Från analoga till digitala

TrygghetslarmVarför och hur?

Uppdraget från SocialdepartementetDetta ska öka 2013:- Andelen digitala trygghetslarm, i förhållande till antalet

trygghetslarm som kommunen har beviljat. Genom att:- Säkerställa att de trygghetslarm som kommunen beviljat

är digitala och fungerar.- Inrätta en support för frågor om trygghetslarm under

2013. - Ta fram och sprida en vägledning för nya sätt att arbeta

med trygghetslarm.

Historik- Hjälpmedelsinstituetet testade och

tog fram nya digitala lösningar under 2010-mars 2013

- Borås är framgångskommunen med mobila digitala larm (GSM)

- Växjö är framgångskommunen med fasta digitala larm (stadsnät)

- Tekniken fungerar!

Varför?Hela samhället digitaliseras!- Från pappersremsor till plastkort (SL)- Från Facits räknemaskiner till datorer- Från sättning med blytyper till digitala tidningar- Från koleldade till elektriska tåg- Från köer till klick på nätet (biljetter, tidbokning)- Från pappers- till digitala journaler- Från brev till mail- Från fotoalbum till bilder på Facebook- Från fast till mobil telefoni- Från analoga till digitala trygghetslam…

Varför?Telefoniutvecklingen!- Telefonnätet är helt digitaliserat. Redan!- 35% av fast telefoni kommunicerar över internet (IP)- Fasta internetabonnemang ökade med 9% 2012- Fasta abonnemang minskar- Mobila bredbandsabonnemang ökade med 34% 2012

Varför?Befolkningsutvecklingen!- 30-talsgenerationen (idag 73-83 år) är

den MINSTA uppmätta generationen- 40-talsgenerationen (idag 63-73 år) är den STÖRSTA

uppmätta generationen- Försörjningskvoten är NEGATIV (färre ska ta hand om

fler)

Hur?Ramavtal Kommentus!Upphandlingen har delats upp på fyra delområden:

1. Trygghetslarm - hela larmkedjan2. Trygghetslarm - larmkedjan exklusive kommunikation3. Separata trygghetslarm4. Separat larmmottagning

Leverantörer: Tunstall AB, Caretech AB, NEAT Electronics AB

Upphandlingsstöd hos SKI

Hur?Sveriges bästa…- Skolkommun- Näringslivskommun- Barnkommun- Inflyttningskommun

- TRYGGHETSKOMMUN!!!

Hur?Frågor att hantera! - Vem äger frågan? Från under-

sköterskor till kommunledning och politik

- Gör vi detta som ett avstamp mot framtidens digitala omsorg? Eller som en ”stuprörslösning”?

- Har vi i så fall en lämplig organisation? Som håller in i e-samhället/trygghetskommunen/välfärdskommunen?

- Hur lösa finansieringen? Långsiktig planering och koll på alternativkostnaden

- Ta fram policy för trygghetssamhället- Tala trygghetsfrågor – inte välfärdsteknologi!

Vad kostar det?

Hur ser det ut idag?- 200.000 larm- 10.000 (max) digitala- 9 kommuner registrerade för avrop hos Kommentus- 22 kommuner anmält intresse för avrop- Bäst erfarenheter finns hos Borås (mobila larm/GSM),

Växjö (fasta larm/stadsnät)

Typkommunen- 33.000 invånare- 1.000 larm- 420 personer på SÄBO- Både tätort och glesbygd- Alla larm byts samtidigt - Projektet pågår i 18 månader

Kostnader utöver ordinarie budgetKostnader som tillkommer till den ordinarie budgeten för trygghets-larm gäller projektledning och ökade kostnader för en IP-baserad teknisk lösning.

- Huvudprojektledare 1 600 000 kr

- Projektledare organisation och larmsamordning 375 000 kr- Installationskompetens 350 000 kr - Teknisk investering hyra, hela larmkedjan, per år 1 740 000

kr - Total investering 4 065 000

kr

Vad kostar alternativet?

Ett tankeexperiment som enbart tar hänsyn till ökade kostnader för särskilt boende och ökad telefonkontakt visar att kostnaden för manuell tillsyn och omsorg för en kommun med 1 000 larm då stiger med ca

44,3 Milj. kr.