2

I din hand håller du nu ett studiematerial där du som är intresserad av hur världen ser ut och varför krig uppstår kommer att få möjlighet att fördjupa dig i olika aspekter av konflikter, fred och säkerhet. Vi kommer att titta närmare på varför krig uppstår och vilka mekanismer som håller konflikter vid liv, samt fråga oss; vad är säkerhet egentligen? Vi hoppas att detta material skall bidra till diskussion och eftertanke. Studiecirkeln är uppdelad i olika teman som är tänkta att läsas och diskuteras under fyra mötestillfällen:

säkerhet och konfliktHär tittar vi närmare på begrepp som säkerhet, konfliktcykler och hot­bilder samt undersöker hur konflikter uppstår och hur man kan arbeta för att motverka dem.

säkerhet och genusVi undersöker begreppet genus och maktförhållanden samt ser hur genus hänger ihop med säkerhet och resolution 1325.

säkerhet i världenVad finns det för koppling mellan utvecklingssamarbete och säkerhet i världen? Vilka är aktörerna och vad gör de?

säkerhet och nedrustning Behövs nedrustning? Varför?

Handledar instruktionDetta material innehåller läsanvisningar, introduktionstexter, instuderingsfrågor och övningar. Frågorna är formulerade för att stimulera diskussion och övningarna för att bidra till ökad förståelse. Varje tillfälle inleds med fördel av att handledaren läser introduktionstexten. Cirkelledaren kan därefter välja ut de frågor och övningar som är mest relevanta för gruppen, hoppa över andra och formulera egna frågor utifrån de diskussioner som uppstår. För att ytterligare fördjupa nya kunskaper, inne­håller varje läsanvisning även ett antal lästips/fördjupning.

Några tips på vägen!

Det kan vara bra att deltagarna vid första mötet får tid att fundera på syftet med att de är med i denna studie cirkel. Glöm inte att det är gruppen som bestämmer syftet!

Kanske vill ni bara använda detta material som stöd, och hittar ny littera­tur som ni vill studera istället.

Som cirkelledare är det bra att inför varje diskussionsrunda kopplat till dis­

kussions frågorna i detta häfte påpeka att det inte finns några rätt eller fel, eller givna svar. Diskussionerna skall vara öppna och locka alla till att delta. Börja gärna varje cirkeltillfälle med att göra en återkoppling till föregående gång. Har det uppkommit

nya tankar sedan sist? Finns det nya tips på litteratur?

Lycka till och kom ihåg att ha roligt!

Alla studiecirklar är olika till innehåll och gruppkonstellation. Kanske är ni ett gäng kompisar som redan kän­

ner varandra, eller så är ni alla helt nya bekantskaper för varandra. Oavsett hur gruppen ser ut, är det alltid bra

att börja med att presentera sig för varandra. För att skapa en trygg och öppen atmosfär, kan det vara bra att

även dryfta förväntningar och farhågor med övriga deltagare. Här nedan följer en övning som cirkelledaren kan

använda som inledning av cirkeln.

Material: Papperslappar i olika färger ex post­it, pennor, ev. whiteboard

eller någonstans att fästa gruppens lappar (kan göras på vägg).

Syfte: Att deltagarna får en presentationsrunda, samt att skapa trygghet i gruppen.

Genomförande: Cirkelledaren förbereder övningen genom att sätta upp fem lappar i olika färger

på väggen. På de respektive olika lapparna står “namn”, “vad jag är bra på”, “förväntningar”, “farhågor” och

“kuriosa”. Deltagarna får fem lappar var i motsvarande färger och 10 minuter på sig att fylla i sitt namn, vad

de har för förväntningar mm på de olika lapparna. På lappen som motsvarar kuriosa, skriver man något om sig

själv som ingen annan i gruppen vet. (Detta syftar i synnerhet till grupper som består av personer som känner

varandra). I tur och ordning får deltagarna gå upp och placera sina lappar bredvid dem som cirkelledaren

placerat i förväg, samt säga några ord kring vad de skrivit. T ex kan man berätta vad man vet om IKFF sedan

tidigare, vad som skulle kunna vara den värsta frågan man kan få under cirkelns gång mm.

Övning 1.

4

Läsinstruktion: Peace, yes please – en liten skrift om fred och konflikt

Laddas ner på www.ikff.se under Studiecirkel.

Fördjupning: Fred och Frihet nr 4, 2008 ”Terrorism – ett globalt hot?”

Valfri väpnad konflikt som du vill veta mer om.

Introduktionstext till handledare: I Sverige har vi inte haft väpnad konflikt eller krig på över 200 år

och de gånger som konflikter funnits i vår omedelbara närhet till exempel under 2:a världskriget, fördes en så

kallad neutralitetspolitik, som senare blivit starkt ifrågasatt. Sverige har under många år fört en politik som gått

ut på att inte skapa militära allianser och på ett internationellt plan har Sverige kunnat betraktas som ett mycket

”säkert” land.

Men är det verkligen så att andra delar av världen är mer konfliktorienterade än vi? När man läser i media

framställs väpnade konflikter ofta som irrationella och lösryckta: något som bara uppstår plötsligt ur ingen ting.

Förklaringarna är bristfälliga eller ibland till och med obefintliga. Är dock svenskar fredligare än andra?

Är väpnade konflikter något som bara uppstår? Konflikter är komplexa ja, men inte oförklarliga. De flesta väpnade

konflikter har orsaker som går långt tillbaka i tiden och kan skapa konsekvenser även på lång sikt då de påverkar

ett lands utveckling och människors möjligheter. Därför blir det viktigt att försöka förstå dagens konflikter för att

kunna bygga en hållbar framtid.

6

Övning 2 ”Fredsdiskussionen”Fred – ett uttryck som vi hör och använder så ofta. Men vad betyder det egentligen? Vad menar vi när vi säger

fred och vad är egentligen motsatsen? Hur ser ett fredligt samhälle ut och varför leder ibland motsättningar

mellan olika grupper till väpnad konflikt? Det finns många frågor kopplade till fred och konflikt. Vi kan börja med

att tänka på Sverige. Varför har vi fred i Sverige egentligen?

Material: Post­it lappar eller vanligt papper, alt whiteboard och whiteboardpennor

Syfte: Att tillsammans bilda en bas för begreppet fred.

Genomförande: Samtliga deltagare skriver ett svar på en post­it. I helgrupp sätts lapparna upp på

väggen. Varje deltagare får motivera sitt val. Därefter rangordnar gruppen tillsammans lapparna i gemensam

diskussion kring de faktorer som har ansetts viktigast för att det råder fred i Sverige.

7

Material: Lappar med identiteter och dokument med påståenden. Se till så att ni har tillräckligt med

utrymme att röra er på.

Syfte: Deltagarna skall få insikter och kunskap om sina egna och andras värderingar angående människors

status i samband med trygghet och säkerhet.

Genomförande: Bifogat till handledarmaterialet finns lappar med identi­

teter. Klipp ut dessa och dela ut till deltagarna. Deltagarna ska inte berätta

för varandra vilken identitet de blivit tilldelade. Deltagarna ställer

sig på ett led mitt i rummet. Handledare läser upp påståen­

dena. Påståenden har att göra med trygghet och säkerhet och

deltagarna skall enskilt avgöra hur påståendet stämmer in

eller ej på deras karaktärer. Håller deltagaren med, utifrån

sin tilldelade identitet, tar deltagaren ett steg framåt. Om

inte, tas ett steg bakåt. På detta vis skall den som upplever

sin karaktär som väldigt trygg hamna långt fram och vice

versa. Handledaren väljer när lagom antal frågor ställts.

Deltagarna står då kvar på sin position. Den plats de

befinner sig på kommer att reflektera ”hur säkra de

känner sig”. Var och en av deltagarna får berätta för

gruppen hur de har tänkt kring påståendena och

sin placering. Det är bra om man frågar en person i

taget så att alla får ta del av varandras redogörelser.

För att deltagarna ska komma ihåg hur de tar ställning

är det bra att inte ställa för många påståenden innan man

avbryter. (Eventuellt kan man återuppta övningen efter

redogörelserna)

Utvärdering

Hur har du tänkt? Varför står du

där du gör? Vilka påståenden tycker

du stämmer in på din karaktär? Varför

då? Vilka påståenden tycker du inte

stämmer in på din karaktär? Varför inte?

Hade du kommit längre med en annan

identitet? Kortare?

Utifrån värderingsövningen kan man sedan

bygga vidare på en diskussion om säkerhet.

Vilken av samtliga deltagares karaktärer

anser du vara ”mest trygg”? Varför?

Vilken tror du skulle kunna vara

”minst trygg”? Varför?

Övning 3 ”Säkerhetspromenaden”

8

Skriv av, kopiera eller klipp ut och dela ut till deltagarna. Tips: Hitta gärna på egna karaktärer!

Soldat, man, tjänstgörande i FN­förband i Afghanistan sedan 12

månader

Amerikan, kvinna, bor i Texas

Kille 17 år, norsk medborgare

Kille17 år, amerikansk medborgare

Soldat, kvinna, tjänstgörande i FN­förband i Afghanistan sedan 12

månader

Palestinsk tjej 17 år, jobbar i Israel

Platschef för Skanska i Kina

Man med sydeuropeiskt ursprung, reser som turist i Europa

Man med sydeuropeiskt ursprung, reser som turist i USA

Turist i Storbritannien

Befäl ansvarig för transporter på Balkan sedan 24 månader

Asylsökande från Irak, söker asyl i Sverige

Kvinna, arbetar för kvinnors rättigheter i Gaza

Flyktingsmugglare mellan Nord afrika och Spanien

och Portugal

Politiker i Bryssel

Boende i Nordkorea

9

Påståenden:• Jag sover gott om nätterna • Jag känner mig trygg i min sociala omgivning • Jag är inte rädd för att gå ut när det blivit mörkt • Jag oroar mig inte för att få någon mat idag• Jag är inte orolig för att en bomb ska explodera i min närhet• Jag kan uttrycka mig fritt i ord och skrift• Terrorism berör inte mig • Det finns ingen del av staden som jag känner mig osäker i • Jag känner mig förvissad om mina sexuella och reproduktiva rättigheter.• Jag känner mig förvissad om att mina rättig heter skulle bli respekterade ifall jag anmälde ett brott. • Jag har tillgång till medicinsk hjälp om jag blir sjuk

• Jag är inte orolig för att jag själv eller någon i min närhet ska uppleva väpnad konflikt• Jag är inte rädd för att bli trakasserad på arbetsplats, i bostad eller offentligt. • Jag upplever inte att min frihet är begränsad av rädsla (för att något ska ske...)• Min vardag löper mestadels problemfritt• Jag behöver inte censurera min personlighet, jag kan uttrycka mig som jag vill (om åsikter, beteenden etc.)• Polisväsendet är till för mitt beskydd• Jag är inte begränsad av sociala eller legala restriktioner vad gäller klädsel.

Stämmer dessa påståenden in på din karaktär eller inte?

Övning 4 ”Nyhetens intresse”Media fyller en viktig funktion i samhället, då dess rapporteringar hjälper oss att bilda en uppfattning om vad

som händer i världen och varför. Naturligtvis kan inte alla händelser få plats i tidningar och TV, och därför görs

alltid en bedömning av vilka inkommande nyheter som är värda att förmedla samt vilket utrymme och vilken

placering de ska få i rapporteringen. Vissa nyheter sållas alltså bort eller får mindre utrymme. Vad som får

utrymme eller inte är, väldigt förenklat, kopplat till närhet i tid, geografisk närhet, kulturell närhet, samt sensation

(d v s hur ovanlig och oväntad nyheten är). Urvalet styrs även av t.ex. politisk ideologi.

Material: Dagstidning, post­it lappar eller vanligt papper, alt whiteboard och whiteboardpennor

Genomförande: Handledaren väljer i förväg ut ett antal tidningsrubriker (gärna spektakulära) från

dags­ eller kvällspress. De skall vara från olika delar av tidningen (förstasidesnyheter, insidesnyheter och

notiser). Förslagsvis rör det sig om tre eller fyra rubriker av varje sort och de kan handla om vad som helst.

Skriv upp rubrikerna huller om buller på whiteboardtavlan eller på post­it lappar. Läs upp respektive rubrik

och be deltagarna fundera en stund. Deltagarna skall sedan rangordna nyhetsrubrikerna efter vad de tror är en

förstasidesnyhet, notis mm. Diskutera resultatet i grupp. Varför tror deltagarna att vissa nyheter får mer utrymme

än andra? Vilka nyheter får inte utrymme alls? Kan man använda media till att förstärka eller försvaga bilden av

t ex en konflikt eller befolkningsgruppers situation? Ge exempel.

Syfte: Att locka till kritiskt tänkande när det gäller medias rapportering av konflikter. Media filtrerar

skeenden, och vad som hamnar på agendan är i många fall en fråga om makt. Tänk på vems perspektiv det

är som presenteras. Vems perspektiv saknas/får inte utrymme?

Tips! Be alla deltagare att välja ut ett antal nyhetsrubriker till nästa gång och börja mötet med att var och en

presenterar sina rubriker och övriga får fundera kring om det är förstasidesstoff eller notis och motivera varför.

(Tänk på att urvalet gärna kan göras från olika tidningar och även en tid tillbaka – vilket minskar risken att

övriga sett nyheten).

11

Läsinstruktion: Laddas ner på www.ikff.se under Studiecirkel

Fred och Frihet nummer 4, december 2009 ”Utmana militarismen – feministisk säkerhetspolitik”

Säkerhet och genus – instuderingsmaterial

Fredsagent 1325

Actors for sustainable peace – Putting UN Security Council Resolution 1325 on Women, Peace and Security into practice.

Fördjupning: Fred och Frihet nummer 1, mars 2009 ”Makt och normer i en global värld”

Women and Armed Conflict, i Beijing + 15: The Platform for Action and the European Union

Enloe, Cynthia 1990. Kvinna, giv akt. Militariseringen av kvinnors liv

Introduktionstext till handledare:Den traditionella synen på säkerhet, det som kallas för det realistiska synsättet, har länge dominerat det säkerhets­

politiska tänkandet. Inom detta synsätt är nationalstaten den viktiga aktören, statens territoriella överlevnad det

primära målet, och militära medel den viktigaste strategin. Men kan fred och säkerhet uppnås genom krig? Eller

är den enda vägen till hållbar fred förhandling, dialog och utvecklingen av en fredskultur? Staten är en alltför

snäv kategori att utgå från, på grund av olika gruppers marginalisering inom staten. Marginaliseringen kan ha

sitt ursprung i kön, klass, religion, etnisk och nationell tillhörighet, och handlar alltså om makt och identitet. Inom

ramarna för detta har det feministiska perspektivet och genusperspektivet viktiga funktioner. Perspektiven före­

språkar en bredare syn på vad som utgör säkerhetshot och ifrågasätter framförallt statens traditionella roll som

garant för allas säkerhet. Trots att kvinnor är oerhört involverade i konfliktsituationer, värderas deras erfarenheter

och åsikter lågt i krishantering och fredsbevarande arbete. Kvinnor finns mycket sällan representerade i nationellt

och internationellt politiskt beslutsfattande och i sammanträdesrum där fredsavtal förhandlas fram, trots att de har

stor kunskap om de grundläggande behov och hinder som finns där man försöker skapa ett nytt samhälle. Eftersom

kvinnor inte deltar i krig på samma sätt som män har de också en annan erfarenhet av krig. Ändå ses kvinnor allt

för ofta som offer för konfliktsituationer utan att även erkännas som aktörer i konfliktlösningen.

12

säkerhet och genus

Övning 5 ”Hur vi värderar utifrån kön med mannen som positiv norm”Material: Post­it lappar eller vanligt papper, blädderblock alt whiteboard och whiteboardpennor

Genomförande: Markera två punkter på golvet. Den ena representerar feminint, och den andra maskulint.

Läs upp ett av orden från listan med ord nedan. Låt deltagarna ställa sig på den punkt som de främst associerar ordet

till. Använd blädderblock eller whiteboardtavla. Efter varje ord skriver du upp det på tavlan under en av två rubriker

”feminint” eller ”maskulint” beroende på vad de flesta tyckt. När du läst upp alla ord – diskutera i vilken av kolum­

nerna de flesta ord vi kopplar till något negativt finns respektive ord vi anser vara positiva.

Känner deltagarna igen sig i hur feminint och maskulint beskrivs? Vad händer om vi låter rubrikerna

”feminint”/”maskulint” byta plats? Känner du någon som stämmer in på alla orden i någon av kolumnerna?

Syfte: Det finns många normer som är kopplade till kön. Dessa blir oftast väldigt tydliga först när de bryts.

(Ingen lever helt upp till bilden av maskulint/feminint då de är just... normer!)

Vimsig Känslig Velig Busig

Kompetent Gullig Stark Rabiat

Taktisk Tävlingsinriktad Hysterisk Kärleksfull

Rationell Självsäker Ond Intelligent

Ängslig Töntig Rädd Viril

Vacker Känslosam Prestationsinriktad Oskuldsfull

Aktiv Nervös Elak Passiv

Sexig Pålitlig Impulsiv Bestämd

Lömsk Förbannad Tjatig Våldsam

Rolig Stöddig Stilig Skvallrig

13

Övning 6 ”Fundera kring olika normer och strukturer”Material: Klipp ut bilder på människor ur någon tidning. Försök att täcka in alla ovanstående kategorier.

Om möjlighet finns (kanske bilden är kopplad till en artikel) ta gärna reda på några fakta om personen, tex yrke.

Genomförande: Börja övningen med en kort diskussion om vad makt är. Förklara att makt kan vara

att ha pengar, inflytande, att synas i tidningar och få uttala sig om viktiga frågor, att betraktas som ”normal”, att

få ett jobb eller att inte ha något problem med att få tag på en bostad. Dela ut en av bilderna på personer till var

och en av deltagarna. Markera två punkter i rummet. Den ena punkten markerar mest makt, den andra minst

makt – däremellan är en gradskala. Låt deltagarna fundera en stund och be dem sedan att under tystnad placera

ut sin bild på golvet utifrån skalan. När alla är klara ber du några förklara, en i taget, hur de tänkte. Om någon

inte håller med om bildens placering, be dem flytta bilden och förklara varför. Vrid och vänd gärna på diskus­

sionen genom att berätta mer om bilderna. Vad händer om någon också är homosexuell? Rullstolsburen?

Inte pratade flytande svenska? Be deltagarna placera ut sina bilder igen. Avsluta med att sammanfatta. Låt

gärna alla säga sitt genom en runda.

Syfte: Insikt om att våra föreställningar om manligt/kvinnligt mm är kopplade till och påverkar vår syn på

vem som har makt respektive vem som är maktlös i samhället. Normerna om vad som är manligt och vad som är

kvinnligt får effekt på samhällsnivå.

14

FO

TO

: D

EN

NIS

DA

HL

QW

IST

Övning 7 ”Kvinnor i militären”Syfte: Underlag för diskussion om hur kvinnors och mäns roller i förhållande till konflikt och militarisering värderas.

Genomförande: Deltagarna ska ta ställning till ett antal påståenden (se sid17). En skala 1­4 ritas upp på

golvet där 1 = ”instämmer helt”, 2 =”instämmer delvis”, 3 =”instämmer inte” och 4 =”instämmer inte alls”.

Deltagarna skall gå över skalan i förhållande till hur de ställer sig till påståendena. Skalan skall inte erbjuda något

neutralt alternativ. OBS! Påståendena kan ge olika effekt beroende på i vilken ordning de läses upp! Efter att påståen­

den lästs upp och deltagarna placerat sig på skalan ska var och en förklara sitt ställnings tagande: Hur har de tänkt?

Efter att alla lyssnat till allas förklaringar kan de ges en chans att ändra ställnings tagande, om någon gör detta bör

hon/han förklara varför. Övningen ska inte göras på tid utan fokus ligger på deltagarnas ställningstaganden och de

diskussioner som förhopp ningsvis uppkommer ur dessa.

Genomgång och feedback:Då övningen avslutats kan gruppen samlas för genomgång och feedback i en fri diskussion:

Vad tycker ni om övningen? Vad var bra? Vad var dåligt? Lärde ni er något nytt? Tyckte alla likadant?

(Till en homogen grupp) Varför tror ni alla tyckte likadant? Tror ni en annan grupp hade reagerat annor lunda på

påståenden? Till exempel en grupp manliga värnpliktiga? Män generellt? Kvinnor generellt? Ungdomar?

I Sverige/utomlands? Är det något påstående ni reagerade särskilt på (som gjorde er upprörd etc.)?

Diskussionsfrågor:1. Är kvinnor fredligare än män?

2. Bör det finnas specifika rättigheter enbart för kvinnor?

3. Ser hotbilden olika ut för män och kvinnor? I Sverige? I ett konfliktområde?

4. Kan du komma på fler exempel än de som ges i texten på den ”manliga normen”?

5. Kan du komma på exempel där ett genusperspektiv spelar roll för säkerhet?

5. Bör det finnas fler kvinnor i militära styrkor? Varför, varför inte?

6. Mäns och kvinnors aktiviteter värderas olika i samhället, kan du hitta några exempel från vardagen?

16

1. En kvinna kan göra ett lika gott jobb som en man som soldat.

2. En kvinna som har små barn borde inte utsätta sig för farliga risker inom sin militärtjänst.

3. Det är mer upprörande att en kvinna dör i strid än att en man gör det.

4. Om det var kvinnor som styrde i världen skulle det finnas färre krig och konflikter.

5. Om kvinnor har en låg status i ett land där det görs en fredsbevarande insats, bör ledaren för insatsstyrkan vara en man.

6. En man som har små barn borde inte utsätta sig för farliga risker inom sin militärtjänst.

7. Män är mer lämpade för krigiska handlingar.

8. I militären bör särskild hänsyn tas till kvinnors mindre fysiska kapacitet.

9. Arbetsuppgifterna i militären bör delas upp mellan män och kvinnor.

10. Internationella insatsstyrkor bör utgöras av både män och kvinnor.

11. Det finns egentligen ingen anledning att kvinnor ska inkluderas i Sveriges nationella försvar.

12. Kvinnors och mäns lika möjligheter att delta i militär verksamhet är en fråga om demokrati och att människor värderas lika.

13. Jämställdhet behöver inte uppnås inom militären.

14. Kvinnor är kapabla och har potential att utföra alla uppgifter inom militären.

15. Fysisk styrka är ett hinder för kvinnor när de ska uträtta arbetsuppgifter.

16. Om kvinnor utsätts för sexuella trakasserier kan det vara bra att ett eget boende upprättas åt de män som sexuellt trakasserar kvinnor.

17. Om kvinnor utsätts för sexuella trakasserier kan det vara bra att ett eget boende upprättas åt kvinnorna.

18. Jag tror att en ökad kvinnlig närvaro kan inverka positivt på manligt beteende inom utlandsstyrkor.

19. Jag tror att ”manligt” gruppbeteende kan skada fredsoperationer.

17

Läsinstruktioner:Investera i fred som kan laddas ner via www.ikff.se under Studiecirkel

Fördjupning: Fred och Frihet nr 2­3, juni 2010, ”Kvinnornas framtida FN”

Peace, yes please ”EU en aktör i världen”

Fred och Frihet nr 2, juni 2009 ”EU som global aktör”

Fred och Frihet nr 3, oktober 2009 ”OSSE­säkerhet från Vladivostok till Vancouver”

Introduktionstext till handledare: Redan när Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet grundades år 1915 förespråkade organisa­

tionen bildandet av ett förbund bestående av världens nationer. År 1919 välkomnade så IKFF etablerandet av

Nationernas Förbund och följde därefter aktivt dess arbete.

Vid en historisk omröstning den 2 juli 2010 sade en enhällig generalförsamling ja till förslaget att skapa ett

nytt FN­organ för att påskynda utvecklingen för att stärka kvinnor och flickors rättigheter över hela världen.

Denna nya organisation, kallad UN Women, är resultatet av flera års förhandlingar mellan FN:s medlemsstater,

pådrivna av den globala kvinnorörelsen som uppmanat FN:s medlemsstater att aktivt arbeta för skapandet av

en enhetlig och resursstark organisation tillägnad kvinnors rättigheter och jämställdhet. Arbetet med denna

kampanj har pågått sedan 2008 och drivits av ett nätverk av kvinnoorganisationer där bland annat IKFF har

ingått. Glädjande nog har kampanjen nu gett resultat, och innebär ett stort steg framåt för kvinnor världen över.

Den nya organisationen UN Women samlar de fyra enheter som tidigare arbetat individuellt för jämställdhet och

kvinnors rättigheter; the Division for the Advancement of Women (DAW), the Office of the Secretary General´s

Special Adviser on Gender Issues (OSAGI), the United Nations Development Fund for Women (UNIFEM) och the

International Research and Training Institute for the Advancement of Women (INSTRAW). UN Women förväntas

starta sin verksamhet i januari 2011.

18

Övning 8 ”Mänskliga rättigheter och FN:s generalförsamling”Material: Whiteboard eller stora papper uppsatta på väggen, pennor samt den allmänna förklaringen

om de mänskliga rättigheterna. (Laddas ner på följande länk): http://www.humanrights.gov.se/extra/

pod/?id=71&module_instance=6&action=pod_show

Genomförande: Deltagarna ska föreställa sig att de representerar statsrepresentanter i FN:s general­

församling där FN:s konventioner om mänskliga rättigheter antas. Därefter brainstormar gruppen om vilka

mänskliga rättigheter de vill skriva ner. ”Vilka mänskliga rättigheter kan jag inte vara utan?” Cirkelledaren

skriver upp gruppens förslag. Därefter delas FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna ut. Gruppen

läser tillsammans förklaringen och jämför med sina förslag. Vilka rättigheter hade gruppen skrivit upp som inte

staterna kom överens om? Vilka rättigheter hade staterna tänkt på men inte gruppen? Varför?

(Som fördjupning kan gruppen läsa på om staters ställningstagande kring mänskliga rättigheter och ta olika

ståndpunkt i diskussionerna.)

Diskussionsfrågor:1. Har FN spelat ut sin roll? Har FN någon betydelse i ett globalt samhälle med multinationella företag och

regionala organisationer som NATO, AU och EU?

2. Är det viktigt för kvinnorättsaktivister att engagera sig i fredsrörelsen? Varför, varför inte?

3. Vilken roll spelar civila samhället i freds­ och säkerhetsarbete?

4. Om det sker en naturkatastrof, vem har du störst ansvar att hjälpa – en person som bor i Europa eller i Afrika?

5. På senare har EU utvecklats militärt. Är detta bra eller dåligt? Varför?

19

Läsinstruktioner: Utmana militarismen

Kärnvapen och Genus

Laddas ner på www.ikff.se under Studiecirkel

Fördjupning: Fred och Frihet nr 1, 2010 ”Nedrustning av kärnvapen”

Klustervapen – det krävs mer än ett förbud

Lär om kärnvapen (http://slmk.org/larom/laromkarnvapen.html)

Introduktionstext till handledare:Ända sedan Förenta Nationerna (FN) grundades för snart 70 år sedan har ett internationellt regelverk för vapen­

reglering utvecklats och förespråkats av såväl stater som individer och icke­statliga organisationer (NGO:s).

Artikel 26 i FN­stadgan slår tydligt fast att det är säkerhetsrådets uppgift att driva nedrustning och vapen­

kontroll internationellt. Ändå slår de militära utgifterna gång efter annan nya rekord. Statistik från Stockholm

International Peace Research Institute (SIPRI) visar att världens totala militära utgifter år 2008 uppgick till 1 464

miljarder dollar, vilket motsvarar ungefär 10 339 miljarder kronor, alltså 2.4 % av världens totala BNP.

Att försöka lösa konflikter och problem med militära medel är inget nytt. Det är heller inget nytt att dessa medel

knappast kan råda bot på de säkerhetshot som människor står inför idag. Ändå fortsätter vi att investera mer

pengar i fler vapen – och därmed också i brutala och destruktiva konflikter.

20

Övning 9”Lär dig prata politiska”Material: Pressmeddelande från Försvarsdepartementet 15 april 2010 och Politisk miniordbok som kan

laddas ner på www.ikff.se under studiecirkel.

Genomförande: Inled övningen med att läsa pressmeddelandet. Två och två ”översätter” deltagarna

sedan uttalandet med hjälp av ”Politisk miniordbok*” och läser på så sätt uttalandet igen. Därefter förs en

gemen sam diskussion kring alternativa investeringar för den summa som nämns i pressmeddelandet.

Diskutera även vad dessa alternativa investeringar skulle kunna få för effekt.

Diskussionsfrågor:

1. Vilka antaganden ligger till grund för en aggressiv våldspolitik? Hur är dessa antaganden kopplade till genus?

2. Hur skiljer sig nationell säkerhet från individuell säkerhet? Vilka konsekvenser kan ett ensidigt fokus på nationell säkerhet leda till?

3. Trots att militära medel visat sig oförmögna att komma till rätta med de säkerhetshot människor upplever ökar världens militära utgifter stadigt. Hur kan det komma sig? Fundera över vilka som tjänar på upprätthållandet av de skyhöga utgifterna.

4. Sverige är en tung aktör inom den internationella vapenhandeln men profilerar sig som ett land som värderar fred, säkerhet och nedrustning högt. Varför tror du att man kan upprätthålla ett sådant paradoxalt förhållningssätt?

5. Språkbruket kring kärnvapen beskrivs som sexualiserat, neutraliserande och legitimerande ­ vad innebär det? På vilket sätt påverkas synen på kärnvapen av rådande genuskonstruktioner? Varför är det nödvändigtvis något negativt att ”omanliggöras”? Kan detta kopplas till hur vi värderar ”manliga” och ”kvinnliga” aktiviteter?

6. Varför tror du att det är så svårt att åstadkomma en förändring i staters prioriteringar?

7. Nämn fem argument som du tycker är viktiga i frågan om nedrustning.

21

I inledningen till denna studiecirkel talade vi om att

Sverige inte haft väpnad konflikt eller krig på över 200

år, och att vi de gånger konflikter funnits i vår omedel­

bara närhet försökt hålla oss neutrala. Sverige har

under många år försökt att föra en politik som gått ut

på att inte skapa uttalade militära allianser och på ett

internatio nellt plan verkar Sverige som ett fredligt och

dialoginriktat land. Detta innebär dock inte att Sverige

inte har något ansvar i de konflikter som idag existerar.

Sveriges roll som vapenexportör på den internationella

marknaden innebär tvärtom att vi är högst delaktiga i

att konflikter fortsätter att rasa runt om i världen. Med

en export som uppgår till flera miljoner kronor varje

år förser vi länder med vapen som dödar och skadar i

både konfliktdrabbade och fredliga regioner. Sverige

är med andra ord kopplat till vad som sker i resten av

världen och delaktigt i att skapa en osäkrare värld.

Med återkopplingen till Sverige som bakgrund hoppas

vi att studiecirkeln bidragit till en förståelse om varför

krig och konflikter uppstår, vad säkerhet är och hur

kopplingen till kvinnors utsatta situation ser ut runt om

22

i världen. Vi hoppas att du som deltagit fått en utökad

syn på säkerhet präglad av insikten att militarism inte

är lösningen på världens konflikter. Vad som krävs för

långsiktig fred är utbildning, sjukvård, jämställdhet

och välfärd för alla. Skulle du vara intresserad av att

fortsätta läsa mer om konflikter och säkerhet finns

det under varje studiecirkel boktips markerade som

extramaterial. Du är naturligtvis också välkommen att

kontakta IKFF för att få tips på ytterligare material.

Vi hoppas att informationsmaterialet från IKFF har

bidragit till intressanta diskussioner och eftertanke

men kanske framför allt att du som deltagare känner

att du vill engagera dig och jobba för en värld där krig

inte längre finns. IKFF har som internationell organisa­

tion arbetat för fred i världen sedan 1915, och har med

sitt arbete fört fram kvinnors utsatta roll i konflikter

under mycket lång tid. Det har bland annat resulterat

i att FN accepterat flera resolutioner på temat kvinnor,

fred och säkerhet. Ditt medlemskap gör skillnad. Gå in

på IKFF:s hemsida www.ikff.se för mer information.

Studiecirkeln Fred och Säkerhet sker med stöd från Sida, Styrelsen för internationellt

utvecklingssamarbete, genom Forum Syd. Sida och Forum Syd har ej deltagit

i produktionen och ansvaret för innehållet är utgivarens.

Publicerad av:

Internationella Kvinnoförbundet

för Fred och Frihet, IKFF

Ansvarig utgivare: Petra Tötterman Andorff

Kontakt: info@ikff.se

Design och layout: E&G Design

egdesign.gabriel@gmail.com

Tryck: TMG Sthlm, Stockholm 2010

www.ikff.se

23

INTERNATIONELLA KVINNOFÖRBUNDET FÖR FRED OCH FRIHET