Professionella aktieanalytiker En kvalitativ studie av p vilket stt analytikernas handlingar pverkas av institutioner, som har en betydelse fr organisationens legitimitet Olivia Kollenstam Sociologiska Institutionen

Kandidatuppsats i sociologi, 15 h.p Inriktning: Arbetsliv och arbetsmarknad Vt 2012

Handledare: Magnus Haglunds

Sammanfattning Den tekniska utvecklingen, digitaliseringen och avregleringar i lagstiftningen p den

finansiella marknaden, har bidragit till mnga frndringar p denna marknad. Avregleringar i

lagstiftningen har lett till en kad konkurrens och till uppkomsten av nya finansiella

produkter, som r svra att tolka ven fr aktrer som har analyskompetens. De aktrer som

agerar p den finansiella marknaden r bland annat aktieanalytiker, vars arbetsuppgifter r att

samla och analysera information om specifika fretag och drefter frmedla informationen

vidare till placerarna/kunderna. Till analytikernas uppgifter hr ven att vcka placerarnas

intresse och motivation, som kan leda till en investering i aktier. Analytikernas arbete har

under de senaste ren ifrgasatts och kritiserats ett flertal gnger. Fr att finansmarknaden

med flertalet organisationer som handlar med aktier ska kunna fungera, behvs det ett

frtroende fr denna marknad. Det primra syftet med uppsatsen r att underska p vilket

stt analytikernas handlingar pverkas av institutioner, som ven har en betydelse fr

frtroendet och fr organisationens legitimitet. I studien analyseras ocks p vilket stt

aktieanalytikernas handlingar pverkas av tillgngen till information och ekonomiska

incitament. Underskningen r baserad p en kvalitativ metod, som har genomfrts med hjlp

av semistrukturerade intervjuer med fem professionella aktieanalytiker p olika

investmentbanker. Uppsatsens teoretiska referensram utgrs av den nyinstitutionella teorin.

Studiens resultat har visat att analytikerna handlar i verensstmmelse med de intressen och

normer, som rder i den organisation som analytikerna r situerade i. Analytikernas rationella

handlingar motiveras av intressen, som r beroende av kontakter med individer i olika ntverk

och ven pverkas av de normer som rder i ntverken. Analytikernas handlingar pverkas av

tillgngen till information och ekonomiska incitament. De formella och informella

institutionerna som r lagar, frordningar och freskrifter utgr en grund fr analytikernas

sociala och ekonomiska handlingar. I sitt arbete r analytikerna tvungna att frhlla sig till ett

strikt regelverk som skapar legitimitet fr organisationen, men analytikernas arbete r ocks

frenat med ett risktagande. Genom att individerna knner till och frstr de riktlinjer och

regler som gller i deras organisation, resulterar det i att det blir lttare att ta avstnd frn

otilltna handlingar och nr individerna inte bryter mot de etiska reglerna bidrar de till

organisationens kade legitimitet.

Nyckelord

finansmarknadens abstraktion, aktieanalytiker, ntverk, information, institutioner, legitimitet

Innehllsfrteckning Inledning.1 Syfte och frgestllningar2 Avgrnsningar..3 Teori..3 Institutioner..4

Legitimitet..6

Ntverk.7

Tidigare forskning8 Finansmarknaden och dess utveckling10 Professionella aktieanalytiker..11 Metod och data..12 Resultat.18 Analys.26 Diskussion30

Fortsatt forskning..32 Referenser33 Bilaga: Intervjuguide.35

Inledning

Denna uppsats kommer att utifrn den nyinstitutionella teorin utforska, p vilket stt

institutionella krav pverkar aktieanalytikernas arbete och beslut fr att organisationen ska

uppn legitimitet. Det senaste decenniets frndringar i samhllet som innebr en kad spridning av information, ider och olika mnster, har bland annat orsakats av den snabba

utvecklingen av informationsteknologi, som har modifierat mnga omrden i vrt samhlle.

Denna teknologi i samverkan med en global finansiell avreglering och en frndring av

fretagsorganisation som intrffade p 1980-talet, har bidragit till att kapitalmarknaden har

ndrat karaktr. Fr frsta gngen i historien har det uppsttt en enhetlig global

kapitalmarknad som fungerar i realtid och som karaktriseras av frbttrade frbindelser och

av ett krympande avstnd mellan olika aktrer och institutioner p denna marknad. Den

globaliserade finansmarknaden har bidragit till, att alltfler placerare p aktiemarknaden har

brjat investera i fretag i flera olika lnder (Castells 1999:438).

Reformer och avregleringar som gjordes p 1980-talet p den finansiella marknaden, ledde

ocks till uppkomsten av stora placeringsorganisationer, det vill sga kapitalfrvaltare vars

uppgift var att motivera placerare att investera i aktier, vilket i sin tur resulterade i att fler

individer vergav sitt banksparande fr att i stllet spara kapital i aktier (Hgglund 2001:3-4).

Denna utveckling har ocks medfrt att fler analytiker har etablerat sig p aktiemarknaden fr

att tillhandahlla sina tjnster. Under 1980- och 1990-talen kade analytikernas betydelse

inom den finansiella sektorn alltmer och ett decennium senare brjade analytikerna ven

intressera den finansiella pressen och forskningen (Blomberg m.fl 2011:67).

I dag har en hgt rankad analytiker en viktig roll p en investmentbank dr han sljer och

ansvarar fr marknadsfring av aktier. Resultatet av analytikerns arbete som innebr analys

och vrdering av fretaget och dess aktier, verfrs till aktiesparare antingen direkt eller

genom frmedling av till exempel bankrdgivare. Aktieanalytiker agerar drmed ofta som

informationsfrmedlare mellan det analyserade fretaget och investerarna och arbetar

vanligtvis p investmentbanker eller vrdepappersinstitut som tidigare kallades fr

fondkommissionrer (Hansson 1996:30). Handeln med aktier p brsen krver rtt sorts

information, dr mlet r att uppn strsta mjliga vinst p kortast mjliga tid.

1

Denna strvan efter en vinst leder fram till ett spel om snabb och vrdefull information,

mellan flera olika aktrer som befinner sig p finansmarknaden (Adler & Adler 1984:196).

Eftersom individens tillgng till information och en frmga att bearbeta denna information r

mycket begrnsad, resulterar det i att aktrernas mjlighet att agera rationellt i handel med

aktier frsmras (Baker 1984:784). I vissa ekonomiska situationer dr mlet r att maximera

den egna vinsten, agerar individer p ett opportunistiskt stt och r inte helt plitliga eller

rliga, de kan till exempel dra nytta av andra aktrer och ge en falsk eller vilseledande

information (Baker 1984:778). En begrnsad rationalitet och opportunism p

finansmarknaden leder till att det uppstr olika mnster i marknadens ntverk bde p mikro-

och makroniv. Aktrer som befinner sig p den finansiella marknaden har olika ml och

intressen i fretagande och organisering p denna markand. Finansmarknadens aktrer r till

exempel aktiemklare, analytiker, anstllda p investmentbanken och ven fretagsgare och

ledningsgrupper.

Aktiemarknaden har vid mnga tillfllen i historien och inte minst under de senaste ren

knnetecknats av mycket stora fluktuationer. Lngvariga och stora uppgngar i aktier fljs

ofta av snabba nedgngar, vilket kan exemplifieras av stora upp och nedgngar p brsen i

vrlden under 2000-talet, d analytikerna bidrog till uppkomsten av stora finansbubblor och

ven till den finansiella krisen. Frmst i USA dr hgt rankade analytiker har varit ansvariga

fr att ge vilseledande aktierekommendationer och i stllet fr att prioritera sina kunder, gav

de aktierekommendationer som gynnade deras arbetsgivare. Detta resulterade i att det inte

enbart var analytiker och banker som tog skada, utan de aktrer som mest led av detta var

bankernas kunder (Blomberg m.fl. 2011:67). Drfr knns det angelget att ta reda p vad

analytikernas arbete omfattar och innebr, vilka aktrer som r involverade i skapandet av

aktieanalyser och vilka de viktigaste faktorerna r som pverkar analytikernas agerande.

Syfte och frgestllningar Huvudsyftet med denna studie r att analysera p vilket stt institutionella krav pverkar

aktieanalytikernas arbete och beslut, fr att organisationen ska uppn legitimitet. Fr att ta

reda p vilka faktorer som pverkar aktieanalytikernas agerande och beslut, har jag formulerat

tre frgestllningar som jag vill besvara med denna studie.

2

Vilka aktrer r involverade vid skapandet av aktieanalyser?

med denna frgestllning vill jag utforska vilka relationer eller ntverk som uppstr mellan

analytiker och andra aktrer som berrs av analytikernas fretagsanalyser.

P vilket stt pverkas aktieanalytikers handlingar av tillgngen till information och

ekonomiska incitament?

Kontrolleras aktieanalytiker av strikta regler och kontrakt p investmentbanken eller r

aktieanalytikers agerande mer styrt av vanor och normer?

med den frgestllningen vill jag utforska om denna utgngspunkt r frankrad i

nyinstitutionell teori, som framfrallt frklarar institutioners inflytande ver organisationer

och ver individer inom organisationer fr att f legitimitet.

Avgrnsningar Fr att p bsta stt lyfta fram uppsatsens mne har jag valt att utg frn intervjuer med fem

finansanalytiker och ven tillmpa den nyinstitutionella teorin som utgr uppsatsens

teoretiska referensram. Genom att analysera analytikernas tankegngar kring teman, som r

arbetsmilj och omvrlden, ntverk och information, ska jag underska p vilket stt

aktieanalytikernas beslut och beteende pverkas av tillgngen till information och ekonomiska

incitament. Fr att kunna studera de delar och definitioner som har varit mest betydelsefulla

fr uppsatsen, har det ven varit viktigt att gra avgrnsningar i den teoretiska referensramen.

Drfr har jag lyft fram begreppen institutioner, legitimitet och ntverk med avsikt att

analysera p vilket stt institutioner har inflytande ver individer inom organisationer fr att

f legitimitet. De avgrnsningar som jag har gjort, har underlttat i att ge svar p uppsatsens

frgestllningar.

Teori En social relation bygger p individens sociala handlingar och de sociala relationerna kan

antingen vara ppna eller slutna, beroende p individens tilltrde och mjlighet att delta i

relationen. De relationer som r slutna eller som reglerar tilltrde fr utomstende, kallar

Weber fr organisationer (Weber 1983:34). Organisationer och dess omvrld pverkar

varandra och organisationer r beroende av sin omgivning fr att f resurser fr att verleva.

Fr att aktrerna ska f tillgng till resurser krvs det en legitimitet som aktrerna fr genom

att flja institutionaliserade ider (Ahrne & Hedstrm 1999:81). 3

Den teori som frklarar vilken betydelse institutioner har fr organisationers utseende och

handlande r den nyinstitutionella teorin, som grundlades med en artikel av teoretikerna John

W. Meyer och Brian F. Rowan kallad Institutionalized Organizations: Formal Structure as

Myth and Ceremony (1977). Utifrn den nyinstitutionella teorin och teoretikerna Meyer och

Rowan, styrs organisationers tillgng till resurser av teknisk rationalitet eller av legitimitet,

vilket i sin tur beror p om organisationen tillhr det tekniska eller det institutionella fltet.

Det tekniska fltet utgrs av marknader som prglas av konkurrens mellan organisationer och

organisationers effektivitet i form av frsljning, vinst och kvalit som r relativt ltt att mta

och utvrdera. Organisationer p institutionella flt dremot knnetecknas av att deras

produkter r svra att mta. Fr dessa organisationer r legitimitet viktigare n teknisk

effektivitet, vilket innebr att omgivningen frvntar sig att sdana organisationer ska se ut

och fungera enligt gllande normer (Ahrne & Hedstrm 1999:81-82). Normbildning, regler

och lagstiftning frklaras som institutioner och ur ett kognitivt perspektiv ses institutioner

som kunskaper, frestllningar och freskrifter, som pverkar hur mnniskor handlar bde

som individer och medlemmar i organisationer (Ahrne & Hedstrm 1999:7).

Teoretikerna Meyer och Rowan (1977) betonade att legitimitet r en viktig drivkraft bakom

organisationsfrndringar, men de uppmrksammade ocks att det finns en diskrepans mellan

vad som organisationen sger och vad den gr, vilket dljer sig bakom frndringar i

organisationen fr att uppn legitimitet. Organisationsfrndringar bygger ofta enligt

teoretikerna p rationaliserade myter om vad som r effektivt, snarare n vad som faktiskt r

effektivt. Dessa myter tas ofta fr givna av organisationer och andra aktrer och myterna

ingr i en frestllning om hur organisationer ser ut. Rationaliserade myter r exempel p

kognitiva institutioner och dessa institutioner r gemensamma ider och frestllningar som

organisationer och aktrer tar fr givna. Institutionerna pverkar aktrerna utan att aktrerna

r medvetna om det. Frndringar i organisationer syftar till att gra organisationer mer

legitima i sin omgivning (Ahrne & Hedstrm 1999:81-82). Trots att individens handlingar

enligt den nyinstitutionella teorin r styrda genom institutionaliserade ider, har individer en

mjlighet att vlja institutioner och drefter flja dem fr att uppn legitimitet.

Institutioner Den nyinstitutionella teorin betonar samspelet mellan institutioner och organisationer ena

sidan och aktrer den andra sidan. 4

Det finns tre olika institutionella teoretiska ansatser som frklarar olika aspekter av

institutioner och de anvnds inom olika samhlleliga discipliner. Den frsta ansatsen r den

reglerade institutionalismen, som frklarar institutioner som regulativa system som bland

annat fokuserar p lagar och avtal, dr institutioner frmst sprids via tvng och aktrerna

fljer institutioner fr att undvika sanktioner. Enligt denna ansats vxer institutioner fram som

processer eller rationella stt fr att reducera oskerhet (Ahrne & Hedstrm 1999:83). Den

andra ansatsen r den normativa institutionalismen, som anvndes av tidigare sociologer som

till exempel Max Weber (Weber 1983). Denna ansats fokuserar bland annat p normer som

skapar en moralisk grund fr handlande och frklarar ven att institutioner vxer fram genom

social interaktion i grupper och inom organisationer. Enligt denna ansats fljer aktrer

institutioner fr att inte bli sanktionerade och uteslutna frn grupper eller frn organisationer.

Den normativa institutionalismen frklarar att institutioner sprids genom utbildning och de

institutioner som studeras inom denna ansats r normer och regler, som gller olika arbets-

och yrkesgrupper (Ahrne & Hedstrm 1999:83).

Den tredje ansatsen r kognitiv institutionalism, som studeras inom nyinstitutionell sociologi

och denna ansats fokuserar p informella institutioner dvs. sdant som man inte ens tnker p

r institutioner, som till exempel diskurs. Enligt denna ansats fljer aktrer institutioner fr att

de tar dem fr givna och genom att aktrerna hrmar varandra bidrar de till spridningen av

institutioner. Bde den normativa och kognitiva ansatsen betonar att institutioner r ett resultat

av individers handlande, men utformningen av institutionerna r inte planerad i frvg,

institutionerna r informella (Ahrne & Hedstrm 1999:83).

Enligt den nyinstitutionella ekonomiska sociologin omfattar institutioner framfrallt aktrer

som antingen r individer eller organisationer, som utvar sina intressen i en institutionell

struktur. Utifrn detta perspektiv frklaras en institution som en relation mellan formella och

informella element som till exempel vanor, delad tro, konventioner, normer och regler, som

aktrrena styr sina handlingar efter (Smelser & Swedberg 2005:55). Institutionella

regler/normer uppkommer i aktiviteter som krver problemlsning och dessa normer fungerar

som en vgledning fr individens frvntade beteende. Normer har en samordnande roll i

gruppens handlingar och frbttrar ven gruppens mjlighet att uppn en framgng. Individer

i sammanfogade grupper samarbetar fr att flja normer eftersom det r inte enbart

individernas intressen som r kopplade till framgng, utan ven deras identitet.

5

De handlingar som utfrs av aktrer som r medlemmar i fretagets ntverk r ven beroende

av fretagets legitimitet. Lagar r normer och uppfattningar om frvntat beteende och ven

ider som r skapade och formade av staten och dessa institutioner r formella institutioner

(Smelser & Swedberg 2005:58-59). Den lag som r grunden och som anger ramar fr

vrdepappersmarknaden r lagen om vrdepappersrrelse (Jansson 1995:137). Denna lag

frklarar att vrdepappersinstitut ska handla p ett rligt och rttvist stt, ge kunderna en

snabb och korrekt information gllande vrdepapper och ven undvika intressekonflikter det

vill sga, att ett vrdepappersinstitut eller en anstlld inte agerar fr egen vinning och ger

kunden smre villkor n ndvndigt (Jansson 1995:149). Lagstiftningen gllande

vrdepappersmarknaden r viktig men den kompletteras ven av freskrifter och rd, som har

utformats av myndigheter som till exempel Sveriges Riksbank och Finansinspektionen

(Jansson 1995:42). Genom att individen inte bryter mot statens regler bidrar individen till att

uppn fretagets legitimitet (Smelser & Swedberg 2005:59).

Legitimitet Enligt sociologen Weber r bde sociala handlingar och relationer styrda av individens

frestllning om legitim ordning. En social relation frklaras som ordning, d individen vljer

att handla efter regler som utgr en ram fr handlingen. Den sociala ordningen kan grunda sin

legitimitet p olika stt till exempel p grund av tradition som frklarar att saker och ting har

alltid varit p ett visst stt, eller p grund av att individen r hngiven till en specifik ordning.

Individen kan ven tillskriva handlingen legitimitet p grund av att den r vrderationell,

vilket frklarar individens tro att ordningen r ett uttryck fr det absoluta vrdet. Individer

uppfattar ocks saker som legitima nr de skapas p ett legalt stt till exempel nr aktrer i

sin handling kommer verens om p vilket stt de ska handla eller om en legitim myndighet

har infrt freskrifter och bestmmelser, som individer betraktar som legitima (Weber 1983).

En social ordning r legitim nr den uppfattas som giltig av de handlande individerna, vilket i

sin tur leder till att individerna styr sitt handlande efter denna ordning. Exempel p legitima

ordningar r norm, lag eller organisation (Weber 1983:26). En social ordning kan ven vara

legitim genom individens specifika egenintresse, det vill sga individens frvntningar p

specifika fljder.

6

Ett exempel p denna ordning r en konvention, som innebr att individen mste frhlla sig

p ett visst stt i en grupp och betrakta det som ett frpliktigande. Ett exempel p en

konvention kan vara ett anvndande av passande kldsel och ven regler som gller i

umgnget i en grupp. Om individen bryter mot konventionen mter individen ett ogillande

frn andra aktrer i samma grupp. En annan ordning som garanterar legitimitet genom

frvntningar p specifika fljder r rttsordningen. Uppfljningen av denna ordning bevakas

av en grupp aktrer, som kan tvinga individer att leva efter regler och ven bestraffa brott mot

ordningen (Weber 1983:24). Frutom att individen ska frhlla sig till lagar och konventioner

ska individen ven frhlla sig till etik, som frklaras genom att individen lgger en vrdering

i sin handling och betraktar denna vrdering som norm. Individens etiska vrderingar

pverkar individens handlingar (Weber 1983:26).

Ntverk Aktrer ingr i strre sociala strukturer som pverkar individens handlande och flertalet av de

strukturerna beskrivs och analyseras som sociala ntverk. Ntverksbaserade organisationer

karaktriseras av att de r decentraliserade och horisontella och har en icke-auktoritr eller

hierarkisk organisationsform. Sociala ntverk och individernas positioner i ntverket pverkas

av individernas handlande (Ahrne & Hedstrm 1999:91). Sociologen Baker har i sina studier

av vrdepappersmarknader utvecklat ett ntverksperspektiv p aktiemarknaden. Baker

betraktar vrdepappersmarknaden som ntverk, vars noder/punkter r marknadsaktrer det

vill sga mklare, placerare, aktieanalytiker m.fl. och ntverksrelationer r de transaktioner

som utfrs av aktrer p aktiemarknaden. Enligt Baker faller stora marknader samman i

mindre grupper p grund av individens begrnsade frmga att analysera och anvnda sig av

informationen. Sm grupper av aktrer p aktiemarknaden karaktriseras av mnga kontakter

mellan gruppmedlemmarna, vilket i sin tur leder till ett snabbare utbyte av information och till

fler vrdepapperstransaktioner (Baker 1984). Individer sker sig till ntverk fr att f

medlemskap, som ger tillgng till resurser som finns inom ntverket (Castells 2000:177-180).

Individens sociala och ekonomiska handlingar r inbddade i personliga relationer, som enligt

sociologen Granovetter r viktigare n strukturen i ntverket. Granovetter anser att

uppriktighet, ordning eller oordning i gruppen r mer beroende av personliga relationer n av

strukturen i ntverket (Smelser&Swedberg 2005:53).

7

Individer i en grupp frvntas att frhlla sig p ett specifikt stt i olika situationer. Den id

som enligt sociologen Homans frklarar och specificerar p vilket stt medlemmar i gruppen

borde agera och hur de frvntas att frhlla sig gentemot andra individer i gruppen, kallas fr

normer. Individer lockas till gruppen nr deras vrderingar liknar gruppens vrderingar och

ven stmmer verens med de normer som rder i gruppen. Nr individer fljer gruppens

normer blir de belnade och de individer som inte vljer att flja normer stts ut frn gruppen,

eller vljer sjlva att lmna gruppen (Homans 1950:124). En medlem i en grupp kan vrderas

i relation till andra medlemmar och denna process kallas fr rankning. Denna vrdering grs

genom att jmfra individens aktiviteter med andra medlemmar i gruppen och de mtt som

gruppmedlemmarna utgr ifrn i denna process r normer och gruppens frutsttningar. Det r

inte tillrckligt att individen sjlv rankar sig hgt i en grupp, eftersom denna vrdering mste

accepteras av hela gruppen och vrderingen ska ven stmma verens med de normer som

rder i gruppen (Homans 1950:149).

Tidigare forskning Den sociologiska forskningen p den finansiella marknaden har bidragit med ett flertal

analyser gllande denna marknad och ven frklaringar till vilket inflytande individer och

grupper som arbetar p den finansiella marknaden har. Aktieanalytiker tillhr dock en grupp

av individer p aktiemarknaden som inte mnga forskare har studerat och bland de forskare

som har skrivit om aktieanalytiker finner man sociologen Zuckerman. I sin forskning kom

Zuckerman fram till att den information som r tillgnglig fr investerare, oftast r otillrcklig

och svr att tolka och drfr krver den en dechiffrering, vilket frfattaren beskriver i The

Categorical Imperative: Securities Analysts and the Illegitimacy Discount (1999).

Zuckerman menar att analytikernas huvuduppgift r att analysera ett fretag och skapa ett

investeringsobjekt. Den implicita kunskapen om investeringar som analytiker skapar,

uttrycker analytiker vidare i verbal eller i skriftlig form i kommunikationen med medarbetare

och kunder.

Informationen gllande aktiers framtida utveckling och priser som r avgrande fr vrdering

av aktier r oftast otillrcklig och svrtolkad fr investerare. Enligt Zuckerman r

individernas kunskapsniv och mjligheten att tolka informationen gllande aktiens framtida

utveckling och ven den oskra och ofrutsgbara ekonomiska framtiden, gr utvecklingen av

aktier till ett tolkningsprojekt. 8

Vid sidan av Zuckerman finns det ven andra sociologer, som har forskat om aktiemarknaden

och studerat traders som r en annan yrkesgrupp p aktiemarknaden (Se Baker 1984, Adler &

Adler 1984, Abolafia 1996). Forskaren Abolafia beskriver i sina studier av New York brsen

Making Markets (1996), hur samspelet mellan aktrer pverkar intensiteten i aktiehandeln.

Genom att beskriva traders kultur och p vilket stt de r organiserade, frklarar forskaren hur

sociala konstruktioner p aktiemarknaden uppkommer och vad de innebr. Abolafia frklarar

att aktiemarknaden inte skapas av kparnas och sljarnas relationer, som utgr

aktiemarknaden, utan av handlingar som r frnderliga och skapas i de omrden dr

aktrerna konkurrerar med varandra fr att f kontroll ver den delen av aktiemarknaden som

de r situerade i.

Sociologerna Patricia och Peter Adler har studerat finansmarknaden som samhllen i vilka det

uppstr specifika mnster beroende p hur aktrerna interagerar med varandra. Adler har

analyserat aktiemarknaden ur ett socialpsykologiskt perspektiv och iakttagit hur enskilda

individer agerar och verkar p denna marknad. I sin forskning The Social Dynamics of

Financial Markets (1984), frklarar Adler att de mnskliga faktorerna samverkar med de

yttre faktorerna p den finansiella marknaden och i samspel med varandra bidrar de till

volatiliteten i aktiepriser. Frfattarna frklarar ven att fluktuationer i aktiepriser r

ofrutsgbara och de beror p den impulsiva, subjektiva och ofrutsedda naturen av mnskligt

beteende.

En annan sociolog som ven har forskat i aktiemarknaden och dess aktiepriser Baker. I de

studier som Baker utfrde och som beskrivs i The Social Structure of a National Securities

Market (1984), fann han att volatiliteten av aktiepriser pverkas av varierande

kommunikation mellan individer i olika ntverk, dr utbud och efterfrgan av aktier har en

mindre betydelse. Baker frklarar att individer inom samma grupp har fler msesidiga

kontakter mellan gruppmedlemmarna och frre kontakter med aktrer som tillhr andra

grupper. Baker fann ocks att olika ntverk har betydelse fr fldet av information, vilket

innebr att olika sammansttningar av ntverk skapar olika niver av informationsflden,

vilket i sin tur bidrar till volatiliteten av aktiepriser (Baker 1984). Eftersom min avsikt med

studien r att underska om aktieanalytikernas handlingar r motiverade av deras intresse som

vanligen pverkas av delad tro, normer och ntverkskontakter har jag ven anvnt mig av

sociologen Homans forskning.

9

I studier som Homans utfrde och som beskrivs i The Human Group (1950), upptckte

teoretikern att individernas beteende i olika grupper uppvisade stora likheter. I sin forskning

granskar Homans individernas sysselsttning, relationer med andra individer och individernas

handlingar, dr han ven tar hnsyn till normer som fungerar som en sorts beteendekoder.

Homans beaktar ocks gruppernas interna och externa milj och analyserar p vilket stt

miljn pverkar individen. Genom att generalisera sitt resultat om uppkomsten av liknelser i

alla sm grupper, vill forskaren frklara att de element som uppkommer i sm grupper kan

kopplas till stora grupper i samhllet. Individer skapar sm grupper och hllbarheten i dessa

grupper enligt Homans skapar en stabilitet i samhllet.

Finansmarknaden och dess utveckling Begreppet finansmarknad utgrs av flera olika typer av marknader dr handel med olika

finansiella instrument ger rum. Dessa marknader r: aktie-, valuta-, obligations-, derivat-,

penning- och rvarumarknaden och de omfattar frmst handel med finansiella instrument som

i motsats till produktionsmarknader inte r skapade fr konsumtion.1 Varorna p denna

marknad som till exempel aktier, optioner och obligationer r snarare avtal som cirkulerar

mellan konsumenterna, n att de blir konsumerade av en enda konsument (Knorr Cetina &

Preda 2005:4).

Den finansiella marknaden karaktriseras av kapitalets stora rrlighet, dr interaktionen

mellan kapitalet och rrligheten r beroende av samspelet mellan olika resurser och individer,

som r situerade p denna marknad (Knorr Cetina & Preda 2005). De aktrer som mts p

finansmarknaden r bland annat olika fretag, myndigheter, sparare, investerare, aktiemklare

och analytiker. Fr att denna marknad ska kunna existera r sociala relationer viktiga.

Finansmarknaden r bde en psykologisk- och ekonomisk sfr i det sociala landskapet, dr

varje sfr styrs av en egen logik (Weber 1983:247). Grundmotiven p denna marknad r ett

egenintresse och girighet. Utvecklingen p finansmarknaden som var orsakad av

digitaliseringen och avregleringen i lagstiftningen har bidragit till uppkomsten av nya

handelsplattformar och till ett kat antal av transaktioner. Eftersom vergngen till ett

databaserat system har skett parallellt p brser runt om i vrlden, har det resulterat i att

aktiehandeln kan genomfras p olika aktiemarknader dygnet runt.

10 1 Den svenska finansmarknaden 2012. Sveriges Riksbank. De finansiella marknaderna s.16

Den kade tillgngen till information p den digitaliserade finansiella marknaden, som bestr

av bde materiella och mnskliga resurser, har ocks bidragit till uppkomsten av en strre

frstelse av denna marknad. Frutom basinformation som omfattar offentliga nyheter som

till exempel dagliga aktiemarknadskurser finns det ocks svrare typer av information, som r

beroende av tolkningar, vrderingar och bedmningar. Denna information beror p hur

skickligt individerna sammankopplar tolkningar och slutsatser (Knorr Cetina & Preda

2005:27).

Digitaliseringen p den finansiella marknaden har frndrat frhllandena p denna marknad

p mnga stt och ett av dem r den opersonliga och anonyma formen av interaktion mellan

olika individer. Anonymiteten mellan olika individer p aktiemarknaden kan leda till ett

oetiskt handlande, som r mer sannolikt nr individen handlar med en individ som hon inte

knner eller inte har ngon personlig kontakt med (Jansson 1995:35-36).Teknologin har ocks

pverkat de produkter som utbyts p marknaden, vilket innebr att flertalet produkter har

blivit alltmer komplicerade och svrare att analysera, ven fr de aktrer som infr

produkterna p marknaden (Blomberg m.fl. 2011:55). Avregleringen i lagstiftningen som har

skett p finansmarknaden har resulterat i en mindre detaljerad styrning och bidragit till en fri

konkurrens, som i flertalet fall r omnsklig (Jansson 1995:37).

Professionella aktieanalytiker Frndringar i lagstiftningen som infrdes p 1930-talet har bidragit till ett kat intresse fr

investeringar i aktier. Genom att alltfler professionella frvaltare ville gra skra

investeringar, skulle de samtidigt veta s mycket som mjligt om det utvalda fretaget innan

de brjade investera kapital i fretaget. ven om informationen om fretaget var tillgnglig

var det svrt fr mnga frvaltare att tolka och frst informationen. I samband med detta

uppstod det en ny yrkeskategori som inriktade sig p att tolka och frklara information om

fretaget och den yrkesgruppen var de professionella aktieanalytikerna (Hgglund 2001:2-3).

Under 1980 och 1990-talen kade betydelsen av kvantitativa analyser av fretag bde nr det

gller antal och omfattning. Samarbetet mellan analytiker och placerare blev allt viktigare fr

hur fretaget framstlldes p aktiemarknaden. Fondkommissionrer brjade ppna

analysavdelningar och det blev allt vanligare att ven placerare anstllde analytiker.

Analytikernas alltmer vxande betydelse har bidragit till en stor frndring i deras stt att

arbeta. 11

Fr tjugo r sedan arbetade analytikerna framfrallt med att samla finansiell information och

analysera informationen p traders och mklares begran (Blomberg m.fl 2011:66-67).

Dagens analytiker samlar och analyserar fortfarande information om specifika fretag inom

en specifik sektor dr de ven frvntas veta vad som sker inom eller kring denna sektor, men

det har ven tillkommit nya arbetsuppgifter. Dessa arbetsuppgifter r att fra vidare och

frmedla information om fretag och aktier till de individuella aktrerna som r

placerarna/kunderna. Eftersom informationen om ett specifikt fretag har en central roll i

analytikernas arbete, inhmtas denna information av analytiker under olika mten med de

analyserade bolagens fretagsledningar och ven branschorganisationer som r konkurrenter

till de analyserade bolagen. Till analytikernas uppgifter hr ven att vcka placerarnas intresse

och motivation som kan leda till investering i aktier, vilket innebr att analytikerna ocks

fungerar som frsljare p fondkommissionrsfirmor eller p investmentbanker (Blomberg

m.fl. 2011, kap 4).

Metod och data Val av mne Det rder en stor oskerhet p flera omrden inom ekonomin, samtidigt som det pgr en

mycket intensiv handel med vrdepapper, dr mnga aktrer placerar sina besparingar i aktier.

Den finansiella krisen under ren 2009 och 2010 och ven skandaler som har drabbat

aktiemarknaden internationellt, har pverkat de svenska aktieanalytikerna. ven i Sverige har

analytikernas arbete ifrgasatts och kritiserats ett flertal gnger under de senaste ren.

Eftersom aktieanalytiker i sitt arbete r tvungna att frhlla sig till flertalet institutioner, r det

intressant att underska p vilket stt analytikernas handlingar pverkas av formella- och

informella institutioner, som ven har en betydelse fr frtroendet och fr organisationens

legitimitet. Det r ven intressant att ta reda p om andra faktorer, som tillgngen till

information och ekonomiska incitament pverkar analytikernas beslut.

Deduktiv- eller induktiv forskning Vid utformandet av en uppsats finns det tv olika metoder som man kan vlja att se

verkligheten p. Den frsta metoden kallas fr den deduktiva och den innehller redan

utarbetade teorier om hur verkligheten fungerar. I denna metod r empirin begrnsad av den

bild som teorin ger och metoden har en bevisande roll.

12

I den andra metoden som r den induktiva utgr forskaren frn verkligheten och drefter

frsker bilda sig en uppfattning. Utifrn denna bildade uppfattning pbrjar forskaren sina

studier i syfte att f vetenskapliga bevis fr sina teorier. Denna metod har en upptckande roll

(Aspers 2007).Vid skrivandet av uppsatsen har jag valt att utg frn den deduktiva metoden,

dr studiens teoretiska referensram utgrs av den nyinstitutionella teorin. De begrepp som

teorin bland annat innehller r formella- och informella institutioner och legitimitet, som jag

avser att anvnda som verktyg fr att upptcka p vilket stt begreppen pverkar analytikernas

intressen och handlingar. Den nyinstitutionella teorin tillmpar jag p ett flt som frmst

bestr av professionella aktieanalytiker. Teorin anvnder jag fr att peka ut omrden och

personer som ska studeras och ven rikta intresset mot andra teman och frgor. Den deduktiva

metoden prglar min studie.

Kvalitativ metod I uppsatsen har jag valt att tillmpa en kvalitativ metod som utgrs av intervjuer med olika

respondenter, dr tolkningen av respondenterna har en viktig roll fr hur resultatet kommer att

bli. Uppsatsens frgestllningar har varit vgledande i valet av metod.

Underskningens olika faser Val av enheter Analytikerna r den grupp av specialister p aktiemarknaden som har vuxit i antal och ftt

mest status och inflytande under de senaste tjugo ren (Blomberg 2005:199). Samtidigt har

analytikernas ntverk blivit granskat och kritiserat av media och detta har medfrt att jag vill

ta reda p hur analytikerna resonerar ver frgor som gller deras arbete, strikta regler och

kontrakt, vanor och normer och ven om det kan vara andra faktorer som styr analytikernas

arbete. Fr att kunna genomfra underskningen har jag valt fem professionella

aktieanalytiker, varav tre r analyschefer och ven en analytiker som arbetar med analyser p

makroniv. Denna analytiker har kunnat bidra med en vrdefull information, p grund av sin

lnga yrkeserfarenhet och ett tidigare arbete som professionell aktieanalytiker. Jag har ven

valt en professionell trader fr att f en bttre frstelse fr hur handel med vrdepapper

fungerar, men inte anvnt hans utsagor i uppsatsens resultat.

13

Insamling av data intervjuerna Det finns en stor variation mellan de kvalitativa intervjuerna och valet av intervjuform beror

p vilket stt forskaren och respondenten vill genomfra underskningen. Forskaren kan

antingen vlja att genomfra kvalitativa intervjuer eller deltagande observationer eller en

kombination av dessa tv (Aspers 2007:116). Som en deltagande observatr har man en

nrmare och djupare kontakt med olika respondenter och har ven sjlv en mjlighet att

kunna delta i den underskta sociala miljn. Genom intervjuer kan man enbart analysera det

som respondenterna sger och har inte en mjlighet att studera det underfrstdda genom att

studera individernas beteende (Bryman 2002:18). Eftersom intrdet till fltet var mycket

begrnsat och att det inte var mjligt att flja med respondenternas vardag, var jag tvungen att

utfra semistrukturerade intervjuer som var baserade p tydligt angivna frgor i

intervjuguiden (se bilaga intervjuguide). Valet av semistrukturerade intervjuer har jag gjort

fr att kunna studera aktrernas tankar, p vilket stt deras utsagor och mening hnger

samman och ven underska vilka aktiviteter respondenterna utfr med mera. De

semistrukturerade intervjuerna var mest lmpliga som en metod fr att inhmta information

(Aspers 2007:137).

De teman som jag har anvnt som bas fr formuleringen av frgestllningen r: arbetsmilj

och omvrlden, ntverk, information och institutioner. Mina teman och mnster har vuxit

fram med hjlp av de frgestllningar som har preciserats i uppsatsens syfte och i anknytning

till dessa teman har jag formulerat frgestllningar i intervjuguiden. Den intervjuguide som

omfattar professionella aktieanalytiker har jag ven omarbetat och anvnt vid en intervju med

en professionell trader. Vid genomfrandet av intervjuerna har jag frutom tillmpandet av

intervjuguiden, ven fljt upp de svar som respondenterna gav fr att skapa en dialog. ven i

detta fall har jag utgtt frn frgorna i intervjuguiden (ibid).

Denna form ger ett strre utrymme fr respondenten och en mjlighet att flja upp de svar,

som respondenten ger. Den frsta intervjun har jag genomfrt med en professionell trader,

som arbetar p en fondkommissionrsfirma. Syftet med denna intervju var att ta reda p

vilket stt traders samarbetar med aktieanalytiker p fondkommissionrsfirmor.

Underskningens viktigaste respondenter utgjordes av fem professionella analytiker varav

fyra r verksamma som aktieanalytiker, som arbetar p olika svenska storbanker och en

professionell analytiker som r anstlld p en fond utomlands. 14

I underskningen har jag valt Handelsbanken, SEB och Nordea som tillhr de strsta

investmentbankerna i Sverige och som r mer betydande vrdepappersmklare n

fondkommissionrerna.2 Den femte respondenten som r en professionell analytiker som

arbetar p en fond utomlands, har jag ftt en mjlighet att kontakta efter ett bortfall av en

analytiker, som r anstlld p en bank i Sverige. Det tog lng tid innan analytikerna lt sig

intervjuas och en av respondenterna tackade nej till mjligheten att bli intervjuad.

Alla intervjuer med analytikerna genomfrdes under en tvveckors period och eftersom tv av

respondenterna arbetade utomlands och var situerade p SHB i Kpenhamn och ven i USA,

genomfrde jag dessa intervjuer via Skype. De vriga intervjuerna gde rum p de kontor dr

intervjupersonerna arbetar och intervjuerna tog cirka fyrtio minuter att genomfra. Jag

spelade in intervjuerna p ljudkassett och parallellt med det gjorde jag anteckningar fr hand.

Under intervjuprocessen har jag strvat efter att ta fasta p respondenternas tankar och

resonemang. Varje intervju inledde jag med allmnna frgor och drefter vergick jag till mer

strukturerade frgor, dr de nst sista frgorna var breda, som drefter avslutades med korta

allmnna frgor om rrlighet och tid.

Intervjuerna genomfrdes i en lugn och ostrd milj och jag frskte skapa en god stmning,

vilket r en frutsttning fr ett givande samtal. Trots att vntetiden p att f genomfra

intervjuerna var relativt lng och intervjutiden var begrnsad, fick jag ett gott bemtande frn

samtliga banker utom en bank som inte hade tid och resurser att kunna besvara mina

frgestllningar. Valet av respondenter gjordes av respektive bank och jag fick inte trffa

intervjupersonerna mer n en gng. Enbart tv av bankerna gav mig mjlighet att terkomma

med uppfljningsfrgor, vilket jag utnyttjade fr att komplettera materialet som var relevant

fr underskningen. De tv frsta intervjuerna med analytikerna var inte alls konkreta, vilket

ledde mig till en omformulering och bearbetning av frgorna och ven till ett frtydligande av

forskningsetiskaprinciper som omfattar: informationskravet, samtyckeskravet,

konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.3 Fr att inte avslja respondenternas identitet,

har jag valt att inte presentera ngra namn och inte heller redovisa i uppsatsen den information

som avsljar deras identitet.

15

2 Den svenska finansmarknaden utgiven av Riksbanken 2012:93 3 Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhllsveteskaplig forskning utgiven av Vetenskapsrdet

Bearbetning av insamlat material Efter genomfrda intervjuer och en lng transkriberingsprocess var det viktigt att strukturera

materialet fr att kunna g vidare i arbetet och samtidigt underltta analysprocessen. Detta

gjorde jag genom en noggrann lsning och tolkning av datamaterialet. En sortering av det

skrivna materialet genom att anvnda nyckelord som arbetsmilj och omvrlden, ntverk,

information och institutioner fr kodning, har underlttat uppdelningen av texten p olika

frgestllningar i intervjuguiden, som jag har fr avsikt att besvara i uppsatsen. En

eliminering av irrelevanta delar av intervjun har resulterat i att materialet har blivit mer

transparent.

I studiens analyser har tolkningar och omtolkningar skett efter intervjutillfllena, under

transkriberingen, fram till ett frdigstllt material som sedan har omarbetats. Rubriker i

analysprocessen och innehllet under rubrikerna har fungerat som riktmrken fr mina

slutsatser som jag med hjlp av tidigare kunskaper har frskt att analysera. Utskrifterna av

intervjuerna i min underskning per respondent var cirka fyrtio sidor fr de fem professionella

analytikerna och cirka tjugo sidor fr en professionell trader. Allt detta material har jag

frskt att granska noggrant, men p en del partier har jag genomfrt en kortfattad och

summarisk analys. Litteraturen kring analytiker och finansmarknaden var ocks viktig och

den fungerade som en vgledning i struktureringen och i analysprocessen av insamlat

datamaterial. Samspelet mellan ena sidan teoretiska beskrivningar och studier av praktiken

andra sidan, resulterade i nya anteckningar som jag anvnde i skrivandet av uppsatsen.

Giltighet och tillfrlitlighet Valet av analytiker blev resultatet av de frfrgningar som jag gjorde p fyra olika banker

nmligen: Handelsbanken, SEB, Nordea och Swedbank, varav tre deltog i underskningen.

Jag blev hnvisad till de respondenter som bankerna ansg var mest passande fr att

genomfra min underskning. Eftersom fretaget sjlv valde ut informanter resulterade det i

att det satte urvalet i tvivelaktig dager. Orsaken till bankens agerande r

sekretessbestmmelser som gller alla aktrer p vrdepappersmarknaden. Dessa

bestmmelser strvar efter att begrnsa informationsfldet, eftersom sekretess skapar

frtroende (Jansson 1995:165).

16

Samtidigt tror jag inte att bilden skulle bli annorlunda om jag tillfrgade ngra andra

analytiker p samma bank, eftersom alla analytiker omfattas av samma sekretesslagar.

De tillfrgade fyra aktieanalytikerna var mn i 40-rsldern, hade en civilekonomutbildning i

grunden och mellan 6 och 15 rs lng yrkeserfarenhet, vilket resulterade i en homogen

urvalsgrupp, med avseende p yrkeserfarenhet. Den femte respondenten var makroanalytiker,

som arbetade med att analysera politiska och ekonomiska hndelser p den finansiella

marknaden.

Reliabilitet i studien kan diskuteras i termer av bde tillfrlitlighet och upprepbarhet (Bryman

2002). Tillfrlitlighet frskte jag uppn genom att relatera studiens forskningsresultat till

tidigare forskning i mnet. I underskningen har jag strvat efter en trovrdighet i data och

studiens analys och diskussion r ett resultat av mina egna tolkningar. Vid upprepningen av

underskningen av en annan forskare skulle resultatet troligen inte bli identiskt, eftersom

resultatet bygger p individens tolkningar. Vid replikering av en underskning kan en del

situationer i en intervju upprepas och terskapas, p grund av att en annan forskare kan

intervjua samma respondenter som ven kan ge liknande svar. Resultatet av intervjuerna kan

dremot bli olika, eftersom resultatet beror p forskarens tolkningar.

Metodkritik Den kvalitativa forskningen har mnga frdelar, men den har ocks sina nackdelar. Det strsta

problemet med kvalitativ forskning r, att datamaterialet kan vara alltfr subjektivt och ven

svrare att strukturera jmfrt med det kvantitativa materialet. Ett begrnsat antal intervjuer

kan leda till att man ifrgastter om intervjuerna r representativa fr hela populationen och

ven att valet av intervjupersoner pverkar underskningsresultatet (Bryman 2002).

Svrigheten att f tillgng till respondenter och faktumet att det rder en stor sekretess i denna

sektor och att all information inte r tillgnglig fr allmnheten, kan resultera i att jag har

missat en del av den relevanta informationen. Jag frvntade mig ocks frn respondenterna

att svaren skulle vara mer uttmmande och tillfra en del kritiska uttalanden om

finansmarknaden. Eftersom respondenterna var representanter fr sina fretag, hade de ansvar

fr den information som lmnades ut, vilket resulterade i att det fanns en risk att en del av

svaren kunde vara alltfr tillrttalagda, vilket i sin tur kan pverka uppsatsens trovrdighet.

Ingen av respondenterna ville sga ngot negativt om sitt arbete eller om sin arbetsplats.

17

Ett stt som ofta anfrs fr att n en kad validitet r att gra flera fallstudier och jmfra dem

med varandra (Bryman 2002). Eftersom de intervjuade analytikerna kom frn olika

investmentbanker, kunde respondenterna jmfras med varandra. Respondenterna gav ven

olika infallsvinklar p beskrivningar av sitt arbete, vilket i sin tur kunde ge en bttre insikt i

deras arbete som analytiker. Drmed anser jag att de val som har gjorts i underskningen var

passande fr syftet och fr frgestllningen i uppsatsen. I det fallet har jag inte ftt en

mttnad, men ftt en frstelse fr hur finansmarknaden fungerar.

Resultat Arbetsmilj och omvrlden Globaliseringsprocessen, den tekniska utvecklingen och digitaliseringen p den finansiella

marknaden har underlttat fldet av stora mngder av information, som alla aktrer p

marknaden har tillgng till samtidigt. Det snabba och fria informationsfldet pverkar

individer och ven varorna och dess priser p denna marknad. Den tekniska utvecklingen har

ocks underlttat individernas arbete, men ven bidragit till en konkurrens mellan aktrerna

p finansmarknaden, vilket frklaras av analytiker R p fljande stt.

Den tekniska utvecklingen gr hand i hand med hur IT-systemen utvecklas, framfrallt

fr det hr r en kommunikationssport. Det innebr att informationsfldena gr allt

snabbare i takt med att datorerna blir kraftigare och att vi fr mjlighet att skicka data

fram och tillbaka. De aktrer som finns p finansmarknaden r de som har de snabbast

kraftfulla datasystemen och som eventuellt kan frutse felprissttningar p aktier

snabbast.

Samtliga intervjuade respondenter anser att, spridningen av global information till

marknadens alla aktrer tack vare informationsteknologi, sker p ett mycket demokratiskt stt,

men denna spridning av information kan leda till onskade kursrrelser av aktier och pverka

aktiehandeln negativt. Analytiker F frklarar att,

det kan leda till problem nr marknadens alla aktrer ska reagera p denna

information samtidigt globalt, vilket leder till att det uppstr vldigt stora svngningar i

aktiekurser som leder till volatilitet p marknaden.

Denna volatilitet som knnetecknas av hastiga kursrrelser av aktier, kan i sin tur skapa oro

bland placerarna. Respondenterna anser ven att utvecklingen p finansmarknaden har

bidragit till uppkomsten av flera finansiella produkter som r mycket riskfyllda.

18

Analytiker K frklarar att, samtidigt som det utvecklas finansiella produkter, borde det

vlkomnas frbttrad risk management. Analytiker R menar att, eftersom den snabba

utvecklingen av finansiella produkter har visat sig mycket riskfyllda, r det viktigt att vidta

tgrder som skyddar kunderna.

Fr att behlla placerarna/kunderna och skapa frtroende hos individerna p denna marknad,

mste man undvika de beteenden som leder till misstro och ifrgasttande. Utvecklingen p

den finansiella marknaden har bidragit till uppkomsten av nya regleringar och normer som

gller aktiemarknaden.

Analytikernas arbetsuppgifter Till analytikerns huvuduppgift hr, att sammanstlla information och frutsp fretagets

framtida vrde av aktier. Denna information skaffar analytikerna via kontakter med bolag i en

viss bransch, bde inom landet och i vrlden dr analytikerna besker olika fretag och ven

trffar andra analytiker. Ett analytikerarbete innebr att samla in nyheter om bolag och

samtidigt hlla den redan insamlade informationen aktuell. Att f information frn bolagets

ledning r viktigt fr analytikerna, eftersom informationen skapar en grund fr analytikernas

arbete. Analytiker R frklarar betydelsen av fretagsbesk p fljande stt, vi gr mnga fretagsbesk i syfte att frst bolagens frutsttningar, tolka deras

vinstprognoser och utvrdera deras fretagsledning.

Fr att den insamlade informationen ska anses vara bra enligt analytiker F,

krvs det att informationen passar in i det som analytiker redan vet om bolaget.

Frutom att analytiker besker fretag och trffar konkurrenter i syfte att skaffa ny

information, har analytikerna tillgng till information som finns tillgnglig genom media och

Internet och denna information r viktig enligt samtliga respondenter, eftersom

aktiemarknaden r global.

Det krvs resurser fr att kunna analysera den stora mngden av information som gller den

svenska aktiemarknaden. Samtliga respondenter analyserar data, som de har samlat in genom

kontakter med fretag och granskar ven information som de har ftt frn

placerarna/kunderna. Analytiker F frklarar att,

den information som inte r specificerad och svr att tolka kan leda till placerarnas

verreaktion, vilket i sin tur kan resultera i ovntade rrelser i aktiepriser. Drfr r det

viktigt fr oss att analysera och tolka denna information och vidare presentera resultatet

fr placerarna. 19

I underskningen har det ven framkommit att samtliga analytiker omfattas av ett regelverk,

vilket frklaras av analytiker P,

analytiker omfattas ocks av strikta regler p hur analyser ska genomfras, s det finns

en konsensus i marknaden ocks. Det r ingen gissningslek, det kan vara mer eller

mindre bra antaganden.

Analytiker K anser att,

det r viktigt med en bra frstelse fr de underliggande styrmedlen och ven med en

djup kunskap om hur marknaden fungerar och hur marknaden pverkas av rntor,

valutakurser och konjunkturer.

Frutom att analytiker i sitt arbete omfattas av strikta regler beror analytikers arbete ocks p

deras personliga egenskaper och yrkeserfarenheter, som avgr hur analytiker bedmer aktier.

Ntverk Analytiker, placerare och fretagsledningen De kontakter och relationer som r viktiga i utfrandet av analytikernas arbete r kontakter

med medarbetare p investmentbanker, kontakter med representanter frn olika bolag och

ven kontakter med stora placerare. I strre organisationer som till exempel investmentbanker

samarbetar analytiker nra bankens mklare och traders. Analytikern utfr sitt arbete

individuellt, men ingr ven i en strre grupp av analytiker som specialiserar sig p en

specifik sektor, vilket skildras av fljande respondenter. Analytiker R anser,

att vara analytiker innebr vldigt mycket individuellt arbete och mycket egen

marknadsfring, framfrallt nr man arbetar p en lite strre investmentbank. Vi r runt

40-45 analytiker i de nordiska huvudstderna.

Vi r uppdelade i olika sm grupper och varje kontor kan betraktas som ett litet team dr

man stttar och hjlper varandra, backar upp osv. Det r hela tiden dialog och utbyte av

kunskaper. Analytiker F frklarar att,

alla som arbetar p mklarhuset har bitar i pusslet, fr det stora pusslet r vart

konjunkturen r p vg eller om det utvecklas en ny finanskris i Europa och d fr man

samla in information frn alla informationskllor. Vi frsker hela tiden att lgga

pusslet, fr det r det som det handlar om, hur man ska bedma framtiden.

Frutom att alla analytiker gnar mycket tid t sitt arbete p investmentbanken dr de

kommunicerar med andra medarbetare och med investerare,

20

handlar analytikernas arbete mycket om att vara ute p fretagen och samla in information,

och ven att ha en god kontakt med fretagets ledning. Regelbundna besk p fretagen, en

nra kontakt med fretagsledningen och ven tidigare erfarenheter r viktiga fr analytiker fr

att bttre frst informationen. Ett vletablerat ntverk leder till nrmare relationer med olika

individer och en snabbare tillgng till en relevant information. De aktrer som ocks r

viktiga fr en analytiker r investerare/placerare, som noggrant fljer analytikernas prognoser.

Enligt samtliga respondenter sker denna kommunikation antingen via telefonsamtal, e-mail

eller personliga mten. Investerare besker ofta en investmentbank fr att delta i olika

seminarier, frukostar, luncher eller bara fr att trffa sin analytiker. I personliga kontakter

med analytiker fr kunder enligt respondenterna den senast uppdaterade informationen med

synpunkter gllande ett investeringsobjekt. Kontakterna mellan analytiker och placerare r

enligt samtliga respondenter viktiga fr analysprocessen, dr interaktionen och deras

gemensamma arbete leder till utvecklingen av ett investeringsobjekt. Mlet med analytikernas

och placerarnas gemensamma arbete r att genomfra en aktieaffr, dr varje kp eller

frsljning av aktier innebr ett courtage (arvode) fr fondkommissionrsfirman, vilket i sin

tur gr stora placerare attraktiva fr mklarfirmorna och fr analytikerna.

Information Analytikern som skapare av ett investeringsobjekt Den information som analytiker anvnder sig av i genomfrandet av aktieanalyser omfattar

enligt samtliga respondenter mnga niver, allt frn beskrivningar av hndelser p den

finansiella marknaden, branschfrklaringar dvs. branschens trender och omstruktureringar till

information gllande olika fretag. Analytikernas arbete handlar mycket om att bearbeta och

vrdera denna information, utfra bolagsvrderingar och ven presentera resultatet av sitt

arbete p ett frsteligt stt. Bland mnga informationskllor dr media spelar en viktig roll,

r informationen frn bolagen den viktigaste och denna information anvnder analytikerna i

den fundamentala analysen av fretaget i skapandet av ett investeringsobjekt. Det finns

mycket information som sprider sig snabbt och den r tillgnglig fr alla aktrer p

marknaden, vilket enligt samtliga respondenter resulterar i att det blir svrt att hitta ngon ny

information som analytikern r ensam om. Det r viktigt fr analytiker att ha nra kontakter

med fretaget fr att vara frst med, att f en specifik information som inte har hunnit komma

ut p marknaden.

21

Denna information fr inte spridas offentligt, eftersom informationen pverkar aktiekursen.

Informationen frn fretagen som r konfidentiell fr analytikerna enbart anvnda fr att

skapa aktieanalyser. Enligt samtliga respondenter r analytikernas arbete ett detektivarbete,

dr huvudsyftet r att verstta informationen frn bolagen i siffror, fr att drefter kunna

gra prognoser. Den information som analytikerna samlar in frn fretagsledningen beskriver

analytiker J som en bra information, nr informationen kan uttryckas i siffror och anvndas

i vrderingsmodeller.

Att skapa en specifik kunskap om ett bolag och om den industrisektor som bolaget tillhr, r

en av analytikernas viktigaste arbetsuppgifter. Denna kunskap anvnder analytikerna fr att

skapa ett investeringsobjekt och i denna process r det viktigt fr analytikerna att ha en dialog

med professionella investerare, som ocks har en kunskap om det enskilda bolaget, vilket

frklaras av analytiker K.

Marknaden r en enda stor relation att frhlla sig till, dr man alltid mste prata med

den andra parten som r investerare. Drfr r det viktigt att ha en dialog med

professionella investerare som r experter p sina enskilda bolag.

Kommunikationen mellan analytiker och placerare initieras av nya hndelser och ny

information gllande ett fretag, eftersom nya hndelser ur fretagets perspektiv kan pverka

aktiepriserna. Fr samtliga respondenter r det viktigt att komma med en ny information fr

att bttre kunna fra en diskussion med placerarna, drfr r det intressant fr analytiker om

de kan f tag p unik information, som ingen annan har resonerat ver. P den offentliga

aktiemarknaden rder ett frbud att utnyttja konfidentiell information som skulle kunna

pverka aktiepriserna, men denna information kan verfras ven om individen inte utnyttjar

informationen fr sin egen del, vilket frklaras av analytiker R.

Vi har ven en annan frmn att vi analytiker har lttare jmfrt med den enskilda

institutionella frvaltaren att svara p frgan gllande, om en specifik information r

prissatt, dvs. om informationen redan har pverkat aktiepriset eller om informationen

inte r prissatt. Vi kan ge kunderna en vgledning.

Informationen frn analytikerna frs fram till de stora placerarna med hjlp av kundansvarig

personal och sljare p investmentbanken, dr sljarna dagligen pratar med alla strre kunder.

Enligt en av respondenterna har analytikerna dagligen ett morgonmte dr man gr igenom

den information som man har ftt fram om bolagen, vilket frtydligas av analytiker K p

fljande stt,

22

frst har vi ett svenskt morgonmte och sedan ett som r internationellt, dr vi har med

oss London, New York, Frankfurt och vriga nordiska lnder. Sedan ringer vi ut med

delar av den informationen till alla kunderna och allt beror p kundernas intresse och de

kan gra en av tv saker. De kan lsa analysen som de har ftt via mail eller hmta

informationen p hemsidan eller ocks genom telefonkontakt med analytiker.

Halva dagen fr en analytiker enligt respondenten J,

gr t till att frmedla informationen vidare. Fr att undvika subjektivitet finns det en

mjlighet att prata med flera analytiker, som har ansvar fr samma bolag.

Den information som analytikerna frmedlar tar placerarna inte emot direkt, eftersom

informationen mste anpassas till vad placerarna vill veta. Drfr frflyttas informationen

mellan analytikerna och placerarna, tills den anpassats till placerarnas/kunderna

frgestllning. Resultatet av denna process r att den information som gemensamt skapas av

analytiker och placerare leder fram till en aktieaffr.

Analytikerns roll som frsljare av investeringsrd och analyser

Analytikernas sljarbete krver en nra kontakt med bde placerare och fretagsledningen i de

analyserade bolagen. Fretagsledningen frser analytikerna med fretagsinformation och ven

underlttar i presentationen av analyser fr placerarna. Genom att det anordnas

marknadsdagar och olika trffar, s kallade roadshows kan sljanalytiker, representanter frn

fretag och placerare mtas och samtala med varandra. Avsikten med dessa mten r att

bolagschefer och fondkommissionrsfirmor presenterar sig p ett attraktivt stt infr sina

placerare, vilket i sin tur kan leda till en aktieaffr. Syftet med analytikernas kontakt med

placerarna r enligt respondenten R att frverkliga bankens affrsid, vilket frklaras p

fljande stt,

analytiker ska presentera aktieanalyser p ett stt som vcker placerarnas intresse och

motivation, som kan leda till att placeraren uppfattar investeringsrdet som tillrckligt

intressant och r villig att betala pengar fr rdet.

Analytiker F frklarar att,

vi tjnar pengar p att ge investeringsrd till placerarna, bde genom att ge aktierd

och genom bolagsanalyser och frmedla det vi vet om bolagen. Vi fr betalt fr vra

placeringsrd och analyser. Nr placerarna vl bestmmer sig fr att kpa eller slja

Aktier, s gr placerarna det via mklarna.

23

Syftet med vrt arbete r att ge investeringsrd som analytikerna fr betalt fr om det r

ett tillrckligt intressant rd.

Analytiker i sin roll som frsljare av investeringsrd frsker att hitta den bsta tidpunkten

fr att genomfra frsljning av aktier. Fr att genomfra aktieaffrer enligt samtliga

respondenter, presenterar analytiker sina aktieanalyser p ett stt som vertygar placeraren,

men ven lngvariga och goda kontakter mellan placerare och analytiker r viktiga fr

genomfrandet av aktieaffrer. Analytikernas arbete p investmentbanken utvrderas

beroende p antalet genomfrda analyser, trffskerhet av aktierekommendationer, antalet

kundkontakter och kundernas rangordning. Tre av de intervjuade respondenterna i

underskningen frklarar, att de viktigaste faktorerna r p vilket stt kunderna rangordnar

analytikernas prestation och ven vad deras verordnade tycker, vilket frklaras av

analytiker J,

en analytiker r mest befrmjad av kontakter med institutionella kunder, fr det r de

som i slutndan ger honom ett betyg och drmed kan han pverka sin ekonomiska

situation. Sm placerare ger inte samma genomslag.

De analytiker som rangordnas hgt p rankningslistor blir mer eftertraktade och har ven

strre frutsttningar fr att gra affrer med de institutionella placerarna. Syftet med

analytikernas frsljningsarbete r att uppn goda ekonomiska resultat fr fretaget, viket i

sin tur resulterar i att analytiker fr en hgre ln eller ocks belnas med bonus.

Institutioner Majoriteten av respondenternas kunder r de institutionella placerarna som har en stor

analyskompetens. Under olika mten mellan analytiker och placerare utvrderas och verfrs

information gllande olika investeringsobjekt. I sitt arbete r analytikerna tvungna att frhlla

sig till bde marknadens regelverk som omfattar lagar, freskrifter, branschrekommendationer

och ven etiska normer som gller p investmentbanken, vilket frklaras av analytiker F,

eftersom finansbranschen har vuxit under de senaste decennierna och pverkar alla

individer i hg utstrckning, r det viktigt med ett regelverk p myndighetsniv. Drfr

mste det finnas ett regelverk som bidrar till att upprtthlla allmnhetens frtroende.

Trots att analytikerna omfattas av ett strikt regelverk som de ska frhlla sig till i sitt arbete

kan det uppst vissa problem p finansmarknaden. Analytiker R anser att,

24

finansbranschen har ett ryktesproblem med de ftal individer som inte frstr att det

finns ett regelverk som klargr vilken information vi fr analysera och vilka slutsatser

man kan dra och drefter snabbt ge informationen till marknaden.

Analytiker K frklarar,

att det finns en mindre grupp av investerare med en specifik information och som

tenderar att tjna mer pengar.

Analytiker J menar,

att man inte ska ge ngon frdel till en otillbrlig person men samtidigt r det ett fritt

yrke, frutom det massiva regelverk om vad vi fr gra nr det gller analysarbetet som

r mer legalt reglerat.

Analytiker P pekar p,

att de professionella aktrerna kommer att kunna lgga vantarna p den specifika

informationen och dessa aktrer kommer alltid att ha ett frsprng.

Samtidigt frklarar analytiker F att,

det finns oerhrt klara regelverk nr det gller vilken information man fr anvnda i

analyser och ven regler fr information som vi inte fr anvnda dvs. insiderinformation.

Vi fr inte anvnda information till att kpa aktier sjlva.

Den myndighet som med std av lagarna utvar tillsyn ver aktrerna p finansmarknaden r

Finansinspektionen. Majoriteten av respondenterna har erhllit ett licensbevis som intygar att

analytikerna har en tillrcklig kunskap om aktiemarknaden, kunskap om risker p denna

marknad och en god etik. Licensieringen utges av fretaget SwedSec som str under tillsyn av

Finansinspektionen. Detta tillstndsbevis frpliktigar analytikerna att flja lagar, regler och

andra bestmmelser som gller deras arbete. Ett brott mot regelverket kan leda till att

analytiker antingen kan f en varning eller terkallelse av licens. Att frlora sin licens

upplever analytiker R som,

en svr situation, som leder till att man blir avstngd frn arbetet och ven utesluten

frn sin branschorganisation.

ven analytiker J anser att, en varning r knnbar och skapar en obehaglig knsla.

Analytiker F anser att mycket av licensieringen inte kan tillmpas p hans arbete och frklarar

ven att det pgr en utveckling av licensieringen, som kommer att bli nnu mer specialiserad

och anpassad till olika yrkesgrupper p finansmarknaden i framtiden. I underskningen har

det ven framkommit att fretagsledningen p samtliga banker utger dokument, som

innehller regler fr hur de anstllda ska upptrda.

25

Enligt samtliga respondenter har varje individ p banken ett ansvar, att knna till de lagar och

frordningar som r relevanta fr deras specifika arbete eller position. Respektive bank

anvnder sin egen policy, som r skapad fr att underltta och vgleda de anstllda i hur de

ska agera i olika situationer. De personer p banken som ansvarar fr att lagar, regleringar och

interna bestmmelser fljs, r antingen en avdelningschef eller en compliance officer. Till

deras arbetsuppgifter hr bland annat att se till att de anstllda p banken som arbetar med

aktiehandel, inte bryter mot regler som bland annat gller frbud mot att anvnda en

konfidentiell information, som nnu inte har kommit ut p marknaden. Missbruk av en

konfidentiell information leder till att banken r tvungen att rapportera hndelsen till

Finansinspektionen. Den lag som frbjuder att handla med vrdepapper fr en individ som har

tillgng till en information som inte r offentlig r insiderlagen. Frgor och information

gllande etik diskuteras av de anstllda p bankens veckomten och samtliga respondenter

upplever dessa mten och diskussioner som positiva, vilket respondent F frklarar med att

sga,

frgorna gllande etik ger en vgledning i arbetet, eftersom det leder till att man

undviker att gra fel. Utbildning och information r nog det viktigaste.

Analytiker J frklarar att,

vi kan diskutera saker som det var meningen att vi skulle gra, men som vi har missat

och frsker drefter att hitta en gemensam lsning.

Frgor gllande etikarbete uppfattas av samtliga respondenter som frgor som ger frtroende.

Enligt samtliga respondenter efterfrgas etik av bankens kunder, vilket resulterar i att de

anstllda r tvungna att ta hnsyn till de etiska frgorna fr att inte frlora kunder.

Analys Syftet med studien har varit att utifrn den nyinstitutionella teorin analysera p vilket stt

institutionella krav pverkar aktieanalytikernas arbete och beslut fr att organisationen ska

uppn legitimitet. Globaliseringsprocessen, digitaliseringen och den tekniska utvecklingen p

den finansiella marknaden har bidragit till ett snabbt och fritt informationsflde, som pverkar

individer, varor och dess priser p denna marknad. Avregleringen i lagstiftningen som har

skett p finansmarknaden har resulterat i en mindre detaljerad styrning och bidragit till en fri

konkurrens mellan aktrerna p marknaden.

26

Reformer och avregleringar har lett till uppkomsten av stora placeringsorganisationer, det vill

sga kapitalfrvaltare och ven bidragit till uppkomsten av flera finansiella produkter som r

mycket riskfyllda. En samverkan mellan de mnskliga faktorerna och de yttre faktorerna p

finansmarknaden har bidragit till fluktuationer p denna marknad. Fr att behlla

placerarna/kunderna och skapa frtroende hos individen p denna marknad, mste man

undvika de beteenden som leder till misstro och ifrgasttande.

Ntverk Flertalet aktrer p finansmarknaden r involverade vid skapandet av aktieanalyser. De

kontakter som r viktiga i utfrandet av analytikernas arbete, r kontakter med medarbetare p

investmentbanken, dr analytiker utfr sitt arbete individuellt men ven ingr i en strre grupp

av analytiker, som specialiserar sig p en specifik sektor. P investmentbanken samarbetar

analytikerna med bankens mklare och traders, vars arbetsuppgifter skiljer sig frn

analytikernas arbetsuppgifter. Frutom att analytiker gnar mycket tid t sitt arbete p

investmentbanken, handlar analytikernas arbete mycket om att vara ute p fretagen och

samla in information och ven ha goda kontakter med fretagets ledning. De aktrer som

ocks r viktiga fr analytikerna r institutionella placerare, som noggrant fljer analytikernas

prognoser och ofta besker investmentbanken fr att delta i olika seminarier, eller enbart fr

att trffa sin analytiker. Kommunikationen mellan analytiker och placerare r initierad av nya

hndelser p fretaget. Kontakterna mellan dessa aktrer r viktiga fr analysprocessen, dr

interaktionen mellan analytiker och placerare och deras gemensamma arbete leder till

utvecklingen av ett investeringsobjekt. Mlet med analytikernas och placerarnas

gemensamma arbete r att genomfra en aktieaffr, dr varje kp och frsljning av aktier

innebr ett arvode fr investmentbanken. Individens ekonomiska handlingar r inbddade i

personliga relationer, som enligt Granovetter (2011) har en strre pverkan p individen n

vad strukturen i ntverket har. Ett vletablerat ntverk leder till nrmare relationer med olika

individer och en snabbare tillgng till en relevant information.

Information Aktieanalytiker som skapare av ett investeringsobjekt Den information som analytiker anvnder sig av i genomfrandet av aktieanalyser omfattar

mnga niver, allt frn beskrivningar av hndelser p den finansiella marknaden,

branschfrklaringar till information gllande olika fretag. 27

Bland mnga informationskllor dr media och Internet spelar en viktig roll, r informationen

frn bolagen den viktigaste och denna information anvnder analytikerna i den fundamentala

analysen av fretaget, vilket i sin tur leder till skapandet av ett investeringsobjekt. Det r

viktigt fr analytiker att ha nra kontakter med fretaget fr att vara frst med att f en

specifik information, som inte har hunnit komma ut p marknaden. Denna information fr inte

spridas offentligt eftersom informationen pverkar aktiekursen.

Analytikernas arbete handlar mycket om att bearbeta och vrdera informationen frn

fretagen, utfra vrderingar av de analyserade fretagen och presentera resultatet av sitt

arbete p ett frsteligt stt. Den information som kommer frn fretagen som gller aktiens

framtida utveckling kan ofta vara otillrcklig och svrtolkad fr placerare. ven den oskra

ekonomiska framtiden gr enligt Zuckerman (1999) utvecklingen av aktier till ett

tolkningsprojekt. Analytikerna beskriver sitt arbete som ett detektivarbete, dr syftet r att

verstta informationen frn bolagen i siffror fr att drefter kunna gra aktieprognoser. Att

skapa en specifik kunskap om ett bolag och om den sektor som bolaget tillhr, r en av

analytikernas viktigaste arbetsuppgifter. Informationen frn analytikerna frs fram till

placerarna/kunderna med hjlp av kundansvarig personal. P den offentliga aktiemarknaden

rder ett frbud mot, att sprida och utnyttja konfidentiell information som skulle kunna

pverka aktiepriserna. Tillgngen till information r viktigt i skapandet av ett

investeringsobjekt och den information som skapas gemensamt av analytiker och placerare

leder fram till en aktieaffr.

Analytiker som frsljare av investeringsrd och analyser

Syftet med analytikernas kontakt med placerarna r att frverkliga bankens affrsid, som

frklarar att analytiker ska presentera aktieanalyser p ett stt som vcker placerarnas intresse

och motivation, som kan leda till att placeraren uppfattar investeringsrdet som tillrckligt

intressant och r villig att betala pengar fr rdet. Analytiker presenterar aktieanalyser p ett

stt som vertygar placeraren, dr lngvariga och goda kontakter mellan placerare och

analytiker ven r viktiga fr genomfrandet av aktieaffrer. Analytikers arbete p

investmentbanken utvrderas bde av deras verordnade och av placerarna/kunderna och

denna vrdering beror p antalet genomfrda analyser, trffskerhet av

aktierekommendationer, antalet kundkontakter och ven kundernas rangordning.

28

De analytiker som rangordnas hgt p rankningslistor r mer eftertraktade av placerarna,

vilket i sin tur kan leda till att analytikerna kan gra fler aktieaffrer med de institutionella

placerarna. Nr analytikerna uppnr goda ekonomiska resultat fr fretaget, resulterar det i

att de fr en hgre ln eller ocks belnas med bonus. Tillgngen till information har en stor

betydelse fr analytikernas arbete och ekonomiska incitament pverkar analytikernas beslut

och beteende.

Institutioner Utvecklingen p finansmarknaden under de senaste decennierna har pverkat alla individer p

denna marknad och den misstro eller brist p frtroende som har spridit sig p

finansmarknaden, har resulterat i att aktrerna p denna marknad strvar efter ett regelverk

som ska upprtthlla detta frtroende. Aktieanalytikerna omfattas av ett strikt regelverk

gllande sekretessbelagd information, som de ska ta hnsyn till i sitt arbete. Den information

som analytiker inte fr sprida och anvnda r bland annat insiderinformation. Trots att det

finns regelverk som frklarar p vilket stt analytikerna ska frhlla sig i sitt arbete, finns det

ett ftal individer som inte tar hnsyn till de regler som gller p aktiemarknaden. De lagar

som analytikerna ska ta hnsyn till kompletteras av freskrifter och allmnna rd som utges

av olika myndigheter och en av dem r Finansinspektionen. Ett licensbevis fr analytiker som

utges av fretaget SwedSec som samarbetar med Finansinspektionen, frpliktigar

analytikerna att flja lagar och regler. Ett brott mot regelverket kan leda till att analytikerna

antingen kan f en varning eller terkallelse av licens, vilket i sin tur kan leda till att individen

blir avstngd frn arbetet.

Fr att kunna bevara frtroendet fr banken och ven fr de individer som arbetar p denna

bank, r det viktigt fr en analytiker att flja bestmmelser. Anstllda p banken r tvungna

att knna till lagar och regler som r relevanta fr deras arbete och position och nr

individerna fljer rttsordningen frvntar de sig att organisationen ska uppn en legitimitet.

Enligt Weber (1983) betraktas freskrifter och bestmmelser som legitima, nr en legitim

myndighet har infrt freskrifterna. Uppfljningen av denna ordning bevakas av en grupp

aktrer, som kan tvinga individerna att leva efter regler och ven bestraffa brott mot

ordningen. De aktrer p banken som ansvarar fr, att lagar, regleringar och interna

bestmmelser fljs r antingen avdelningscheferna eller compliance officer.

29

Aktrernas arbetsuppgifter r bland annat att se till att de anstllda som arbetar med

aktiehandel p investmentbanken inte bryter mot regler, som gller frbud mot anvndandet

av konfidentiell information eller, att de handlar aktier i bolag som de sjlva analyserar.

Frgor och information gllande etik diskuteras av de anstllda p bankens veckomten och

ett arbete gllande etik ger frtroende fr bde investmentbanken och dess anstllda. Eftersom

etik efterfrgas av bankens kunder r det viktigt att alla anstllda ska ta hnsyn till

etikfrgorna fr att inte frlora kunder.

Diskussion Huvudsyftet med studien har varit att analysera p vilket stt institutionella krav pverkar

aktieanalytikernas arbete och beslut. Studien resulterade i en djupare kunskap och frstelse

av de faktorer som pverkar analytikernas rationella handlingar. I sitt handlande motiveras

analytikerna av sina intressen som innebr ett skapande och frsljning av aktieanalyser, dr

tillgngen till information och ven ekonomiska incitament pverkar analytikernas beslut.

Analytikernas handlingar pverkas ocks av relationer och normer, som uppkommer genom

social samverkan med individer som befinner sig i olika ntverk. Ntverk och sociala

relationer p den finansiella marknaden har betydelse fr fldet av information, och r ven

viktiga fr att denna marknad ska kunna existera. Enligt Weber (1983) r finansmarknaden

bde en psykologisk- och ekonomisk sfr i det sociala landskapet, dr varje sfr styrs av en

egen logik.

Utifrn den nyinstitutionella teorin och teoretikerna Meyer och Rowan (1977), styrs

organisationers tillgng till resurser av teknisk rationalitet eller av legitimitet, vilket i sin tur

beror p om organisationen tillhr det tekniska eller det institutionella fltet. I den

organisation som investmentbanken representerar, r det svrt att srkoppla den tekniska

krnan frn det institutionella fltet. Det finns delade uppfattningar om vilka delar i banken

som r mer eller mindre effektiva och delarna r snarare lst kopplade ntverk, dr

analytikerna r ett av ntverken. De andra ntverken utgrs av aktiemklare och traders och

dessa grupper skiljer sig frn varandra genom, att de har olika arbetsuppgifter, r organiserade

p olika stt och har olika krav. Investmentbanken bestr av lskopplade ntverk med aktrer

som interagerar med varandra och samverkan mellan individer, som befinner sig i olika

ntverk leder till uppkomsten av normer.

30

Individernas handlingar enligt teoretikern Homans (1950) motiveras av deras egna intressen,

men genom att aktrerna samverkar med andra aktrer inom ntverket pverkas de ocks av

de regler, normer och bestmmelser som rder i gruppen. De normer som styr analytikers

arbete p investmentbanken r framfrallt regler som analytikerna utformar sjlva i det

dagliga arbetet tillsammans med andra analytiker och med anstllda p banken. Dessa regler

kan glla dagliga morgonmten dr analytikerna analyserar inf