Fyren nr 1 2009

FYREN | 1

Våren 2009

Församlingsblad för de fyra församlingarna i Arvika pastoratÅrgång 9 - Nummer1

2 | FYREN

Låt oss hälsa varandra glad påsk

Vi skall snart fi ra påsk. Fjädrar, påskris och ägg görs i ordning på vanligt vis och genom stadens gator promenerar snart människor på sin äggpromenad. Eftersom jag inte är Arvikabo sedan födseln har jag alltid fascinerats av hur lite långfredag och påsk slår igenom i helgfi randet här i Arvika. Julens tradition är stark, men inte påskens. Och ändå hälsar vi varandra med orden ”Glad påsk”. Kanske menar vi det också …

Ledare: Den här fastetiden liknar ingen annan på många årtionden. ”Se, vi går upp till Jerusalem, till frälsarens kors och pina”, aldrig har väl dessa toner i moll så väl passat in i den tid vi lever i. Många har redan påbörjat sin lidandesvandring och sitt passionsdrama. Kanske rör det oss själva eller någon i vår närhet.

Tro på framtiden

Det ligger i den kristna tron att se framåt. Det var det som lärjung-arna hade så svårt med. ”inte skall väl detta hända dig, Herre?”, ”Välj

en lättare väg!”. Det hade ju gått så bra för Jesusrörelsen var Mästaren än gick fram och nu talade han om lidande och död.

Men Jesus sa: ”Den som bara vill bevara sitt liv, kommer att mista det men den som är beredd att ge sitt liv kommer att fi nna det”. Det ligger i sakens natur att vi alla vill bevara det som en gång har erövrats. Att frivilligt ge upp för att fi nna något okänt kräver stort mått av tro. Tro på framtiden, tro på möjligheten, tro på att saker kan faktiskt bli bättre än förrut.

Jesus var startpunkten

Hade inte Jesus gått lidandesvägen hade det inte blivit något nytt. Det är tänkvärt. Då hade hela Jesusrörelsen förblivit en inomjudisk sekt, som se-dan skulle dött ut för länge sedan. Men ur död föddes något nytt. Jesus uppståndelse var startpunkten inte slutpunkten.

Hälsar vi varandra med ”Glad Påsk” betyder det att vi har kvar tron på att efter vinter kommer vår, att efter död kommer liv, att efter kris kom-

Fyren utges av Arvika Västra, Arvika Östra, Nyoch Älgå församlingar.

Box 111, 671 23 ArvikaCisterngatan 25-270570-72 82 [email protected]

Vik. redaktör:

David [email protected]

Bildredaktör:

Hans [email protected]

Ansvarig utgivare:

Valter [email protected]

Fyres ges ut i en upplaga på 10 500 och delas utav Posten till alla hushåll i Arvika pastorat.

Fyren trycks hos City Tryck i Karlstad AB(Miljömärkt trycksak, licensnummer 341 144).

Omslagsbild:

Tulpaner, Hans Gustavsson

Foton (där inget annat anges):

Hans Gustavsson

Illustrationer (där inget annat anges):

Susanne Engman/IKON

Nästa nummer av Fyren utkommer omkring den1 juni. Manusstopp är den 17 april.

Foto: Henric Wallby

mer möjlighet. Biologer brukar säga att på lång sikt behöver det vara en skogsbrand då och då. Den biolo-giska mångfalden behöver en slags injektion då och då. Kanske är det en världsbrand vi ser just nu med möjligheter inbyggda.

Bärs vi av hoppet då skall vi hälsa på varandra, se varandra i ögonen och med eftertryck önska varandra ”Glad Påsk”.

Valter FryxeliusKyrkoherde

www.svenskakyrkan.se/vatten

FYREN | 3

Nya medarbetare att lära känna!

Nytt år och nya tag brukar det heta. I detta nummer stämmer det riktigt bra då det sedan förra numret hun-nit hända en del på personalfronten i Arvika Pastorat. Fyrens redaktion har här nöjet att presentera tre nya medarbetare lite närmare; en kantor och två komministrar.

Viktoria Klint

Viktoria är 22 år och kommer ur-sprungligen från Tranås i Småland. I Värmland hamnade hon när hon påbörjade sina studier till kantor på Geijerskolan. Parallellt med studier-na har Viktoria även hunnit med att spela piano i musikaluppsättningar på både värmlandsteatern och Säff-leoperan. Vid årsskiftet blev hon dock färdig kantor och tjänstgör nu i Arvika Västra och Arvika Östra församlingar.

Här i Arvika kommer Viktoria att spela på gudstjänster och förätt-ningar, men kommer inte att leda några körer. Däremot gör hon det i Karlstad där blandkören DaCapo har henne som körledare. Förutom

musiken har Viktoria även ett stort fi lmintresse. Viktoria efterträder Karin Andersson som biträdande musiker i innerstaden. Karin An-dersson har dock kvar gospelkören SingOut.

Anna Westerholm

Anna är för många Arvikabor ett känt ansikte då hon så sent som 2007-2008 arbetade i pastoratet som pastorsadjunkt under sitt för-sta år som nyprästvigd. När tjäns-ten som komminister i Arvika Väs-tra församling utlystes så sökte sig Anna åter till Arvika. Anna är känd som en mycket duktig volkalist och efterfrågad i många sammanhang.

Ragnhild Johansson

Ragnhild Johansson är för många i stiftet känd för den pågående intro-duktionen av ”Hela världen”, Svens-ka kyrkans Internationella arbete som hon lett under ett halvår. För andra är hon mer känd som präst i Norrstrands församling, där hon bl a haft konfi rmander med inriktning miljö- och rättvisefrågor. Intresset

för internationellt arbete startade redan i söndagsskolan i Grava, där man samlade in pengar till det som då var Lutherhjälpen och gick faste-marscher.

Ragnhild arbetade tidigare som in-ternationell sekreterare åt centerns ungdomsförbund. I Namibia fi ck hon möjlighet att starta ett ungdomspro-jekt med inriktning på jordbruk och skolgång. Ragnhild har många saker igång samtidigt och parallellt med sitt arbete som präst har hon även hunnit med att sitta en mandatpe-riod i kyrkomötet. Ragnhild brinner dessutom mycket för konfi rmand-arbete och gudstjänstutveckling. Ragnhild påbörjar sin tjänstgöring i Ny församling i början av maj.

Alla tre tillträder sina tjänster under vintern/våren 2009. Du hittar deras kontaktinformation längre bak i tid-ningen. Fyrens redaktion passar på att välkomna alla tre till Arvika Pas-torat!

David Fryxelius

Ragnhild Johansson

Präst

Huvudansvar förNy församling.

Anna Westerholm

Präst

Huvudansvar förArvika Västra församling.

Viktoria Klint

Kantor

Tjänstgör i Arvika Västra och Arvika Östraförsamlingar.

Foto

: Ate

ljé 1

3

Foto

: Ker

sti L

undi

n

Välkomna till Arvika Pastorat!

4 | FYREN

Vad är bikt?

När vi hör ordet bikt, går kanske våra tankar till den romerska ka-tolska kyrkan och till biktstolen. I kyrkorna i Rom kan man se männis-kor söka sig till biktstolarna för att få bekänna sina synder och lägga av tunga bördor och att prästen på Jesu Kristi uppdrag får ge den som går till bikt syndernas förlåtelse.

Fyren förklarar bikt: Bikten fi nns även i Svenska kyrkan. Det är kan-ske inte så många som tänker på det och inte är det så många som söker upp prästen för att få bikta sig, men en och annan gör det. Det är nog fl er som har upptäckt biktens möjlighet än vi oftast tror.

Förlåtelsen är central

Martin Luther både älskade och betonade bikten och uppmuntrade människor att praktisera den. Det som Luther vände sig mot var kravet att räkna upp alla synder. Det som är väsentligt enligt Luther, det är att den som biktar sig bekänner det som han eller hon kommer ihåg och inte medvetet döljer något. Det som var det centrala i bikten för Luther, det var förlåtelsen.

Den som vill få bikta sig, söker upp en präst och gör upp om tid, när man ska träffas, och plats. Platsen bör vara ett avgränsat rum, där man inte blir sedd och där inte hel-ler någon annan kan höra vad som sägs. Det som är mycket viktigt att få poängtera, det är att prästen har tystnadsplikt. Prästen har enligt gäl-lande lag ovillkorlig tystnadsplikt för vad som sägs vid bikt eller i sjä-lavårdande samtal.

Ett avskiljt rum

Kyrkans sakristia är ett bra rum för bikt. Det är litet och även avskilt. Här fi nns tystnaden och här fi nns ett litet altare och även en av kyrkans Kristusikoner kan ställas fram som en bild att få vila sin blick på. Även ”Stillhetens rum” – andakts- och meditationsrummet på sjukhuset - är ett alter-nativ till rum för bikt.

I psalmboken, bland våra gudstjänstord-ningar, fi nns en ordning för bikt som kan använ-das. Bikten kan föregås av samtal. Prästen kan i samtalet, som föregår bikten, före förlåtelsen, ge råd, uppmuntran och förmaning.

Använda psalmboken

Ordningen som kan användas för bikt och som fi nns i psalmboken är följande:1. Bön, som leds av prästen.2. Bibelläsning om Gud, som är barmhärtig och nådig, och som vill förlåta.3. Den biktandes bön om förlåtelse.4. Prästen tillsäger på Jesu Kristi uppdrag syndernas förlåtelse.5. Prästen eller den biktande kan be en fritt formulerad tackbön för syn-dernas förlåtelse.6. Prästen ber välsignelsen.

Tisdagsträff i Ny

Sista tisdagen i varje månad träf-fas vi i Ny församlingshem och lyssnar till ett program och äter tillsammans. Välkommen på vå-rens sista träffar: 31 mars och 28 april kl 13.00. Programpunkt meddelas i Arvika Nyheter.

Sinnesrogudstjänster

i Mikaelikyrkan

18 mars kl 19.0015 april kl 19.006 maj kl 19.00

Välkomna!

”Mellan himmeloch jord”

30 maj kl 18.00 i Ny kyrka

31 maj kl 11.00 Älgå kyrka

Församlingskören i Älgå, Glava Kyrkokör och Ny kyrkokör.

En mässa för litturg, församling, instrument och kör skriven av

Hans Nyberg och Jonas Jonson.

Bikten kan rädda liv

”Bikten är för människan en väg till försoning med Gud och med sig själv i Kristi kyrkas gemenskap.”

De orden står både i kyrkohandbo-ken och i psalmboken som inledning till Bikten. Bikten leder till ”ny glädje och fördjupad gemenskap med Kris-tus och andra människor”. Bikten kan rädda liv.

Klas Nilsson

FYREN | 5

Präst: ”Den som är eller har varit behörig att utöva uppdraget som präst har tystnadsplikt i fråga om uppgifter som han eller hon därvid har fått veta under bikt eller enskild själavård.”

Fyren förklarar tystnadsplikt:

I 31 kap. 9 § kyrkoordningen). Tyst-nadsplikten för präster betecknas som absolut och den gäller för all framtid. För den som inte längre har tjänst som präst, så gäller tystnads-plikten livet ut för det som har sagts i bikt och enskild själavård.

Begreppet enskild själavård tydlig-gör att tystnadsplikten gäller det som sker ”under enskildhet i ett personligt möte mellan präst och en konfi dent”. Dessutom gäller tyst-nadsplikten för en personlig brev-växling, via post eller e-post, mel-lan präst och konfi dent, där man behandlar förhållanden som avser konfi dentens liv och tro.

Utöver den särskilda tystnadsplikt, som gäller för präster, fi nns en tyst-nadsplikt reglerad i kollektivavtalet Kyrkans avtal 01 som gäller alla an-ställda, även präster. Där sägs: ”Alla arbetstagare har tystnadsplikt om uppgifter som erhållits, vid försam-lings- och personalvård avseende personliga och känsliga uppgifter om det inte står klart att uppgifter kan röjas utan att personen i fråga eller någon närstående lider men.”

Det är viktigt att som präst vara klar över vilka situationer som kan ligga under tystnadsplikt. Det är prästens ansvar att i inledningen av varje så-dan situation klargöra vad som gäl-ler ifråga om tystnadsplikt, så att missförstånd undviks i möjligaste mån.

Diakon: ”Den som är eller har va-rit behörig att utöva uppdraget som diakon har tystnadsplikt i fråga om sådant som han eller hon därvid har fått veta under själavårdande sam-tal.

Tystnadsplikten hindrar dock inte att en sådan uppgift lämnas ut om- personen ifråga medger att uppgif-ten lämnas ut,- diakonen har ålagts att uttala sig under ed, eller- det föreligger uppgifts- informa-tions- eller anmälningsskyldighet enligt lag.”(I 32 kap. kyrkoordningen regleras uppdraget som diakon och det som särskilt gäller i fråga om tystnads-plikt i 9 §). Diakonens tystnadsplikt gäller livet ut.

Diakonens tystnadsplikt är av ett annat slag än prästens absoluta tyst-nadsplikt. Många diakoner arbetar med enskild själavård, men den ab-soluta tystnadsplikten som kan gälla i ett samtal med prästen gäller inte för samtal med diakoner. Det be-höver inte innebära någon egentlig skillnad i den själavårdande uppgif-ten, men det ansvar som respektive tjänsteinnehavare har att förvalta ser olika ut.

Församlingsvårdande verksamhet:”I kyrkans församlingsvårdande verksamhet gäller förbud mot att röja uppgifter om enskilds person-liga förhållanden. Förbudet gäller om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att personen i fråga eller någon närstående lider men.” (Kyrkoordningen 54 kap. 2 §).

Bestämmelsens formulering innebär att det i dessa fall råder ett starkt skydd för personliga uppgifter. En-dast om det står klart att ett utläm-nande inte kan skada får uppgifter lämnas ut.

Församlingsvårdande verksamhet skulle kunna sättas som huvudrub-rik för allt arbete som utförs i för-samlingarna. Här fi nns vaktmästare och husmor, sekreterare och präst, diakon och barnledare, musiker och pedagog. Alla kyrkans medarbetare, oavsett tjänst och titel, bidrar till den församlingsvårdande verksamheten.

Uppgifterna är hämtade ur”Kyrkoordningen för Svenska kyrkan”

och ”Tystnadsplikt och sekretess iSvenska Kyrkans arbete” och

sammanställda av Klas Nilsson

Och vad är tystnadsplikt?

Musik i

Trefaldighetskyrkan

Lördag 21 mars kl 18.00Wermlandsensemblenmöter körer från Klässbolshögstadium och gymnasium, Gunno Palmqvist.

Söndag 5 april kl 18.00Fauré: RequiemHändel: Coronation anthemsGeijerskolans kammarkör, ensemble ur Värmlandsoperans symfonietta, Karin Birgersson, Johan Birgersson, Åke Skommar.

Fredag 10 april kl 19.00Musik på långfredagenIngegerd Hultén, Anna Florin, stråkensemble.

Söndag 26 april kl 18.00”I välsignan och fröjd”Folkmusikmässa av HansKennemark. Gospelkören SingOut, Karin Andersson.

Söndag 17 maj kl 18.00VårkonsertOrgel- och sångstuderande vid Musikhögskolan Ingesund.

6 | FYREN

Det kan svindla lite när man läser listan över alla typer av gudstjänster som församlingarna i Svenska Kyr-kan lyser ut. Att läsa listan över allt som erbjuds kan också göra att man behöver en liten förklaring. En del gudstjänstformer är lika över hela Sverige men en del är mycket lokalt färgade. På förfrågan så ger vi här en beskrivning av de 20 vanligast fö-rekommande gudstjänsterna hos oss i Arvika Pastorat.

Gudstjänst: Först ut i raden kom-mer de åtta så kallade ”huvudguds-tjänsterna”. Det är sådana guds-tjänstformer som församlingarna har minst en gång i veckan om de är egna församlingar. Ordet ”mässa” syftar nästan alltid på att det fi ras nattvard i den gudstjänsten.

1. Högmässan är den mest rikt ut-formade gudstjänsten. Där förekom-mer många sånginslag från försam-lingens sida i liturgin, man läser tre texter och prästen predikar över en av dem. Med ordet ”mässa” förstår man att det är nattvardsfi rande.

2. Söndagsmässa har en något enk-lare gudstjänstlitturgi, men kan ha lika många psalmer och texter. Pas-

Vilken gudstjänst är din favorit?

sar bra när man har en kvällsguds-tjänst och man vet om att man inte är så många.

3. Familjemässa är en enklare natt-vardsgång för hela familjen, en mäs-sa som vi i Arvika Pastorat ganska sällan fi rar. Familjemässa kräver, tycker vi, ganska mycket av förbe-redelse och undervisning. Hela fa-miljen är välkommen men man bör vara medveten om vad nattvardsfi -rande är för något och att barnen är förberedda på det som kommer att hända.

4. Temamässa som huvudgudstjänst kan också vara en fristående guds-tjänst med nattvard, som givits ett speciellt tema. Då kan man vara fri i formerna men har istället bearbetat ett speciellt tema lite extra.

De gudstjänster som slutar med or-det ”-gudstjänst” är predikoguds-tjänster utan nattvardsfi rande.

5. Högmässogudstjänst är som en högmässa utan nattvardsfi rande. Det är en böne- och förkunnelse-gudstjänst (lite konstigt är det dock att ordet ”mässa” fi nns med i det begreppet).

6. Söndagsgudstjänst är enklare än ovanstående och saknar mässan.

7. Familjegudstjänst är en guds-tjänst för hela familjen men utan nattvard. Den utformas som glad och med ungdomsinriktad musik. Ibland har det irriterat någon att ordet ”familj” upplevs som ett ute-slutande ord. Men det hjälps inte att använda begreppet ”Gudstjänst för stora och små”, då känner andra att man inte passar in.

8. Temagudstjänst är en guds-tjänst utan nattvard som behandlar ett visst tema. Man är fri i formerna och bearbetar desto mer ett speciellt tema.

Förutom huvudgudstjänsterna fi rar vi en lång rad av andra gudstjäns-ter. När församlingen fi rar en enkel mässa, enkelt nattvardsfi rande, un-der veckan så fi nns det många namn på detta kära barn.

9. Friluftsgudstjänst är en utav de åtta ovanstående formerna och är förlagd utomhus.

10. Veckomässa är en kort mässa med tre psalmer, beredelseord och nattvardsgång.

11. Morgonmässa har samma form som punkt 10.

12. Midnattsmässa har samma form som punkt 10.

13. Pilgrimsmässa är en mässform som används vid utomhusvandring-ar.

14. Mässa i Taizéton innehåller mycket sång och få ord. Musiken, som har en framträdande roll i den-na form av mässa är hämtad från klostret i Taizé (uttalas ”täsee”).

En enkel gudstjänst mitt i veckan el-ler på helgen kan uttryckas som så:

Fyren listar 20 gudstjänstformer!

Konfi rmationsgudstjänst. Foto: Jim Elfström /IKON

FYREN | 7

15. Helgsmålsbön är en andakt i kyrkan då helgen startar. I kyrkan räknar vi på det gamla judiska sättet att helgen går in kl. 18.00 på lördag och att helgen avslutas kl 18.00 på söndag. Vid den gudstjänsten så lä-ser man söndagens text och ber en kort bön.

16. Sinnesrogudstjänst är en kort gudstjänst där bönen, vittnesbördet och sången får utrymme med den speciella ”sinnesrobönen” som en bärande del. Ibland kan Sinnesro-gudstjänsten också innehålla mässa.

17. Andakt kan vara korta böne-stunder i kyrka, på sjukhem, eller i enskildas hem.

Musikgudstjänster eller konser-

ter syftar också till att ge en andlig upplevelse. Även här kan de vara av många olika slag;

18. Lunchmusik då spelas det en kort orgelkonsert på en halvtimma och det fi nns möjlighet till sandwich och kaffe i kyrkorummet.

19. Musikgudstjänst då medver-kar en kör, eller en orkester, eller någon solist. Oratorium däremot är en större produktion då många re-surser samlas och framför ett större verk av de stora kompositörerna.

20. Gospelgudstjänst är en mo-dernare musikform, medryckande och rytmisk.

De kyrkliga handlingarna lyses inte

ut men är alla offentliga. Var och en är välkommen när man vet om att det är en sådan kyrklig förrättning. Ingen kan hindras från att delta. De kyrkliga handlingarna är av fyra typer: begravningsgudstjänster, vig-selgudstjänster, dop- och konfi rma-tionsgudstjänster.

Under 2008 lyste vi ut totalt 771 gudstjänster i våra fyra församling-ar. Kanske var Du med i någon av dessa?

Vad passar bäst för dig? Ja, kanske somliga har en förkärlek för någon av dem. Passa gärna på att känna ef-ter vilken form som passar dig bäst.

Valter Fryxeliuskyrkoherde

Vilken gudstjänst form passar bäst för dig? Interiör från Trefaldighetskyrkan. Foto: Kersti Lundin.

Under 2008 lyste vi ut totalt 771 gudstjänster i våra fyra församlingar. Kanske var Du med i någon av dessa?

8 | FYREN

Genom valet har allasom tillhör Svenskakyrkan möjlighet attvara med och forma

framtidens kyrka.

De kallas förtroendevalda, de som fått vårt förtroende att ta ansvar för Svenska kyrkan under fyra år. Det är totalt drygt 36 000 personer som är förtroendevalda i Svenska kyrkan.

Kyrkovalet: Det är stort att få ett förtroende, att vara delaktig, att ta ansvar, att samarbeta och att få vara med och utveckla helheten i Svenska kyrkan. Ett sådant uppdrag får de människor vi väljer i kyrko-valet. Några ska ta ansvar lo-kalt i församlingen eller sam-fälligheten (fl era församlingar som samverkar), andra regio-nalt i stiftet eller på nationell nivå i Kyrkomötet.

Lokal nivå - församling /

samfällighet

Den lokala nivån, kyrkofull-mäktige med sin styrelse (kyrkoråd eller kyrkonämnd) arbetar med för-samlingens och samfällighetens mål-sättning, verksamhet och ekonomi.

Detta inbegriper allt från barngrup-per, körer, äldreträffar, diakoni (kyr-kans sociala arbete) till krisarbete och internationellt engagemang.

Regional nivå - tretton stift

På stiftsnivå handlar det bland an-nat om att bistå församlingarna på olika sätt, bland annat rådgivning, utbildning och viss egendomsför-

valtning. Högsta beslutande organ är stiftsfullmäktige. Arvika Pastorat ingår som ett av 53 pastorat i Karl-stads stift.

Nationell nivå - Kyrkomötet

Kyrkomötet beslutar på nationell nivå om det gemensamma, till ex-empel kyrkoordningen. Kyrkomötet har även ansvar för det internatio-nella arbetet och tar de stora beslu-ten som berör hela Svenska kyrkan. Kyrkomötet sammanträder en gång om året.

16-åringar får rösta!

I kyrkovalet får alla Svenska kyrkans medlemmar som är folkbokförda i Sverige rösta om de fyller 16 år senast på valdagen. Denna låga röst-rättsålder är unik i Sverige och har ingen motsvarighet i de allmänna valen.

Mer information

I takt med att arbetet med va-let fortskrider kommer det också ut mer material att ta del av. Du kan även läsa mer om valet på Svenska kyrkans kyrkovalssajt: www.svenskakyrkan.se/kyrkoval

Vilken framtid vill du rösta för i höstens val? Skulle du själv vilja kandidera? Foto: Jim Elfström/IKON

FYREN | 9

Kyrkovalet: Arbetet med att förbe-reda årets kyrkoval pågår sedan en längre tid även lokalt. Det är många olika delar som ska förberedas och utföras. Det hålls informationsträf-far dels lokalt, men även regionalt. Arbetet med valet i Arvika Pastorat sköts av den lokala valnämnden och en del av de anställda.

Nomineringsgrupper

Aktuellt för valnämnden just nu är att få alla intresserade nominerings-grupper (nomineringsgrupp är det samma som parti i riksdagsvalet) re-gistrerade. Något som pågår fram till senast 15 maj (gärna före 15 april). Så än är det inte för sent för de som vill ställa upp med nya alternativ... det kanske är just du som läser det här som borde göra det?

Valfunktionärer sökes!Från och med nu tar pastorsexpe-ditionen emot intresseanmälningar från de som vill vara med och arbeta som valfunktionärer. Som valfunk-tionär arbetar man under valdagen i någon utav de sex vallokaler (tro-ligen Sockenstugan, Mikaeligården, Fågelsången, Trefaldighetskyrkans församlingshem, Ny församlings-hem och Älgå församlingshem) som

Kyrkovalet i pastoratet

20.09.2009 går Svenska kyrkans medlemmar till val. Foto: Jim Elfström/IKON

fi nns i pastoratet. Det vanliga är att man är en grupp av cirka fem-sex personer per lokal. Är du intresserad - hör av dig!

Före valdagen

Precis som tidigare kommer den som är medlem att få tillgång till de aktuella valsedlarna. Viktigt för dig som bor i Arvika tätort är att dubbelkolla nomi-neringsgrupper som gäller just din församling. I förra kyrko-valet fanns det ogiltiga röstsed-lar på grund av att man använt fel valsedel. Det kommer att vara möjligt att förhandsrösta på pastorsexpeditionen den 7-12 och 14-16 september. För tillhöriga inom Arvika Pastorat kan man förhandsrösta även 17-19 september.

Mer information

I kommande nummer av Fyren kommer mer information om kyrkovalet att presenteras. Har du frågor är du välkommen att höra av dig till kanslichef Lars-Inge Lilja.

David Fryxelius

Vilken fråga tycker du är viktig i årets kyrkoval?

10 | FYREN11110101011111101111111111111 | | | FYRFYRFYRFYRRFYYRY ENENENENENEE

I detta nummer av Fyren är det ett program som sträcker sig hela vägen fram till sommaren. På detta uppslag fi nner du gudstjänster och andakter. Öv-riga arrangemang, till exempel konserter, återfi nns på andra platser i tidningen. Vänligen se övrig affi schering samt an-nonsering i Arvika Nyheter för detal-jerna kring varje gudstjänst.

Arvika Västra

församling

Torsdag 12 mars kl 18:00Familjegudstjänst

Söndag 15 mars kl 11:00Högmässogudstjänst

Onsdag 18 mars kl 19:00Sinnesrogudstjänst

Söndag 22 mars kl 11:00Högmässa

Söndag 22 mars kl 19:00Mariamusik

Söndag 29 mars kl 19:00Taizémässa

Palmsöndag 5 april kl 11:00Högmässogudstjänst

Onsdag 8 april kl 11:00Andakt med nattvardpå Västängsgården

Skärtorsdag 9 april kl 14:30Andakt med nattvardpå AKKVA

Skärtorsdag 9 april kl 19:00Skärtorsdagsmässa i blueston

Långfredag 10 april kl 11:00Långfredagsgudstjänsti blueston

Påskdagen 12 april kl 11:00Uppståndelsegudstjänsti gospelton

Onsdag 15 april kl 19:00Sinnesrogudstjänst med mässa

Vårens program i ArTorsdag 16 april kl 11:00Andakt på Västängsgården

Torsdag 16 april kl 14:30Andakt på AKKVA

Söndag 19 april kl 11:00Högmässa

Söndag 26 april kl 19:00Taizémässa

Söndag 3 maj kl 11:00Högmässogudstjänst

Onsdag 6 maj kl 19:00Sinnesrogudstjänst

Söndag 10 maj kl 11:00Högmässa


Kristi Him.färds dag 21 maj kl 08:00Gökotta i Mikaeligården


Torsdag 28 maj kl 14:30Andakt på AKKVA


Ny

församlilng

Söndag 15 mars kl 17:00Söndagsgudstjänst

Söndag 22 mars kl 17:00Mariagudstjänst

Söndag 29 mars kl 11:00Högmässogudstjänst

Palmsöndag 5 april kl 11:00Familjegudstjänst

Skärtorsdag 9 april kl 19:00Skärtorsdagsmässa

Långfredag 10 april kl 11:00Långfredagsgudstjänst

Påskdagen 12 april kl 11:00Påskdagsgudstjänst

Annandag påsk 13 april kl 11:00Se pastoratets övriga gudstjänster

Söndag 19 april kl 11:00Se pastoratets övriga gudstjänster

Söndag 26 april kl 17:00Stugmöte ”Önskepsalmer”

Söndag 3 maj kl 17:00Söndagsmässa


Söndag 17 maj kl 15:00Familjegudstjänst

Kristi Him.färds dag 21 maj kl 08:00Gökotta i Balders hage, Myra

Söndag 24 maj kl 17:00Gospelgudstjänst

Lördag 30 maj kl 18:00Temamässa - Mellan himmel och jord

Arvika Östra

församling

Onsdag 11 mars kl 19:00Veckomässa


Onsdag 18 mars kl 08:30Morgonmässa


Fredag 20 mars kl 11:30Andakt på Vågen

Söndag 22 mars kl 11:00Familjegudstjänst

FYREN | 11FYRFYRFYRYRYRYRRFYRFYRFYFYRYRRRYRYFYRYY ENENENENEEN | | ||||| 11111111

rvika PastoratSöndag 22 mars kl 18:00Temagudstjänst - Livet värt att leva



Onsdag 1 april kl 19:00Veckomässa

Palmsöndag 5 april kl 11:00Högmässa

Tisdag 7 april kl 10:30Andakt med nattvard på Nybacken

Torsdag 9 april kl 11:30Andakt på Vågen

Torsdag 9 april kl 14:00Andakt med nattvardpå Korpralen

Skärtorsdag 9 april kl 19:00Skärtorsdagsmässa


Påskafton 11 april kl 23:30Påsknattsmässa

Påskdagen 12 april kl 11:00Högmässogudstjänst

Annandag påsk 13 april kl 13:00Högmässogudstjänst för dövai Fågelsången

Annandag påsk13 april kl 19:00Emmausmässa

Tisdag 14 april kl 10:30Andakt på Nybacken


Fredag 17 april kl 11:30Andakt på Vågen

Fredag 17 april kl 14:00Andakt på Korpralen

Söndag 19 april kl 11:00Högmässogudstjänst


Söndag 26 april kl 11:00Högmässa



Onsdag 6 maj kl 19:00Veckomässa

Söndag 10 maj kl 11:00Familjegudstjänst

Tisdag 12 maj 10:30Andakt på Nybacken


Söndag 17 maj kl 11:00Konfirmation med mässa

Kristi Him.färds dag 21 maj kl 11:00Högmässogudstjänst

Fredag 22 maj kl 11:30Andakt på Vågen




Älgå

församling

Torsdag 12 mars kl 14:00Gudstjänst på Solgården

Söndag 15 mars kl 11:00Familjemässa

Söndag 22 mars kl 11:00Temagudstjänst

Söndag 29 mars kl 17:00Söndagsgudstjänst

Palmsöndag 5 april kl 11:00Familjegudstjänst

Skärtorsdag 9 april kl 14:00Skärtorsdagsmässapå Solgården

Skärtorsdag 9 april kl 19:00Skärtorsdagsmässai Taizéton


Påskdagen 12 april kl 11:00Påskdagsgudstjänst

Annandag påsk 13 april kl 11:00Pilgrimsvandringmed mässa

Söndag 19 april kl 17:00Söndagsgudstjänst

Söndag 26 april kl 11:00Psalmgudstjänst

Söndag 3 maj kl 19:30Ekumeniskt möte i Valnäs


Torsdag 14 maj kl 14:00Gudstjänst på Solgården

Söndag 17 maj kl 17:00Söndagsgudstjänst

Kristi Him.färds dag 21 maj kl 08:00Gökotta vid vindskyddet


Söndag 31 maj kl 11:00Tema mässa - Mellan himmel och jord

12 | FYREN

Interfaith Climate Summit i Uppsala 28-29/11 2008

Ärkebiskop Anders Wejryd har kallat till klimatmöte i Uppsala domkyrka. Jag vet inte riktigt vad jag förväntar mig när jag travar upp mot domkyr-kan den här råkalla novemberdagen. Delar övergångsställe med en same i traditionell dräkt, en buddistmunk och en grekisk-ortodox präst. En del av världen är tydligen här.

Klimatkonferens: Invigningen blir högtidlig; kronprinsessan Viktoria, miljöminister Andreas Carlgren och professor Oren R. Lyons är några av talarna som, kringgärdade av musik, betonar vikten av att ta hand om den här jorden, att göra det tillsammans och inte fastna i våra egna fördomar om andra religioner och traditioner. Någon säger: ”Gud har 99 namn.” Det är dags att värna klotet, tillämpa det dubbla kärleksbudet, inge hopp och ge stöd åt politiker som vågar tänka långsiktigt. Det är dags att be-grava rädslan för våra olikheter och att praktisera den kärlek till livet och skapelsen alla religioner i teorin strävar mot. Oren R. Lyons ord: - ”Mänskligheten delar allt; vatten, jord och luft.” …en bra anledning till ett interreligiöst möte där repre-

Ärkebiskop Anders Wejryd vid undertecknandet av manifestet i Uppsala domkyrka. Foto: Magnus Aronsson/IKON

sentanter för världens ursprungs-befolkningar, judar, muslimer, bud-dister, hinduer, daoister, sikher och kristna får mötas i gemensam om-sorg om människa, djur och natur.

hälsning från Barack Obama

Efter den högtidliga öppningen med visioner, optimism och vacker musik följer ett stort antal seminarier av vitt skilda slag. Första öppningssemina-riet leds av Allan Larsson, fd fi nans-minister med ett stort miljömedve-tande. Talare här i universitetsaulan är bl a Margot Wallström, rabbinen Awraham Soetendorp från Amster-dam, Ms Charanjit AjitSingh från Storbritannien och professor James E. Hansen (NASA) från USA. Innan Allan Larsson bjuder in föreläsarna till talarstolen har han dock en häls-ning till oss alla från en person som tyvärr är förhindrad att delta(?!). På storbild får vi så en hälsning från Barack Obama till klimatmötet!

Margot Wallström tar upp en hopp-full aspekt på fi nanskrisen; kanske kan den bana väg för miljövänligt och nödvändigt nytänkande inom forskningen, utmana oss att fi nna

vägen till ett hållbart samhälle och därmed ge nya jobb inom industrin och miljösektorn. Vi har egentligen både insikten och redskapen. Bara vi vill. Några ord fastnar i minnet …”att vara mer än att ha mer”.

Från talarstolen hör vi sedan tankar om västvärldens överutnyttjande av mänsklighetens gemensamma resur-ser, om att inte ta mer än vi behö-ver och förtjänar. Om att plantera framtiden i nutiden. Om att omsor-gen för miljön börjar med respekten för medmänniskan. Rabbinen Soe-tendorp berättar om temadagar i den holländska skolan där man arbetar med just respekten mellan skolung-domar. Vi måste nog börja där.

Alla kan vara med

Prof. James E. Hansen talar om nöd-vändigheten av konkret agerande mot utveckling som går stick i stäv med miljötänkande. Alltför sällan får forskning och miljölarm några långsiktiga konsekvenser i politiska beslut. När unga människor i USA protesterar mot planer på nya kol-kraftverk får de fängelsestraff eller dryga böter. Den lilla människan

Alla kan vara med i förändringsarbetet!

FYREN | 13

är relativt chanslös mot stora bolag med enorma resurser. James Hansen påpekar att det är oroande när sam-hället bestraffar medborgare som försöker skydda den framtida mil-jön med demokratiska medel. Hans budskap till oss är att vi trots allt måste agera och verkligen förändra! Alla kan vara med i detta föränd-ringsarbete.

Sedan följer seminarier var timme och var stund och i hela Uppsala! Några titlar på föreläsningarna: ”Moder jord i klimakteriet”, ”Klimatfrågan - en prövning för facket?”, ”Why are Earth and God angry?”, ”Gaia and God; an ecofeminist theology of earth healing”, ”Finanskris och klimatkris, ” En ny himmel och en ny jord”, ”Klimatkrisen som andlig utmaning” mm. Föreläsare är bl a Helle Klein, Anders Wijkman, K. G. Hammar, Pär Holmgren, Lotta Hed-ström och Stefan Edman. Dessutom medverkar ett stort antal föreläsare från hela världen och många, många fl er från Sverige.

Europakorridoren

Jag väljer att lyssna på framtids-planerna för ”Europakorridoren – Sveriges största miljöprojekt på infrastrukturområdet.” Gunnar Sibbmark berättar om kapacitets-bristen i det svenska järn-vägsnätet vilket leder till dålig punktlighet för per-sontågen och till att allt mer gods transporteras på landsvägarna. Det där om persontågens dåliga punktlighet har vi alla hört en hel del om i media senaste året. Sverige och övriga nordiska länder måste helt enkelt bygga ut järnvägsnätet och satsa på höghastighetståg (250-350 km/h) för att inte hamna utanför öv-rigt europeiskt integrerat transport-system. Vårt kära gamla järnvägsnät lär vara byggt för 10 tåg om dagen. Idag förväntas nätet klara av 600 tåg per dag utan någon nämnvärd ut-byggnad! Planen är att järnvägsnä-tets kapacitet ska ökas med 50% till år 2020. Då minskar också utsläp-pen av växthusgaser med 20%. Lite otålig konstaterar jag att beslutet

om ”Europakorrido-ren” tas först 2010. Jag håller i alla fall tummarna för att politikerna inser vikten av denna utbyggnad. Sto-ra politiska och strukturellt vik-tiga beslut i mil-jöns tjänst tror jag är livsviktiga för att vi männis-kor i det privata ska orka förändra vår resursanvänd-ning och bli mer kli-matvänliga!

Här några korta nedslag i två av de andra föreläsningarna jag hann med; i ”Moder Jord”-se-minariet med Birgitta Dahl, Kerstin Bergman, Lotta Hedström och Helle Klein talas om att vända utveckling-en, att inte enbart låta patriarkatet (med vinstutveckling som främsta mål) styra, att låta begreppen Fader Himmel och Moder Jord fi nnas pa-rallellt och att aldrig ge upp det trot-siga hoppet!

Professor Rosemary Radford Ruether, författare och en av de för-sta feministteologerna som skrivit

om miljöfrågor, talar om synen på kvinnan genom historien. Kvinnan ansågs stå närmare naturen, krop-pen och födandet, medan det logiska tänkandet stod över det materiella och alltså var överlägset. Den intui-tion som tillskrivits kvinnan har inte heller rönt någon stor uppskattning genom historien. Nu är vi emellertid vid en vändpunkt där vi måste inse att alla behövs; låt oss leta fram alla intuitivamän och logiska kvinnor och vice versa! De fi nns och är nödvändiga!

Undertecknat manifest

Det oerhört välorganiserade klimat-mötet, som fortsätter under lörda-gen, avslutas denna fredagskväll med undertecknandet av manifestet som förhoppningsvis kommer att spela roll. En stor jordglob täckt av mossa bärs in i domkyrkan medan muslimsk, judisk, kristen, samisk och buddistisk bönesång klingar mellan valven. Alla stora möten

och manifestationer är ju symbolhandlingar som inte automatiskt får nå-gon praktisk konsekvens. Jag hoppas att alla fan-tastiska insikter liksom alla larmande rapporter, allt kunnande och all framtidstro från Uppsala-mötet får vingar, sprider

sig långt och till många! Jag hop-pas också att den klimatvänliga ut-vecklingen får näring av politikernas goda, miljövänliga beslut och där-med hjälper alla oss vanliga männis-kor att fortsätta kämpa, lära om och förändra vårt levnadsbeteende nu och i framtiden! Kanske kan det då bli ett himmelrike på jorden!

Birgitta Nolgård, kantor i Ny

”Alltför sällan får forskning och miljölarm några lång-

siktiga konsekvenser ipolitiska beslut.”

14 | FYREN

Blomsterfonderna i praktiken

- en tanke, en gåva och en utsträckt hand!

Arvika pastorats församlingar har alla en varsin blomsterfond. Dess-utom fi nns Sabinas Minnesfond. Till dessa kommer det in pengar från kondoleanser vid begravningar men även enskilda gåvor. Dessa pengar är pastoratet mycket tacksamma för då vi ser att de gör mycket nytta. Men vad görs för pengarna i praktiken? Vi bad Eva-Märtha Tranemyr och Marina Ingvarsdotter att berätta lite om arbetet som bedrivs.

Blomsterfond: Det som de fl esta känner till om fonderna är att kyr-kans personal gör en stor mängd uppvaktningar och hembesök till äldre personer på bland annat jäm-na födelsedagar. I Arvika Västra, Ny och Älgå församlingar blir det ett par hundra sådana besök varje år. Dessa besök är mycket uppskattade och för många är det dessutom ett utav de få de faktiskt får. Här blir det många härliga möten och sam-

Först var det gudstjänst med temat ”Jul för hela världen”. Sedan var det fest i församlingshemmet med mat från fl era kontinenter. Trettondagens internationella fest blev en stor succé med över 100 besökare.

Fest: Att träffas över nationsgrän-serna, mötas kring ett dukat bord, och få testa vad grannarna från Irak eller Syrien eller kanske Chile äter är naturligtvis spännande. Men det bjöds också på annat.

Ingegerd Karlsson och Sven Årnes gav några glimtar från sitt arbete på Mallorca och talade om hur tret-tondagen fi ras där nere. På Mallorca är just trettondagen den ”stora” jul-dagen. Tres Reyes, de tre kungarnas dag.

Så bjöds festdeltagarna på sång un-

Internationell knytis

lockade hundratalet

der eftermid-dagen. Matilda Widin sjöng, ackompanjerad av sin bror Os-kar på gitarr. Bengt Larne led-de de olika pro-grampunkterna u n d e r eftermid-dagen på f ö r s a m -lingshem-met.

Ovan: Ett läckert bord med många förvän-tans-fulla matgäster som fi ck prova på läcker-

heter från fl era olika länder.

Vänster: Kjell-Åke Holdar, kyrkonämndens ordförande, lät sig väl smaka av läckerheterna.

Text och foton: Ingegerd Karlsson

tal. För Arvika Östra församling är utmaningen lite annorlunda, där är de främst de sjuka och ensamma som prioriteras. Varje jul går dess-utom en mängd julblommor ut i alla församllingar.

Mer än födelsedagar

Mindre känt är kanske att fonderna även ger möjlighet, i särskilda fall, att ge ekonomisk stöttning till en-samstående föräldrar, människor i kris, arbetslösa och sjuka. För be-lopp större än 1000 kronor är det alltid kyrkoråden som tar beslut och då ska det fi nnas en ansökan att ta ställning till. Fonderna har då och då nästan sinat helt så en kontinuer-lig ekonomisk hjälpverksamhet kan man inte prata om.

Sabinas minnesfond

Livet är för många barn och ungdo-mar ganska svårt. Därför kommer Sabinas minnesfond väl till pass då

det gäller insatser för att förebygga våld och kriminalitet bland barn och ungdomar.

Fonderna delar inte ut några pengar till människor med missbruksprob-lem. Däremot delas då och då fär-diga matkassar ut och ibland även secondhandkläder.

Fonderna behövs

Ju mer Marina och Eva-Märtha be-skriver sitt arbete desto mer inser jag hur viktiga fonerna är. Nöden är på sina håll mycket stor. Skänk därför fonderna och dess arbete en tanke då och då. Ska du skicka en kondoleans eller skicka högtidskort så vet du nu lite mer om hur pengarna används.

David Fryxelius

FYREN | 15

Jössefors församlingshemJössefors församlingshem

Precis som det lite mer kända Mika-eligården är Jössefors församlings-hem ett hus som sjuder av verksam-het från morgon till kväll. Det är barnens verksamheter som domine-rar - här fi nns det något för alla barn att göra!

Arvika Västra: De minsta, som kommer med sina föräldrar, till de så kallade ”Föräldra-barn-grupperna”, är en växande grupp. Här kan de små leka med kompi-sar, medan föräldrarna, som normalt är ensamma hemma med sina barn, ges möjlighet att prata med andra vuxna och ib-land kanske ventilera sådant som är bekymmersamt.

”Roligt att det även kommer pap-por hit med sina barn! Det får gärna komma fl er!” säger Emelie Axelsson som är fritidsledare i Arvika Västra församling. ”Föräldra-barn-grup-perna är populära och välbesökta. Det är en härlig samvaro med mys, sång och musik - barn och föräldrar verkar verkligen trivas bra” fortsät-ter Emelie.

”Tanken är att det skafi nnas något för alla här.”

Känna sig värdefull

”Min Klubb” riktar sig till barn i åldrarna sju till nio år. På dessa sam-lingar blir det mer av organiserade lekar och upptåg. Det samma gäller för ”After School” som är till för de som hunnit bli tio till tolv år gamla. Här sjungs det, leks, pysslas och bak-as om vartannat. ”Vi försöker lägga upp samlingarna för barnen så att

de känner sig sedda, känner sig vär-defulla och att de duger som de är” säger Carola Riddargård som pre-cis som Emelie arbetar med barnen varje vecka. ”Tanken är att det ska fi nnas något för alla här!” fortsätter Carola. Ungdomarna fi nns också i huset. Ungdomsgruppen för de över 13 år, träffas regelbundet och precis som för barngrupperna är det vik-tigt att bekräfta de som är där.

Vill du vara med?

Alla grupper i Jössefors församlings-hem är ”öppna”, det vill säga alla

är välkomna och det fi nns plats för fl er. ”Vi tror att mötesplatser är jät-teviktiga och att församlingshemmet kan bli en samlingspunkt för många fl er i Jössefors med omnejd” fortsät-ter Carola. För den som vill veta mer om verksamheten i Jössefors eller som redan nu vill hänga med i nå-gon av grupperna är välkommen att ta kontakt med Emelie och Carola.

Deras kontaktinforma-tion fi nner du längre bak i tidningen.

David Fryxelius

- en naturlig mötesplats för både stora och små!

Finn din grupp!

Måndagar:

Föräldra-barn grupp 10.00-12.00.

Tisdagar:

After School 15.00-17.00.

Fredagar:

Min Klubb 13.00-14.30.

Ungdomsgrupp 18.00-21.00(jämna veckor).

16 | FYREN

Torsdagsträffar

i Älgå

Första torsdagen i varje månad träffas vi för en stunds samvaro tillsammans. Programmet, andak-ten och lunchen pågår mellan kl. 13.00-15.00.

2 april UtlandskyrkanIngegerd Karlsson berättar från Mallorca.

7 maj VårbufféMusikunderhållning.

Meditera i Trefaldighetskyrkan!

Våra meditationsträffar i Trefaldighetskyrkan fortsätter under hela våren fram till juni. Vid varje tillfälle erbjuds en introduktion till meditation för den som är ny. Sedan hösten 2008 fi nns två tillfällen att välja mellan; klockan 16.00 och 18.30. OBS! På Annandag Påsk (13/4) är det ingen meditation - välkommen istället på Emmausmässa kl 19.00 i Trefaldighetskyrkan!

Är du intresserad och vill veta med kan du även hämta vår informationsfolder på pastorsexpedi-tionen.

Kontaktpersoner:Ingegerd Karlsson, diakon, tel. 0570-72 82 08Bengt Larne, präst, tel. 0570-72 82 15Lars Risberg, ledare, 0570-77 50 49

Öppet hus i Mikaeligården - våren 2009

Öppet hus i Mikaeligården arrangeras varannan vecka kl 12.00. Kom och var med du också! Vi äter lunch och tar del av ett varierat program. Under våren träffas vi vid följande tillfällen:

12/3 Margareta Tunström; ”Min bror Göran Tunström”.26/3 Anna Tunström; ”Sång”.9/4 Birgitta Nolgård; ”Linné i Blommornas värld”.23/4 Hemlig gäst...

Kontaktperson:Eva-Märtha Tranemyr, diakon, tel. 0570-72 82 11

Öppet hus i Fågelsången - våren 2009

Det är Öppet hus i församlingsgården Fågelsången varje fredag 11.00-12.15 med start den 30 januari och avslutning den 8 maj. Kaffe med dopp serveras och vi bjuds på ett intressant program.

13/3 Sven Toremark - Ett gott skratt förlänger livet.20/3 Lars Risberg - Naturens mystik.27/3 Pär Larsson - Växter i Arvika kommun.3/4 Mats Engman - ”Att bära tallrikar kan väl inte vara så svårt?”.10/4 Inget program.17/4 Strandskatorna med musikanter.24/4 Barbro Åberg och Emmah Tranemyr - Sång och dikt.1/5 Inget program.8/5 Resa/Utfl ykt.

Kontaktperson:Marina Ingvarsdotter, diakon, tel. 0570-72 82 12

Minns ni det stora Kafferepet i Älgå? Nu är det dags för:

Påtår!

lördag 28 mars kl. 15.00

i Älgå församlingshem

Köp kaffebiljetter till vårt dig-nande kaffebord! Underhållning, lotterier, brödförsäljning

Intäkterna går till Kyrkans inter-nationella arbete.

Välkomna önskarÄlgå kyrkliga arbetskrets

Musik i

Mikaelikyrkan

Måndag 13 april kl 11.00PåskkonsertBarn- och ungdomsgrupperna, Kyrkokören, Karin Birgersson,Emelie Axelsson och Bengt Larne.

Lördag 9 maj kl 18.00VårkonsertUngdomskören

Söndag 10 maj kl 19.00KonsertFamiljen Lindahl.

FYREN | 17

Det mäts, ritas, tänks, projekteras och byggs i snart hela pastoratet. Det är planerade upprustningar av kyrkor och församlingshem som nu tar fart på allvar. Den mest iögonfal-lande ombyggnationen kommer att bli när Trefaldighetskyrkans tak ska läggas om, men de övriga insatserna kommer att bli minst lika påtagliga för både personal och församlings-bor.

Arbetet i full gång

I februari startade en omfattande ombyggnation av Arvika Östras församlingshem och Arvika Pasto-rats kansli. Under byggtiden ska fl er kontorsrum skapas, hiss ska instal-leras, ny ventilation ska installeras från grunden, nya parkeringsplatser skapas samt en rejäl uppfräschning av många andra ytor. Byggtiden är fram till midsommar. Under denna tid har personalen temporära ar-betsplatser. De fl esta av de berörda samlingslokalerna kommer att vara

För att tillgodose framtida behov

bygger vi nu för fullt!helt eller delvis avstängda för akti-viteter under denna tid. Församling-ens ordinarie verksamhet är därför fl yttad till andra lokaler i pastoratet. Det kan hända att du kommer att behöva följa tillfällig skyltning då du besöker pastorsexpeditionen. Vi ber om ursäkt för det besvär det kan medföra för dig. Det kommer säkert att innebära någon stängd dag, även om vi arbetar på att hålla öppet så mycket som möjligt. Du är i sommar sedan åter välkommen till nya, frä-scha lokaler.

Trefaldighetskyrkan 2009-2010

Under våren och sommaren påbörjas dessutom renoveringen av Trefaldig-hetskyrkan. Även denna renovering är omfattande och startar utvändigt för att sedan fortsätta även på insi-dan. Utvändigt ska kyrkans tak och fasad åtgärdas. Invändigt ska golv slipas, väggar målas samt en mängd olika installationer utföras. Då re-noveringarna påbörjas invändigt

kommer gudstjänster och övriga förättningar ske i församlingshem-met. Hela kyrkan beräknas vara helt renoverad till första advent år 2010 och återinvigas under kyrkans 100-årsjubileum år 2011.

Mer projekt på gång

Fler projekt är på gång i de övriga kyrkorna. I Mikaelikyrkan projek-terar vi för ett nytt förrum och i Sockenstugan för en ny handikapp-toalett. I Älgå planeras det för fasad-belysning på kyrkan. I Ny planeras det för en ny handikapptoalett i kyr-kan och ombyggnationer i försam-lingshemmet.

I tillägg till ovanstående projekt bör också nämnas att de tidigare projek-ten med att ställa om vår energian-vändning fortsätter. Vi har således mycket spännande och händelserika år framför oss!

Text och foto: David Fryxelius

Arbete på

gå

r!

18 | FYREN

Tävling!

Tävlingssvaret

från förra numret

Här bredvid presenteras lösningen på Per-Enar Hedlunds korsord i förra numret. Deltagandet har varit mycket stort och vi tackar alla som varit med och kryssat! De tre först rättade svaren kom från:

Kerstin Persson, ArvikaLena Arnhed, ArvikaSanna Lundevall, Arvika.

Stort grattis till er alla tre, ett pris kommer med posten.

Fyrens redaktion genomDavid Fryxelius

Vilken kyrklig händelse visas på bilden? Ledtråd: 19 maj.Skicka ditt svar senast 17 april till:”Tävling” Fyren, Box 111, 671 23 Arvika.

Meditativ lunchmusik

Torsdagar kl 12.15

i Trefaldighetskyrkan.

Kaffe och smörgås tillsjälvkostnadspris.

Vid orgeln sitterAnders Hörngren.

Välkomna!

”Rotad iKärleken”

Retreat på S:t Davidsgårdeni Rättvik 9-12 juli

Information: Bengt Larnetelefon 0570-72 82 15

Foto: Arvika kommuns fotoarkiv.

FYREN | 19

Här når Ni oss!Arvika kyrkliga samfällighet

Fritidsledare, Carina Larsson..........72 82 24, hem 201 55Vaktmästare, Helena Lind................................728245Vaktmästare, Annika Kaspersson, fram till maj...728245Ny församlingshem, tel och fax............................200 79

Älgå församlingPräst, Monica Fryxelius..............72 82 17, 070-594 02 13Kantor, Annika Lindahl..................72 82 62, hem 330 17Fritidsledare, Carola Riddargård......................72 82 26Kyrkvaktmästare, Lennart Eliasson, fram till maj..260 24..............................................................070-692 60 24Församlingshemmet ..........................................260 13Fax ...................................................................260 19

Kyrkan i vård och omsorgPräst, Klas Nilsson............................................72 82 13Diakon, Gunnel Widin.........................71 20 66, 72 82 18Diakon, Ingegerd Karlsson................................72 82 08Sjukhuskyrkans andaktsrum............................71 23 34

KyrkogårdsförvaltningenKyrkogårdsföreståndare, Anders Degertorp......72 82 42Utredningssekreterare, Liv Bjurheden...............72 82 40Förvaltningssekreterare, Eva-Lena Pesonen.......72 82 41Fax...................................................................804 99

FastighetsfrågorFastighetschef, Roger Gustafsson.............070-544 23 26Fastighetsassistent, Annelie Ulfvenstierna.........72 82 43

Ordförande i kyrkonämndKjell-Åke Holdar................................................123 10

Ordförande i kyrkogårds- och fastighetsnämndBengt Persson.........................................070-346 47 70

Ordföranden i kyrkorådArvika Västra, Olof Lindh...................................166 22Arvika Östra, Tony Sandström............................123 88Ny, Kajsa Högberg.............................................201 60Älgå, Lennart Björn............................................260 31

BlomsterfondenTel: 72 82 01nås säkrast kl 10.00-12.00

Bankgiro5380-0306

PastorsexpeditionExpeditionen, Marianne Myrman.....................72 82 00Kyrkoherde, Valter Fryxelius............................72 82 10Blomsterfonden & expedition, May Dahlbeck....72 82 01

KansliKanslichef, Lars-Inge Lilja................................72 82 02Kamrer, Håkan Karlsson..................................72 82 03Personalsekreterare, David Ottosson................7282 04Information & IT, David Fryxelius .....................72 82 05

Arvika Västra församlingPräst, Anna Westerholm, tillträder 1 april............72 82 14Diakon, Eva-Märtha Tranemyr.........................72 82 11Diakoniassistent, Kerstin Israelsson..................72 82 27Kantor, Karin Birgersson..................................72 82 64Vik. fritidsledare, EmelieAxelsson.....................72 82 25Kyrkvaktmästarexpeditionen, tel och fax..........72 82 31Kyrkvaktmästare, Åke Widén...........................72 82 35Kyrkvaktmästare, Hans Gustavsson................. 72 82 32Kyrkvaktmästare, Olof Willman.......................72 82 33Mikaeligården, Dottevik....................................181 70Sockenstugan,vid Mikaelikyrkan .......................104 49Jössefors församlingshem, Bruksgatan 11............215 95

Arvika Östra församlingPräst, Valter Fryxelius.......................................72 82 10Präst, Klas Nilsson............................................72 82 13Präst, Bengt Larne......................72 82 15, 070-600 38 36Diakon, Marina Ingvarsdotter.......................... 72 82 12Organist, Åke Skommar, tj ledig.........................72 82 60Vik. organist, Anders Hörngren................070-643 81 31Kantor, Viktoria Klint.......................................728261Körledare SingOut, KarinAndersson.................72 82 61Diakoniassistent, Mona Vikström.....................72 82 28Församlingspedagog, Carina Adrian.................72 82 20Fritidsledare, Nina Zethelius ............................72 82 21Vaktmästarexpeditionen.................................72 82 30Kyrkvaktmästare, Rickard Alfredsson.....073-056 40 62Kyrkvaktmästare, Thorbjörn Ericson......073-027 23 70Kyrkvaktmästare, Lena Sjösten.........................72 82 30Församlingshemmet, vestibulen.......................72 82 50Fågelsången....................................................72 82 52

Ny församlingPräst, Ragnhild Johansson, tillträder 1 maj..........72 82 16Kantor, Birgitta Nolgård.................72 82 63, hem 301 02

Mer kontaktinformationPostadress: Arvika pastorat, Box 111, 671 23 ArvikaFax: 199 82E-post: [email protected]: www.arvikapastorat.nu

0570-72 82 00

Klip

p ut

och

spa

ra t

elef

onlis

tan!

20 | FYREN

Skötselpriser 2009

På våra kyrkogårdar i Arvika, Ny och Älgå pågår nu planeringen för årets sommarsäsong. Här presen-teras vad man kan få hjälp med av kyrkogårdsförvaltningen samt årets prislista. Har du frågor är du varmt välkommen att ringa vår expedi-tion.

Enkel grundskötsel:

Klippning och puts av gräs vid grav-sten, enklare riktning av sten samt borttag av lösa blommor, samt kratt-ning av grus på grusgrav. Gravplats med gräsyta 225:- Gravplats med grus 480:-

Grundskötsel:

I skötsel ingår vår- och höstgrävning av rabatt, kanthuggning, ogräsrens-ning, putsning och borttag av vissna blommor, gödsel och påfyllning av jord vid behov, enklare justering av gravvård. OBS! Plantering ingår ej!

Gravplats, enkel breddsamt urngrav, gräs 490:-

Gravplats, dubbel bredd,gräs 565:- Gravplats, enkel bredd,

grus/häck 540:-Gravplats, dubbel bredd,grus/häck 620:-

Pris per extra bredd 90:-

Plantering:

Plantering kan endast beställas till-sammans med skötsel. I plantering-en ingår växter, plantering och upp-tagning av växter. OBS! Kostnad för skötsel tillkommer!

I samtliga priser ingår växtmaterial och förekommande arbeten i sam-band med plantering/utläggning.

Vårplantering: P r i s per styck Penséer 12:-

Sommarplantering:Prisklass 1 Ageratum, blå 9:- Allyssum, vit 9:-Lobelia, blå 9:- Matricaria 9:- Silverek, grå 9:- Tagetes, låg, gul 9:- Prisklass 2 Begonia Tuberosa, röd, gul 30:-

Fuchsia, korall 30:-Fuchsia, vanlig 30:-Gnaphalium, grå 30:- Pelargon, röd, rosa 30:- Rosen Begonia 30:-Snöfl inga 30:-

Prisklass 3 Begonia Betulia 25:-

Smyckning inför Allhelgonahelgen Risdekoration 88:-

Ränta på fl erårsavtal utgår inte.

Gravskötsel gäller under kalenderår och faktureras i förskott under ja-nuari/februari månad.

Kontakta oss gärna!

Vid skötselåtagande för längre tid samt för övriga tjänster (som t.ex. tvättning av gravvård, ljuständ-ning mm) vänligen kontakta kyr-kogårdsförvaltningens expedition på tel: 0570-72 82 41.

Foto: Jim Elfström/IKON.

Kyrkogårdsförvaltningen informerar

Documents

Fyren nr 1 2009