1
NYHEDER JOB & MAGT · APRIL 2011 17 16 JOB & MAGT · APRIL 2011 NYHEDER På femtio minuter tar man sig från Köpenhamn till Lund eller tvärtom. Med bra kommunikationer och kortare restider har hela Öresunds- regionen öppnat upp sig för nya etableringar. I Lund kan Stena Fastigheter erbjuda effektiva kontorslokaler på bästa läget i en stimulerande miljö. I Malmö med fem minuters promenad från Centralstationen har vi lediga lokaler vid Stortorget. Dessutom planerar vi för nya spännande kontor vid vattnet i det kända funkishuset Kolga som blir klart under hösten 2011. Välkommen till ditt nya kontor och Stena Fastigheter Malmö AB. Stena Fastigheter Malmö AB Stortorget 9 211 22 Malmö +46 (0)75 24 15 000 www.stenafastigheter.se ANNONCE Eſter andra världskriget växte en ny typ av samhäl- le fram i västvärlden och alldeles särskilt i Norden. Det var en väl- färdsstat som omhuldade tanken på jämlikhet, demokrati och att ta vara på varje människas unika egenskaper. Vid 1970-talets oljekris såddes det första fröet till förändring och från början på 1990-talet började man tala alltmer om konkurrens mellan nationer. Sedan dess ser vi det oſta som samhäl- lets och statens roll att locka företag och kompetens till landet – att öka vår globala konkurrenskraſt. Det är grundtesen i Ove K. Pedersens ”Kon- kurrencestaten”, som behandlar skiſtet med fokus på Danmark. – I offentlig og po- litisk debat findes der i dag en usikkerhed om hvilken type av samfund vi har og hvilke udfordringer der karakte- riserer det samfund. Derfor har jeg kigget på de seneste tyve års udvik- ling og udfordringer, säger profes- sorn i komparativ politisk økonomi. Ett inbyggt systemfel med väl- färdsstaten visade sig alltså från 1970-talet, då kostnaderna för den offentliga sektorn och därmed statsskulderna började öka utan att tillväxten kunde kompensera för dem. I konkurrensstaten har kostnaderna åter hamnat under kontroll, men till priset av ett visst demokratiunderskott, menar Ove K. Pedersen. För att den offentliga sektorn skulle bli mer effektiv har nämli- gen möjligheterna att påverka be- sluten på vägen blivit mindre. Direktdemo- krati har till viss del ersatts av mer makt för regering och par- lament. Samtidigt har synen på medborga- ren gått från att det är någon som har rätt till jobb och person- lig utveckling till att det är en person som kan och bör hjälpa till att öka statens kon- kurrenskraſt. I Konkurrencestaten argumen- terar Ove K. Pedersen för att vi fortfarande är inne i den här för- ändringsprocessen. – Alt går med små skridt i de nordiske lande, men det er mange små skriſt i en særlig retning. Vi destruerer ikke velfærdsstaten, vi reformerer den og vores samfund er stadig velfærdssamfund. Men staten har andre opgaver og orga- niserer sig på andre måder og for borgerne handler forskellen om hvilke rettigheder og forpligtelser man har, säger han. Framöver spår han föränd- ringar i samhället som alla hand- lar om att öka konkurrenskraſten, mellan såväl stater som städer och regioner. Det handlar om ökade sats- ningar på utbildning och forsk- ning, på kultur och stadsplane- ring för att locka de rätta männis- korna till landet eller orten och på infrastruktur för att det ska bli lätt att ta sig till platsen. Malmö ser han som ett typiskt exempel på en stad som anpassat sig eſter de nya villkoren. Ett annat är hela Øresundsregionen. – Det er et godt eksempel på kon- kurrencestaten, hvor man er ligeg- lad med hvor de nationale græn- ser går. Det er vigtigere hvor man kan skabe konkurrencedygtighed. De klynger som man bygger i Øre- Från nordisk välfärdsstat till konkurrensstat KONKURRENSREGION. Den nordiska välfärdsstaten är på väg att omvandlas till en konkurrensstat, menar CBS-professorn Ove K. Peder- sen i en ny bok. Ett typiskt exempel på det är Øresundsregionen. Den nordiska väl- färdsstaten är på väg att omvandlas till en konkurrens- stat, menar CBS- professorn Ove K. Pedersen i en ny bok. Ett typiskt exempel på det är Øresunds- regionen. Ur boken ”Denne bog er på flere måder usædvanlig. For det første påstår den, at de nationale velfærdsstater er under foran- dring, og at en ny statsform er under dannelse. For det andet un- derstreger den, at det er gennem studiet af politisk kultur, at vi kan få indblik i disse forandringer.” ”Det er selvfølgelig stadig om- stridt, hvorvidt nationer virkelig konkurrerer, men nu eksisterer der ekspertsystemer og politiske pro- grammer, der gør det muligt for politikere og andre at agere, som om de gør. Samtidigt trænger forestillingen om nationernes konkurrence dybere ned i de en- kelte landes offentlige diskussion- er, og også nationale regering- ers reformplaner bærer præg af denne forestilling.” KONKURRENCESTATEN Författare: Ove K. Pedersen (bilden till vänster) Förlag: Hans Reitzels Forlag Utgivningsår: 2011 sundsregionen er også et klart ek- sempel på den tankegang, som lig- ger bag konkurrencestaten, säger Ove K. Pedersen. Eſtersom vi befinner oss i en övergångsfas är han tveksam till att uttala sig om hur väl rustat Danmark eller Sverige är för att klara av förändringarna. Men på vissa sätt ser han ändå att de nord- iska länderna klarat av systemskif- tet bättre än exempelvis USA, där fattigdomen ökat. – Velfærdsstaten var et af de største politiske eksperimenter i vores del af verden og det gjor- de de nordiske lande til nogle af verdens bedste samfund. Det er karakteristisk at de nordiske samfund stadig har nogle af de bedste uddannelsessystemer, be- tydelig økonomisk vækst og sta- bilitet og konkurrerer om at være de allerbedste i verden. Det er ex- ceptionelt at lykkes med at gå fra et system til et andet og samtidig opretholde det velfærdsniveau, säger han. AP Debatten om danska regionernas vara eller icke vara har fått nytt liv Medan Region Skåne vid årsskiftet blev perma- nent, har diskussionen kring de danska regio- nernas vara eller icke vara fått nytt liv . Statsminister Lars Løkke Rasmussen var inrikesminister vid strukturom- vandlingen och är upphovsman till regionerna, men nu kommer det kri- tik från det egna partiet och övriga borgerliga partier om att regionerna är ett onödigt administrativt led. Genom strukturreformen 2007 slogs de danska kommunera sam- man till 98 större kommuner, am- terne (länen) lades ner och i stället bildades fem regioner. Regionernas överordnade uppgifter finns inom hälsa och sjukvård, där de driver landets sjukhus, men de har också ansvar på socialområdet i relation till specialundervisning och socialpsyki- atri samt regional utveckling. Kritikerna - och enligt en Gallu- pundersökning även en majoritet av den danska befolkningen - anser att staten ska överta ansvaret för sjukvården. Kritiken handlar bland annat om att regionerna utgör en ESS SPARAR ENERGI PÅ KYLA Redan innan ESS forskningsanläg- gningen börjat byggas i utkanten av Lund har den beräknade ener- giförbrukningen minskats från 350 till 250 GWh genom bland annat smarta kylsystem. Det minskar drift- skostnaderna med 150 mio. SEK årligen samtidigt som det ger tillför- sel av fjärrvärme till 10.000 villor i Lund, Lomma och Eslöv. Energibesparingen presenter- ades vid ett första möte i ett tält vid den åker där ESS ska byggas. Då skrev ledningen för ESS och energiföretagen E.ON och Lunds Energi under ett nytt tvåårigt avtal om att göra en fördjupad ener- gistudie. ESS blir en stor elkonsument. För att kunna återanvända energin bät- tre diskuteras nu om Lunds fjärrvär- menät ska byggas samman med Malmös eller några av de andra grannkommunerna. KØBENHAVN FÅR ESS-TORN? ESS datacenter med 60 anställda, som ska byggas granne med Niels Bohr Science Park i Københamn, kan bli en ny dansk profilbyggnad. Ett 60 meter högt torn diskuteras som möjlig utformning av den 2.500 kvm stora byggnaden. – Det findes endnu ikke nogen skitse af bygningen som skal huse ESS Data Management, säger Niels Bohr Institutets chef, professor John Renner Hansen, som tror det dröjer till 2012 innan utformningen av tornet är klar och skisser gjorda. onödig administrativ kostnad och är utan ekonomiskt ansvar, eftersom de inte kan ta ut skatt. Liberal Alliance har föreslagit att Folketinget ska utre- da konsekvenserna av att lägga ner regionerna. Regionerna styrs av Regionsrå- det som består av 41 folkvalda poli- tiker. I jämförelse har Region Skåne många fler uppgifter och mer ansvar kring både sjukvård, kollektivtrafik och regional utveckling samt möj- lighet att ta ut skatt. Regionfullmäk- tiges 149 folkvalda politiker och 15 ledamöter i Regionstyrelsen har större utvecklingsansvar än i Sveriges övriga län. Region Skånes utökade utvecklingsansvar blev, efter en försöksperiod sedan 1997, permanent den 1 januari 2011. TW

Från nordisk välfärdsstat till konkurrensstatifilserver.gyldendal.dk/attweb/attachment_83465_689_Job...ger bag konkurrencestaten, säger Ove K. Pedersen. Eftersom vi befinner oss

  • Upload
    others

  • View
    0

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

  • NYHEDER

    JOB & MAGT · APRIL 2011 17 16 JOB & MAGT · APRIL 2011

    NYHEDER

    På femtio minuter tar man sig från Köpenhamn till Lund eller tvärtom. Med bra kommunikationer och kortare res tider har hela Öresunds-regionen öppnat upp sig för nya etableringar.

    I Lund kan Stena Fastigheter erbjuda effektiva kontorslokaler på bästa läget i en stimulerande miljö.

    I Malmö med fem minuters promenad från Centralstationen har vi lediga lokaler vid Stortorget. Dessutom planerar vi för nya spännande kontor vid vattnet i det kända funkishuset Kolga som blir klart under hösten 2011.

    Välkommen till ditt nya kontor och Stena Fastigheter Malmö AB.

    Stena Fastigheter Malmö ABStortorget 9 211 22 Malmö +46 (0)75 24 15 000 www.stenafastigheter.se

    ANNONCE

    Efter andra världskriget växte en ny typ av samhäl-

    le fram i västvärlden och alldeles särskilt i Norden. Det var en väl-färdsstat som omhuldade tanken på jämlikhet, demokrati och att ta vara på varje människas unika egenskaper.

    Vid 1970-talets oljekris såddes det första fröet till förändring och från början på 1990-talet började man tala alltmer om konkurrens mellan nationer. Sedan dess ser vi det ofta som samhäl-lets och statens roll att locka företag och kompetens till landet – att öka vår globala konkurrenskraft. Det är grundtesen i Ove K. Pedersens ”Kon-kurrencestaten”, som behandlar skiftet med fokus på Danmark.

    – I offentlig og po-litisk debat findes der i dag en usikkerhed om hvilken type av samfund vi har og hvilke udfordringer der karakte-riserer det samfund. Derfor har jeg kigget på de seneste tyve års udvik-ling og udfordringer, säger profes-sorn i komparativ politisk økonomi.

    Ett inbyggt systemfel med väl-färdsstaten visade sig alltså från 1970-talet, då kostnaderna för den offentliga sektorn och därmed statsskulderna började öka utan att tillväxten kunde kompensera för dem. I konkurrensstaten har kostnaderna åter hamnat under kontroll, men till priset av ett visst demokratiunderskott, menar Ove K. Pedersen.

    För att den offentliga sektorn skulle bli mer effektiv har nämli-gen möjligheterna att påverka be-

    sluten på vägen blivit mindre. Direktdemo-krati har till viss del ersatts av mer makt för regering och par-lament. Samtidigt har synen på medborga-ren gått från att det är någon som har rätt till jobb och person-lig utveckling till att det är en person som kan och bör hjälpa till att öka statens kon-

    kurrenskraft.I Konkurrencestaten argumen-

    terar Ove K. Pedersen för att vi fortfarande är inne i den här för-ändringsprocessen.

    – Alt går med små skridt i de

    nordiske lande, men det er mange små skrift i en særlig retning. Vi destruerer ikke velfærdsstaten, vi reformerer den og vores samfund er stadig velfærdssamfund. Men staten har andre opgaver og orga-niserer sig på andre måder og for borgerne handler forskellen om hvilke rettigheder og forpligtelser man har, säger han.

    Framöver spår han föränd-ringar i samhället som alla hand-lar om att öka konkurrenskraften, mellan såväl stater som städer och regioner.

    Det handlar om ökade sats-ningar på utbildning och forsk-ning, på kultur och stadsplane-ring för att locka de rätta männis-korna till landet eller orten och på infrastruktur för att det ska bli lätt att ta sig till platsen. Malmö ser han som ett typiskt exempel på en stad som anpassat sig efter de nya villkoren. Ett annat är hela Øresunds regionen.

    – Det er et godt eksempel på kon-kurrencestaten, hvor man er ligeg-lad med hvor de nationale græn-ser går. Det er vigtigere hvor man kan skabe konkurrencedygtighed. De klynger som man bygger i Øre-

    Från nordisk välfärdsstat till konkurrensstat

    KONKURRENSREGION. Den nordiska välfärdsstaten är på väg att omvandlas till en konkurrensstat, menar CBS-professorn Ove K. Peder-sen i en ny bok. Ett typiskt exempel på det är Øresundsregionen.

    ANALYSe KONFERENCE BOGFORLAG JOB & MAGT

    ANALYSe KONFERENCE BOGFORLAG JOB & MAGT

    ANALYSe KONFERENCE BOGFORLAG JOB & MAGT

    ANALYSe KONFERENCE BOGFORLAG JOB & MAGT

    ANALYSe KONFERENCE BOGFORLAG JOB & MAGT

    ANALYSe KONFERENCE BOGFORLAG JOB & MAGT

    ANALYSe KONFERENCE BOGFORLAG JOB & MAGT

    ANALYSe KONFERENCE BOGFORLAG JOB & MAGT

    Den nordiska väl-färdsstaten är på väg att omvandlas till en konkurrens-stat, menar CBS-professorn Ove K. Pedersen i en ny bok. Ett typiskt exempel på det är Øresunds-regionen.

    Ur boken”Denne bog er på flere måder usædvanlig. For det første påstår den, at de nationale velfærdsstater er under foran-dring, og at en ny statsform er under dannelse. For det andet un-derstreger den, at det er gennem studiet af politisk kultur, at vi kan få indblik i disse forandringer.”

    ”Det er selvfølgelig stadig om-stridt, hvorvidt nationer virkelig konkurrerer, men nu eksisterer der ekspertsystemer og politiske pro-grammer, der gør det muligt for politikere og andre at agere, som om de gør. Samtidigt trænger forestillingen om nationernes konkurrence dybere ned i de en-kelte landes offentlige diskussion-er, og også nationale regering-ers reformplaner bærer præg af denne forestilling.”

    KONKURRENCESTATEN

    Författare: Ove K. Pedersen (bilden till vänster)Förlag: Hans Reitzels ForlagUtgivningsår: 2011

    sundsregionen er også et klart ek-sempel på den tankegang, som lig-ger bag konkurrencestaten, säger Ove K. Pedersen.

    Eftersom vi befinner oss i en övergångsfas är han tveksam till att uttala sig om hur väl rustat Danmark eller Sverige är för att klara av förändringarna. Men på vissa sätt ser han ändå att de nord-iska länderna klarat av systemskif-tet bättre än exempelvis USA, där fattigdomen ökat.

    – Velfærdsstaten var et af de største politiske eksperimenter i vores del af verden og det gjor-de de nordiske lande til nogle af verdens bedste samfund. Det er karakteristisk at de nordiske samfund stadig har nogle af de bedste uddannelsessystemer, be-tydelig økonomisk vækst og sta-bilitet og konkurrerer om at være de allerbedste i verden. Det er ex-ceptionelt at lykkes med at gå fra et system til et andet og samtidig opretholde det velfærdsniveau, säger han. AP

    Debatten om danska regionernas vara eller icke vara har fått nytt livMedan Region Skåne vid årsskiftet blev perma-nent, har diskussionen kring de danska regio-nernas vara eller icke vara fått nytt liv.

    Statsminister Lars Løkke Rasmussen var inrikesminister vid strukturom-vandlingen och är upphovsman till regionerna, men nu kommer det kri-tik från det egna partiet och övriga borgerliga partier om att regionerna är ett onödigt administrativt led.

    Genom strukturreformen 2007

    slogs de danska kommunera sam-man till 98 större kommuner, am-terne (länen) lades ner och i stället bildades fem regioner. Regionernas överordnade uppgifter finns inom hälsa och sjukvård, där de driver landets sjukhus, men de har också ansvar på socialområdet i relation till

    specialundervisning och socialpsyki-atri samt regional utveckling.

    Kritikerna - och enligt en Gallu-pundersökning även en majoritet av den danska befolkningen - anser att staten ska överta ansvaret för sjukvården. Kritiken handlar bland annat om att regionerna utgör en

    ESS SPARAR ENERGI PÅ KYLA

    Redan innan ESS forskningsanläg-gningen börjat byggas i utkanten av Lund har den beräknade ener-giförbrukningen minskats från 350 till 250 GWh genom bland annat smarta kylsystem. Det minskar drift-skostnaderna med 150 mio. SEK årligen samtidigt som det ger tillför-sel av fjärrvärme till 10.000 villor i Lund, Lomma och Eslöv.

    Energibesparingen presenter-ades vid ett första möte i ett tält vid den åker där ESS ska byggas.

    Då skrev ledningen för ESS och energiföretagen E.ON och Lunds Energi under ett nytt tvåårigt avtal om att göra en fördjupad ener-gistudie.

    ESS blir en stor elkonsument. För att kunna återanvända energin bät-tre diskuteras nu om Lunds fjärrvär-menät ska byggas samman med Malmös eller några av de andra grannkommunerna.

    KØBENHAVN FÅR ESS-TORN?

    ESS datacenter med 60 anställda, som ska byggas granne med Niels Bohr Science Park i Københamn, kan bli en ny dansk profilbyggnad.

    Ett 60 meter högt torn diskuteras som möjlig utformning av den 2.500 kvm stora byggnaden.

    – Det findes endnu ikke nogen skitse af bygningen som skal huse ESS Data Management, säger Niels Bohr Institutets chef, professor John Renner Hansen, som tror det dröjer till 2012 innan utformningen av tornet är klar och skisser gjorda.

    onödig administrativ kostnad och är utan ekonomiskt ansvar, eftersom de inte kan ta ut skatt. Liberal Alliance har föreslagit att Folketinget ska utre-da konsekvenserna av att lägga ner regionerna.

    Regionerna styrs av Regionsrå-det som består av 41 folkvalda poli-tiker. I jämförelse har Region Skåne många fler uppgifter och mer ansvar kring både sjukvård, kollektivtrafik

    och regional utveckling samt möj-lighet att ta ut skatt. Regionfullmäk-tiges 149 folkvalda politiker och 15 ledamöter i Regionstyrelsen har större utvecklingsansvar än i Sveriges övriga län. Region Skånes utökade utvecklingsansvar blev, efter en försöksperiod sedan 1997, permanent den 1 januari 2011. TW