Från språklig utveckling till språklig medvetenhet

Dagens program

• Fika

• Återkoppling seminarie 2

• Från språklig utveckling till språklig medvetenhet

• Anpassa ViTal, VisaOrd och Talande tangentbord

• Anpassning av appar

• Hemuppgift

Vad säger våra styrdokument? Ur Få syn på språket, Skolverket 2012

• ”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.”

• ”Språklig och kommunikativ kompetens utvecklas bäst i autentiska kommunikationssituationer.”

• ”Lärare som ställer autentiska frågor utan i förväg definierade svar istället för testfrågor bidrar sannolikt på ett positivt sätt till sina elevers språkutveckling”

Hur börjar det?

• Ögonkontakt

• Mimik

• Skrik

• Leende

• Imitation • https://www.youtube.com/watch?

v=QkbD1D1CLi8

Språkutveckling

• http://www.ur.se/Produkter/136345-Barnet-och-orden-om-sprak-i-forskolan-Sprakets-gata

Språkutvecklingstrappan

(Barbro Bruce, leg logoped, Universitetslektor i utbildningsvetenskap Malmö Högskola)

Ordförrådsutveckling • Barn börjar vanligtvis prata, med det vi

uppfatar som ord, mellan 10–18 mån ålder

• För den som börjar tidigt, ca 50 ord vid 18 mån

• Vid 2-2½ år, ca 200 ord

• Vid 6 års ålder, ca 14 000 ord

• Vid 15-16 år, ca 50 000 ord

Grammatisk utveckling • Utvecklingen av grammatiken startar parallellt med begrepps-

och uttalsutvecklingen.

• Ett enstaka ord betyder ofta en hel sats och brukar därför kallas "ettordssats” – ex pappa = Nu kommer pappa hem eller Jag vill att pappa ska komma. Ackompanjerande med gester, mimik och tonfall lär man sig förstå vad det betyder oftast.

• Tumregeln är att en ettåring har s.k. ettordssatser, en tvååring i genomsnitt kan kombinera ihop två ord, en treåring tre ord etc.

• När den djupa begreppsmässiga förståelsen har etablerats, ungefär vid fyra års ålder, får språket "vingar” och det blir möjligt att berätta vad som hänt i annan tid (dåtid, framtid) och på annan plats (hemma, hos farmor etc.). Orden kan därmed symbolisera upplevelser, erfarenheter, kunskaper och känslor.

Utveckling av språklig medvetenhet

• ”…så småningom upptäcker barn att språket inte bara har ett innehåll, utan också en formsida, som de kan iaktta, reflektera över och kommentera.”

• ”Den som är språkligt medveten kan notera hur något sägs, inte bara vad som sägs”

• ”Sambandet mellan fonologisk medvetenhet och läsning gäller för språk med alfabetisk skrift (till skillnad från språk med stavelseskrift eller ordskrift).”

(Bedömning av språklig medvetenhet, Eva Magnusson & Kerstin Nauclér)

Färdigheter inom språklig medvetenhet

• Rimigenkänning – Vad rimmar på ål? Kål, svaj, svek?

• Fonemidentifiering – Finns det /f/ i får?

• Stavelsesegmentering – Hur många stavelser/klappar…?

• Fonemsegmentering – Hur många fonem/ljud finns i….?

• Fonemdeletion – Vad blir kvar om jag tar bort /k/ från tak?

• Metateser av fonem – bala taklänges → tala baklänges

Förmågor och färdigheter

- Munmotorik – hur man rör mun och tunga för att göra olika ljud och uttala språkljud

- Fonologi – de språkljud (bokstavsljud) som finns i vårt språk

- Grammatik – hur man sätter samman ord och böjer ord i meningar

- Språkförståelse – hur man förstår talat språk

- Pragmatik – hur språket används i olika sociala situationer och hur man använder och förstår kroppsspråk

Språkljudsutveckling

• http://sebokstavsljuden.mv-nordic.com/

Vad påverkar vår språkinlärning?

Känslor

Spatiala förmågor

Minne

Perception (känsel, smak, lukt, syn, hörsel)

Planering, organisation och målinriktning

Social interaktion

Motorisk förmåga

Förmågan att berätta kräver ett brett spektrum av färdigheter

• Språkliga förmågor (ordförråd, grammatik)

• Kognitiva (minne, spatial förmåga, exekutiva förmågor)

• Perception (lukt, hörsel, syn, känsel, smak)

• Social förmåga

• Förmåga att sekvensera

• Förstå orsak sammanhang (inferens = det som sägs mellan raderna)

• Pragmatisk förmåga (anpassa sig till lyssnaren)

(Barbro Bruce)

Forskning visar att en god

narrativ förmåga hänger

samman med en framgångsrik

skolgång……

Varför är det så viktigt att kunna berätta innan man kan läsa?

• Utveckling av ordförrådet

• Utveckling av grammatiken

• Utveckling av omvärldskunskap

• Känslomässig utveckling, känsla av trygghet

• Utveckling av reflektion inför språket

• Utveckling av förståelse för hur en berättelse formas. Den har en början, en mitten som ofta består av någon form av problem och ett slut med en lösning.

• Förberedelse inför läs- och skrivstarten

Men också för att……

När man läser för och pratar tillsammans har man möjlighet att…

• Stanna upp och fråga…

• Prata om det man just har läst/sagt….

• …och gå tillbaka och läsa om/säga om

• Man kan bara titta på bilderna…..

• ….och prata om dem

• Dra paralleller till det egna livet

Det är viktigt att…..

• ..pratläsa böcker och texter såväl som att läsa dem

• …för den som har svårt att läsa måste texten vara språkligt utmanande

• ..och man ska skilja på färdighetsträning (lästräning) och kunskapsutveckling

• ..arbeta med att producera egna texter/böcker såväl som att läsa andras

• ...berättelser kan också bli till med hjälp av utklipp från kataloger och tidningar

Litteraturlista • Få syn på språket – Ett kommentarsmaterial om språk-

och kunskapsutveckling i alla skolformer, verksamheter och ämnen, Skolverket 2012

• Greppa språket. Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet, Skolverket 2011

• Barnets tidiga språkutveckling, Ragnhild Söderbergh

• Barn utvecklar sitt språk, Louse Bjar & Caroline Liberg (red)

• Det hänger på språket! Louise Bjar (red)

• Flerspråkighet i skolan – språklig utveckling och undervisning

• Lyft språket lyft tänkandet. Språk och lärande, Pauline Gibbons