Frivilliga Räddningstjänsten

13.12.2013 1

Frivilliga Räddningstjänsten

Grundkurs i första omsorgen V12.2013

Grundkurs i första omsorgen

2


Målsättning: att ge deltagarna inte bara en åskådlig bild av första omsorgen-verksamheten utan också goda insikter i grundprinciperna för de åtgärder som ingår i första omsorgen

Innehåll: 15 timmar• Första omsorgen som en del av

Frivilliga räddningstjänsten• Första omsorgen-assistans• Psykiskt stöd• Förberedelser med tanke på olyckor

och krissituationer, hjälpberedskap

Genomföring: t.e. två dagar

13.12.2013Grundkurs i första omsorgen

13.12.2013 3

Frivilliga räddningstjänsten

Grundkurs i första omsorgen Första omsorgen som en del av Frivilliga

räddningstjänsten


13.12.2013 4

Frivilliga räddningstjänstens (Vapepa) historia i ett nötskal

• Enontekiö, Kerässieppi 24.5.1963• Femårig flicka försvann• Efter 13 dagar (5.6) hittades hon• Hon var då drygt 60 km från sitt hem• Flera hundra personer var med och letade• Händelsen togs upp i medierna

• På den tiden saknades både utbildning, underhåll, signalutrustning och samhällets stöd

• Landsbygdens bildningsförbund föreslog: upprätta ett system• Inrikesministeriet bad: låt Finlands Röda Kors bli kontaktorganisation • Den 31 mars 1964 grundades Vapepa


13.12.2013 5

Frivilliga räddningstjänsten i dag• Omfattar 50 organisationer

• Organisationerna har en gemensam symbol (personal, materiel, verksamhet)

• Verksamheten samordnas av Finlands Röda Kors

• I verksamheten deltar cirka 1 200 larmgrupper och drygt 20 000 frivilliga

• Varje år cirka 400 uppdrag via

Frivilliga räddningstjänstens larmsystem.

• Tjänstgör som stöd för alla myndigheter


13.12.2013 6

Värdegrund

•bygger på frivillighet•är oegennyttig• fungerar som ett stöd för myndigheterna•är en form av organiserad medborgaraktivitet • innefattar alltid utbildning

Vapepas verksamhetsidé: Varje organisation bidrar med sitt eget kunnande, sin egen personal och sin egen utrustning och arbetar som stöd för myndigheterna, i första hand inom sitt eget kompetensområde.

Foto: Eero Pykäläinen


13.12.2013 7

Frivilliga räddningstjänstens uppgifter i hjälpsituationer


13.12.2013 8

Utbildningen inom Vapepa

• Regelbundna utbildningar och övningar • Övningar i samarbete, även med myndigheterna • Utbildning samt fortbildning av utbildarna (efterspaning, kommunikation, första omsorgen, efterspaning under vatten)• Utbildning av utbildarna, FRK står som arrangör• Utveckling av utbildningarna tillsammans med

organisationerna


13.12.2013 9

Frivilliga räddningstjänsten - Välkommen med i verksamheten!

Foto: Eero Pykäläinen

Så kommer du igång: • Mer information om verksamheten

samt kommittéernas kontaktuppgifter: www.vapepa.fi

• Du kan också kontakta den av Frivilliga medlemstjänstens medlemsorganisationer direkt och söka dig till en larmgrupp.

• En bra kanal för att engagera sig i larmgruppsverksamhet är att delta i de grundkurser som lokalkommittéerna ordnar.

• Röda Korsets beredskapschefer ger ytterligare råd vid behov. www.rodakorset.fi


13.12.2013 10


Grundkurs i första omsorgenFörsta omsorgen - innehåll och uppgifter


13.12.2013 11

Första omsorgen - definition

Första omsorgen är organiserad frivilligverksamhet i syfte att ge människor hjälp och stöd i olika plötsliga olycks- och specialsituationer.

Första omsorgen stöder och kompletterar myndigheternas insatser.

Första omsorgen strävar efter att ta hand om människors grundläggande behov och hjälper dem att klara av situationen.


13.12.2013 12

Första omsorgenbistår social-tjänsten

Socialmyndigheternas uppgifterinom räddningsväsendet:

• första omsorgen för olycksoffer och evakuerad befolkning• övrig basomsorg• vid behov assistera med markservice för räddningspersonal• ordna med psykosocialt stöd och tjänster tillsammans med hälsovården• socialjour


Första omsorgen vid efterspaning av försvunnen person

Första omsorgen-gruppens uppgifter:

•organisera matförsörjningen

•ge psykiskt stöd till dem som deltar i

efterspaningen och den försvunnas anhöriga

•övriga underhållsuppgifter

13.12.2013 15Grundkurs i första omsorgen

13.12.2013 16

Första omsorgen: verksamhetsformer

1. Kläder

2. Matförsörjning

3. Nödinkvartering

4. Psykiskt stöd

5. Första hjälpen och primärvård

6. Rådgivning och praktiskt stöd

7. Personefterforskning och registering

8. Annan materiell hjälp


13.12.2013 17

Kläder

• Till exempel vid en eldsvåda kan människor förlora allt de äger. Kläderna de hade på sig vid branden är ofta de enda de har kvar.

När man vill skaffa kläder åt de drabbade finns det bl.a. följande alternativ:

• Att köpa nya kläder.

• Att skaffa begagnade plagg från lager eller loppmarknader.


13.12.2013 18

• När man köper nya kläder ska man gärna på förhand ha träffat ett avtal med en närbelägen butik, ett varuhus eller någon annan affär som säljer kläder.

• Det är ett sätt att försäkra sig om att de drabbade vid behov får kläder även när butiken normalt inte har öppet.

• Ta med den hjälpbehövande för att köpa kläderna, den hjälpbehövande handlar inte ensam.

• Ordnar inte insamlingar av kläder eller prylar.

Kläder


13.12.2013 19

Matförsörjning

• Matförsörjning krävs inte bara för de olycksdrabbade utan också för räddningsmanskapet och hjälparna.

• I samband med matförsörjningen måste tillgången på rent vatten tryggas.

• Speciell omsorg måste också ägnas renlighet och hygien

• Vid kortvariga insatser räcker det med mindre proviant, t.ex. helt enkelt smörgåsar och saft.

• Om räddningsaktionen varar längre, inleder matförsörjningsorganisationen sin verksamhet.


13.12.2013 20

Grundprinciperna för matförsörjningen

I larmsituationer är att maten ska vara:

• enkel att transportera och äta• lätt att servera snabbt• energirik• välsmakande

• Vid matförsörjningen för utlänningar måste deras kulturbakgrund och kulturbetingade matvanor tas i betraktande. Genast i den inledande fasen ska dessa personer gärna fås att medverka i planeringen av matförsörjningen.


13.12.2013 21

Nödinkvartering

• Vanligen är det vid eldsvådor som det blir aktuellt med nödinkvartering.

• I första hand ska de drabbade inkvarteras hos släktingar eller vänner.

• Vid storolyckor eller i andra exceptionella situationer kan en särskild plats för nödinkvartering etableras, sedan Vapepa fått en begäran om hjälp från myndigheterna.

• Med "plats för nödinkvartering" avses utrymmen för evakuerade och andra som behöver tillfällig inkvartering.

• De kommunala bostads- och socialmyndigheterna hjälper dem att skaffa mer stadigvarande bostäder


13.12.2013 22

Att tänka på när en plats för nödinkvartering etableras:

• Integriteten och privatlivet• Familjesammanhållningen• Hygienutrymmena• De gemensamma utrymmena• Utrymmena för personalen• Kontorslokalerna• Skyltarna och guidningen• Sphere-standarderna

Att minnas när insatserna organiseras:• Informationen• Kontorsarbetena (mottagning, kommunikation och

kontorsservice)• Underhållet (inkvartering, catering, transport, materiell hjälp)• Första hjälpen


13.12.2013 23

Första hjälpen och primärvården

• Att ordna med första hjälpen

• Att ha omsorg om nutritionstillståndet

• Att förebygga sjukdomar och vårda sjuka

• Att sörja för hygien och renhet

• Att tänka på hälsovården för specialgrupper (bl.a. gravida och äldre)

• Att trygga tillgången på nödvändiga mediciner


13.12.2013 24

Rådgivning och praktiskt stöd

• Efter en traumatisk situation kan de olycksdrabbade ha svårt att sköta även de enklaste praktiska angelägenheter.

• Det behövs ofta hjälp för att ta hand om pappersexercisen, arrangera talko- och städhjälp, sköta barnpassning och barnavård etc.

• Hjälp till självhjälp! • Det gäller att förmedla information både till de drabbade

och till myndigheterna. Att observera: – Den myndighet som har ledningen i den aktuella

situationen bär också huvudansvaret för informationen. – Vapepa-ledaren styr Vapepas information. – Informationen ska vara både intern och extern. – Tystnadsplikten är viktig.


13.12.2013 25

Personefterforskning och registrering:

• Personefterforskning behövs närmast för att lokalisera de personer som varit närvarande vid olyckan.

• Vid olyckor i Finland är det polismyndigheterna som ska sköta personefterforskningen och identifieringen.

• Vid storolyckor behövs det hjälp av frivilliga t.ex. för registrering och insamling av information.

• FRK bereder sig på att vid behov ordna med telefonservice, ta emot anhörigas förfrågningar om olycksoffren samt i samarbete med myndigheterna utreda vad som hänt dem.

• För FRKs del är det distriktsbyrån som i samverkan med de frivilliga har hand om organiseringen av verksamheten.


13.12.2013 26

Hjälp ur Röda Korsets katastroffond

• Ur Röda Korsets katastroffond kan hjälp beviljas i plötsliga olyckssituationer.

• Bidraget kan användas till köp av kläder, till matförsörjning, förnödenheter och inkvartering.

• Bidraget ges i form av en betalningsförbindelse - aldrig kontant eller som presentkort.

• För att undvika dubbelt arbete bör man också beakta den hjälp som myndigheter, församlingen och andra organisationer erbjuder.

• Det finns en skild anvisning för Röda Korsets hjälp i hemlandet vid plötsliga olyckssituationer.


13.12.2013 27

Så används Katastroffonden:

• FRK-avdelningens kontaktperson för hjälpen inom hemlandet har - befullmäktigad av styrelsen - rätt att bevilja materiell hjälp upp till 1000 euro genast efter att olyckan har inträffat.

• För bistånd som överstiger dessa krävs beredning inom distriktet, som underställer centralbyrån beslutsförslaget för avgörande.


13.12.2013 28

• Olycksspecifika insamlingar med tillstånd (lagen om penninginsamlingar 255/2006) eller ”grannhjälpsinsamlingar” rekommenderas inte genom Frivilliga räddningstjänstens organisationer.

• Grannhjälp hör inte till det som penninginsamlingslagen täcker.

• Grannar kan t.ex. mötas, besluta att hjälpa och samla in pengar vid sitt möte, men det är inte att rekommendera

• Som grannhjälp kan man ge pengar, prylar eller arbete, men man får inte samla in sådant med en vädjan till allmänheten såsom en tidningsannons eller genom att dela ut kontonummer.

Insamlingsverksamhet


13.12.2013 29

Logistikcentralen i Kalkku

• FRK har en logistikcentral i Tammerfors

• Förfrågningar till logistikcentralen går via distriktet

• Man kan be om t.ex. ett stort antal filtar, tält som går att värma, resebäddar, madrasser, etc. från logistikcentralen.

• Från logistikcentralen kan man inte be om sådant material som lätt finns att få på den egna orten, alltså inte t.ex. kläder eller sovsäckar.


13.12.2013 30


Grundkurs i första omsorgen Psykiskt stöd


Psykiskt stöd – definition:

Stöd efter traumatisk händelse

Den som ger psykiskt stöd kan vara•någon som själv ha upplevt ett trauma•ett socialt nätverk•en person som inte är en utbildad yrkesarbetare

inom mentalvården•en frivilligorganisation•eventuell annan organisation


13.12.2013 32

En traumatisk händelse

• En traumatisk händelse är till sin natur överraskande och skakande. Den sker helt utan föregående varning, så att det inte går att psykiskt förbereda sig för den.

• En traumatisk händelse är psykiskt mycket belastande; den ändrar ofta på den drabbades viktigaste värden i livet.

• En traumatisk händelse kan beröra en individ, en gemenskap eller rentav en nation.

(källa: Hynninen & Upanne 2006: Stakes, rapporter 2/2006)


13.12.2013 33

Ett psykiskt trauma

• Vad innebär ett psykiskt trauma?

– Att tron på ens egen osårbarhet smulas sönder

– Att ens känsla av otrygghet stegras

– Att möta döden (förlust och sorg)

– Det är möjligt att traumatiseringen upprepas


13.12.2013 34

Faserna i en traumatisk kris

• Faserna i krisen kan t.ex. enligt Johan Cullbergs teori indelas så här:

• Chockfasen (skyddsreaktion)– Inträder omedelbart efter

traumat. Den drabbade är förvånad och förvirrad och kan handla på ett avvikande sätt

• Reaktionsfasen – Den drabbade blir medveten

om händelsens innebörd

• Bearbetningsfasen – Krisen och känslorna

bearbetas

• Nyorienteringsfasen– Krisen börjar vara

genombearbetad och den drabbade förmår utifrån sin erfarenhet skapa en ny grund för sitt liv.

• I chockfasen är det väsentligt att den drabbade erbjuds trygghet, information, lugn närvaro, stöd och ett lyssnande öra. Obs! Man måste också sörja för de fysiska behoven.

• I reaktionsfasen är den drabbades eget sociala nät av närstående viktigt: familj, anhöriga och nära vänner. Lyssnande och samtal.

• I reaktionsfasen börjar den drabbade småningom handskas med den traumatiska upplevelsen och bearbeta den.

• I bearbetningsfasen kan den

drabbade för att bearbeta krisen och sina känslor behöva professionell psykoterapi eller stöd av personer med liknande erfarenheter.


13.12.2013 35

Reaktioner hos barn

• Barn reagerar på uppskakande händelser på samma sätt som vuxna.

• Även då föräldrarna hamnat i en uppslitande situation, reagerar barn mycket starkt på detta.

• Barn kan reagera med gråt eller aggressioner. De kan också dra sig undan och helt låta bli att reagera utåt.

• Prata med barnet om det som hänt och uppmuntra det att ge uttryck för sina känslor t.ex. genom att leka och rita.

• Ge näring åt barnets trygghetskänsla genom att upprätthålla vardagsrutinerna och ge barnet tid att börja förstå det som hänt.


Hur orkar den som hjälper

Före hjälpsituationen

•Ta hand om dig och tänk på din ork och kondition•Underhåll dina hjälpande kunskaper•Känn till reaktionerna på kris och stress•Tänk igenom hjälpsituationen•Fundera på

– hur du beter dig i stressiga situationer– hur du återvänder till vardagen

•Ta reda på när yrkeshjälp behövs



Under hjälpsituationen

• Ta reda på vad läget är • Följ de anvisningar som myndigheterna ger • Följ säkerhetsanvisningar och hastighetsbegränsningar• Fokusera på din uppgift• Skydda dig själv

– det är tyngst att hjälpa barn och bekanta• Säg till om du inte går i land med en uppgift • Arbeta alltid i par • Observera, stöd och handled andra• Ät och vila regelbundet • Be om hjälp när du behöver det • Ta reda på telefonnumret till närmaste krisgrupp


13.12.2013 38

Mötet med den hjälpbehövande

• Se till att ni har en lugn plats för samtal• Presentera dig själv• Var lugn• Erbjud din hjälp aktivt och finkänsligt• Ge första hjälpen• Lyssna, avbryt inte • Rör vid den du talar med om det är naturligt • Låt den du hjälper visa sina känslor, kritisera inte• Håll nyfikna på avstånd, skydda offret• Berätta vad som har hänt och hur man kan kontakta de

anhöriga



Efter hjälpsituationen

• Kom ihåg att du har tystnadsplikt • Det är normalt med reaktioner i efterhand• Gå tillbaka till vardagsrutinerna• Berätta, skriv, måla dina erfarenheter• Vilar och kopplar av • Fortsätt med hobbyer som vanligt• Undvik stora förändringar i livet• Var optimistisk• Gå igenom situationen med gruppen• Delta i det eftersnack/avlastningsmöte som ordnas• Sök hjälp om det behövs


När behöver man hjälp av andra?

•Fortlöpande ångest, depression och spändhet•Svårt att sova •Isolering, relationerna blir lidande•Fysiska symptom som inte går att förklara•Arbetet löper inte•Oförmåga att koncentrera sig•Ingen att tala med•Förvirring •Livslusten har försvunnit•Överdrivet intag av alkohol eller mediciner•Självmordstankar


Hjälp finns att få

•De flesta klarar av en plötslig chockerande upplevelse för egen maskin och med stöd från den närmaste kretsen.

•Yrkeshjälp erbjuder bland annat: – Hälsovårdscentraler– Sjukhus – Mentalvårdsbyråer– Företagshälsovården– Skol- och elevhälsovården– Församlingarna


13.12.2013 42

Hjälparens stöd - avlastningssamtalet

• Man ska alltid arrangera ett avlastningssamtal efter en händelse som kan orsaka den drabbade psykisk stress och försvåra hans eller hennes återgång till normala dagsrutiner. Längre fram kan man dessutom arrangera ett krisbearbetningsmöte (debriefing).

• Ändamål: – att snabbt dämpa de traumatiska reaktionerna och

normalisera erfarenheterna, att stärka det sociala nätverket samt förebygga isolering.

• Målsättning: – att den drabbade så snabbt och smärtfritt som möjligt

kan återgå till sina vardagsrutiner. Under det avlastande samtalet bedöms behovet av eventuell krisbearbetning.

(Källa: Murtomaa et al. 1998: Social- och hälsovårdsministeriets stenciler 1998:1)


13.12.2013 43

Avlastningssamtalet – arrangemang och etapper

• Deltagare: – De personer som deltagit intensivt i händelseförloppet (t.ex. de

frivilliga hjälpare som varit med efter olyckan)

• Ledare: – 1-2 ledare– Ledarna måste ha möjlighet att få arbetshandledning el.dyl.

• När och hur länge? – Det avlastande samtalet ska helst äga rum inom 8 timmar efter

händelsen - ibland tidigare, rentav under pågående händelseförlopp. (Men bättre sent än aldrig!)

• Samtalet skiljer sig från krisbearbetningen genom att: – ingen debriefing-personal behövs – samtalet är avsett för en liten, samverkande grupp.

(Källa: Soili Poijula 2006. Auttajan reaktiot (Hjälparens reaktioner).

föreläsningsmaterial) Grundkurs i första omsorgen

13.12.2013 44Ensihuollon peruskurssi

Purkukeskustelun vaiheet• INLEDNINGSFASENPresentation, principer för mötet

• AVLASTNINGSFASENFakta, tankar och reaktionerFri diskussion - jokainen osallistuja kertoo pakottamatta lyhyesti omista

kokemuksistaan ja tunteistaan ja reaktioistaan

• INFORMATIONSFASENFörmedling av fakta, sammandragSituationen normaliseras, StresshanteringsmetoderÅtgärder inför fortsättningen

Ledaren ser till att avlastningsmötet har en klar inledning, fortsättning och avslutning. Varje deltagare får berätta vad han har på hjärtat. Under detta möte ägnar man sig dock inte ännu åt någon mer djuplodande bearbetning av deltagarnas känslor.

13.12.2013 45


Grundkurs i första omsorgen Beredskap inför olyckor och krissituationer

Hjälpberedskap


13.12.2013 46

Förberedelser

Förberedelser innebär i beredskapssammanhang att man på förhand bereder sig inför de uppgifter man kan råka ut för under normala förhållanden, vid störningstillstånd och under undantagsförhållanden.

• Förberedelserna bygger på beredskapslagen (29.12.2011/1552)

• Metoder:

– att göra upp en beredskapsplan– att utbilda personalen– att öva och träna– att skaffa material– att skapa nätverk för samverkan


13.12.2013 47

Situationer där tryggheten hotasA

nta

l si

tuati

on

er

Krig

Storolycka

Epidemi

Eldsvåda

Bilolycka

Massiv invandring

Terrordåd

Situationernas allvar

Normala förhållanden

Störnings-tillstånd

Undantags-förhållanden

Kärnkraftsolycka

Storm


13.12.2013 48

Störningar i de normala förhållandena, exceptionella situationer•Storolyckor

•Naturkatastrofer

•Epidemier som gäller människor eller djur

•Allvarliga miljöföroreningar

•Allvarliga störningar inom olika sektorer av kommunaltekniken

•Problem med kritisk infrastruktur

• Internationella ekonomiska riskfaktorer (t.ex. att oljepriset stiger, en ekonomisk recession)

•Massiv invandring

•Terrordåd


13.12.2013 49

Vapepa-gruppens larmberedskap

Gruppens larmberedskap kräver arrangemang både av medlemmarna personligen och internt av gruppen:

• Personberedskap – en grupp har grundats, namnen har listats • Materiell beredskap – verktyg finns och man kan använda dem• Utbildningsberedskap – alla har utbildats inför sina uppgifter • Larmberedskap – larmschema och larmkort finns och är OK• Transportberedskap – transporterna vid larm har planerats • Ledningsberedskap – ledarna har utsetts och utbildats


13.12.2013 50

Minimikraven på en larmgrupp

Gruppen måste • ... vara förtrogen med verksamhetsprinciperna inom Vapeva

och inom sin egen organisation• ... ha medlemmar som behärskar grunderna i första hjälpen • ... ha grundläggande färdigheter i kommunikation och första omsorgen • ... gå igenom larmsituationerna i efterhand• ... rapportera sina aktioner • ... ha den materiel som utlovats på larmkortet • ... fylla kraven på utbildning etc. inom sin egen sektor samt upprätthålla sina färdigheter.

• Vid larmuppdrag måste varje gruppmedlem bära en synlig Vapepa-identifikation

• Gruppledaren svarar för sin grupp och dess utrustning


13.12.2013 51

Gruppmedlemmens egen beredskap:

• Har rätt attityd till hjälpuppdraget

• Godtar värderingarna och handlar enligt dem

• Har oegennyttiga motiv för sin medverkan

• Kan agera under ledning – även under press

• Måste beakta sin familj och sitt arbete

• Måste beakta kondition och begränsningar

• Måste följa åldersrekommendationerna och ha fulla befogenheter

• Startberedd enligt löfte eller avtal

• Kunnighet och förmåga att fylla Vapepa-uppdragets krav


13.12.2013 52

Gruppmedlemmens rättigheter och skyldigheter:

• Rätt till uppdragsrelaterad utbildning och gruppens utrustning • Rätt att avsäga sig ett uppdrag • Rätt till omsorg och omvårdnad under och efter uppdraget • Rätt till kostnadsersättning och försäkring • Måste iaktta tystnadsplikt • Måste ge bort eller förstöra allt material om de hjälpta • Måste respektera de hjälpbehövandes integritet • Måste utbilda sig för uppgiften och upprätthålla sina

färdigheter • Måste lyda ledaren och rapportera till denne • Måste kunna säga nej till en olämplig uppgift • Måste vara skicklig på att orientera och röra sig i terräng

(skallgång) Grundkurs i första omsorgen

13.12.2013 53

Exempel på utrustning

Ensihuollon peruskurssi

Documents

Frivilliga Räddningstjänsten