Förslag till beslut Ärendebeskrivning€¦ · Ekonomisk översikt . Äldrenämnden Nettokostnad, Mkr Bokslut 2014 Budget 2014 Budget 2015 Förändring 2014-2015 Gemensamt 80,7 78,6

Skickad av: Eva Sahlén - SNSES03

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1)

Sociala nämndernas förvaltning 2015-03-15 Dnr: 2015/24-ÄN-041 Jan Bäversten - snsjb02

E-post: [email protected] Äldrenämnden

Kopia till

Äldrenämndens verksamhetsplan och detaljbudget år 2015 Förslag till beslut Äldrenämnden godkänner verksamhetsplanen. Ärendebeskrivning Verksamhetsplanen för 2015 beskriver verksamhet och ekonomi för 2015 samt de aktiviteter som planeras. Budgeten är ansträngd och följande svårigheter kan särskilt nämnas: - Budgeten för hemtjänst i ordinärt boende kommer att överskridas med minst 20 mnkr om inget kan göras åt volymökningen. - Kostnaden för hemsjukvården är svårbedömd. Budgeten innehåller inga medel för en volymökning. Sociala nämndernas förvaltning har i skrivelse den 13 mars 2015 lagt fram förslag till beslut. Bilagor Verksamhetsplan 2015 ÄN Bilaga 1 ÄN rev mål för 2015 Bilaga 3 ÄN Plan för uppföljning och utvärdering 2014-15 Bilaga 4 ÄN Bilaga till Handlingsplan Bilaga 5 ÄN Internkontrollplan 2015 Bilaga 6 ÄN Förslag till revidering av äldrenämndens mål, indikatorer och åtaganden kopplade till strategisk plan för Västerås stad 2012-2015 Bilaga 2 ÄN Budget 2015

Dnr: 2015/24-ÄN-041

Sociala nämndernas förvaltning

1

Äldrenämnden Verksamhetsplan 2015

16 mars 2015

Dnr: 2015/24-ÄN-041


2

Innehåll

Nämndens ansvarsområde ................................................................ 3

Väsentliga mål och åtaganden .............................................................3

Plan för uppföljning och utvärdering .....................................................4

Handlingsplan för beställning och upphandling ......................................4

Internkontrollplan ...............................................................................4

Planerad verksamhetsutveckling ...........................................................4

Ekonomisk översikt..............................................................................6

Mål, verksamhetsutveckling och ekonomi ........................................ 8

Gemensam verksamhet .......................................................................8

Förebyggande insatser/socialt nätverk ................................................ 11

Stöd i ordinärt boende ....................................................................... 14

Särskilda boenden ............................................................................. 18

Bilagor

Bilaga 1: Mål 2012 – 2015

Bilaga 2: Budget 2015

Bilaga 3: Plan för uppföljning och utvärdering

Bilaga 4: Handlingsplan för beställning och upphandling inkl. bilaga

Bilaga 5: Internkontrollplan

Bilaga 6: Förslag till revidering av äldrenämndens mål, indikatorer, årsmål och åtaganden

Dnr: 2015/24-ÄN-041


3

Nämndens ansvarsområde Äldrenämnden ansvarar för insatser till personer som fyllt 65 år och arbetet styrs främst av socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Nämnden ansvarar även för dagverksamhet, korttidsplatser och särskilt boende för personer yngre än 65 år med demenssjukdom samt handläggning av bidrag enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag. Ansvaret för insatserna hemtjänst – boendestöd – hemsjukvård har tidigare delats mellan äldrenämnden och nämnden för personer med funktionsnedsättning. För att få ett tydligare ansvar för den ekonomiska fördelningen har gränsdragningen fr.o.m. 2015 ändrats så att äldrenämnden ensam ansvarar för all hemtjänst medan nämnden för personer med funktionsnedsättning ansvarar för allt boendestöd enligt SoL. Äldrenämnden har också hela ansvaret för hemsjukvården.

Nämnden verkar för att underlätta för den enskilde att bo kvar i ordinärt boende och stärka dennes möjlighet till ett självständigt och meningsfullt liv. Detta kan innebära förebyggande åtgärder, hemtjänst, stöd till anhöriga, korttidsplats, växelvårdsplats samt dagverksamhet. Vid omfattande vård- och omsorgsbehov eller otrygghet, trots stödinsatser i det ordinära boendet, kan särskilt boende erbjudas. Handläggningen ska vara rättssäker och bemötandet gott. Det är behovet som avgör insatsens omfattning.

Väsentliga mål och åtaganden Äldrenämnden har fastställt fyra målområden kopplade till stadens strategiska plan och till dessa har nämnden angett mål, indikatorer och åtaganden. Nämndens målområden är: 1. Demokrati och tillgänglighet 2. Stöd till personer som vårdar och/eller stödjer närstående 3. Stöd till personer som bor i ordinärt boende 4. Stöd till personer som bor i särskilt boende

Äldrenämnden har tre centrala mål i samtliga verksamheter: bemötande, delaktighet och trygghet. En samlad bild av målen tillsammans med verksamheten och ekonomin sker genom uppföljningar för målområdena. Målen har de senaste mandatperioderna följts upp årligen via totalundersökning med enkäter. Ekonomi och verksamhet följs upp månadsvis och tertialvis. Resultaten av uppföljningarna redovisas i delårsrapport och i verksamhetsberättelse i samband med årsbokslutet.

Nämndens mål gäller t.o.m. 2015 och angivna målområden blir således desamma. Under året behöver ett arbete göras med framtagande av nya målområden, utifrån den kommande strategiska planen. Vissa målområden har förekommit under flera mandatperioder och det kan finnas anledning att fokusera på nya, angelägna målområden.

Dnr: 2015/24-ÄN-041


4

Plan för uppföljning och utvärdering Uppföljning sker på olika nivåer. Dessa är individnivå, synpunkter och klagomål från enskilda, avvikelser och brister som rapporteras från verksamheten, brukarundersökningar, uppföljningar på avtalsnivå, ekonomi och verksamhetsmått.

Med stöd av statliga prestationsmedel har nämnden avsatt särskilda projektresurser till biståndsenheten. Projektet Uppföljning biståndsbeslut startade hösten 2013 och pågår t.o.m. september 2015.

Handlingsplan för beställning och upphandling Äldrenämnden beslutade den 20 december 2011 om handlingsplan för beställning, upphandling, konkurrensutsättning och uppföljning för åren 2011 – 2015. Planen reviderades 21 maj 2013 (Dnr: 2013/133-ÄN-033). Handlingsplanen innehåller en bilaga som visar nämndens verksamheter med uppdrags- och avtalstider.

Nämnden kommer att besluta om en ny handlingsplan för åren 2016 – 2019.

Internkontrollplan Internkontroll är en process där den politiska ledningen och tjänstemän samverkar. Processen för intern kontroll utformas för att med rimligt grad av särkerhet nå uppsatta mål avseende ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet. Ekonomisk rapportering och information om verksamheten ska vara tillförlitlig, och följa lagar, policys, riktlinjer och andra styrande dokument.

En internkontrollplan ska upprättas och antas av nämnden varje år. I internkontrollplanen framgår vilka kontrollmoment nämnden vill genomföra under det kommande året.

Planen medföljer budgetavstämningen som en bilaga.

Planerad verksamhetsutveckling

Myndighetsutövning

Bedömning- och uppföljning av biståndsbeslut

Sedan hösten 2013 pågår ett projekt om uppföljning av biståndsbeslut inom nämndens ansvarsområde. Projektet har flera mål, där ett av dem utgör grunden för studien att implementera ett rehabiliterande förhållningsätt hos biståndshandläggare och uppnå effektiviseringar. En målsättning är också att införa en metodik för handläggning av biståndsbedömning och uppföljning av beslut, utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt.

Egenkontroll

Planerat förbättringsarbete genom egenkontroller. Utifrån det som framkommit vid sammanställning av synpunkter och klagomål samt vad enheten själv identifierat som

Dnr: 2015/24-ÄN-041


5

förbättringsområden har en plan för egenkontroller för 2014 tagits fram. Egenkontroller kommer att genomföras både av strateger och av personal i verksamheten.

Planerat systematiskt förbättringsarbete för SNFs myndighetsutövning 2015

• Klagomål och synpunkter: En webbenkät planeras skickas till personal på samtliga enheter angående kännedom avvikelsehantering och därmed klagomålshantering.

• Lex Sarah:

Kontroll av genomförd lex Sarah-utbildning på samtliga enheter samt om kännedom om avvikelsehantering och därmed hanteringen av lex Sarah.

• Egenkontroll:

Tre gemensamma egenkontrollsområden för området rättssäkerhet bestäms för myndighetsutövningen inom SNF: 1. Delaktighet,

2. Kommunicering,

3. Skäliga utredningstider. Egenkontrollerna genomförs av strateger utifrån ett enhetligt tillvägagångssätt och under samma tidsperiod, för samtliga enheter. Egenkontrollerna sker genom aktgranskning. Syftet är att skapa enhetliga och mellan enheterna jämförbara egenkontroller. Domar Förnya rutinerna för hantering av domar från förvaltningsdomstolarna så att de hanteras på ett enhetligt sätt och förvaras på samma ställe. Under 2014 har det inte varit möjligt att få en överblick över samtliga domar då de domar som kommer direkt till enheterna inte alltid vidareförmedlas till nämndsekreterare. Uppbyggnad ledningssystem

Under 2015 ska de enheter som inte är klara med sina huvud- och stödprocesser färdigställa dessa med tillhörande stödmaterial. Nästa steg i arbetet med ledningssystemet blir att tillsammans med de olika enheterna påbörja arbetet med processer och rutiner för samverkan inom staden.

Dnr: 2015/24-ÄN-041


6

Ekonomisk översikt

Äldrenämnden Nettokostnad, Mkr

Bokslut 2014

Budget 2014

Budget 2015

Förändring 2014-2015

Gemensamt 80,7 78,6 63,0 -15,6

Socialt nätverk/förebyggande vht 31,2 32,2 32,3 0,1 Stöd i ordinärt boende 524,5 489,1 581,2 92,1

Särskilda boenden 603,0 595,2 637,7 42,5 Totalt Äldrenämnden 1 239,3 1 195,2 1 314,1 118,9

Underskott

Sammantaget visar 2015 års budget på ett underskott på cirka 20 mnkr trots planerade åtgärder. Nämnden har inte velat avveckla, helt eller delvis, verksamheter som t ex mötesplatser, servicehusrestauranger, förebyggande insatser m m. Underskottet har i budgeten placerats i posten hemtjänst. Det innebär att budgeten för hemtjänst i ordinärt boende inledningsvis kommer att vara underfinansierad med minst 20 mnkr och olika åtgärder behöver vidtas under året.

Omfördelning av budgetram – hemtjänst/boendestöd

Ansvaret för hemtjänst/boendestöd förändras. Fr.o.m. 2015 ansvarar äldrenämnden för hemtjänst och nämnden för personer med funktionshinder för boendestöd. Tidigare var gränsen satt vid ålder (över resp under 65 år). Följden blir att, tillsammans med ett par andra mindre förändringar, 47,5 mnkr av nämndens för personer med funktionshinder budgetram förs över till äldrenämndens. Omfördelning av budgetramar 2015, mnkr (minustecken = minskning) ÄN NF Förändrat ansvar hemtjänst/boendestöd 1) 50,2 -50,2 Fördelning kostnad IT-stöd (ÄN 65% NF 35%) -2,0 2,0 Fördelning kostnad KontaktCenter (ÄN 84% NF 16%) -0,7 0,7 Summa 47,5 -47,5

1) Hemtjänst/boendestöd ovan består av: (minustecken = minskning) ÄN NF Ersättning till leverantörer inom LOV 52,0 -52,0 Månadsbidrag 0,1 -0,1 Trygghetslarm 0,6 -0,6 Avgiftsintäkter -2,5 2,5 Summa 50,2 -50,2

Dnr: 2015/24-ÄN-041


7

I budgeten för 2015 finns ett antal osäkerheter.

• Budgeten för hemtjänst i ordinärt boende är svag och kommer att överskridas med minst 20 mnkr under 2015 om inget kan göras åt volymutvecklingen.

• Kostnaden för hemsjukvården är svårbedömd. Möjlighet att budgetera för en volymökning 2015 har inte funnits.

• Antalet ansökningar och kostnader för bostadsanpassningsbidrag (BAB) ökar. De senaste tre åren har BAB visat underskott i förhållande till budget. Kostnaden för 2015 är därför svårbedömd.

• Det är osäkert om nettoeffekterna av projektet ”Uppföljning av biståndsbeslut” kommer att medföra tillräckliga minskningar av utförda timmar för att uppnå besparingarna.

• Det är oklart hur mycket lägre kostnaderna kan bli med en översyn- och skärpning av riktlinjer och bedömningsinstrument inom hemtjänsten.

• Kommer utökad uppföljning och översyn av ersättningsmodell för servicehusen att få full effekt under 2015?

• Ansvarsfördelningen avseende hemtjänst/boendestöd mellan äldrenämnden och nämnden för personer med funktionsnedsättning förändras fr.o.m. 2015. Omföringen av budgetmedel mellan de båda nämndernas budgetramar bygger på beräkningar. Hur kommer det verkliga utfallet att bli?

• Kommer införandet av mobil dokumentation innebära ökade kostnader?

• Projekt för seniorer att äta lunch vid vissa av stadens skolor föll väl ut. En fortsättning och eventuell ökad besöksfrekvens kan innebära behov av ökade resurser i skolorna.

• Ett införande av ÄBIC kan kräva ökade resurser. En planering för att uppskatta de personella insatserna inom enheten och för utförarna, avses bli gjorda under 2015.

Dnr: 2015/24-ÄN-041


8

Redan beslutade besparingsåtgärder

Nämnden beslutade i januari 2015 att

- reducera uppräkningen till direktbeställd egenregiverksamhet med 0,7 procentenhet

reducera uppräkningen av budgeten för nämnd/förvaltning med 0,7 procentenhet

- tills vidare inte öppna 20 platser i det nya äldreboendet Hälleborg

- ge förvaltningen i uppdrag att se över riktlinjer för hemtjänst i syfte att minska kostnaden

- ge förvaltningen i uppdrag att se över bedömningsinstrumentet för hemtjänst i syfte att minska kostnaden

Mål, verksamhetsutveckling och ekonomi Gemensam verksamhet Mål

Mål: Hög tillgänglighet till nämndens verksamheter

Indikator Resultat 2014

Styrtal 2015

Resultat 2015

Mål- uppföljning

Förändring

Ärenden förmedlade via KontaktCenter återkopplas, till den enskilde, senast inom tre arbetsdagar

3,7 3

Åtagande Informera om äldreomsorg på olika språk

Utveckla e-tjänster

Utveckla samverkan med ideella och idéburna organisationer

Kontaktcenter hanterar 55 % av de ärenden som rör äldrenämndens område. 45 % lämnas till fackförvaltning. Totalt registrerades 24 714 ärenden 2014.

Genomsnittlig återkopplingstid från fackförvaltningen till medborgaren var för 2014 3,7 dagar. Det är en ökning från 2013 då det var 1,32 dagar. Handläggarna har under 2014 infört en mottagningsgrupp. De handläggare som arbetar där har till uppgift att bevaka ärenden som inkommer via Kontaktcenter och återkoppla. Statistiken visar att återkopplingstiden minskade kraftigt i slutet av året, troligen av denna anledning.

Dnr: 2015/24-ÄN-041


9

Målsättningen med återkoppling inom tre dagar kvarstår. Utvecklingen kommer att följas under året.

Planerad verksamhetsutveckling

Riktlinjer för föreningsbidrag

Äldrenämndens riktlinjer för föreningsbidrag reviderades senast 2010. De övriga sociala nämnderna har sina egna riktlinjer. Nämnden köper tjänsten kulturstrateg av Kultur och fritid, som ansvarar för föreningarnas ansökningar. Nämnden beslutade 2014 om att revidera riktlinjerna för föreningsstöd samt en översyn av föreningsverksamheten inom nämndens ansvarsområde. Arbetet kommer att göras under 2015.

Medborgarportal Under 2014 påbörjades ett utvecklingsarbete med verksamhetssystemet Pulsen Combine (Pulsen) för att skapa en s.k. Medborgarportal. Portalen beräknas vara i drift hösten 2015. Medborgaren når portalen via stadens hemsida och kan där ansöka om insatser enligt SoL. Uppgifterna kopplas direkt till Pulsen. Kvalitetsregister Inom Västerås stad har vi bestämt att använda kvalitetsregistren senior alert, palliativregistret och BPSD-registret som verktyg i arbetet med att utveckla systematik och struktur och därmed också patientsäkerheten.

Det handlar om förändrade attityder och förändrat arbetssätt. Arbetet startade i och med satsningen ”Bättre vård och omsorg för de mest sjuka äldre”. Under 2015 har vi vår utvecklingsledare på plats som stöd till verksamheterna med registreringar, åtgärdsplaner, uppföljningar och analyser.

Äldrenämnden har ett stort antal pågående utvecklingsprojekt som finansieras med statliga prestationsmedel. Flera av dessa projekt och utredningar går över i en genomförandefas med finansiering genom äldrenämndens budget. Innovationsupphandling Västerås deltar i EU-projektet SILVER som genomför en innovationsupphandling av nya tekniska hjälpmedel som gör äldre självständiga i hemmet. Under 2015 testades de tre finansierade innovationerna i ett testlaboratiorium i Odense, Danmark och under våren 2016 kommer de att testas av äldre Västeråsare i testbädden MISTELs regi. Projektet pågår 2012-2016. MISTEL Mötesplats för Innovation i Samverkan – TEstbädd för Livskvalitet (MISTEL) är en arena för möten mellan innovatörer och blivande användare av innovationerna. Projektet är

Dnr: 2015/24-ÄN-041


10

treårigt och pågår till hösten 2016, målsättningen är att testbädden efter den tiden ska vara permanent etablerad med varaktig finansiering.

Mobil dokumentation Projektet mobil dokumentation startade 2014 och 25 legitimerad personal från olika enheter har deltagit. Syftet är att öka kvalitet och tillgänglighet i dokumentationen, större delaktighet för individen samt en bättre och effektivare vård och omsorg. Under 2015 beräknas projektet fortgå, dels med att utvärdera den första fasen och påbörja en bredare implementering och dels med att fortsätta inom fler områden. Biståndshandläggarna ska få ta del av arbetssättet och en planering för införande av digital medicinsignering har påbörjats.

ÄBIC Nämnden har erhållit ca 295 000 kr i prestationsmedel från Socialstyrelsen för att införa Äldres behov i centrum (ÄBIC), som är ett sätt att biståndsbedömda och följa upp besluten efter nationell klassificering och struktur. En planering för att uppskatta de personella insatserna för såväl inom enheten som för utförarledet ska göras under 2015, innan ett implementeringsprojekt kan påbörjas.

Digitala trygghetslarm Under 2014 slutfördes en utredning om framtida trygghetslarm i samband med övergången från analoga larm till digitala, något som drivs på nationellt som en följd av den tekniska utvecklingen. Utredningens rekommendation var att nämnden ska ansvara för trygghetslarmens hela kedja; från abonnemang till larmmottagning. Därigenom kan felsökning och åtgärder snabb vidtas och säkrar funktionen av hela larmkedjan. Digitaliseringen kommer att medföra både införandekostnader samt ökade driftskostnader. Fortsatt arbete inför upphandling av digitala trygghetslarm förs under 2015.

Mälardalens Kompetenscentrum för Hälsa och Välfärd (MKHV) Västerås stad har tillsammans med Eskilstuna kommun och Mälardalens högskola sedan 2009 bedrivit ett gemensamt utvecklingsprojekt, Samhällskontraktet. Samverkan har bl.a. resulterat i att nämnden fr.o.m. 2013 t.o.m. sommaren 2017 ger medel motsvarande 50 % doktorandtjänst, med uppdrag att forska på ”Information- och kommunikationsteknik i äldres och deras anhörigas dagliga liv”. Projektet ska följa äldres och anhörigas upplevelse av olika IKT- verktygs påverkan på det dagliga livet vad gäller trygghet, livskvalitet och hälsa. Connect Västerås deltar tillsammans med Göteborg i ett nordiskt projekt, CONNECT (Collecting Nordic Best Practice Within Welfare Technology). I projektet, som finansieras av Nordiska ministerrådet, ingår två kommuner från respektive land. Syftet är att staka ut en gemensam väg mot ökad användning av modern välfärdsteknologi. Att utbyta erfarenheter är en viktig del i projektet.

Dnr: 2015/24-ÄN-041


11

Ekonomi

Gemensamt Nettokostnad, Mkr

Bokslut 2014

Budget 2014

Budget 2015


Politisk verksamhet/nämnd 1,2 1,4 1,4 0,0 Ledning/myndighetsutövning 40,7 40,5 43,7 3,2 Prestationsersättning 25,1 24,0 6,9 -17,1 IT-stöd 5,8 5,8 3,8 -2,0 Utvecklingsmedel 1,3 1,0 1,0 0,0 Samordning/samverkan 0,8 0,9 0,9 0,0 Föreningsbidrag 2,1 2,5 2,7 0,2 Lokalanpassning 3,6 2,5 2,5 0,0 Totalt gemensamt 80,7 78,6 63,0 -15,6

Förebyggande insatser/socialt nätverk

Mål

Mål: Personer som fyller 75 år under året och inte har insatser, utöver trygghetslarm, erbjuds ett förebyggande hembesök

Indikatorer Resultat 2014

Styrtal 2015

Resultat 2015

Mål- uppföljning

Förändring

Alla 75- åringar erbjuds förebyggande hembesök 100 % 100 %

Andelen 75- åringar som har fått ett förebyggande hembesök ökar (tackat ja till besök)

33 % 60 %

Kommentar:

Det kan finnas skäl att överväga om målgruppen bör förändras, eftersom många av dagens 75 åringar är aktiva i ex. föreningsliv och har sociala nätverk.

Statistik visar att behovet av hemtjänst främst ökar i högre åldrar och därmed kan motivera att hembesök erbjuds alla ex. 80 åringar som inte har biståndsbedömda insatser.

För 2015 behöver nämnden överväga den fortsatta verksamhetsutvecklingen av förebyggande verksamhet. Utvecklingsmöjligheter finns gällande hälsostödsenheten, som omfattar anhörigkonsulenter, uppsökare, arosfixare och syn- och hörselinstruktörer.

Dnr: 2015/24-ÄN-041


12

Mål: Mötesplatserna erbjuder ett varierat, kreativt och trivsamt utbud för alla


Styrtal 2015

Resultat 2015

Mål- uppföljning

Förändring

Andelen personer som är nöjda med utbudet ökar 64 % 94 %

Andelen personer som uppger att de kan påverka innehållet ökar --- 81 %

Kommentar:

Många av utförarna har inte gjort någon undersökning under förra året, vilket krävs utifrån uppdraget. Därför kan inte ett tillförlitligt resultat anges av indikatorn ”påverkan av innehållet”.

Den pågående ombyggnationen på Oxbackens mötesplats beräknas vara klar under 2015, innebärande att lokalerna blir ändamålsenliga och verksamheten bör kunna erbjuda en verksamhet som motsvarar beställningen och dess inriktning kultur. Trädgården planeras att utvecklas och erfarenheter från projekt om ”Framtidens trädgård” ska tillvaratas.

Uppdragen för mötesplatserna har nyligen reviderats och flertalet av dem bedöms för närvarande inte vara i behov av ändrad inriktning.

Mål: Personer med behov av dagverksamhet erbjuds detta

Åtagande Resultat 2014

Styrtal 2015

Resultat 2015

Mål- uppföljning

Förändring

Utveckla metoder för att motivera dagverksamhet ---

Kommentar:

Antalet ansökningar till dagverksamhet för personer med demenssjukdom har ökat under 2014. För att möta det ökade behovet öppnar en ny dagverksamhet på Gryta korttidsenhet under januari 2015. Verksamheten finaniseras genom att den sociala dagverksamheten vid Oxbackens servicehus avvecklades vid årsskiftet 2014/2015. Staden kommer efter detta ha en social dagverksamhet kvar, förlagd vid Herrgärdets servicehus.

Åtagandet i form av att utveckla metoder är en utmaning och bör i detta sammanhang inte vara ett mål och åtagande, däremot är det centralt att förvaltningen och utförarna aktivt informerar berörda på olika sätt. Det kan övervägas om social dagverksamhet ska bestå, eller kan mötesplatserna fylla den funktionen. Det kan finnas skäl att ytterligare se över funktionen social dagverksamhet, kontra mötesplatsernas funktion i förhållande till ökade behovet av dagverksamhet för personer med demenssjukdom.

Information från olika parter bör vid behov anpassas språkligt, kognitivt och ges olika forum.

Dnr: 2015/24-ÄN-041


13

Mål: Personer som vårdar närstående i hemmet erbjuds information om tillgängligt stöd


Styrtal 2015

Resultat 2015

Mål- uppföljning

Förändring

Andelen personer som är nöjda med informationen ökar 64 % 81 %

Andelen personer som är nöjda med stödet ökar 72 % 81 %

Andelen personer som anser att deras synpunkter och kunskaper tas tillvara ökar

78 % 91 %

Åtagande Utveckla metoder för att nå fler som vårdar närstående i hemmet ---

Utveckla stödet till barn och ungdom vilka har föräldrar yngre än 65 år med demenssjukdom ---

Kommentar:

Utvecklingsmässigt finns anledning att överväga var anhörigstöd ska finnas rent fysiskt. Ett centralt beläget anhörigcentrum, ditt all kollektivtrafik passerar, med samlat uppdrag för stadens tre sociala nämnder, med flexibla öppettider och spektra av professioner, kan möta behoven från såväl ung som gammal, oavsett till vem man är anhörig.

Gemensamt anhörigcentrum skulle kunna innebära ökad tillgänglighet till information, finna kontakter med andra i liknande situation och för stöd från anhörigkonsulenter. Detta ligger i linje med nuvarande ambition att nå fler närståendevårdare. Det har visat sig att mötesplatserna och Västerås stads hemsida har svarat för en liten andel av informationen till anhöriga. Det underbygger ytterligare en utvecklingspotential för ett professionellt anhörigstöd. Gällande åtagandet om att utveckla stöd till barn och ungdom vars föräldrar som är yngre än 65 år med demenssjukdom, finns ett ansvar för anhörigcentrum och berörda verksamheter. Planerad verksamhetsutveckling

ACTION

Under hösten löpte nämndens avtal med ACTION ut, ett IT-baserat- och biståndsbedömt anhörigstöd. Med anledning av avtalets upphörande har ett arbete gjorts med att se över hur ett anhörigstöd med hjälp av teknik skulle kunna utförmas. Under arbetet framkom önskemål om att som anhörig ha möjligheter att nätverka med andra anhöriga, byta erfarenheter och ta del av anhörigkonsulenternas aktiviteter från hemmet. Dock finns fortsättningsvis en form av IT stöd att tillgå för anhöriga: GAPET. Det en fri nyttighet för anhöriga och behörigheter ges av anhörig-konsulenterna. Kring årsskiftet

Dnr: 2015/24-ÄN-041


14

fanns 118 användare. Under 2015 fortsätter arbetet med att se över IT stöd på distans för äldre och anhöriga. Ekonomi

Socialt nätverk/förebyggande verksamhet Nettokostnad, Mkr

Bokslut 2014

Budget 2014

Budget 2015


Restaurang 9,5 10,1 9,6 -0,5 Mötesplats 21,7 22,1 22,6 0,5 Totalt socialt nätverk/förebyggande verksamhet 31,2 32,2 32,3 0,1

Stöd i ordinärt boende Mål

Nämnden har under flera mandatperioder gjort satsningar för att poängtera betydelsen av området och det har blivit föremål för målformuleringar i nämndens mål. Resultaten på en aggregerad nivå för hemtjänsten i Västerås, visar generellt bra resultat och många av dem tangerar 90 % nöjdhet eller mer. Goda resultat kan vara avstamp för att finna nya och angelägna mål. Under 2014 gjordes en översyn av bostadsanpassningsbidraget (BAB). I rapporten föreslås ett antal förslag på förbättringar av verksamheten. Fortsatt arbete görs under 2015. I samband med att rapporten presenterades beslutade äldrenämnden att BAB-handläggarnas organisatoriska tillhörighet bör ses över. Konsult och service har fått i uppdrag att utreda detta.

Mål: Insatserna motsvarar den enskildes behov


Styrtal 2015

Resultat 2015

Mål- uppföljning

Förändring

Andelen nöjda med antalet personal de får stöd av ökar 81 % 89 %

Andelen nöjda med möjlighet till utevistelse ökar 78 % 83 %

Andelen nöjda med stödet och hjälpen i sin helhet ökar 91 % 96 %

Andelen som vet att de har en kontaktman ökar 71 % 94 %

Andelen som vet att de har en genomförandeplan ökar 63 % 85 %

Dnr: 2015/24-ÄN-041


15

Kommentar:

En reflektion är, är om det möjligt att år efter år öka resultaten? Det kan finnas anledning att fundera över vad en människa relaterar till, när han eller hon svarar om denne är nöjd med möjligheten till ex. utevistelse, eller svårigheten att förstå eller minnas innebörden av orden genomförandeplan och kontaktman.

Mål: Trygghet i samband med genomförande av insatser


Styrtal 2015

Resultat 2015

Mål- uppföljning

Förändring

Andelen mycket trygga personer ökar 57 % 83 %

Kommentar:

Andelen mycket trygga kan sägas vara lågt, men det sammantagna resultatet av upplevelsen trygg visar att 91 % är det.

Mål: De som har insatser med mat och måltider erbjuds god och vällagad mat


Styrtal 2015

Resultat 2015

Mål- uppföljning

Förändring

Andelen nöjda med maten ökar 79 % 95 % -

Åtagande Utreda om matportioner och matleveranser kan upphandlas (LOV eller LOU)

Kommentar:

Åtagandet om matportioner och matleveranser har varit föremål för flera översyner. Alla kommuner erbjuder inte leverans av matlådor och det har vuxit fram en marknad för en form av catering. Dagens matvaruaffärer erbjuder en rad möjligheter för människor att välja på en rad olika färdiglagade maträtter.

Mål: Respektfullt bemötande och delaktighet vid genomförande av insatser


Styrtal 2015

Resultat 2015

Mål- uppföljning

Förändring

Andelen mycket nöjda med personalens bemötande ökar 63 % 70 % -

Andelen mycket nöjda med delaktigheten ökar 58 % 67 %

Åtagande Underlätta att föra fram 79 % synpunkter och klagomål

Informera sakligt och objektivt om hemtjänstval

Dnr: 2015/24-ÄN-041


16

Kommentar:

Andelen mycket nöjda med bemötandet och delaktigheten kan uppfattas vara låga. Ses däremot till den totala nöjdheten med bemötandet var resultaten 94 % och delaktigheten 91 %. Försiktighet bör finnas att formulera mål gentemot utförarna gällande exempelvis saklig information om hemtjänstval. Det är ett internt mål, som skulle kunna följas upp i anslutning till gynnande biståndsbeslut och direkt fånga människors upplevelse. Planerad verksamhetsutveckling

Uppföljning biståndsbeslut

Projektet startade hösten 2013 och pågår t.o.m. september 2015. Projektet syftar dels till att dämpa kostnaderna för hemtjänst, dels att hitta en metodik för handläggning och uppföljning av biståndsbeslut utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt och dels att öka användandet av e-hemtjänst. Ett led i detta arbete under våren 2015, är att Mälardalens högskola gör en studie på biståndsenheten för äldre och som handlar om bedömning och uppföljning utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt.

e-hemtjänst

Stödenheten för e-hemtjänst är länken mellan biståndsenheten, den enskilde och utförarna. Ett informations- och utvecklingsarbete pågår för att öka kännedomen och kunskapen om att bedöma, verkställa och få insatser med hjälp av e-hemtjänst. Målet för 2015 är att öka antalet användare av e-hemtjänst till 300 st.

Översyn av riktlinjer och bedömningsinstrument

Nämnden har gett förvaltningen i uppdrag att se över riktlinjerna för hemtjänst och att utreda om ett förändrat bedömningsinstrument kan leda till minskade kostnader.

Ersättningsmodell LOV

I samband med att Nordic Health care Group (NHG) genomförde en genomlysning av ersättningen till hemtjänstutförarna, gjordes även beräkningar för vad nyckelfri vård- och omsorg skulle kunna innebära i minskade kostnader för nämnden.

Som ovan nämnts genomförde NHG en genomlysning av nämndens ersättning till utförare av hemtjänst och boendestöd. Resultaten visar bland annat på tillvägagångssätt för biståndsbedömning och beräkningsmodell för insatser och tidsåtgång. Resultaten visar även att ersättningen överlag är i paritet med jämförbara kommuner. Följderna av NHG´s arbete kan föranleda fortsatt utvecklingsarbete för 2015, med utblick mot modellen för biståndsbedömning och ersättningsmodell till tjänster enligt LOV. Resonemang om NHG modell behöver åtföljas med beaktande om projektet uppföljning av biståndsbeslut och ÄBIC.

Dnr: 2015/24-ÄN-041


17

Nyckelfri vård och omsorg

Resultaten av en förstudie av nyckelfri vård och omsorg presenterades för nämnden i maj 2014, då beslut fattades att se över de ekonomiska förutsättningarna och ta fram en kravspecifikation för upphandling av digitala lås, installation och support. Arbetet har pågått under hösten 2014 och beräknas fortgå under del av 2015 för säkerhetsanalys och förarbete inför ett ev. förfrågningsunderlag för upphandling av tjänsten.

I samband med att Nordic Health care Group´s (NHG) översyn gjordes även beräkningar för vad nyckelfritt skulle kunna innebära i minskade kostnader för nämnden. Uppskattad kostnadsminskningen visades kunna bli 2-4 Mkr årligen. Under 2015 måste klargöras kostnaden för ett ev. införande, drift av systemet och fördelningen av nettoeffekten mellan nämnden och utförarna. Äldres möjlighet att äta lunch i skolan

På initiativ av äldrenämnden genomfördes under del av 2014 ett försök att låta äldre, som har långt till servicehusens restauranger, äta lunch i skolan (Lövängsskolan i Barkarö och Irstaskolan)- ett resultat som föll väl ut. Nämnden beslutade vid sammanträde i september att överlämna ärendet till KS och ge uppdraget till Barn och ungdomsförvaltningen att ge äldre möjlighet att fortsättningsvis äta lunch i skolrestauranger där så är möjligt.

Hittillsvarande besöksfrekvens har inte inneburit merarbete för skolans personal. Skulle däremot frekvensen och antalet lunchgäster öka markant, kan det innebära behov av ökade resurser till skolan.

Ekonomi

Ordinärt boende Nettokostnad, Mkr

Bokslut 2014

Budget 2014

Budget 2015


Hemtjänst 367,8 335,5 416,9 81,4 Hemsjukvård 30,3 29,7 30,3 0,6 Korttidsvård/korttidsvistelse 97,6 100,6 106,7 6,1 Dagverksamhet 6,2 6,4 6,5 0,1 Avlösarservice 0,1 0,1 0,4 0,3 Utskrivningsklara patienter 1,0 0,3 0,7 0,4 Bostadsanpassningsbidrag 21,4 16,5 19,7 3,2 Totalt ordinärt boende 524,5 489,1 581,2 92,1

Dnr: 2015/24-ÄN-041


18

Verksamhetsmått

Utförd hemtjänst 2013 2014 2015

Antal personer genomsnitt Ordinärt boende 2 387 2 386

Servicehus 645 670

Totalt 3 032 3 056

Antal utförda timmar Ordinärt boende 964 777 1 040 358 Servicehus 533 893 557 313

Totalt 1 498 670 1 597 671

Särskilda boenden

Mål

Mål: Personer som bor i särskilt boende erbjuds en meningsfull tillvaro


Styrtal 2015

Resultat 2015

Mål- uppföljning

Förändring

Andelen nöjda med aktivitetsutbudet ökar 68 % 88 %

Andelen nöjda med möjlighet till social samvaro ökar 71 % 81 %

Andelen nöjda med boendemiljön ökar 90 % 91 % Andelen nöjda med måltidsmiljön ökar 78 % 95 %

Kommentar

Årsmålet nås ej när det gäller aktivitetsutbudet. Något som kan noteras är att det är stor skillnad mellan boendeformerna. Andelen nöjda bland de boende på servicehusen är 75%, medan det på gruppboende är 65% och på ålderdomshem 61%.

Målet avseende social samvaro nås inte heller totalt sett. Tre utförare når upp till målet. Man kan dock konstatera att måluppfyllelsen ökat jämfört med 2013.

När det gäller nöjdheten med boendemiljön så uppnås målet i det närmaste. Hälften av utförarna når årsmålet.

Dnr: 2015/24-ÄN-041


19

Mål: Insatserna motsvarar den enskildes behov


Styrtal 2015

Resultat 2015

Mål- uppföljning

Förändring

Andelen nöjda med antalet personal de får stöd av ökar 80 % 89 %

Andelen nöjda med möjlighet till utevistelse ökar 70 % 83 %

Andelen nöjda med stödet och hjälpen i sin helhet ökar 90 % 96 %

Andelen som vet att de har en kontaktman ökar 85 % 94 %

Andelen som vet att de har en genomförandeplan ökar 57 % 85 %

Kommentar

Andelen nöjda med antalet personer de får stöd av har ökat jämfört med 2013 även om årsmålet ej nås. En av utförarna når målet.

Det är något fler 2014 än 2013 som är nöjda med möjligheterna till utevistelse.

Målet om nöjdhet med stöd och hjälp i sin helhet har ökat något och målet nås nästan. Hälften av utförarna når målet. Tittar man på de olika boendeformerna så ligger de mellan 88 och 92 %.

När det gäller kontaktman och genomförandeplan så nås ej målen. Här frågas efter om den enskilde vet att den har en kontaktperson. Det behöver ej vara detsamma som att en kontaktperson faktiskt är utsedd. Resultatet för genomförandeplan ligger långt från målet. Det har tidigare framkommit att många inte känner till begreppet genomförandeplan, men det kan ändå vara så att man känner till att det är en planering genomförd.

Mål: Trygghet i samband med genomförande av insatser


Styrtal 2015

Resultat 2015

Mål- uppföljning

Förändring

Andelen mycket trygga personer ökar 54 % 83 %

Kommentar

Resultatet 2014 är detsamma som 2013.

Mål: De som har insatser med mat och måltider erbjuds god och vällagad mat


Styrtal 2015

Resultat 2015

Mål- uppföljning

Förändring

Andelen nöjda med maten ökar 74 % 95 %

Dnr: 2015/24-ÄN-041


20

Kommentar

Andelen nöjda med maten når ej årsmålet totalt, inte heller för någon av utförarna. Dock har resultatet ökat något från 2013.

Mål: Respektfullt bemötande och delaktighet vid genomförande av insatser


Styrtal 2015

Resultat 2015

Mål- uppföljning

Förändring

Andelen mycket nöjda med personalens bemötande ökar 58 % 70 %

Andelen mycket nöjda med delaktigheten ökar 51 % 67 %

Åtagande Underlätta att föra fram synpunkter och klagomål

Kommentar Resultatet är i stort sett detsamma som 2013 och målet nås ej totalt sett. Dock nås målet av tre utförare. När det gäller delaktighet så nås inte heller målet men resultatet har ökat något. Planerad verksamhetsutveckling

Mat och måltider Ett utvecklingsarbete kring riktlinjerna för mat och måltider pågår, liksom riktlinjerna enligt socialtjänstlagen, SoL. Genom riktlinjer för måltider i särskilda boenden kan nämnden sträva mot stadens matvision och höja kvalitetskraven på den mat som serveras i servicehusrestaurangerna. Höjningen av ambitionen kan också medföra krav på ökade kostnader.

Välfärdsteknologi på äldreboenden och Framtidens trädgård

Två av de projekt som drivs med stimulansmedel, välfärdsteknologi på äldreboenden och Framtidens trädgård, kan bidra till måluppfyllelse när det gäller utevistelse, aktiviteter och delaktighet. Avsikten är att inom ramen för projekten hitta modeller och metoder som sedan kan användas även av de enheter som ej direkt deltar i projekten så att det ej blir aktiviteter som drivs under ett projekt men sedan upphör när projekttiden är slut.

Mellanvårdsform

Det samverkansprojektet, som drivs tillsammans med landstinget, gällande en mellanvårdsform på Zethelius korttidsenhet pågår fram till och med 31 januari 2016. Projektledningen har i uppgift att under hösten 2015 skriva en slutrapport så att beslut kan fattas om huruvida verksamhet sedan ska övergå i permanent form.

Dnr: 2015/24-ÄN-041


21

Nya boendeplatser och korttidsplatser

Den 1 december 2014 var det klart för inflyttning i den första delen av det nya äldreboendet Hälleborg. Inflyttning sker i etapper under december 2014 – mars 2015. Totalt omfattar verksamheten 120 platser, fördelat på gruppboende, ålderdomshem och 20 korttidsplatser. I etapp två, i början av januari, flyttade de personer som bott på tillfälliga platser på Gryta till det nya boendet.

Öppnandet av Hälleborg har gett ett nytillskott av platser. Öppnandet av huset sker successivt och inledningsvis avvaktas med att öppna 20 platser (två hemvister). Inflyttning i dessa delar sker troligtvis under 2016.

En fortsatt hög belastning på stadens korttidsplatser har observerats under 2014. I början av 2015 flyttar samtliga växelvårdsplatser på Zethelius korttidsenhet över till äldreboendet Hälleborg. På de bäddplatser som tomställs på Zethelius kommer istället 10 nya korttidsplaster att skapas. Nytillskottet av korttidsplaster blir totalt 11 och staden kommer då ha totalt 140 korttidsplatser.

En boendeplan 2015 -2030 antogs våren 2014, planen hade även utblick mot 2040. Under början av år 2015 ska en konkret handlingsplan arbetas fram för hur arbetet med boendeplanering ser ut under de närmaste åren. Det som ligger närmast i tid är

• Gryta. En förprojektering pågår för ombyggnad till fullvärdiga lägenheter. Där planeras för ett demenscenter med korttidsverksamhet och också en enhet med gruppboende. Diskussion pågår även om det kan vara möjligt med en tillbyggnad för att tillskapa fler gruppboenden.

• Vallonen. Förprojektering är genomförd gällande utbyggnad med 30 lägenheter. I samband med detta skulle då Solglimtens gruppboende avvecklas på grund av icke funktionella lokaler. Ärendet behandlades av äldrenämnden i februari 2015.

• Wenströmska. I staden finns planer på ny bebyggelse i södra Källtorp. Det inkluderar nyttjande av lokaler som nu används som gymnasieskola och där undersöks även om det vore möjligt att planera för ett äldreboende.

Välfärdsteknologi och trygghetslarm

Projektet Välfärdsteknologi i äldreboenden, har förlängts och pågår till och med 31 december 2015. Under 2015 kommer projektet även att försträckas med ytterligare en projektledare. Projektets syfte kommer vara att implementera och sprida teknik och metoder som minimera användandet av begränsningsåtgärder på stadens särskilda boenden, särskilt fokus kommer läggas nattsituationen.

Att använda välfärdsteknologi i vardagen på ett boende för personer med demenssjukdom ger värdefulla nya verktyg för aktivering och stimulans. T ex har surfplattor använts. Ett användningsområde har varit att använda bilder som kommunikationsstöd. Det är lätt att fotografera vid aktiviteter under dagen eller att söka efter bilder och ord. Surfplattan har även använts för att spela spel, lösa korsord, läsa tidningar, titta på filmklipp m m.

Dnr: 2015/24-ÄN-041


22

Under året planeras försök med ny teknik för trygghetslarm på fyra – fem boenden. Syftet med testerna är att få en bättre insikt i vilka lösningar som marknaden kan erbjuda. Det är ett sätt att definiera vilket behov som finns i verksamheterna och lära om vad som finns på marknaden inför framtida upphandling. Fokus är egentligen inte själva larmet utan arbetssätt och metoder för att kunna erbjuda trygghetslösningar som kan individanpassas. Redan pågår utveckling på detta område på ett par enheter, välfärdsteknologiprojektet och på det nya boendet Hälleborg där stora satsningar gjorts vid byggnation och iordningsställande för att det ska finnas teknik i framkant. Dessa arbeten fortgår självklart och sammantaget kommer detta att ge en god kunskap inför kommande upphandling.

Att få dessa trygghetslösningar som kan individanpassas tror vi också kommer att leda till att begränsande åtgärder i den fysiska boendemiljön kan minskas och att den äldres integritet och rörelsefrihet kan bibehållas i större utsträckning. Med stöd av nya larm kan personen ges möjlighet att förflytta sig självständigt både inom – och utomhus. Förhoppningsvis kommer både nya trygghetslösningar (larm) och utbyggt WIFI att leda till ökad nöjdhet på flera områden, utevistelse, delaktighet, social samvaro och trygghet.

Bemanning

Socialstyrelsen har tagit fram ett förslag till föreskrifter om bemanning och ansvaret för äldre som innebär ökad administration och kostnad för bemanning. Datum för ikraftträdande var satt till våren 2015 men har nu flyttats fram då beslutet är beroende av regeringens medgivande. Datum för ikraftträdande kan meddelas först efter att regeringen har beslutat i frågan om medgivande. Författning och allmänna råd enligt förslag har i Västerås bedömts innebära ökade resurser för myndighetsutövningen och i verkställigheten ökade kostnader med tresiffrigt belopp, i miljoner kronor räknat.

INNOVERSUM VINNOVA har beviljat medel till INNOVERSUM (INNOVationsfrämjande modell för ERSättning, Uppföljning och Målstyrning inom vård och omsorg). Projektet syftar till att bidra till en övergång till nya ersättningsmodeller för äldreomsorg som främjar och möjliggör införande av olika typer av innovationer vilket kommer att vara till gagn för brukare och patienter, personal och vårdutförare, kommunernas budget och verksamhet samt innovatörer. Projekttiden pågår fram till 30 september 2015. Eventuellt finns möjlighet att söka ytterligare medel och förlänga projektet. Framtidens trädgård Projektet som drivs i två år ska anlägga trädgårdar vid tre särskilda boenden. I projektet ingår att utveckla arbetssätt och metoder för att stimulera till utevistelse. Målet är även att få fler enheter inom äldreomsorgen involverade i trädgårdsutveckling och att skapa former för att efter projekttidens slut driva arbetet med framtidens trädgård vidare inom ordinarie verksamhet.

Dnr: 2015/24-ÄN-041


23

Ekonomi

Särskilda boenden Nettokostnad, Mkr

Bokslut 2014

Budget 2014

Budget 2015


Servicehus 174,8 164,0 173,8 9,8 Demensgruppboende 224,3 227,0 245,9 18,9 Ålderdomshem 203,6 203,4 217,6 14,2 Rehabilitering 0,3 0,3 0,3 0,0 Bostadsanpassningsbidrag 0,3 0,5 0,2 -0,3 Tekniska hjälpmedel -0,2 0,0 0,0 0,0 Totalt särskilda boenden 603,0 595,2 637,7 42,5

Verksamhetsmått

Särskilda boenden 2013 2014 2015

Antal platser per 31/12 Servicehus/-lägenheter 687 664 Ålderdomshem 465 472 Gruppboenden 487 458 Korttid 129 129 Totalt 1 768 1723

Bilaga:1 Sid. 1 2014-03-28

Diarienr: 2014/130-ÄN-003

Äldrenämnden

Äldrenämndens reviderade mål och indikatorer för åren 2014 - 2015

Stadens strategiska plan för åren 2012-2015 anger mål och dessa står i samklang med visionen, Västerås 2026 - Staden utan gränser. Ledorden i vision är samspel, trygghet, ansvar, delaktighet samt frihet och dessa avspeglas i den strategiska planen med tre övergripande målområden. Till varje övergripande målområde anges tre strategiska mål och till vart och ett av dessa ett antal indikatorer.

Äldrenämnden ansvarar för insatser till personer som fyllt 65 år och arbetet styrs främst av socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Nämnden ansvarar även för dagverksamhet, korttidsplatser och särskilt boende för personer yngre än 65 år med demenssjukdom samt handläggning av bidrag enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag.

Ansvaret för insatserna hemtjänst – boendestöd – hemsjukvård har tidigare delats mellan äldrenämnden och nämnden för personer med funktions-nedsättning. För att få ett tydligare ansvar för den ekonomiska fördelningen har gränsdragningen fr.o.m. 2015 ändrats så att äldrenämnden ensam ansvarar för all hemtjänst medan nämnden för personer med funktionsnedsättning ansvarar för allt boendestöd enligt SoL. Äldrenämnden har också hela ansvaret för hemsjukvården. Nämnden verkar för att underlätta för den enskilde att bo kvar i ordinärt boende och stärka dennes möjlighet till ett självständigt och meningsfullt liv. Detta kan innebära förebyggande åtgärder, hemtjänst, stöd till anhöriga, korttidsplats, växelvårdsplats samt dagverksamhet. Vid omfattande vård- och omsorgsbehov eller otrygghet, trots stödinsatser i det ordinära boendet, kan särskilt boende erbjudas. Handläggningen ska vara rättssäker och bemötandet gott. Det är behovet som avgör insatsens omfattning. En viktig del i äldrenämndens arbete är att fastställa mål, indikatorer och åtaganden samt att följa upp dessa. Mål och indikatorer ska stå i relation till gällande ekonomiska förutsättningar. Indikatorerna ska vara mätbara, relevanta och påverkningsbara. Årsmål för varje indikator bifogas i bilaga 1. Nämndens åtaganden beskriver aktiviteter för att nå det strategiska målet.

Västerås stad 2 (4)

Äldrenämndens fyra målområden kopplade till stadens strategiska plan:

1. Demokrati och tillgänglighet. 2. Stöd till personer som vårdar och/eller stödjer närstående. 3. Stöd till personer som bor i ordinärt boende. 4. Stöd till personer som bor i särskilt boende.

1. DEMOKRATI OCH TILLGÄNGLIGHET

I Västerås är det lätt att nå äldrenämnden och verksamheter inom nämndens ansvarsområden. Den enskilde bemöts på ett bra sätt, känner sig trygg och har inflytande. Maten som serveras inom nämndens verksamheter är god och vällagad. Målområdet kopplas till stadens strategiska mål: Stadens verksamheter ska kännetecknas av hög kvalitet och kostnadseffektivitet. I Västerås ska alla ha möjlighet till ett gott liv. Västeråsarna ska ha närhet till beslutsfattarna och känna sig delaktiga. MÅL ---------------------------------------------------------------------------------------------- Hög tillgänglighet till nämndens verksamheter Indikator för att mäta att nämnden är på rätt väg -Ärenden förmedlade via KontaktCenter återkopplas, till den enskilde, senast inom tre arbetsdagar Åtagande -Informera om äldreomsorgen på olika språk -Utveckla e-tjänster -Utveckla samverkan med ideella och idéburna organisationer Respektfullt bemötande och delaktighet vid genomförandet av insatser Indikatorer för att mäta att nämnden är på rätt väg -Andelen mycket nöjda med personalens bemötande ökar -Andelen mycket nöjda med delaktigheten ökar Åtagande -Underlätta möjligheten att föra fram synpunkter och klagomål -Informera sakligt och objektivt om hemtjänstval Trygghet i samband med genomförande av insatser Indikator för att mäta att nämnden är på rätt väg -Andelen mycket trygga personer ökar De som har insatser med mat och måltider erbjuds god och vällagad mat Indikatorer för att mäta att nämnden är på rätt väg -Andelen nöjda med maten ökar


2. STÖD TILL PERSONER SOM VÅRDAR OCH/ELLER STÖDJER NÄRSTÅENDE

Äldrenämnden erbjuder stöd för att underlätta för personer som vårdar och/eller stödjer en närstående, som är 65 år eller äldre och långvarigt sjuk eller har funktionsnedsättning. Målområdet kopplas till stadens strategiska mål: I Västerås ska alla ha möjlighet till ett gott liv. MÅL ------------------------------------------------------------------------------------------ Personer som vårdar närstående i hemmet erbjuds information om tillgängligt stöd Indikatorer för att mäta att nämnden är på rätt väg -Andelen personer som är nöjda med informationen ökar Åtagande -Utveckla metoder för att nå fler som vårdar närstående i hemmet -Utveckla stödet till barn och ungdom vilka har föräldrar, yngre än 65 år, med demenssjukdom.

Personer som vårdar närstående är nöjda med stödet. Indikator för att mäta att nämnden är på rätt väg -Andelen personer som är nöjda med stödet ökar -Andelen personer som anser att deras synpunkter och kunskaper tas tillvara ökar

3. STÖD TILL PERSONER SOM BOR I ORDINÄRT BOENDE

Det förebyggande arbetet bidrar till att den enskilde så länge som möjligt behåller sin hälsa, självständighet, integritet och kontroll över sitt liv. Nämnden underlättar för den enskilde att bo kvar i sin bostad eller i sitt närområde genom olika former av insatser såsom larm, tekniskt stöd, hemtjänst, hemsjukvård och rehabilitering. Utöver detta kan stöd ges i form av dagverksamhet, växelvårdsplats och/eller korttidsplats. Möjligheten till utevistelse ska säkerställas. Målområdet kopplas till stadens strategiska mål: Stadens verksamheter ska kännetecknas av hög kvalitet och kostnadseffektivitet. I Västerås ska alla ha möjlighet till ett gott liv. MÅL ---------------------------------------------------------------------------------------- Personer som fyller 75 år under året och inte har insatser, utöver trygghetslarm, erbjuds ett förebyggande hembesök Indikatorer för att mäta att nämnden är på rätt väg -Alla 75 åringar erbjuds förebyggande hembesök -Andelen 75 åringar som har tackat ja till ett förebyggande hembesök ökar


Mötesplatserna erbjuder ett varierat, kreativt och trivsamt utbud för alla Indikatorer för att mäta att nämnden är på rätt väg -Andelen personer som är nöjda med utbudet ökar -Andelen personer som uppger att de kan påverka innehållet ökar Personer med behov av dagverksamhet erbjuds detta Åtagande -Utveckla metoder för att motivera till dagverksamhet Insatserna motsvarar den enskildes behov Indikatorer för att mäta att nämnden är på rätt väg -Andelen nöjda med antalet personal de får stöd av ökar -Andelen nöjda med möjlighet till utevistelse ökar -Andelen nöjda med stödet och hjälpen i sin helhet ökar -Andelen som vet att de har en kontaktman ökar -Andelen som vet att de har en genomförandeplan ökar

4. STÖD TILL PERSONER SOM BOR I SÄRSKILT BOENDE

I Västerås är särskilt boende ett samlingsbegrepp för servicehus, gruppboende och ålderdomshem. Nämnden erbjuder särskilt boende när den enskildes behov inte kan tillgodoses på annat sätt eller när hemtjänstinsatserna är omfattande under en större del av dygnet. Det särskilda boendets verksamhet ska utformas utifrån den enskildes behov och bidra till en meningsfull tillvaro. Insatser ska ges för att de som behöver det får det stöd de behöver för att komma ut i en trygg och livgivande omgivning, även om man har kroppsliga eller kognitiva funktionsnedsättningar. Målområdet kopplas till stadens strategiska mål: Stadens verksamheter ska kännetecknas av hög kvalitet och kostnadseffektivitet. I Västerås ska alla ha möjlighet till ett gott liv. MÅL ----------------------------------------------------------------------------------------------- Personer som bor i särskilt boende erbjuds en meningsfull tillvaro Indikatorer för att mäta att nämnden är på rätt väg -Andelen nöjda med aktivitetsutbudet ökar -Andelen nöjda med möjlighet till social samvaro ökar -Andelen nöjda med boendemiljön ökar -Andelen nöjda med måltidsmiljön ökar

Insatserna motsvarar den enskildes behov Indikatorer för att mäta att nämnden är på rätt väg -Andelen nöjda med antalet personal de får stöd av ökar -Andelen nöjda med möjlighet till utevistelse ökar -Andelen nöjda med stödet och hjälpen i sin helhet ökar -Andelen som vet att de har en kontaktman ökar -Andelen som vet att de har en genomförandeplan ökar

ÄLDRENÄMNDEN

Bilaga 2

Budget 2015 Bokslut 2013 Budget 2014 Bokslut 2014 Budget 2015

kostnader intäkter kostnader intäkter kostnader intäkter kostnader intäkter Gemensamt 72 424 1 777 80 587 1 952 84 316 3 628 64 246 1 295 Politisk verksamhet 1 163 1 417 1 206 1 448 Tjänstemannastab 39 927 40 540 41 038 297 43 732 Prestationsersättn tilläggsbudg 13 474 370 24 000 26 692 1 552 6 900 IT-stöd 10 160 1 272 7 752 1 952 7 483 1 682 5 068 1 295 Utvecklingsmedel 1 415 135 986 1 415 97 990 Samordning/samverkan 894 884 798 900 Föreningsbidrag 2 201 2 508 2 093 2 708 Lokalanpassning 3 190 2 500 3 591 2 500 Stöd i ordinärt boende 542 093 53 078 541 989 52 860 577 810 53 348 638 568 57 360 Hemtjänst 384 140 44 163 379 302 43 800 413 248 45 482 467 727 50 800 Hemsjukvård 27 739 735 30 300 600 31 705 1 394 31 600 1 300 Korttidsvård/korttidsvistelse 102 173 7 662 108 582 7 980 103 412 5 773 111 450 4 760 Dagverksamhet 6 550 505 6 905 480 6 735 529 7 001 500 Avlösarservice 88 13 100 309 160 350 Utskrivningsklara patienter 192 300 1 029 10 700 Bostadsanpassningsbidrag 21 211 16 500 21 372 19 740

Särskilda boenden 637 171 62 513 656 450 61 250 664 900 61 937 706 183 68 500 Servicehus 176 326 12 016 175 349 11 300 186 155 11 401 185 888 12 100 Gruppboende för dementa 243 025 23 759 250 441 23 450 249 962 25 653 274 654 28 800 Ålderdomshem 217 060 26 513 229 909 26 500 228 220 24 663 245 185 27 600 Rehabilitering 247 251 251 256 Bostadsanpassningsbidrag 513 500 312 200 Tekniska hjälpmedel 225 220 Socialt nätverk/förebygg. vht 31 948 85 32 263 50 31 296 77 32 258 0 Restaurang 9 727 41 10 136 9 570 41 9 637 Mötesplats 22 221 44 22 127 50 21 726 36 22 621 Statliga projektmedel 0 0 0 0 9 129 9 129 0 0 Summa kostnader och intäkter 1 283 636 117 453 1 311 289 116 112 1 367 451 128 119 1 441 255 127 155 Nettokostnad 1 166 183 1 195 177 1 239 332 1 314 100

AVVIKELSE MOT BUDGET -8 983 -44 155

Bilaga 3 1 (5)

2012-07-10 Dnr: 2014/137-ÄN-003 Reviderad 2014-03-31 Reviderad 2015-02-02 Äldrenämndens plan för uppföljning och utvärdering 2015

Om vi inte vet var vi befinner oss, är det svårt att veta vilket håll vi ska gå åt för att komma rätt!

Bakgrund En viktig del av kvalitetsarbetet avser uppföljning/utvärdering. Det samlade arbetet med uppföljning består av olika delar; verksamhetsuppföljning (ex. brukarnas uppfattning om verksamheten), avtalsuppföljning, uppföljning av beslut som rör enskilda individers insatser samt olika ekonomiska uppföljningar.

Uppföljning och utvärdering är ett sätt att säkerställa kvalitet likväl som det är ett sätt att utveckla verksamheten. Genom regelbundna uppföljningar ges också möjligheter till jämförelser mellan olika år, insatser och utförare. Uppföljningarna gör det också möjligt att säga något om huruvida nämndens olika mål uppnås.

Uppföljning av mål Stadens strategiska plan anger mål för åren 2012-2015 och dessa står i samklang med visionen, Västerås 2026 – Staden utan gränser.

Stadens mål ligger till grund för de mål, indikatorer och åtaganden för åren 2012 – 2015 som äldrenämnden fastställde i mars 2012 och som reviderats i april 2014. Äldrenämndens fyra målområden är:

1. Demokrati och tillgänglighet. 2. Stöd till personer som vårdar och/eller stödjer närstående. 3. Stöd till personer som bor i ordinärt boende. 4. Stöd till personer som bor i särskilt boende.

Till varje målområde har nämnden fastställt mätbara, relevanta och påverkningsbara indikatorer. Med utgångspunkt från dessa indikatorer mäter nämnden, hur verksamheterna inom äldreomsorgen uppfyller målen. Nämnden har också formulerat åtaganden och det är aktiviteter som ska pågå för att målen ska nås. Målen beskriver nämndens önskade utveckling och genom att följa upp målen granskas att verksamheten är på rätt väg.

Behoven av utvärdering och uppföljning varierar från år till år. Enkäter, avtalsuppföljningar, fokusgrupper, observationsstudier och intervjuer är exempel på metoder för uppföljning. I nedanstående presenteras förslag till uppföljnings- och utvärderingsplan för år 2015.

För att få en uppfattning om målen nås är det lämpligt att använda olika perspektiv:

Bilaga 3 2 (5)

2012-07-10 Dnr: 2014/137-ÄN-003 Reviderad 2014-03-31 Reviderad 2015-02-02 VAD SYFTE NÄR

Brukarundersökningar Vilken uppfattning har den enskilde om verksamheten? Punktvisa uppföljningar

Individuppföljningar Får individen det stöd som den enskilde har fått beslut om?

Löpande

Avtal/uppdrag Bedriver våra utförare verksamheten som vi avtalat? Enligt särskild plan

Avvikelser, synpunkter och klagomål

Kan vi urskilja något mönster eller systemfel? Kvartalsvis och årsvis

Ekonomi och verksamhetsmått

Vad kostar vår verksamhet? Är den effektiv? Månad, delår och helår

Särskild uppföljning En genomgripande genomlysning av något område eller verksamhet.

Efter särskilt beslut

Brukarundersökningar Nämnden har årligen genomfört enkätundersökningar för att se måluppfyllelse av nämndens och stadens mål och indikatorer. Resultatet av enkätundersökningarna har sammanfattats i en rapport, Målavstämning. Resultatet från brukarundersökningen utgör också en del i utförarnas skriftliga redovisningar.

Brukarundersökningen har genomförts inom verksamheterna i form av en enkätundersökning riktad till den enskilde. Kritik har framförts mot detta förfaringssätt då många ej kan fylla i enkäten själva. Inför kommande år övervägs att pröva andra sätt för uppföljning, t ex observationsstudier. Socialstyrelsen kommer även 2015 att göra en totalundersökning i enkätform med i stort sett samma frågor som nämnden ställt. Vår bedömning är då att en observationsstudie skulle kunna vara ett bra komplement.

Individuppföljning Vid biståndsbedömning görs alltid en individuell bedömning av den enskildes behov. Insatser som beviljas för att tillgodose den enskildes behov ska följas upp regelbundet för att säkerställa att den enskilde får det stöd som motsvarar behovet.

Med stöd av statliga prestationsmedel har nämnden avsatt särskilda projektresurser till biståndsenheten. Projektet Uppföljning biståndsbeslut startade hösten 2013 och ska pågå under två år. Syftet är att utveckla metoder för utredning och bedömning samt utveckla en struktur för systematisk uppföljning av biståndsbesluten, samt öka användandet av e-hemtjänst och teknik för att stärka den enskilde till ett ökat oberoende och mer självständigt liv.

Bilaga 3 3 (5)

2012-07-10 Dnr: 2014/137-ÄN-003 Reviderad 2014-03-31 Reviderad 2015-02-02 Avvikelser, synpunkter och klagomål Avvikelser ska ses som ett samlingsbegrepp för klagomål och synpunkter, lex Sarah och lex Maria. Avvikelser ska utredas, sammanställas och analyseras för att organisationen ska kunna dra lärdom av negativa händelser och därmed förebygga missförhållanden och vårdskador. För nämndens del betyder det att avvikelser i form av klagomål och synpunkter, lex Sarah och lex Maria gällande myndighetsutövning ska utredas, sammanställas och analyseras. I nämndens egen verksamhet avseende myndighetsutövning, är nämnden skyldig att vidta nödvändiga åtgärder på kort och lång sikt utifrån vad som framkommit i utredningen av en avvikelse. Detta innebär ett ansvar både på individnivå och på aggregerad nivå.

När det gäller utförd vård- och omsorg som nämnden har upphandlat har nämnden ett ansvar att följa upp avvikelser på aggregerad nivå som en del i kvalitets- och avtalsuppföljning. Utförarna själva har ansvaret att utreda, åtgärda och avhjälpa avvikelser på individnivå inom ramen för sitt eget kvalitetsledningssystem.

Klagomål och synpunkter kan komma till nämndens kännedom på flera olika sätt. Det kan vara enskilda och deras närstående, personal, vårdgivare, andra myndigheter, föreningar och organisationer som framför klagomål och synpunkter gällande verksamhetens kvalitet. Personal inom socialtjänsten och verksamhet enligt LSS omfattas också av rapporteringsskyldigheten enligt lex Sarah. Rapporteringsskyldigheten handlar om att identifiera missförhållanden och risker för missförhållanden inom den egna verksamheten.

Samtliga avvikelser gällande nämndens verksamhet, dvs myndighetsutövningen, sammanställs och analyseras samt rapporteras till nämnden varje tertial respektive vid årets slut. Kvalitetsombudet på Sociala nämndernas förvaltning ansvarar för detta.

Avvikelser inom den utförda vård som nämnden har upphandlat rapporteras enligt avtal mellan utförare och nämnd tertialsvis till kvalitetsombudet inom SNF. Kvalitetsombudet sammanställer utförarnas analyser av avvikelserna och rapporterar detta till nämnd tertialsvis samt vid årets slut.

Klagomål och synpunkter

Personal

Den enskilde, närstående m fl

Allvarliga missförhållanden och risker för allvarliga miss-förhållanden, lex Sarah-anmälan (14 kap 7 § SoL, 24f § LS).

Missförhållanden och risker för missförhållanden, lex Sarah-rapport (14 kap 3 § SoL, 24b §LSS)

Hantering av avvikelser inom socialtjänst och LSS.

Bilaga 3 4 (5)

2012-07-10 Dnr: 2014/137-ÄN-003 Reviderad 2014-03-31 Reviderad 2015-02-02

Uppföljning inom hälso- och sjukvård Från och med 2014 kommer uppföljning inom hälso- och sjukvårdsområdet att göras avseende nio riskområden. Dessa riskområden är återgivna i Västerås stads riktlinjer för hälso- och sjukvård.

• Kommunikation och information • Fall • Trycksår • Undernäring • Munhälsa • Läkemedel • Fördröjd, utebliven eller felaktigt utförd vård och behandling • Infektioner och smittspridning • Medicintekniska produkter

Uppföljning av nämnda riskområden innebär en kvalitetsuppföljning av riktlinjerna. Ambitionen är inte bara att följa statistiska värden, så som antal avvikelser, händelser och åtgärdsplaner, utan handlar mer om att följa och stödja det systematiska kvalitetsarbetet för samtliga enheter där det finns ett ansvar för hälso- och sjukvård. För detta ändamål har sociala nämndernas förvaltning arbetat fram en mall som stöd. En mall som kan och kommer att utvecklas vartefter processen utvecklas.

Avtalsuppföljningar I avtalsuppföljningar värderas bland annat hur väl de sociala respektive de medicinska kvalitetskraven uppfyllts i förhållande till det avtal/uppdrag som tecknats med nämndens utförare och i relation till nämndens mål, indikatorer, åtaganden och styrdokument. Verksamheten ska bedrivas enligt de mål och riktlinjer som följer av socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och hälso- och sjukvårdslagen. Under avtalstiden ska utföraren följa lagstiftning, föreskrifter, förordningar, allmänna råd, rekommendationer och riktlinjer. Om ytterligare dokument tillkommer under avtalstiden, förväntas utföraren följa dessa. Utföraren förväntas samverka i gemensamma utvecklingsuppdrag, initierade av beställaren.

Utföraren är skyldig att ha ett ledningssystem för kvalitetsarbete som minst uppnår det socialstyrelsen angivit. I utförarens ansvar ligger att årligen lämna in en skriftlig kvalitetsredovisning samt medverka aktivt med att hantera de enkäter som beställaren beslutat om. Uppföljning görs också genom beställarenhetens personal vid oanmälda besök i verksamheten för att se på vilket sätt utföraren eller leverantören uppfyller ingångna avtal och hur de lever upp till kvalitetskrav och mål. Uppföljningarna är planerade med syfte att ge utökad kunskap

Bilaga 3 5 (5)

2012-07-10 Dnr: 2014/137-ÄN-003 Reviderad 2014-03-31 Reviderad 2015-02-02 om den befintliga verksamheten. Inom avtalsperioden genomförs två uppföljningar. Den första inom sex till tolv månader från det att avtalet har trätt i kraft och den andra inom ett till två år efter start och inför förlängning av avtal- innan beslut om upphandling eller avtalsförlängning tas. För övrigt redovisar utförare/leverantörer regelbundet resultat av egenkontroller i enlighet med uppdrag eller avtal.

Särskilda uppföljningar görs även när klagomål och synpunkter har inkommit. Delvisa verksamhetuppföljningar, så kallade stickprovs- eller tema uppföljningar, kan förekomma.

Ekonomi och verksamhetsmått Ekonomiska rapporter med utfall jämfört med budget presenteras månadsvis, delår och för helår. I rapporterna finns även verksamhetsmått i viss utsträckning.

Särskild uppföljning • Observationsstudier

Verksamheten överväger i år att istället för enkätundersökning, genomföra observationsstudier som ett komplement till den enkätundersökning som Socialstyrelsen genomför.

• Uppföljning av riktlinjer särskilt boende Med anledning av förändringar i riktlinjer för bistånd enligt socialtjänstlagen när det gäller särskilt boende i servicehus för dem som är 90 år och äldre har förvaltningen i uppdrag att återkomma till äldrenämnden med en uppföljning av konsekvenserna av de nya riktlinjerna.

• Förvaltningen har fått i uppdrag att genomföra en revidering av gällande riktlinjer för föreningsstöd samt en översyn av föreningsverksamheten.

• Ytterligare uppföljning Under perioden kan behov av ytterligare uppföljningar och/eller utvärderingar tillkomma.

Sida 1 av 3

Bilaga 4 Sociala nämndernas stab

Bilaga till Äldrenämndens handlingsplan för beställning, upphandling, konkurrensutsättning och avtalsuppföljning 2011 - 2015 2011 Beställning till egenregin

Förlänga uppdragen av de verksamheter som ännu inte är fleråriga eller varit aktuella för konkurrensutsättning. Förlängning tom 2012: Treklangen, kultursekreterare, mötesplatserna Rönnby-Gryta, Malmaberg, Viksäng, Råby, Bäckby. Förlängning tom 2013: Karlslund, Resmilan, Skallberget, Ängsklockan, korttidsverksamheterna Gryta och Zethelius. larm och nattinsatser, förebyggande hembesök, Arosfixarna, anhörigkonsulenter och syn- och hörselinstruktörer. Förlängning tom 2014: Fatburen, Gude, Herrgärdet, Oxbacken, Solglimten, Timtalund, Vallby, Vallonen. Förlängning tom 2015: Ankaret, Björkbacken, Daggrosen, Gideonsberg, Haga Äng, Hökåsen, Klockarkärleken, Lövsångargården, Tre små hus.

Upphandling, konkurrensutsättning

Upphandling av ålderdomshemsplatser. Mötesplatsen vid Skiljebo och nämndens verksamheter i Tillberga ålderdomshem, servicehus och restaurang upphandlas. Ålderdomshemmen Granen och Tujagården samt Hammarby verksamhet omfattande servicehus, ålderdomshem, gruppboende, restaurang och mötesplats upphandlas.

Uppföljning Uppföljning av de leverantörer som kontrakterats för drift av hemtjänst, avlösning och ledsagning. Utöver de planerade uppföljningarna tillkommer de som på grund av allvarliga klagomål eller omfattande anmälningar kan vara aktuella.

Sida 2 av 3

Övrigt

Nämnden föreslås utreda hur valfrihet inom särskilt boende kan utformas och/eller om LOV eller LOU kan användas i detta sammanhang. Denna utredning kan med fördel göras tillsammans med de övriga två sociala nämnderna. Äldrenämnden ska också, i samarbete med Nämnden för funktionshindrade, utreda om matleveranser kan upphandlas enligt LOV.

2012 Beställning till egenregin

Ta ställning till vad som ska hända med de verksamheter som har uppdrag tom 2012 och 2013.

Inrätta ett syrianskt boende i del av Vallby servicehus med successiv utbyggnad beroende på behov. För personer som har större omvårdnadsbehov kan del i Fatburens äldreboende vara lämplig för omställning till denna språk- och kulturprofil.

Ställningstagande om verksamheten för ålderdomshemmet Treklangen våning 3.

Upphandling och konkurrensutsättning Trumslagarbackens ålderdomshem upphandlas. Ställningstagande om Pettersbergs gruppboende för personer med demenssjukdom upphandlas alternativt avvecklas. Uppföljning Eriksborg, Änglamarken, Södergården, Rösegården och Hagalidsgården följs upp inför ställningstagande om förlängning på två år eller uppsägning av avtal. Uppföljning av de nya avtalen för verksamheterna i Tillberga,

de 20 + 5 ålderdomshemsplatserna, Pilfinksgården, Granen, Tujagården och Hammarby verksamhet.

Preliminärt påbörja uppföljning av verksamheter av social dagverksamhet.

Utöver de planerade uppföljningarna tillkommer de som på grund av allvarliga klagomål eller omfattande anmälningar kan vara aktuella. Övrigt

Hemsjukvården övergår 2012-09-01 till kommunerna. Olika alternativ att organisera den kommunala hemsjukvården ska utredas. Utgångspunkten är att hemtjänsten bedrivs enligt LOV. En hemtjänstutförare bedriver antingen hemtjänst dygnet runt eller

Sida 3 av 3

07.00 - 22.00. De kommunala utförarna har ett uppdrag att utföra hemtjänst för natten, även för de utförare som valt bort att utföra nattinsatser.

2013 Nytt äldreboende

Nytt äldreboende med cirka 70 platser. Ställningstagande upphandling eller direktbeställning via kommunal utförare inför driftstart 2014.

Uppföljning Mälarhem, ålderdomshem, gruppboende för personer med demenssjukdom, restaurang och träffpunkt följs upp inför ställningstagande om förlängning av avtal på två år eller uppsägning. Uppföljning vid de leverantörer som kontrakterats för drift av hemtjänst, avlösning och ledsagning. Utöver de planerade uppföljningarna tillkommer de som på grund av allvarliga klagomål eller omfattande anmälningar kan vara aktuella. 2014 Upphandling och konkurrensutsättning Inga planerade upphandlingar Uppföljning Uppföljning inför förlängning på två år alternativt uppsägning av avtalet för 20 + 5 ålderdomshemsplatser. Södergården och Rösegården samt Hagalidsgården följs upp inför beslut om förlängning på två år eller uppsägning av avtal.

Utöver de planerade uppföljningarna tillkommer de som på grund av allvarliga klagomål eller omfattande anmälningar kan vara aktuella. 2015 Beställning till egenregin Förlänga uppdragen som visar kvalité och kostnadseffektivitet. Upphandling och konkurrensutsättning Kontrakten med leverantörer av hemtjänst, avlösning och ledsagning och som uppfyller nämndens krav på verksamheten kan förnyas. Uppföljning Utöver de planerade uppföljningarna tillkommer de som på grund av allvarliga klagomål eller omfattande anmälningar kan vara aktuella.

Bilaga 5 2014-12-16 Sociala nämndernas förvaltning Administration och ekonomi

Bilaga 5

INTERNKONTROLLPLAN ÄLDRENÄMNDEN 2015

Process, rutin, system Kontrollmoment Kontrollansvar Frekvens Metod Rapportering till Riskbedömning Rätt information/ statistik går att ta fram från verksamhets-sytemet

Kontroll av att det finns rutiner avseende handläggnings-processen tillgängliga för biståndshandläggare och att de följs.

Konsulenter / Lokalt användarstöd IT

En gång per tertial Granska rutiner samt kontrollera listor/fellistor

Myndighetschef 12

Ledningssystem

Kontroll av att befintliga rutiner, checklistor och mallar som finns i ledningssystemet används och fungerar.

Konsulent En gång per tertial Regelbundna samtal med handläggare

Enhetschef 12

Utredningstid för biståndsärenden

Kontroll av utredningstiderna i förhållande till skyndsamt genomförande/skälig tidsåtgång.

Strateg En gång per tertial Kontroll i verksamhetssystemet- genomgång av utredningar/tertial

Myndighetschef 9

2015-02-02 bilaga: 6

1 Alla indikatorer ska, om det är möjligt och relevant, redovisas könsuppdelat och totalt. 1 2 Ange med X om indikatorn är jämförbar med andra kommuner

Förslag till revidering av äldrenämndens mål, indikatorer och åtaganden kopplade till strategisk plan för Västerås stad 2012-2015

Nämnd/styrelse Äldrenämnden Förändrade mätskalor 2013 års undersökning bygger på samma frågor som år 2012. Förvaltningen har anpassat svarsskalan för de frågor som avser att mäta nöjdheten, detta för att använda samma svarsskala som i Socialstyrelsens nationella undersökning av äldreomsorgen. Förändringen medför att resultaten från 2014 endast är jämförbart med 2013. I vissa fall ligger resultatet relativt långt från den uppsatta målnivån, varför det föreslås en höjning/sänkning av styrtalen inom parentes i texten.

1.1 Västerås ska ha Sveriges bästa skola Utgångsläge/resultat Årsmål

Nämndens/styrelsens indikatorer 1 Jfr 2 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Åtaganden för att nå det strategiska målet Status

Kommentarer Utförare och leverantörer ska bereda möjlighet att ta emot praktikanter, i rimligt förhållande till verksamhetens storlek. Praktikplatser erbjuds till dem som är i behov av att utveckla sitt svenska språk eller yrkesfärdigheter.

1.2 Västerås ska ha ett blomstrande näringsliv Utgångsläge/resultat Årsmål



Kommentarer Nämnden strävar efter att nå stadens övergripande mål och i området 1.2 är inte specifika mål eller åtaganden formulerade. Nämndens plan för upphandling och beställning styr arbetet. Lag om valfrihet, LOV, omfattar tjänster som exempelvis hemtjänst och kommunal hälso- och sjukvård. Med LOV ska de som kommer in med en ansökan och som uppfyller förfrågningsunderlagets krav, godkännas, kontrakteras och bli leverantör i ett valfrihetssystem. Förfrågningsunderlag annonseras löpande på webben www.valfrihetssystem.se och kontraktering sker kontinuerligt. Valfrihetssystemet gör det möjligt för den enskilde att välja leverantör för tjänsten och för företag och organisationer att utföra tjänster som kommunen tidigare utfört.

http://www.valfrihetssystem.se/


1.3

Västerås verksamheter ska kännetecknas av hög kvalitet och kostnadseffektivitet

1.3.1 Medborgarnas upplevda nöjdhet gällande bemötande och tillgänglighet ökar

Utgångsläge/resultat Årsmål


Alla 75 åringar erbjuds förebyggande hembesök. ÄN mål 3:1.

100 %

100 %

100 %

100 %

Resultat 100 % 100 %

Andelen 75 åringar som har fått (tackat ja) till ett förebyggande hembesök ökar.

50 % 55 % 55 %

60 %

Resultat

12 % 13 %

Andelen mycket nöjda med personalens bemötande ökar. ÄN mål 1:2, Strategisk plan 1.3.1

60 % 67 % 70 %

Resultat He.tj 65 % Säbo 57 %

Säbo 58 %

Andelen mycket nöjda med delaktigheten ökar. ÄN mål 1:2 Strategisk plan 1.3.1

60 %

65 %

67 %

Resultat

He.tj 62 % Säbo 47 %

Säbo 51 %

Andelen nöjda med antalet personal de får stöd av ökar. ÄN mål 3:4/4:2


87 % 89 %


Säbo 80 %

Andelen nöjda med möjlighet till utevistelse ökar. ÄN mål 3:4/4:2

81 %

82 %

83 %

Resultat

He.tj 80% Säbo 67 %

Säbo 70 %


2012 2013 2014 2015 Andelen nöjda med stödet och hjälpen i sin helhet ökar. ÄN mål 3:4/4:2

92 % 94 % 96 %


Säbo 90 %

Andelen som vet att de har en kontaktman ökar. ÄN mål 3:4/4:2

91 % 92 % 93 % 94 %



Säbo 85 %

Andelen som vet att de har en genomförandeplan ökar. ÄN mål 3:4/4:2

82 % 83 % 84 % 85 %



Säbo 57 %

Åtaganden för att nå det strategiska målet Status Underlätta möjligheten för personer med insatser att föra fram synpunkter och klagomål. ÄN målområde 1:2

82 procent av hemtjänsttagarna och 78 procent i särskilt boende vet vart de ska vända sig om de har synpunkter eller klagomål. Det är något färre än 2012.

Informera sakligt och objektivt om hemtjänstval. ÄN målområde 1:2

82 procent vet om att de kan välja och/eller byta utförare. Under året har alla som är 75 år och äldre samt alla, oavsett ålder, med insatser fått Äldrenämndens broschyrer ”Hjälp och stöd till äldre i Västerås”, Värdighetsgarantier samt information om möjligheten att välja/byta hemtjänstleverantör. Alla födda i Finland har fått informationen på finska.

Antalet service/värdegarantier ökar. Strategisk plan 1.3.4

Äldrenämnden har, med hänvisning till indikatorn samt utifrån värdegrunden för äldre (SoL, 5 kap. 4§) utarbetat sex värdighetsgarantier. Dessa syftar till att höja kvaliteten i äldreomsorgen och tydliggöra för de äldre vad de kan förvänta sig av kommunens äldreomsorg.

Kommentar Resultatet avseende personalens bemötande (mycket nöjd) ligger för hemtjänsten några procentenheter över styrtalet för 2014, vilket föranleder en höjning av nämndens ambitioner 2014.


Detsamma gäller för delaktigheten och nöjdheten med antalet personal som kommer. En höjning av styrtalen föreslås även här. Andelen som vet att de har en genomförandeplan minskade och målet nås inte. I särskilt boende ökade andelen som vet att de har kontaktman. Under de senaste åren har en även något färre svarande uppgett att de vet vart de ska föra fram synpunkter och klagomål. Kvalitetsombudet i sociala nämndernas förvaltning rapporterar i nämnden regelbundet och även sammanfattningsvis det som avser 2013. 1.3.5 Att andel över avtal ökar Personal som gör beställningar av varor har under året utbildats i beställningsförfarandet i Västerås inköpsportal (VIP). På så vis styrs alla beställningar mot rätt avtal och mot rätt produkter. I början av 2013 låg andelen inköp mot avtal under 20 %, vid årets slut låg det på 65 %. 2.1

I Västerås ska alla ha möjligheten till ett gott liv



Andelen mycket trygga personer med insatser ökar. ÄN mål 1:3. Ny indikator

81 % 82 % 83 %

Resultat


Säbo 54 %

Andelen personer med insatser som är nöjda med maten ökar. ÄN mål 1:4

94 %

95 %

95 %


Säbo 71 %

Andelen nöjda med måltidsmiljön i särskilt boende ökar. ÄN mål 1:4

93 % 94 % 95 %

Resultat

77 % Säbo 78 %

Andelen anhöriga som är nöjda med informationen ökar. ÄN mål 2:1

75 % 77 % 79 % 81 %

Resultat

61 % - 63 % 63 %

Andelen anhöriga som är nöjda med stödet ökar. ÄN mål 2:2.

83 % 64 % - 75 % 77 % 79 % 81 %

Resultat

- 69 % 63 %

Andelen anhöriga som anser att deras synpunkter och kunskaper tas tillvara ökar. ÄN mål 2:2

64 % 67 % - 85 % 87 % 89 % 91 %

Resultat

- 84 % 80 %


Årsmål 2013 2014 2015 Andelen nöjda med utbudet på mötesplatserna ökar. ÄN mål 3:2

68 % - - 75 % 77 % 93 % 94 %

Resultat

92 %

92 %

Andelen personer som uppger att de kan påverka innehållet vid mötesplatserna ökar. ÄN mål 3:2

- - 76 % 77 % 79 % 81 %

Resultat

76 % 76 %

Andelen nöjda med aktivitetsutbudet i särskilt boende ökar. ÄN mål 4:1.

85 % 86 % 87 % 88 %

Resultat

68 %

68 %

Andelen nöjda med möjligheter till social samvaro i särskilt boende ökar. ÄN mål 4:1

75 % 77 % 79 % 81 %

Resultat

71 % 71 %

Andelen nöjda med boendemiljön i särskilt boende ökar. ÄN mål 4:1. Ny indikator.

85 % 87 % 89 % 91 %

Resultat

85 % 86 %

Åtaganden för att nå det strategiska målet Status Utreda om matportioner och matleveranser kan upphandlas och vilken av lagarna, lag om valfrihetssystem (LOV) eller lagen om offentlig upphandling (LOU) som är lämplig att använda. ÄN målområde 1:4

Utredningen har genomförts. Med LOV finns tveksamheter på grund av att lagstiftningen riktat in sig på tjänsteområdet. Matlådan kan tolkas som en produkt och därmed inte vara förenligt med valfrihetssystemet, LOV. Utredningen visade att alternativet kan vara att fortsätta som idag, men med en översyn av riktlinjen för måltider och nutrition, regler och tillämpningar för ersättning och göra nödvändiga förändringar av dessa.

Utveckla metoder för att motivera till dagverksamhet. ÄN målområde 3:3

Demensdagverksamheterna har nått målet. Kontinuerlig uppföljning görs av sociala dagverksamheterna. Målet har inte nåtts hittills.

Utveckla metoder för att nå fler som vårdar närstående i hemmet. ÄN målområde 2:1

Under 2013 har antalet kända anhöriga till närstående som har en demenssjukdom ökat. Antalet


anhöriga som förmedlats via vårdplaneringsteam och landstingets verksamhet har ökat.

Kommentarer Nöjdheten med maten, måltidsmiljön, aktivitetsutbudet, boendemiljön och möjlighet till social samvaro nås inte i särskilt boende. Resultaten kommer att följas upp med utförare och leverantörer. 2.1.8 Nämnden arbetar med en av de största jämställdhetsfrågorna, våld i nära relationer. En ny handlingsplan har utarbetats under 2013 för de tre sociala nämnderna. Nämnden tar in könsuppdelad statistik när detta är möjligt. Detta blir underlag för att göra jämställdhetsanalyser. SNF har en representant i statsledningens projekt för ökad jämställdhet. Arbetet redovisas för övrig personal. 2.2

Västerås ska vara Sveriges bästa miljökommun



Placeringen i miljörankingen förbättras. Strategisk plan 2.2.6


Kommentarer Nämnden arbetar för att nå stadens övergripande mål inom området och nämndspecifika mål eller åtaganden är för närvarande inte formulerade. Nämnden påverkar miljöaspekterna i avtal och beställningar. Utförare och leverantörer av äldreomsorg ska följa stadens övergripande styrdokument och exempelvis nämndens riktlinjer för måltider och värna om miljön. Vid nyanskaffning av bil ska leverantör med kontrakt enligt LOV skaffa miljöbil enligt Transportstyrelsens definition. Förvaltningens personal, strävar efter att i största möjliga utsträckning resa med kollektiva transportmedel och begränsa individuellt bilåkande. De flesta resor genomförs med tåg eller buss. När det gäller pap-persförbrukningen kopierar förvaltningen det mesta dubbelsidigt med en kopieringsmaskin med hög kapacitet och bra funktioner. Införandet av e-hemtjänst förväntas på sikt medföra positiva effekter på miljön, då vissa besök kan ske med hjälpt av teknik som medför färre antal bilresor.

2.3

Alla västeråsare ska ha tillgång till välmående vatten- och naturområden




Kommentarer


3.1

Västeråsarna ska ha närhet till beslutsfattarna och känna sig delaktiga



Ärenden förmedlade via KontaktCenter återkopplas, till den enskilde, senast inom tre arbetsdagar ÄN målområde 1.1

71 % 69 %

Resultat 1,12 dgr

1,32 dgr


Informera om äldreomsorgen på olika språk. ÄN målområde 1.1

Informationsfilmer om hemtjänst och Mötesplatsernas verksamhet har tagits fram och är översatt till 6 språk utöver svenska (arabiska, spanska, engelska, finska, turkiska och sorani. Materialet finns på stadens hemsida och i DVD/USB versioner. Övrigt informationsmaterial från ÄN är översatt till finska, arabiska och engelska.

Utveckla e-tjänster. ÄN målområde 1.1

Beslut är taget att införa e-hemtjänst En stödfunktion för Välfärdsteknologi inrättades i nov 2012. En stor andel hemtjänstpersonal, bistånds-handläggare m fl har genomgått utbildning under våren 2013.

Utveckla samverkan med ideella och idéburna organisationer. ÄN målområde 1.1

Äldrenämnden har avsatt särskilda medel, föreningsbidrag, som ska främja samverkan exempelvis med Pensionärsorganisationer, föreningar och frivilliga.

Kommentarer Äldrenämnden samverkar regelbundet med företrädare för pensionärsorganisationer och intresseföreningar kring olika utvecklingsprojekt, Seniordagen, Seniorlunken, Kommunala pensionärsrådet (KPR) och Gemensamhetsrådet, som består av deltagare från äldrenämndens samtliga mötesplatser. I utvecklingsprojekten används metoden att arbeta i partnerskap med de äldre, vilket visat sig vara mycket framgångsrikt. 3.1.1 . Att stadens webb upplevs som en av de bästa i Sverige Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har sedan 2009 genomfört årliga undersökningar där de undersöker hur lätt det är att hitta information om kommunens verksamheter via hemsidan. I webbgranskningen fick äldreomsorg ett mycket högt resultat 96 poäng av 100 möjliga i granskningen. Västerås stad hamnade på 14:e plats bland landets 290 kommuner i SKLs webbundersökning för 2013, en förbättring med åtta procent jämfört med 2012.

3.1.4 Andelen invånare som tycker att de kan vara med och påverka i kommunala frågor ökar Se kommentar ovan avseende åtaganden. Vi följer upp brukarnas syn på delaktighet genom årliga brukarenkäter inom nämndens verksamheter. Nämnden har dialog med olika intresseföreningar samt fördelar föreningsbidrag till föreningarnas verksamhet.


3.2

Kreativitet, öppenhet och tolerans ska prägla Västerås stads verksamheter




Kommentarer Inom detta mål betonas stadens arbete för att göra medarbetarna nöjda. Ansvaret för medarbetare inom sociala nämndernas förvaltning har överförts till individ- och familjenämnden från 2013. Nytt för 2013 är att medarbetare på myndighetskontoren tillhör sociala nämndernas förvaltning. Uppföljningar görs främst i den årliga medarbetarenkäten och resultatet från den ligger till grund för handlings- och åtgärdsplaner som upprättas och även följs upp. 3.3

I Västerås ska alla barn och ungdomar ha goda uppväxtvillkor




Kommentarer

Documents

Förslag till beslut Ärendebeskrivning€¦ · Ekonomisk översikt . Äldrenämnden Nettokostnad, Mkr Bokslut 2014 Budget 2014 Budget 2015 Förändring 2014-2015 Gemensamt 80,7 78,6