1
våra ROVDJUR NR 1 2013 27 F em personer från Svenska Rovdjurs- föreningen och bobyggaren och ring- märkaren Bjarne Modig, knuten till bl.a. Naturskyddsföreningens Projekt Havsörn, gav de skånska kungsörnarnas bosituation ett lyft. Man samlade grenar i olika storlekar som sedan hissades upp till Bjarne som satt uppe i trädet och flätade ihop dem. Sist bäd- dades det med grästuvor precis som örnen vill ha det. Det blev ett riktigt rejält och flott bo, men så är också Bjarne en person med stor erfarenhet – han har byggt över hundra bon till kungsörn, havsörn och fiskgjuse. VID INVENTERING I SKåNE 2012 konsta- terades åtta häckande par kungsörn. Efter den första kända lyckade häck- ningen av kungsörn i Skåne 1989 ökade kungsörnen snabbt under någ- ra år. Som mest upp till nio häckande par 2008, för att sedan stagnera och minska ned till sju par år 2010. Ett av paren 2008 försvann under mys- tiska omständigheter i samma vecka mitt under ruvningstid. Samma re- vir återetablerades våren 2012 då ett ungt kungsörnpar tog över detta och genomförde en lyckad häckning. Från 1989 fram till 2012 har det fötts 144 ungar i Skåne. Visserligen dör många ungar av olika skäl de för- sta åren fram till vuxen ålder, men vi tycker ändå att det är märkligt att ök- ningen av revir har stagnerat i stället för Rovdjursföreningen hjälper kungsörnen bygga bo Boet på båda bilderna är byggt på privat mark där markägarna är vänligt sinnade till kungsörn. Denna skogsdunge kommer inte att avverkas eller gallras. Under hösten kommer föreningen i region Skåne att bygga minst ytterligare två bon, troligen belägna i naturreservat. att dessa är 200-550 år gamla. I Skåne finns inget boträd ens i närheten av en sådan ålder. Tittar vi på hur det ser ut på häcknings- platser i Skåne, finns revir där man gallrat och glesat ut. Vid återkommande gallringar glesas träden ut ytterligare och boplatsen blir för öppen och häckningsplatsen blir förstörd. Det finns inga lagar som fullt ut skyddar kungsörnrevir från sådana ingrepp. Markägare som inte vill ha kungsörn på sina marker ser den som konkurrent om små- viltet, i första hand hare. De anser att örnen tar ”deras” harar. Det finns också mycket skrönor kring kungsörn – lite som med var- gen. En del djurägare är negativt inställda på grund av rädslan för angrepp på t.ex lamm. På Gotland finns Sveriges tätaste bestånd av kungsörn (32 häckande par 2012) och väl- digt gott om lamm. Angreppen av kungsörn drabbar i snitt tio lamm per år på Gotland. I Skåne har vi en stor fårbesättning inne i ett revir nära boet. Där har det inte förekommit något angrepp av kungsörn. EN STOR ELOGE till Bjarne Modig som i minus- grader, snöglopp och snålblåst satt uppe i boet i många timmar under de två dagar som bygget pågick. Tack också till de personer som deltog i det övriga arbetet. Ett särskilt tack till markägaren som upplåtit mark till bygget – och som är väldigt stolt över det fina boet och ser fram emot en etablering av kungsörn! TEXT OCH FOTO: ANITA CARLSSON Regionansvarig Skåne-Blekinge Den främmande fågeln i trädet är bobyggare Bjarne Modig. Han vet hur grenarna ska flätas ihop, som SRF:s funktionärer på marken samlar in och hissar upp. Verket kröns med en bädd av grästuvor. tvärtom. Kanske är en av orsakerna att det är svårt för örnarna att hitta lämpliga boplatser. DäRFöR VILL VI hjälpa kungsörnen att lättare kunna etablera sig – genom att bygga bon i områden där de får vara ifred och där vi vet att det inte kommer att bli någon avverkning av skogen. Kungsörnen är beroende av grova träd med förgreningar som klarar påbyggnad av boet under många år. Störningsfria platser med god bytestillgång och gärna öppna jakt- marker samt inflygningsmöjligheter till boet från två, eller flera håll, är vad örnen vill ha. Favoritträdet är en grov knotig tall men då det är ont om dem i Skåne, så väljer de som regel ek eller bok. Bon förekommer även i andra trädslag. Problemet i dag och i fram- tiden är bristen på lämpliga boträd. Det skogsbruk som bedrivs i dag med en avverkningsålder på träden på cirka 80 år gör att det i framtiden inte kommer att finnas tillräckligt med gamla träd för häcknings- platser. Detta är en av anledningarna till att kungsörnen anses hotad på sikt. En undersök- ning av kungsörnens boträd i Norrland visar Kan inte örnen själv bygga bo, kan man undra? Människans skogsbruk skapar problem – det lämnar inga lämpliga boträd kvar i Skåne. Nu får kanske människan skapa lösningar. föreningen i farten

föreningen i farten Rovdjursföreningen hjälper kungsörnen ... · ökade kungsörnen snabbt under någ-ra år. Som mest upp till nio häckande par 2008, för att sedan stagnera

  • Upload
    others

  • View
    2

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: föreningen i farten Rovdjursföreningen hjälper kungsörnen ... · ökade kungsörnen snabbt under någ-ra år. Som mest upp till nio häckande par 2008, för att sedan stagnera

våra rovdjurNr 1 2013 27

Fem personer från Svenska Rovdjurs-föreningen och bobyggaren och ring-

märkaren Bjarne Modig, knuten till bl.a. Naturskyddsföreningens Projekt Havsörn, gav de skånska kungsörnarnas bosituation ett lyft. Man samlade grenar i olika storlekar som sedan hissades upp till Bjarne som satt uppe i trädet och flätade ihop dem. Sist bäd-dades det med grästuvor precis som örnen vill ha det. Det blev ett riktigt rejält och flott bo, men så är också Bjarne en person med

stor erfarenhet – han har byggt över hundra bon till kungsörn, havsörn och fiskgjuse.

ViD inVenteRinG i skåne 2012 konsta-terades åtta häckande par kungsörn. Efter den första kända lyckade häck-ningen av kungsörn i Skåne 1989 ökade kungsörnen snabbt under någ-ra år. Som mest upp till nio häckande par 2008, för att sedan stagnera och minska ned till sju par år 2010. Ett av paren 2008 försvann under mys-tiska omständigheter i samma vecka mitt under ruvningstid. Samma re-vir återetablerades våren 2012 då ett ungt kungsörnpar tog över detta och genomförde en lyckad häckning.

Från 1989 fram till 2012 har det fötts 144 ungar i Skåne. Visserligen dör många ungar av olika skäl de för-sta åren fram till vuxen ålder, men vi tycker ändå att det är märkligt att ök-ningen av revir har stagnerat i stället för

Rovdjursföreningen hjälper kungsörnen bygga bo

Boet på båda bilderna är byggt på privat mark där markägarna är vänligt sinnade till kungsörn. Denna skogsdunge kommer inte att avverkas eller gallras. Under hösten kommer föreningen i region Skåne att bygga minst ytterligare två bon, troligen belägna i naturreservat.

att dessa är 200-550 år gamla. I Skåne finns inget boträd ens i närheten av en sådan ålder.

Tittar vi på hur det ser ut på häcknings-platser i Skåne, finns revir där man gallrat och glesat ut. Vid återkommande gallringar glesas träden ut ytterligare och boplatsen blir för öppen och häckningsplatsen blir förstörd. Det finns inga lagar som fullt ut skyddar kungsörnrevir från sådana ingrepp.

Markägare som inte vill ha kungsörn på sina marker ser den som konkurrent om små-viltet, i första hand hare. De anser att örnen tar ”deras” harar. Det finns också mycket skrönor kring kungsörn – lite som med var-gen. En del djurägare är negativt inställda på grund av rädslan för angrepp på t.ex lamm.

På Gotland finns Sveriges tätaste bestånd av kungsörn (32 häckande par 2012) och väl-digt gott om lamm. Angreppen av kungsörn drabbar i snitt tio lamm per år på Gotland. I Skåne har vi en stor fårbesättning inne i ett revir nära boet. Där har det inte förekommit något angrepp av kungsörn.

en stOR elOGe till Bjarne Modig som i minus-grader, snöglopp och snålblåst satt uppe i boet i många timmar under de två dagar som bygget pågick. Tack också till de personer som deltog i det övriga arbetet. Ett särskilt tack till markägaren som upplåtit mark till bygget – och som är väldigt stolt över det fina boet och ser fram emot en etablering av kungsörn!

text Och fOtO: anita caRlssOn

Regionansvarig Skåne-Blekinge

Den främmande fågeln i trädet är bobyggare Bjarne Modig. Han vet hur grenarna ska flätas ihop, som SrF:s funktionärer på marken samlar in och hissar upp. Verket kröns med en bädd av grästuvor.

tvärtom. Kanske är en av orsakerna att det är svårt för örnarna att hitta lämpliga boplatser.

DäRföR Vill Vi hjälpa kungsörnen att lättare kunna etablera sig – genom att bygga bon i områden där de får vara ifred och där vi vet att det inte kommer att bli någon avverkning av skogen.

Kungsörnen är beroende av grova träd med förgreningar som klarar påbyggnad av boet under många år. Störningsfria platser med god bytestillgång och gärna öppna jakt-marker samt inflygningsmöjligheter till boet från två, eller flera håll, är vad örnen vill ha.

Favoritträdet är en grov knotig tall men då det är ont om dem i Skåne, så väljer de som regel ek eller bok. Bon förekommer även i andra trädslag. Problemet i dag och i fram-tiden är bristen på lämpliga boträd.

Det skogsbruk som bedrivs i dag med en avverkningsålder på träden på cirka 80 år gör att det i framtiden inte kommer att finnas tillräckligt med gamla träd för häcknings-platser. Detta är en av anledningarna till att kungsörnen anses hotad på sikt. En undersök-ning av kungsörnens boträd i Norrland visar

Kan inte örnen själv bygga bo, kan man undra? Människans skogsbruk skapar problem – det lämnar inga lämpliga boträd kvar i Skåne. Nu får kanske människan skapa lösningar.

föreningen i farten