5
Ett babybajsfärgat prov ger ett vackert gult hus och ett vackert gult prov ger ett ilande knallgult hus. « KARIN FRIDELL ANTER, FÄRGFORSKARE plus: 9 771653 031000 04 ISSN 1654-059X 52 HÄNDIGA SIDOR MONICA DARE om färg som inspiration JESSICA PERSSON SKOLADE OM SIG FRÅN KONDITOR TILL PLATTSÄTTARE nr 4: 2008 pris SEK 79 [inkl moms] NOK 79 DKK 79 ALLT OM YTSKIKT FÖR DIG SOM ÄR PROFFS » TAPETER KLÄ IN MED NÖTTER VÄGGEN ROOMSERVICE PRO # 4: 2008 » ALLT OM YTSKIKT FÖR DIG SOM ÄR PROFFS STORT TEST Tapetborstar ETT MED NATUREN Häng med till naturum Höga Kusten VI HAR BETYGSATT VÅRENS NYHETER 7 SÄTT ATT STOPPA TJUVEN RÄDD FÖR INBROTT? PÅ YTAN Platt fiberoptik Returvinyl Skimrande guld PRECISION PÅ PLATTAN omslag_rsp408.indd 1 2008-04-01 13:54:30

Från kaka till kakel

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Personporträtt av konditor som sadlade om till plattsättareFotograf: Nils BergendalPublicerat i Roomservice Pro, 04:2008

Citation preview

Page 1: Från kaka till kakel

Ett babybajsfärgat prov ger ett vackert gult hus och ett vackert gult prov ger ett ilande knallgult hus. « KARIN FRIDELL ANTER, FÄRGFORSKARE plus:

977

1653

0310

00

04IS

SN

165

4-05

9X

52HÄNDIGA SIDOR

MONICA DAREom färg som inspiration

JESSICA PERSSON SKOLADE OM SIG FRÅN KONDITOR TILL PLATTSÄTTARE

› nr 4: 2008 pris SEK 79 [inkl moms] NOK 79 DKK 79ALLT OM YTSKIKT FÖR DIG SOM ÄR PROFFS

»

TAPETER

KLÄ IN

MED NÖTTERVÄGGEN

RO

OM

SE

RV

ICE

PR

O #

4: 2

00

8 » A

LLT

OM

YT

SK

IKT

R D

IG S

OM

ÄR

PR

OF

FS

STORT TESTTapetborstar

ETT MED NATURENHäng med till naturum

Höga Kusten

VI HAR BETYGSATT VÅRENS NYHETER

7 SÄTT ATT STOPPA TJUVEN

52HÄNDIGA SIDOR

JESSICA PERSSON SKOLADE OM SIG JESSICA PERSSON SKOLADE OM SIG FRÅN KONDITOR TILL PLATTSÄTTAREJESSICA PERSSON SKOLADE OM SIG FRÅN KONDITOR TILL PLATTSÄTTAREJESSICA PERSSON SKOLADE OM SIG

› nr 4: 2008 pris SEK 79 [inkl moms] NOK 79 DKK 79ALLT OM YTSKIKT FÖR DIG SOM ÄR PROFFS

pris SEK pris SEK

TAPETERTAPETER

RO

OM

SE

RV

ICE

PR

O #

4: 2

00

8 »

AL

LT O

M Y

TS

KIK

T F

ÖR

DIG

SO

M Ä

R P

RO

FF

S

STORT TESTTapetborstar

ETT MED NATURENHäng med till naturumHäng med till naturum

Höga Kusten

VI HAR BETYGSATT VÅRENS NYHETER VÅRENS NYHETERVI HAR BETYGSATT VÅRENS NYHETERVI HAR BETYGSATT

MONICA DAREom färg som inspiration

7777777777 7 SÄTT SÄTT 7 SÄTT 7 ATT STOPPA ATT STOPPA7 ATT STOPPA7 TJUVEN TJUVEN 7 TJUVEN 7RÄDD FÖR INBROTT?

PÅ YTAN› Platt fi beroptik

› Returvinyl› Skimrande guld

PRECISION

plus:

977

1653 » Ett babybajsfärgat prov ger ett vackert gult hus och ett vackert gult

prov ger ett ilande knallgult hus. « KARIN FRIDELL ANTER, FÄRGFORSKARE plus:

7716

5303

1000 »

JESSICA PERSSON SKOLADE OM SIG JESSICA PERSSON SKOLADE OM SIG FRÅN KONDITOR TILL PLATTSÄTTAREJESSICA PERSSON SKOLADE OM SIG FRÅN KONDITOR TILL PLATTSÄTTAREJESSICA PERSSON SKOLADE OM SIG

PRECISION PÅ PLATTAN

omslag_rsp408.indd 1 2008-04-01 13:54:30

Page 2: Från kaka till kakel

12 R o o m s e Rv i c e P R o # 4 : 200 8

Från kaka till kakel

Jessica Persson bakade en tårta och fick

jobb som plattsättare. efter åtta år i yrket har

hon äntligen hittat sin stil.

text CeCilia Hjalmarsson foto nils bergendal

Roommate

mate_rsp408.indd 12 3/27/2008 16:29:50

Page 3: Från kaka till kakel

R o o m s e Rv i c e P R o # 4 : 200 8 13

Från kaka till kakel »

Jessica Persson är plattsättare vid Plattsättningsbolaget i Malmö.

mate_rsp408.indd 13 3/27/2008 16:30:08

Page 4: Från kaka till kakel

14 R o o m s e Rv i c e P R o # 4 : 200 8

I början av 2000-talet är det byggboom i Sverige. Skolornas färdigutbildade hantverkare räcker inte till för att stilla suget på arbetsmarknaden. Därför startar byggföretaget Interoc en egen plattsättarskola, som enbart riktar sig till tjejer.

– En kompis tyckte att det hade kunnat passa mig jättebra. Själv visste jag inte ens vad en plattsättare var, säger Jessica Persson, som då arbetade som konditor.

Hon nappar på idén. Det är i alla fall värt ett försök. Hon skriver en ansökan och ber en kompis ta en titt innan hon lägger brevet på lådan.

– Jag skrev en massa ansökningar men hon dissade al­lihop. I stället tyckte hon att jag skulle baka en tårta och skicka den till Interoc.

Sagt och gjort. Jessica Persson bakar en tårta. Toppen garnerar hon med kakelplattor av marsipan och med snirkliga bokstäver skriver hon ”Före detta konditor – blivande plattsättare?”. I kartongen lägger hon en lapp med sitt namn och telefonnummer. Tårtan går hem och snart kallas Jessica Persson till intervju.

Sex tjejer valdes ut till den tvååriga plattsättarutbild­ningen som skulle hållas i en specialbygd miljö längst in på Interocs lager i Malmö. Men bristen på plattsättare gjorde att tjejerna direkt skickades ut på byggen, hand­ledda av läromästaren Bo Tapper.

– Jag tror att vi lärde oss jättemycket av att kastas rakt ut i hetluften, säger Jessica Persson.

Plattsättarskolan drevs två terminer och lades sedan ner när allt fler skolor började erbjuda liknande utbildningar. Sedan sex år tillbaka jobbar Jessica Persson och två av hennes tidigare klasskamrater på Plattsätt­ningsbolaget i Malmö.

– Jag trivs med mitt jobb. Det roligaste är att se någonting växa fram, alltså att se hur ett badrum blir ett badrum från scratch.

Nu för tiden klistras alla plattor på väggar och golv. Jessica Persson tycker att det är en väldigt bra teknik, men hon tror samtidigt att en del av hant verket bakom plattsättningen har försvunnit.

– Det känns som att det var mer status i yrket förr, nu kallas vi på skoj för ”klisternissar”. Jag skulle vilja kunna själva hantverket lite mer och kunna behärska fler tekni­ker, som bruksläggning till exempel, säger hon.

Plattsättare arbetar nästan alltid ensamma. Bad­rummen är oftast för små för att två personer ska kunna arbeta obehindrat. Dessutom har alla sina egna knep.

– Man har en personlig stil i sin sättning. Hjälps man åt i ett badrum är risken att det blir olika stora fogar.

Efter åtta år som plattsättare har hon blivit något arbetsskadad. Att stiga in i ett badrum hos till exempel en ny kompis eller på en restaurang medför vissa risker.

– Vissa badrum kan verkligen reta gallfeber på en,

som när kaklet tandar eller när någon har slarvat med hakningen runt fönstren.

Silikon tycker hon är överskattat.– Det är fult och verkar vara vissas räddare i nöden. Det

används för mycket för att dölja och för att snygga till. Jessica Perssons egen räddare är ”läggaren”, en stål­

skiva med handtag som stoppas ner i fogarna när klinker­plattorna glider ur vinkel.

Själv slarvar hon aldrig. Det är viktigt att inte hasta igenom ett jobb, framförallt i privatbostäder där kaklet ska beskådas vid många tandborstningar.

– Det handlar om yrkesstolthet. Jag vill inte lämna ett dåligt jobb, trots att motivationen ibland kan vara extremt låg eftersom arbetet kan bli väldigt enformigt. Men har man bra arbetskamrater så ökar den snabbt igen.

Att arbeta som plattsättare är ett tungt yrke men inte

Roommate

Jessica PerssonÅlder: 32 år.

Familj: Snart sambo med Johan, säljare. Två hundar och en katt.

Bor: Anderslöv men uppvuxen i Oxie.

Yrke: Plattsättare.

Bakgrund: Livsmedelsprogrammet på gymnasiet, lärlingsutbildning på konditori, gesällbrev som konditor, köttpackare på Goman, Interocs plattsättarskola och sedan plattsättare vid Plattsättningsbolaget i Malmö.

»

det var finliret med tårtorna som var det roliga, men det är finlir med plattsättningen också.«»

1 slarva aldrig med fuktskyddet.

2 Planera plattorna och mät noga innan

du börjar kakla.

3 rita ett vågrätt led- streck mitt på väg-

gen. kakla från strecket och uppåt, och ta under-delen sist. då spiller du på golvet i stället och så lite som möjligt på kaklet.

4 torrlägg golvet först så att du ser hur det

kommer att se ut.

5 tvätta kaklet ordent- ligt när du är klar så

att fogen inte bränner fast på plattorna. det är inte alls snyggt.

tiPs5

mate_rsp408.indd 14 3/27/2008 16:30:15

Page 5: Från kaka till kakel

R o o m s e Rv i c e P R o # 4 : 200 8 15

tyngre än vad man gör det till, menar Jessica Persson. Många äldre vill inte prova nya material, men hon förespråkar allt som underlättar arbetet.

– Att flyta golv är dödens för ryggen. Det handlar ju om vår hälsa och det är inte alls fel att använda lättare pro-dukter. Vanligtvis väger en säck fästmassa 25 kilo. Nume-ra finns det säckar som innehåller lika mycket men som väger mindre.

I dagarna har jessIca persson och hennes kollegor precis avslutat ett stort bygge i Trelleborg. Ibland önskar hon att hon hade fått arbeta med fler fristående villor och fått en närmare kontakt med privatkunderna för att till-sammans diskutera fram en personlig lösning.

– Många jobb går på ren rutin eftersom vi jobbar på stora byggen. Det är lite synd eftersom det där mest är vita väggar och svarta eller bruna golv som gäller. Kaklet verkar vara här för att stanna men stilen går i vågor. Vi gör många pelare och fondväggar i kakel, men sällan några bårder eller mönster längre.

Egentligen tycker Jessica Persson att man skulle kunna ha kakel överallt.

– En fondvägg av klinker med medaljonger i vardags-rummet är till exempel häftigt, säger hon.

Även om det ute på de stora byggena inte är de senaste nyheterna inom kakel som gäller så känner hon att det inte är något hon saknar. Snyggast är en stil som håller.

– Basstilen håller i längden. Man ska kunna gå in i ett badrum några år senare och känna att det fortfarande står sig. Det är i alla fall så jag vill känna.

Förutom ett par bröllopstårtor till kompisar, har Jessica Persson nu lämnat konditorlivet bakom sig.

– Jag saknar det inte ett dugg. Det var finliret med tår-torna som var det roliga, men det är finlir med plattsätt-ningen också. Nu har jag bättre arbetstider, får mer betalt och jag blir alltid bra bemött ute på byggena. „

jessica persson och hennes arbetskam-rater utgör ett sam-mansvetsat team.

mate_rsp408.indd 15 3/27/2008 16:30:25