företag i Kilnyhetsbrev nr 4 / 2017 Kil.se/naringsliv

Mörkt på morgonen. Mörkt hem på eftermiddagen. Regn och snålblåst. Trumptwitter och nordkorea-missiler. Stormar som ödelägger allt. Allsköns elände i nyhetsflödena.

Behov av en liten ljusglimt? Var så god, en ordination så god som någon:

Årets företagare 2017 i Kil utseddKil Klättrar pÅ näringslivsranKingenKompetensutvecKling pÅ hemmaplanBlufföretag • Handel • Lokal mat • Notiser • Krönika

2 nr 4 2017 nyhetsbrev företag i Kil

företag i kil

missa inte: boKa in Kvällen!

Höst-afterwork för näringslivet i KilTorsdagen 9 november 2017Klockan 18:00 till cirka 21:00Kil ArenaProgram och mer information kommer.

Varmt välkomna önskar Företagarrådet i Kil!

Pris: 100 kronor/person.

Förhandsanmälan senast 6:e november till bo.thunberg@kil.se

extra!

Stefan Molang kommer. Och underhåller!

nyhetsbrev företag i Kil nr 4 2017 3

daniel thorén Årets företagare 2017 i Kil

Låter ju nästan som en klyscha,

men handen på hjärtat Daniel:

Hur känns det?

- Det kom oväntat, men det känns väldigt ro-

ligt att bli uppmärksammade. Ett bevis på att

vi gjort något bra av vårt företag.

Många beskriver dig och ditt företag

som att ni ”tänker nytt”. Berätta lite,

vad gör att Thoréns sticker ut?

- Att jobba så nära konsumenten som vi gör

är nog inget som varit särskilt vanligt tidigare

i vår bransch. Idag ser vi att flera kollegor runt

om i Sverige har anammat vårt sätt att nå ut

till kunder.

- Direktförsäljning utan mellanhänder blir

mer och mer vanligt. När jag började annon-

sera på blocket.se så var jag i stort sett ensam

om många produkter där. Idag ser det helt

annorlunda ut i konkurrensen på internet. Så

vi har nog varit lite banbrytare i vår genre.

- Dessutom jobbar vi som en enhet utan titlar

hos oss. Vi är en riktigt sammansvetsad grupp

där alla vet att de har en viktigt roll. Bra med-

arbetare är nog nyckeln till att hela företaget

fungerar.

Om du blir intervjuad om, säg, fem år.

Vad hoppas du företaget har utvecklats

till då?

- Jag har alltid sagt att nu ska vi inte öka mer,

och att jag är nöjd med det vi har. Men detta

har nog ändrats de sista åren. Jag ser fram

emot att Thoréns i Kil ska vara ett av de le-

dande märkena i redskapstillverkning om fem

år, och att vi kan utöka vårt sortiment för att

ytterligare tillgodose våra kunders önskemål.

Utifrån mer av ett samhällsperspektiv,

vilka frågor ser du som viktigast att

utveckla/förändra för att stärka

företagandet?

- Oj, det finns säkert massor att göra för att

stärka företagandet. Jag kan bara prata av

egen erfarenhet. Det första jag kommer att

tänka på är att byråkratin runt företaget kan

kännas tung ibland. Det är mycket lagar och

regler som man ska ha koll på. Kil har ett

starkt företagande, och vi vill gärna vara med

och se till att det fortsätter att vara starkt.

Med en gedigen praktisk erfarenhet har Daniel Thorén tillsammans med hustrun Hanna, sina medarbetare samt lokala samarbetspartners under tio år utvecklat företaget till en stor branschaktör.

KIlSAMS/FörETAgArNAS MoTIVErINg TIll uTNäMNINgEN

4 nr 4 2017 nyhetsbrev företag i Kil

kil fortsätter att klättra i Svenskt näringslivs ranking av de svenska kommunernas företags-klimat. På fyra år har kil klättrat 165 placeringar och är 2017 rankad på plats 70 i Sverige. Det är den bästa placeringen som kil haft sedan rankingen startade.

– När vi 2013 började arbeta mer organiserat, med

näringslivsfrågor och de lokala företagen, låg vi på

plats 235 i rankingen. Vi är helt klart nöjda med att

ha klättrat 165 platser på fyra år men vi vill mer och

förutsättningarna är bra med tanke på hur många

duktiga och framåt företagare som finns i Kil, säger

georg Forsberg (C), kommunalråd med inriktning

på näringslivsfrågor och tillväxt.

plus för sKolans attityder

till företagande

Varje år skickar Svenskt näringsliv ut en enkät till

företagare i varje kommun, en enkät som ställer

frågor vad företagarna tycker om olika saker. Det

handlar om kommunpolitikers och tjänstemäns

attityder, tillämpning av lagar och regler, infra-

all time high i näringslivsranKingen!struktur med mera. Kil går framåt inom de flesta

områden. Särskilt roligt är det att företagarnas be-

dömning av skolans attityder till företagande ökar.

läs mer om rankingen och Kils resultat på kil.se.

– Nu sätter vi sökarljuset på vilka frågor vi behöver

jobba extra med för att Kil ska nå nästa nivå i företa-

garnas bedömning av det lokala företagsklimatet. Vi

kommer att göra det i nära dialog med företagen och

vi kommer att ta hjälp av Företagarrådet och företa-

garföreningarna för att pricka än mer rätt, säger Bo

Thunberg, näringslivschef i Kils kommun.

värmland och nästa enKät

kil hamnar på 4:e plats i företagsrankingen i Värmland. överst kommer grums som med sin plats 31 närmar sig topp 25. grums petar därmed ner Sunne från den topposition man haft i många år. Sunne ligger nu på plats 38 åtföljd av Munkfors på plats 53. Nästa enkät genomförs under perioden januari – början av april 2018. resultat av enkäten redovisas sedan i maj och den årliga rankingen en vecka före valet 2018.

plats pÅ riKslistan

nyhetsbrev företag i Kil nr 4 2017 5

säKerhet

ny bluffvÅg i ny tappningSmåföretagare utsatt grupp

kreativiteten bland de som försöker sko sig på företagare känner tydligen inga gränser. Under senare tid har många svenska små-företagare fått kuvert från det tallinnbaserade bolaget ”företagsopinion”.

På nyhetssajten DINAPENgAr.se konstaterar

Svensk Handels säkerhetsexpert Per geijer att det

egentligen bara är en repris på gamla försök:

- Det här är en estnisk grupp som inte alls är nya

för oss. De har tidigare kallat sig för Bolagsupp-

lysningen och Nummerupplysningen, och skickat

blanketter för olika stödtjänster på internet. Nu,

med Företagsopinion, skickar de ut något som ser ut

som en opinionsundersökning. Företagsopinion är

nu uppsatt på Svensk Handels varningslista.

Det är svårt att veta hur många företagare som

drabbats denna gång. När det gäller deras andra

blanketter har det handlat om hundratusentals

drabbade.

För DINAPENgAr.se berättar företagaren göran

Keijser utanför örebro att han först trodde det var

någon form av myndighetsutskick. göran konsta-

terade att utskicket liknar det kuvert som deklara-

tionsblanketterna brukar komma i. Det var formulär

med instruktioner och frågor. Keijser trodde att

det var en arbetsmarknadsundersökning. I formu-

läret stod hans personnummer, dock inte de fyra

sista siffrorna. Just detta är viktiga beståndsdelar

i bedrägeriet. Man försöker få trovärdighet genom

att använda sig av namn eller logotyper som ska an-

knyta till myndigheter. och man utnyttjar svenska

småföretagares vilja att hjälpa till med att fylla i

formuläret om det kan föra människor närmare ar-

betsmarknaden. Frågorna i formuläret handlar om

arbetsmarknad, integration och invandring. Efter

att ha svarat uppmanas småföretagarna att skriva

under med namn och skicka tillbaka blanketterna i

ett frankerat kuvert.

Den som skriver under sätter sitt namn på något

helt annat än ett ofarligt frågeformulär. göran Keij-

ser läste det finstilta:

- När jag tittade närmare på den finstilta texten,

som knappt gick att läsa, såg jag att det var ren och

skär bluff. Det står att totalkostnaden för 24 må-

nader är 12 790 kronor inklusive moms. Dessutom

fortsätter ”kontraktet” att löpa om man inte säger

upp det minst 90 dagar innan avtalstidens slut. För

pengarna så får man annonser i fyra olika kategorier

på bolagets hemsida, foretagsopinion.se.

Svensk Handels säkerhetsexpert Per geijer är

tydlig i sin rekommendation till företagare som får

försändelsen:

- om du får den här blanketten: skrynkla ihop den

och kasta den så långt du orkar. Men om du råkar

skriva under och känner dig lurad – vägra betala och

bestrid fakturan. Skicka ett mejl till Företagsopinion

där du skriver att du inte kommer betala fakturan

på grund av att deras erbjudande är vilseledande. På

Svensk Handels hemsida kan du läsa hur du gör.

Småföretagare är en utsatt grupp när det kommer

till bluffutskick. Cecilia Norlander, jurist vid Konsu-

mentverket har i en intervju för tidningen Expressen

konstaterat att det finns en medvetenhet att rikta sig

just mot företagare:

- Poängen mot att rikta in sig mot företagare är att

de strängare konsumentskydden inte gäller, till ex-

empel ångerrätt. Företagare ligger utanför allt, kan

inte få hjälp från Allmänna reklamationsnämnden.

Det är vanligt

förekommande,

och ofta äldre

som drabbas.

(Källa: DINA-

PENGAR.se

16 oktober 2017)

6 nr 4 2017 nyhetsbrev företag i Kil

KompetensutvecKling pÅ hemmaplan

inbjudan kvällsföreläsning och diskussion

företag i kil

Norge är för de allra flesta av oss lika med hemma.

Men Norge är en annan marknad, med andra förutsättningar

och en annan kultur. För att framgångsrikt göra affärer

i Norge är det bra att veta mer om hur affärskulturen

är och hur utvecklingen närmaste år ser ut.

Foto från vänster: Lars Kåre Legernes, VD, Oslo Handelskammare. Bo Josef Eriksson, Regional utvecklingschef, Region Värmland.

kil.se/naringsliv

- MÅLTID & MÅNGFALD -

Datum: 4 oktober 2017. Tid: 18.30 - cirka 21.00.

Plats: Eskebohl Måltid & Mångfald i Fagerås (vägbeskrivning, se www.eskebohl.se ).

Kostnad: 250 kronor per person, faktureras i efterhand.

Enklare förtäring bjuds.

Ett arrangemang i samarbete

med Företagarrådet i Kil och

Eskebohl Måltid & Mångfald.

Varmt välkomna!

Bo Thunberg

Näringslivschef, 0554-194 13

OBS! Anmälan senast 1 oktober 2017 till varmland@eskebohl.se

Onsdag 4 oktober klockan 18:30. Eskebohl Måltid & Mångfald, Fagerås.

tror du att du vet allt om affärer med norge? finns risk att du tror fel!

Under den här kvällen får du lyssna till och kan samtala med och fråga:

• Lars Kåre Legernes, VD för Oslo Handelskammare talar om ”Vad händer i det norska näringslivet i

allmänhet och i Oslo i synnerhet?, en aktuell bild av vad som sker i vårt grannland.

• Bo Josef Eriksson, Regional utvecklingschef på Region Värmland. Bo Josef inleder med att presentera

aktuell statistik om relationen Sverige - Norge med betoning på Värmland.

seminarier

Mycket att lära för att lyckas med affärer med Norge

Pub

licer

as m

ed g

odkä

nnan

de a

v N

Wt

- arb

etee

kono

mi.s

e 20

17-1

0-12

I samarbete mellan

Företagarrådet och

Eskebohl Måltid &

Mångfald arrangera-

des den 4 oktober ett

seminarium om norsk affärskultur och utvecklingen

inom det norska näringslivet. Det var ett tungt

radarpar som förmedlade sina kunskaper. lars Kåre

legernes, sedan 15 år VD för Handelskammaren

i oslo och Bo Josef Eriksson, utvecklingschef på

region Värmland pekade på de möjligheter Värm-

land har genom närheten till vårt grannland. Men

också på vad norska besökare och norskägda företag

bidrar med här.

I NWT:s Arbete&Ekonomi konstaterar lars Kåre

legernes:

- Värmländska företag har gott renommè. Men

man måste göra hemläxan ordentligt och undersöka

noga hur marknaden ser ut. Idag är det viktigare än

förr för företag att ha rätt produkt, rätt tjänst eller

rätt kunskap.

Även om det finns mycket som är lika finns det

också tydliga kulturella skillnader inom näringslivet

i Sverige kontra Norge. Skillnader som kan vara av-

görande om man ska lyckas med att etablera affärs-

mässiga kontakter.

- I Norge går besluten mycket snabbare. I Sverige

är det sammanträde efter sammanträde och man

måste diskutera allt flera gånger. Norrmän tar större

risker medan svenskar har ett diskussionsbehov,

konstaterar lars Kåre legernes.

- I Norge är individualismen större och man är

inte rädd för att göra misstag. I Sverige är man mer

kollektivistiska, och det är verkligen ett planerings-

samhälle….. Norrmännen

agerar istället snabbt och

hittar lösningar.

lars kåre legernes, VD för Handelskammaren i Oslo.

Bo Josef eriksson, utvecklingschef på region Värmland

Under hösten har vi fortsatt våra arrangemang, med lite olika inriktning. Idéen är fortfarande...

nyhetsbrev företag i Kil nr 4 2017 7

under ett par timmar

fick vi lyssna till två,

otroligt erfarna och

kunniga, medarbe-

tare på Toyota Material

Handling – Krister Björk och Micael Hellberg. De

berättade om hur det man kallar för Toyota Pro-

duction System fungerar och hur de som ledare

leder och utvecklar verksamheten. Seminariet hade

lagts upp av lennart Hammarsten på Hammarsten

ledarutveckling i Kil som också arbetar med den

lokala ledarutbildning som erbjudits företagen i Kil.

Krister och Micael jobbar på Toyotas anläggning

i Mjölby i östergötland där Nordeuropas största

tillverkningsenhet av truckar finns liksom det euro-

peiska huvudkontoret med många internationella

enheter. även om Mjölbyfabriken, med sina mer än

2.000 anställda, är i en helt annan skala än de när-

varande Kilsföretagen fanns det mycket att plocka

upp och inspireras av.

En grundbult i arbetet är det s k Toyota

Production System, där pro-

duktionen präglas av lean-

ideologin. Företaget arbetar

helt enligt ett ”pull system”,

där man endast producerar

mot order. En viktig be-

ståndsdel, som föreläsarna

återkom till, är det man

kallar för Daglig ledning –

en struktur där man åter-

kommande går igenom ett

antal punkter:

• Efterfrågan från ledningen varje dag• Rapportering dagligen, utfall mot mål• Säkerhet – olyckor / tillbud• Kvalité• Leverans – antal truckar / leveranssäkerhet• Produktivitet – stopptid• Orderingång• Fakturering• Personalläge – frånvaro• Utrustningsstatus – tillgänglighet

Man har väldigt tydliga krav på de som fungerar

som ledare i företaget. Dessa ska utveckla förmåga

att agera utifrån Toyotas fem grundläggande värde-

ringar, där ledarskapet kännetecknas av tydlighet,

målstyrning och medvetenhet. De ska också ha en

tydlig bild över vad man vill bygga med sitt ledar-

skap (ledardeklaration), kunna utveckla effektiva

ledningsmöten och – inte minst – skapa arbets-

glädje i teamet.

Effektiv produktionsledning

Foto från vänster: Lars Kåre Legernes, VD, Oslo Handelskammare. Bo Josef Eriksson, Regional utvecklingschef, Region Värmland.

kil.se/naringsliv

Kom och lyssna på Krister Björk och Micael Hellberg från Toyota Material Handling i Mjölby,

som berättar hur de arbetar, leder och utvecklar sina verksamheter utifrån Toyota Produktion system/

Lean Produktion. Lennart Hammarsten från Hammarsten Ledarutveckling AB inleder.

• Vad är framgångsfaktorer i deras verksamheter?

• Vilka är deras utmaningar i deras arbete med att utveckla sina produktionsenheter?

• Ledarskapets betydelse för effektiv verksamhet.

• Operativa ledningsstrukturens betydelse för effektiv ledning.

inbjudan ledarseminarium kils kommun

företag i kil

Foto från vänster: Krister Björk, Operativ chef över 5 produktionsenheter. Micael Hellberg, Logistikchef. Båda från Toyota Material Handling i Mjölby.

Torsdag 5 oktober klockan 12:00. Kil Arena, Kil.

effektiv produktionsledningVälkommen till ett lunchseminarium kring...

Tid: 5 oktober 2017, kl 12:00-14:30.

Plats: Kil Arena, Kil.

Vi serverar lunchmacka under seminariet.

Varmt välkomna!

Bo Thunberg

Näringslivschef, 0554-194 13

OBS! Anmälan senast

2 oktober 2017 till bo.thunberg@kil.se

seminarier

densamma: erbjuda intressanta föreläsningar, seminarier och miniutbildningar till företagen i kil. Och i ett format som ska göra det möjligt att delta utan att det inkräktar för mycket på jobbet. Dessutom på hemmaplan – inga långa resor, internat, hotellövernattningar eller annat.

The Toyota Way

Genchi Genbutsu Att gå till källan för att finna de fakta som behövs för att fatta korrekta beslut, bygga konsensus och uppnå mål.

Kaizen Ständiga förbättringar. Eftersom ingen process någonsin kan bli helt perfekt finns alltid möjligheter till förbättringar.

Challenge Att upprätthålla en långsiktig vision och möta alla utmaningar med det mod och den kreativitet som krävs för att realisera den visionen.

Teamwork Toyota stimulerar personlig och professionell utveckling, delar med sig av utvecklings-möjligheter och maximerar varje individs och grupps prestationsförmåga.

Respect Toyota respekterar andra, gör allt för att förstå andra, accepterar ansvar och gör sitt bästa för att bygga ömsesidigt förtroende.

8 nr 4 2017 nyhetsbrev företag i Kil

handel

handeln viKtig för det loKala näringslivet

Ny STUdIE BEKRäFTAR:

forskaren özge öner vid internationella Han-delshögskolan i Jönköping har i detalj studerat vad som hänt inom detaljhandeln mellan åren 2003 och 2015. i en ny vitbok ”kommunernas detaljhandelsmarknader – uppgång och fall?” konstaterar forskarna att tillväxten i detaljhan-deln varit mycket stark, men att den är ojämnt fördelad. De visar att en kommun med stark detaljhandelstillväxt ofta gränsar till kommuner där detaljhandeln utvecklats svagt eller till och med går tillbaka.

- Koncentrationen av detaljhandel beror på att män-

niskor är benägna att resa för att handla, och att

många också arbetar i en annan kommun än hem-

kommunen, säger özge öner till Dagens Handel.

För det lokala näringslivet är handeln viktig. Detalj-

handeln utgör 11 procent av BNP, en tredjedel av

svensk konsumtion kommer från handelssektorn

och 10 procent av alla svenska företag är detaljhan-

delsföretag. Dessutom är handeln en mycket stor

arbetsgivare där många unga och nyanlända får sitt

första jobb.

Sverige skiljer sig från andra länder genom en hög

produktivitet inom detaljhandeln. Handeln gick hel-

ler aldrig tillbaka under finanskrisen 2008 - 2009.

Sysselsättningen inom handeln steg brant under

åren 2003 till 2015. En mycket starkare utveckling

än för arbetskraften som helhet.

Idag är utvecklingen i detaljhandeln inte längre så

nära kopplad till befolkningsutvecklingen. Handeln

kan växa även i kommuner med vikande befolk-

ningsunderlag. 116 av landets 288 kommuner har

tappat befolkning, men det är bara 35 kommuner

som även tappat detaljhandel. Handel och turism

hör ofta ihop, men även i en del utpräglade turist-

kommuner som Sunne, Malung och överkalix mins-

kar handeln kraftigt under perioden. Men det finns

också svårmätbara aspekter som gör det svårt att

dra generella slutsatser – studier visar till exempel

att småskalig handel gör en plats mer levande och

attraktiv.

öner pekar i studien på att många kommuner

idag börjar tänka mer strategiskt kring handelns

betydelse, en del har även ambitioner att öka sin

handel. öner betonar samtidigt att det är viktigt att

se helhet och sammanhang. Att försöka öka sin egen

handel på bekostnad av grannkommunerna kanske

inte gynnar kommunen som helhet, det finns ett

beroende över gränserna.

(Källa: Dagens Handel 13 oktober 2017)

SKYLTSÖNDAG 3/12TRÄFFA DINA KUNDER INFÖR JUL

Söndag 3 december kl 14-18 är det dags

för årets skyltsöndag. Vi stänger av

Storgatan mellan Pekås och ICA.

De företag som vill får gärna ställa ut.

Centrumföreningen försöker också få

till en liten marknad. Anmäl dig

via malin.lövendal@kil.se

eller 0554-191 89.

Kostnadsfritt.

nyhetsbrev företag i Kil nr 4 2017 9

24 mars 2023. sista dagen för Kontanter i sverige?

Vid Handelsrådets Forskningsinblick i början av ok-

tober föreläste forskarna Niklas Andersson, Kung-

liga Tekniska Högskolan (KTH) och Jonas Hedman,

Handelshögskolan i Köpenhamn om hur betalsys-

temen förändras. Deras tes är att Sverige kommer

att bli det första landet i världen där kontanter inte

längre kommer att vara ett gångbart betalningsme-

del – och datumet närmar sig snabbt.

I ett reportage i Dagens Handel påpekar Niklas

Andersson att det inte är handlarna som driver på.

Det är istället banker och konsumenter som ratar

sedlar och mynt. De kontanter som finns ute på

marknaden idag är värda drygt en procent av BNP.

Det är faktiskt en rekordlåg nivå i världen. Där-

emot är de svenska konsumenterna begeistrade i

att använda sina kort. Idag görs 71 procent av alla

betalningar med kort. En tydlig trend, enligt fors-

karna, är också att alltfler butiker och restauranger

blir kontantlösa – och att detta går fortare än man

tidigare bedömt.

De viktigaste drivkrafterna för denna snabba

omställning är dels konsumenternas egen bekväm-

lighet, dels bankernas ovilja att arbeta med den

foto: Dagmar forne

Snart blir det olönsamt för handlare i Sverige att ta emot kontanter. Nu spikar till och med forskarna ett datum när kontant-hantering inte längre lönar sig.

tunga och riskfyllda kontanthanteringen. Till detta

kommer fackorganisationers kamp för att minska

riskerna för rån.

I en enkät som nyligen gjorts med 808 svenska

handlare visas att hälften av dessa tror på en utfas-

ning av kontanter till år 2025. Endast en fjärdedel

tror att utfasningen kommer att dröja till efter 2030.

Niklas Andersson och Jonas Hedman sätter ett

tidigare datum för utfasningen än handlarna själva,

ett datum efter vilket det inte kommer att löna sig

att ta emot kontanter:

- Den 24 mars 2023, osäkert om det blir på för-

middagen eller eftermiddagen, säger Jonas

Hedman.

En faktor som, enligt de bägge forskarna, dock

kan komma att fördröja utfasningen är att många

handlare underskattar kostnaderna för kontant-

hantering. Många anser fortfarande att det är dyrare

att ta emot kortbetalning, men underskattar då den

tid det tar att räkna upp pengar, skydda och

transportera dem.

( Källa: Dagens Handel 6 oktober 2017)

lokala specialiteter kan betyda mycket för att sätta

mindre svenska orter på kartan. Eva ossiansson,

doktor i marknadsföring vid göteborgs universitet,

konstaterar i en intervju för TT att dessa ”blir något

som kan symbolisera en kommun och som synlig-

gör namnet i många sammanhang. Folk nämner och

pratar om produkten.”

Några orter som lyckats med detta är Kalix, lek-

sand, gränna, Hönö, Kivik och Burträsk, orter som

många nästan likställer med den lokala livsmedels-

produktionen. Nämn löjrom, bröd, polkagrisar, äp-

10 nr 4 2017 nyhetsbrev företag i Kil

5 sKyddade livsmedel i sverige• Fem svenska livsmedel har skyddad beteckning inom EU. Det betyder att de måste produceras på en viss plats. i två fall ska råvarorna komma därifrån.

• Det gäller Skånsk spettekaka, bruna bönor från Öland, Sveciaost (måste tillverkas i Sverige på svensk mjölk), Upplandskubb (måste ha uppländska ingredienser), Kalix löjrom (måste fiskas i Haparanda, Kalix, Luleå eller Piteå).

loKal mat lyfter mindre orter

Foto: Christer Höglund. Hämtat från boken Sinnenas Landskap (2005).

pelmust eller ost och de flesta hamnar i tankarna

i någon av dessa orter.

I takt med att besöksnäringen växer ökar också

den lokala och regionala matens betydelse för besö-

karna. ”Matupplevelser” framstår som starka skäl

när turister och besökare anger varför de vill åka till

en speciell plats. För en liten ort, som till exempel

Kalix eller gränna i exemplet ovan, kan det få en

enorm betydelse om just maten drar extra för att

resa dit.

(Källa: TT och DN 16 oktober 2017)

Catarina Segersten Larsson på Eskebohl

Måltid & Mångfald har tagit initiativet till ett

samarbetsprojekt med lokala livsmedelsfö-

retagare som lanseras som ”jullådan” Hur

uppstod den här ideén?

- Det finns på olika håll i landet presentlådor med

lokalt producerade produkter men det fanns ingen

i Kil, berättar Catarina. Det var därför naturligt att

försöka ta fram en present-/jullåda med Kilsproduk-

ter. Tanken var ju densamma som med ”rundan” för

turister och kommuninvånare i form av en gemen-

sam broschyr som funnits några år. Det handlar hela

tiden om att hitta samverkansformer mellan olika

företag för att stärka både det lokala näringslivet och

Kils kommun.

Många tänker kanske mest på Kil i mat-

sammanhang som orten där det fanns ett

stort slakteri. Men det finns alltså mycket

annat?

- När vi började titta runt i kommunen visade det

sig att det fanns många fler små företag i livsmedels-

branschen än de flesta egentligen var medvetna om.

Det var därför naturligt att föra ihop olika produkter

i en ”jullåda ” som stärker både den lokala profilen

som de lokala företagen har och som samtidigt lyfter

fram kvaliteten. Bra kvalitet kostar mer än masspro-

ducerade livsmedel. Det är viktigt att beskriva var-

för. Vill vi dessutom ha en levande landsbygd måste

det finnas företag på landsbygden som kan erbjuda

lokala ”matprodukter” och ett utflyktsmål

i besöksnäringen!

Vad hoppas du/ni uppnå med lådan –

utöver bra försäljning förstås?

- Vi hoppas att lådan i sig ger bra reklam för de

ingående Kilsföretagen och Kils kommun. Den är

nyhetsbrev företag i Kil nr 4 2017 11

loKal jullÅda lyfter fram KilssmaKer

ju ett bra exempel på möjligheten att ge som perso-

nalgåva med lokalt ursprung! Den har också lett till

att varianter i form av presentpåsar har efterfrågats

under resten av året! Jätteroligt att fler och fler ser

värdet av att” handla lokalt”!

närproducerat

Företag och produkter som finns med i jullådan 2017

• Kils Slakteri; spickekorv/Frykenskinka• Eskebohl; chutney/granskottsirap• Smaklöken; kryddor• Fagerås Kvarn; ekologiskt vetemjöl• Solbacka Källa; smaksatt vatten• Wermlands Skogsförråd; torkad svamp• Fryksta Trädgårdscafé; julkaka/ Klässbol Konfektyr; marmelad.

Pris: 325 kronor exkl. moms.

Beställningar och information om leveransvillkor: ring 0554-159 00 eller maila varmland@eskebohl.se.

minsKad miljöhänsyn bland smÅföretagare?Färre än hälften, 48 procent, av Sveriges småföretagare tar hänsyn till miljön när de gör inköp till

företaget. Siffran redovisas i Vismas affärsbarometer, en analys som bygger på en ny undersökning

bland 815 små och medelstora företag i hela landet. Därmed bröts en flerårig trend av stigande

miljömedvetenhet. Enligt Visma har siffran fortsatt sjunka.

Knappt sju procent av småföretagare rankar miljöpåverkan som det viktigaste kriteriet när de gör

sina inköp. 45 procent anger den aspekten som minst viktig av alla. lägre priser på miljövänliga

produkter och tjänster skulle öka fyra av tio småföretagares miljöhänsyn, enligt studien.

- Affärsbarometern visar att få företagare ifrågasätter kvaliteten på miljövänliga varor och tjäns-

ter. Däremot anses priset i många fall fortfarande vara för högt. Att företag väljer bort sortiment

som är bättre för miljön för att priserna anses vara för höga är en utmaning, säger Henrik Salwén,

VD för Visma Advantage. (Källa: Lokalguiden nr 4/2017)

12 nr 4 2017 nyhetsbrev företag i Kil

13,4% ökade nyföretagandet

med i augusti till noteringen +5 247 nya

företag i landet. Det kan jämföras med

4 629 nystartade företag i augusti i fjol,

enligt statistik från Bolagsverket.

(Källa: DI 2/9 2017)

försäljningen av biodrivmedel öKarunder årets första sju månader ökade försäljningen med biodrivmedel med 11 procent, jämfört med

motsvarande period förra året. Till och med juli såldes 1,1 miljoner kubikmeter biodrivmedel, enligt

preliminära siffror från Svenska Petroleum- och Biodrivmedelinstitutet. (Källa: TT 22/9 2017)

80%. Så stor andel av Sveriges

chefer har jobbat övertid under det senaste

året. Huvudanledningen är att de upplever

att det förväntas av dem. Det visar en ny

undersökning som Novus gjort på uppdrag

av unionen. (Källa: DI 22/9 2017)

omvärldsnotiser

18-Årsgräns för e-cigaretterFrån 1 juli 2017 gäller en ny lag för försäljning av elektroniska cigaretter (e-cigaretter) och påfyllningsbehållare som innehåller nikotin. Det innebär bland annat att den som säljer produkterna måste anmäla det till kommunen. Den nya lagen liknar i stort sett den lag som finns för tobaksförsäljning.Åldersgränsen, 18 år, ska vara tydligt skyltad på försäljningsstället.förpackningar ska ha hälsovarningar, informationsblad och innehållsförteckning.Marknadsföring ska vara måttfull och ska inte vara synlig från utsidan.På kil.se kan du läsa mer om vad den nya lagen innebär.

Kontakt: Marie Hult, Alkoholhandläggare/Fältsekreterare. Tel. direkt 0554-195 36. E-post marie.hult@kil.se

nyhetsbrev företag i Kil nr 4 2017 13

Man skulle kunna argumentera för att vi nått Peak Skitstövel.

Antalet respektlösa, nedlåtande och

småaktiga människor i världen har nått sin

absoluta topp. Det menar robert Sutton,

professor i företagsekonomi vid anrika

Stanford university i uSA. I en ny uppmärk-

sammad bok ondgör sig professorn över

det ökade antal fiaskon i det amerikanska

näringslivet, som exempelvis i taxibolaget

uber eller TV-kanalen Fox liksom hur den

amerikanska politiken har urartat. ”Tyvärr

sprider sig dåliga beteenden betydligt

snabbare än bra”, konstaterar professor

Sutton i en intervju i New York Magazine.

Han kallar skitstövelperioden för

”smittsam”. (Källa: Dagens Industri 22/9 2017)

trendbrott för svensK exportSvensk varuexport stärks i takt med att stora tillväxtmarknader som Kina och Indien tappar

marknadsandelar, enligt Business Sweden. under 2016 vändes en nedåtgående trend för svensk

varuexport. Sverige har idag 1,4 procent av den globala exportmarknaden, att jämföra med 2,1

procent år 2005.

lyftet kan svensk industri framför allt tacka export av livsmedel, kläder och skor för.

Analysen från Business Sweden visar också på en god utveckling för fordonsindustrin.

även exporten av svenskt stål har återhämtat sig något.

- I och med de positiva siffrorna ser vi en god potential för

svenska företag att ytterligare etablera sig på den internatio-

nella marknaden. Då kan man nämna avancerad tillverknings-

industri, miljö och hållbarhet, life science och digitalisering

som områden med särskild god potential, säger lena Sellgren,

chefsekonom på Business Sweden.

(Källa: Dagens Industri 30/8 2017)

99 000 personer +Så många fler i åldern 15-74 år blev

sysselsatta på den svenska arbetsmark-

naden under andra kvartalet 2017. Totalt

är nu 5.034.000 personer i sysselsättning

i Sverige, enligt Statistiska Centralbyrån

(SCB). (Källa: TT 30/8 2017)

omvärldsnotiser

14 nr 4 2017 nyhetsbrev företag i Kil

det byggs inte för mycKet bostäder i sverige Att vi har något av en byggboom i Sverige råder knappast någon tvekan om. Samtidigt varnas

allt oftare för att detta leder till en överproduktion och att många investerare och fastighetsägare

kommer att stå med tomma, nybyggda fastigheter.

Men Konjunkturinstitutets biträdande prognoschef Kristian Nilsson håller inte med. Trots den

högsta produktionen på 30 år byggs det inte för mycket bostäder i Sverige, säger han. Nilsson

konstaterar att ”behovet är väldigt stort och den totala utbudsökningen är inte för stor i förhållande

till befolkningsökningen”.

Det kan däremot vara så att ”fel” bostäder byggs, till exempel för många dyra och exklusiva

lägenheter, menar Nilsson. Och faran för ett prisfall finns kvar, säger han. En risk är att diskus-

sioner om förändrade villkor för bostadslån, till exempel att ränteavdragen minskas, skrämmer

bostadsköpare.

– Bara att hushållen ställer in sig på att det kommer förändringar kan trigga i gång ett fall,

säger Nilsson.

(Källa: OMNI 10 oktober 2017)

Kapningarna öKar av banK-id och swishAllt fler råkar ut för Bank-ID och Swish-kapningar. Det uppger Jan Olsson, chef för Polisens

nationella bedrägericentrum. Enligt Olsson är detta en naturlig utveckling, allt fler konsumenter

använder digitala tjänster. Den som lyckas få tillgång till ett Bank-ID kan plocka ut stora summor

pengar. Enligt olsson kan detta handla om hundratusentals kronor. I våras kunde polisen konsta-

tera en våg av nätfiske i Sverige där bedragare försökte komma över användares inloggningsupp-

gifter. Så sent som för en månad sedan gick Försäkringskassan ut med en varning om att skojare

agerade och utgav sig för att komma från myndigheten i jakt på bankkontouppgifter. oftast kom-

mer nätfiskarna över användares inloggningsuppgifter via SMS, telefonsamtal och mail.

Enligt olsson händer det också att bedragare kapar Facebookkonton. Han uppmanar konsu-

menter att vara ytterst försiktiga med hur de hanterar sina värdehandlingar. Den som agerar

vårdslöst och sedan blir föremål för bedragare riskerar att bli helt utan ersättning.

(Källa: DagensPS 10 oktober 2017)

iKea har nu fler vindturbiner än varuhus Ikea har nu 415 vindturbiner – fler än antalet varuhus i koncernen globalt. Det framgår av

möbeljättens årsredovisning, enligt Press Association. Målet är att Ikea ska bli energioberoende

och producera lika mycket förnybar energi som man använder till år 2020, uppger bolaget.

(Källa: OMNI 10 oktober 2017)

omvärldsnotiser

omvärldsnotiser

nyhetsbrev företag i Kil nr 4 2017 15

Kommunal strategi? Georgia-stad vill byta namn för att locka Amazon Den lilla staden Stonecrest i delstaten

georgia har erbjudit sig att byta namn till

Amazon för att locka till sig e-handels-

jättens andra huvudkontor. Det skriver

lokaltidningen Atlanta Journal Constitu-

tion. I erbjudandet ingår även ett stycke

mark där kontoret skulle kunna byggas.

Stonecrest är en i en rad av amerikanska

städer som kämpar för Amazons gunst.

Hittills är georgia-staden däremot den

enda som erbjudit sig att byta namn,

enligt borgmästaren Jason lary.

– Hur kan man inte vilja att ens […]

huvudkontor ska ligga i en stad som heter

Amazon?, säger han till AJC.

(Källa: OMNI 4 oktober 2017)

Var femte äldre står utanför digitala samhället Var femte äldre i Sverige står i praktiken

utanför det digitala samhället i dag – och

problemen är inte övergående. Detta

konstaterar tre forskare på DN Debatt

och hänvisar till en studie ”ung teknik,

äldres vardag”. Enligt forskarna är detta

en viktig anledning till att digitaliseringen

i fortsättningen måste förändras så att

den inkluderar alla medborgare.

”Myndighetskontakter måste alltså

även framgent enkelt kunna skötas per

telefon, brev eller genom besök”, skriver

de och menar att det är dags för framtida

nya framgångsrika samarbeten.

(Källa: DN 1 oktober 2017)

Detaljhandelns omsättningsökning i Sveriges

stadskärnor bromsade in under 2016 enligt en

ny rapport från Fastighetsägarna. Av de 735 mil-

jarder kronor som den totala fysiska detaljhan-

deln omsatte i fjol utgjorde stadskärnorna bara

en femtedel. Bättre går det för e-handeln samt

köpcenter och handelsplatser utanför städerna.

rudolf Antoni, näringspolitisk chef på Fastig-

hetsägarna, säger till SvD Näringsliv att stads-

kärnan håller på att förvandlas till en plats för

umgänge i stället för shopping och att det är

tufft för cityhandeln att klara den omställningen.

(Källa: SvD Näringsliv och OMNI 29 augusti 2017)

cityhandeln minsKar – till förmÅn för e-handel

nyhetsbrev företag i Kil nr 4 2017 16

Ansvarig utgivare: Bo thunberg Material: bo.thunberg@kil.seNyhetsbrevet, liksom tidigare utgåvor, finns tillgängligt på kil.se

Kil.se/naringsliv

Bo Thunberg

Näringslivschef i Kils kommun.

Och medborgare i samma kommun.

Precis som så väldigt många andra–

företagare, politiker, tjänstemän

med flera. bo.thunberg@kil.se

Ser i nyhetsflödet att

det påstås att ”städa och

rensa ut” är nästa stora trend. Att med berått mod

ge sig i kast med allt som samlats under åren. Privat,

jobbmässigt, i egen regi och tillsammans med andra.

lämna över en betydligt lättare ”ryggsäck” än innan.

Jag vet inte om det är en omedveten påverkan av

detta som gör att jag börjar sortera i mycket av det

som kommit in till mig i rollen som näringslivschef.

En mix av sådant som jag själv beställt och sådant

andra tycker att man borde, eller måste, ta del av.

I högarna hittar jag en vetenskaplig avhandling

vid umeå universitet, fascinerade nog i vår globala

tid författad av en kinesisk forskare där. Avhand-

lingen har förvisso nu närmare tio år på nacken

men de sammanfattande beskrivningar gör att jag

stannar till: ”Attraktionskraften kommer inifrån”.

För att direkt undvika eventuella missförstånd så

handlar inte avhandlingen om hur man når fram på

datingsajter eller vid olika sociala möten. Forskaren,

Wenjuan li, har studerat vilka generella drivkrafter

som finns för regional utveckling. Kan låta torrt men

handlar, översatt till en lokal vardag, vad som bety-

der mest för att skapa utveckling och framtidstro.

Till exempel här i Kil. och i Värmland.

Wenjuan li avfärdar tydligt betydelsen av olika

slags reklamkampanjer och det man brukar kalla

för platsmarknadsföring. ”Jag tror inte det är det

bästa sättet”, konstaterar hon diplomatiskt. Istället

pekar hon på två variabler som avgör hur männis-

kors mentala bild av ett område är och som ytterst

avgör om en plats är attraktiv eller inte. Viktigast är

boendemiljön, den lokala miljön runt människors

hem. Näst viktigast är arbetsmarknaden inom fem

mils radie från bostaden.

li menar därför att den första och viktigaste

åtgärden är att se till att människor och företag som

är etablerade i regionen, eller i kommunen, inte vill

flytta därifrån. ”En nöjd befolkning är mer kraftfull

än platsmarknadsföring”, säger li. ”De kommer att

berätta om orten för andra. Det blir bra marknadsfö-

ring som kan leda till att fler människor och företag

kommer att vilja flytta dit.”

Har detta något med Kil att göra? Med största

sannolikhet ja! rubriken D I Y (dvs Do It Yourself

….. eller fixa/gör det själv) återfinns i en resumé från

ett investeringsseminarium med start up-företag

inom musik-,spel- och kulturbranschen. Där be-

tonar flera framgångsrika företagare vikten av att

utveckla det man själv tror på – och våga/orka göra

det på sitt egna sätt. Jag tror detsamma faktiskt gäl-

ler för en kommun som Kil och vårt företagsklimat.

Om vi är nöjda med att finnas mitt i något stort flöde

där 250 små kommuner i Sverige i övrigt befinner

sig så oK. Vill vi däremot lyfta fram våra speci-

fika förutsättningar för ett bra vardagsliv, välfärd,

utveckling och framtidshopp så att vi syns och lyser

vida omkring, ja då handlar det nog just om vad vi

själva gör. Vad vi berättar, hur vi förmedlar berättel-

serna, vad vi lyfter fram, det vi är nöjda eller stolta

över. Helt enkelt D I Y.

glöm inte! företagsfruKost! varje onsdag KlocKan 8:00 - 8:45. Kils hotell.

KröniKa