FUNDERINGAR V 47 - 2016

av ”Lasse-kurator”

21/11 Spara, kasta skänka eller sälja 22/11 Mitt godaste kaffe

23/11 Så illa blir det med Trump 24/11 Lilla Eva skadades i hemmet

25/11 Dela i stort och smått 26/11 Kramfolket 27/11 Om väntan

Fundering 21/11

Spara, kasta, skänka eller sälja ???

Igår skrev jag en liten fundering om motiv för att samla på saker och upplevelser. Detta

handlande ska inte förväxlas med oförmågan att göra sig av med grejer i allmänhet. Just detta

att ständigt lägga eller ställa undan har sin egen problematik och dynamik. Många kan säkert

känna igen sig i detta dilemma om att spara, kasta, skänka eller sälja. Jag ska direkt avslöja ,

att jag är helt kass på de tre sist nämnda handlingarna. Därför skjuter jag det framåt i tiden så

länge det går.

Sparandet av grejer man egentligen inte behöver längre vilar oftast på tanken att det kan

kanske komma till användning någon gång för någon. Ibland kan denna idé kryddas med ett

nostalgiskt fasthållande vid den ena eller andra saken. I ärlighetens namn blir det sedan så, att

det undanstoppade står där till ingen nytta. För oss betyder detta att vår vind är fylld av gamla

stolar, bord, hyllor, lampor, sängar och en rad andra uttjänta möbler. Detta då trots , att vi över

tid i samband med alla flyttar troligen gjort oss av med ett par bohag.

Till slut kommer ändå dagen då det är dags att ta tag i röran på vinden. Därmed står vi inför

det svåra valet om vad vi ska göra av med allt. I ett förhållande kan råda helt olika

uppfattningar i denna fråga. Därför blir det också ett fortsatt och egentligen onödigt sparande

av en del prylar. Helt klart ska det säkert ändå bli konsensus om att vissa saker bör kastas.

Enda hindret för den åtgärden är eventuella transportsvårigheter till tippen, men det bör vara

planerat före storrensningen.

Sedan ställs vi inför ett nytt val. Detta gäller den grupp saker som antingen kan skänkas bort

eller säljas på nätet eller vid någon kommande loppis. Det vi nu talar om är alltså fullt

användbara grejer som faktiskt både har ett hyfsat värde och säkert även en kund någonstans

där ute. Vårt val har hittills varit den för känslan enklaste och bästa lösningen. Detta innebär

att många grejer skänks bort till välgörande ändamål. I vårt fall brukar det bli Emmaus eller

Röda korset. Det känns bra och blir många grejer så hämtar de. Smidigt således.

Den rensning som väntar till våren kommer nog ändå att innehålla en del försäljning. Troligen

blir det så, att en del möbler läggs ut på nätet, Tradera eller Blocket. För oss kommer detta i så

fall att vara första gången vi säljer annat än hushållsmaskiner den vägen.

Det hela ska hur som helst bli intressant. Ja, i nästan lika intressant som att se ifall vi

verkligen klarar av att skiljas från dessa materiella ting. När det verkligen kommer till ett

avgörande blir det alltid knepigt. Ja, betydligt svårare än det är att tala eller skriva om den här

nödvändiga rensningsprocessen.

Fundering 22/11

Mitt godaste kaffe Totalt är importerar Sverige runt 85 000 ton kaffe om året och allra mest kommer bönorna

från Brasilien. Av denna kaffeflod sörplar varje person i genomsnitt i sig 150 liter kaffe per

år. Med vår konsumtion är vi med i toppen bland kaffedrickarfolken i världen. Detta borde

leda till ett större ansvarstagande vad gäller kollen på hur kaffet producerats dvs om det är

rättvisemärkt eller inte. Det kaffe, som inte har sådan märkning, borde varje importör,

kaffesäljare, café och drickare undvika. Detta därför att annars gynnas rovdrift på människor

och natur. Och det vill vi väl inte, eller hur? Tja, kollar vi i butiker och caféer är det dåligt

med ansvarstagandet.. Flera stora livsmedelskedjor för inte sådant, det gäller tex Willys, Netto

och Lidl och en hel del ICA butiker.

Inte heller alla caféer och andra som säljer kaffe i muggar och koppar bryr sig om rättvisemärt

kaffe. Pengar finns att tjäna och då spelar det tydligen ingen roll hur kaffebönorna

producerats. Bedrövligt, men med lite mer vakna konsumenter skulle det kunna bli ändring.

Så kära vänner, nästa gång ni är kaffesugna begär och köp rättvisemärkt kaffe

Mitt rättspatos i frågan är inte särskilt gammalt. Mitt kaffedrickande blev rättvist för några år

sedan och först sedan jag fått upp ögonen för problemet. Mest blir det numera bönor från

Arvid Nordqvist som vi maler och njuter av. Max ett par koppar om dagen i hemmet blir det

väl. Gott och lagom tycker jag

Att dricka kaffe på lokal nu för tiden är både trevligt men dyrt. Vinsten per kopp torde vara

rikligt tilltagen när ett kg kaffe kostar 50-60kr i affär och en kopp på ett cafe kan dunka iväg

upp i 30-40kr! Hur som helst, mängder av olika typer finns att välja mellan. Det är Espresso,

Americano. Latte, Cappuccino och en hel drös till. Det är också möjligt att få en vanlig kopp

svart eller ”svenskt kaffe” som en del säger.

Är då kaffet gott på café ? Jodå, det kan så vara, men för min del kan det aldrig bli det godaste

jag druckit. Detta därför att kaffe och miljön det dricks i hänger ihop.Vad gäller detta kan jag

meddela att den bästa drickmiljön kan aldrig det mysigaste eller flottaste cafét ordna. Den

finns bara ute i naturen.

Jag menar då inte termoskaffe även om också det en tidig vårmorgon kan slå det mesta. Nej,

jag tänker på en vädermässigt hyfsad morgon vilken som helst. Det kan vara vid jakt, fiske

eller bara en vanlig skogspromenad eller skidtur. Att då göra upp en säker eld och över den

hänga en rejäl kaffepanna, fylld med vatten och kokmalet är i sig en fantastisk stund. Den

smak och arom det kaffet sen får är en helt oslagbar njutning. Om det dessutom är kokt av

rättvisemärkt kaffe och om det finns en grov ostmacka till så blir allt mer än perfekt. Testa

någon gång får ni se. Kopp på er alla...

Fundering 23/11

Så illa blir det med Trump I januari tillträder Donald Trump som USA:s president. Det har sagts och tyckts mycket om

vad han vill, kan och tänker göra. Från en del håll hyses den fåfänga förhoppningen att

han ska backa på det mesta. Det enda som är säkert med detta är, att denna naiva tanke är

fel och vilar på någon slags märklig tro att det ”underbara” USA kommer att korrigera de

trumpska stolligheterna. Det är faktiskt så, att om Trump så bara genomför en handfull av

sina vallöften så blir det ändå riktigt illa. Naturligtvis drabbas det arbetande folket i USA

mest av detta, men även världen i övrigt kommer att bli otryggare. Jag har sett uttalanden

som, ”att nu ska vi inte måla fan på väggen och tro det värsta”. Nej, det ska vi inte, ”vi ska

måla Trump på väggen och inse att det värsta troligen kommer att hända” och på alla sätt

förbereda oss för detta och bekämpa det

För att verkligen förstå vad som är på väg gäller det att se hela vidden av den trumpska

politiken. Detta går bara att göra om man faktiskt läser vad Trump egentligen har lovat.

Gör det och se att det är långt mycket värre än bara Putinsamarbete, en mur mot Mexico,

kolkramande och abortmotstånd. Alla som läser Trumps löften lär förstå vad denne

högerpopulismens okrönte kejsare egentligen står för. Här är 76 av dessa löften.

1. Bygga en mur längs USA:s södra gräns som är högre än arenorna där han hållit sina valmöten, ”högre än

Kinesiska muren”.

2. Få Mexiko att betala för muren. Om Mexiko vägrar kommer USA att beslagta alla penningförsändelser från

illegala invandrares löner, skära ner på utlandsbistånd, dra in visum för mexikanska affärsmän och diplomater

och höja avgiften för visum, gränspasseringskort och hamnar. (Efter valet har Trump inte varit lika tydlig

med att Mexiko ska betala.) 3. "Om jag blir president kommer vi alla att säga ”God jul” igen."

4. Göra sig av med kunskapskraven i skolan, för att det är ”en katastrof” och en ”mycket dålig sak”. Trump säger

att han vill ge de lokala skoldistrikten mer kontroll och kan till och med lägga ner utbildningsdepartementet.

5. Miljöskyddsmyndigheten, The Environmental Protection Agency, kan också upplösas.

6. Göra sig av med Obamacare, sjukvårdsreformen, och ersätta med något ”toppen” som är ”så mycket bättre, så

mycket bättre, så mycket bättre” (ett vallöfte han backade något ifrån bara dagar efter valet).

7. Riva murar av regelverk som styr sjukförsäkring mellan staterna, och göra åtgärdsplaner på en nationell nivå i

stället för på regional nivå.

8. Rusta upp landets åldrande infrastruktur – speciellt broar och flygplatser "som ser ut som om de hörde hemma

i ett u-land" – för en tredjedel av vad USA betalar i dag för liknande projekt.

9. Bevara Medicare (offentligt sjukförsäkringssystem för dem över 65 år), Medicaid (statligt behovsprövat

sjukvårdsprogram till stöd för fattiga och låginkomsttagare) och pensionssystemet utan att skära i förmånerna.

10. Stoppa bidragen till Planned Parenthood (som arbetar med sex och samlevnad, preventivmedel och abort).

11. ”Jag kommer att ta hand om kvinnor och ha den största respekt för kvinnor. Jag värnar om kvinnor och jag

kommer att tand hand om kvinnor.”

12. Trump lovar att använda termen ”radikal islamsk terrorism” frekvent.

13. Förbjuda de flesta utländska muslimer från att komma in i USA ”tills vårt lands företrädare kan räkna ut vad

som händer”. Han kan tänka sig undantag för affärsmän, idrottare och andra som har ”giltiga” skäl.

14. Stänga gränserna för syriska flyktingar och sparka ut alla som redan lever i USA.

15. Införa tung övervakning av moskéer i USA. Han kan även tänka sig att stänga en del moskéer.

16. Upprätta en databas över syriska flyktingar. Trump har inte avfärdat att sätta upp en databas över muslimer i

USA.

17. Aldrig ha semester under tiden som president.

18. Åtala Hillary Clinton för att hon använt en privat epost när hon var utrikesminister. (Nu säger han: ”Det är

inte något som jag har tänkt så mycket på”.) 19. Göra medicinsk marijuana tillgängligt till en stor del patienter och tillåta stater att bestämma om de vill tillåta

drogen fullt ut eller inte.

20. Sluta använda pengar till upptäckter i rymden tills USA kan fixa sina egna ”hål”. Uppmuntra privata

rymdföretag att expandera.

21. Välja Högsta domstolens justitieråd som är ”riktigt bra juridiskt lärda”. (I en CBS-intervju sa han att

domarna ska vara för begränsningar i aborträtten och försvara rätten att bära vapen.) 22. Se till att delstaten Iowa fortsätter att vara värd för USA:s första primärval.

23. Stärka militären så att den är ”så stor och stark och mäktig” att ”ingen bråkar med oss”.

24. Vara oförutsägbar. ”Ingen kan röra oss, eftersom jag är så oförutsägbar.”

25. Låta Ryssland ta hand om IS i Syrien och/eller samarbeta med ryske presidenten Vladimir Putin för att

förinta gemensamma fiender.

26. ”Bomba skiten ur IS.” Han vill även bomba de oljefält som kontrolleras av IS, lägga beslag på oljan och ge

vinsten till skadade krigsveteraner.”

27. "Ställ in siktet på terroristers släktingar och döda dem."

28. Stänga delar av internet så att IS-terrorister inte kan använda det för att rekrytera amerikanska barn.

29. Återinföra skendränkningar som förhörsteknik. Han är till och med villig att även använda förhörstekniker

som går ännu längre. Även om de metoderna inte fungerar, ”förtjänar de det i alla fall, för det de gör.” (Trump

har nu tvärvänt, enligt rublikanska politiker var det bara ”kampanjprat”) 30. Låta amerikansk militär stanna i Afghanistan eftersom det är en sådan ”röra”. Skydda Israel och utöka den

militära närvaron i Öst- och Sydkinesiska havet.

31. Hitta en utväg i klausulen i överenskommelsen med Iran och förhandla sedan saken ”från början”.

32. ”Jag lovar att jag aldrig kommer att ställa upp i en cykeltävling. Det kan jag säga dig.” (Apropå att den

nuvarande inrikesministern John F Kerry skadades när han cyklade mitt under förhandlingarna med Iran.)

33. Trump har lovat att inte tilltala Irans ledare med titel. ”Jag garanterar dig att jag aldrig kommer att kalla

honom Högste ledaren (Supreme Leader). Jag kommer att säga: Hej, baby, hur är läget?"

34. "Förhandla för frisläppandet av alla amerikanska fångar som sitter fängslade i Iran innan jag tillträder."

35. Motsätta sig mord på journalister: ”Jag hatar en del av dessa människor, men jag skulle aldrig döda dem.”

36. Hitta mäktiga generaler – som den näste general Patton eller general MacArthur – och se till att de inte deltar

i nyhetsprogram i tv. ”Jag vill inte att mina generaler ska bli intervjuade. Jag vill att mina generaler ska banka

skiten...”

37. Släpp den där ”grisiga, ruttna förrädaren” Bowe Bergdahl (amerikansk soldat som satt fem år i fångenskap

hos Talibanerna) från ett plan över ett öde Afghanistan utan fallskärm.

38. Avskeda ”de korrupta och inkompetenta” US Department of Veterans Affairs (som tar hand om sjukvård och

förmåner för veteraner och deras familjer) och göra om från grunden.

39. Storsatsa på att hjälpa krigsveteraner tillbaka till ett civilt liv. Veteraner som söker jobb vid en veteranklinik

ska ha fem poäng tillagda i deras kvalificeringsbetyg.

40. Ta tillbaka jobben från Kina, Mexiko, Japan och andra länder.

41. ”Jag kommer att bli det störste jobbpresidenten som Gud skapat.” Trump lovar att städer som Reno i Nevada

kommer att ”bli en stor fet vacker förmånstagare” av alla dessa nya jobb.

42. Studenterna vid Wofford College i South Carolina kommer alla att ha jobb efter examen (sa Trump när han

besökte staden under valrörelsen).

43. Utmana Kinas ställning i världen genom att deklarera att landet är valutamanipulatör, anta en

”nolltoleranspolicy av idéstöld och tvång att överföra teknik” och slå ner på Kinas ”slappa arbetskraft och

miljöstandard”.

44. I stället för att bjuda Kinas president Xi Jinping på någon flott officiell middag vill Trump bjuda honom på

en hamburgare och säga "att det är dags att börja jobba nu".

45. Slopa frihandelsavtalen och ersätta dem med "rättvisa avtal". Trump vill "samla de smartaste förhandlarna"

och låta dem omförhandla USA:s samtliga handelsavtal med andra länder.

46. Trump har lovat göra den stormrike och hårdföre finansmannen Carl Icahn ansvarig för handelsavtalen med

Kina och Japan. Och så vill ersätta den nuvarande Tokyoambassadören Caroline Kennedy med en "hårding".

47. Stoppa biltillverkaren Fords planer att bygga en jättefabrik i Mexiko genom att säga till bolagets vd att

bilarna från fabriken kommer att belägga med 35 procents skatt när de importeras in till USA.

48. Tvinga kaktillverkaren Nabisco att börja tillverka de populära chokladkexen Oreos i USA igen. Och tvinga

datorjätten Apple att flytta hem tillverkningen av sina "jävla datorer" från Kina.

49. Belägga en mängd importerade varor med höga skatter. Trump har nämnt flera tänkbara skattesatser: 32, 34

och 35 procent.

50. Få USA:s ekonomi att växa med minst 6 procent.

51. Minska USA:s gigantiska statsskuld genom att "eliminera slöseriet, fusket och missbruket inom

statsapparaten, avsluta överflödiga program och utveckla ekomin så den ger mer skatteintäkter".

52. Minska statsbudgeten genom att "helt enkelt omförhandla avtalen".

53. Avskaffa "Dodd-Frank Act" (den skyddslagstiftning som infördes under Obamas tid efter finanskrisen).

Lagen har kritiserats av finansmarknaden eftersom den anses vara alltför begränsande.

54. Förenkla skattesystemet och minska antalet skatteklasser från sju till fyra. Trump vill att den högsta

skattesatsen för privatpersoner ska vara 25 procent. Samtidigt vill han sänka bolagskatten till 15 procent.

55. Sänka skatterna. Ensamstående personer med inkomster under 230 000 kronor om året ska slippa betala

skatt. Detsamma gäller par med en gemensam inkomst under 560 000 kronor.

56. "Amerikaner ska ha råd att spela golf även i fortsättningen." (Donald Trump äger 17 golfbanor runt om i

världen, bland annat i Westhester i New York, där Bill Clinton var medlem ända fram till i våras.)

57. Skatteamnesti. Triump vill ge alla företag med stora tillgångar utomlands en tidsbegränsad möjlighet att

flytta hem sina tillgångar med en kraftigt reducerad skatt på 10 procent.

58. Rensa upp i skattelagstiftningen och göra det svårare för företagen att ägna sig åt avancerad skatteplanering.

Samtidigt vill han att privatpersoner även i fortsättningen ska ha rätt att göra ränteavdrag och avdrag för

donationer till välgörande ändamål.

59. På sin första dag som president har han lovat avskaffa de vapenfria zonerna på skolor och militärbaser.

60. Använda "sunt förnuft" för att åtgärda med problemen inom psyksjukvården och förhindra fler

masskjutningar. Han vill beväpna fler "bra killar" (good guys) som kan bekämpa "dårarna" (the sickos). Han vill

vidare förbjuda vissa typer av vapen och tidningar så att "bra, hederliga människor" kan få äga de vapen de vill

ha.

61. Skärpta straff våldsbrott med vapen: Minst fem års fängelse utan möjlighet till villkorligt eller avkortat straff.

62. Skärpa personkontrollerna vid vapenköp genom att se till att registren är uppdaterade med aktuella utdrag ur

straffregister och sjukjournaler.

63. Göra tillstånd att bära dolda vapen giltiga i samtliga 50 stater.

64. Skriva på verkställighetsorder för alla som väntar på dödsstraff för polismord.

65. Anslå mer pengar till polisutbildning.

66. Anslå mer pengar till behandling av drogmissbrukare.

67. Stoppa invandring och sätta stopp för de 31 så kallade fristäder där myndigheterna har som policy att inte

fråga efter uppehållstillstånd och där papperslösa personer kan visas utan risk att gripas. Enligt Trump har de här

städerna blivit "frizoner för kriminella".

68. Deportera de uppskattningsvis elva miljoner människor som olovligen uppehåller sig i USA.

69. Trefaldiga antalet tull- och immigrationstjänstemän.

70. Fortsätta ge tillfälliga arbetstillstånd till utländska medborgare eftersom "de är de enda som är beredda att

plocka våra druvor".

71. Upphäva territorialprincipen, alltså den rättsliga princip som innebär att man blir medborgare i det land man

föds i. (I Sverige och många andra länder tillämpas istället principen att föräldrarnas medborgarskap är

avgörande.)

72. Fortsätta säga sånt som inte är politiskt korrekt, eftersom "USA inte längre har tid med politisk korrekthet".

73. Hela Trumps valkampanj har byggt på löftet att göra USA fantastiskt och starkt igen.

74. Trump själv har lovat vara "som en hejaklacksledare för hela landet" och se till att höja stämningen bland alla

amerikaner.

75. Återskapa den amerikanska drömmen, alltså bilden av ett land där alla har en chans att lyckas och förverkliga

sig själva.

76. Se till att USA börjar vinna igen. "Vi ska vinna seger efter seger efter seger. Till slut kommer ni att be mig:

Snälla herr president, låt oss förlora någon gång i alla fall. Vi klarar inte mer."

Ja, precis! Det var faktiskt en politik med det här innehållet som det amerikanska väljarna

röstade för när Trump vann. Det är den politiken dessa miljoner nu vill få förverkligad.

Det verkar helt obegripligt för många, men är ändå den grymma sanningen. Så rusta er väl

alla demokrater, humanister och internationalister för i januari kommer den

högerpopulistiska tokstormen från USA att börja blåsa.

Not De 76 vallöftena har listats av Washington Post och översatts och publicerats av Aftonbladet

Fundering 24/11

Lilla Eva skadade sig hemma Varje år skadar sig över 140 000 människor i hemmen så svårt att de behöver läkarvård. Detta är

dubbelt så många personskador som i trafiken. Det är kanske inte en så bra jämförelse av farligheten

eftersom alla befinner sig en stor del av sin tid hemma medan vistelsen i trafiken rör betydligt färre

tillfällen och under kortare tid. Oavsett detta så är ändå det trygga hemmet en farlig plats att vara på

om man inte är försiktig. En stor riskgrupp är förstås de som är 65+ och totalt är det hela 50 000

seniorer som behöver läggas in för hemmaskador varje år. Allra vanligast är att de ramlar och bryter

någon arm, ben eller får höftfraktur.

En ännu större grupp, som lever riktigt farligt i hemmet, är barnen. Omkring 60 000 barn skadas

hemma varje år. För dem under 4 år är det vanligast med brännskador av skållheta drycker eller heta

apparater, fallskador, förgiftning, skador av elektricitet och sväljskador. Även de något äldre barnen

drabbas av dessa skador men för dem är olika frakturer vanligare. Det gäller alltså, att vara riktigt

uppmärksam, så att inte barn eller barnbarn råkar illa ut där hemma. Särskilt viktigt är det att hålla koll

när barnen är i köket.

Även om vi är försiktiga och uppmärksamma kan det bara på ett ögonblick hända stora tråkigheter.

Den lilla Eva var en av dem som skadades av hemmets faror, inte bara en gång utan vid två tillfällen.

Eva skulle snart fylla fyra år och hon älskade att vara med sin mamma i köket. När hon fick hjälpa till

att baka var det som allra roligast. Tillsammans med mamma i det varma och rymliga köket kände

hon trygghet och med detta följde också nyfikenhet. Hon ville liksom göra som sin mamma i allt.

Detta var förstås spännande, men också väldigt farligt.

En morgon var olyckan framme. Lilla Eva ville hjälpa till och på spisen stod en kastrull med het

mannagrynsgröt. När hon tog tag i handtaget orkade hon inte hålla kastrullen. Denna tippade ned från

spisen och den lilla flickan fick den skållheta och klibbiga gröten över sig. Högra kinden och hela

högerarmen var helt nedsmetad av het gröt. Den rådiga mamman, som bara tittat bort någon sekund,

tog direkt tag i sin tös, lyfte upp henne på diskbänken, satte på kallvattnet för fullt och spolade bort allt

det heta och klibbiga. Länge fick den gallskrikande lilla tösen sitta där medan det kalla vattnet

sprutade på henne.

Den beställda taxin kom efter en halvtimma. Sedan bar det iväg mot Värnamo och sjukhuset drygt sex

mil bort. På vägen dit låg den svårt brännskadade lilla flickan insvept i våtkalla handdukar och en filt i

mammans knä. Smärtan var säkert olidligt för det lilla livet.

Väl framme vid sjukhuset och på väg upp för en trappa in till akuten kunde olyckan varit framme igen.

Där trampande mamman olyckligt på den filt hon bar Eva i. Båda stupade framåt, mamman slog sig

illa, men flickan klarade sig tack och lov utan ytterligare skador. Sen blev det snabb behandling och

inläggning. Den lilla Eva blev tvungen att stanna kvar på sjukhuset. Ingen mamma eller någon annan

närstående fanns som tröstade. Smärtan av brännskadan och rädslan av att vara borta var svår. Veckan

på sjukhuset var därför full av gråt och kändes som en evighet.

Som vuxen minns inte Eva så mycket av händelsen utöver det som mamman och syskon berättat. Av

detta brukade hon alltid nämna, att hon hämtats av sin stora syster på sjukhuset och att hon då fick ett

par fina röda skor. Dessutom brukar hon tillägga, att det tog en tid innan hon förlåtit sin mamma för att

ha lämnat henne ensam. Några särskilt synliga men av olyckan fick hon inte och det var förstås

mycket den kloka mammans förtjänst.

Det dröjde sedan bara till sexårsåldern när olyckan åter var framme och den lilla Eva skadade sig illa

igen. På gården fanns en stor ardennerhingst vid namn Pix. När pappan en kväll skulle ta in hästen

ville förstås Eva som vanligt rida en liten bit. Pappan satte upp henne på den breda ryggen nära en och

en halv meter upp och Eva tog tag i manen såsom hon lärt sig. Sakta började pappan leda hästen mot

stallet. Pix råkade då gå emot elstängslet och av stöten gör han ett kraftigt ryck åt sidan. Eva tappar

greppet om manen och faller med huvudet före rakt ned på den steniga vägen. Blodet forsade från det

stora jacket i pannan.

Pappan, som inte tillhörde den pjåskiga typen, tröstade med att ”det var inte så farligt, det går över”.

Sedan rengjorde han såret med det klorvatten han annars använde för mjölkkrukorna och la därefter ett

litet bandage om huvudet. Mamman lät sig nöja med de åtgärder pappan vidtagit och flickan

stoppades i säng. När mamman på morgonen la om bandaget såg hon till sin förskräckelse att jacket på

Evas panna var alldeles för stort. Det behövde sys och med full fart körde pappan med hustru och

dotter de till Smålandsstenar och provinsialläkaren. Där blev det först lite förmaningar om att de

borde kommit direkt. Sedan syddes såret på Evas panna i ihop. Detta klarade hon som ” en riktigt

duktig flicka” och utan minsta gråt. Värre var det för mamman som behövde hjälpas av sjuksyster för

att inte svimma.

Inte heller av denna skada i hemmet fick Eva något särskilt och synligt men. Det lilla ärr, som sedan

dess synts på hennes panna, har snarare alltid gett henne en extra charm och utstrålning.

Det tycker i varje fall jag som fått lyckan att leva tillsammans med henne nästan hela livet.

Fundering 25/11

Att dela i stort och smått På Facebook och annorstädes på nätet finns en delningsfunktion. Ett klick på ordet och det

delade skickas vidare till andra användare. De flesta av oss har gjort detta och en del FB-

innehavare delar flera gånger per dag. Med detta talar delaren om att det handlar om något

som är värt att läsa eller se. Vällovligt syfte naturligtvis

Att dela i bemärkelsen dela med sig är dock inte långt ifrån bara en näthandling. Detta sker i

mycket mer angelägen grad i den fysiska världen. Varje stund på dygnet är det någon som

delar med sig av något. Oftast är det i de mest triviala sammanhang. Ibland innebär delandet

dock en gåva av det man själv innehar. Kanske är det pengar eller något annat. Detta sker

varje gång vi ger till något välgörande ändamål eller till någon behövande. De allra flesta gör

det av medkänsla och empati. Några kanske delar med sig för att i första hand må bra själva?

Bland alla världens olika och ständigt pågående delningar finns också vardagens delande. Det

är då inget märkvärdigt utan bara en handling i de mest skiftande relationer. Det kan vara ett

barn som delar med sig till kamrater av sitt lördagsgodis. Det kan vara en vuxen som ger bort

av sitt överflöd av frukt eller annan mat till en granne. Eller kan det vara någon helt annan

delning i vilket sammanhang som helst.

Det vardagliga delandet har vid sidan av, att vi delar med oss i solidaritet med

behövande, blivit en del av vår livsmelodi. Köper vi något som kan delas mellan oss så gör vi

det. Är vi sugna på pizza, semla eller något annat gott så blir det alltid köp av ett ex som

sedan delas rättvist mellan oss. Kommer det på tal att investera i något till hemmet så är

delning en självklarhet. Samma sak sker för många andra små inköp och utgifter. Med oss i

livet har därför alltid funnits tanken, att kan vi dela så gör vi det. Det mår vi och vårt

förhållande bra av så det kommer vi att fortsätta med.

Med säkerhet gör ni alla likadant. Tänk ändå, så mycket vi delar i vårt agerande och i mycket

annat. Det verkar som vi är mer lika än olika. En åsikt jag hoppas ni delar?

Fundering 26/11

Kramfolket I våras blev det med rätta ett riktigt ståhej när en miljöpartistisk politiker sade sig vägra att

hälsa genom att ta kvinnor i hand. Denna hållning visar, som på så mycket annat, avgrunderna

i vårt land vad gäller synen på förhållandet mellan män och kvinnor, kroppslig beröring

liksom sex och samlevnad. Tänk bara på bråddjupet mellan, att en man inte bör ta en kvinna i

hand och det myckna och vanliga hälsningskramandet. Det senare sker som bekant både

kvinnor emellan, mellan kvinnor och män och numera ofta även mellan män. I den

beröringsrädde handskakarvägrarens värld torde det ymniga kramandet rimligen upplevas

som direkt stötande eller rentav som farliga och lösaktiga sexuella närmanden.

De beröringsrädda männens hållning till relationen mellan män och kvinnor i allmänhet och

till sex och samlevnad i synnerhet är en tragisk medeltida kvarleva. Men låt de stackarna

hållas så länge beteendet sker på det privata planet. Skulle däremot en könsdiskriminerande

handskakningsvägran ske av myndighetsutövare och andra, som är skyldiga att följa en

modern och jämställd syn på könen, är det oacceptabelt. Då måste åtgärder vidtas som stävjar

beteendet. Hänvisningar till religion eller sedvänjor duger då inte.

Däremot bör det vara självklart, att ingen ska känna sig tvungen att delta i kramandet till

höger och vänster. Kramandet, som hälsningshandling vid möte eller avsked, har blivit allt

vanligare. Denna är dock ,,0i sanning lite mer komplicerad än att skaka tass. Detta beror

förstås på, att vid en kram kommer personerna ofelbart betydligt närmare varandra vilket av

den ena eller båda kan kännas både obekvämt och otrevligt. Därför torde det vara av viss

betydelse att kramandet sker på sätt som är acceptabelt och bekvämt för båda. På något sätt

verkar det därför finnas underförstått hur denna hälsning bör gå till. Det är nästan som regler

om ej skrivna sådana.

Först om själva utförandet. Här gäller det att båda bör vända sin högerkind till, inte för att

åstadkomma kindberöring utan för att inget missförstånd ska ske. Kramen ska dessutom till

sitt tryckande vara lätt och själva beröringen ska begränsas till en omfamning en bit ovanför

bröstkorgen. Området mellan bröstet/brösten och ned till och med skrevet är däremot en

fredad zon. Där ska i allmänhet ingen beröring alls ske. Undantag för detta kan bara tillåtas

när det handlar om älskanden och de riktigt nära vännerna. Sker det mellan andra kan det av

den ena upplevas som både obehagligt och som ett otillbörligt närmande. Till utförandets

känslighet gäller kramandets hårdhet och hur länge en kram får fortgå. En bra utgångspunkt

här torde vara endast ett lätt tryck eller ingen alls och att omfamningen endast varar en

halvsekund. För hårdare tryck och under en längre stund krävs nog att de kramande står

varandra mycket nära. Om inte så är fallet kan det lätt ske missuppfattningar och undranden

om hård- och långkramarens avsikter.

Så till frågan om vem/vilka som bör få en kram. Grundregel ett är förstås, att den som inte vill

kramas inte heller ska utsättas för detta. Här krävs lite finkänslighet och klokhet av den

kramsugne, Annars kan det nog vara lite flytande. En trygghetslinje kanske ändå dras av de

flesta. Denna är mellan å ena sidan vänner och välbekanta personer och å andra sidan flyktiga

bekantskaper och helt obekanta. Med de först nämnda är det bara att krama på medan det för

den senare gruppen endast gäller handskakning. Utöver den nämnda åtskillnaden är andra

gränsdragningar nog inte så vanliga längre. Ömsesidiga hälsnings- och avskedskramar kan

ske och sker numera mellan kramvilliga oavsett kön eller andra olikheter. En kramvägran,

som kan uppfattas som avståndstagande baserat på hudfärg, etnicitet, religion, sexuell

läggning eller annat ovidkommande är naturligtvis både vidrigt och klandervärt.

För min egen del tycker jag att kramandet, med de oskrivna regler jag noterat här, är både en

trevlig och välkommen avdramatisering av kroppslig beröring. Kramandet, när det sker i

” lagoma doser”, känns helt enkelt väldigt bra och jag ör glad att jag är en del av

”Kramfolket” Så, kram på er och hoppas ni får en kramgo lördag allesammans.

Fundering 27/11

Om vår väntan Idag är det första advent. Oavsett om en har kristen tro eller ej går det att uppskatta seden med

de fyra ljusen. De ger en mysig stämning och visst kan det vara lite speciellt att tända ett nytt

för varje vecka som går. Advent lär ju betyda stå något i stil med ”Herrens ankomst” något

som ju är förlagt till jul. Förr betydde veckorna före, att de troende fastade. Det är ju då inte

konstigt att man väntade på att få äta normalt igen och festa till det riktigt vid jul när herren

kom till världen. Så att advent blivit synonymt med väntan är lätt att förstå. Och väntan det

är minsann något vi alla känner till och gör ofta, mycket och under hela livet. När jag skriver

dessa rader ett par dar före första advent sitter jag tex och väntar på en bank. Jag drog kölapp

nr 76 när jag kom och då betjänades nr 59. Väntan blev lång, så mina funderingar om väntan

bubblade på en stund…..

Den stora banklokalen fungerar som vilken väntsal som helst. Det kunde likaväl ha varit en

dito sal på ett resecentrum eller ett sjukhus. Inredningen med väntsoffor liksom de ekande

ljuden från de väntande är de samma. Samma sak gäller det många sysslar med under

väntetiden dvs sitter böjda över mobilen. Just ordet sal talar ju om att det är högt till tak och

rymligt.

Detta då till skillnad från ett väntrum. Sådana har vi väl alla suttit i många gånger. Beroende

på vad vi väntat på har också pressen och nervositeten varit därefter. Läsning i de därstädes

alltid liggande veckotidningarna har då varit till föga hjälp. Har vi hört ljudet av en

tandläkarborr har detta inte varit direkt lugnande. Men det är klart, har väntan istället varit på

något positivt så har t.o.m. vänrummet känts trevligt

För av någon anledning heter det ju, att den som väntar på något gott väntar aldrig för

länge. Det må så vara, men för den som är liten torde väntan på något gott snarare alltid

upplevas som för lång. En annan sak är, att det är viktigt att tidigt träna sig på att vänta i

bemärkelsen kunna skjuta upp mottagandet av det goda.

Under varje lång väntan brukar det dras till med, att en går i väntans tider. I det begreppet

tycks ligga som en självklarhet, att det kommer att ta en mer eller mindre lagbunden tid innan

det efterlängtade inträffar. Det kan vara väntan på att vintern ska släppa greppet och våren och

dess blommor återkomma. Eller kan det vara väntan på barnets ankomst under den långa

graviditetstiden. I båda fallen vet alla att det måste ta sin tid. Det finns inte mycket att göra för

att påskynda naturens processer

Däremot finns det i vardagen ofta situationer där otåligheten och irritationen lätt tar över. Det

jag tänker på är våra återkommande telefonsamtal med myndigheter, banker, post, taxi och

andra företag. Efter diverse knappande hit och dit kommer till slut orden ”och väntetiden

beräknas till…”. Den tidsangivelse som sedan följer är sällan särskilt uppmuntrande. Detta

därför att det oftast är en alldeles för lång väntetid. I varje fall känns den för lång för det

ärende en har just den gången.

Telefonväntan är i allmänhet ett ensamgöra och tråkigt. Att däremot vänta tillsammans med

andra på något trevligt är snarare en positiv upplevelse fylld av förväntansfulla och glädjefulla

samtal. Sällan blir sådan väntan vare sig märklig eller absurdistisk. Detta då till skillnad från

Vladimirs och Estragons situation i skådespelet ”I väntan på Godot”. Här vet vare sig de

väntande eller publiken vad det egentligen är de väntar på. Precis det problemet ger också

detta lilla drama en förtätad och intressant stämning. Detta sker förstås bara om

skådespeleriet är bra, vilket banne mig inte alltid är fallet. När det är dåligt så inte är det

kunskap om Godot publiken väntar på utan att föreställningen ska ta slut.

Något som jag också hoppas ska ta slut om några månader är vinterrusket. Sedan kommer

den tid jag alltid både väntar och längtar efter. Då kommer den vackra svenska våren. Den

tid då Vårvindar friska åter smeker min kind. Härligt och alltid värt att vänta på.

Ha en trevlig adventsstund, alla ! Tillägg Det lilla poemet ”Vårens väntan” av Karin Boye

Går jag ej här rusig av rosendoft

-- ändå ha inga rosor kommit! -- Skälver ej allt höljt i gudomligt skir?

Hemliga löften dagrarna viska.

Fjärran ifrån nådde mig nyss en vind,

lätt som en återhållen andning,

fylld av en blyg bävande väntans doft.

Allt sedan dess ett under jag anar.

Intet jag vet -- går som i fjärran land, går som i dröm, i dröm om rosor.

Allt är som förr -- likväl är allt förbytt.

Sällsamma gåtfullhet över tingen!