggande välfärdsuppdraget – inte minst skola, vuxenutbildning och barnomsorg – på ett optimalt sätt. Forskarna hittar några resultat som man lyfter fram, dels en indikation på ett positivt samband mellan socialt kapital och tillväxt i kommuner, dels att företagarnas subjektiva upplevelse av kommunpolitikernas attityder till företagande har ett visst positivt samband med den lokala tillväxten, och för det tredje att politisk stabilitet har ett visst positivt samband med den lokala tillväxten. Däremot visar rapporten att det lokala samarbets-klimatet (råder samförstånd eller konflikt mellan politiska partier) inte har ”någon förklaringskraft”, skriver forskarna. Det senare går lite på tvärs mot äldre forskning som betonat vikten av gott samarbetsklimat i kommunerna. Även Gunnar Wetterberg12 betonar att kommunens roll inom näringspolitiken är att skapa gynnsamma lokala villkor. Den viktigaste uppgiften är att kommunen sköter sina egna funktioner så bra som möjligt, skriver Wetterberg, och syftar både på sådant som direkt påverkar näringslivet – framför allt infrastruktur – och mer indirekta åtgärder.

12 Wetterberg (2000): Kommunerna

FramtidensMotala

23

Städer och dess betydelser I projektet Framtidens Motala – en utvecklingsplan för tillväxt är det framför allt staden Motala som fokuseras. Det bygger på stadens funktion som tillväxtmotor för omlandet och omgivande landsbygd. Hur sambanden ser ut beskrivs nedan. Allt fler kommer att bo i städer i framtiden. Städer sägs vara motorer när det gäller att utveckla framtidens samhälle och den befolkningsexplosion i städerna som förutspås avgör hur vår framtid utvecklas. Konkurrensen är enorm mellan städer såväl inom ett land som mellan städer i olika världsdelar, säger PwC13 i en rapport från år 2006. Vad är det då som driver utvecklingen? Ett konstaterande först: Sverige saknar idag en definition för vad en stad är. Däremot så finns definitioner över tätorter, vilket är samhällen med sammanhängande bebyggelse med minst 200 invånare. Glesbygdsverket har ytterligare en definition av tätorts-område. Historiskt hänger stadsbegreppet ihop med rättigheter att bedriva handel och för detta utfärdades stadsprivilegier. Motala fick sina

13 PriceWaterhouseCooper

privilegier år 1881. Under medeltiden började s.k. stadsprivilegier delas ut, vilket gav en ort rättigheten att kalla sig för stad och att bedriva handel. Under samma tidsperiod fanns även s.k. köpingar, vilka var mindre handelsplatser men utan stadsrättigheter och därför underordnade städerna. Regleringen av handeln var kungamaktens sätt att driva in skattemedel. Systemet med handelsprivilegier upphörde under 1800-talet och 1862 års kommun-reform indelade Sverige i landskommuner och stadskommuner. Senare års reformer har medverkat till att stad har upphört som begrepp. Däremot finns det kommuner som kallar sig för stad, exempelvis Stockholms stad, men i juridisk mening är Stockholm en kommun. Varför städer växer brukar förklaras med s.k. agglomerationsfördelar14 och syftar på de ekonomiska fördelar som uppstår när ekonomisk aktivitet koncentreras. Produk-tiviteten stiger om ekonomisk aktivitet koncentreras. Agglomerationsfördelar ger upphov till det som kallas skalfördelar, vilket innebär att det är mer lönsamt att producera storskaligt än småskaligt, p.g.a. att den genomsnittliga styckkostnaden sjunker vid större produktionsvolymer. Tillväxtanalys15 beskriver också ett antal perspektiv att se på fördelarna: ”Ett sätt att se på agglomerationsfördelar i städer är att koppla dem till möjligheten att sprida olika entiteter; det är lättare att transportera eller överföra varor, människor och idéer mellan företag och individer i mer tätbebyggda områden. I grund och botten handlar agglomerationsfördelar om tran-sportkostnader, brett definierat. Ju närmare människor bor varandra desto snabbare, lättare och billigare går det att transportera varor, tjänster, människor, kapital och idéer”.

(Tillväxtanalys 2010/065 Städer och tillväxt s.10)

14 En förklaring av begreppet är: När det finns ömsesidiga fördelar för berörda parter att vara tätt placerade, till exempel genom att dra till sig fler kunder eller nyttja anläggningar gemensamt 15 Finns flera rapporter som skrivits 2010-2011, se www.tillvaxtanalys.se

FramtidensMotala

24

Det finns andra sätt att beskriva fenomenet än att överföring av varor, människor och idéer underlättas av större befolknings-koncentrationer. En annan vanlig uppdel-ning för uppkomsten av agglomerations-fördelar är att peka på de mekanismer som ligger bakom dess förekomst. Vanligt är att peka på tre möjliga mekanismer som föranleder agglomerationsfördelar: delning, matchning, lärande. Om vi tar matchning på arbetsmarknaden som exempel kan vi konstatera att större städer har en större mängd av arbetstagare med varierande kompetenser, som i sin tur ökar möjligheten för en arbetsgivare att hitta en lämplig arbetstagare. Omvänt torde en större stad underlätta för en arbetstagare att hitta en lämplig arbetsplats. Produktionen i vissa regioner är också betydligt högre än i andra delar av Sverige. Generellt har större och tätare städer har en högre arbetsproduktivitet, än mindre och glesare bebodda städer. Det finns dock exempel på mindre städer som har mycket hög arbetsproduktivitet. ”Näringslivet i större städer kännetecknas dessutom av att vara mer kunskapsintensivt, att ha en högre branschdiversifiering, samt att vara mer specialiserat inom tjänstesektorn. Detta resultat tyder på att vissa branscher utvecklas bäst i stora städer, medan andra branscher utvecklas bäst i mindre städer och på landsbygden. En gynnsam regional och nationell tillväxt handlar således om att främja och ta vara på koncentrationsfördelarna i städerna, samt att stad och land, och olika typer av städer, identifierar sina komparativa fördelar och utvecklas inom dessa”.

(Tillväxtanalys 2011:08 Städer och deras tillväxtförutsättningar, s. 6)

De branscher som kännetecknas av stora koncentrationsfördelar, lokaliserar sig främst i städerna och speciellt i stora städer, medan branscher med små koncentrationsfördelar främst lokaliserar sig på landsbygden eller i mindre städer. En ökad specialisering ger flera fördelar, men kan i främst mindre städer leda till en ökad sårbarhet, skriver Tillväxtanalys, som också pekar på att det är en svår balansgång för politiken att främja

specialisering samtidigt som man ska försöka hantera sårbarhetsproblematik. Ser vi till mindre städer som Finspång eller Oxelösund blir orten oerhört beroende av en dominerande aktör. Det finns också ett beroendeförhållande mellan stad och land, där man byter nyttigheter och där landsbygden förser staden med nyttigheter och staden förser landsbygden med en plats för handel och för att mötas samt ett större utbud av offentlig och kommersiell service. Figur 1. Självförstärkande tillväxt i stora regioner. Källa: Tyréns Temaplan.

Kommunala förutsättningar för tillväxt Av genomgångarna ovan framgår det att det är svårt att entydigt avgöra vilka tillväxt-politiska instrument är det som ger effekt för en kommun som Motala. Det saknas i stor utsträckning kunskap om vad som är effektiva tillväxtinstrument, så för Motalas del gäller det att försöka hitta sin egen väg baserat på de lokala förutsättningarna och med utgångspunkt från de analyser som görs fortsätta arbetet för att främja den lokala och regionala tillväxten. Vilka förutsättningar behövs Det finns en rad olika intressent-organisationer, sakkunniga och konsulter som beskriver vad som behöver göras för att en kommun ska växa och bli framgångsrik.

”SUPERMULTIPLIKATOR”

Geografisk marknadspotential

Lokalisering av företag med skalfördelar

Attraktivitet för företag med skalfördelar

Växande marknad

FramtidensMotala

25

Karios Future beskriver till exempel att följande faktorer är av stor vikt för att få framgång:

- en stor regional arbetsmarknad - högt utbildad befolkning - låg kommunalskatt - nyföretagande

Samtidigt spanar Kairos Future in viktiga områden för framtiden som trygghet och kultur för att göra en kommun attraktivt. Det finns också beskrivningar från Tillväxtanalys16 om vad som behövs för att en ort ska bli attraktiv som bygger av studier av mindre orter. Det krävs framför allt:

• bra infrastruktur (vägar, kommunikationer, bredband)

• god offentlig service (skolor, vårdcentral, barnomsorg, affär, mack, bankomat osv)

• närhet till arbetsmarknader • attraktivt boende (gärna nära vatten) • goda sociala strukturer (föreningsliv,

kyrka, idrottsklubbar, ideella organisationer, hem och skola, eldsjälar, mm.)

I den ansökan som Motala kommun gjorde till Tillväxtverket citerades en forskare – Thomas Niedomysl - som beskriver att åtminstone något av följande villkor måste vara uppfyllda för att en kommun ska få en positiv befolkningsökning:

- Staden måste vara väl integrerad i en större lokal arbetsmarknadsregion

- Staden måste kunna erbjuda en hög boendekvalitet

- Staden måste ligga i närheten av en storstad.

16 Tillväxtanalys 2011:11; Orter med befolkningsökning

Vid besök i Motala i september 2012 redovisade Thomas Niedomysl17 forsknings-resultat som visar att vi flyttar inte i någon högre utsträckning av miljörelaterade skäl. Det är i större utsträckning jobb, studier och sociala skäl som styr flyttningar till annan ort. I den studie som Thomas Niedomysl genomförde för några år sedan och som rörde de som flyttade över 20 kilometer uppgav 26 procent av de tillfrågade att de flyttat på grund av jobb, 17 procent angav studier. Endast var tionde uppgav miljörelaterade skäl. Se tabell nedan. Det tycks vara livsfasen som styr önskemålen om bostadsort. Barnfamiljer och unga par funderar på kvaliteten på skolor. Äldre värderar närhet till släkt. Diagram 12. Personer som flyttat över 20 kilometer. Källa: Thomas Niedomysl

Den enkätundersökning som projektet låtit göra under hösten 2012 (se ovan) visade också att de flesta av respondenterna som hade flyttat till Motala hade gjort det p.g.a. av arbete (36 procent) och familjeskäl var det näst vanligaste skälet (ca 20 procent). Endast 6 procent angav att man flyttade till Motala p.g.a. naturen eller staden. 17 Niedomysl är kulturgeograf och verksamhet vid Lunds universitet och disputerade 2006 med en avhandling om migration och platser attraktivitet

FramtidensMotala

26

Ytterligare en enkät kommer att skickas ut till ett urval inflyttare för att få mer underlag för analyser.

Strategier och tillvägagångssätt Hur går man då tillväga? Finns det en medicin för tillväxt? Arena för tillväxt18 beskriver vad man kan göra:

• Utarbeta en gemensam vision och dito strategier utifrån en omvärldsanalys

• Identifiera tillväxtbranscherna och eldsjälarna

• Öka samverkan mellan kommunerna i regionen. Inte bara driftsamverkan utan också utvecklingssamverkan mellan kommuner, näringsliv, stat och det civila samhället. Tänk regionalt

• Fördela arbetet och utse spelledare. Alla kan inte göra allt. Fokusera på ledarskapet, det samlade.

• Skapa arenor, mötesplatser, öppenhet. Kommunicera

• Arbeta med förhållningssätt och anda

• Agera uthålligt. Men var inte rädda att ompröva och ändra strategierna (gör om – gör rätt)

Det här har vi till delar redan tagit fäste på. Tillsammans med Regionförbundet Östsam samverkar vi mer, visionen och strategierna är med i processen. I samverkan med Tillväxt Motala m.fl. jobbar kommunen med

18 Arena för tillväxt är en organisation som ägs av Sveriges Kommuner och Landsting, Swedbank och ICA

att utveckla näringslivet och skapa fler arenor och mötesplatser. Ett ledarskapsprogram som riktar sig till företrädare för näringsliv, politik och kommunal förvaltning planeras till hösten 2013 för att skapa en gemensam agenda och gemensam hållning för utveckling av näringslivet i Motala.

Vad kommuner borde göra enligt PwC: Kommuner borde också ha bättre koll på trender i samhället, menar PwC. En tydlig vision behövs för att stärka det strategiska arbetet med att skapa tillväxt på alla områden. Positiva resultat av en strategi kommer när alla medarbetare är engagerade och vet sina respektive roller och ansvar för att implementera den givna strategin. Rätt beteende är nyckeln till framgång och där blir ledarskapet viktigt, om än inte hela lösningen.

Kommuner bör ta fram åtgärdsplaner för att se till att de har rätt kompetens på ledningsnivå, enighet kring en strategisk agenda och kapacitet att sätta fokus på hur framtiden ska finansieras och effektiviseras

Ordination för Motala Med utgångspunkt från mitt arbete som projektledare framstår det som det finns en rad olika förutsättningar som måste vara på plats i vårt lokala arbete och i synnerhet kommunens inre arbete. Viktiga punkter i detta är:

1. En vision som är tydlig och där åtgärder utgår från visionen

2. Överenskommelse mellan de politiska blocken om stora frågor, stora investeringar och gemensam-ma idéer för framtiden

3. Samspel och ledningsdialog inom kommunen

4. Förtroende för politisk ledning 5. Förtroende för

tjänstemannaledningen 6. Förtroende från omgivningen och

näringslivet 7. En stark handlingsorientering för att

genomföra det som är viktigast för Framtidens Motala

FramtidensMotala

27

Sedan måste det finnas en utbredd förståelse för kommunens roll som möjliggörare för näringslivet. Det brukar omnämnas som att ”kommunen ska kratta manegen” för näringslivet. Det gäller för kommunens politiker och tjänstemän att förstå vilken service som ska ges. Myndighetsutövning ska utföras rättssäkert och på ett sätt som stärker förtroendet för kommunen hos företag, föreningar och organisationer. Oavsett ärende eller omständigheter ska bemötandet alltid vara korrekt. Att förstå hur stort beroendet är av omvärlden är grundläggande och även hur lokal tillväxt skapas eller hur man kan ”kratta i manegen” för företagen måste alla politiker, chefer och medarbetare ta till sig. Det är viktigt att man förstår hur man kan medverka till att skapa bra förutsättningar för företagsamhet, entreprenör-skap och innovationer. Det ingår också i det som ska vara generell kunskap i Motala kommun. Som kommunal organisation behöver vi ge både tydliga besked och motiverade beslut. För att undvika osäkerhet behöver vi lokala, hållbara överenskommelser över tid mellan politiska partier som också bidrar till att skapa tydliga och stabila regler som ger en ”institutionell stabilitet”. Det gäller att undvika

• Osäkerhet • ”Långbänkar” • Kommunalt engagemang som leder

till osund konkurrens • Bristande transparens • Affärer, skandaler och maktmissbruk

Exempel på extraordinära fysiska miljöer i Motala stad som kan få ett nytt innehåll i framtiden:

Södra stranden av Motalaviken – bostäder och service

Klubbudden/Torpeden 2 – SAAB:s område vid Vättern, bostäder och verksamhet

Bondebacka – bostäder och fritidsliv

Bangårdsgatan/stationsområdet som gränsar mot Motala Ström – kontor och bostäder

Bromma – nya villatomter

Gamla Motala Verkstad – kultur och företagande

Hamnen/Stadsparken – boende och verksamheter

Folkets Park – hotell, verksamheter för besöksnäring/turism, inkörsporten till Varamobaden

FramtidensMotala

28

Diskutera och reflektera Formulera din egen framtidsvision för Motala – vad innehåller den, hur beskriver du visionen? Vilka idéer har du för att skapa lokal tillväxt i Motala? Inom vilka områden kan vi göra mer med befintliga resurser? Vilka arenor och mötesplatser saknar vi i Motala? Kan man prata om något som kan kallas ”Motalaandan”? Hur kan vi få ett innehåll i detta fenomen? Vilka aktörer måste aktiveras? Hur kan vi engagera och mobilisera fler som vill vara med och påverka Motalas framtid? Finns det andra aktiviteter som du vill medverka till att få till inom projektet Framtidens Motala? ANTECKNINGAR ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- ---------------------------------------------------------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- ----------------------------------------------- --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

FramtidensMotala

29

5 Motalas framtid Har vi kris i dagens Motala? Det kan definitivt diskuteras och svaret beror på perspektiven och vad vi upplever. Kriser är på ett sätt bra för att samla alla aktörer för att komma samman och arbeta för att övervinna krisen. Det finns de som menar att Motala haft en helt annan inställning till den faktiska utvecklingen och inte sett företagsned-läggelser och ökande arbetslöshet som en kris. En som gett uttryck för det är Västerviks kommunstyrelseordförande Harald Hjalmarsson som pekat på hur olika kommunerna agerat till följd av Electrolux nedläggning i de bägge städerna, där Västervik på alla sätt försökte kompensera för förlusten av arbetstillfällen och lyckades med ett antal etableringar, varav en del med statlig hjälp19. Hjalmarsson menar att det är viktigt att inte sticka under stol med när det är kris. Det hjälpte Västervik att mobilisera hela kom-munen. Skapa arenor för där näringsliv, medborgare och tjänstemän kan mötas för att enas om en gemensam väg framåt, är en annan lärdom från Västervik. Kris eller inte kris. Oavsett svaret och oav-sett jämförelserna med hur andra kommuner upplevt stora omställningar, så finns det många frågor att ta tag i. Det är också en anledning till att projektet Framtidens Motala kommit till. Det finns definitivt en reell hotbild som framkommer i kapitel 4 och som framför allt består i att vi inte klarar att växa befolkningsmässigt och när det gäller fler arbetstillfällen. En sådan utveckling riskerar att leda till en neråtgående spiral med fler utflyttare, färre jobb, ökade kostnader för kommunen med fler som behöver olika typer av stöd etcetera. Ibland behöver man en yttre fiende för att mobilisera många, och här har vi nog

19 Se artikelserien Vägen ur krisen som finns på nätet

”fienden” – hotet att vi inte kan vända utvecklingen och att det istället blir mycket sämre i framtiden på många områden! Som beskrivits finns det också goda förutsättningar för en positiv utveckling i kommunen och i staden Motala. Vi kan och ska bli fler invånare, få fler och växande företag med fler sysselsatta och det går att utveckla besöksnäring. Samtliga tre faktorer bidrar till att öka välståndet genom att fler jobb genereras. Kunde vi skapa Göta Kanal, vara banbrytande när det gäller tillverknings-industri med precision som gav epitetet ”Motalapassning”, få till det ”tysta kylskåpet”, utveckla teknologi inom radio, tv, kommunikation och IT med mycket mera, så kan vi utveckla många områden – ekonomiskt, socialt, ekologiskt – som gör oss minst lika framgångsrika i framtiden. Men det finns flera viktiga omständigheter som behöver falla på plats. Den viktigaste är att skapa stort engagemang för en gemensam, antagen agenda för att utveckla Motala. Om många drar åt samma håll skapas en stor kraft i de framåtriktade processerna. Med uthållighet, långsiktighet och modiga beslut kommer vi att se förändringar över tid som gör Motala till en ännu mer attraktiv boplats. Samverkan krävs inte bara inom kom-munen och inte bara mellan kommunen och näringslivet. Det allt större omvärldsbe-roendet gör det viktigt att samarbeta med grannkommuner och regionala aktörer. Som framkommit verkar det som förtroende, tillit och socialt kapital vara förknippat med lokal tillväxt. För att det ska uppstå krävs bland annat möten mellan människor och då är alla typer av organisationer, föreningar och andra mötesplatser av godo. Genom att mötas och diskuteras kan en gemensam agenda för framtidens Motala ta form under 2013 och 2014.

FramtidensMotala

30

Men var börjar framtidsresan? Vem är det som ska göra det? Går det att skapa en medskaparanda i Motala trots individuali-seringstrenden som pågått under lång tid? Det finns alltid en risk på en ort som Motala, som varit dominerad av stora företag och en stor kommunapparat, att uppdraget så att säga delegeras uppåt – ”det är kommunen, som ska göra det”, tycks ha varit och är fortfarande en vanlig uppfattning. Därifrån är det inte långt till att uttrycka besvikelser över att det inte händer mer, att fel saker prioriteras och att inget görs. Inget kan vara en mer felaktig beskrivning av det gemensamma – kommunens uppdrag och insatser, där över 3 500 anställda varje dag gör sitt för att göra Motala kommun till en väl fungerande kommun och ser till att det finns förutsättningar till exempel i form av förskolor, skolor, vård och omsorg, gator, parker, fritid och kultur. Det finns väldigt många politiker, de allra flesta fritidspolitiker, som bara har en övergripande mission – att göra Motala bättre. Förhoppningsvis är uppfattningen och inställningen om att ”det är kommunen som ska göra det” på väg att förändras mot ett mer inkluderande synsätt att ”det är vi som måste göra det”. Föreningar, företag, organisationer, eldsjälar, entreprenörer, offentliga aktörer inkl. kommunen och medborgarna tillsammans – det är vi som ska göra det. Det finns många uttryck som också pekar på betydelsen av hur vi tänker och agerar. John F. Kennedy pekade på vikten av att vi själva kan göra skillnad i citatet: “Ask not, what your country can do for you. Ask what, you can do for your country”. I överförd bemärkelse: Fråga inte vad Motala kan göra för dig, utan vad du kan göra för Motala. Ett gammalt svenskt ordstäv är ”själv är bäste dräng”. Ett sätt att börja kan vara att delta och diskutera i de olika forum som finns eller kan skapas.

Vinner jag något själv? Ska vi lyckas få fler att vara med och förändra och utveckla Motala krävs det att det blir tydligt vilka vinster det kan finnas för var och en. Vilka vinster? Svaret är kanske givet? Alla vill väl i någon mening vara framgångsrik och tillhöra det vinnande laget. Framgångsrika kommuner kopplas samman med befolkningsökning med mera. Men svaret kan också bero på vilken position man har eller vilket perspektiv man anlägger. Vad händer med

- antalet arbetstillfällen - bostadspriser - värdet på gjorda investeringar - affärer, butiker, service - ortens attraktivitet

om vi blir fler i Motala? För ungdomar ger en ökad lokal tillväxt större möjligheter till ett rikt förenings- och fritidsliv och större underlag för utbildning, men förmodligen ännu viktigare är att det skapas fler jobb i staden. För politiker, chefer och medarbetare i kommunen är en del av svaret att en lokal tillväxt kan öka möjligheten att attrahera medarbetare. En positiv tillväxtspiral gör det enklare på många andra sätt, till exempel genom att det påverkar bilder och attityder till kommunen. Fler arbetstillfällen bidrar på olika sätt till att färre behöver stöd i olika former. För näringslivet finns det möjligheter i att tillväxten också attraherar fler kompetenta människor som kan tillgodose behoven av arbetskraft. För föreningslivet växer möjligheterna att få stöd från ett bredare näringsliv och fler människor som har intresse av att engagera sig i verksamheterna.

FramtidensMotala

31

För de som bor i Motala finns det också andra vinster. Fler boende ger bättre underlag för service- och tjänster. ”Jobs follows people” är ett uttryck för detta. Normalt sett finns det också ett samband med ökande värde på lägenheter, villor, fastigheter och andra investeringar. Med fler invånare och fler jobb stärks också den kommunala ekonomin.

Aktiviteter för Framtidens Motala En del av de aktiviteter som är planerade för den fortsatta dialogen och processen i projektet är bland annat:

- Deltagande i Motala Expo - Blogg om Framtidens Motala - Chattar i olika sammanhang - Diskussioner med föreningar,

organisationer, företag och kommunala verksamheter

- Workshoppar om boende och bostadsbyggande, centrumhandel och externhandel, besöksnäring, evenemang, platsvarumärke, mötes-platser med flera teman

- Framtidens Motala utvecklar ledarskap för tillväxt, ett program för

att bygga en gemensam plattform som genomförs hösten 2013

- Kunskapsseminarier med olika teman

- Föreläsningar/seminarier för allmänheten under hösten 2013

- Medborgardialoger - med mera

Till sist Det behövs vilja och mod för att kunna utveckla det Motala vi vill se i framtiden. Jag brukar citera en strof ur Margareta Ekstrands dikt ”Instruktion för skalbaggar”: För att man ska kunna flyga måste modet vara aningen större än rädslan - och en gynnsam vind råda. Nu råder det en gynnsam vind för Motalas utveckling. Fönstret mot framtiden är öppet, vi har stöd och support från många, nu måste vi se till att göra det vi kan för att utveckla staden och med den hela kommunen. Sven-Inge Arnell projektledare

Lämna gärna dina synpunkter, reflektioner och idéer för det fortsatta framtidsarbetet till projektledare Sven-Inge Arnell. Telefon 0141-22 50 83 eller 0725-65 59 01 E-post: sveninge.arnell@motala.se Blogg: www.framtidensmotala.se

FramtidensMotala

1

Referenslista Skriftliga och muntliga källor Ansvarskommittén, SOU 2003:123: Utvecklingskraft för hållbar välfärd. Delbetänkande av Ansvarskommittén Ansvarskommittén, SOU 2007:10: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft. Ansvarskommitténs slutbetänkande Ansvarskommitténs skriftserie: a. Färre kommuner av Björn Sundström och Lennart Tingvall, mars 2006 b. Staten och kommunerna av Sören Häggroth, december 2005 c. Statens nya geografi av Daniel Brandt och Erik Westholm, juli 2006 Arena för tillväxt: Sveriges Nya Geografi 2012 Arena för tillväxt: Presentation av Roland Lexén vid konferens i Stockholm 15-16 oktober 2012 Arnell, Sven-Inge (2010): Arbete för alla? Kartläggning av den sociala ekonomi i Östergötland, publicerad som rapport av Regionförbundet Östsam Bergström, Fredrik (2010): Framtidens handel Erlingsson, Gissur, Moodysson, Jerker och Öhrvall, Richard: Regional och lokal tillväxtpolitik. Vad kan och bör offentliga aktörer göra? Tillväxtanalys. Working paper/PM 2011:28 Fjertorp, Jonas, Larsson, Rolf G., Mattisson, Ola (2012): Kommunal tillväxt. Konsten att hantera lokala förutsättningar. Rapport 7 i Natkom-serien. Karlsson, Nils & Skånberg, Ola (2012): Matchningen på svenska arbetsmarknaden. Underlagsrapport nr 9 till Framtidskommissionen. Lundblad, Niklas, 2000: Fönster mot framtiden. Då, nu och sedan – framtidsforskarens bild av framtiden. Uppsala Publishing House Niedomysl, Thomas: Seminarium vid BIS-dagen den 28 september 2012 i Motala. Nutek (2006 a); Internationaliseringen driver på strukturomvandlingen i Nya Fakta och Statistik, nr 9, mars 2006-11-12 PriceWaterhouseCooper 2006: Cities of the future – global competition, local leadership Regionförbundet Östsam: Regionalt utvecklingsprogram 2030 Regionförbundet Östsam och Mikael Sonesson PM (2012): Antalet äldre – idag och imorgon SCB. Ny befolkningsprognos 2012. www.scb.se Sveriges Kommuner och Landsting (2010): Vägval för framtiden. Utmaningar för det kommunala uppdraget mot år 2020. Sveriges Kommuner och Landsting (2008) och Per Lennart Börjesson: Välfärdsmysteriet. Kommunsektorns utveckling 1980-2005 Tapper, Hans: Östergötlands ekonomiska utveckling 1990-2007, publicerad som rapport av Regionförbundet Östsam Von Otter, Carsten, 2003: Låsningar och lösningar i svenskt arbetsliv. Slutsatser från en trendanalys. Arbetslivsinstitutet

FramtidensMotala

2

Wahlin, Karl (2013): Enkätundersökning inom Framtidens Motala Wetterberg, Gunnar (2000): Kommunerna. SNS förlag Wilkinsson, Richard & Pickett, Kate (2010): Jämlikhetsanden – därför är mer jämlika samhällen nästan alltid bättre samhällen. Karneval förlag Tillväxtanalys rapport 2010:065: Städer och tillväxt Tillväxtanalys rapport 2011:08: Städer och deras tillväxtförutsättningar Tillväxtanalys rapport 2011:11: Orter med befolkningsökning Tyrens Temaplan underlag från Ulf Strömqvist från 2006

FramtidensMotala

3