Framtider Tema:Förort

GrinGonumret 2007

2 framtider tema:förort 3framtider tema:förortintroduktion

När jag skriver den här krönikan sitter jag på min balkong och tittar ut över lövträd, höghus och en röd neonskylt som sitter på ett tak några kilometer härifrån, i Fittja. Jag är en förortsbo. Allt jag behöver finns i närheten av mitt hem: min familj, mitt jobb, ett grönområde, en badstrand och ett enormt centum. Jag kommer nog bo här i många år framöver, för att jag så gärna vill. Men också för att jag inte har råd att köpa en lägenhet i innerstan! Det här numret av Framtider är ett samarbete mellan Institutet för Framtidsstudier och tidningen Gringo. Gringo startades 2004 av förortsbor som inte kände igen sig själva eller sina hemtrakter i den ensidigt negativa rapporteringen från massmedier. Gringo har många gånger beskyllt mainstream-media för att ha en fördomsfull bild av förorten. Den här tidningen är ett försök att föra tillbaka debatten om förorterna till en mer verklighetsbaserad och sansad nivå. Vi vill skriva om allt bra som väntar runt betonghörnet, men ryggar inte för att också publicera prognoser som är dystra. Ännu en anledning till att Gringo samarbetar med Institutet för Framtidsstudier är att vi hoppas få fler av Gringos läsare att bli intresserade av vetenskap, och fler akademiker att bli intresserade av förorten. Om några decennier står vi där, i framtiden. Men framtiden är ingen oanmäld gäst som plötsligt dyker upp. Framtiden är en plats vi bygger varje dag genom att plugga, jobba, rösta och framför allt älska varandra. Ärligt talat är jag inte ett dugg orolig för framtiden.

Inti Chavez Perez

människan har alltid varit fascinerad

av framtiden. förr spådde vi med hjälp av

kristallkulor, orakel och tecken i naturen.

idag är teknikerna mer vetenskapliga och

forskare försöker se på trender och tendenser

för hur olika saker utvecklar sig, för att

sedan dra slutsatser om den framtida

utvecklingen. Systematiska framtidsstudier

har funnits sedan 1960-talet, då stora sociala

och politiska förändringar skedde samtidigt

som man blev mer medveten om tänkbara hot

mot mänskligheten – miljö förstöringen och

överbefolkningen till exempel. På 70-talet

utvecklades därför många institut för

framtidsforskning i olika länder. i Sverige

ledde en utredning till att Sekretariatet för

framtids studier bildades 1973. Sekretariatet

ombildades senare till institutet för

framtidsstudier, ett forsknings institut som

bedriver framtidsstudier på vetenskaplig grund.

forskningen är tvärvetenskaplig och har som

mål att ge en långsiktig samhällsanalys och

stimulera till en öppen och bred diskussion

om framtida möjligheter och hot.

i tidningen du håller i finns en massa

påståenden om framtidens förort – hur den

kommer att se ut, hur man tar sig dit och vem

som bor där. men, vi kan ju ha fel. det finns

faktiskt inget facit för vad som händer förrän

efteråt. Poängen med framtidsstudier är att

provocera medborgare, politiker och experter

till handling. Våra beslut idag bidrar

till att forma framtiden. fakta kan

tydliggöra alternativen.

Förorten väntar en ljus framtid

foto: martin Vallin

redaktion

Chefredaktör

inti ChaVez Perez

inti@gringo.se

ansvarig utgivare

Joakim Palme

joakim.palme@

framtidsstudier.se

art director

JaCob huurinainen

jacob.h@mac.com

Projektledning & text

linnéa PontVik

neanord@gmail.com

tema: förort

höghusförorter, eller kort sagt förorter,

beskrivs lättast i jämförelse med andra

platser. till skillnad från innerstäder ligger

förorter utanför stadens påstådda mittpunkt.

i jämförelse med villaförorternas invånare

är förortsborna mer etniskt blandade och har

sämre ekonomi.

massmedier och politiker framställer ofta

förorterna som Sveriges problembarn. många

menar att förorterna är utanförskapets Sverige,

där invånarna fastnar i arbetslöshet och dåliga

kunskaper i svenska. Vart är förorterna på väg?

i det här numret kan du läsa om segregation,

om hur framtidens förorter kommer att planeras

och om vem som kommer att bo där.

omslagsfoto

Sima koreniVSki

tryck

trydellS tryCkeri ab

tack till

Julia falkerby

Vad är framtids­forskning?

4 framtider tema:förort 5framtider tema:förortkort om framtiden

det blir allt vanligare att man

tar hjälp av naturen för att

utveckla ny teknik. forsknings-

grenen kallas bionik och går ut

på att använda naturens egna

lösningar för att göra snabbare

bilar, vattenavstötande material

och andra smarta saker. till

exempel har forskare vid max

Planck institut für metall-

forschung i Stuttgart börjat

utveckla en form av sko som kan

göra bäraren till Spindelmannen.

tekniken är samma som flugor

använder för att kunna stå på

lodräta ytor. de har ett slags

kuddar täckta med hår, som gör

att kontaktytan blir maximal,

samtidigt som de utsöndrar ett

klibbigt sekret så att de fäster

ännu bättre. när kommer de andra

superhjältarnas egenskaper att

bli verklighet för oss vanliga

dödliga? lP

ett ekologiskt alternativ till

kremering och kistbegravning kan

snart bli verklighet. tekniken

heter frystorkning och är skon-

sammare mot miljön än dagens

begravningsmetoder. Processen

går ut på att sänka ner en död

människa i flytande kväve vilket

gör den avlidne stel och skör.

Genom att utsätta den ömtåliga

kroppen för vibrationer får man

den att falla sönder till

millimeterstora delar som sen

rensas från tungmetaller och

vatten. Som avslutning läggs

pulvret i en kista av majs-

stärkelse. inom ett år från

gravsättningen har kistan och

dess innehåll förmultnat.

bakom metoden står det svenska

företaget Promessa organic.

men innan metoden kan användas

måste en ändring ske

i begravningslagen. Ch

Framtidsförortens befolkning blir yngre

Sveriges befolkning åldras och allt färre barn föds. Samtidigt är en stor generation unga människor som är på väg ut i arbetslivet just nu. Det får förstås konsekvenser för hur arbetsmarknaden ser ut i framtiden. Snart går 40-talisterna i pension, samtidigt som den stora kullen 80-och 90-talister är på väg ut på arbets- och bostadsmarknaden. 40-talisterna är många och de har det gott ställt ekonomiskt. Det innebär att Sverige förlorar en massa pengar i skatteintäkter samtidigt som kostnaderna för vård och omsorg av den åldrande befolkningen ökar. Men den stora ungdomsgenerationen som är på väg ut på arbetsmarknaden nu kan också vara bra för Sveriges ekonomi, eftersom det plötsligt blir många fler som kan jobba.

Framtidens utbildningsmöjligheter styr Enligt Thomas Lindh, professor i nationalekonomi och forskningsledare på Institutet för Framtidsstudier, så beror det hela mycket på hur politikerna hanterar utbildnings-väsendet i Sverige. Han menar att det är viktigt med en snabbare utslussning i arbetslivet för studenterna än idag. Dessutom borde de högre utbildningarna yrkesanpassas ännu mer, tycker Thomas Lindh. Han ser också en risk för att det ökade antalet högutbildade människor i Sverige gör att de med lägre utbildningsnivå trängs ut från arbetsmarknaden.

– Många av 40-talisterna är lågutbildade och har jobb inom servicesektorn, vården, industrin och så vidare. Vem ska ta över deras jobb? Det blir allt fler högutbildade i Sverige och de är ofta överkvalificerade för sådana arbeten, men ändå är det de högutbildade som får de jobben, säger Thomas Lindh. Det problemet gäller även läraryrket. – Högskolan hamnar ju också i en väldigt konstig situation när hälften av lärarna plötsligt pensioneras eftersom de är 40-talister, säger Thomas Lindh.

Många unga betyder ökad rörlighet på arbetsmarknadenThomas Lindh konstaterar att arbetsmarknaden blir rörligare i framtiden. Människor är inte längre lika bundna till en och samma arbetsplats, eller ens ett och samma land. Den ökade rörligheten kan bero på flera olika saker. En sak är att yngre människor ofta är mer flexibla och positiva till förändringar än äldre. Dessutom blir det allt vanligare med nya, lösare anställningsformer som till exempel projektanställningar.

Migrationen ökar men diskrimineringen måste minskaEn annan orsak till den ökade rörligheten är migrationen. Att ha specialistkompetens blir allt viktigare för att öka sin konkurrenskraft när många slåss om jobben - men >

global befolknings­utVeckling syns i förorten

flugan Visar Vägen

frystorka dig efter döden

Vi blir allt mer mobila

i förorten bor många med utländsk

bakgrund. det finns inga tendenser

till att detta kommer att för-

ändras. därför påverkas framtidens

förortsbefolkning av hur många som

flyttar in och ut ur landet.

– den lokala verkligheten i

förorten har att göra med den

globala migrationen, säger Joakim

Palme som är sociolog och Vd på

institutet för framtidsstudier.

han konstaterar att många

människor i åldrarna 20-35 år

söker sig till andra länder,

däribland Sverige, för att få

bättre livsvillkor. de kommande

åren kommer vi därför att kunna

dra nytta av den stora ökningen

av antalet unga människor i

nordafrika, mellanöstern och

asien. men eftersom födelsetalen

går ner även i dessa regioner –

precis som de tidigare gjort i

europa – kommer vårt hopp därefter

att få ställas till afrika söder

om Sahara. men, flyttströmmarna

går åt mer än ett håll. många

unga svenskar flyttar också

utomlands för att få jobb

eller av andra orsaker. lP

källor: Sika / SCb, illustrerad

Vetenskap och Promessa organic

illuStration: andreaS SamuelSSon text: linnéa PontVik

– För unga människor kommer en ökad rörlighet på arbets marknaden innebära att det blir lättare att få jobb.

mobilsamtalen ökar mer och mer

samtidigt som den fasta telefonin

minskar. Så här ser statistiken

ut från 2002 till 2006. lP

År

2002

2003

2004

2005

2006

Fast telefoni,

miljarder

trafikminuter

51,9

48,4

45,8

40,6

33,1

Mobil telefoni,

miljarder

trafikminuter

6,3

6,7

7,6

9,9

12,6

6 framtider tema:förortframtidSförortenS befolkninG blir ynGre

personer med utländsk bakgrund sorteras ofta ut i början av urvalsprocessen trots att de har rätt kompetens. Där menar Thomas Lindh att diskrimineringen på arbets-marknaden måste minska på ett eller annat sätt för att vi inte ska få problem att hitta rätt person till rätt jobb. Enligt honom behöver politikerna lätta på restriktionerna för arbetskraftsinvandringen för att lösa problemet. Men även personer med utländsk bakgrund som idag har svårare att ta sig in på arbetsmarknaden än infödda svenskar kan få det lättare i framtiden, enligt Thomas Lindh. – Men det behövs insatser från samhället för att allt ska fungera. Fler måste kunna jobba i den offentliga sektorn med till exempel vård och då krävs att staten inte skär ner på resurserna. Det blir ett problem när skatteintäkterna minskar, på något sätt måste resurserna omfördelas. Om det inte sker inom det offentliga så kommer

ny raPPort om rörliGheten

På arbetSmarknaden

en ny studie som gjorts vid

institutet för framtidsstudier

visar att rörligheten inte bara

beror på vilken konjunktur det är

för tillfället, utan också på

utbildningsnivå. i lågkonjunktur

mister fler lågutbildade än

hög utbildade sina jobb, och när det

blir högkonjunktur igen så får inte

lågutbildade tillbaka jobben i

samma utsträckning som hög-

utbildade. både antalet nedlagda

jobb och antalet ny skapade jobb är

också färre för de låg utbildade än

för de högutbildade.

ifau-rapport 2007:12 är skriven av

marie Gartell, ann-Christin Jans

och helena Persson.

familjemedlemmar att tvingas ta hand om varandra, vilket också kan innebära att invandrare blir ännu mer segregerade för att de inte har sin familj här, säger Thomas Lindh.

Både bra och dåligt med den ökade rörlighetenAtt arbetsmarknaden blir rörligare på det här sättet är både positivt och negativt. Det är alltså bra att människor byter jobb oftare, men samtidigt kan det skapa en otrygghet för dem som är anställda någonstans om siktet hela tiden är inställt på att man ska röra sig vidare i arbetslivet. – För unga människor kommer en ökad rörlighet på arbetsmarknaden innebära att det blir lättare att få jobb. Men samtidigt kommer många unga människor hit från andra länder vilket motverkar den tendensen lite, säger Thomas Lindh. *

9framtider tema:förort

framtidens förort

med bra kommunikationer oCh fina

Grönområden blir framtidenS förort

ännu bättre att leVa oCh arbeta i.

här förklarar olika forSkare hur

förorten kan nå dit.

foto: raSmuS norlinder

10 framtider tema:förortkVinnan På torGet 11framtider tema:förort

kommunikationeridaG är det inte SJälVklart att Stanna På Sin boStadSort för att

träffaS, arbeta oCh utbilda SiG. bor man i förorten är det Snarare

tVärtom. de fleSta åker in till Stan för att arbeta eller Gå i Skolan

eller umGåS. men hur Ska framtidenS förort Se ut för att bli mer

attraktiV att leVa oCh Verka i? oCh hur Ska fler kunna loCkaS dit?

text: linnéa PontVik

12 framtider tema:förort

dag tar många bilen när de ska förflytta sig. Det beror på att kollektivtrafiken i många fall är dåligt utbyggd. Thomas Lindh är professor i national-

ekonomi och forskare på Institutet för Framtidsstudier. Han menar att framtidens kollektivtrafik måste bli bättre om människor ska vilja bosätta sig i förorten. – Närhet är en fråga om kommunikationer. Om kommunikationerna fungerar så är det inget problem för folk att bosätta sig långt bort från stadskärnan, säger Thomas Lindh. Arbetsplatser behöver också goda kommunikationer, menar Thomas Lindh. Som exempel påpekar han att arbetsplatserna utanför stadskärnan finns längs tunnelbanelinjerna. – Det är nödvändigt för att folk ska vilja arbeta där. 1950-talets ABC-förorter med idealen om att man skulle ha både arbete och centrum nära sitt hem fungerade inte riktigt. Det var svårt för de arbets platserna att hitta arbets kraft eftersom de låg för långt bort för andra än människorna som bodde i just den förorten, säger Thomas Lindh.

Svårt att bygga ut kollektivtrafikenAtt resa mellan närliggande förorter är ibland mer tids krävande än att åka in till stan, åtminstone med kollektiv trafik. I en undersökning som gjordes av Region- och Trafikplanekontoret i Stockholm under våren 2007 fick ett antal ungdomar tycka till om huvudstadsregionens framtid, till exempel när det gällde kommunikationer. Många uttryckte missnöje med att Stockholm är uppbyggt så att man nästan alltid måste ta sig in till någon knutpunkt i stan för att byta till en annan tunnelbanelinje, när det egentligen är väldigt nära fågelvägen. Mer tvärförbindelser skulle kunna lösa problemet, och sett ur miljösynpunkt är det bäst om det blir spårtrafik. Men nya områden som utvecklas är svåra att försörja med spårbunden trafik

från början eftersom spåren är svåra och dyra att bygga ut. Idag byggs inte många nya spår, trots att nya bostadsområden poppar upp som svampar ur marken. Flera nybyggda orter utmärks av att de bara går att nå med bil – trots att många olika forskare har visat att vi behöver skära ner på biltransporterna för miljöns skull.

Skapa genomfart istället för återvändsgränderMen det är inte bara kollektivtrafiken som behöver byggas ut, annan infrastruktur måste också förändras för att skapa attraktiva förorter. Jerker Söderlind är forskare inom stads planering och infrastruktur på KTH och har jobbat mycket med de här frågorna. – Det måste byggas mer genomfartsgator i förorterna, så att de blir naturliga mötes- och handelsplatser. Inte fler motorleder som går förbi förorterna, men däremot gatu- korsningar, stadsavenyer och promenadvänliga stråk. Det är i den där korsningen som möten uppstår. Idag är många förorter istället som återvändsgränder, säger Jerker Söderlind.

Närmare till jobbet innebär minskat resandeIdag är vi mer eller mindre beroende av transporter för att klara av vardagen. De flesta pendlar varje dag till arbete och skola, och köpcentrum byggs längs motorvägarna vilket oftast kräver tillgång till bil. Många forskare är oroade över ett fenomen som kallas urban sprawl. Det innebär att staden sprids ut så att det blir långt mellan stadsdelarna eller orterna, vilket gör att transporterna ökar ännu mer. Enligt Jerker Söderlind borde städer planeras enligt närhets principen. Om det skapas möjligheter att arbeta, utbilda sig, umgås och utnyttja olika former av service i förorterna så behöver förortsborna inte resa lika mycket. Förorterna kommer att bli mer attraktiva både för dess invånare och för företag. *

om du tyCker att det är

intreSSant

med stadsplanering och hur det

kan se ut i framtiden, kolla in

www.urban-advantage.com, ett

företag som gör digitala bilder av

hur urbana miljöer (alltså städer)

skulle kunna se ut i framtiden.

text: linnéa PontVik

2007. det är forskningsgruppen för

miljöstrategiska studier på kth som

står bakom, och de presenterar

olika förslag för framtidsstaden

när det gäller allt från resande

och infrastruktur till

energianvändning och boende.

läs mer på www.infra.kth.se/fms/

På webbplatsen skiftar bilderna

så att man ser skillnaden från det

gamla till det nya. det finns mest

bilder av städer i uSa.

om du Vill läSa mer om hur en

framtidsstad kan tänkas se ut så

kan du läsa boken bilder av

framtids staden, som gavs ut våren

förorter behöVer kommunikationer för att

öVerleVa. om männiSkor inte kan ta SiG dit oCh

därifrån Så blir det inte lika attraktiVt att bo

där. fråGan är hur man kan löSa tranSPortfråGan i

framtiden, Så att både förortSborna oCh milJön

drar fördel aV det.

I

kommunikationer

grönområdenmånGa förorter GränSar till Stora Grönområden men ändå

uPPleVer männiSkor i innerStäderna en Större tillGånG

till Grönytor än förortSbor. i framtiden kan den till-

GånGen beGränSaS efterSom StädernaS naturområden minSkar.

text: Christan hoffmann

16 framtider tema:förort 17framtider tema:förortGrönområden

tudier visar att närhet till grönska har positiva effekter på människan. Grönområden ger möjligheter att motionera samtidigt som de

ökar trivseln, bidrar till minskad stress och fungerar som mötesplatser. Önskemålet för många människor är att bo centralt och ändå ha nära till grönområden från sin bostad. Grönområden är dessutom viktiga för att bevara den biologiska mångfalden. I många svenska städer är de också en del av stadens identitet. Det gör dem viktiga att skydda. Många grönområden blir idag till naturreservat, som är den vanligaste skyddsformen för att bevara natur i Sverige. Ändå minskar grönområdena i städerna.

Grönytor exploaterasStorstäderna växer och får fler invånare och det leder till bostadsbrist. Högre hus skulle kunna vara en lösning men i Sverige finns en viss tveksamhet till att bygga för mycket

på höjden. Bostäder byggs i utkanterna av städerna eller på outnyttjade ytor. Det handlar i första hand om oattraktiva industriområden eller mindre naturplättar. Men den ständiga förtätningen av storstäderna leder även till att populära grönområden försvinner. Det kan dock ha sina fördelar – genom att bygga ihop segregerade områden med områden som inte är segregerade så kan den etniska boendesegregationen minskas på sikt.

Förortsborna hittar inte till grönområdena Avståndet till naturområden har stor betydelse för hur mycket människor använder dem. Därför är det viktigt att behålla och utveckla grönområden som ligger nära människors bostäder. Förortsinvånare som bor i höghus saknar egna trädgårdar och därför skulle man kunna tro att de använder sina grönområden mer än innerstadsbor

och de som bor i villaförorter, men i själva verket är det tvärtom. Alexander Ståhle som är doktorand i stads -planering på KTH har undersökt hur människor upplever tillgången till närliggande naturområden. Hans slutsatser visar att de som bor i innerstäderna känner att de har en större tillgång till grönområden än förortsborna. – När människorna i innerstäderna går till tunnelbanan passerar de flera parker på vägen. De som bor i förorterna rör sig inåt staden och kommer därför sällan i kontakt med grönområdena i utkanterna, säger Alexander Ståhle. Det kan också finnas andra orsaker till skillnaden mellan innerstadsbor och förortsbor när det gäller att utnyttja grönområdena. Thomas Elmqvist som är professor i systemekologi på Stockholms Universitet tror att det har att göra med bristande trygghet, dålig skötsel och för lite infor mation om att grönområdena finns. En lösning kan vara att öka engagemanget i förorterna, menar Thomas Elmqvist.

Stora grönområden binder ihop istället för att isoleraHur grönområdena ser ut kan också ha betydelse för intresset. I innerstäderna är grönområdena små och uppdelade medan många förortsbor har tillgång till stora grönområden i utkanterna av förorterna. Ett exempel är Järvafältet i nordvästra Stockholm. Man kanske tror att sådana stora grönområden riskerar att isolera förortsbor från varandra, men Thomas Elmqvist tror tvärtom, att människor kan mötas i grönområdena istället. Men då krävs att förortsborna börjar intressera sig mer för dem än idag. Ett sätt att öka engagemanget och intresset är annars att skapa helt nya grönområden i förorten. – Parkplanering är viktigt. Dagens fokus ligger på att bevara. Men vi måste även bli bättre på att skapa nya naturområden för att kunna möta den framtida stadens behov, säger Alexander Ståhle. *

S

»Vi måSte bli bättre På att SkaPa

nya naturområden för att kunna

möta den framtida StadenS behoV«

alexander Ståhle

»närhet är en fråGa om kommunikationer. om

kommunikationerna funGerar Så är det inGet

Problem för folk att boSätta SiG lånGt bort

från StadSkärnan« thomas lindh

20 framtider tema:förortilluStration: anna Giertz text: ChriStian hoffmann

Segregation går att hitta på alla möjliga nivåer i samhället. Den kan till exempel bero på vad man har för utbildning, yrke eller etnicitet. Segregationen kan vara självvald eller påtvingad. Ordet innebär att vissa grupper är avskilda från samhället. Det kan bero på utbildningsnivå, yrke eller etnicitet. Studier visar att den etniska boendesegregationen har ökat sedan början av 1990-talet. Idag finns segregerade stadsdelar i nästan alla stora och medelstora svenska städer. Ofta är det höghusförorterna som räknas som segregerade områden. – Vi skulle inte se någon segregation om det inte fanns platser som lockar eller tvingar till sig olika typer av befolkningsgrupper, säger Per Strömblad som är stats vetare på Institutet för Framtidsstudier.

Marknaden styr– Egentligen har människor ganska likartade bedömningar när det kommer till vad som är attraktivt. Det återspeglas i priserna på bostadsmarknaden. Så länge det finns olika typer av bostadsområden är det inte realistiskt att tro att vi kommer att kunna minska segregationen till noll, berättar Per Strömblad. De som har svårt att hävda sig på bostadsmarknaden är ungdomar, studenter och invandrare. Många människor i de grupperna har inte råd att köpa bostadsrätter och småhus. De hamnar i förorterna eftersom det är billigt att bo där. – Flyttningar av det här slaget kan förstärka segre ga tionen ännu mer eftersom andra befolknings-grupper flyttar därifrån, säger Per Strömblad.

Segregation

Attraktivare boendeFör att bryta segregationen måste förorterna locka till sig människor från olika samhällsklasser. En sätt kan vara att göra områdena mer attraktiva att bo i. Redan nu pågår en uppfräschning av förorterna. Idag bor många förortsbor i hyreshus, och i Frankrike gick det så långt att höghus sprängdes bort. Det gav möjligheter att skapa fler grönområden och andra sorters boendeformer. – Att skapa fler bostadsrätter och småhus skulle ge människor möjligheten att göra bostadskarriär utan att behöva flytta. Samtidigt kan det även locka nya grupper till förorten, säger Per Strömblad.

Ojämnt och orättvistTrenden är att människor med hög status, oftast infödda grupper, flyttar från de segregerade stadsdelarna för att bosätta sig i mer attraktiva områden. De med låg status, oftast invandrade svenskar, blir kvar. Det har gjort att den ekonomiska statusen med tiden blivit allt mer kopplad till etnisk bakgrund. I jämförelse med Sverige som helhet har förorten en högre arbetslöshet, risken att råka ut för ett våldsbrott är större, valdeltagandet är lägre och fler går ut med ofullständiga betyg från grundskolan. – På papperet har alla lika rättigheter men i praktiken finns det ganska stora skillnader. I dagsläget tillåter vi en situation som gör att vissa människor får sämre möjligheter att agera som medborgare i samhället, menar Per Strömblad. Personer som bor i olika områden kan få olika uppfattningar om deras egna möjligheter i samhället. >

23framtider tema:förort

Till exempel hur stor chans de har att få jobb. – Det är viktigt att förortsborna får ta del av den information och de resurser som finns i samhället. Det kan ske genom riktade stöd för att hjälpa dem att lättare komma i kontakt med arbetsmarknaden, säger Per Strömblad.

Två olika scenarionPer Strömblad tror att segregationen på arbetsmarknaden kan förändras på två olika sätt. Det första scenariot är att kraven i arbetslivet kommer öka. Till exempel har människor utan utbildning, som förut jobbade med hantverksyrken, svårare att få jobb idag. Om kraven ökar blir det svårare för människorna i de segregerade områdena att bryta sig loss eftersom de har sämre möjligheter att utveckla den kompetens som krävs. De saknar också i många fall de rätta sociala kontakterna för att få jobb. Segregationen skulle öka ytterligare. Det andra scenariot som är mer positivt är att Sverige får en god ekonomisk utveckling. På tio år har arbetslösheten halverats och med den stora yrkesgruppen fyrtiotalisterna i startgroparna för att gå i pension kommer

Storstadssatsningen var ett

åtgärdsprogram för att minska

segregationen. Satsningen pågick

1998-2005 och inkluderade 24

det i framtiden bli brist på arbetskraft. Om det sker en rejäl nedgång av arbetslösheten kommer många segregerade områden att försvinna.

Bättre betygMänniskor i förorterna skaffar sig allt högre utbildning. De har fortfarande lägre utbildning än människor i övriga landet men klyftan minskar. Hösten 2000 infördes det fria skolvalet. Det innebär att elever idag har möjligheten att gå på gymnasieskolor utanför den egna kommunen. De med höga betyg tenderar att välja att gå i skolor där genomsnittsbetygen är höga. Det ger elever från förorterna möjligheten att skapa nya sociala kontakter men har samtidigt ökat kunskapssegregeringen. – Som invandrare behöver betygen inte bli bättre om man byter från en skola i ett segregerat område. Invandrare som går i en skola med många invandrare presterar oftast bättre än invandrare som går i skolor med många infödda. Orsaken kan vara att skolor med många invandrare ges särskilda stöd som gör att de blir bra på att undervisa elever med skilda bakgrunder, berättar Lars Brännström som är forskare på Socialstyrelsen. *

SeGreGation

SÅ här MÅnga procent av 20-64- Åringarna i StockholM,

göteborg och MalMö hade jobb Mellan 1997-2004.

SÅ här MÅnga procent av 24-64-Åringarna i StorStadSoMrÅdena

hade Mer än tvÅÅrig gyMnaSieutbildning Mellan 1997-2004.

Källa: Integrationsverket

segregerade stadsdelar.

integrationsverket fick i uppdrag

att redovisa utvecklingen i de

olika områdena. i början av 2007

kom en rapport som visar uppdaterad

statistik på bland annat hur många

som fick jobb och gick gymnasiet

under satsningen.

90 90

2004 20042003 20032002 20022001 20012000 20001999 19991998 19981997

Utrikes födda män Utrikes födda kvinnor

Inrikes födda män Inrikes födda kvinnor

1997

80 80

70 70

60 60

50 50

40 40

30 30

20 20

10 10

0 0

Storstadssatsningen Stockholms a-region

Malmös a-region Göteborgs a-region

24 framtider tema:förort

I alla tider har torget varit en mötesplats. Här handlar man och umgås. Men i takt med att konsumtionen ökar byggs allt fler förortscentrum om och glasas in, fräschas upp för att öka lönsam­heten. Det gör att vissa människor stängs ute.

I Skärholmens Centrum skiner solen och torghandeln är i full gång. Jordgubbar och pelargonior trängs i stånden. Solen glittrar i de grunda bassängerna, gubbar och gummor sitter tillsammans med barnfamiljer på bänkarna runt omkring. På ena sidan torget finns kommunikationer i form av tunnelbanestation och bussar, på andra sidan öppnar sig den maffiga shoppinggallerian. Just nu byggs den om för att kunna ta emot ännu fler besökare. Det hela ska vara klart i september 2008, men det finns redan idéer på en fortsatt utbyggnad. Bland annat funderar man på att glasa in den sida av torget som tunnelbanan finns på.

Så ser framtidens torg utMötesplatser skapas där handel finns, enligt Jerker Söderlind som är forskare i stadsplanering och infra-struktur på KTH. Därför kommer inte torgen att försvinna, men kanske i sin nuvarande form. Jerker Söderlind tror att framtidens torg är inglasade. Det ser vi början på redan idag, med de förortscentrum som fräschas upp genom att bland annat glasas in.

Alla får inte vara på framtidens torgIdag ökar konsumtionen mer och mer. Många förorts-centrum köps upp av internationella bolag som har som mål att göra dem mer lönsamma. Det handlar om att skapa rätt mix av affärer och miljö så att omsättningen maximeras. När centrumen byggs om och glasas in så stängs vissa människor ute, nämligen de som inte kan eller vill konsumera. Dessutom försvinner små butiker som inte kan hävda sig i konkurrensen från de stora kedjorna, eller som inte passar in i mixen. Offentliga utrymmen riskerar plötsligt att inte längre vara lika offentliga. Det är därmed inte självklart att framtidens torg kommer att fylla samma funktion som dagens, förutom när det gäller kommersen. Möjligheten att träffas begränsas dessutom till centrumets öppettider, och demokratiska rättigheter som att demonstrera för att framföra sin åsikt blir svårare. Idag är det Polisen som ger tillstånd till demonstrationer, men ett inglasat centrum som är privatägt blir en gråzon mellan privat och offentligt utrymme. Därför frågar Polisen ofta centrumägarna vad de tycker – och då blir det lätt ett nej.

Glaset är inte alltid en nackdelPetter Björkman är journalist och driver tidningen Södra sidan, som ges ut i Skärholmen med omnejd. Han är inte alls negativ till inglasningen av torg och centrum, han tror att det kan bli bra. >

Mötesplatseller glaspalats

text: linnéa PontVik foto: Sima koreniVSki

daGem, alazar oCh daVid leker medan deraS mammor Vilar i SkuGGan en bit bort.

qumquatS-förSälJninG i Skärholmen.

26 framtider tema:förort 27framtider tema:förortmöteSPlatS eller GlaSPalatS

– Det byggs ju om för att fräschas upp. Jag tycker att Skärholmens torg är det perfekta torget, med sin mix av människor och lagom mycket kommersialism. Jag tror inte heller att någon stadsplaneringsarkitekt i världen vill bygga bort fungerande mötesplatser som den här. Men en liten uppfräschning av torget skulle bara vara bra, glas är snyggare än betong. Shoppingstaden kommer att locka fler människor hit för att handla, men torgets karaktär kommer inte att försvinna för människorna som bor här kommer ju att stanna kvar, säger Petter Björkman.

Framtidens centrum nås med bilEtt potentiellt hot mot förorternas centrum och torg är byggandet av stora affärskomplex utanför städerna. Fler och fler köpcentrum växer upp i motorvägskorsningar

där marken och lokalhyran är billig. Stadskärnor och förortscentrum dräneras på sitt innehåll och affärerna tar med sig människorna ut till de jättelika varuhusen. Jan Amcoff som är kulturgeograf på Institutet för Framtidsstudier nämner Borlänge som ett exempel. Köpcentret Kupolen invigdes 1990 och har sedan dess byggts på med två plan, ett 1995 och ett 2005. Fler och fler butiker från Borlänge centrum flyttar till Kupolen, och stadskärnan blir därmed tömd på både affärer och människor. Idag finns 80 butiker där och det är inte bara Borlängeborna som åker dit – Kupolen är Dalarnas största köpcentrum med 4,6 miljoner besökare om året. Jan Amcoff pratar om det funktionalistiska samhället som har tvingat fram den här typen av uppdelning i städerna. – Idag bor människor på ett ställe, arbetar på ett annat

ramo aGir SälJer blommor På torGet.

han är här näStan hela daGarna.

fernando dimarino oCh hanS dotter är i

Skärholmen för att umGåS. när hon bor hoS

Sin mamma kör fernando brödbil.

och konsumerar på ett tredje. Man tar bilen och stor handlar, det finns inte längre mötesplatser utan baktanken att folk ska konsumera. Själva idén med dagens torg är att man råkar strosa förbi, och det går ju förlorat när man måste ha bil eller åka kollektivt för att ta sig till affärerna, säger Jan Amcoff. Men han är inte helt säker på att förortstorgen kommer att försvinna i framtiden. – Det kommer att bli flera köpcentrum i framtiden, men inte bara på bekostnad av stadskärnorna och förortstorgen. Köpcentrum byggs framför allt på tom mark medan städerna och torgen finns kvar. Fast dagens centrum har gått ner sig. De är slitna och butikslokaler som finns kvar används bara för att de är billiga, av de butiker som inte har råd eller passar in i de nya köpcentrumen, säger Jan Amcoff.

Upplevelsekonsumtionen ökarHur konsumtionen ser ut har också betydelse för utform-ningen av framtidens mötesplatser. Jerker Söderlind menar att det finns en inriktning mot mer upplevelse konsumtion än tidigare. – Rena inköp kan vi sköta på nätet. Idag är det upplevelsekonsumtion som restaurangbesök, utflykter och spel som lockar istället, säger Jerker Söderlind. Samtidigt vill folk titta på varorna någonstans. Det kan innebära att framtidens mötesplatser samlar olika sorters konsumtion. Allt från biograf och spelhall till matbutik och andra affärer kan samsas på samma plats, för att inte tala om olika sorters restauranger. Såna mötesplatser finns redan idag. Täby Centrum, Kista galleria och Heron city i Skärholmen är några exempel. I det avseendet är framtiden redan här. *

Gun WåGer är 85 år oCh har bott i

Skärholmen i tolV aV dem. hon triVS Som

fiSken i Vattnet.

max montalVo oCh Sonen anthoni från

tumba har åkt hit för att handla.

28 framtider tema:förort

Att bli svensk är att bli accepterad av andra svenskar och att börja leva på samma villkor som dem. Journalisten, läraren och debattören Jolin Boldt har finlandssvenskt ursprung och kom till Sverige från Finland 1977. Hon minns att det var svårt att bli accepterad i det svenska samhället från början. – När jag kom hit på 70-talet hade finnarna väldigt låg status, på samma sätt som utomeuropeiska invandrare har det idag. Och jag märkte inget av assimileringstanken, finnar var liksom finnar. Men jag kom hit precis innan brytningen då det började komma massa invandrare från andra länder. När de kom så steg man plötsligt i graden som en kork. För varje ny invandrargrupp som har kommit hit har finnarna blivit mer och mer accepterade, säger Jolin Boldt. Hon har svårt för det vänliga överseendet som många invandrare utsätts för, tanken att ”tänk vad du är duktig ändå fast du inte är svensk…”. – En gång var det en kvinna som sa till mig att ”du har ju bott här så länge och du talar ju svenska så jag tycker nog att man kan kalla dig svensk”. Hon sa det som att hon gav mig en gåva. Det är någonstans där som begreppet svenskhet blir väldigt komplicerat, säger Jolin Boldt.

Jobb en väg in i svenskhetenEn av de viktigaste faktorerna för att lyckas etablera sig

i det svenska samhället är att få ett arbete. Det skiljer väldigt mycket på sysselsättningsgraden mellan infödda svenskar och de med utländsk bakgrund, även om man är född här men med utländska föräldrar. Jolin Boldt jobbade som journalist redan i Finland. Hennes första jobb i Sverige var ett halvtidsjobb på Finlandssvenska riksförbundet, samtidigt som hon var mammaledig. Sedan frilansade hon i några år tills 1988 då hon fick sitt första jobb på en svensk redaktion. Hon har fått höra i efterhand att det varit diskussioner om huruvida hon skulle klara språket eller inte. Annars har hon inte haft några större problem att få jobb, kanske för att hon har varit påstridig och skaffat sig egna möjligheter, men också för att hon kommer från Norden och har varit här länge. Statistiken visar att det är lättare att få jobb ju längre man har bott i Sverige.

Lättare för nordiska invandrarePå 1960- och 70-talen hade vi främst arbetskrafts-invandring och då kom de flesta invandrarna från Norden - en av dem var Jolin Boldt. Från och med 1980-talet var de nordiska invandrarna i minoritet istället. Och idag är sysselsättningsgraden 19 procent högre för personer med nordiskt ursprung än för personer från länder utanför Europa. Men om slutsatsen att tiden i Sverige spelar roll för sysselsättningsgraden stämmer, så borde det också >

Vägen till svenskhetSveriges migration ökar och vi blir fler och fler svenskar. En stor del av höghus förorternas befolkning utgörs av invandrare. Frågan är vad som krävs för att bli svensk och om det kommer att bli lättare eller svårare i framtiden.

foto: Sima koreniVSki text: linnéa PontVik

30 framtider tema:förort 31framtider tema:förort

Så här många procent av de utländska medborgarna har röstat i kommun fullmäktigevalen från 1976 – 2006

källa: SCb

0

10

19811976 1986 1991 1996 2001 2006

20

30

40

50

60

70

VäGen till SVenSkhet

innebära att de grupper som kommer hit idag får lättare att hitta jobb i framtiden. Olof Bäckman är sociolog på Institutet för Framtidsstudier. Han har forskat kring invandrade personers situation på arbetsmarknaden och har också kommit fram till att de nya svenskarna har lättare att få jobb ju längre de har varit här. Han menar också att det blir lättare att ta sig in på arbetsmarknaden ju närmare Sverige ens ursprungsland ligger. Dels för att språket och samhällsystemet i hemlandet oftast är ganska likt Sveriges – men också för att man är mer lik svenskar till utseendet. De som ser annorlunda ut har svårare att få jobb. Det är det som kallas strukturell diskriminering och den verkar vara svår att få bukt med. Däremot har de som kommer hit nu lättare att få jobb än de som kom hit på 1990-talet under den ekonomiska krisen. Hur lätt det är att ta sig in på arbetsmarknaden för invandrare beror förstås på hur den ser ut i allmänhet för tillfället. Om det går bra så får fler jobb, om det blir sämre tider så är det invandrarna som åker ut först.

Svennar hänger med svennarAtt bli svensk kan också handla om att börja umgås med folk tvärs över de etniska gränserna. Jolin Boldts man är svensk och hon säger att det gav henne en genväg in i ”det vanliga” Sverige, men det är inte lika lätt för alla. – Ragnvald, en vän till mig, kom hit på 50-talet som byggjobbare. Idag är han en bit över 70. Han hade bott här i 30 år innan han för första gången bjöds in till ett svenskt hem. Då är ändå både han och hans fru svensktalande, och har till och med hus i skärgården. Så det finns nog ganska mycket skrankor, säger Jolin Boldt.

Ju mer svensk, desto större valdeltagandeEngagemanget i det svenska samhället kan också spegla hur väl integrationen har lyckats. Ett sätt att visa engagemang på är att rösta. Kommunalvalen är öppna även för utländska medborgare som har uppehållstillstånd, men i riksdagsvalet får bara svenska medborgare rösta. Jolin Boldt blev svensk medborgare efter fyra år i

Sverige. Det var mest för att hennes barn skulle slippa krångla med ett finskt medborgarskap när de ändå skulle växa upp här. För henne själv betydde det inte så mycket känslomässigt, däremot var det praktiskt för att hon var engagerad och ville rösta. Personer med utländsk bakgrund, som det kallas när man är född utomlands eller när båda ens föräldrar är det, har annars traditionellt sett ett lägre valdeltagande än infödda svenskar. Skillnaden syns i statistiken för svenska medborgares valdeltagande. Av de personer som har blivit svenska medborgare röstade 69 procent i valet 2006. Bland personer som alltid har varit svenska medborgare röstade 83 procent. Siffrorna hade bara ökat med några tiondels procentenheter sedan valet 2002, men mer hos dem som alltid har varit svenska medborgare. I kommunalvalen 2006 gick deltagandet för utländska medborgare för första gången upp, från 35 till 37 procent. Enligt Per Strömblad som är statsvetare och sociolog på Institutet för Framtidsstudier kan det bero på flera saker. En är att valdeltagandet i allmänhet var större i det senaste valet, vilket i sin tur kan ha att göra med att utgången var mer oviss än på länge. En annan är att staten flera gånger har genomfört insatser för att öka den demokratiska delaktigheten i invandrartäta bostadsområden, som att ha information om valet på flera språk till exempel. Innan dess låg det still eller sjönk mellan valen, sedan första gången ”invandrare” fick rösta 1976. Men Per Strömblad menar att det är svårt att säga varför. – Denna grupp är svår att följa över tid eftersom den varierar så pass mycket. Många blir svenska medborgare och det kommer till flera och andra grupper. Beroende på deras bakgrund kan de utländska medborgarna som grupp i framtiden bestå av fler politiskt intresserade och resurs-starka individer, men det kan också bli precis tvärtom. Per Strömblad och hans kollega Per Adman har också gett ut en rapport om hur valdeltagandet skiljer sig åt beroende på varifrån man kommer till Sverige. De kom fram till att nordiska invandrade har större valdeltagande, vilket kan bero på att de har lättare för att lära sig språket och dessutom har ett politiskt system som liknar vårt. >

kVinnor män

32 framtider tema:förort

om du Vill läSa Pers & Pers rapport om

valdeltagandet så heter den utanför demokratin?

– del 3, resurser för politisk integration.

den finns att hämta hem på mångkulturellt Centrums

hemsida, eftersom integrationsverket som beställde

rapporten lades ner den 1 juli 2007. adressen är:

www.mkc.botkyrka.se/biblioteket/Publikationer/

utanfordel3.pdf

antal PerSoner Som erhållit

SVenSkt medborGarSkaP

1960: 8 452

1970: 11 539

1980: 20 833

1990: 16 770

Föreningsliv som en väg till svenskhetAtt delta i föreningsliv är ett sätt att lära sig mer om det svenska samhället samtidigt som man jobbar med att bevara kultur och traditioner. Föreningarna kan bli en mötesplats för den egna gruppen – och samtidigt en möjlighet att engagera sig politiskt. Per Strömblad har studerat föreningsliv i 100 olika kulturföreningar i Stockholmstrakten. Han berättar om något som kallas socialt kapital, alltså hur mycket förtroende människor har för varandra och för samhället, och hur mycket de engagerar sig i till exempel föreningsliv. Per Strömblad och hans medarbetare har kommit fram till flera saker. En är att det sociala kapitalet verkar vara större i stora föreningar, kanske för att de har bättre möjligheter att organisera sig och större resurser. Det andra är att det verkar finnas mer socialt kapital i de föreningar som har många olika aktiviteter, alltså de som inte bara har specialiserat sig på fotboll till exempel. Han har också sett att det verkar vara själva engagemanget och den sociala samvaron som är viktig i föreningen, inte själva aktiviteterna i sig. Men det tycks även finnas en skillnad mellan olika etniska grupper. De som har bott i Sverige länge, kanske i flera generationer, sysslar mer med att bevara sin kultur och sina traditioner än med samhällsengagemang. Det gäller till exempel

finska föreningar. Anledningen är troligen att de grupperna är mer etablerade i det svenska samhället än andra som kommit hit senare, och därför finns inte samma behov av att lära sig hur Sverige fungerar och hur man engagerar sig politiskt. Jolin Boldt är enligt henne själv ”ingen förenings-människa” men hon har ändå varit med i finlandssvenska föreningen ett tag. – Jag skulle inte ha gått med frivilligt men när jag började på Finlandssvenska Riksförbundet så var det anständigt att gå med, säger Jolin Boldt.Hon upplever att invandrarföreningarna kan vara lite kontraproduktiva för att de är relativt slutna grupper, men förstår å andra sidan att människor söker sig till den gemenskap som kan finnas i en förening. – Men i och för sig ska jag egentligen inte säga någonting för jag har själv skapat egna grupper (skratt). För åtta, nio år sen skapade jag en grupp som heter Kärringklubben. Den bestod uteslutande av kvinnor som var intresserade av integration och invandringsfrågor. Vi ville påverka debatten som oftast fördes av män och dessutom ganska jobbiga sådana. Jag tänkte att man inte kan lämna över allt till Mauricio Rojas och Kurdo Baksi och dom där. Nånstans måste vi andra också kunna höras, säger Jolin Boldt. *

VäGen till SVenSkhet

2000: 43 474

2005: 39 573

2006: 51 239

Från invandrarpolitik till integrationspolitik

Invandringen till Sverige började under efterkrigstiden, 1945 – 1970. Innan dess fanns ingen politik för hur invandrare skulle tas emot. Från början tyckte politikerna att invandrarna skulle assimileras, alltså anpassas till det svenska samhället och » bli svenskar « så fort som möjligt. Efter ett tag kom man på att det inte var så smart att tvinga invandrarna in i svenskheten. 1975 togs ett regeringsbeslut om att förändra invandrar politiken. Efter det fick invandrarna istället stöd att bevara sina kulturer och traditioner, samtidigt som de fick hjälp att ta sig in i det svenska samhället. Infödda svenskar fick också information om invandrarnas kulturer. Det var starten på det mångkulturella samhället. Invandringspolitiken hade blivit integrations politik och så är det än idag.Källa: Regeringsproposition 1997/98:16. Sverige, framtiden och mångfalden – från invandrarpolitik till integrationspolitik

boktiPS

forma framtiden! institutet

för framtidsstudier 2004

Svinalängorna. Susanna alakoski,

albert bonniers förlag, 2006.

bilder av framtidsstaden. tid och rum

för hållbar utveckling. anders Gullberg,

mattias höjer och ronny Pettersson,

Symposion förlag, 2007.

Sthlm at large - handbok om framtidens

Stockholm. färgfabriken, 2004.

om välfärdens gränser och det villkorade

medborgarskapet. Sou 2006:37, redaktör

Paulina de los reyes, Sou/fritzes, 2006

när långt borta blir nära – om rörlighet

och lokalsamhällets framtid. helena kåks

och erik Westholm, institutet för

framtidsstudier/Gidlunds förlag, 2006.

Svensk invandring och arbetsmarknaden.

anna essén, arbetsrapport/institutet

för framtidsstudier 2002:6

making their mark. lars brännström,

arbetsrapport/institutet för

framtidsstudier 2007:3

inkomst och ojämlikhet i Sverige 1951-2002.

mats Johansson, arbetsrapport/institutet

för framtidsstudier 2006:3

tunga trender i den globala utvecklingen. bo

malmberg och lena Sommestad, arbetsrapport/

institutet för framtidsstudier 2000:2

destination framtiden – Vägar mot ett

bärkraftigt transportsystem. författare

bl.a. Peter Steen och mattias höjer,

kfb-rapport 2000:66

Stadens renässans. Jerker Söderlind,

SnS förlag, 1998

k-samhällets framtid. åke e andersson,

ulf Strömquist, Prisma, 1988