FYREN | 1

Församlingsbladet i Arvika Västra, Arvika Östra, Ny och Älgå församlingarÖ Äli bl d i A ik Vä A ik Ö N h Äl å fö li

fyrennr

2 år

gån

g 9

VigselSommaren 2010

2 | FYREN

Högtidsdagar i livetDet finns en del dagar som utmär-ker sig och blir viktigare än alla andradagar, vigseldagen, ett barns födelse, konfirmationsdagen, dödsbudet och begravningsdagen. Det är dagar man kan berätta om i detalj. Det är dagar då tiden stod still, dagar som fylldes med starka känslor och kanske med evighet.

ledare: Vid många vigslar har jag fått citera en bok ur Gamla Testamentet, Ruts bok 1:16: ”Dit du går, går också jag och där du stannar, stannar jag. Ditt folk är mitt folk, och din Gud är min Gud”. Det är ett starkt uttryck för sam-hörighet;

• Att följa varandra och alltid varavarandras livskamrater. • Att jämka samman intressen och bli ett.• Att följa varandra i tanke och känsla och kärlek. • Att utvecklas tillsammans och attbli gamla tillsammans.

Det är en stor nåd om livet blir så.

Men det är ett märkligt bibelord därför att det är sagt om den starka kärlek som

Fyren ges ut fyra gånger om året av Arvika Västra, Arvika Östra, Ny och Älgå församlingar.

Fyres ges ut i en upplaga på 10 500 och delas ut av Posten till alla hushåll i Arvika pastorat. Fyren kate-goriseras som samhällsinformation och delas ut till alla hushåll i pastoratet.

Fyren trycks hos City Tryck i Karlstad AB(Miljömärkt trycksak, licensnummer 341 144).

Kontakta Fyren:Postadress: Box 111, 671 23 Arvika.Besöksadress: Cisterngatan 25-27E-post: arvika.pastorat@svenskakyrkan.seTelefon: 0570-72 82 00

Redaktör:David Fryxeliusdavid.fryxelius@svenskakyrkan.se

Bildredaktör:Hans Gustavssonhans.gustavsson@arvikapastorat.nu

Ansvarig utgivare:Valter Fryxeliusvalter.fryxelius@svenskakyrkan.se

Omslagsbild:Candace Penney.

Foton (där inget annat anges):Hans Gustavsson

Illustrationer (där inget annat anges):Susanne Engman/IKON

Nästa nummerUtkommer omkring den 1 september.Nästa manusstopp är den 2 augusti.

fyren

”Dit du går, går också jag och där du stannar, stannar jag. Ditt folk är mitt folk, och din Gud

är min Gud”

uppstod mellan två kvinnor. En svär-dotter, Rut, som talar till sin svärmor, Noomi. Det är en fantastisk solidari-tetsförklaring från en kvinna som var invandrare till sin svärmor av ett annat folkslag.

Somliga människor tar bibeln som argu-ment för att allt skall vara vitt och svart, enkla lösningar och enkla sanningar. Men så fungerar inte bibelordet. Bibeln säger alltid någonting om verkligheten som vi glömt att lyfta fram; solidaritet, tillit, kamratskap & kärlek.

Det båda kvinnornas liv hade tvinnats ihop genom livets många vindlingar. Rut hade mist sin man och Noomi sin son. Kärleken kan se olika ut men vara väldigt stark.

Det här numret av Fyren lyfter fram en sida av våra liv som är kärlek och re-lation. Vigseln, som offentligt klargör trohetslöftena. Och sedan förbönen och välsignelsen som är kyrkans speciella bi-drag till vigseln.

En alldeles särskild fråga som Svenska Kyrkan har diskuterat är synen på äk-tenskap mellan homosexuella. Den frå-gan är nu avgjord sedan förra hösten 2009. Homosexuella par är välkomna att få kyrklig vigsel i svenska kyrkans alla församlingar. Det fi nns en text ock-

så om detta i denna tidning. Korsordet, som våra läsare gillar, handlar också det om temat för numret – vigseln. God läs-ning.

Hälsar dig din kyrkoherdeValter Fryxelius

”Visor vid Kyrkviken”Tisdagarna i sommar på Mikaeligården.

6/7 kl 12:00 Lasse Gerdt med vänner. 13/7 kl 12:00 Från Taube till Barnatro med Tvetatrion. 20/7 kl 12:00 Visor i sommartid med Friskolans gymnasieelever. 27/7 kl 12:00 ”Känslovisor” med Göran Bryntesson. 3/8 kl 12:00 Monica Törnqvist.

FYREN | 3

Kronprinsessans bröllop

Foto: Paul Hansen

Att det ska bli kungligt bröllop den 19 juni 2010 i Stockholms Storkyrka har nog ingen i Sverige missat. Kron-prinsessan Victorias och Herr Daniel Westlings bröllop är ett evenemang utöver det vanliga.

VigselVigseln ska förrättas av ärkebisko-pen Anders Wejryd. Wejryd kommer att assisteras av överhovpredikanten Lars-Göran Lönnermark, domprosten i Stockholms domkyrkoförsamling, Åke Bonnier och biskopen i Lund, Antje Jackelén.

Vigselgudstjänsten kommer att följa ordningen i den svenska kyrkohandbo-ken med bön över ringarna eller ringen, löften, ringväxling och välsignelse.

MusikenMusikaliskt ansvarig för högtiden i Stor-kyrkan blir domkyrkoorganisten i Stock-holms Domkyrkoförsamling, hovorg-anist Gustaf Sjökvist (som även ansvara-de för musiken vid kungabröllopet -76.

Vigselceremonin äger rum klockan 15.30 i Storkyrkan.

Direktsändning i tvBröllopet kommer att direktsändas i Sveriges Television. Enligt SVT ärevenemanget det största som någonsin har bevakats i Stockholm.

Läs mer på hovets hemsida:www.royalcourt.se

Den kristna människosynen är att Gud har skapat människan till en fantastisk varelse, med goda möjligheter att ut-veckla sin potential. Svenska kyrkan bejakar alla människors lika värde, oavsett etnicitet eller sexuell lägg-ning. ”Sexualiteten är en viktig fråga för män-niskor. Det fi nns förståelse för det inom Svenska kyrkan och respekt för homo-sexualitet” säger Ann-Cathrin Jarl, är-kebiskopens kaplan. Att diskriminering av homosexuella inte får förekomma inom Svenska kyrkan beslutade kyrkomötet 1995. År 2005

be s l u t ade sedan kyr-komötet att

”Sexualiteten är en viktig fråga förmänniskor. Det finns förståelse för det

inom Svenska kyrkan och respektför homosexualitet”

Kyrkan om homosexualitetde som ingått partnerskap ska få möjlig-het till en kyrklig välsignelse.

Svenska kyrkan anser att det ska vara samma lag för äktenskap och partner-skap. Det tog kyrkan tydligt ställning för i ett remissyttrande till den statliga utredningen om äktenskap för par av samma kön 2007. Svenska kyrkan är därigenom banbrytande bland världens kyrkor i sin inställning till homosexu-alitet.

Sedan hösten 2009 har kyrkomötet be-

slutat om kyrklig vig-sel för sam-könade par. Svenska Kyr-kan rymmer många åsik-ter. Alla par är välkomna för vigsel och att få förbön och få välsignelse över sitt livsprojekt.

Källa: www.svenskakyrkan.se

♂♂

♀♀

Visste du att...... cirka 80 par väljer att gifta sig kyrkligt varje år i Jösse kontrakt?

... cirka 5100 besökervigslar i Jössekontrakt varje år?

(Jösse kontrakt = Svenska kyrkan inom Arvika och Eda kommun)

Morgongåva...... är en gåva som mannen ger sin hustru på morgonen efter bröllops-natten.

Ursprungligen var morgongåvan något som skulle trygga hustruns eventuella änkedom.

De senaste 200 åren har morgongå-van oftast bestått av ett smycke som bärs om kvinnans hals.

Källa: Wikipedia

4 | FYREN

0 B

röllo

p

5 T

räbr

öllo

p

10 T

ennb

röllo

p

1

5 K

rista

llbrö

llop

2

0 Po

rslin

sbrö

llop

2

5 Si

lver

bröl

lop

30

Pär

lbrö

llop

35

Kor

allb

röllo

p

40 R

ubin

bröl

lop

Att leva tillsammansI den goda relationen hittar vi hem till oss själva, varandra och Gud. Vi ut-vecklar våra förmågor och låter vår partner växa. Vi jämkar samman, ser och bekräftar utan att försöka göra om den andra.

Hur Jesus var mot andra människor är förebilden för relationer ur ett kristet perspektiv.

”Jesus såg och vidrörde även dem som samhället förskjutit. Genom detta be-friade och upprättade han dem”, säger Annica Anderbrant, domprost i Upp-sala domkyrkoförsamling.

Människor helades ibland vid mötena. ”Vill du bli frisk?”, frågade Jesus en man som varit sjuk i trettioåtta år. När

mannen svarade jakande sade Jesus: ”Stig upp, ta din bädd och gå.” Genast blev mannen frisk och tog sin bädd och gick. (Johannesevangeliet 5:1-9).

Behov att bli sedd”Det är ett grundläggande behov att bli sedd och älskad för den man är, med alla sår. Det kan vara som ett mirakel och få oss att utvecklas. Men det förutsätter att vi vill gå vidare i livet. Om den ena ständigt står stilla och den andra växer i ett förhållande vållar det problem”, me-nar Annica Anderbrant.

Varje människa ansvarar för att ta till-vara sina gåvor och bli den hon är äm-nad att vara.

”Ni skall lära känna sanningen, och

sanningen skall göra er fria.” (Johanne-sevangeliet 8: 32).

Samtidigt bygger förändring på frivillig-het. Att leva i en relation handlar även om att acceptera och slipas ihop.

”Gud har skapat oss till unika individer. Vem har då rätt att göra om någon an-nan?” Släppa fri och ta ansvarI ett gott förhållande växer båda makar-na, men de tjänar även varandra och familjen. Äktenskapet sätter ramar, vi fi nns till för att ge till andra.

”Jag är grinden. Den som går in genom mig skall bli räddad. Han skall gå in och han skall gå ut, och han skall fi nna

Vigsellöftena håller oss ihop. Genom dem uttrycker vi viljan att älska varandra hela livet. Foto: Omar Franco, Mexico.

FYREN | 5

45

Safi

rbrö

llop

50

Gul

dbrö

llop

55

Smar

agdb

röllo

p

60 D

iam

antb

röllo

p

6

5 K

rond

iam

antb

röllo

p

7

0 Jä

rnbr

öllo

p

7

5 A

tom

bröl

lop

80

Wol

fram

bröl

lop

bete” (Johannesevangeliet 10: 19).

”Båda parter i ett förhållande står inför många val och möjligheter i dag. Båda kan och vill. Spänningen mellan att ge och ta blir en utmaning i relationen. Frihet och bundenhet. Växa, säga san-ningen. Se, acceptera och uppmuntra.”

Hur hanterar vi motpolerna i relatio-nen?”Genom kommunikation! Det fi nns ingen annan väg! Frågorna i förhållan-det är livet självt, de innehåller spräng-kraft och näring för tillväxt.”

Mönstret i Jesu liv visar oss vägen. Han dog på korset och uppstod. Genom död till liv.Pendlingen mellan stagnation och tyst-nad till ärlighet, närhet och kanske för-ändring kan beskrivas som en naturlig cykel för utveckling.

”Vi dör och återuppstår många gånger under livet. Dör, försonar och upprät-tas. Det gäller både oss själva och våra relationer”, säger Annica Anderbrant. Gud den tredje partenNär vi gifter oss i kyrkan och tar emot välsignelsen påminns vi om Guds när-varo. Vi säger ja till att sätta in kärle-ken i Guds sammanhang, vi lägger den i Guds händer.

”Vi måste inte klara allt själva. Vi kan släppa kontrollen och lita på att livet och kärleken håller utan att vi styr det. Gud fi nns hos alla människor och i alla relationer. Osynlig men påtaglig som kärleken.”

När vi tänker på dem vi älskar känns

de nära även om de befi nner sig någon annanstans.

Genom stillhet, bön och tankar kan vi ibland förnimma att det fi nns något mer omkring oss än det vi ser. ”Tredubbel tråd brister inte så snart” (Predikaren 4).

”Gud är den tredje parten i tvåsamhe-ten, fortsätter Annica Anderbrant. Enligt kristen tro är Gud kärlekens källa. Vi är skapade ur kärlek.” Jesu liv vägleder”Jag är med er alla dagar till tidens slut” (Matteus 28:20). Det är Jesu löfte till oss människor.

Vid altaret lovar vi att älska varandra i nöd och lust.”Vigsellöftena håller oss ihop. Genom dem uttrycker vi viljan att älska varandra hela livet. Sedan råder na-turligtvis ingen över omständigheterna. Livet är sårbart,ibland drabbas vi oförutsägbart.”

Vilja och förmåga är inte samma sak. Ibland behöver vi stanna upp och re-fl ektera.

”I kristen tro försö-

ker vi knyta samman varje människas tillvaro med Jesus liv. Vad skulle Jesus ha gjort? Det är en fråga man kan ha som utgångspunkt,” säger Annica An-derbrant.

Källa: Svenska kyrkan

”Båda parter i ett förhållande står inför många val och möjligheter i dag. Båda kan och vill. Spänningen mellan att ge och ta blir en utmaning

i relationen. Frihet och bundenhet. Växa, säga sanningen.Se, acceptera och uppmuntra.”

Foto: Benjamin Earwicker, USA.

6 | FYREN

En kyrklig vigsel är en symbolrik guds-tjänst. I Guds och alla vittnens närvaro lovar vi varandra att vårda kärleken och stå vid varandras sida livet ut. Vi ber Gud att välsigna vårt äktenskap och hjälpa oss igenom de svårigheter vi kommer att möta i livet. Hur per-sonligt kan vi utforma vår vigsel?

En kyrklig vigsel är en gudstjänst som består i huvudsak av tre delar:• En inledande del där prästen välkom-nar gästerna och brudparet. Prästen ta-lar om äktenskapet och kärleken – vad det är ur ett kristet perspektiv. Bibeltex-ter som handlar om kärlek och äkten-skap läses av prästen eller någon annan. • I nästa del blir brudparet aktivt. Båda får svara på frågan om de vill gifta sig med varandra. Sedan överlämnas ring-en/ringarna till prästen som läser en bön över den innan den lämnas tillbaka till brudparet. Dessa håller tillsammans i ringen medan de uttalar sina löften till varandra. Prästen bekräftar (stadfäster) sedan äktenskapet genom att säga ”ni är nu äkta makar.” • I den tredje delen får paret ta del av

prästens och församlingen omsorg. Det sker genom böner och välsignelse. Of-tast håller prästen även ett vigseltal till de nyvigda.

De fl esta brudpar vill påverka vigselce-remonin så att den känns personlig. Det brukar man göra genom val av bibel-texter, dikter, psalmer och annan mu-sik som ger den stämning man vill ha. Ofta låter man någon vän eller släkting läsa en dikt eller framföra något musik-stycke man tycker om. Kyrkan har inga särskilda synpunkter på hur brudparet väljer att låta inrama vigseln. I glädje och tacksamhetDet fi nns goda möjligheter att sätta en personlig prägel på vigselgudstjänsten. Grundläggande är att det ska vara en gudstjänst i glädje och tacksamhet över livets och kärlekens gåva för både brud-paret och gästerna. En högtidlig och fridfull stund att minnas hela livet. Vis-sa brudpar vill skriva sina egna löften, sjunga en sång till varandra eller göra något annat personligt. Det kan gå ut-märkt men kan också vara en källa till

nervositet som stör lyckan i stunden. Se till att lägga vigseln på en nivå som lå-ter er slappna av och vara närvarande, som låter ord och toner smälta in och ger er utrymme för att tänka på varför ni är där. Av kärlek till varandra och med resten av livet framför er. Det kom-mer även ge församlingen möjlighet att slappna och njuta av musik och textläs-ning och fundera över kärleken. Vigselsamtal En kyrklig vigsel föregås alltid av ett vigselsamtal. Det kan äga rum antingen i kyrkan eller hemma hos brudparet. I det senare fallet brukar man se till att ha ett extra möte i kyrkan för att gå igenom ceremonin på plats. Under vig-selsamtalet planerar präst och brudpar vigseln. Vilka texter ska man välja, hur ska löftena låta, vem gör vad och när? Normalt brukar prästen också ställa frågor till brudparet om hur och när de träffades, vad de tycker särskilt om hos varandra, vad de brukar göra till-sammans. För ett stressat brudpar kan det bli ett avkopplande tillfälle när man släpper taget om planeringen en stund och koncentrerar sig på varför man egentligen gifter sig med just varandra. För prästen är det ett sätt att lära kän-na personerna bättre och utgör en bra grund för vigseltalet.

Olika traditionerI Sverige påverkas vi av inte minst ame-rikansk kultur. Detta slår igenom även i många brudpars önskemål om sitt bröllop. En vanlig fråga är om bruden kan låta sig ledas fram till altaret av sin pappa. Det fi nns inget i Svenska kyrkan som förbjuder den seden, men det kan vara värt att fundera över symboliken i handlingen. Ursprungligen handlar det om att ansvaret för kvinnan läm-nas över från fadern till mannen och härstammar från tiden då kvinnor inte var myndiga. En del präster kan av den anledningen komma att neka till att bruden leds av sin far fram till altaret. I Sverige är det tradition att brudparet går fram tillsammans, som en symbol för att kvinnan själv väljer sin man och mannen själv väljer sin kvinna och att de frivilligt och jämställda vandrar till vigseln. Att refl ektera över symboliken i de olika delarna i av ceremonin är också ett sätt att bli mera närvarande i vigseln.

www.svenskakyrkan.se

Det finns mycket att läsa på Internet!Det finns mycket att läsa på Internet!Förutom Svenska kyrkans egen hemsida fi nns mycket att läsa på Internet om vigsel, bröllop och om att leva ett liv tillsammans med en annan människa.Här kommer några sidor som vi rekommenderar:

Kyrkliga sidor om vigsel och om att leva tillsammans:www.svenskakyrkan.sewww.bibelsajten.se/frageladan

När man ingår en relation förändrasjuridik och skatteregler. Läs mer här:www.skatteverket.sewww.dinjurist.se

Det finns även flera kommersiellabröllopssidor där mycket fokus läggs på kläder, bröllopsfest mm:www.brollopstorget.sewww.brudobrollop.sewww.brollopssidan.sewww.brollopsguiden.se

Har du inte tillgång till Internet kan du få, i princip, samma information på ditt lokala Skattekontor, din bank och via församlingarnas pastorsexpe-ditioner.

Foto: Hobbes Yeo, Singapore.

Allt för ditt bröllop!

FYREN | 7

Leva som sambo eller gifta sig?

Hindersprövning och vigselNär man ska gifta sig måste man göra en hindersprövning. Här kommer ett ut-drag om vad det är och hur man gör? Läs mer på Skatteverkets hemsida.

Om ni båda är svenska medborgare och ska gifta er i Sverige gäller följande: Innan man får gifta sig ska Skatteverket göra en hindersprövning. Syftet är att kontrollera att det inte fi nns någ-ra hinder för er att gifta er. Det fi nns tre äktenskapshinder:• den som är under 18 år får inte gifta sig utan tillstånd• de som är nära släkt får inte gifta sig med varandra• den som redan är gift eller partner i ett regist-rerat partnerskap får inte ingå äktenskap. De som är registrerade partner kan omvandla sitt partnerskap till ett äktenskap.

Hindersprövning begärs gemensamt. Ni ska skriftligen försäkra att det inte fi nns något äk-tenskapshinder. Försäkran lämnas på en sär-skild blankett till Skatteverket.

Om det inte fi nns något hinder mot äktenska-pet kommer Skatteverket att utfärda ett intyg om hindersprövning. Intyget är giltigt i fyra månader och ska lämnas till vigselförrättaren vid vigseln. Blivande makar ska alltid anmälavilket eller vilka efternamn som ska bäras i äk-tenskapet. En anmälningsblankett om makars namn skickas tillsammans med blanketten för hindersprövning.

Utländsk medborgare, bosatt i Sve-rige, ska hindersprövas enligt svensk lag. Utländsk medborgare, som inte är bosatt i Sverige bör ta kontakt medSkatteverket för mer information

Källa: www.skatteverket.se

§

Förutom de personliga och religiösa motiv man kan ha inför om man ska leva med sin partner som sambo el-ler om man ska gifta sig finns även juridiska aspekter att fundera kring. Här följer ett utdrag från hemsidanwww.dinjurist.se.

Om att vara samboEnligt sambolagen ska man dela lika på gemensam bostad och bohag om man separerar. Delning sker oavsett vems bostaden är eller om den ena parten gjort en större insats. Men genom att skriva ett samboavtal kan man i förväg bestämma sig för en annan fördelning.

En viktig regel är att sambor inte ärver varandra automatiskt. Därför kan det behövas ett testamente. Utan testamente kanske den efterlevande sambon tvingas lösa ut den avlidnes arvingar för att be-hålla den gemensamma bostaden och bohaget.

Arv och testamenteI de allra fl esta sambosituationer är ett testamente att rekommendera för att skydda den efterlevande sambon. Sam-bor ärver inte varandra och kan man inte ordna fram pengar för att lösa ut arvingar är försäljning och fl ytt kanske oundvikligt. Ett testamente är en enkel åtgärd med stor betydelse om det värsta skulle inträffa.

Även om man har barn tillsammans och lever som vilken annan familj kan pro-blem uppstå. Barn ärver all den avlidnes tillgångar och om barnen är underåriga måste överförmyndaren godkänna alla större ekonomiska beslut, som till ex-empel försäljning och belåning.

Bodelning och samboavtalNär man delar upp sin egendom efter en separation gör man en bodelning. Man har rätt att begära bodelning upp till ett år efter att man fl yttat isär. Därför är det viktigt att kunna bevisa att bodelningen skett genom att upprätta ett skriftligt bodelningsavtal.

Ett samboavtal fungerar ungefär som ett äktenskapsförord när man är gift. Om man har ett samboavtal gör man ingen bodelning när man fl yttar isär utan att var och en behåller sitt.

Kontantinsats vid köp av bostadOm den ena sambon gjort en större kontantinsats vid köp av bostad så

bör man upprätta ett skuldebrev mel-lan samborna. Eftersom bostaden delas lika utan hänsyn till kontantinsats är ett skuldebrev enda sättet att bestämma att den ena sambon ska få mer vid en sepa-ration eller en försäljning. Ett alternativ är att formellt äga olika andelar av bo-staden i proportion till respektive insats.

Om att vara giftJuridiken kring ett äktenskap rör det mesta i form av ägande och arv. Det mesta sker automatiskt när man gifter sig men det fi nns situationer man får ordna själv. Tänker man efter före, och ordnar alla papper, blir äktenskapet tryggare för båda.

Ska du gifta dig? Innan man gifter sig kan det vara bra att tänka på om man behöver ett äkten-skapsförord. Om någon av er har barn sedan ti-digare kan ett testamente också behövas.

Bodelning och äkten-skapsförordI ett äktenskap har man så kallad giftorätt till all egendom. Det innebär att vid en skilsmässa de-lar man alla tillgångar lika, oavsett om det är bostad, båt eller privat pensionsförsäkring. Det fi nns några undantag till reglerna, men vill man inte dela allt el-ler om man vill vara säker på vad som gäl-ler kan man skriva ett äktenskapsförord. Det bestämmer vad man ska dela på och vad var och en ska behålla själva.

När man delar upp sin egendom vid skils-mässa gör man en bo-delning. Man har rätt att begära det fl era år efter en skilsmässa. Därför är det viktigt att kunna bevisa att bodelningen skett genom att upprätta ett skriftligt bodelningsavtal.

Arv och testamenteMakar ärver normalt varandra, men det fi nns ett viktigt undantag som de fl esta inte tänker på: Om en make har barn som inte är gemensamma (särkullbarn) ärver detta/dessa barn istället för ma-ken. Men genom testamente kan man bestämma att efterlevande make också ärver.

Källa: www.dinjurist.se

8 | FYREN

Kan man gifta sig utomlands?I en del av Svenska kyrkans församlingar utomlands fi nns det präster som har vigselrätt och där har ni möjlighet att gifta er. För att boka tid för vigseln tar ni kontakt med församlingen på orten. Där får ni information om vilka hand-lingar som behövs och svar på de frågor som ni har om att viga er utomlands.

Kontaktuppgifter till alla våra utlandsförsamlingar hittar ni på Svenska kyr-kans webbplats: www.svenskakyrkan.se under fl iken Kyrkor och försam-lingar > Svenska kyrkan i utlandet. Där hittar ni länkar till församlingarnas hemsidor och där kan det fi nnas en del praktisk information om vigsel.

Eftersom Svenska kyrkans församlingar i utlandet är beroende av gåvor tar alla utlandsförsamlingar ut en avgift för vigseln. Avgiften kan variera något mellan församlingarna.

På Svenska kyrkans vår webbplats hittar ni också allmän information om att gifta sig både utomlands och i Sverige: www.svenskakyrkan.se under fl iken Högtider och helger > Vigsel.

Foto: Benjamin Earwicker, USA.

Låna gärna enbrudkrona!Våra fyra kyrkor har alla brudkro-nor att låna ut för vigsel i kyrkan. Materialen varierar, de kan till ex-empel vara tillverkade i silver, guldeller som nedan i granrot.

Här nedan ses två av kronorna (som hör hemma i Mikaelikyrkan). Kronan överst är skänkt 2004 och tillverkad av Maja Gustavsson. Kronan nederst är skänkt 1938 och gjord av guldsmed Sven Olsen.

Krona tillverkad i granrot.

Krona i guld och stenar.

Om brudkronorAtt bruden bär en krona är en tra-dition som går tillbaka till medelti-den. Kronan symboliserar jungfru Maria, både som himmelsdrottning och som den kyska kvinnan. I bör-jan lånade kyrkan ofta ut en krona från en Maria-staty till bruden. Med tiden har de fl esta kyrkor fått en el-ler fl era kronor i sin ägo som man än idag lånar ut till brudar.

Under 1800-talet började man an-vända myrtenkronor. En mor plan-terade ofta en myrten till sin dotter på dennas dopdag för att hon senare skulle kunna använda dess kvistar till brudkrona.

Källa: Wikipedia

FYREN SVARAR: Vi som arbetar i kyr-kan får många gånger höra att par som skulle vilja gifta sig drar sig för detta på grund av omgivningens förväntningar, ekonomi eller att man faktiskt inte vill stå i centrum inför andra människor. Det är helt OK att känna så.

Det behöver däremot inte vara en stor-slagen vigsel med många gäster. Vigsel kan förrättas i enskildhet med enbart präst och vittnen närvarande. Det kan ske i hemmet, sakristian eller utomhus. Om paret sedan vill ha fest eller ej är helt och hållet upp till dem att avgöra.

Ta kontakt med någon av våra präster

så berättar de mer om hur man kan planera och genomföra en vigsel i en-skildhet. Kontaktinformation fi nner du längre bak i tidningen.

Redaktionen

Vigsel i enskildhet?

www.svenskakyrkan.se/arvika

FYREN | 9

Vill du tävla?Lös Per-Enar Hedlunds bröllopskryss och skicka in ditt lösta kryss till Fyrens redaktion så är du med i utlottningenav ett pris. Ditt svar vill vi ha senast den2 augusti. Lycka till!

Namn ________________________________________________________

Postadress ________________________________________________________

Postnummer ________________________________________________________

Ort ________________________________________________________

Foto

n: J

im E

lfst

röm

/IK

ON

10 | FYREN

Välkommen till vårArvika Västra församlingOnsdag 2 juni kl 19:00KörkonsertElever från Musikhögskolan Ingesund.

Torsdag 3 juni kl13:00Svensk/norsk mässa Anna Westerholm, Eva-Märtha Trane-myr, Rut Ugland, Anne Knobloch,Gro Falch Brennhovd. Kyrkkaffe?

Torsdag 3 juni kl 14:30Andakt på AKKVA Klas Nilsson, Karin Birgersson,Ingegerd Karlsson.

Söndag 6 juni kl 11:00Söndagsgudstjänst med dop Anna Westerholm, Inger Kullgren.

Söndag 13 juni kl 11:00Upptaktsgudstjänst för konfirmander Anna Westerholm, Karin Birgersson, Gillbergakören, Emelie Östlund sång. Kyrkkaffe.

Söndag 20 juni kl 19:00Taizémässa Anna Westerholm, Karin Birgersson.

Lördag 26 juni kl 12:00 - Obs tiden! Gudstjänst i MikaeligårdenAnna Westerholm, Inger Kullgren,Emmah Tranemyr, konfi rmanderna.

Söndag 27 juni kl 11:00Se Älgå, Sommarsöndag

Söndag 4 juli kl 11:00Konfirmation med mässa Anna Westerholm, Karin Birgersson.

Söndag 4 juli kl 15:00Konfirmation med mässa Bengt Larne.

Söndag 11 juli kl 19:00Musikgudstjänst Valter Fryxelius, Karin Birgersson, Björn J:son Lind, Marie Nordenmalm, Annelie Magnusson.

Söndag 18 juli kl 19:00Söndagsgudstjänst Anna Westerholm, Annelie Magnusson.

Söndag 25 juli kl 19:00Musikgudstjänst Evergreens med Claes-Olof Grumer trumpet, Jan Sundqvist orgel/piano. Anna Westerholm.

Söndag 1 augusti kl 19:00Söndagsgudstjänst Anna Westerholm.

Söndag 8 augusti kl 19:00Musikgudstjänst Annika Gustafsson piano, KarinBirgersson sång. Ragnhild Johansson.

Söndag 15 augusti kl 18:00Kyrkornas sommarmötei Mikaeligården.

Söndag 22 augusti kl 19:00Musikgudstjänst Anna Westerholm sång, Cecilia Nilsson piano/orgel. Valter Fryxelius.

Ny församlingSöndag 6 juni kl 11:00Friluftsgudstjänstpå berget bakom kyrkan i Ny Valter Fryxelius. Inne i kyrkan viddåligt väder. Kaffekorg medtages.

Söndag 13 juni kl 11:00Söndagsmässa Ragnhild Johansson. Musik.

Söndag 20 juni kl 15:00Friluftsgudstjänst vid Stens skola, Ny Ragnhild Johansson. Kyrkkaffe.

Lördag 26 juni kl 18:00Friluftsgudstjänst i kyrkparken, Ny Monica Fryxelius. Medtag kaffekorg.

Söndag 27 juni kl 11:00Se Älgå, Sommarsöndag

Söndag 4 juli kl 11:00Friluftsgudstjänst, Båtsöndag i Ny Valter Fryxelius. Lunchtallrik, ingen anmälan. Jazzmusik.

Söndag 11 juli kl 11:00Friluftsgudstjänstvid gamla kyrkogården vid Vaggeälven Valter Fryxelius. Samling vid Fiskeviks idrottshus kl 10.30. Helena Tagesson, tvärfl öjt och Andreas Johansson, gitarr. Medtag kaffekorg.

Söndag 18 juli kl 15:00Friluftsgudstjänstpå berget bakom kyrkan i Ny Meta Flodén. Klengås.

Söndag 25 juli kl 17:00Musikgudstjänst Ragnhild Johansson. Klengås.

Söndag 1 augusti kl 15:00Friluftsgudstjänst på Kajsas udde Ragnhild Johansson. Dragspel.Kyrkkaffe.

Söndag 8 augusti kl 11:00Temamässa ”Livet värt att leva”Ragnhild Johansson. Samtal om livet.Kyrkkaffe.

Söndag 15 augusti kl 17:00Gudstjänst i Ny ton Ragnhild Johansson.

Söndag 22 augusti kl 11:00Gudstjänst i Ny ton Monica Fryxelius.

Arvika Östra församlingOnsdag 2 juni kl 19:00Veckomässa Bengt Larne.

Fredag 4 juni kl 11:30Andakt på Vågen Klas Nilsson, Annika Lindahl,Gunnel Widin.

Lördag 5 juni kl 19:00Konsert med SingOut SingOut, Karin Andersson, musiker.

Söndag 6 juni kl 11:00Högmässa Klas Nilsson, Åke Skommar. Kyrkkaffe.

Söndag 6 juni kl 18:00Korum, Sporthallen Nationaldagsfi rande.

Tisdag 8 juni kl 10:30Andakt på Nybacken Klas Nilsson, Karin Birgersson,Gunnel Widin.

Gudstjänsterna firas i kyrkorna (och församlingshemmet för Arvika Östra) om inget annat an

FYREN | 11

ra kyrkor i sommar!Onsdag 9 juni kl 19:00Veckomässa Klas Nilsson.

Söndag 13 juni kl 11:00Högmässogudstjänst Bengt Larne, Inger Kullgren. Kyrkkaffe.

Söndag 13 juni kl 18:00Ekumenisk bön

Onsdag 16 juni kl 19:00Veckomässa Klas Nilsson.

Söndag 20 juni kl 11:00Högmässa Klas Nilsson, Åke Skommar. Kyrkkaffe.

Onsdag 23 juni kl 19:00Veckomässa Valter Fryxelius.

Lördag 26 juni kl 11:00Friluftsgudstjänst i kyrkparken Bengt Larne och Åke Skommar. Medtag kaffekorg. I Stora Salen vid regn.

Söndag 27 juni kl 11:00Sommarsöndag i Älgå 09.30 går båten från hamnen 60:-/tur.

Onsdag 30 juni kl 19:00Veckomässa

Söndag 4 juli kl 15:00Se Mikaelikyrkan

Onsdag 7 juli kl 19:00Veckomässa

Söndag 11 juli kl 11:00Högmässogudstjänst Monica Fryxelius, Annelie Magnusson, Åke Skommar.

Onsdag 14 juli kl 19:00Veckomässa

Söndag 18 juli kl 11:00Högmässogudstjänst Anna Westerholm, Annelie Magnusson.

Onsdag 21 juli kl 19:00Veckomässa

Söndag 25 juli kl 11:00Högmässogudstjänst Klas Nilsson.

Onsdag 28 juli kl 19:00Veckomässa

Illu

stra

tion

er: H

ilde

van

Stra

elen

Söndag 1 augusti kl 11:00Högmässa Ragnhild Johansson.

Onsdag 4 augusti kl 19:00Veckomässa Kajsa Kvarned.

Söndag 8 augusti kl 11:00Högmässogudstjänst Kajsa Kvarned.

Onsdag 11 augusti kl 19:00Veckomässa Ragnhild Johansson.

Söndag 15 augusti kl11:00Högmässa Klas Nilsson.

Onsdag 18 augusti kl19:00Veckomässa Valter Fryxelius.

Söndag 22 augusti kl11:00Högmässogudstjänst Valter Fryxelius.

Älgå församlingLördag 5 juni kl 18:00Musikgudstjänst ”Musik som sätter spår” Marie Nilsson sång, Johan Ericsson piano. Monica Fryxelius.

Söndag 6 juniSe lördag kl 18:00

Söndag 13 juni kl 19:00Kvällsmässa Klas Nilsson.

Torsdag 17 juni kl 14:00Andakt på Solgården Eva-Märtha Tranemyr, Annika Lindahl.

Söndag 20 juni kl 11:00Söndagsgudstjänst Lars Risberg.

Lördag 26 juni kl 11:00Friluftsgudstjänstpå hembygdsgården, Älgå Monica Fryxelius, Annelie Magnusson.

Söndag 27 juli kl 11:00Högmässa Sommarsöndag. Valter Fryxelius,Annelie Magnusson, Monica Fryxelius,

Vecchi Vänner mfl . Kaffe på hembygds-gården.

Söndag 4 juli kl 11:00Pilgrimsvandring med mässaFrån Svarttjärn till Älgå kyrka. Monica Fryxelius, Annelie Magnusson. Samling 10:30 Älgå kyrka för transport. Medtag matsäck.

Lördag 10 juli kl 18:00Musik vid helgsmål Björn J:son Lindh, Marie Nordenmalm. Monica Fryxelius.

Söndag 11 juliSe pastoratets övriga gudstjänster.

Söndag 18 juli kl 11:00Söndagsgudstjänst Meta Flodén.

Torsdag 22 juli kl 14:00Andakt på Solgården Ragnhild Johansson, Annika Lindahl.

Söndag 25 juli kl 11:00Friluftsgudstjänstvid stenbordet, Älgå Anna Westerholm. Vid regn i kyrkan Medtag kaffekorg.

Söndag 1 augusti kl 11:00Högmässa Klas Nilsson.

Söndag 8 augusti kl 19:00Musikgudstjänst Caroline Stegenius sång, Martin Edin piano. Kajsa Kvarned.

Söndag 15 augusti kl11:00Friluftsgudstjänstvid vindskyddet, Älgå Ragnhild Johansson. Vid regn i kyrkan.

Söndag 22 augusti kl19:00Kvällsmässa Monica Fryxelius.

nges. Med reservation för ändringar. Senaste nytt finner du på www.svenskakyrkan.se/arvika

12 | FYREN

Framåt- och bakåtblickar i Ny

Lyckad Må-bradag i Ny.Efter viss uppmärksamhet i regional-och riksmedier så var det dags för Må-bra-dagen i Ny.

Vi blev sammanlagt 26 personer varav hälften från andra håll än Ny som fi ck lyssna till musik i kyrkan och samtidigt få massage på huvud, rygg, axlar eller händer.

Vi hade mediationspass i försam-lingshemmet, föredrag om fl otaing och nyttig dryck.

Vi åt nyttig (ekologisk och rättvi-semärkt i möjligaste mån) och god mat och så fi ck vi prova på att sitta i massagestol. Allt avslutades med en gudstjänst i Taizéton på kvällen.

Tack alla som deltog på olika sätt - det här gör vi om!

Ragnhild Johansson

Sommaren i NyI sommar fi rar vi som vanligt många gudstjänster i det fria. Ibland har viextra musik med, ibland får det bliplatsen som är målet. Vi kommer att vara i kyrkan, på berget bakom kyrkan, vid Stens skola, kyrkparken, vid Vagge-älven, och på Kajsas udde.

Fredagkvällar i juli månad blir detfavorit i repris med klengåskvällar och underhållning.

Välkommen du också!

Ragnhild Johansson

”Livet värt att leva” - Temagudstjänst i Ny 8 augusti.Vad gör ditt liv värt att leva? Vill du dela med dig av detta? Du kanske skriver dikter, fotograferar, målar, stickar eller syr något som berättar om Livet värt att leva? Kom och fi ra temagudstjänst kring detta i Ny. Det blir utställning, samtal och musik i denna gudstjänst. Du som vill ställa ut eller framföranågot – hör av dig så att vi kan få med det i programmet. Fika efteråt.

Kontakt: Ragnhild Johansson, försam-lingspräst i Ny. Tel 0570-728216, eller sms 0722-020051

Klengåskvällar i Ny församlingshem

9/7 kl 17:00 Klengåskväll: sång och musik av Ingrid Söderlund, Siv Andersson och Britt Österberg.

16/7 kl 17:00 Klengåskväll: allsång med Ferdinand von Malmborg.

23/7 kl 17:00 Klengåskväll: Sketcher med ”Busiga tanterna”: Hjördis och Gertrud.

30/7 kl 17:00 Klengåskväll: ”Litte tå vart”

Församlingen har haft arbetsdag. Det blev mycket gjort under dagen i kyrka och försam-lingshem. Bland annat silverputsning, städning i vapenhuset, arbete med inventarieboken, korttagning i församlingshemmet, städning i köket med mera. Sedan en trevlig lunch med

möjlighet till många samtal. Tack alla som kom och hjälpte till! Foto: Kajsa Högberg

FYREN | 13

Älgå församling studerar PolenI en liten annons i tidningen väcktes några Älgåbors intresse för Polen. Iwona Michalowska erbjöd sig att dela med sig om sitt hemland.

STUDIEGRUPP: Vi var 8–10 personer som hörsammade och blev intresserade. Varannan tisdagskväll under våren har vi nu samlats i Älgå församlingshem under Iwonas och sambon Torbjörns ledning.

Historia, kultur och matIwona gav oss den historiska bakgrun-den till det Polen vi har idag. Med hjälp av nätets fantastiska bildarkiv ochIwonas sovring, sammanställning och sina kunskaper fi ck vi se och höra om Polens kultur, traditioner, sevärdaplatser, kända personer m m och en kväll lagade vi polsk mat tillsammans.

Fortsättning i höst?Varje träff har gett oss deltagare mycket och vi ser fram emot en fortsättning i höst och kanske en resa till Krakow. Om vi fortsätter så hälsar vi fl er välkomna under hösten. Vi kom-mer att annon-sera. Det känns så viktigt och värde-fullt att få ta del av ett grannlands historia och kul-tur tack vare en nyinfl yt-tad församlingsbo.

Polengruppen genomLennart Björn

Varannan tisdagskväll har gruppen samlats. Foto: Lennart Björn

Brev från Iwona MichalowskaTack Lennart Björn för initiativet! Vi lyckades skapa en grupp och har haft fl era möten om Polen.

Jag tror att, på grund av att vi bor i ett litet samhälle, är det myck-et viktigt att vi känner och förstår varandra. Polen och Sverige är grannar, bara åtskilda av vattnet. Vi delar bitar av historien och har bland annat haft samma kung under en tid. Att känna till dessa saker och att bygga broar mellan våra folk är jätteviktigt. Polens historia, städer, berömda personligheter, traditioner har varit intressanta för gruppen. Vi hoppas kunna fortsätta i höst och kanske åker vi tillsammans till Polen. Välkomna!

(översättning av Iwonas brev till Fyrens redaktion).

Studiecirkeln Kyrkvägar till historien i Älgå är nu inne på sitt tredje år. Vi har haft 21 sammankomster. Under innevarande termin har vi behandlat kristnandet av Västsverige utifrån förre biskopen Bengt Wadensjös bok Ekon i Husaby. Vår inbjudna gäst Curt Lars-son berättade om sina intryck av boken.

Vi har studerat kyrkobyggandet i Sve-rige före reformationen med stöd av Riksantikvarieämbetets skrift: Socken-kyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehis-toria (2008). En sammankomst ägnades Martin Luther.

Under höstterminen hoppas vi kunna lära oss mer om de gåtfulla liljestenar-

na. Medan Västergöt-land kryllar av liljeste-nar, har endast ett fåtal påträffats i Värmland. Därav en i Älgå. Den kan beskådas på Sågud-dens museum.

Troligen redan på för-kristen tid högg någon Älgåbo in skålgropar i ett stenblock. Hur an-vändes dessa gropar? Det är en annan fråga vi hoppas kunna studera närmare under hösten.

Vi är 11 cirkeldeltagare som träffas i Älgå församlingshem en måndag kväll

Vi vandrar vidare

i månaden för att följa kyrkvägarna till historien. Det fi nns plats för fl era.

Text: Birgitta Juås.Foto: Lisbeth Augustsson

-

14 | FYREN

Från förskola till diakoniombudDet har gått några månader sedan Kerstin Israelsson gick i pension.Fyren ringde upp Kerstin för ett sam-tal om pensionärslivet och återblick på yrkeslivet i Svenska kyrkan i Arvika.

Tystnad och friskt vattenMEDARBETARE: Det är två saker som kommer att bli bristvara på i framti-den. Kerstin talar om vikten av att få uppleva riktig tystnad. ”Det ger tankar och vila. Det gör möjlighet att höra de små ljuden, till exempel fågelsång på en skogspromenad. Man skall inte vara rädd för tystnaden, den är något gott”, säger Kerstin. ”Alla maskiner, fl äktar och musik hela dagen gör oss trötta. Vi behöver tystnaden. Det är gott att fi nna den i kyrkorummet och det är gott att fi nna den i naturen.” fortsätter Kerstin.

Kyrkans förskolaKerstin har varit förskollärare hela li-vet. Först arbetade hon i kommunens tjänst och anställ-des 1990 av Arvika Östra och Arvika Västra försam-lingar till ett ge-mensamt nystartat projekt som kall-lades ”Kyrkans förskola”. En dri-vande kraft bakom detta var skolpsy-kolog Ulrika Stake. Vårtermin 1991 kom de första barn-grupperna och man hade en grupp på Jakobsgatan på förmiddagen och en i

Mikaeligården på eftermiddagen. Med Kerstin arbetade då Marita Sjökvist och senare anställdes Mona Vikström som hennes medarbetare. Från och med år 2000 samlades all verksamhet till Mi-kaeligården och genom den reform som ålade kommunerna att ansvara för för-skoleåldrarna så minskade efterfrågan på den kyrkliga förskolan. Verksamhe-ten lades ner 2007 på vårterminen. ”Barn är så oförutsägbara och säger vad de vill. Det är en utmaning och en varia-tion. Man blir aldrig trött på barn och deras direkta språk och idéer”, säger Kerstin.

Nya uppgifterNär förskolan lades ner fi ck förskollä-rarna möjlighet att göra nya uppgifter i församlingen. Kerstin fi ck diakon Eva-Märta Tranemyr som sin mentor och deltog i hembesök, ”öppet-hus”-träffar,

planeringar och enskilda kontakter. ”Det var roligt”, säger Kerstin, ”för även om barn tillför en så mycket, så har en äldre människa så mycket intres-sant att berätta”. De sista tre åren av yrkeslivet har Ker-stin kunnat vara med i detta arbete.

… och nu då?”Hur roligt det än är med yrkeslivet så är det gôtt att vara pensionär också. Jag

fortsätter i församlingen som diakoni-ombud och som kyrkvärd i Arvika Väs-tra församling. Jag har alltid trivs väl-digt bra i kyrkan. Och nu får jag också lite tid att ägna mig åt barnbarn, kon-serter, resor – var sak har sin tid.”

Text: Valter Fryxelius

”Barn är så oförutsäg-bara och säger vad de

vill. Det är en utmaning och en variation. Man blir aldrig trött på barnoch deras direkta språk

och idéer”

Kerstin Israelsson trivs med livet sompensionär. Foto: David Fryxelius

För fjärde året kan Svenska kyrkans församlingar möta barn och unga i de lokala fotbollsföreningarna medtydliga perspektiv på livsfrågor. Landslagets fotbollsskola fi nns till för barn i alla åldrar som tycker det ärroligt att spela fotboll. Fotbollsskolan arrangeras av närmare 650 föreningar och varje år deltar ungefär 50 000 killar och tjejer.Svenska kyrkan i Arvika pasto-

Svenska kyrkan ochSvenska fotbollförbundetfortsätter samarbetet

rat samverkar med fotbollsko-lan i Jössefors och kommer attha en träff där vikommer att prata om vikten av juste spel så du blir en bra medmännis-ka, av rent vatten och om rättvise-märkt.

Redaktionen

Från vänster: Birgitta Nolgård, Carina Larsson, Lars-Inge Lilja och Annika Kaspersson från Svenska kyrkan. Foto: Monica Fryxelius

FYREN | 15

Stöd och råd hos Ljuspunkten!Diakoni är att möta varje människas behov och att med församlingen som bas sträcka ut en öppen hand mot en medmänniska. Vidare skall diakonin ta sin utgångspunkt i en tydlig om-världsanalys. Hur kan varje enskild människas behov på bästa sätt mötas i det aktuella sammanhanget. Detta är grunden för kyrkans diakoni.

DIAKONI: All diakoni sker i möten med andra människor, ofta med dem som har hamnat i livskriser eller ställs inför svåra förändringar i sina liv. Ett stort antal människor söker kontakt med kyrkan för enskilda samtal/själavård och en del önskar hembesök av diako-nipersonal eller präst. Samtalen handlar ofta om existentiella frågor av typen ”livets mening”, ”liv och död”, ”kärlek och samlevnad”. Inte så få lever dess-utom på marginalen både i ekonomisk och social mening. Dessa personer kan behöva stöd och råd i sin livsföring. Här är kyrkans diakoni ett komplement till samhällets övriga insatser. Vi kan även erbjuda samtalsgrupper om behov fi nns för detta.

LjuspunktenLjuspunkten ger stöd och råd! Ljus-punkten vänder sig till barn, tonåringar och unga vuxna som har någon i sin fa-milj som missbrukar eller har missbru-kat alkohol, narkotika eller tabletter. Vi träffas på Mikaeligården en eftermid-dag i veckan när skolan har slutat, ca 15 gånger.

För att vara med måste föräldrarna ge sitt medgivande och vi har ett samtal tillsammans hemma hos barnet, eller på Mikaeligården, innan gruppen startar, så att vi känner varandra litet.

Det är jätteviktigt att både barnet som ska gå i grupp och föräldrarna ska kän-na sig trygga med oss som är ledare och förstå att Ljuspunkten är en hjälp, främst för barnet, men även för hela familjen.

Den pedagogiska delen går ut på att arbeta med olika teman; som att sätta gränser för sig själv, att förstå att våra känslor är våra bästa vänner och att vi måste lyssna på våra käns-lor! Vi pratar om att vi har många olika känslor och att vi alla behöver kunna känna GLÄDJE, SORG, ILSKA

Barnet/ungdomen har bara ansvar för sig själv!Jag har rätt att få hjälp och stöd för min del och måste våga att ta emot den hjälp som fi nns! Jag kan inte ta ansvar och har rätt att gå därifrån när han eller hon är

full eller påverkad. Det jag ska göra är att hjälpa mej själv!

Vi har olika teman som vi arbetar med• MIN FAMILJ• Jag är unik och värdefull!• Hur blir man bero-ende?

• Hur funkar al-kohol och dro-

ger?• Vad är psykiska sjukdomar?• Att fatta kloka och bra beslut som är bra för mej!• Att använda min fantasi och kreativitet.• Hot, våld & kränkningar• Säga Ja och säga Nej..sätta gränser• Val och risker• Min fritid• Vad behöver jag för att må bra?• Jag tillsammans med andra• Relationer och kommunikation• Hopp, våld och Kraft-Andlighet• Familjeträff har vi sista gången då vi bjuder in hela familjen till en fest/ gruppgång.• Sedan har vi ett ÄVENTYRSLÄGER med upplevelser och övernattning till-sammans.

Kommun och kyrka samarbetarLjuspunkten är ett samarbete mellan Svenska kyrkan och Arvika kommun och har varit så sedan 2004. Vi har i Arvika haft ca 10 grupper sedan 2004. Ljuspunkten har även möjlighet att ha grupper för barn och ungdomar som har föräldrar med psykisk ohälsa. Just nu har vi personal både från Arvika Östra församling och Arvika kom-mun som går utbildning i Junis barn- och ungdomsprogram på Tollare så vi blir snart ytterligare två ledare. Vi har i Arvika Östra församlig planer på att starta grupper för medberoende ”Livet Är Ditt”, då vi vet att behovet är stort.

Text: Mona Vikström

”Man har alltid rätten till att säga PASS

och stå över.”

Diakoni

Del 3

och RÄDSLA. Känslorna är en del av oss och de är våra hjälpare som ska se till att vi mår bra!

Barnen ser att de inte är ensamma om att ha det så här och delar erfarenhe-ter med varandra. De får berätta för varan-dra om sig själva och lyssna på sina kam-rater.

Vi gör olika öv-ningar tillsammans och har kunskaps-pass om alkohol och andra droger, om hur beroendet påverkar familjen och mej som barn eller mina syskon. Allt bygger på frivillighet, så vill man bara lyssna på de andra går det också bra. Man har alltid rätten till att säga ”PASS” och stå över.

Allt som sägs stannar i gruppen!Det vi har hört eller sett pratar vi aldrig om till någon annan. Alla i gruppen ska känna sig trygga med att våga berätta det man vill, har varit med om och kän-ner!Tystnadsplikt och anmälningsplikt!Vi som ledare har två hjälpande verk-tyg som är viktiga. Tystnadsplikt har

vi för att barnen ska känna sig trygga och kunna lita på att vi inte för vidare vad som har kommit upp i grupperna eller vad barnen har berättat för oss i förtroende. Anmälningsplikt har vi för att barnen ska veta att vi kommer att hjälpa barnet om det skulle framkom-ma saker som är farligt eller skadligt för barnet. Föräldrarna ska kunna känna sig trygga med att vi tar ansvar för bar-net. ALLA som arbetar med barn och ungdomar har anmälningsplikt så det

är inget unikt för oss i Ljuspunkten.

Vi pratar om att vi som an-höriga inte kan göra någon

annan frisk, men att det fi nns hjälp att få om den beroende vill ta emot

det. Den som är bero-ende har själv ansva-ret för att söka den hjälpen!

16 | FYREN

tion i församlingsbladet Fyren (som de-las ut gratis till alla hushåll inom Arvika Pastorat) samt att vi byggt ut delen om

Kyrkogårdsförvaltningen på hemsidan www.svenskakyrkan.se/arvika med all nödvändig information som berör dödsfall och begravning.”

Hör av dig!Du som nu läser denna sida kanske har synpunkter, frågor eller kommentarer. till det arbete som bedrivs på kyrkogår-darna? Känn dig alltid välkommen att ta kontakt med personalen och fram-föra dem.

David Fryxelius

Enkätsvaren en hjälp i planering av framtida skötsel

Projekt på kyrkogårdarna under 2010

Det händer ständigt nya saker på kyrkogårdarna i Arvika, Ny och Älgå Fyrens redaktion bad kyrkogårds-föreståndare Anders Degertorp nämna något av det som är på gång.

* Våren 2010 ska gamla delen på Ny kyrkogård få förbättrad belysning.

* I Arvika kommer man under vecka 38, på parkområde Norr (kvarter H), plantera busken Prydnadsapel (Malus John Downie) på tre ytor.

* Vecka 38 planteras nya träd på Ny kyrkogård.

* Arborister arbetar under vecka 40 med träden på kyrkogården i Arvika.

* Under hösten kommer dessutom

planteringslå-dor för kvarter N på kyrkogår-den i Arvika att sättas ut och börja an-vändas.

* På Ny och Älgå kyrko-gårdar ska källsortering införas under året.

UNDERSÖKNING: Kyrkogårdsförvalt-ningen har genomfört en enkätun-dersökning under våren 2010. Det är de som betalar sin skötsel via faktura som valts ut. Totalt 2000 enkäter bi-fogades i samband med att inbetal-ningskort skickades ut.

Sju frågor med gradering ett till fem fi ck besvaras där ett var ”dåligt” och fem var ”mycket bra”. Frågor som skulle besva-ras var exempelvis ”Hur upplevde ni det bemötande ni fi ck hos Kyrkogårdsför-valtningen?” och ”Hur upplevde ni utförandet av de tjänster vi erbju-der?”. Det fanns även möjlighet att få komma med egna synpunkter, klagomål och beröm.

Övervägande positiva svar”Det är övervägande bra kritik som vi får i enkätsvaren” säger Anders De-gertorp, kyrkogårdsföreståndare inom Arvika kyrkogårdsförvaltning. ”Visst, vi får en del negativa synpunkter också, de tar vi med oss och ska jobba vidare med”. Vad handlar de negativa svaren om då? Anders förklarar. ”De negativa synpunkterna kan exempelvis handla om blommor som ej blivit bytta inom

en viss tid, häckars höjd eller synpunk-ter på sopkärlens placeringar. Ofta är det saker som man kan hitta praktiska förklaringar till. Men vi tar till oss syn-punkterna i det kommande arbetet.”

448 valde att svara på enkätenGensvaret från de som fått möjlighet att vara med i enkäten har varit tillfreds-ställande. 22,5% eller 448 stycken val-de att skicka sina svar tillbaka. ”Svaren är övervägande positiva vilket är roligt” säger Anders.

Mer information utlovas”Det är egentli-gen bara på en punkt som vi får generellt sämre

betyg på och det är att vi inte är nog bra på att tala om vilka tjänster vi erbju-der från förvaltningens sida.” fortsätter Anders och tillägger ”Det åtgärdar vi nu bland annat genom att ge mer informa-

Gott betyg till kyrkogårdsförvaltningens personal säsongen 2009. Foto: Ola Willman

”Kyrkogården gerglädje och sinnesro”

(ur enkätsvaren)

”Snygg, välplanerad, bra underhåll”

(ur enkätsvaren)

”Även om man harsina anhöriga påkyrkogården blir

man varm i själen.”(ur enkätsvaren)

FYREN | 17

Skötselpriser 2010Enkel grundskötsel:Klippning och puts av gräs vid gravsten, enklare riktning av sten samt borttag av lösa blommor, samt krattning av grus på grusgrav. Gravplats med gräsyta 225:-Gravplats med grus 480:-

Grundskötsel:I skötsel ingår vår- och höstgrävning av rabatt, kanthuggning, ogräsrensning, putsning och borttag av vissna blom-mor, gödsel och påfyllning av jord vid behov, enklare justering av gravvård. OBS! Plantering ingår ej! Gravplats, enkel bredd samt urngrav, gräs 490:-Gravplats, dubbel bredd, gräs 565:-Gravplats, enkel bredd,grus/häck 540:-Gravplats, dubbel bredd,grus/häck 620:-Pris per extra bredd 90:-

Plantering:Plantering kan endast beställas tillsam-mans med skötsel. I planteringen ingår växter, plantering och upptagning av växter. OBS! Kostnad för skötsel till-kommer!

I samtliga priser ingår växtmaterial och förekommande arbeten i samband med plantering/utlägg

Skötselpriser 2010 Vårplantering: Pris/styckPenséer 12:- Sommarplantering: Prisklass 1Ageratum, blå 9:- Lobelia, blå 9:- Matricaria, vit 9:- Silverek, grå 9:- Tagetes, låg, gul 9:- Allyssum, vit 9:- Prisklass 2 Begonia Tuberosa, röd, gul 30:- Fuchsia, korall 30:- Fuchsia, vanlig 30:- Gnaphalium, grå 30:- Pelargon, röd, rosa 30:- Snöfl inga 30:- Prisklass 3 Begonia Betulia 25:- Smyckning inför AllhelgonahelgenRisdekoration 88:- Ränta på fl erårsavtal utgår inte. Gravskötsel gäller under kalenderår och faktureras i förskott under januari/februari månad. Skötselåtagande för längre tid:Kyrkogårdsförvaltningensexpedition på tel: 0570-72 82 41

Skötselpriser 2010 Övriga tjänster Per timme: 275:- Tändning av gravljus (inkl ljus)vardagar: 65:-Tillägg för extra ljus/st 20:-Tvättning av gravvård 385:-Tvättning av gravvård+gravram 770:- Omkostnader i samband medupplåtelse av urngrav(tillhandahållande av natursten): 2000:- Moms: Gravskötsel och övriga tjänster somutföres av kyrkogårdsförvaltningen är ej momspliktiga.

Arvika kyrkogård. Foto: Hans Gustafsson

Kontakta oss!

Arvika kyrkliga samfällighet Kyrkogårdsförvaltningen Box 111 671 23 ARVIKA Tel: 0570-72 82 41 Fax: 0570-804 99E-post: arvika.kgf@svenskakyrkan.se

18 | FYREN

Vid våra kyrkkaffen, samlingar och fikastunder iArvika Pastorat dricker vi Rättvisemärkt kaffe. Hur gör du hemma eller på din arbetsplats?

RetreatS:t Davidsgården i Rättvik

5-8 augusti 2010

Frågor och information:Bengt Larne, tel 72 82 15

bengt.larne@svenskakyrkan.se

Anmälan senast 9 junitill Bengt Larne eller direkt

till S:t Davidsgården.

Svenska kyrkan i Arvika- nu på Facebook.Sedan en tillbaka fi nns Svenska kyr-kan i Arvika på Facebook. För att hitta, sök efter ”Svenska kyrkan i Arvika” på www.facebook.com. Välkommen dit du med!

Facebook är ett registrerat varumärkesom tillhör Facebook, Inc.

Rätt svar på förra korsordetTill höger kan du lösningen på Per-Enar Hedlunds konfi rmandkryss från förra numret. Fyrens redaktion har fått in gott om svar och dragit tre vinnare ur brevskörden. Grattis säger vi till:

Astrid Ahlén (Arvika), Halle Törnquist (Arvika) och Sigbritt Kjellin (Arvika).

Vinnarna får varsitt exemplar av Drott-nings Silvias bönbok. Tack till alla som kryssade och skickade in era svar. Väl-kommen åter till någon utav våra täv-lingar. Ny chans att kryssa fi nns redan i detta nummer på sidan nio.

Torsdag 3 juni kl 13:00

Torsdagsträff i Älgå församlingshem

”Resor i Thailand och Malaysia” Henry och Monica Höglund

visar bilder och berättar.

Café MCafé M är församlingsaftnar i

Arvika Östra församling.

Vi träffas i församlingshemmet ett par gånger per termin och lyssnar på ett intressant program. Sista

tillfället denna termin:

2 juni kl 19:30”Våren visar vägen”

Iriskören, Torsten Grabornoch Anders Hörngren.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

FYREN | 19

Här når Ni oss!Arvika kyrkliga samfällighet

Ny församlingPräst, Ragnhild Johansson....................................72 82 16Kantor, Birgitta Nolgård.....................72 82 63, hem 301 02Fritidsledare, Carina Larsson..............72 82 24, hem 201 55Vaktmästare, Mikael Nilsson..........728245, 076-847 37 62Församlingshemmet..............................................200 79Fax.......................................................................200 42

Älgå församlingPräst, Monica Fryxelius..................72 82 17, 070-594 02 13Kantor, Annika Lindahl......................72 82 62, hem 330 17Fritidsledare, Carola Riddargård..........................72 82 26Vaktmästare, Annika Kaspersson.........................72 82 48Församlingshemmet ..............................................260 13Fax .......................................................................260 19

Kyrkan i vård och omsorgPräst, Klas Nilsson................................................72 82 13Diakon, Gunnel Widin.............................71 20 66, 72 82 18Diakon, Ingegerd Karlsson....................................72 82 08

KyrkogårdsförvaltningenKyrkogårdsföreståndare, Anders Degertorp..........72 82 42Utredningssekreterare, Liv Bjurheden...................72 82 40Förvaltningssekreterare, Eva-Lena Pesonen...........72 82 41Fax.......................................................................804 99

Ordförande i kyrkonämndNils-Gunnar Andersson.........................................310 55

Ordföranden i kyrkorådArvika Västra, Jan Westergren.................................330 33Arvika Östra, Hans Forssell.....................................149 61Ny, Kajsa Högberg.................................................201 60Älgå, Lennart Björn................................................260 31

Skicka en kondoleans!BlomsterfondenTel: 72 82 01nås säkrast kl 10.00-12.00

Bankgiro5380-0306

PastorsexpeditionExpedition, Marianne Myrman............................72 82 00Kyrkoherde, Valter Fryxelius................................72 82 10Blomsterfonden & expedition, May Dahlbeck........72 82 01

KansliKanslichef, Lars-Inge Lilja....................................72 82 02Kamrer, Håkan Karlsson......................................72 82 03Personalsekreterare, David Ottosson....................7282 04Information & IT, David Fryxelius .........................72 82 05Assistent, Mia Nilsson .......................................... 728209Fastighetsassistent, Annelie Ulfvenstierna.............72 82 43

Arvika Västra församlingPräst, Anna Westerholm .......................................72 82 14Diakon, Eva-Märtha Tranemyr.............................72 82 11Kantor, Karin Birgersson......................................72 82 64Fritidsledare, Nina Zethelius ................................72 82 21Kyrkvaktmästarexpeditionen, tel och fax..............72 82 31Kyrkvaktmästare, Åke Widén...............................72 82 35Kyrkvaktmästare, Hans Gustavsson..................... 72 82 32Kyrkvaktmästare, Olof Willman...........................72 82 34Mikaeligården, Dottevik........................................181 70Sockenstugan,vid Mikaelikyrkan ...........................104 49Jössefors församlingshem, Bruksgatan 11................215 95

Arvika Östra församlingPräst, Valter Fryxelius...........................................72 82 10Präst, Klas Nilsson................................................72 82 13Präst, Bengt Larne..........................72 82 15, 070-600 38 36Diakon, Marina Ingvarsdotter.............................. 72 82 12Organist, Åke Skommar........................................72 82 60Körledare SingOut, KarinAndersson.....................72 82 61Diakoniassistent, Mona Vikström.........................72 82 28Församlingspedagog, Carina Adrian.....................72 82 20Vaktmästarexpeditionen.....................................72 82 30Kyrkvaktmästare, Rickard Alfredsson..................72 82 36Kyrkvaktmästare, Thorbjörn Ericson...................72 82 37Kyrkvaktmästare, Lena Sjösten.............................72 82 30Församlingshemmet, vestibulen...........................72 82 50Fågelsången........................................................72 82 52

Mer kontaktinformationPostadress: Arvika pastorat, Box 111, 671 23 ArvikaFax: 199 82E-post: arvika.pastorat@svenskakyrkan.seWebb: www.svenskakyrkan.se/arvika

0570-72 82 00

Klip

p ut

och

spa

ra t

elef

onlis

tan!

Obs! Pga lång pressläggning reserverar vi oss för ev ändringar för arrangemnagen. Se övrig annonsering i Arvika Nyheter, hemsidan och övrig affi schering för senaste informationen.

20 | FYREN

Ta chansen du med!Ta chansen du med!Fo

to: S

anja

Gje

nero

.

Konfirmand 2010-2011!Nu är det dags att anmäla sig till den grupp du vill delta i 2010-2011.

Passar någon av ”vinter”-alternativen dig eller vill du kanske hellre delta på sommaren?

Informationsmaterial har skickats ut till alla ungdomar som är födda 1996och bor i Arvika Västra, Arvika Östra, Ny eller Älgå församlingar.

Mer information finns även på vår hemsida:www.svenskakyrkan.se/arvika

Du kan också kontakta samordnare Monica Fryxelius: Telefon 0570-728217, 070-5940213 eller e-post monica.fryxelius@svenskakyrkan.se (Telefon 7-20 juni 0570-72 82 00).

Anmäl dig senast den 10 juni!