Fristående skolor– internationell forskning 1985-2000

ingrid nilsson

skolverket

beställningsadress:fritzes kundservice106 47 stockholm

tel: 08-690 95 76fax: 08-690 95 50

e-postadress: skolverket@fritzes.sewww.skolverket.se

Best.nr. 02:765

ingrid nilsson

Fristående skolorInternationell forskning 1985-2000

isbn 91-85009-15-6issn 1651-3460

tryck: lenanders grafiska ab, kalmar 2002 · 10956

Svanenmärkt t rycksak Licensnummer 341 145MIL

J ÖM Ä R

KT

skolverkets serie forskning i fokusÄr en skriftserie som etablerats för att möjliggöra utgivning av material som producerats med stöd eller på uppdrag av Skolverket.

Det gemensamma för skrifterna är att Skolverket gjort bedömningen att materialet är av intresse för en bredare publik.

Författarna svarar själva för innehållet och de ställningstaganden som görs.

tidigare forsknings- och kunskaps-översikter som publicerats:

Glenn Hultman & Cristina HörbergKunskapsutnyttjandeEtt informellt perspektiv på hur kunskap och forskning används i skolan

Ingegerd MunicioGenomförandeVem tolkar beslut och vem ser till att reformer blir mer än ord?

Britt HallerdtStudieresultat och social bakgrund- en översikt över fem års forskning

Kjell Granström & Charlotta EinarssonForskning om liv och arbete i svenska klassrum- en översikt

Ingrid Pramling Samuelsson & Ulla MauritzsonAtt lära som sexåringEn kunskapsöversikt

Birgitta SahlinMatematiksvårigheter och svårigheter när det gäller koncentration igrundskolanEn översikt av svensk forskning 1990-1995

Erik WallinGymnasieskola i stöpsleven - då nu alltidPerspektiv på en skolform

Mats BörjessonOm skolbarns olikheterDiskurser kring ”särskilda behov” i skolan - med historiska jämförelsepunkter

Hans Ingvar RothDen mångkulturella parken- om värdegemenskap i skola och samhälle

Ulla ForsbergJämställdhetspedagogik- en sammanställning av aktionsforskningsprojekt

Jens PedersenInformationstekniken i skolanEn forskningsöversikt

Peder HaugPedagogiskt dilemma:Specialundervisning

Moira von WrightGenus och textNär kan man tala om jämställdhet i fysikläromedel?

Tullie Torstenson-Ed & Inge JohanssonFritidshemmet i forskning och förändringEn kunskapsöversikt

Thomas Tydén och Annika Andræ Thelin (RED)Tankar om lärande och ITEn forskningsöversikt

Ulla Riis (RED)IT i skolan mellan vision och praktikEn forskningsöversikt

Pia Williams, Sonja Scheridan och Ingrid Pramling SamuelssonBarns samlärandeEn forskningsöversikt

Monica Söderberg ForslundKvinnor och skolledarskapEn kunskapsöversikt

Mats Ekholm, Ulf Blossing, Gösta Kåräng, Kerstin Lindvall, Hans-Åke ScherpForskning om rektorEn forskningsöversikt

Ingemar Emanuelsson, Bengt Persson, Jerry RosenqvistForskning inom det specialpedagogiska områdetEn kunskapsöversikt

Ulla LindPositioner i svensk barnpedagogisk forskningEn kunskapsöversikt

Karin RönnermanVi behöver varandraEn utvärdering

Irene Rönnberg, Lennart RönnbergMinoritetselever och matematikutbildningEn litteraturöversikt

Maj Asplund Carlsson, Ingrid Pramling Samuelsson och Gunni KärrbyStrukturella faktorer och pedagogisk kvalitet i barnomsorg och skolaEn kunskapsöversikt med fokus på matematikundervisning

Karin Wallby, Synnöve Carlsson och Peter NyströmElevgrupperingarEn kunskapsöversikt med fokus på matematikundervisning

Gunilla HärnstenKunskapsmöten i skolvärldenExempel från tre forskningscirklar

Elisabet ÖhrnKönsmönster i förändringEn kunskapsöversikt om unga i skolan

Rolf HelldinSpecialpedagogisk forskningEn kritisk granskning i ett omvärldsperspektiv

Anna KlerfeltVar ligger forskningsfronten67 avhandlingar i barnpedagogik under två decennier, 1980-1999

Louise Limberg, Frances Hultgren, Bo JarnevingInformationssökning och lärandeEn forskningsöversikt

Jan-Eric Gustafsson, Eva MyrbergEkonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultatEn kunskapsöversikt

Björn Eriksson, Odd Lindberg, Erik Flygare och Kristian DanebackSkolan - en arena för bobbning En forskningssöversikt

Eva R Fåhræus, Lars-Erik JonssonDistansundervisningMode eller möjlighet

innehållsförteckning

förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

summary . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

metod – teori . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24Terminologi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Funktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29Komparativ forskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30

forskning från sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35Offentlig skola och fristående undervisning 1985-88. . . 36Skilda lärohus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37Det senaste decenniet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39Summering och aktuella frågeställningar. . . . . . . . . . . . . . . . 44

usa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46Offentlig och privat skola . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46Choice . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47Vouchers . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48Religious Right . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50Hemundervisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54

storbritannien . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55Den konservativa skolreformen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55”Quasi-market” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58Ökad segregering? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59Nya Labour . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63

övriga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65Danmark . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65Finland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66Kanada . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67Nederländerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68

fortsatt forskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71slutord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79

10

FÖRORD

Under de senaste tio åren har antalet elever i fristående skolorökat i Sverige. Bakgrunden är de i 1990-talets början igångsat-ta reformer som gav föräldrar och elever möjligheten att väljaskola. I dessa reformer finns också tankar på att de friståendeskolorna ska bidra till utveckling. De fristående skolorna är endel av den decentralisering och förändrade ansvarsfördelningsom kan sägas karaktärisera 1990-talet.

Med tanke på att fristående skolor är en ung företeelse såfinns inte så mycket svensk forskning. Första gången de fristå-ende skolorna är föremål för en nationell undersökning är iutvärdering av grundskolan 1995. Resultaten visar att de fri-stående skolorna klarar sig bra och i matematik bättre än dekommunala skolorna. Samtidigt skilde sig elevrekryteringenradikalt från de kommunala skolorna genom den stora ande-len högutbildade föräldrar. Kunskapsmålen betonas i bådaskolformerna med något högre ambitioner för de friståendeskolorna. I en 2003 publicerad studie om betygsättning i fri-stående skolor syns inga påtagliga skillnader i förhållande tillden kommunala skolan. Däremot är variationen större blandde fristående skolorna när det gäller syn på lärande, tolkningav styrdokument och sätten att organisera och leda undervis-ningen. Detsamma gäller hur elevers kunskaper utvärderas,synen på betygens roll, hur skolan förmått involvera eleverna iarbetet med mål och hur eleverna förstått målen för lärandet.Bilderna inspirerar till funderingar och frågor.

Den förändring mot mer valfrihet som vi sett i Sverige finnsockså i andra länder framför allt i USA och Storbritannien.Frågorna är många och delvis desamma, t.ex.

• Hur kan möjligheterna för val av skola öka, utan att oönskade effekter uppkommer som t.ex. ökad segrega-tion?

11

• Hur kan knappa ekonomiska resurser fördelas så att olika behov blir tillgodosedda?

• Hur kan fördelarna med en gemensam läroplan säkras, när formerna för skolgång blir allt mera olika?

• Hur kan lokala och regionala skillnader balanseras mot nationella kvalitetskrav?

I den här rapporten diskuteras dessa frågor och några jämfö-relser görs med företrädesvis USA och Storbritannien samtnågra europeiska länder. Det ges inga enkla svar. Avsikten ärsnarare att lyfta fram några olika perspektiv och diskuterajämförelser mellan länder så långt det låter sig göras. Enintressant fråga är naturligtvis vilket utrymme fristående sko-lor kan ha i relation till likvärdighets- och värdegrundsfrågor.

Det är Skolverkets förhoppning att denna bok blir ett värde-fullt inlägg i diskussionen. Författaren svarar själv för innehål-let och de ställningstaganden som görs.

Staffan Lundh Annika Andræ Thelin

AV D E L N I N G S C H E F E N H E T S C H E F

12

Sammanfattning

Bakgrunden till föreliggande rapport är förändringen av skol-politiken under senare år och då särskilt ökningen av antaletelever i fristående skolor i Sverige. Skolpolitiken har fått en nyinriktning med inslag av nyliberal påverkan. Främst har dettatagit sig uttryck som ett större utrymme för föräldrar att väljaskola för sina barn, inom och utom det offentliga systemet,samt som ett större utrymme för marknadstänkande och kon-kurrens.

Under läsåret 2001/2002 fanns i Sverige 488 fristående grund-skolor, 149 fristående gymnasieskolor och 18 fristående gym-nasiesärskolor. De nystartade grundskolorna är till störstadelen allmänna till sin inriktning, därefter följer skolor med enspeciell pedagogik eller konfession och sedan skolor medinriktning mot ett speciellt ämne, skolor med språklig elleretnisk grund samt skolor för elever med särskilda behov.

Den förändring i skolpolitiken mot mer valfrihet och individu-alism som vi sett i Sverige, finns också i många länder utom-lands. Det är därför av största intresse att granska den delvisomfattande forskning som finns om fristående skolor i fram-för allt USA och Storbritannien. Många av de frågor somställs i Sverige, ställs också i dessa länder: - Hur kan föräl-drars valmöjlighet öka, utan att oönskade effekter, som ökadsegregation, uppkommer? - Hur kan knappa ekonomiskaresurser fördelas så olika behov blir tillgodosedda? - Hur kanfördelarna med en gemensam läroplan säkras, när formernaför skolgången blir allt mera olika? - Hur kan lokala ochregionala skillnader balanseras mot nationella kvalitetskrav?Frågorna är många och svaren få. Denna rapport tillhandahål-ler inte färdiga svar, utan nya perspektiv på frågorna.

I USA finns en snabb utveckling i förhållandet mellan friståen-de och offentlig undervisning. Den är viktig för svenskar,eftersom det historiskt finns en tydlig tendens till överföringav pedagogiska ideer från USA till Sverige. I USA finns för

13

närvarande starka krafter för en nyliberal förändring på fleraområden: olika modeller för charter schools och för vouchersprövas och det finns bland allmänheten politiska krafter förökat föräldrainflytande och valfrihet. Visserligen går 80 % aveleverna i den offentliga skola som de tilldelas, men påtryck-ningsgrupper arbetar för att stärka privatiseringkrav och bred-da valmöjligheterna för föräldrar. Den kristna högern (ellersnarare religious right) tar vid upprepade tillfällen strid för attinföra konfessionell religionsundervisning och kreationistisk(skapelsegrundad) undervisning i stället för att bibehållautvecklingsläran som grund för biologiundervisning. I vissastater har bokstavstrogen bibelläsning och morgonbönerinförts i offentligt finansierade skolor.

I USA (och till viss del Kanada) finns en stark rörelse för hem-skole-undervisning. Allt fler föräldrar (enligt officiella källoren till två miljoner) undervisar sina barn i hemmet, med hjälpav datoriserade nätverk. Ofta sker detta mot religiös bakgrundoch med stöd av de organisationer som också stöder en starktkonfessionell skolundervisning. I flera avseenden är de ameri-kanska forskarna oense om effekterna av den förda politiken.Det är också en öppen fråga hur långt privatiseringar kan dri-vas, samtidigt som viljan till att betala skatt kan kvarstå.

Också i Storbritannien pågår en radikal omstrukturering avskolväsendet. Inom ramen för en nyliberal utbildningspolitik,med mottot ”choice and diversity” – mångfald och valfrihet –styrs sedan slutet av 1980-talet politiken in mot marknadslik-nande villkor, mot privatisering eller nya halvprivata institu-tioner. Mer makt åt föräldrarna och samtidigt ökad kontrolloch testning av undervisningens resultat, är den modell sombåde konservativa och labour-regeringar valt. De lokala skol-styrelserna får minskad betydelse, medan departement, skolor,nya former av ”partnership” och stiftelser stärker sin ställ-ning.

Brittiska forskare är mer entydigt skeptiska än de amerikanskatill att de önskade målen skulle kunna nås med en politik somden som förts alltsedan Thatchers dagar som utbildningsmi-

14

nister. De pekar på att de nyliberala postulaten, som att kvali-tén ökar parallellt med konkurrensen, eller att kvalité skullevara mer vanligt förekommande i fristående skolor, aldrigutsatts för prövning, De pekar också på att segregationenökat, när tävling mellan skolors rangordning efter prestation itestresultat systematiserats. Studier av brittiska forskare visaratt variabler som klass, kön och etnicitet påverkar resultat ioönskad riktning. Dessa forskare konstaterar också att Blairsregering inte på avgörande punkter har lämnat den tidigarekonservativa regeringens inställning till fristående skolor.

Också i andra europeiska länder, t ex flera länder inom EU,finns en skolpolitik som försökt att variera utbudssidan, t exgenom att gynna uppkomsten av fler fristående skolor. Dettagäller också de länder, som historiskt haft en mer liberal poli-tik än Sverige i dessa avseenden, som Danmark ellerNederländerna. Avsikten är att föräldrars valmöjligheter skallöka, och de skall få möjlighet att hitta en skola som passar deegna önskemålen, vare sig dessa är konfessionellt, etniskt ellerpå annat vis grundade.

Nästan alla forskare är ense om att skolpolitik numera spridssnabbt mellan länder, och blir allt mer likartad. I dennamening upplöses nationalstatens gränser, och en globaliseringkan skönjas. Många menar dock, att det fortfarande finnsbehov av en nationell läroplan. En del hävdar också att skol-gång är något mer än individuella projekt eller familjeprojekt.Vissa svenska forskare menar, att den skola som finns i Sverigehistoriskt vuxit fram som en del av en social rörelse, och börförbli en garanti för en nationell likvärdighet i grundläggandeutbildning mellan alla medborgare. I rapporten diskuterasolika aspekter på frågan om vilket utrymme fristående skolorkan ha i Sverige. Avslutningsvis diskuteras också behovet avfortsatt pedagogisk forskning på området.

15

Summary

In Sweden, there has been a change in school policy duringthe last years, and the number of pupils in independentschools is increasing. This fact constitutes the background tothis report. Influences from a new liberal policy are expressedalso in Sweden, e.g. as parental choice (within or outside thepublic system) and also as tendencies toward marketing andcompetition.

During the study year 2001/2002 there were 488 independentcompulsory schools for grades 1-9, 149 upper secondaryschools and 18 independent upper secondary special schools.Newly started compulsory schools have mostly a general pro-file or promote a special pedagogy. There are also schoolsfounded in a confession, or in an ethnic/language profile, orschools for a special category of students.

The change in policy towards choice and individualism, whichwe have seen in Sweden, is also very frequent abroad. It is the-refore interesting to investigate the rather rich research onindependent schooling, which exist in countries such as the USand the UK. Many of the questions posed in Sweden, are alsoinvestigated by researchers in other countries: - How canparental choice expand, without causing undesired effects, asfor instance segregation? - How can the advantages with anational curriculum remain when the forms of schooling aremore and more diversified? - How can scarce economicresources be distributed so that different needs can be satisfi-ed? - How can local and regional differences be balancedagainst national demands for quality? There are many ques-tions but few answers. This report contains no answers butperspectives on the questions.

In the US there is a dynamic relationship between public andprivate education. Insight into this relationship is importantfor Sweden, as US educational tendencies have a strong histo-rical tradition of being implemented into the Swedish school

16

system. In the US there are presently strong forces promotingnew liberal changes: different models for charter schools andvouchers and there is a certain public support for ideas suchas parental power and choice. It is true that 80 % of the stu-dents remain in the public school that they are assigned to,but pressure groups are supporting privatisation and newmodels of parental choice. The Christian Coalition (or morecorrect the Religious Right) goes to court for confessionalschooling, ”Bible as history” classes and the right to teach cre-ation instead of Darwinian evolutionary theory. In certainpublicly financed schools and even states this is allowed, aswell as praying during the school day.

In the US, and partly in Canada, home schooling is a fast-gro-wing movement. One to two million parents teach children athome, helped by electronic web-sites. Often the parents’ willto teach at home is religiously founded and supported by thesame movements that support religion in public schools. Inmany cases American researchers are divided in the analyse ofthe effects of the actual overall school policy. It is also an openmatter as to how far it is possible to support privatisation andstill have public support for taxation.

Also in Britain, there is a radical restructuring going on ineducation. Within the frame of a new liberal policy of educa-tion, guided by ”choice and diversity”, the policy is directedtowards privatisation or pseudo-market relationships. Morepower to the parents and at the same time more testing andcontrol of the outcome of education, is the model that bothConservative and Labour governments prefer. The local edu-cation authorities are marginalised, while the department, thesingle schools, trusts and different forms of new partnershipsget a stronger position.

British researchers hold a more clear-cut, sceptical view as tothe possibility to reach goals by new liberal policy, which hasbeen express in different ways since Thatchers’ day as ministerfor education than that of the American researchers I haveinvestigated. British researchers underline that proposed rela-

17

tionships between policy and effect have never have been exa-mined, e.g. the hypothesis that competition promotes qualityor that independent schools have a higher quality in generalthan public schools. On the contrary, there is a stronger riskfor segregation when competition and ranking according totest results are systematised. Studies made by British resear-chers indicate that class, gender and ethnicity influence theoutcomes of schooling in an undesired way. The common opi-nion among British researchers is also that Blair’s governmenthas not changed the former conservative policy for indepen-dent schools in essence.

Also in other European countries, for instance many countrieswithin the EU, there is a school policy for promoting varietyin types of schools, particularly independent schools. This isalso the case in countries, which have had a tradition of moreliberal legislation for starting independent schools such asDenmark and the Netherlands. The aim is to increase the offerof variety in schools to parents, confessional, ethnic or whate-ver the profile might be.

Almost all researchers I have studied share the opinion thateducational policy nowdays is spread rapidly between countri-es, and that the different policies are getting more and moresimilar. In this perspective, the borderlines between states aredissolved, and globalisation reigns. Some Swedish researchersstill argue for the need of a national curriculum. According tothese ones, schooling is more than an individual project, oreven a family project. These researchers remind us, that theSwedish school historically is part of a social movement, andought to remain a guarantee for national equivalence in ele-mentary education for all citizens. In the report differentaspects of independent schooling in Sweden are discussed.Eventually also the need for further research in the topic isunderlined.

19

Bakgrund

Bakgrunden till föreliggande rapport är förändringen av skol-politiken under senare år och då särskilt ökningen av antaletelever i fristående skolor. Skolpolitiken har fått en ny inrikt-ning, med inslag av nyliberal påverkan. Främst har detta tagitsig uttryck som ett större utrymme för föräldrar att välja skolafor sina barn, inom och utom det offentliga systemet, samtsom ett större utrymme for marknadstankande och konkur-rens.

Den stora förändringen på området fristående skolor inträffa-de efter 1992, då propositionen ”om valfrihet och friståendeskolor” lades fram i riksdagen.1 De lagliga och ekonomiskamöjligheterna att starta och driva en fristående skola utvidga-des efter hand genom en serie beslut. Snabbt ökade antalet fri-stående skolor - för grundskolans del med 144 skolor på treår.2 Denna ökning har sedan fortsatt, och hösten 2001 fanns41.500 elever i fristående grundskolor och 14.250 elever i fri-stående gymnasieskolor i Sverige. Detta utgör 5 respektive6 % av samtliga elever. Till detta kommer fristående särskolorpå grund- och gymnasienivå. Enligt Skolverket ökade under2001 antalet ansökningar om att starta fristående skola med15 % jämfört med föregående år. Antalet ansökningar har inteökat lika snabbt det senaste året som tidigare. Vad detta berorpå är ännu oklart.

Under läsåret 2001/2002 finns i Sverige 488 fristående grund-skolor, 149 fristående gymnasieskolor, 30 fristående särskoloroch 18 fristående gymnasiesärskolor. Skolverket hade godkant184 grundskolor for start under detta läsår, men endast 62 avdessa startade faktiskt. De nystartade grundskolorna är tillstörsta delen allmänna till sin inriktning (33 st), varefter följer

1 Prop 1991/92:95.2 Att välja skola - effekter av valmöjligheter i grundskolan. Skolverkets rap-

port nr 109, s 21. Det kan vara av intresse i dag att påminna om, att min-dre än en procent av de skolpliktiga eleverna gick i fristående skola 1981 (Fristående skolor för skolpliktiga elever. SOU 1981:34 s 19)

20

speciell pedagogik 15 skolor, konfessionell inriktning fem,speciellt ämne fyra, språklig/etnisk två skolor samt tre skolorför elever med särskilda behov.3

Denna statistik ger en grund för att diskutera skolväsendetoch skolpolitiken. Vad står siffrorna för egentligen? Vad bety-der de konkret för olika elevers skolgång? Spelar det någonroll vem som är en skolas huvudman? Är inte förändringenganska marginell jämfört med tidigare?

Inom den nya utbildningspolitiska retoriken spelar mångfal-den av valmöjligheter i sig en stor roll, men också tilltron tillmarknadskrafternas självkorrigerande effekter. Om inslag avtävling och konkurrens ökar, ökar inte bara antalet vinnare,utan också antalet förlorare. Men just detta är ett av syftenamed förändringen: dåliga skolor kommer att läggas ner, ochdåliga skolor bör läggas ner (liksom att bra skolor bör upp-muntras). Föräldrar kommer också efter hand att förstå vilkaval det är som är de ”bästa” valen, vad det är som premieras.En uppenbar nackdel kan vara (det erkänner också modellensförespråkare) att inte alla elever får bästa tänkbara utbildning.Men också med ett antal möjliga felval av föräldrar, ellerandra dåliga effekter av politiken, är ”valfrihetsrevolutionen”här för att stanna – fortfarande enligt förespråkarna – därföratt det nuvarande samhällets komplexitet kräver det. Denpostmoderna människan kan inte stöpas i en enda form, honkräver alla valmöjligheter. Det finns bara individer i det globa-la samhället, det finns inte sociala grupper eller klasser, och dåfinns bara individuella val av utbildningar. Genom att accepte-ra föräldravalet som princip kan utbildningssektorn vitalise-ras, hävdar förespråkarna, föräldrakraften kan utnyttjas ochengagemanget kan sedan styras vidare från den lokala skolantill större samhällsfrågor. Någon annan väg än föräldraval avutbildning finns inte. Det är kärnpunkten i den nya utbild-ningsretoriken.

3 Skolverkets hemsida, www.skolverket.se 2001-03-22, 2001-04-10, 2001-10-18, samt korrigerande e-mail fran Claes-Göran Aggebo, Skolverket 2001-10-19. Se också Fristående skolor, PM från Utbildningsdeparte- mentet, 2001-03-12.

21

Mot detta hävdas att det är storstädernas nya medelklass somhar tillgång till valmöjligheter, som kan informera sig ochvälja ”det rätta” för sina barn. Alla andra får samma ellerfärre valmöjligheter än tidigare och blir ännu större förlorareän vad de annars skulle ha blivit, och därmed ökar de geogra-fiska och sociala skillnaderna i samhället. Marknadskrafternasblinda stöd till de starka och framgångsrika skapar allt flerförlorare. Utbildning borde tvärtom vara skilt från marknad,hävdar dessa kritiker av den nyliberala tendensen.Motståndarna till föräldravalet hävdar också, att värdegemen-skapen på den valda skolan stärks på bekostnad av den störresamhälleliga värdegemenskapen, och medborgarskapet försva-gas därmed. Samtidigt blir hela demokratin urholkad. Följdenblir en farlig social fragmentisering.

Skolpolitikerna har målet att alla skolelever skall få en likvär-dig utbildning. Läroplanens värdegrund skall styra alla skolorsverksamhet. Är det realistiskt att tro att detta sker när organi-sationen av skolverksamheten radikalt ändras och huvudmänmed vitt skilda inriktningar driver skolor? Är Skolverkets ochkommunernas kontrollinstrument effektiva eller åtminstonetillfredsställande? Av Skolverkets kritik mot Livets Ords sko-lor framgår att olika ställningstaganden till värdegrundsfrågor– demokrati, religion – kan utgöra ett stort problem.4

Under senare tid har just styrnings-, kontroll- och likvärdig-hetsproblematiken diskuterats intensivt.5 Särskilt de friståendeskolorna har fokuserats i detta sammanhang. I många fall harkommunerna inte haft tillgång till de fristående skolornasresultat, och i en konkurrenssituation – vilket ju finns framförallt i de större städerna – har detta upplevts som orättvist. Dethar i vissa fall inte gått att bedöma, om betyg sätts utifrån lik-artade kriterier. Fristående skolor har med andra ord haft

4 Se Skolverkets hemsida, http//:www.skolverket.se 2002-01-14.5 Se bland annat Skolverkets rapport ”Barnomsorg....2001”.

22

andra villkor än offentliga skolor i vissa kommuner. Eventuelltkan också olika partipolitiska majoritetsförhållanden i kom-munerna spela in.6

För närvarande debatteras dessa förhållanden, liksom de eko-nomiska oklarheter, som trots flera förändringar finns kvar.T ex gäller detta kommunernas skolplikts-kostnader, dvs kost-nader för att i alla situationer bereda skolpliktiga elever till-gång till undervisning. Proportionellt sett stora lokalkostnaderär ett problem som drabbar utflyttningsområden och ocksåmindre populära skolor. Risk för att hamna i en ond cirkel avsviktande elevunderlag, alltför stora lokalkostnader och sjun-kande popularitet kan upplevas som ett starkt hot för bådepersonal och elever. Kommunernas möjlighet att uttrycka syn-punkter på såväl etablering av nya skolor som andra plane-ringsfrågor, t ex ett eventuellt gemensamt kösystem, diskuterasockså.7

Frågan om de fristående skolorna väcker starka känslor ochintensiv debatt. Ibland kan man höra en förvåning över attden relativt lilla sektorn fristående skolor kan framkalla såstarka reaktioner. En anledning till frågans känslomässiga ochpolitiska laddning kan vara att det är just förändringen i poli-tisk inriktning, som väcker upprördhet. Sverige hade en drygthundraårig historia av kamp och strider för att göra ”folksko-lan till bottenskola”.8 Många ser i dag den historien som enomistlig landvinning, och blir därför upprörda, då de anserden hotad. Många minns ännu hur det socialt uppdelade skol-väsendet fungerade, och vilka genomgripande konsekvenser deolika skolformerna hade på människors livsvillkor. Det sam-hället vill man inte ha tillbaka.Svenskar har inte heller en nutida erfarenhet av att leva i ettvalfärdssamhälle, som samtidigt har ett offentligt finansierat,

6 Se Skolverkets rapport ”Kommunernas yttranden...” (2001).7 Se t ex Carl Thams debattartikel i Pedagogiska Magasinet, där han föror

dar ett samordnat kösystem mellan offentliga och fristående skolor.8 Citat från Fridtjuv Berg (1883). Se Andersson & Nilsson (2000) och

Nilsson & Andersson (2001) för en del av den historiska bakgrunden till uppfattningar av den nuvarande skolpolitiken.

23

men uppdelat skolväsende, som fallet är t ex i Nederländerna.I stället har det sammanhållna skolväsendet för många män-niskor borgat för det sammanhållna och socialt ansvarstagan-de samhället. Särskilt den gemensamma skolans demokratifos-tran har framhållits som grundläggande medborgarkunskapoch en hörnsten för hela vår samhällsform. Om skolan upp-hör att vara gemensam, försvinner ett av demokratins funda-ment, enligt den traditionellt ”svenska” synen.

Nu har under ett drygt decennium en skolpolitik med nylibe-rala inslag vuxit fram, och detta samtidigt med kännbara eko-nomiska nedskärningar i de offentliga välfärdssystemen.Parallellt har också inkomstskillnaderna ökat, enligt en statligutredning.9 Detta gör att den i sig relativt lilla sektorn fristå-ende skolor bidrar till en för många människor djupt kändoro inför den framtida samhällsutvecklingen. Skall de ekono-miska och sociala klyftorna öka ytterligare? Skall skildautbildningsmöjligheter bidra till dessa klyftor? Skall vi åter-vända till den socialt klassuppdelade skolan och det starktklassuppdelade samhället?

Föreliggande rapport har syftet att bidra till kunskapen om defristående skolorna i Sverige. Särskilt skall den beskriva denforskning som skett utomlands om andra länders friståendeskolor, och vilken betydelse den forskningen kan ha för desvenska förhållandena. Inledningsvis finns också en kortfattadgenomgång av den svenska skolhistorien och tidigare forsk-ningen på detta område.

9 Välfärdbokslut, SOU 2001:57.

24

Metod – teori

I detta avsnitt skall jag behandla vissa frågor som gäller termi-nologi och det gäller då användningen av begrepp för att ana-lytiskt beskriva funktioner hos fristående skolor. Ett antalolika funktioner är tänkbara. En fristående skola kan ju t exspela rollen att erbjuda en undervisning som inte finns inomdet offentliga systemet – en substitutionsfunktion. Jag kommerockså att diskutera de begrepp som används for vissa aktuellaföreteelser. Ar det t ex rimligt att hävda att en privatiserings-tendens sprider sig inom utbildningsväsendet? Eller beskrivsde pågående förändringarna bäst på något annat vis?

Jag för också fram vissa kritiska teoretiska aspekter inomnutida komparativ forskning och några egna reflexioner överdenna forskning. Detta beror på att jag i stor utsträckning iden fortsatta rapporten refererar till forskning med ursprung iandra länder, och den komparativa problematiken öppnas:vad går att jämföra? Vad förloras då den nationella kontextenblir en annan?

För att behandla den komplicerade företeelsen fristående sko-lor i Sverige i dag är alltså min ena infallsvinkel – och denhuvudsakliga i denna rapport – att granska forskning frånandra länder. Målet med detta är att se om forskning frånandra länder beaktat fenomen som vi förbisett, om vi harnågot att lära från länder, dar företeelsen fristående skolor enlängre tid än här varit i fokus för forskarnas intresse.

Ytterligare en perspektivgivning erbjuder en historisk genom-gång av hur företeelsen fristående skolor (och tidigare privata)växlat skepnad i Sverige. Av uppenbara orsaker blir dengenomgången relativt summarisk, och huvudsakligen avkaraktären att jag refererar till existerande forskning.

De övergripande samhällsperspektiv, som historiska och inter-nationella studier i allmänhet pekar på, brukar ofta sorterassom politiska, ideologiska, ekonomiska etc. Politik kan i detta

25

sammanhang åsyfta både partipolitik och allmän samhällspoli-tik. Styrningsproblematiken är ett sätt att diskutera de storasamhällsperspektiven på utbildning. Den är av största betydel-se, då den politiska makten över skolväsendet kan förflyttasmellan skilda nivåer och instanser. Vad vi sett under det senas-te decenniet är t ex hur föräldrars makt över barns skolgångökat. Det är av politisk betydelse om ett utvärderings- ochkontrollansvar vilar på Skolverket eller kommunerna.Ytterligare en möjlighet blir styrning via marknadskrafter ellervia medier, då de offentliga myndigheterna avstår från attutöva den tidigare makten genom traditionell politisk styr-ning.

Det är dock nödvändigt att koppla frågan om styrning till merän allmänpolitiska företeelser. Då det gäller offentliga och fri-stående skolor, handlar mycket direkt om styrning av denpedagogiska processen. Den pedagogiska processen har oftasagts ha beståndsdelarna förutsättningar – genomförande –resultat – utvärdering – återkoppling (se Franke, 1989). Dennakronologi är vad både den enskilda eleven, klassen, skolanoch skolväsendet som helhet genomgår. Därigenom går det attkoppla samman de olika samhällsnivåerna med pedagogiskastyrningsproblem. Om, som jag nyss nämnde, delar av kon-troll- och utvärderingsverksamheten förskjuts till en nyinstans, förändras villkoren för den pedagogiska process, somelever, lärare och skolor är indragna i. Men samtliga delar iden pedagogiska processen granskas inom den pågåendedebatten om fristående skolor: förutsättningar behandlar t exval av skola, kösystem, selektion och tillståndsgivning.Genomförande kan gälla värdegrundskonflikter och läroplans-frågor. Resultat kan gälla kvalitet och betyg, och t ex utvärde-ring kan gälla likvärdighetsjämförelser. Alla dessa delar står ifokus för den nuvarande debatten om skolväsendet.

26

Terminologi

I dagens Sverige är termen fristående skolor den vanligastförekommande för de skolor som denna rapport behandlar.Det är också den officiella termen för skolor av denna typ.Det var i utredningen Fristående skolor för skolpliktiga elever(SOU 1981:34) som beteckningen framfördes som ”en enhet-lig benämning för alla skolor som inte har det allmänna somhuvudman” (citat från direktiven, a a s 61). Bakgrunden varatt utredningen letade efter en term, som inte skulle ge värde-laddade associationer eller felaktig information. I anslutningtill utredningen framfördes också förslag på terminologiskaändringar i skollagen, så att bland annat den tidigare beteck-ningen enskild skola kunde mönstras ut.

Ofta dras uttrycket fristående skolor i dagens svenska ihop tillfriskolor. Det uttrycket avvisades i den nämnda utredningen,med motivering att det historiskt är irrelevant, eftersom detsärskilt under 1700- och 1800-tal avsåg avgiftsfria skolor.Dessutom har beteckningen en särskild konnotation i danskan(nämligen skolor inom den grundtvig-koldska traditionen) vil-ket gör det olämpligt som allmänt begrepp. Inte desto mindreär det så, att friskolor tycks hålla på att bli det helt domine-rande uttrycket. Frågan måste därför an en gång ställas, omdet är lämpligt att ha en officiell och en inofficiell term.

Ibland kan man likaså i dagens svenska höra privatskolor somsamlingsbeteckning för alla skolor utanför det offentliga skol-väsendet. Användningen av denna term – trots att den inte ärden officiella – kan ha minst två förklaringar, en historisk ochen politisk. Den senare grunden är då en tydlig avståndsmar-kering mellan talaren och företeelsen: dagens fristående skolorskulle liksom gårdagens privatskolor uttrycka överklassensbildningsmonopol. ”Fristående” är den officiella termen, menprivata skolor är dock språkligt den naturliga motsatsen tilloffentliga, vilket inte minst visar sig i det vanliga engelskt-amerikanska språkbruket: private and public schools.

27

Den historiska användningen av ordet privat i undervisnings-sammanhang är intressant, men kan inte redas ut fullständigt idetta sammanhang. Själva innebörderna av privat respektiveoffentlig är som vi visar i inledningen till NOS-S projekt-rapport Skilda Lärohus (Andersson, Jordheim, Nilsson &Skovgaard-Petersen 1994 s 7) tidsbunden och inte absolut.Betydelserna av orden förskjuts, då innehållet i ”det privata”och ”det offentliga” ändras i den historiska förändringen. Jagvill här gärna påminna om von Platens ”Privatinformation iskolan” (von Platen 1981) som ger perspektiv på olika typerav undervisning. Att formen skola annars inte nödvändigtvisvar en förutsättning för undervisning i tidigare perioder ärockså en intressant iakttagelse i dag, när datoriserad distans-undervisning och också hemundervisning ibland framställssom alternativ till undervisning i skolor.10 Birgit Rodhe anslu-ter till liknande argumentationslinjer, när hon diskuterar ter-minologi (Rodhe 1988 s 140): fristående är det begrepp somär att föredra, eftersom det inte bara går att använda tillsam-mans med skola, utan också kan beteckna informella studierav olika slag. I sammanhanget tillägger hon att den relevantaengelskspråkiga beteckningen är independent.

A K T U E L L A B E G R E P P O C H T E R M E R Vissa termer ochbegrepp förekommer rikligt i forskningslitteratur från desenaste åren, och jag vill gärna ge några synpunkter pådessa.11 Jag åsyftar då begrepp som privatisering, marknads-anpassning och valfrihet. Det är naturligtvis svårt för en for-skare att få ett perspektiv på händelser i samtiden. Det ärsjälvklart så, att mycket av den aktuella publiceringen påområdet, knappast kan betraktas som genuin forskning imeningen teorianknuten, välgrundad, sammanhängande text.Mycket är tentativt teoretiskt sett och påverkat av dagspolitis-

10 Fristående undervisning och fristående skolor finns naturligtvis på olikastadier och i en mängd olika former. Då särskilda stadier eller former avsesanger jag detta.

11 Eftersom verkligheten och forskningsläget förändras så snabbt har mitt urval av texter i detta avsnitt riktats mot de senaste årens publiceringar, 1998 och därefter.

28

ka ställningstaganden. Samtidigt är de forskningsresultat omfristående skolor som finslipats och mognat alltför gamla, vadgäller den empiri de bygger på. Den snabba förändringen avverkligheten ställer alltså forskaren inför ett dilemma: att skri-va en teoretisk välgrundad men inaktuell text, eller behandlanya företeelser med tentativa och kanske oprecisa begrepp.Detta dilemma uttrycks framför allt av engelska forskare,eftersom de en längre tid än t ex svenska kolleger levt i enmotsägelsefull och snabbt föränderlig situation på detta områ-de. Whitty diskuterade vid en lärarfacklig kongress i novem-ber, 2000, en del av de aktuella begreppen (Whitty, 2000).Privatisering (eller privatiseringstendens) kan således t ex varaatt ta ut avgifter för en verksamhet som tidigare var skatte-finansierad. Det kan också vara att låta en privat entreprenördriva den verksamhet som fortfarande är skattefinansierad.Det kan vara utförsäljning av service. Det kan vara en liberali-sering eller avreglering så att ett konkurrensförhållande upp-står för den offentliga verksamhet, där det inte tidigare fannsett sådant. Det finns en mångfald av varianter och kombina-tioner av förändringar, som bland annat kan innefatta ned-gång i omfattningen på den offentliga verksamheten, nedgångi stödet för den, avreglering av den och också naturligtvis renöverföring från offentlig sektor till privat. Vanligt är ocksåökat avgiftsuttag från ”kunden”.

Marknadsanpassning kan ibland vara ett lämpligare uttryckän privatisering och innebära nya kombinationer av stiftelser,frivilliga och rent privata organisationer och fonder av olikaslag. Det i Storbritannien vanliga uttrycket ”quasi-market”används av forskare för att beskriva ”the separation of pur-chaser from provider and an element of user choice betweenproviders” (Whitty citerar Leviac här). Samtidigt sker offentligkontroll av vissa delar av input och output, t ex kvalité påundervisningen.12

12 Begreppet ”quasi-market” diskuteras nedan under avsnittet omStorbritannien.

29

Whitty poängterar att det finns en ideologisk marknadsan-passning, nämligen ett starkare stöd för tanken att den privataverksamheten är överlägsen den som traditionellt förekommerinom offentlig sektor. Den ideologiska privatiseringen ellermarknadsanpassningen kan också ta sig uttryck som en för-väntan att offentliga institutioner skall arbeta mer som privatainstitutioner. Det kan också vara att stödja beslut, som inne-bär privata beslut (individuella eller familjära) i stället förpolitiska eller professionella beslut.

En form av kommersialisering inträder, då mekanismer somsponsring eller interndebitering sätts i spel, enligt Whitty.Labours ”tredje väg”13 innebär många gånger just en flyttningav kostnader genom etablering av nya ”partnership” – över-enskommelser mellan offentligt och privat.14 Labours uttaladepolitik för närvarande är ”What works?” och inte ”Who doesit?”.

Funktioner

Nära den begreppsapparat som används för att beskriva peda-gogiska fenomen ligger naturligtvis funktionerna fenomenenhar i samhället. Varför startas en fristående skola? Vilka motivkan styra en initiativtagare till en ny skolform? Vilken är sko-lans roll och uppgift i samhället? Finns det historiska exempel,som kan hjälpa oss i dag att förstå hur skolor uppkommeroch utvecklas?

Funktion skall inte i detta sammanhang förstås som en del ien entydigt funktionalistisk samhällsanalys, utan som ett sätt

13 Labours politik efter valsegern 1997 diskuteras nedan i avsnittet omStorbritannien.

14 Det äldre exemplet, från Thatchers dagar, är City Technology Colleges, som är en ny skolform, som bygger på en samfinansiering mellan näringslivoch departement. Ett senare exemplet är EAZ (Education Action Zones), som också förutsätter att företag i ett område går in och tar en del av en kostnad. Men vad händer, frågar Whitty, när företagen inte vill betala läng-re?

30

att beskriva skolans roll, uppdrag, uppgift i samhället, driv-kraften hos initiativtagaren eller huvudmannen. Jag anseremellertid att begreppet funktion är problematiskt att användai ett sammanhang som detta, eftersom det kan förmedla ettintryck av en entydig, funktionell, verklighet. Den verklighetforskningsrapporterna som jag mestadels använder beskriver,är långtifrån funktionell, och beskrivs i allmänhet på ett prö-vande sätt av de forskare som uttalar sig om den svårgripbaranutiden.

Historiskt sett är det i efterhand möjligt att konstatera att sub-stitutionsfunktionen medverkat vid tillkomsten av ett antal fri-stående skolor. Detta betyder att det offentliga utbildningsvä-sendet inte erbjöd skolgång i den form och med den omfatt-ning som alla delar av befolkningen efterfrågade. Det främstaexemplet är här tillkomsten av många flickskolor under 1800-talet, i många europeiska länder.

Statusförvärv eller statushöjning är en funktion som avspeglarföräldrarnas ambition för barnen. Det kan röra sig om elitsko-lor, eller skolor för att hjälpa igenom svaga elever. Andrafunktioner är att föra vidare en kulturell, etnisk, språklig ellerreligiös tillhörighet. Andra skolor vill tillämpa en viss pedago-gisk/metodisk modell. Dessa funktioner presenteras iGoldschmidt & Roeders (1979) Alternative Schulen?Ytterligare en funktion som fått ökad betydelse under senaretid är själva friheten att välja skola, och mångfalden i utbudetblir då en väsentlig bakgrund till valfriheten15. Internationelltspelar detta argument en stor roll. Också i Sverige hörs oftaresonemanget, att valfrihet i sig är bra, och att valfriheten kanfungera bättre om alternativen är många.

Komparativ forskning

Eftersom många av de tankar som ligger bakom föreligganderapport handlar om komparativ forskning – dess möjligheteroch begränsningar – anser jag det befogat med ett särskilt

15 Den senare funktionen lades till de tidigare nämnda av Rodhe (1989).

31

avsnitt som klargör en del av mina tankar på området. Jag tardå fasta på frågor som kommit fram inom komparativ peda-gogisk forskning under de senaste åren – detta är en forsk-ningsinriktning som har utvecklats starkt under senare tid.

En utgångspunkt för mig är att studier från andra länderaldrig kan ersätta de studier som inte genomförts i Sverige. Dåforskningsfältet är fristående skolor finns nästan inget gjort iSverige, men relativt mycket i länder som USA ochStorbritannien. Vi bör ta del av dessa studier – och denna rap-port är en introduktion till detta – men sedan blir vår uppgiftatt samla in vår egen empiri och genomföra våra egna under-sökningar i Sverige. Jag kommer i senare avsnitt att redovisaoch exemplifiera hur starkt kontextbunden skolverksamhet är– också i en tid med starkare internationella strömningar ochkanske till och med globalisering på vissa områden.16

Pedagogikens inre förändring som vetenskap under senare århar understrukit det nyss nämnda kontextberoendet.Tillsammans med en växande kritik mot tidigare decenniersganska okritiska komparativa pedagogik har detta resulterat ien omorientering på området. Den poststrukturella eller post-moderna relativismen ställer frågan om vad som är möjligt attjämföra och varför det skulle kunna finnas ett intresse för attjämföra över gränser. Inför denna skepticism mot den äldrevarianten av komparativ pedagogik har en del forskare heltavstått från internationella studier och jämförelser. Andra harförsökt sig på en omorientering. Tre intressanta exempel pådetta senare synsätt är specialnumren av ComparativeEducation (2/1998 samt 3/2000 ) samt antologin Learningfrom Comparing - New directions in educational research(Eds Alexander, Osborn & Phillips, 2000). Jag skall i det föl-jande visa på några perspektiv från diskussioner i dessa texteroch särskilt framhålla det som får betydelse för min fortsattarapport.

16 Det förefaller som om de flesta som uttryckt en uppfattning är ense om attskolsystemen konvergerar - blir mer likartade - för tillfället. Se vidare Whitty, Power & Halpin (1998) p 6.

32

Tydligt är att såväl behov av som krav på komparativ forsk-ning i dag är mycket större än tidigare. Detta blir tydligt dåSverige används som exempel. Tidigare var flera av de vikti-gaste utbildningsfrågorna möjliga att analysera enbart pånationalstatens nivå. Det moderna projektet – och utbildningvar ofta rimligt och nödvändigt att analysera som en del idetta – var i mycket bundet till nationalstaten. I dag måstesåväl lokala, regionala, internationella och ofta globala per-spektiv fogas in för att utsagor skall bli meningsfulla. Dettasammanhänger inte endast med att Sverige inträtt i EU. Förstater utanför EU gäller det samma. Det går att påstå att fältetför styrning av utbildningssystem har vidgats och blivit merkomplexa (Andersson & Nilsson, 2000).

En närliggande aspekt är lika tydlig: antalet aktörer har ökat,och aktörernas roller har förändrats. Sammanhanget de ver-kar i har ändrats. Jag skall senare visa att detta gäller ytterstkomplicerade förhållanden med helt nya sammansättningar avaktörer. Jag skall här helt kortfattat notera att t ex förSveriges del räcker det inte längre att studera det offentligaskolväsendet – privata aktörer får allt större betydelse. Alltmer marknadsliknande sammanhang luckrar upp tidigareregler för det utbildningsmässiga.

Nya, framför allt datoriserade, kommunikationssätt skaparnya möjligheter och ökad hastighet i informationsöverföring-en. Elektronisk kommunikation är dessutom billig, vilketytterligare ökar antalet aktörer.

Många grundläggande frågor får ny aktualitet i denna tid: Vadär utbildning? Vilka företeelser går att jämföra över nationer?Varför är det viktigt att göra internationella studier? Vilkenkunskap kan överföras från en kontext till en annan?

Broadfoot (2000 s 358) talar om fragmentiseringen som tilltari den post-moderna världen. Mångfald och subjektivitet kom-mer att resultera i omvärderingar av utbildningsprocesser. Detspecifika bidraget från den komparativa forskningen är enligtBroadfoot att det familjära kan göras främmande, på sammasätt som antropologin kan göra det. Det för-givet-tagna och

33

det kulturellt inskränkta kan i det bästa fallet ges ett utifrån-perspektiv av komparativ pedagogisk forskning (aa s 368).Broadfoot argumenterar för en ny inriktning av komparativpedagogisk forskning, som mycket mer intresserar sig förinlärning hos individen, än för ”det moderna projektets” skol-jämförelser. Detta betyder i sin tur att verktygen den kompa-rativa forskningen använder sig av måste omvärderas, ochockså till synes självklara begrepp som ”jämförelse” eller”politik”.

Ball (1998b) ställer sig också frågan hur innehåll i de vanligabegreppen education och learning har förändrats. Ball pekarpå fem bakomliggande element: neoliberalism eller marknads-ideologi, en ny institutionell ekonomi, krav på mätbarhet ochtillämpning av public choice samt den nya managerialismen(excellence som kult). Ball understryker, att trots att stora ochhelt grundläggande idéer cirkulerar i så många länder, det ärden lokala politiken, traditionen och striden om den aktuellatillämpningen som ändå är avgörande. ”Vems intressen gyn-nas?” är den fråga vi kan ställa både lokalt och inför de storakomparativa utbildningsfrågorna, menar Ball (aa s 128).

Sammanfattningsvis finns det i dag ett tydligt ifrågasättandeav den traditionella komparativa pedagogiska forskningen,dess fokus och dess metodologi. Jag är medveten om att delärdomar som ända till nyligen kunde föras över åtminstoneeuropeiska nationsgränser inte längre lika lätt kan göra det,och att en internationell forskningsöversikt för många i dagkan verka direkt provocerande. Inte desto mindre tror jag attinternationella studier behövs för att ge övergripande perspek-tiv också åt den fragmentisering och individualisering vi seromkring oss. Det är ett faktum att jag omöjligt kan göra rätt-visa åt alla de forskare från olika länder, som jag refererar ochciterar. Jag tycker dock att det hade varit ett sämre val attavstå från att presentera internationella studier. Det enda jagkan hoppas på är att de intresserade läsarna går vidare i refe-renslistan och själva bildar sig en uppfattning om texterna. Idet sammanhanget vill jag något kommentera urvalsfrågor:Vilka länder omnämns i denna studie, och vilka forskar refere-ras? Länderna är framför allt USA och Storbritannien.

34

Förklaringen är att mest forskning kommer därifrån, och attforskare i dessa länder under lång tid intresserat sig för rela-tionen fristående – offentliga skolor. Dessa studier blir särskiltintressanta, eftersom de politiska impulserna gått just frånUSA, till Storbritannien och sedan ut i övriga Europa, blandannat till Sverige. Jag gör också vissa nedslag i andra länder iVästeuropa, men dessa är delvis tillfälliga. Urvalet av forskarebetraktar jag själv som ganska okontroversiellt; de refereradeforskarna har i allmänhet en stark ställning, t ex genom attciteras ofta, och genom att de under flera år har skrivit mångaartiklar som går att hänföra till detta forskningsfält.

35

Forskning från SverigeUnder decennierna efter införandet av grundskolan fanns iprincip ingen pedagogisk forskning i Sverige om friståendeskolor, antagligen därför att det fanns så få sådana skolor attforska om att frågan inte aktualiserades. En av de få studiersom finns från tiden före 1985 är Magnus von Platens”Privatinformation i skolan” (1981). Den är en historisk stu-die, som behandlar förhållandena främst under 1700- och1800-talen. Fokus i den studien är lärar- och elevinformatio-nen, dvs intresset ligger något vid sidan av föreliggande studi-es skolfokus, men von Platens bild av den historiska utveck-lingen när det gäller relationen mellan privat och offentligt ärviktig som bakgrund. Von Platen framhåller det faktum att detprivata och det offentliga blandades, växlade och ersatte vart-annat på olika vis, men att det privata inslaget i undervisningofta var dominerande eller åtminstone betydande. Att denutbildningshistoriska forskningen visat så litet intresse för pri-vata undervisningsinslag anser von Platen kan förklaras delvisjust genom att det privata är svårt att få syn på (von Platen aas 1ff).

I detta avsnitt skall jag först kortfattat redovisa forskning omfristående skolor som ägde rum under den granskade perio-dens första decennium, främst då de två projekt där jag självmedverkat under åren 1985-1995.

Under början av 1980-talet blev det allt mer tydligt, att vissastrukturella förändringar inom skolväsendet ägde rum, och attdessa hade en ny inriktning jämfört med vad som känneteck-nat utvecklingen i stort under efterkrigstiden. Den tidigare såstarka centralismen försvagades. I Sverige framträdde tenden-ser till decentralisering, samtidigt som en kritik mot skolväsen-det växte sig allt starkare. Kommunerna stärkte sitt inflytandepå skolområdet, samtidigt som internationella tendenser blandannat för ökat inflytande också för föräldrar, började göra siggällande (Andersson & Nilsson 2000).

36

Offentlig skola och fristående undervisning1985-88

I den speciella tidsperiod som 1980-talets mitt utgjorde, star-tade det HSFR-finansierade projektet Offentlig skola och fri-stående undervisning, under ledning av Birgit Rodhe vidPedagogiska institutionen, Lunds universitet. Syftet för projek-tet var att granska just samspelet och växelverkan mellanoffentliga och privata undervisningsinsatser i ett historiskt ochkomparativt perspektiv. Fokus inom projektet var alltså vidareän bara skolmässig undervisning: Hur har olika undervis-ningsformer växlat i ett historiskt perspektiv, och varför? Enviktig fråga var dock skolfrågor: Fanns det någon lärdom attdra av den långa historiska erfarenhet av en mångfald privataskolformer, som funnits i Sverige under hela 1800-talet och1900-talets början? Varför skedde en drastisk nedgång i fristå-ende skolformer i Sverige under efterkrigstiden? Det var välknappast en slump att Sverige haft just denna utveckling,medan andra välfärdsstater, som under samma period ocksålånga tider haft socialdemokratiska regeringar, som t exDanmark eller England, haft en helt annan? Vad var unikt förSverige – och varför?

Inom projektet genomfördes ett antal fallstudier, och en del avdessa publicerades i volymen Skilda lärohus, privat och offent-lig undervisning - växelverkan, alternativ, förnyelseinsatser(Nilsson, I, red, 1987). En viktig slutsats i det arbetet var att idet historiska sammanhanget var det möjligt att skönja enmångfald och växelverkan mellan privat och offentligt.Sveriges historia var inte entydig, utan mångfasetterad pådetta område. Många okända eller halvt bortglömda undervis-ningsformer, t ex de privata bruksskolorna i Bergslagen,bolagsskolorna längs norrlandskusten och baptistskolorna iDalarna, hade uppstått och försvunnit. Övergångsformer mel-lan privat och offentligt hade också varit vanligt. Just bruks-samhället är ett bra exempel på en privatägd men offentligmiljö. Det var också en förvånande nyhet vid mitten på 1980-talet, att staten (i Europa först den engelska regeringen) fram-

37

trädde som privatiseringsivrare på skolområdet. Varför skullestaten avhända sig den makt över skolutvecklingen, som den iett historiskt perspektiv så nyligen fått? Vilka var egentligenaktörerna på skolpolitikens område? Vilket utrymme skulleföräldrarna få? Var det föräldrarnas eller statens rätt attbestämma barnens skolgång? Fanns det motstridiga intressenmellan föräldrar och stat?

Inte minst verklighetens snabba förändring betydde att projek-tet slutade i väsentligt fler och djupare frågor än det hade bör-jat i. Vad betydde t ex de olika huvudmännen, dvs den formel-la eller legala inramningen till skolorna? Fanns det någonprincipiell skillnad mellan undervisning i offentlig eller fristå-ende skola?

Skilda lärohus

För att förstärka den internationellt-komparativa inriktningenvalde vi att utveckla ett projekt som var samfinansierat av denordiska ländernas forskningsråd (NOS-S) och också hadeEngland som utomnordiskt jämförelseobjekt. Motiveringenför att driva projektet hade ökat ytterligare genom den allt liv-ligare utbildningspolitiska debatten och genom en kontinuer-ligt förändrad skolverklighet. Liberaliseringsreformer följdeslag i slag, föräldragrupper och kooperativ drev på för attstarta nya fristående skolor och förstärka stödet till gamla.Riksdagsbeslutet om kommunalisering av skolan, direktiventill Skolverket om liberal tillståndsgivning för nystart av fristå-ende skolor, liksom de generellt ändrade legala och ekonomis-ka ramarna, ändrade snabbt villkoren för fristående ochoffentliga skolor i Sverige. Från att ha varit ett land med ”såfå icke-statliga skolor, att de knappast är synbara för blottaögat”... (Neave 1985 p 319) övergick Sverige till att bli ett avde mest liberala länderna över huvud taget, vad gäller friståen-de skolors villkor.17 Förändringen upplevdes som dramatisk avforskargruppen.

17 Se här Dauns översikt (Daun 1997a) över nio västländer, vad gäller villkor för förändring av utbildningsväsendet.

38

Den förändring i inriktning på skolpolitiken, som här ovanskisserats för Sveriges del, hade tidigare tagit fart och innebu-rit genomgripande förändringar i England. En nyliberal skol-politik, under ledstjärnan ”choice and diversity”, hade fram-för allt under de sista åren på 1980-talet och in på 1990-taletförskjutit hela den skolpolitiska frågan i England. UnderMargareth Thatchers tid som utbildningsminister, och senarepremiärminister, omskapades grunderna för det engelska skol-väsendet. En högerinriktad skolreform med många till synesdisparata men i verkligheten beroende delar introduceradesmed början 1987 (Rodhe & Nilsson 1988) och fullföljdessedan under kommande år (Rodhe & Nilsson 1990, 1993).En nationell, skriftlig läroplan – en nyhet i England och Wales– med detaljerade kunskapsmål, var en viktig del i reformen.Andra delar var utökad testning, förstärkt kontroll av skolor-nas verksamhet och också helt nya organisationsformer. Dettakunde vara CTC – City Technology Colleges – en ny skol-form, samfinansierad av näringslivet och det offentliga – ellerdet kunde vara upplösning av Londons lokala skolstyrelse,ILEA. Sammantaget innebar dessa beslut inte bara en kon-frontationslinje mot lärarnas fackföreningar, mot anhängaretill ”gamla” labour och mot stora delar av de pedagogiskaforskarna och experterna. De innebar också ett internationelltviktigt exempel på att det går att snabbt och radikalt omska-pa villkoren för skolan enligt marknadsinriktade ideal.

Inom projektet studerade vi noga hur den engelska politikenutformades och efterhand principiellt – om än inte i enskildhe-ter – överfördes till Sverige. Vi diskuterade i vilken utsträck-ning denna typ av politik kunde förenas (eller inte) med dedelar av den svenska skolpolitiken, som varit grundläggandeunder efterkrigstiden, som t ex den nationella likvärdigheten.Och vilken riktlinje kunde den historiska kunskap vi hade omtidigare fristående skolor ge för forskningen om de nutida för-ändringarna? Fanns det någon likhet eller skillnad mellan1800-talets fristående skolor och det sena 1900-talets? Kundeskolpolitik exporteras och importeras? På vilka villkor? AttSverige påverkats av idéimport tyckte vi oss ha sett, historisktalltifrån Comenius till Dewey. Detta gällde också 1980-talet,

39

när Sverige till synes utan betänkligheter öppnade gränsernaför politiska idéer av nyliberalt slag, som konkret innebar t exrelativt villkorslösa privatiseringar.

Det nordiska forskningsprojektet innebar emellertid inte baraen fruktbar jämförelse mellan Norden och England, utanockså mellan de nordiska länderna inbördes. Varför var dendanska skolutvecklingen så avgjort annorlunda än t ex densvenska? Ja, det grundtvig-koldska inflytandet var naturligtvisstörre i Danmark än i Sverige. Bonderörelsens utformning ochgenomslag i olika delar fick helt avgörande pedagogiska effek-ter, ända in i vår egen tid. ”Friskolelovens” särställning iDanmark betyder antagligen något också för hur befolkningentar emot och reagerar inför dagens reformkrav. Den nära för-bindelsen mellan skolreformrörelse och bonderörelse fanns juinte alls i Sverige. Skilda historiska sammanhang och traditio-ner ger djupgående pedagogiska följder, som inte ändras såsnabbt, som politiska konjunkturer kan växla. Den stora bety-delse frågorna om skolornas styrning och villkor haft histo-riskt var påfallande. Våra undersökningar visade att mångaideologier och konfessionella inriktningar har agerat skolgrun-dande, ofta i direkt strid med statsmakten. Också efter sam-hällets sekularisering framstod skolfrågorna ofta som centrala,om möjligt än mer centrala.

Det senaste decenniet

De stora förändringar som skett under det senaste decennietframgår av Skolverkets statistik och de undersökningar somgenomförts i Sverige på uppdrag av Skolverket.18Uppenbarligen har förändringstakten, uttryckt t ex som anta-let ansökningar om tillstånd att starta fristående skola, inte

18 Bland de dokument som finns publicerade av Skolverket finns bland annatAtt välja skola - effekter av valmöjligheter i skolan (1996), Barn mellan arvoch framtid (1997), Nationella kvalitetsgranskningar 2000. Utbildning på entreprenad (2000).

40

avmattats utan accelererat.19 Visserligen är det många av deskolor, som får tillstånd att starta, som aldrig börjar sin verk-samhet, men fortfarande är det många som startar.20 Liksomtidigare saknas emellertid till stor del både en debatt om vadsom pågår med svenskt skolväsende, vad förändringarnaegentligen står för, och också en pedagogisk forskning om det.

Liksom tidigare finns enstaka artiklar, som delvis behandlarden nya situation som uppkommit. En del pedagogiska forska-re försöker beskriva övergången från den nästan helt domine-rande offentliga skolans tid till något nytt. En del nämner frå-gan om de allt fler fristående skolorna som en del i ett störresystemskifte (Englund 1995, Kallós & Nilsson 1995, Nilsson1996). Enligt bland annat dessa forskare är folkhemsperiodenslut. I stället för att förlita sig på kollektiva välfärdssystemskall individer och familjer nu säkra sin sociala tillvaro genomatt planera och investera i privat sjukvård och privata pen-sions- och försäkringssystem. Då denna politik under detsenaste decenniet har sammanfallit med budgetnedskärningar,har ökade privata investeringar för allmänheten dessutomframstått som både rimliga och nödvändiga. Skolvalsfråganhar blivit en del av de planer och investeringar som familjerhar att ta ställning till.

På ett djupare plan innebär den förändrade synen på skolanen förändrad definition av demokrati. Skolan är inte längre eninstitution som skall ansvara för att skapa den demokratiskemedborgaren, utan i stället har tonvikten ....”kraftfullt för-skjutits i enlighet med ett individualistiskt och familjegrundatprojekt” (Englund 1999). Också Daun (1998b) och Miron(1998) beskriver ”restructuring education” i Sverige, dvs enomstrukturering av skolväsendet. De värderingar som styrde

19 Skolverkets hemsida, www.skolverket.se 2001-04-1020 ”Fyra av tio godkända fristående skolor har startat”. Skolverket hade god-

känt 184 fristående grundskolor att starta läsåret 2001/2002. Av dessa startade 62, 68 skolor har begärt uppskjuten start och 53 skolor får sitt tidigare godkännande indraget, eftersom för lång tid har gått. Skolverket, pressmeddelande 2001-10-18. www.skolverket.se 2001-11-06.

41

den tidigare skolutvecklingen är inte längre giltiga, enligt dessaforskare. Det övergripande samhällsperspektivet i dessa texterär en styrka, men kopplingen till enskilda företeelser, som sko-lorna i en kommun, saknas många gånger. Det kan vara oklarthur den allmänna policyanalysen förhåller sig till lokala förän-dringar. Hur skall forskarna kunna analysera en process sompågår, och som påverkas av så många enskildheter: politiskabeslut, ekonomiska styrmedel, administrativa regler, och enoförutsägbar opinion. Vad händer egentligen i det som syneshända? Det idealiska vore att koppla samman den allmannapolicyanalysen med studier på kommunal- eller skolnivå, såsom Gewirtz, Ball and Bowe (1995) gjorde.21 Den typen avstudier av olika samhällsnivåer samtidigt finns dock inte vadgäller fristående skolor i Sverige.

Johansson (2001) visar i en översiktlig summering hur en seriebeslut sammantaget fick som följd att Sverige till skillnad frånde nordiska grannländerna fick en mycket liberaliserad lag-stiftning för fristående skolor. Välkänt är att kommunalise-ringen av det tidigare statsbidraget till lärarlönerna betytt enuppluckring, men kanske mindre tydligt är att en form av eta-bleringskontroll därmed också upphörde. Johansson är kritisktill att ”enskilda fysiska eller juridiska personer”, t ex i formav vinstdrivande aktiebolag kan driva skolor. I t exStorbritannien är den typen av transaktioner utesluten, bero-ende på att skattemedel inte kan gå in i ”for profit compani-es”.22

Kjellman (2001) har skrivit en avhandling i pedagogik om valav grundskola i Stockholm 1994-1996. Avhandlingen är ambi-tiöst upplagd med flera olika delstudier, som ursprungligen vargenomförda som uppdrag från Stockholms skolförvaltning.Det visar sig emellertid svårt att få fram entydiga resultat somdessutom är intressanta. Det beror bland annat på att det ärsvårt att påvisa kausala orsaker till statistiska samband. Attföräldrar gör eller inte gör ett visst val, säger inget om orsa-

21 Se nedan s 22.22 Frågan om aktiebolag återkommer jag till i den avslutande diskusisonen.

42

ken. Ett annat problem är att förändringen på skolans områ-de, och särskilt i Stockholm, är kontinuerlig och snabb. Iavhandlingen finns en avslutande diskussion med flera argu-mentationslinjer, som kan vara värda att granskas i en störrestudie. Hur samvarierar socialgrupp, etnicitet och kön i valetav skola? Vilket blir resultatet ur segregationssynpunkt? Hurkan forskning bedrivas på ett så komplicerat fält? Jag åter-kommer avslutningsvis till några aspekter på detta.

Damgren (2002) fokuserar just frågan om föräldraval i enavhandling i pedagogik från Malmö. Damgren har i intervjueroch enkäter närmat sig föräldrar vid fyra olika fristående sko-lor, med olika inriktning och i olika typer av kommuner.Varför har dessa föräldrar valt en fristående skola? Skiljer sigdessa föräldrar från andra i något påfallande avseende? Hanär också intresserad av attityden till de fristående skolornaoch till föräldrarna där, från företrädare för de olika kommu-nerna.

Åtminstone i ett avseende är Damgrens resultat oväntat tydli-ga, och det gäller föräldrarnas partipolitiska hemvist. Dennaskiljer sig påfallande åt mellan skolorna. Den konfessionellaskolan har en stor majoritet kd-röstande föräldrar, medant ex den fristående skolan med allmän profil har en dominansav v-röstande föräldrar. Om en stark partipolitisk profileringskulle vara ett genomgående mönster i föräldravalet till fristå-ende skolor, finns en risk att föräldravalet fungerar segrege-rande. Barnen skulle omges av barn och föräldrar med homo-gen social referensram. Damgren skriver:...”Dessutom visardenna studie, att det inom var och en av de undersökta sko-lorna finns en stark ideologisk gemenskap. Detta måste å enasidan underlätta för skolan att utveckla sociala normer, men åandra sidan kanske det kan försvåra för elevernas relationertill andra mindre homogena grupper... Den förändring sompågår mot allt fler skolor med allmän inriktning kan vara enindikation på en ökande polarisering och att klassociala motivför att välja skola ökar i betydelse.” (Damgren, aa s 142-143).Frågan som inställer sig hos läsaren är om de påfallande star-ka partipolitiska preferenserna i Damgrens studie var en till-

43

fällighet. På detta område skulle det behövas mer forskning.Ett annat tydligt resultat i studien är att ensamstående mam-mor är överrepresenterade.23 Inte minst Damgrens utförligaoch balanserade slutdiskussion kan läsas som ett bidrag tillden svenska debatten om fristående skolor.

En av de hittills mest uppmärksammade studierna av friståen-de skolor under senare år är ESO-rapporten Konkurrens bil-dar skola – en ESO-rapport om friskolornas betydelse för dekommunala skolorna av Bergström & Sandström.24 Det ärviktigt att understryka att författarna inte är pedagogiska for-skare, utan ekonomer. Deras intresse är fokuserat till konkur-rensfrågan, och då särskilt vad konkurrens i en kommun mel-lan olika skolor kan betyda för elevernas kunskapsnivå i denkommunen. Författarna tycker sig se att konkurrens gynnaralla skolor och alla elevers kunskapsutveckling. De gör sigalltså inte till tolk för den annars vanliga uppfattningen blandforskare, att det skulle finnas förlorare, både bland elever ochbland skolor, när tävling, konkurrens och marknadsmekanis-mer förs in i det svenska skolväsendet.

Påståendena i rapporten är uppseendeväckande för forskaresom vet att bakgrunden till elevers kunskapsnivå är en av demest komplicerade frågor man kan studera. Det är inte enfråga om enkel orsak – verkan, det är en fråga om samvaria-tion av ett antal svårfångade och svårpåverkade variabler. Denlånga historien av otillräckliga eller missriktade skolreformervisar tydligt att frågan är komplicerad. Holger Daun25 skreven tillintetgörande kritik av rapporten i Pedagogisk Forskning,

23 Jag håller med författaren om att detta kan vara en implicit kritik av deoffentliga skolor, som föräldrarna sen tidigare har erfarenhet av: I vissa av de fristående skolorna känner mammorna att de får det erforderliga stödet i uppfostrarrollen. Detta är också ett resultat som skulle behöva utforskas vidare.

24 Konkurrens bildar skola - en ESO-rapport om friskolornas betydelse för dekommunala skolorna (Ds 2001:12) Stockholm: Finansdepartementet.

25 Daun, Holger (2000). Vilken konkurrens gynnar vem I skolan? Pedagogisk Forskning i Sverige, 5, 4, ss 307-310.

44

där han utöver vad jag nämnde nyss också framhåller, att t exskolornas drastiska budgetnedskärningar under senare år intetillåts få det utrymme i analysen som behövs. Den mest grund-läggande kritiken är att författarna vetenskapligt har misslyck-ats med att peka ut orsak och verkan (beroende och oberoen-de variabler). Det är t ex möjligt att tänka sig att samma bak-omliggande faktor (t ex högutbildade föräldrar) kan ge såvälmånga fristående skolor, hög kommunal satsning ekonomisktpå skolan, samt genomsnittligt höga studieresultat. Detta ärantagligen vad som präglar t ex universitetskommuner. Mångaföräldrars höga utbildningsnivå resulterar i krav på kommu-nalekonomisk satsning på skolan, i krav på valmöjligheter iform av fristående skolor och de resulterar också i höga betygför många elever.

Summering och aktuella frågeställningar iSverige

Det har funnits ganska lite pedagogisk forskning om friståen-de skolor i Sverige och den som funnits har ofta haft formenav översiktlig policyanalys i artikelform. Omfattande datain-samlingar har inte gjorts. Komplicerade forskningsproblemsom berör området har sällan formulerats.

Fristående skolor av olika slag var vanliga före grundskolanstid. Många historiska exempel visar på en mängd olika formerav privatundervisning och kombinationer av privat och offent-lig undervisning.

Genom två forskningsprojekt som initierats av Birgit Rodhekunde bland annat vissa nationella översikter och nordiskajämförelser komma till stånd, och vissa historiska fallbeskriv-ningar gjordes. En del artiklar med principiell inriktningskrevs. Under tidigare perioder som studerades inom projek-ten var de nationella särdragen tydliga, men under de senastedecennierna har skolpolitiken alltmer konvergerat i de nordis-ka länderna.

45

Under de senaste åren har ett fåtal pedagogiska texter iSverige behandlat frågor som sammanhänger med friståendeskolor. Dessa har då ofta formen av översiktlig policyanalys,där skolförändringarna ibland analyseras som en del i ett stör-re systemskifte.

Bland de frågeställningar som diskuteras i kommuner ochbland politiker i dag i Sverige, går det att lägga märke till enstyrnings- och kontrollproblematik, som också sammanhängermed frågan om likvärdighet.26 Styrning kan ö h t vara ett pro-blem inom en målstyrningsmodell. Det krävs dokument sombeskriver målen, det krävs delegation till rätt nivå, det krävsutvärderings- och uppföljningsrutiner och det kan krävassanktionsmöjligheter om målen uppenbart inte nåtts. Detkrävs också medvetenhet om hela kedjan av dokument (natio-nell läroplan, skollag, skolplan...) och en ambition att inteendast kvantifiera måluppfyllelsen, utan kvalitativt eftersträvaen måluppfyllelse. Flera studier som pågår samlar in data pådessa och angränsande områden.

26 Bland annat styrningen diskuteras i Skolverkets rapport Barnomsorg...2001.

46

USA

Offentlig och privat skola

I USA finns ett antal företeelser som brukar diskuteras i sam-band med frågan om offentlig och privat undervisning, ochvissa har fokuserats särskilt under de senaste åren. Blanddessa märks charter schools (offentliga skolor som får utvid-gat stöd genom särskilt kontrakt), vouchers (ekonomiskt stödför utbildning av barn i fattiga familjer, mot en särskildkupong), home-schooling (undervisning av föräldrar i hemmeti stället för av en lärare i en skola) samt olika uttryck för denkristna högerns offentliga utbildningsambitioner, såsom krea-tionistisk (skapelsegrundad) biologiundervisning eller böne-stunder.27 I samtliga dessa fall finns föräldravalet med somden avgörande faktorn i bakgrunden, och en större betydelseav föräldravalet nu än tidigare. Alla de nämnda inslagen äralltså mer eller mindre knutna till en nyliberal skolpolitik. Jagskall här nedan behandla fyra av dessa områden: föräldravalet(choice), vouchers, den kristna högern och hemskolerörelsen.Jag skall inledningsvis teckna en bild av det sammanhang i vil-ket dessa frågor aktualiseras.

I USA gick 1997 80 % av eleverna i den offentliga skola somde tilldelats, 11 % gick i en vald offentlig skola och 9 % gick ien privat skola (Cohn 1997). Naturligtvis är fördelningen avelever på olika skolformer inte jämn, varken socialt eller geo-grafiskt. Då familjens inkomst översteg 50.000 USD gick 16 %i en privat skola.

47

Föräldravalet - Choice

Självklart diskuteras utformningen av choice i USA, och olikavarianter har prövats i olika sammanhang. Cohn (1997) visaren tänkbar klassificering – efter Merrifield – utifrån frågan:Hur långt kan föräldrars valfrihet utsträckas? Eftersom detockså i Sverige finns ett intresse för att reflektera över hurlångt den marknadsinriktade förändringen kan gå, skall jagkortfattat relatera exemplet.

1) Valfrihet finns inom en kommun eller en region (i USA t ex en delstat) där elever får välja mellan alla offentliga skolor. Ofta finns något villkor, t ex ”i mån av plats”, eller att skolskjuts måste ordnas på egen bekostnad.

2) Valfrihet finns inom samma geografiska område som under (1) men mellan offentliga och privata skolor. Någon form av voucher eller skolpeng måste till. Skillnaden mellan (1) och (2) är att privatskolor i USA förmodas ha en högre kvalité än offentliga skolor, och attdet därför kan framföras som befogat att ge alla elever tillgång till privatskolans högre kvalité. Dessutom finns inom ramen för samma tänkande också en förmodan att det skapas ett konkurrensförhållande mellan privat och offentlig undervisning genom att skolorna får tävla om eleverna. Detta anses också vara något som alla tjänar på, eftersom skolorna i den upplevda konkurrensen antasanstränga sig för att höja den egna skolans kvalité.

3) Ytterligare en nivå på den inslagna vägen nås då offentli-ga myndigheter initierar privatisering – ”government fun-ded privatisation”. Det offentliga skolväsendet upphör som system. Ett utbildningsbidrag utgår direkt till föräl-drarna. Vad som kvarstår är viss kvalitetskontroll från myndigheternas sida. Detta förutsätter genomgripande lagändringar i de flesta länder.

4) Den sista tänkbara nivån är att allt offentligt ekonomisktstöd och merparten av regleringar upphör. Föräldrar köper utbildning på samma sätt som man köper andra varor till barnet.

48

Det finns en stor litteratur som behandlar frågan om vad ame-rikaner tycker om föräldraval till skolor. I Metcalf & Tait(1999) redovisas att 95 % av de vuxna i USA tycker att föräl-drar skall få större valmöjligheter beträffande barnens skol-gång. Detta gäller oberoende av hur verkligheten ser ut, dvsvilka valmöjligheter föräldrar faktiskt redan har. I svarenavspeglas alltså en ideologisk eller politisk princip: det är all-tid bättre om föräldrar får större valmöjligheter – oberoendeav hur valmöjligheterna är sedan tidigare. Paradoxalt nog (uti-från den svenska debatten) är en av de motiveringar som försfram rättvisa – de rika har redan ett val, och alla föräldrarborde få samma val.

I USA finns ett antal skolformer, som delvis är ett resultat avden valfrihetsrörelse, som varit stark under senare år. Här kannämnas t ex magnet schools, charter schools, profileringar avolika slag samt också program för utbyte mellan skoldistrikt.Eftersom de flesta bedömare anser att opinionen för fler val-möjligheter ökar, torde skoltyperna öka i framtiden.

Opinioner är annars motsägelsefulla och svåra att mäta. IRose & Gallup (1999) redovisas en mängd frågor och svar ombland annat privata och offentliga skolor. Utöver självklarasvar, som att föräldrar vill undvika våld och stora klasser, ärsvaren många gånger svårtolkade. Den stora majoriteten hardock en klart positiv uppfattning om den offentliga skolan.

Vouchers

Det finns ett antal olika stödprogram som nämns i den ameri-kanska forskningen om fristående skolor. Syftet med alla sägsvara att motverka en social snedrekrytering till högre utbild-ning och att ge barn från fattiga miljöer studiemöjligheter. Devanligaste åtgärderna är reducerad skolavgift, stöd till skol-skjutsar och skattelättnader. Det ojämförligt vanligaste ärdock vouchers. Merparten av vouchers-programmen är priva-

49

ta, men enligt Metcalf & Tait (1999) finns två offentliga.27Det är i Milwaukee (Wisconsin) sedan 1990 och i Cleveland(Ohio) sedan 1996. I båda fallen var målgrupperna familjermed låga inkomster. Jag skall mycket kortfattat beskriva pro-grammens upplägg och viktigast, diskutera deras resultat.

I båda fallen fick barn till fattiga föräldrar – under delstatensfattigdomsgräns, eller strax över den – tillgång till vouchers.28Dessa gällde för tillträde till vissa privata skolor, och i Ohioockså för stödundervisning för de elever som ville gå kvar ioffentlig skola. I Wisconsin hade 6000 elever deltagit fram till1998/99. En undersökning visar att föräldrarna var intressera-de främst därför att de trodde att kvalitén var högre i de valdaskolorna. Många trodde också att skolmiljön skulle vara lug-nare, liksom atmosfär och omgivningar. Jämfört med andrafamiljer på samma inkomstnivå hade vouchers-familjer högreutbildningsnivå och en del uttryckte också större engagemangi sina barns utbildning. I Ohio deltog 4000 elever som gick i41 olika skolor, varav en del konfessionella.

Både i Wisconsin och i Ohio är resultaten otydliga. I Wiscon-sin var efter fyra år inte skolprestationerna bättre för voucher-barn än för jämförbara barn. Inte heller i Ohio var resultatenentydigt positiva, möjligen fanns en liten effekt i språk. Detgick inte heller att se någon effekt för dem som deltagit i stöd-undervisning på sin gamla skola. Författarna konstaterar sam-manfattningsvis att det är svårt att uppnå mätbara resultat iden typ av vouchers-program som finns i Milwaukee ochCleveland. Både anhängare och kritiker till programmen haruppfattningen att mer och bättre forskning behövs. En del kri-tiker av systemet har uppfattningen att den kontrollerademobiliteten liknar det engelska APS-systemet (se nedan påStorbritannien).

27 Metcalf & Tait (1999) nämner i sin artikel 16 privata vouchers-program.28 I båda staterna fanns regler mot rasdiskriminering i programmen.

50

Religious right

I Sverige finns det exempel på religiöst fundamentalistiskarörelser som startar och driver skolor, och det finns en debattom vad detta kan betyda för undervisningen och för skolkul-turen. Det är naturligtvis svårt att bedöma i vilken utsträck-ning undervisningen allmänt påverkas av en skolas inriktningoch i så fall, i vilken utsträckning den för alla godkända sko-lor gemensamma värdegrunden är satt ur spel. Det kan därförvara av intresse att studera forskningen om den kristna högerni USA.

Det är viktigt att notera att valfrihet på skolområdet skaparutrymme för religiöst fundamentalistiska rörelser att startaoch driva skolor, och att många som stöder valfrihetspolitikengör det just för att skapa detta utrymme för konfessionellskolundervisning. Detta kanske är särskilt giltigt för USA, därdet finns en löslig sammanslutning, som ibland kallas ”reli-gious right”.

Enligt Whitty & Edwards (1998) finns ett nyliberalt policy-nätverk mellan USA och Storbritannien. Inom ”den nyahögern” finns påtryckningsgrupper, som hävdar att det egnalandet håller på att förlora sin plats i den globala konkurren-sen. Whitty & Edwards räknar upp ett antal sådana påtryck-ningsgrupper (aa s 218), som över huvud taget önskar reduce-ra välfärdsekonomin och främja privata intressen. I USA finnsstarka band till ”den kristna koalitionen” – de nämner explicitHudson Institute, som är ett center både för nyliberal politik iallmänhet och för ”values, culture and religion in humanaffaires”. Dessa påtryckningsgrupper har transatlantiskamöten, som enligt Whitty & Edwards bidragit till den pågåen-de konvergensen av utbildningspolitik, inte bara mellan USAoch Storbritannien, utan mellan fler länder.

Det som kallas för den kristna högern skall inte betraktas somen enhetlig och homogen rörelse, utan som en ”collection ofinterest groups” enligt Lugg (2001).29 Den har dessutom en

29 Se också Apples (2001) beskrivning av de olika delarna i den kristna högern.

51

mängd inre motsättningar. Den är inte heller nödvändigtviskristen, utan kan ha inslag från såväl andra religioner som all-mänt konservativa grupperingar. Enligt Lugg har social forsk-ning i USA visat att kärnan i rörelsen är protestantisk, funda-mentalistisk, vit, ofta från södern och ofta republikansk.Aktivisterna uppfattar det allmänna skolväsendet som hotfullt,eftersom det är icke-konfessionellt. Det bör, enligt aktivister-na, ersättas av religiös undervisning och starkare föräldrakon-troll över barnen. Därför har rörelsen stöttat olika valfrihets-förslag på skolområdet, vouchers, charter schools och ocksåhemskolerörelsen. Aktivisterna vill också påverka den offentli-ga skolan till att ta in religiösa inslag i undervisningen. Medoffentligt ekonomiskt stöd vill man utforma en historie- ochbiologiundervisning som bokstavstroget vilar på biblisk grund.Eftersom förespråkarna anser att den historiska sanningen ärden bibliska, är evolutionsläran fel och kreationismen rätt.Lugg visar med exempel från Florida hur bibelkurser röstasfram inom det offentliga skolväsendet och pågår trots protes-ter från motståndare och trots att USAs högsta domstol slagitfast att bön och bibelläsning inte får äga rum i statsfinansiera-de skolor. 68 skoldistrikt i Florida har ”Bible-as-history clas-ses”.

Luggs ovan refererade artikel ingår i ett specialnummer avEducational Policy från november 2000, som behandl