Franska revolutionenFranska revolutionenFrån revolution till Från revolution till

skräckväldeskräckvälde

Orsaker till franska Orsaker till franska revolutionenrevolutionen

AdelnAdeln och och prästerskapetprästerskapet var befriade från skatt och utgjorde således var befriade från skatt och utgjorde således frälsetfrälset. Tillsammans uppgick de till ca 2% av befolkningen. . Tillsammans uppgick de till ca 2% av befolkningen.

Högadeln hade ensamrätt till alla högre befattningar. Detta Högadeln hade ensamrätt till alla högre befattningar. Detta upplevdes som djupt orättvist av många inom tredje ståndet (det upplevdes som djupt orättvist av många inom tredje ståndet (det ofrälse ståndet där en del av den övriga befolkningen var ofrälse ståndet där en del av den övriga befolkningen var representerad).representerad).

Förlusten i kolonialkriget mot England hade skapat en svår Förlusten i kolonialkriget mot England hade skapat en svår inflationinflation..Den drabbade den jordägande adeln svårt, eftersom de Den drabbade den jordägande adeln svårt, eftersom de arrendeavgifter som fastslagits under medeltiden var oförändrade arrendeavgifter som fastslagits under medeltiden var oförändrade medan utgifterna för varor ökade. medan utgifterna för varor ökade.

Adeln kompenserade sig för inflationen genom att damma av gamla avgifter Adeln kompenserade sig för inflationen genom att damma av gamla avgifter som fallit i glömska. Det kunde röra sig om avgifter för att använda som fallit i glömska. Det kunde röra sig om avgifter för att använda kvarn, såg ,väg och bro.kvarn, såg ,väg och bro.

Bonden var fri men tyngdes förutom av arrendet av dessa "nygamla" Bonden var fri men tyngdes förutom av arrendet av dessa "nygamla" avgifter. I denna utsatta situation drabbades bonden extra svårt avavgifter. I denna utsatta situation drabbades bonden extra svårt avden missväxt som i det dåtida jordbrukssamhället var ett återkommande den missväxt som i det dåtida jordbrukssamhället var ett återkommande gissel.gissel.

Livsmedelsbristen och de höga priserna slog också svårt mot lönearbetarna Livsmedelsbristen och de höga priserna slog också svårt mot lönearbetarna främst i städerna.främst i städerna.

Nya grupper inom tredje ståndet krävde ökat politiskt inflytande. Det var Nya grupper inom tredje ståndet krävde ökat politiskt inflytande. Det var sådana som skaffat sig en stark ekonomisk situation, t ex handelsmän och sådana som skaffat sig en stark ekonomisk situation, t ex handelsmän och bankirer och som ville ha motsvarande maktpolitiska ställning.bankirer och som ville ha motsvarande maktpolitiska ställning.

Upplysningsfilosofernas tankar om att alla människor var lika eldade Upplysningsfilosofernas tankar om att alla människor var lika eldade åtminstone en del av de läskunniga och framför allt de ledande inom åtminstone en del av de läskunniga och framför allt de ledande inom tredje ståndet.tredje ståndet.

Social strukturSocial struktur

KungenKungen

Adeln + prästerAdeln + präster

Borgare och bönder Borgare och bönder

(tredje ståndet)(tredje ståndet)

Envälde (kungen bestämde allt)

Godsägare och ”frälse” (betalade ej skatt)

Skattepliktiga borgare fick inte tillgång till vissa ämbeten, bönderna var fria, men plågade av avgifter

KungenKungen

Var enväldigVar enväldig Ansågs svagAnsågs svag Ärvde en stormaktÄrvde en stormakt Var i ekonomisk knipa p.g.a. lån som staten tagit Var i ekonomisk knipa p.g.a. lån som staten tagit

p.g.a. hjälpinsatsen i amerikanska frihetskrigetp.g.a. hjälpinsatsen i amerikanska frihetskriget

Riksdagen(Generalständerna)Riksdagen(Generalständerna)

Bestod av tre ståndBestod av tre stånd Adel Adel Präster Präster Bönder Bönder Hade inte sammankallats på 175 årHade inte sammankallats på 175 år

5 maj 17895 maj 1789

Kungen sammankallade generalständerna Kungen sammankallade generalständerna Anledning: Hjälpinsatsen till amerikanska Anledning: Hjälpinsatsen till amerikanska

frihetskriget hade gjort den ekonomiska krisen frihetskriget hade gjort den ekonomiska krisen akut.akut.

Vad ville kungen?Vad ville kungen? Få fram ett beslut om att även de ”frälse” Få fram ett beslut om att även de ”frälse”

stånden skulle betala skatt. stånden skulle betala skatt.

ProblemProblem

Präster (300 Präster (300 representanter)representanter)

Adel (300 Adel (300 representanter)representanter)

Tredje ståndet (600 Tredje ståndet (600 representanter)representanter)

1 Röst

1 Röst

1 Röst

Vad hände? Vad hände? Tredje ståndet ville ha Tredje ståndet ville ha

omröstningar per omröstningar per capita och inte capita och inte ståndsvis.ståndsvis.

De frälse stånden vägrade.De frälse stånden vägrade.

Tredje ståndet sa sig företräda hela Frankrike och kallade sig för ”Nationalförsamlingen”.

Kungen låste lokalen som det tredje ståndet samlades i.

Eden i Bollhuset (20 Juni)Eden i Bollhuset (20 Juni)

Församlingen svor att skriva en mer rättvis författning

Hur reagerade kungen???Hur reagerade kungen???

Godkände Godkände ”Nationalförsamlingen””Nationalförsamlingen”

Samlade trupper runt Samlade trupper runt Paris p.g.a. upplopp i Paris p.g.a. upplopp i ParisParis

Folket i Paris kände sig oroliga. Vad skulle kungen göra??

Folket i Paris kände sig oroliga. Vad skulle kungen göra??

14 juli 1789- Bastiljen stormas14 juli 1789- Bastiljen stormas

Varför stormades BastiljenVarför stormades Bastiljen

Folket kände sig tvungna Folket kände sig tvungna att beväpna sig av rädsla att beväpna sig av rädsla för kungens trupper.för kungens trupper.

Fästningen användes Fästningen användes som fängelse och hade som fängelse och hade inhyst bl.a. Voltaire. inhyst bl.a. Voltaire.

Bastiljen s.a.s Bastiljen s.a.s symboliserade den gamla symboliserade den gamla regimens förtryck.regimens förtryck.

Här kan man säga att det både finns orsaker som kan sägas vara både reella och symboliska.

Vad hände på landsbygden?Vad hände på landsbygden?

Plundringar av slott.Plundringar av slott. Bönderna brände arkiv där de feodala Bönderna brände arkiv där de feodala

skyldigheterna hade nedtecknats.skyldigheterna hade nedtecknats.

Samtidigt i Paris…Samtidigt i Paris…

Nationalförsamlingen diskuterade hur de skulle Nationalförsamlingen diskuterade hur de skulle kunna lugna bönderna.kunna lugna bönderna.

Den 5 augusti försvann alla adelsprivilegier. Den 5 augusti försvann alla adelsprivilegier. Alla fransmän skulle vara lika inför lagen.Alla fransmän skulle vara lika inför lagen. Ha samma rätt till ämbeten. Ha samma rätt till ämbeten. Beskattas lika.Beskattas lika. Bönderna skulle få äganderätt till jorden. Bönderna skulle få äganderätt till jorden.

Deklarationen om de mänskliga Deklarationen om de mänskliga rättigheterna skrevs under denna tidrättigheterna skrevs under denna tid

Exempel:Exempel: Artikel 2 Artikel 2 Syftet med alla politiska sammanslutningar är att Syftet med alla politiska sammanslutningar är att

bevara människans naturliga och omistliga bevara människans naturliga och omistliga rättigheter. Dessa rättigheter är rätt till frihet, rättigheter. Dessa rättigheter är rätt till frihet, egendom och personlig säkerhet, samt rätt till egendom och personlig säkerhet, samt rätt till motstånd mot förtryck.motstånd mot förtryck.

Artikel 3 Artikel 3 Grunden för all överhet vilar ytterst hos folket. Grunden för all överhet vilar ytterst hos folket.

Ingen sammanslutning, ingen individ, kan utöva Ingen sammanslutning, ingen individ, kan utöva makt som inte uttryckligen utgår från folket.makt som inte uttryckligen utgår från folket.

Artikel 10Artikel 10 Ingen får förföljas för sina åsikter, inte ens Ingen får förföljas för sina åsikter, inte ens

religiösa, så vida de inte tar sig uttryck som stör religiösa, så vida de inte tar sig uttryck som stör den lagliga ordningen. den lagliga ordningen.

Artikel 11Artikel 11 Fritt utbyte av tankar och åsikter är en av Fritt utbyte av tankar och åsikter är en av

människans värdefullaste rättigheter. Varje människans värdefullaste rättigheter. Varje medborgare äger därför rätt att fritt yttra sig i tal, medborgare äger därför rätt att fritt yttra sig i tal, skrift och tryck, men får stå till svars för missbruk skrift och tryck, men får stå till svars för missbruk av denna frihet i de fall som lagen stadgar. av denna frihet i de fall som lagen stadgar.

Här finns samtliga: Här finns samtliga: http://www.sub.su.se/national/k1789a.htmhttp://www.sub.su.se/national/k1789a.htm

Kvinnotåget den 5 oktoberKvinnotåget den 5 oktober

Läs gärna mer om detta i boken s. 152 (Perspektiv på historien)

En samling kvinnor hämtar kungafamiljen från Versailles till Tuilerierna i Paris

1791 - Ny författning1791 - Ny författning

Kyrkan förstatligadesKyrkan förstatligades Kungens makt begränsadesKungens makt begränsades Ministrarna blev ansvariga Ministrarna blev ansvariga

inför nationalförsamlingeninför nationalförsamlingen ¾ av alla män fick rösträtt ¾ av alla män fick rösträtt

(de med mycket pengar)(de med mycket pengar) Minskade regleringar Minskade regleringar

(skråväsende m.m.)(skråväsende m.m.)

Kungen satt kvar vid makten, men hans makt

begränsades av lagar. Man brukar kalla detta statsskick

för ”konstitutionell monarki”. Detta till skillnad från absolutism då kungen

härskar utan att vara bunden till lagar.

Kungen försökte fly…Kungen försökte fly…

……men men misslyckades misslyckades och infångades och infångades på gränsen till på gränsen till Belgien i Belgien i Varennes.Varennes.

Läs gärna mer: http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=381

Nationalförsamlingen Nationalförsamlingen

De s.k. girondisterna hade majoritet i De s.k. girondisterna hade majoritet i församlingen och ville sprida revolutionen.församlingen och ville sprida revolutionen.

I församlingen fanns även de s.k. jakobinerna, I församlingen fanns även de s.k. jakobinerna, som ville fördjupa revolutionen.som ville fördjupa revolutionen.

Kriget 1792Kriget 1792

Girondisterna ville ha Girondisterna ville ha krig.krig.

Anledning: Sprida Anledning: Sprida revolutionens idéer. revolutionens idéer.

Kungen stödde krigetKungen stödde kriget Anledning: Han ville att Anledning: Han ville att

kriget skulle leda till att kriget skulle leda till att Frankrike förlorade. Frankrike förlorade.

De som ville driva revolutionen längre placerade sig till vänster i nationalförsamlingen och de som stödde monarkin till höger. Detta är grunden till vänster och höger i politiken.

Kriget gick dåligt för Kriget gick dåligt för FrankrikeFrankrike

Rykten om att kungen Rykten om att kungen ville att Frankrike skulle ville att Frankrike skulle förloraförlora

20 000 parisare stormade Tuilerierna och tillfångatog kungen.

Den andra revolutionenDen andra revolutionen

Häktandet av kungen och upproren gjorde att Häktandet av kungen och upproren gjorde att revolutionen blev mer radikal. revolutionen blev mer radikal.

Nya ledare tillkom, som ville verka för republik.Nya ledare tillkom, som ville verka för republik. Sensommaren 1792 kallas därför för den andra Sensommaren 1792 kallas därför för den andra

revolutionen. revolutionen.

Den andra revolutionenDen andra revolutionen

Styrdes av den s.k. ”jakobinerklubben”, en Styrdes av den s.k. ”jakobinerklubben”, en medelklassförening.medelklassförening.

Fick stöd av vanliga arbetare som kallade sig för Fick stöd av vanliga arbetare som kallade sig för ”Sans-culotter” (=utan knäbyxor) Knäbyxor var ”Sans-culotter” (=utan knäbyxor) Knäbyxor var överklassens mode.överklassens mode.

Den nya författningenDen nya författningen

Var i teorin mycket Var i teorin mycket modern.modern.

Allmän rösträtt för män.Allmän rösträtt för män. Gratis skola.Gratis skola. Maxpris på mat.Maxpris på mat. Böndernas möjligheter Böndernas möjligheter

att köpa jord ökade. att köpa jord ökade.

I praktiken realiserades I praktiken realiserades inte dettainte detta

De som inte tyckte som De som inte tyckte som ”jakobinerna” kallades ”jakobinerna” kallades för för ”kontrarevolutionärer” ”kontrarevolutionärer” och avrättades. och avrättades.

SkräckväldetSkräckväldet

Kungen avrättades 1793.Kungen avrättades 1793. Runt 40 000 politiska mord.Runt 40 000 politiska mord. Morden kulminerade 1794 och då var det främst Morden kulminerade 1794 och då var det främst

en kamp mellan olika revolutionärer om makten en kamp mellan olika revolutionärer om makten i Frankrike (Jakobiner mot Girondister).i Frankrike (Jakobiner mot Girondister).

Några personer som styrde Några personer som styrde ”skräckväldet””skräckväldet”

Jean – Paul MaratJean – Paul Marat Maximilian de Maximilian de RobespierreRobespierre

Läs mer om jakobinerna på s. 154 i boken. (Perspektiv på historien)

Slutet på skräckväldetSlutet på skräckväldet

Kriget gick bättreKriget gick bättre Folket upplevde inte Folket upplevde inte samma hot längre. samma hot längre.

Folk vågade kritisera den sittande regeringen.

Robespierre fängslades och giljotinerades utan rättegång.

NapoleonNapoleon

General i armén.General i armén. Tog makten och utropar sig till diktator 1799.Tog makten och utropar sig till diktator 1799.

Revolutionens betydelseRevolutionens betydelse

Ett försök att realisera ett modernt styrelseskickEtt försök att realisera ett modernt styrelseskick

Religionen skiljs från staten

(Sekularisering)

Demokrati

Rättsstat

Republik

Dock bara i teorin än så länge( i vart fall i Europa).

Revolutionens betydelseRevolutionens betydelse

VärnpliktenVärnplikten Den folkliga nationalismen Den folkliga nationalismen

Detta har mycket stor betydelse för Europas framtida historia.

Möjliggjorde nya konflikter och nya

typer av krig.