FYREN | 1

Församlingsbladet i Arvika Västra, Arvika Östra, Ny och Älgå församlingar

fyrennr

3 år

gån

g 9

BegravningHösten 2010

2 | FYREN

53.000 besök på ett år...ledare: Ja, så många är det faktiskt som går i någon form av gudstjänst un-der ett år i Arvika pastorat (när man räknar samman alla gudstjänster, hög-mässor, Taizégudstjänster, begravningar, dop, vigslar, konfirmationen, sjukhem-sandakter och så vidare). Då talar jag om Svenska kyrkan i de fyra försam-lingarna; Arvika Östra, Arvika Västra, Älgå och Ny tillsammans. Jag skulle tro att de flesta har någon vag tanke om att det bara är några få som samlas på en söndag förmiddag.

Det tycks vara så över hela Sverige att den typ av gudstjänst ökar, där man har en personlig relation till det som händer, ett dop, en begravning, en konfirmation. Då vill man vara med och då känner man att det angår. Samma tendens ser vi också här i Arvika. Men söndagens gudstjänst däremot, har en sakta av-klingande anslutning. Kanske är det just därför att den är allmän. Då tror man inte att ”den gäller mig”. Detta skulle jag vilja ändra på. Min övertygelse är att man behöver en stilla timme i veckan inför Gud för att klara av veckan som kommer.

Fyren ges ut fyra gånger om året av Arvika Västra, Arvika Östra, Ny och Älgå församlingar.

Fyres ges ut i en upplaga på 10 500 och delas ut av Posten till alla hushåll i Arvika pastorat. På grund av priset sorteras ej tidningen mellan kyrkotillhöriga och icke kyrkotillhöriga utan delas ut till alla. Fyren trycks hos City Tryck i Karlstad AB(Miljömärkt trycksak, licensnummer 341 144).

Kontakta Fyren:Postadress: Box 111, 671 23 Arvika.Besöksadress: Cisterngatan 25-27E-post: arvika.pastorat@svenskakyrkan.seTelefon: 0570-72 82 00

Redaktör:David Fryxeliusdavid.fryxelius@svenskakyrkan.se Bildredaktör:Hans Gustavssonhans.gustavsson@arvikapastorat.nu Ansvarig utgivare:Valter Fryxeliusvalter.fryxelius@svenskakyrkan.se Omslagsbild:Charlotte Na, USA.

Foton (där inget annat anges):Hans Gustavsson

Illustrationer (där inget annat anges):Susanne Engman/IKON Nästa nummerFyren utkommer omkring den 25 november.Nästa manusstopp är den 27 oktober.

fyren”Jesus talade en gång om att Guds rike är

nära. Det är egentligen det allra viktigaste

att redovisa.”

Borde ha en ”gud-o-meter”Siffran 53.000 besök är också lite kon-stig på annat sätt, därför att vi ju bara kan mäta kvantitet. Vi kan inte mäta hur Guds rike är i svang eller med vilken aktivitet den helige Ande verkar. Det lå-ter kanske lite raljant men det menar jag inte. Jag vill bara peka på det trubbiga i att mäta i antal besökande. Istället bor-de vi ha en ”gud-o-meter” som i siffror visade Guds verk. Jesus talade en gång om att Guds rike är nära. Det är egent-ligen det allra viktigaste att redovisa: Att Guds rike är nära oss, här i Arvika, när Ordet förkunnas, när brödet delas, när barn och vuxna döps, när sorgsna blickar möter andras blickar, när bönen och sången förenar människor, när vi gör allt vi kan för att ge nödställda bröd och uppmuntran, både härhemma och utomlands.

Du är välkommenGudsnärhet går inte att mäta. Men Svenska Kyrkan är öppen för alla och envar att vara med och uppleva. Dina upplevelser är viktiga. Vi behöver Dig att vara med och påverka verksamhe-ten. I vilken av våra fyra för-samlingar du än är bosatt i är du välkommen som kyrkobesökare, du är välkommen som deltagare i någon verksam-hetsgrupp, du är välkommen att vara ambassadör för Guds rike i sam-hället, som kyrkokristen mitt i samhäl-let. Jag vill gärna påpeka att man inte måste vara med i någon kyrklig verk-samhet för att duga som kyrkokristen. Man är kyrkokristen var man än befin-ner sig. Dessutom är vi glada för alla

supportrar som vill stödja utan att delta och det är också helt OK.

Vill väcka nyfikenhetGenom vårt församlingsblad vill vi be-rätta för er alla, oavsett din inställning

till Svenska Kyr-kan, om vår verk-samhet. Vi vill inbjuda till verk-samheten och förhoppningsvis väcka en slags nyfikenhet på allt vi sysslar med. Nu kommer höst-numret med ett

allvarligt tema – död och begravning. Det är en viktig del av livet. Det är nå-got vi alla behöver fundera på.

Hälsar dig din kyrkoherdeValter Fryxelius

Katastrof i Pakistanstöd de drabbade Ge en gåva via pg 90 01 22-3 eller bg 900-1223.

FYREN | 3

Jubileumsnyheter- Trefaldighetskyrkan 100 år!

Nästa år, Trefaldighetskyrkans jubi-leumsår, händer en massa saker och det är dags att börja tala om vad. Här nedan följer en kort sammanfattning om vad som är på gång. Mer informa-tion kommer även längre fram.

Födelsedagen 19 juniFödelsedagsfirandet är satt till att äga rum den 19 juni 2011. Du är härmed INBJUDEN till att fira denna dag och vad kyrkobyggnaden har fått betyda under hundra år. Från församlingens sida vill vi fira henne på olika sätt. Fö-delsedagen firar vi med högtidsguds-tjänst och stort kaffekalas.

Utställningar gånger två…Församlingen inbjuder till två separata utställningar om kyrkan, tillblivelsen, historien och konstnärerna och konst-hantverkarna nästa sommar. Den ena äger rum i kyrkan och den andra på Rackstadsmuséet

MinnesskriftVi kommer till nästa sommar att ha en minnesskrift om kyrkan producerad. Den kommer gå att köpa för den som är intressserad.

KonstprojektKomminister Bengt Larne har satt igång ett konstprojekt där vi hoppas kunna

utveckla ett samarbete med de nu verk-samma i Arvika med omnejd.

SkolprojektVi vill också engagera barnen i skolorna i Arvika till att komma med färgglada teckningar eller andra idéer inför födel-sedagsfesten och församlingspedagog Carina Adrian med medhjälpare hoppas kunna få gehör för detta projekt under året.

Två stycken JubileumsinsamlingarVi vill starta två insamlingar. Vi vill dels få en insamling, som med anledning av glädjen över kyrkobyggnaden och vad den har fått betyda, med inriktning till stöd för kyrkligt socialt arbete bland människor i Arvika med svårigheter. Dels vill vi starta en insamling för den som vill hjälpa oss fortsätta med att kunna pryda kyrkan med nödvändiga inventarier inför framtiden.

TrefaldighetskyrkansJubileumsinsamlingen (socialt stöd)BG 5380-0306

Trefaldighetskyrkans PrydandePlusGiro 121525-0Ange ändamålet på talongen.

Utvändiga väggar har putsats och skiffer-taket har lagts om. Foto: David Fryxelius

Kyrktuppen har renoverats - här ses den efter slipning och grundmålning.

Invändigt har väggarna putsats, taket ren-gjorts, elarbetet utförts och golvet ska slipas.

En del i den invändiga renoveringen har med ljus att göra. Det handlar dels om

ljus för församlingen, men även ljus i koret. Här monteras nytt ljus för korets västra del.

4 | FYREN

Möta människor i sorgDet är väl få händelser i livet som på-verkar ens liv så mycket och så djupt som förlusten av någon man älskar. Det gör ont. Många har dessutom svårt att tala om döden och hantera de känslor som döden för med sig.

Människor som har drabbats av en plötsligt oväntad och kännbar förlust säger ofta:

”Det här kommer jag aldrigatt kunna gå igenom.”

”Det här kommer jag aldrigatt kunna klara av.”

”Jag kommer aldrigatt bli människa mer.”

Att allra först säga till en drabbad män-niska att det här kommer du att klara av och gå igenom, det går nog inte in. När man är i ett tillstånd av chock, då kan man inte ta in det. Man ser ingen ut-väg framför sig när livet är som ett enda stort kaos.

När man möter människor som har va-

rit drabbade av sorg längre fram, efter ett år eller två år, då har många kommit en bit igenom och framåt. De har erfarit att livet har gått vidare, men man glöm-mer inte det som har hänt och den män-niska som har varit ens livskamrat eller som har stått en väldigt nära. Livskam-raten och händelsen kommer att finnas kvar, men minnena bleknar med tiden. Att komma igenom en sorg tar tid och det måste det få göra. En del har säkert hört ordet ”sorgearbete”. Att sörja är ett arbete. Till arbete hör tid och ett ar-bete tar kraft och gör att man blir trött. Så är det även med bearbetningen av sorg.

Sorgen, som vi ofta möter den, har starka band med saknad. Vi hör ibland uttrycket ”sorg och saknad”. Man sör-jer det som är borta och den man har förlorat.

Ibland säger människor så här: ”Det här med döden har gett mig ett annat perspektiv på livet. Det har fått mig att inse hur värdefullt livet är.” En diktare i vår tid – Atle Burman – har format några tankar om livet så här:

”En livsvandring är så mycket mer än ett antal år, så mycket mer än en trans-portsträcka mellan födelse och död. Ett liv är vägen mellan evighet och evighet.” Våga ta första steget till kontaktAtt vara god vän, granne eller arbets-kamrat, som möter en människa som har drabbats av sorg, tycker att det känns svårt att ta det första steget till kontakt.

En församlingsbo berättade om en hän-delse från en liten församling på landet:Prästen hade kommit hem till föräld-rarna och lämnat budet om att deras tonårsson hade omkommit i en trafiko-lycka. Efter någon dag gick sonens far ner till affären, för det är väl en plats där man kan se och möta människor, tänkte han. När de såg att han kom in i affären, gick plötsligt alla undan och han blev ensam. Han gick ut. När han kommer ut ur affären, ser han en man som kommer fram till honom. Mannen hade inga ord att säga, men han tog fa-dern till den omkomne pojken i handen och fadern kände hans varma hand. När pojkens far senare berättade om det här,

Foto: David Fryxelius

FYREN | 5

så sa han: ”Värmen i den handen glöm-mer jag aldrig.”

Vi har nog hört talas om människor som har blivit drabbade av en svår sorg, hur de har upplevt hur vänner och bekanta har gått in på en annan gata eller tagit en omväg för att slippa själva mötet. De skulle nog gärna vilja, men de känner en osäkerhet: Vad ska jag säga? Hur ska jag göra? Ett enkelt handslag, att få bli sedd, det är det som betyder så mycket. Orden har mindre betydelse.

Det här handlar om bemötande. Hur man blir bemött, det är något som lever kvar och som människor tänker tillbaka på. Ett positivt bemötande bidrar till läkning. Ett negativt bemötande gör det svårare att gå vidare.

Att inte finna ordAtt finna de rätta orden är svårt och ibland näst intill omöjligt. Ord kan ib-land kännas så meningslösa. I de allra svåraste situationerna kommer de rätta orden definitivt inte. Det kanske är rent av så att ord inte behövs. Det finns an-dra språk som betyder mer: närheten till varandra, att omfamna eller ta i hand och bara vara närvarande. Den gemen-samma tystnaden betyder mer än man anar. Att vara närvarande och kunna visa varandra känslor och tårar kan säga mer än ord.

Poeten Bo Setterlind höll en gång ett föredrag vid ett stiftsmöte i Karl-stad. Som poet ar-betade han mycket ingående och nog-grant med orden både när han ta-lade och skrev. Man upptäckte att han lyckades fånga livets och tillvarons många olika sidor på ett alldeles särskilt sätt i sina dikter. Eter föredraget ställde biskopen frågan: ”Hur finner man de rätta orden när de inte tycks finnas?” Det uppstod en djup tystnad. Efter en stund kom Bo Setter-lind med ett, som han själv tyckte, lite famlande svar: ”I handen!”

I mitt arbete som präst på sjukhuset upplever jag många gånger att orden inte kommer och definitivt inte de rätta orden. I de mest utsatta situationerna så blir orden av mindre betydelse. Jag märker att det som betyder mer, det är att bara vara närvarande. Längre fram i mötet – efter ett tag – så börjar så små-ningom ett samtal att komma till stånd.

Sorgen ser inte lika utVar och en sörjer på sitt sätt. Människor har olika reaktionsmönster. Att sörja är någonting normalt och inte onormalt, som en del tror. Att komma igenom en sorg kan ta olika lång tid för olika människor. Det är viktigt att få sörja. En del människor försöker att ”springa ifrån sin sorg”, men förr eller senare kom-mer den ifatt och då kan den bli svårare och tyngre. Den som tar tag i sitt sorge-arbete märker att livet går vidare. Man kommer till-baka till livet, men det blir inte som förut.

Det är viktigt med när-het, att ha människor som finns, som hör av sig, som man kan tala med och grå-ta med och även kunna få skratta tillsammans med i sorgen. Det är inte för-bjudet att skratta mitt i sorgen. Det finns glada till-fällen som man säkert har upplevt till-sammans med den som har stått en nära och det måste man få påminnas om. Vid en minnesstund sa änkan till mig vid kaffebordet: ”Idag har jag både glädje-tårar och sorgetårar.” Hon var glad och tacksam över det långa liv som hon hade

levt tillsammans med sin make och samtidigt kände hon sorg, saknad och tomhet.

Det betyder mycket att få ha människor

omkring sig. Men det är viktigt att ib-land kunna få markera att man behöver stunder när man får vara ensam. Som medmänniska, kom ihåg att ta kontakt igen! Efter begravningen säger många att det har blivit så tyst. Det är få som hör av sig. Under tiden mellan dödsfal-let och begravningen hörde många av sig och dessutom var det många prak-tiska saker som skulle ordnas inför be-gravningsgudstjänsten. Då var det fullt upp. Men efter begravningen är det så tyst. Kom ihåg: Nu är kontakten viktig! Ännu mer viktig! ”Glöm inte bort mig!” ”Kom på besök!” ”Ge inte upp även om jag är avvisande ibland!”

Gud i sorgenSå hör man ibland någon säga ordet ”Gud” i något sammanhang. Gud finns

i smärtan. Men om Gud finns är han inte här. Jag märker ingenting av Gud. Gud är tyst och verkar t o m vara från-varande. Det finns tillfällen då det kan-ske inte är läge att tala om Gud. Gud är ändå den närvarande, även om man inte kan ta till sig det. Till att börja med kan det vara av större vikt att tala om den som är död, eller om den kärlek som fanns, eller om vänskap. Tala inte om Gud just nu.

Olika skeden i sorgenI sorgen kan man uppleva olika stadier: chock, bedövning, förnekande, depres-sion, förvirring, rädsla, vrede, bitterhet, skuld, accepterande, hopp… De kan komma i vilken ordning som helst och hur ofta som helst. Det viktigt att ha det här i åtanke. Detta måste få utrymme och få tid och möjlighet till att bearbe-tas. Mitt i allt som kan vara kaos, så får man även vara arg på Gud. Det är viktigt att vi påminns om att en förlust inte är ett straff eller en prövning från Gud. Gud delar hjärtats lidande och vill få öppna en väg till nytt hopp och frid. Gud sörjer med dig.

”Lyckan kommer, lyckan går...”Det händer ibland att ett efterlängtat barn dör strax efter födelsen. Glädjen

”Hur finner mande rätta orden när

de inte tycks finnas?”

Fortsättning nästa uppslag

Klas Nilsson skriver om att möta människor i sorg. Foto: Kersti Lundin

6 | FYREN

har tagits ifrån föräldrar, syskon och andra närstående. Då är det viktigt att föräldrar och andra närstående får möj-lighet att få vara hos barnet i lugn och ro. Främst är det de som arbetar i sjuk-huskyrkan som finns till hans för att ge stöd och hjälp både i sorgearbetet och i det praktiska som behöver ordnas inför och vid begravningen. Den kärlek och ömhet föräldrarna känner för sitt barn får då möjlighet att ta sig konkreta ut-tryck och personalen blir ett stöd till att nå fram till den punkt då man till sist orkar lämna ifrån sig sitt barn. I sorgen kan det vara en hjälp om barnet har fått ett namn. Föräldrarna uppmanas att ta sitt barn i famnen eller vara nära barnet på något annat sätt. Någon av vårdper-sonalen eller sjukhuskyrkans personal kan hjälpa till med att ta ett fotografi av barnet, ta hand- och fotavtryck, tvätta, sköta och klä barnet i egna kläder.

Begravning av barnI kyrkohandboken finns en ordning för begravning av barn. Det är av stor vikt att den som ska ta hand om begrav-ningsgudstjänsten är lyhörd för den drabbade familjen när man förbereder begravningsgudstjänsten med psalmer, sånger, bibeltexter etc. så att det svarar mot den drabbade familjens situation. Närheten till varandra och till den lilla vita kistan i kyrkorummet är viktigt.

När det har gått en tid, finns det möjlig-het för föräldrar och syskon att få delta i en ”leva-vidare-grupp” tillsammans med andra familjer som har varit i likan-de situation. De erbjuds på olika håll i stiftet, lite beroende på var familjerna är bosatta. Sjukhuskyrkans personal eller andra som arbetar i församlingen kan hjälpa till att förmedla kontakter.

Att se den döde och få säga farvälAtt få se den som har avlidit och att kun-na få ta farväl är viktigt. Man behöver många gånger få en bekräftelse på det som man har fått höra om dödsfallet. Först har man kanske fått höra om att någon har dött. Men det kanske inte är så lätt att ta det som har inträffat till sig. Därför kan det vara bra att ta det inträf-fade till sig med hjälp av andra sinnen såsom att få se, känna och så vidare.

Att få ta farväl betyder mycket. Att få lägga en blomma i famnen eller vid den döde. Barn och tonåringar brukar gärna vilja skriva några rader i ett brev som klistras igen och som ingen annan behö-ver få läsa och ta del av. Barn vill gärna rita en teckning eller ta med något som de gärna vill ge till en människa som har

FYREN | 7

”Mitt i allt som kanvara kaos, så får man

även vara arg på Gud.”

betytt mycket för dem och som de har älskat.

När någon dör på sjukhuset eller på ett äldreboende, tas oftast ett farväl inne i sjukrummet eller i lägenheten på äld-reboendet. Strax efter själva dödsfallet brukar vårdper-sonalen göra i ordning den döde och göra fint inne i rummet och där-efter får de anhö-riga gå in till den döde och vara kvar så länge som de känner att de behöver.

Är det så att man inte har fått vara med vid själva dödsfallet eller man som an-hörig bor långt härifrån och det tar tid att resa, så kan man vid ett senare till-fälle få se den döde i avskedsrummet på sjukhuset. Sjukhuskyrkans personal och vårdpersonalen hjälper gärna till att ordna med detta. Man får givetvis gå in och vara själv hos den som har dött när man känner för det.

Ska barn få se den döde? Förr skulle man försöka att undanhålla barn från allt som hade med döden att göra. Men döden är en del av livet. Som barn har man rättighet att få se en nära och kär som man har haft gemenskap med under livet. Får barn inte se och få bekräftelse så kan de göra sig egna fö-reställningar om döden och den döde. Sådant kan skrämma dem. Barn vill få se och veta hur det är. Vill ett barn ab-solut inte se, då ska man respektera det. Man ska som förälder och närstående vara uppmärksam på barnets reaktioner och att de ibland kan ändra sig fram och tillbaka. Ibland får jag höra vuxna be-rätta om att jag inte fick vara med när mormor eller farfar hade dött: ”Jag fick inte ens vara med på begravningen och det är jag väldigt besviken på mamma eller pappa att jag inte fick vara.”

Om den som har avlidit har omkommit i en olycka – kan man få se den döde då?

Utgångspunkten är att vi som personal gör allt vad vi kan för att man ska kun-na få se den döde och ta farväl. Men det händer att vi måste säga nej på grund av att den döda är mycket svårt skadad. Kan man inte få se ansiktet, så brukar man försöka att visa en hand eller fot. Det är viktigt med något som bekräftar. Det har funnits tillfällen då den döde överhuvudtaget inte har kunnat visas. Vid de tillfällena har den döde lagts i

kistan och de anhöriga har fått tagit sitt farväl vid kistan i stället.

Andakt när man visar den dödeEn del önskar att det ska hållas en li-ten kort andakt vid dödsbädden. Det hjälper vi från sjukhuskyrkan till med

vare sig det är på ett sjukrum på en avdelning eller i sjukhusets av-skedsrum eller i en lägenhet på ett äldreboende. Vid

det tillfället brukar några bibelord läsas, en bön bes och Fader vår och välsignel-sen. Man kan även sjunga eller läsa en psalm. Den som leder andakten brukar lysa frid. I avskedsrummet kan vi ha ljus tända. I sjukrummet på avdelningen får vi inte tända ljus på grund av att det kan ha använts syrgas i rummet tidigare.

När den döde har blivit lagd i kista, då flyttas den döde från bårhuset på sjuk-huset till bårhuset i Korsets kapell. Där finns också ett avskedsrum, där man kan få se den döde och få ta farväl innan begravningsdagen.

Det är viktigt att få ta farväl och att man får ta god tid på sig för det och att det görs med pietet. Bemötandet från personalen är viktigt. Vi vill få vara till hjälp och stöd till att kunna ta de första stegen på väg in i ett nytt skede, att ta de första stegen in i sorgearbetet. Bemötan-det har stor betydelse för vägen vidare genom livet.

Klas Nilsson, sjukhuspräst

8 | FYREN

1. Skapa trygghet i livets svåraste situa-tion genom att bidra med kunskap och engagemang. Ge de anhöriga de olika al-ternativ som finns för att skapa en delak-tighet i att utforma ett personligt avsked. En begravning innebär inte bara ett till-fälle för avsked utan också en plattform att utgå från när livet skall levas på ett nytt sätt. 2. Kontakten med människor. Att få vara en medmänniska, finnas till hands och hjälpa till.

3. Jag har tidigare arbetat inom vården, mött sorgen i livets slutskede. I samband med min mammas bortgång upptäckte jag detta mångsidiga fascinerande yrke. En dag fick jag möjligheten att prova. Inte en dag har jag ångrat mitt beslut.

Ingrid NilsonCarlssons begravningsbyrå

Vad händer vid ett dödsfall?Det är en svår situation när någon som står oss nära går bort. Förutom sor-gen det innebär ställs vi inför en rad praktiska problem.

Sjukhuset, servicehuset eller polisen (vid olycka) ombesörjer att kroppen kom-mer till bårhuset för attfå tid att planera begravning och gravsättning i lugn och ro. Även om sorgen är personlig, kan det vara betydelsefullt att träffa och tala med andra i samma situation. Kontakta Pastorsexpeditionen om sorgegrupper.

DödsbevisOavsett vart döden inträffar, ska en lä-kare utfärda ett dödsbevis och skicka till det lokala skattekontoret. Skattekonto-ret utfärdar då ett intyg så att gravsätt-ning/kremering kan ske.

Den avlidne sveps, läggs i en kista och transporteras till bisättningsrum i vän-tan på begravningsceremoni och grav-

sättning. Kistläggning och transport av den avlidne från bårhus till bisättnings-rum beställs av dödsboet och utförs normalt av begravningsbyråerna.

Viktiga kontakter Börja gärna med att kontakt det sam-fund (till exempel Svenska kyrkan) den avlidne tillhörde Anlita gärna en be-gravningsbyrå som kan hjälpa till med de praktiska frågorna och hela eller de-lar av begravningen. Begravningsbyrån hjälper dig att boka tid och plats för be-gravningen och begravningsförrättare. Begravningsbyrån betalas av dödsboet.

Arvika kyrkliga samfällighet upplåter lokal för borglig begravning eller be-gravning i annan religiös ordning ge-nom Korsets kapell.

Gravplats väljer du genom kyrkogårds-förvaltningen som också kan visa dig de möjliga alternativ som finns. Kyrko-

Begravningsrepresentant, entreprenör... vad gör en sådan som jobbar på begrav-ningsbyrå och hur kommer det sig att man börjar arbeta med det? Fyren ställde frågor till tre representanter. Vi ville veta:

Tre frågor till tre begravningsbyråer i Arvika

1. Att trösta och vara ett stöd i en svår stund när en nära har avlidit. Att med hjärta och inlevelse hjälpa anhöriga till ett fint och vär-digt avsked efter deras önskemål.

2. Det förtroende man får av anhöriga och att få finnas till för andra människor i en svår stund.

3. När jag miste min man insåg jag att detta var ett yrke som skulle passa mig.

Ann-Charlotte WäxfeldtFonus begravningsbyrå

1. Svårt att kort beskriva, men att först och främst LYSSNA på de sörjande, och sedan så gott som möjligt försöka hjälpa till att genomföra begravningsuppdraget efter deras önskemål.

2. Mötet med människor. Att man får vara en medmänniska och hjälpa till i en ofta svår och jobbig situation, och samti-digt få vara ”en spindel i nätet” och se att förhoppningsvis, allt går bra.

3. Jag är nog en serviceinriktad män-niska och andra tyckte att jag skulle passa till att arbeta på begravningsbyrå. Då jag blev arbetslös fick jag anledning att prova på och är fortfarande kvar.

David ÅströmJanssons begravningsbyrå

1. Vad är det viktigaste en begravnings-ombud kan bidra med vid ett dödsfall? 2. Vad upplever du som mest positivt i yrket att vara begravningsombud?

3. Hur kom det sig att du ville börja med detta yrke?

Så här svarade de:

gårdsförvaltningen för Arvika pastorats församlingar når du på telefon 728241. Du kan också på egen hand läsa på hem-sidan www.svenskakyrkan.se/arvikadär mycket mer information finns.

Egna önskemål Det är den avlidnes önskemål om be-gravning och gravsättning man i första hand försöker tillmötesgå. Tala gärna med kyrkogårdsförvaltningen, din för-samling eller en begravningsbyrå om vad man bör tänka på.

Foto: Jim Elfström/IKON

FYREN | 9

BegravningsgudstjänstenVid dödsfallet är ingenting längre bråttom. Man måste inte genast vara aktiv och planera. Det får ta tid.

Entreprenören tar han om den döde. Prästen kommer hem och pratar med de närmast anhöriga om begravnings-gudstjänsten och utformningen av den, om man vill ha den i Svenska kyrkans regi. Man kan gärna uttrycka önskemål om gudstjänsten redan till entreprenö-ren, men de ses då som önskemål som är framförda. Det är prästen som slutligen ansvarar för gudstjänstens utformning och innehåll.

BegravningsgudstjänstenDet kan vara bra att veta vilka moment som brukar ingå i svenska kyrkans be-gravningsordning;• Klockringning• Ingångsmusik• Psalm• Griftetal• Överlåtelsen• Läsning av bibelord• Ev. psalm eller musik• Begravningsbön, läst eller sjungen• Fader Vår och Välsignelsen• Psalm• Avslutningsmusik• Klockringning

Avskedet kan ske på två sätt. Antingen går man efter akten i kyrkan ut till gra-ven och sänker kistan. Därmed är be-gravningsgudstjänsten slut. Man brukar kalla detta för en jordbegravning. Eller så kan man, som fallet är vid kremation,

ta avsked inne i kyrkan för att därmed avsluta akten i kyrkorummet.

Personlig prägel på musikenMusikerna har en stor mängd stycken som passar och hjälper gärna till med att föreslå, till exempel ingångsmusik och avslutningsmusik. Om sorgehuset har mycket speciella önskemål vill vi från kyrkans sida göra så gott vi kan för att svara upp mot dessa önskemål men kan inte alltid på grund av omständigheter. Det är viktigt att hålla rollfördelningen klar; Kyrkan ansvarar för utformningen och sorgehuset, å sin sida, framför sina önskemål om utformningen.

Levnadsteckning eller predikan?Ett så kallat ”griftetal” är lite av bå-dadera. Griftetalet skall vara ett tilltal i nuet. Det skall dels lyfta fram tilliten till Guds närhet och hoppet om evighe-ten, dels göra den avlidne närvarande. Hur detta görs är väldigt personligt från präst till präst och från situation till si-tuation. Bäst tror jag det är att det inte är antingen eller utan av båda slagen.

Andra begravningsformer – finns det?Ja, Svenska Kyrkan är visserligen hu-vudman för verksamheten men vi upp-låter vårt begravningskapell (Korsets Kapell) för stunder av avsked till såväl andra religiösa begravningar, till exem-pel muslimska, som borgerliga, icke-religiösa sådana.

Valter Fryxelius, kyrkoherdeFoto: Jim Elfström/IKON

Vad tycker du är viktigast vid begravningar?

Karin Birgersson, kantor ”Att musiken framförs med värdighet och att jag genommusiken får hjälpa till attstödja i sorgen. Jag vill varadelaktig men inte sörjande.Varje begravning är speciell.”

Ola Willman, kyrkvaktmästare”Som vaktmästare är det viktigt för mig att bidra med att miljön i Mikaelikyrkan är så trevlig och fridfull som möjligt, så att den anhörige för ta sitt farväl ilugn och ro.”

10 | FYREN

Anslagstavla för Arvika PastoratI bruk IGEN DEN 1 advent

Trefaldighetskyrkan 100 år

Välkommen till pastorsexpeditionenTelefon: 0570-728200Fax: 0570-19982E-post: arvika.pastorat@svenskakyrkan.seAdress: Box 111, 671 23 ArvikaBesök: Cisterngatan 25-27

Grå PantrarSamlingsplats för mogna herrar

med program, servering och

ibland utflykter.

Samlingsplats församlingshemmet

(Arvika Östra) varannan måndag

kl 10.30 – 12.00.

Följande datum är inplanerade:

6, 20 september, 4, 18 oktober,

1, 15 och 29 november.

Ledare Valter Fryxelius

Kyrkliga Arbetskretsen

Syförening med försäljningar,

utflykter, samvaro varannan tisdag

i församlingshemmet (Arvika Östra)

på tisdagar kl 14.30-16.00.

Följande datum är inplanerade:

14, 28 september, 12, 26 oktober,

9, 23 november samt 7 december.

Ledare Valter Fryxelius

Kyrkvägar till historien-Lär känna Älgås historia!

Start i Älgå församlingshem måndag 20 september.

Nya deltagare välkomna!

Ledare: Birgitta Juås tel. 0570- 403 90

Pysselkväll och

lyktparad i Ny!

Onsdagen den

27 oktober är det

pysselkväll i

församlingshemmet.

Vi gör bl a lyktor som

vi går i en parad med

till gudstjänsten som

avslutar kvällen.

Polen-cirkelnLär känna Polen,

vårt grannland i sydöst!

Den populära studie-cirkeln i Älgå församling fortsätter och välkomnar nya och gamla deltagare.

Kontakta ledarenIwona Ericson

tel. 076-8051708

Var med & sjung i kör!

Vi söker glada sångare! Kom och

var med i någon utav alla körer

som finns i våra fyra församlingar.

Info om körerna samt till de olika

kontaktpersonerna finns på:

www.svenskakyrkan.se/arvika

Foto: Martin Runeborg. All rights reserved.

Hej alla barn i Älgå!

Du har väl fått ditt

brev med inbjudan till

höstens grupper?

Om inte - ring Carola

Riddargård på 728226

för information. Vi ses!

Sinnesro-gudstjänster

i Mikaelikyrkan i höst:15 september

13 oktober10 november

Alltid klockan 19.00.

SöndagsskolaNi vet väl om att det finns en söndagsskola att vara med i under gudstjänsttid i Trefaldighetskyrkan? I höst

träffas vi vid alla gudstjänster utom vid familjegudstjänsterna

då vi är med. Välkommen att vara med!

FYREN | 11

Manusstopp förnästa nummerav Fyren är27 oktober./Redaktionen

Kyrkliga

Arbetskretsen

Träffas:

jämna tisdagar kl 19-21

i Församlilngshemmet

i Älgå

Välkomna!

Anslagstavla för Arvika PastoratBarn och ungdomsgrupper

i Arvika Västra församling:

MåndagFörsh. Jössefors Föräldrabarn 10.00-12.00

TisdagMikaeligården Föräldrabarn 10.00-12.00

Mikaeliggården After School 15.00-17.00

OnsdagMikaeligården Min Klubb 15.30- 17.00

TorsdagFörsh. Jössefors Min Klubb 13.00-14.30

Försh. Jössefors After School 15.00-17.00

FredagarFörsh. Jössefors Tonårsgruppen 18.00-21.00 JV

Tonårsgruppen börjar vecka 36.

De andra grupperna börjar vecka 37

KosmosgruppenAlla intresserade amatörastronomerträffas för observation, samtal ochprogramkvällar.

Vi träffas i församlingshemmet,Arvika Östra, söndagar kl 19.00under den mörka delen av året.Följande datum är inplanerade:3, 10, 17, 24, 31 oktober, 7, 14 och 21 november.

Välkomna önskar ledare Valter Fryxelius

Ändringar för barngrupper i Arvika Östra församling!Vi har flyttat på äventyrarna, åk 4-6, från tisdagar på församlingsgården Fågelsången kl 18.00-20.00 till onsda-gar på församlingsgården Fågelsången 18.00-20.00.

Gluggarna, 6-åringarna, som samlas på tisdagarna i församlingsgården Fågelsången har vi flyttat starttiden på. Vi börjar en halvtimme senare än förra året. Det betyder 16.00-17.30.

Tecken i tidenVälkommen tillStiftsfest 201029-30 oktober i Karlstad

Läs merwww.svenskakyrkan.se/karlstadsstift

Välkommen på Miljökabaré i Ny under

globala veckan! 21 nov kl 15.00: Sweet dreams!

Katastrof i Pakistanstöd de drabbade

Ge en gåva via pg 90 01 22-3 eller bg 900-1223.

Polen-cirkelnLär känna Polen,

vårt grannland i sydöst!

Den populära studie-cirkeln i Älgå församling fortsätter och välkomnar nya och gamla deltagare.

Kontakta ledarenIwona Ericson

tel. 076-8051708

TAIZÉ-gudstjänsteri Mikaelikyrkan

31 oktober kl 19.21 november kl 19.

Välkomna!

MUSIK-GUDSTJÄNST31 oktober kl 19.00

MikaelikyrkanGöran Fristorp

Anna WesterholmKarin Birgersson

Kören SingOut medverkar på

gudstjänsterna den 19 september,3 oktober och

21 november. Kom och sjung med oss!

SöndagsskolaNi vet väl om att det finns en söndagsskola att vara med i under gudstjänsttid i Trefaldighetskyrkan? I höst

träffas vi vid alla gudstjänster utom vid familjegudstjänsterna

då vi är med. Välkommen att vara med!

12 | FYREN

Gravar och gravplatserAlla som är folkbokförda i Sverige, oavsett trossamfund, har rätt till en avgiftsfri gravplats i 25 år. Den av-lidnes egen önskan ska så långt det är möjligt följas vid val av gravplats.

När man skall välja gravplatsDet är flera frågor att tänka igenom när man ska välja gravplats och det finns oli-ka möjligheter på de olika begravnings-platserna. Via kyrkogårdsförvaltningen får du hjälp att välja gravplats. Inför val av gravplats är anhöriga/närstående all-tid välkomna att kontakta kyrkogårds-förvaltningen för ytterligare informa-tion och för att boka en tid för visning av tillgängliga alternativ. Det är viktigt att de efterlevande är överens vid val av gravplats. Med respekt för den avlidne ska en gravsättning alltid betraktas som definitiv och gravfrid ska värnas. Om de efterlevande är tveksamma är det bättre att vänta med gravsättningen än att ris-kera att det blir fel. Urnan kan förvaras hos kyrkogårdsförvaltningen upp till ett år.

Kist- och urngravarNär du skall välja gravplats, tänk ige-nom om graven ska ge plats för fler kistor eller urnor och om det finns sär-skilda önskemål om gravvårdens ut-formning (gravsten och annan utsmyck-ning). Gravplatsen omfattar normalt 1

kvm för urngrav och 3 kvm för kistgrav och ska medge senare gravsättning av en närstående. Gamla gravmönster kan dock medföra större avgiftsfri yta. Vid ny gravsättning i redan upplåten grav förlängs den avgiftsfria tiden i ytterli-gare 25 år. För äldre gravar kan det fin-nas avtal om att gravrätten gäller för all framtid.

Minneslund och askgravlundMinneslund och askgravlund har det gemensamt att de enskilda gravarna inte märks ut. De kräver heller inget skötsel-ansvar.

Minneslunden är en plats, där aska gravsätts anonymt utan närvaro av an-höriga. Varje aska sätts ned separat av förvaltningens personal, (dock ej un-der vintermånaderna). Anhöriga får ett minnesblad dagarna efter gravsätt-ningen. Kyrkogårdsförvaltningen svarar för skötseln, och smyckning får endast förekomma på anvisad och gemensam plats. Av erfarenhet vet man att val av minneslund ibland ifrågasätts i efter-hand. Därför är det särskilt viktigt att värdera för- och nackdelar vid val av minneslund.

I askgravlunden är anhöriga välkom-na att närvara vid gravsättningen. På namnskyltar kan man se vilka som lig-

ger begravda här. För närvarande finns det inga askgravlundar inom Arvika kyrkliga samfällighet, men det planeras att anlägga en på Arvika kyrkogård.

AskgravplatserGravsättning i askgrav förenar den traditionella gravplatsen med min-neslundens skötselfrihet. Gravsättning i askgrav förenar den traditionella grav-platsen med minneslundens skötselfri-het. De upplåts med en gravrättstid på 25 år. Det är en kostnad för gravarna beroende på att det ingår skötsel under gravrättstiden. Kyrkogårdsförvaltning-en ansvarar för att ta bort vissna blom-mor, kransar och ljus. I en askgrav får fyra askor/urnor gravsättas. Anhöriga får närvara vid gravsättningen, som kan ske året om. Gemensamt för askgravar inom Arvika pastorats församlingar är att de endast får smyckas med snitt-blommor i vas, samt vintertid krans och ljus. Egen plantering får inte förekom-ma. Askgravplatser finns på kyrkogår-den vid Mikaelikyrkan.

Har du frågor eller funderingar kring gravar, gravplatser med mera är du varmt välkommen att kontakta perso-nalen på kyrkogårdsförvaltningen.

KyrkogårdsförvaltningenTelefon 728241

FYREN | 13

Var med och tävla!Ta chansen och tävla i Per-Enar Hed-lunds kryss. Skicka in ditt svar senast 27 oktober och du är med i utlott-ningen av priser. Skicka in ditt svar till: Fyren, Box 111, 671 23 Arvika.

Foto

: Han

s G

usta

fsso

n

Namn: ________________________________________________________

Adress: ________________________________________________________

Post nr & ort: ________________________________________________________

14 | FYREN

Kyrkan i vården och omsorgen

Diakoni

Del 4

I Fyrens serie med att beskriva olika delar av det diakoniarbete som bedrivs har vi i del fyra kommit till Sjukhus-kyrkan. Då arbetet är mångfacetterat tar vi bilder till hjälp för att beskriva arbetet som sjukhuskyrkan gör (eller kyrkan i vård och omsorg som vi också säger.

En ung man steg in i stillhetens rum och ställde frimodigt frågan: ”Vad är sjuk-huskyrkan och vad gör den på sjukhu-set”?

Jag fick möjligheten att be honom slå sig ner och bjöd honom på en kopp kaffe och fick under en timmes tid berätta om kyrkans arbete här på sjukhuset och att sjukhuskyrkan faktiskt finns på samt-liga sjukhus i Sverige. Stillhetens rumHär i ”Stillhetens rum” finns möjlighet för samtal, egen meditation och bön, du kan skriva ner dina tankar och reflektio-ner i den bok som alltid ligger framme.

Du kan lyssna på musik, läsa något, eller bara vara. Här är alltså en naturlig plats där en enkel andakt kan firas men också då behovet av att få dela nattvard heller inte är främmande.

Vi upplever att behovet av stillhet är stort och detta rum används flitigt av både

patienter, anhöriga och personal. Dörren är alltid öppen.

”Då man som människa kommer i kon-takt med sjukvården finns det alltid en orsak, kanske är jag patienten eller är jag en anhörig eller kanske en personal. Något berör mig på djupet och många tankar och funderingar dyker upp. Då kan det vara värdefullt att få samtala med någon, och det min vän, kan och är ofta någon i sjukhuskyrkan.”

En stor del av våra möten är att lyssna, att lyssna på svåra och tunga samtal och att kunna förstå, att sätta sig in i vår medmänniskas behov och frågor.

Stöd på olika sättVi vill få vara till hjälp och stöd då pa-tienter fått ta emot ett besked om en obotlig sjukdom. Vi får också vara del-aktiga i glädjen då patienten fått beske-det att nu är du frisk.

Vi blir ibland kallade av avdelningsper-sonalen att finnas närvarande då döden närmar sig för någon patient.

Sjukhus-

kyrka

Foto: John Nyberg, Köpenhamn.

FYREN | 15

I vårt arbete till stöd och hjälp för pa-tienten och dess anhöriga inför döden men också efter dödsfallet.

Vi möter den anhöriges behov eller önskningar om tex en kort andakt, eller att efter någon dag få ta avsked av den döde anhörige i det rum som finns spe-ciellt för detta tillfälle, ”rummet för av-sked”. Denna stund är för de allra flesta en stund som upplevs som oerhört vik-tig. En stund då bara de allra närmste får ta ett avsked. Vid olyckor och svåra situationer som ibland inträffar på sjukhus vill vi vara en resurs för personalen att ta hand om och stödja anhöriga. Att vara närvaran-de i extrema situationer och vara beredd på starka reaktioner. Att alltid låta de drabbade känna att vi finns till för just dem så länge behovet finns. Här befin-ner vi oss nära verkligheten

Men också att finnas till efteråt då för-tvivlan och ensamheten ger sig till kän-na, men också ilskan, skulden, skam-men, ångesten och kanske misstron, då finns behovet att någon lyssnar och för att få bli bekräftad och förstådd i allt det svåra.

AKKVAArvika kommuns korttidsvårdsavdel-ning (AKKVA), som nu finns i nybyggda lokaler med plats för 30 patienter på sjukhusområdet. Här finns vi också till-gängliga för samtal, när livet förändras. Du kanske inte kan komma hem till ditt eget boende utan behöver flytta till något av våra äldreboenden t.ex. I den processen är vi gärna med som stöd,

eftersom vi redan finns med på Vå-gen, Korpralen, Tapeten, Servicehuset Hamngatan, Smedberg, Nybacken och Västängsgården.

Som sjukhusdiakon möter vi människor där livet plöts-ligt förändras, där män-niskan tappar fotfästet. Där livet ställs på sin spets.

Vi ser själavården som en av våra viktigaste uppgifter och vi vill fin-nas tillhands då männis-kor söker oss i olika frågor.

Någon lär ha sagt ”Ni i sjukhuskyrkan

jobbar nära verkligheten” Det är ett bra uttryck. Vi har inte svaren på alla frå-gorna men vårt arbete är att vara närva-rande i både sorg och glädje.

UppdragetSjukhuskyrkans uppdrag

är att möta existentiella och andliga behov som uppstår i vården. Upp-draget gäller patienter, anhöriga och personal oavsett kulturell bak-

grund.

Hur gick det då med den unge mannen och hans frå-

gor? Han reste sig upp och sade med en röst full av tacksamhet och öd-mjukhet. ”Det var som du sa, ni jobbar nära verkligheten” Nu förstår jag varför sjukhuskyrkan finns på våra sjukhus. Symbolen för sjukhuskyrkan är det blommande korset som står för liv och hälsa och blomman från den avbrutna grenen vill visa att det finns en ny möj-lighet. Det som gått sönder eller skadats skall finna nya vägar till liv igen. Både den avbrutna grenen och sidoskottet är omslutna av korset.

Så är vi alla omslutna av Guds omsorg.

Gunnel Widin och Ingegerd Karlsson, Diakoner i Vården och Omsorgen,

Svenska kyrkan

Behovet av stillhet blir allt större. Stillhetems rum på Arvika sjukhus användsflitigt alla tider på dygnet. Foto: Börje Willman

På AKKVA är sjukhuskyrkans personal närvarande för stöd och samtal.Foto: Börje Willman

16 | FYREN

Mycket på gång i Ny höstGudstjänst i Ny ton och Mässa i Ny ton.Under hösten kommer vi att ha en enk-lare form av gudstjänst som vi kallar för ”Gudstjänst i Ny ton”. Är det nattvard heter det ”Mässa i Ny ton”. I guds-tjänsten finns utrymme för extra psalm-sång, musik eller tystnad. Oftast är det en vanlig predikan men det kan också vara ett samtal mellan olika människor. Det finns alltid möjlighet att tända ljus i ljusbäraren för någon eller något du vill be för.

VardagsgudstjänstVardagsgudstjänst tisdagen den 28 sep-tember. I samband med tisdagsträffen fi-rar vi en enkel gudstjänst i församlings-hemmet. Som vanligt blir det lunch och underhållning.

Skördegudstjänst påTacksägelsedagen den 10 oktoberEfter gudstjänsten som startar 17.00 har vi försäljning, auktion och kyrkfika. Om du vill skänka t ex skördealster, bakat, sylt, saft med mera till auktionen är vi tacksamma!

Öppet hus i församlingshemmetVeckan innan allhelgonahelgen kom-mer många till Ny för att göra i ordning gravarna. Då finns det också möjlighet Välkommen till församlingshemmet i Ny församling! Foto: David Fryxelius

att komma in i församlingshemmet och dricka en kopp kaffe, köpa lotter eller kanske hantverk. Överskottet går till Hela världen, Svenska kyrkans interna-tionella verksamhet.

Miljökabaré ”Sweet dreams”under globala veckan. Söndagen den 21 november 15.00 kom-mer vi att ha en miljökabaré med grup-pen ”Sweet dreams”. som skriver på sin hemsida att kabarén skapades ”i en längtan av att berätta om miljöfrågor

och rättvisa på ett annat sätt. Med tea-ter och musik berättas om absurd verk-lighet och vikten av engagemang för förändring. ”Att jobba med miljö- och rättvisefrågor genom musik och teater är ett sätt för oss att hålla vår egen låga brinnande, med förhoppningar att spri-da den till fler. En inspiration i miljöar-betet eller ett startskott för ett begyn-nande engagemang.”

Ragnhild Johansson

”Annas eftertanke” ur Sweet Dreams föreställning. Foto:Phillippe Rendau.

FYREN | 17

Stort taberas i Älgå församling!Nu är det snart dags för nya stôllighe-ter i Älgå församling. Lördagen den 25 september klockan 15.00 är det näm-ligen dags för ”Det stora taberaset i Älgå”.

”Taberaset”, eller kalaset som man också kan säga, är ett samarrangemang mellan Älgås kyrkliga arbetskrets och Älgå församlingskör.

20 | FYREN

Nästa nummer av Fyrenutkommer i slutet av novemberoch har dopet som tema.

Har du någon fråga eller fundering du vill att vi besvarar itidningen är du välkommen att skriva till oss på adressen:Fyren, box 111, 671 23 Arvika. Du kan också maila din fråga till arvika.pastorat@svenskakyrkan.se

Märk ditt kuvert/mail med ”Fråga Fyren”.

Kick-off i Älgå!Söndag 12 september kl 15.00 är det upptaktsfest för Älgå församling

Vi träffas till gudstjänst i kyrkan. Sedan äter vi och har trevligt till-sammans i församlingshemmet. I församlingshemmet sker en pre-sentation av olika församlingsverk-samheter. Alla, barn och vuxna, är varmt välkomna!

Anmälan (för maten) senast torsdag 9/9 till pastorsexp. 72 82 00 eller Birgit Schützer 0570-25003, 070-5405609

Torsdagsträffari församlingshemmetUnder hösten fortsätter torsdagsträffar-na i Älgå församlingshem. Vi träffas för lunch, andakt och ett trevligt program tillsammans. Första torsdagen i måna-den klockan 13-15 är tiden att lägga på minnet.

Datum för hösten:2 september: Musiklek med Birgit7 oktober: program presenteras senare4 november: program presenteras senare 2 december Litet julbord

Välkomna!

Alla mellan 0 och 100 år är välkomna! Det utlovas Astrid Lindgren kavalkad, servering, lotteri och åror, fiskdamm och brödförsäljning.

Intäkterna går till översvämningsoffren i Pakistan genom Hela världen – Kyrkans internationella arbete.

Välkomna!

Våga vilja sjunga!!

Välkommen tillÄlgå församlingskör!

Kören träffas måndagar.Kontakta ledaren

Annika Lindahltel. 0703- 78 88 17Foto: Jim Elfström/IKON

18 | FYREN

Vid våra kyrkkaffen, samlingar och fikastunder iArvika Pastorat dricker vi Rättvisemärkt kaffe. Hur gör du hemma eller på din arbetsplats?

Svenska kyrkan i Arvika- nu på Facebook.Sedan i våras finns Svenska kyrkan i Arvika på Facebook. För att hitta, sök efter ”Svenska kyrkan i Arvika” på www.facebook.com. Välkom-men dit du med!

Facebook är ett registrerat varumärkesom tillhör Facebook, Inc.

Personalnyheter i Arvika pastorat

Emelie Axelsson, som tidigare vi-

karierat i Arvika Västra försam-ling, inom barn- och ungdoms-verksamheten , har slutat sitt vi-

kariat. Vi vill passa på att tacka Emelie för tiden hos oss och tacka för allt arbe-te hon utfört. Samtidigt vill vi passa på att önska Emelie all lycka till med den nya rollen som mamma!

Nina Zethelius, tidigare fritids-ledare i Arvika Östra församling, vikarierar på fri-tidsledaretjänsten i Arvika Västra församling. Nytt

telefonnummer till Nina är 728225.

Lotta Paas, tidi-gare aktiv i ung-domsverksamhe-ten i Arvika Östra församling, vika-rierar sedan mit-ten av augusti på fritidsledaretjäns-

ten i Arvika Östra församling. Lotta nås på telefonnummer 728221.

Gunnar Kullgren kommer från och med september att fungera som assis-tent i församlings-arbetet i Älgå och Ny församlingar. Gunnar kommer

att ha fokus på hembesök och hjälpa till i det diakonala arbetet. Gunnar nås via telefonnummer 728200.

Han ersätter därmed Eva-Märtha Tra-nemyr i dessa församlingar då hon kom-mer att fokusera mer på Arvika Västra församling.

Grattis!Per-Enar Hedlunds sommarkryss om vigsel verkar ha fallit många i smaken efter att döma av den rekordstora skör-den av tävlingsbidrag. Fyrens redaktion har gått igenom alla rätta svar och där-ur dragit tre vinnare:

1. Esther Nilsson, Arvika2. Vivi-Anne Sortelius, Årsta3. Ruta Andersson, Arvika

Vi gratulerar vinnarna med ett var-sitt exemplar av boken ”Tradition och liv”och tackar alla övriga som varit med och tävlat. En ny chans att kryssa finner du på sidan 13. Lycka till!

FYREN | 19

Skicka en kondoleans!Tänk gärna på våra fonder när du skickar kondoleanser:Arvika Västra församlings blomsterfondArvika Östra församlings blomsterfondNy församlings blomsterfondÄlgå församlings blomsterfondHela världen - Svenska kyrkans internationella arbeteSabina Erikssons minnesfond

BlomsterfondenTel: 72 82 01nås säkrast kl 10.00-12.00

Bankgiro5380-0306

Här når ni oss!Ny församlingPräst, Ragnhild Johansson ...............................72 82 16Kantor, Birgitta Nolgård ............ 72 82 63, hem 301 02Fritidsledare, Carina Larsson ..... 72 82 24, hem 201 55Vaktmästare, Mikael Nilsson .72 82 45, 076-847 37 62Församlingshemmet ...........................................200 79Fax .....................................................................200 42

Älgå församlingPräst, Monica Fryxelius ..........72 82 17, 070-594 02 13Kantor, Annika Lindahl .............. 72 82 62, hem 330 17Fritidsledare, Carola Riddargård .....................72 82 26Vaktmästare, Annika Kaspersson ....................72 82 48Församlingshemmet ...........................................260 13Fax ....................................................................260 19

Kyrkan i vård och omsorgPräst, Klas Nilsson ..........................................72 82 13Diakon, Gunnel Widin ....................71 20 66, 72 82 18Diakon, Ingegerd Karlsson ..............................72 82 08

KyrkogårdsförvaltningenKyrkogårdsföreståndare, Anders Degertorp ....72 82 42Utredningssekreterare, Liv Bjurheden ..............72 82 40Förvaltningssekreterare, Eva-Lena Pesonen .....72 82 41Fax. ....................................................................804 99

Ordförande i kyrkonämndNils-Gunnar Andersson ......................................310 55

Ordförande i kyrkorådArvika Västra, Jan Westergren ...........................330 33Arvika Östra, Hans Forssell ...............................149 61Ny, Kajsa Högberg .............................................201 60Älgå, Lennart Björn ............................................260 31

PastorsexpeditionExpedition, Marianne Myrman .......................72 82 00Kyrkoherde, Valter Fryxelius ...........................72 82 10Blomsterfonden & expedition, May Dahlbeck . 72 82 01

KansliKanslichef, Lars-Inge Lilja ...............................72 82 02Kamrer, Håkan Karlsson .................................72 82 03Personalsekreterare, David Ottosson ...............72 82 04Information & IT, David Fryxelius .................72 82 05Assistent, Mia Nilsson .....................................72 82 09Fastighetsassistent, Annelie Ulfvenstierna ........72 82 43

Arvika Västra församlingPräst, Anna Westerholm ..................................72 82 14Diakon, Eva-Märtha Tranemyr .......................72 82 11Kantor, Karin Birgersson .................................72 82 64Vik fritidsledare, Nina Zethelius ....................72 82 25Kyrkvaktmästarexpeditionen, tel och fax ........72 82 31Kyrkvaktmästare, Åke Widén .........................72 82 35Kyrkvaktmästare, Hans Gustavsson ................72 82 32Kyrkvaktmästare, Olof Willman .....................72 82 34Mikaeligården, Dottevik ....................................181 70Sockenstugan,vid Mikaelikyrkan .......................104 49Jössefors församlingshem, Bruksgatan 11 ...........215 95

Arvika Östra församlingPräst, Valter Fryxelius .....................................72 82 10Präst, Klas Nilsson ..........................................72 82 13Präst, Bengt Larne ..................72 82 15, 070-600 38 36Diakon, Marina Ingvarsdotter .........................72 82 12Organist, Åke Skommar ..................................72 82 60Körledare SingOut, KarinAndersson ...............72 82 61Diakoniassistent, Mona Vikström ...................72 82 28Församlingspedagog, Carina Adrian ...............72 82 20Vik. fritidsledare, Lotta Paas ...........................72 82 21Vaktmästarexpeditionen ..................................72 82 30Kyrkvaktmästare, Rickard Alfredsson .............72 82 36Kyrkvaktmästare, Thorbjörn Ericson ..............72 82 37Kyrkvaktmästare, Lena Sjösten .......................72 82 30Församlingshemmet, vestibulen .......................72 82 50Fågelsången .....................................................72 82 52

Mer kontaktinformationPostadress: Arvika pastorat, Box 111, 671 23 ArvikaBesöksadress: Cisterngatan 25-27Telefon: 72 82 00Fax: 199 82E-post: arvika.pastorat@svenskakyrkan.seWebb: www.svenskakyrkan.se/arvika

0570-72 82 00

Klip

p ut

och

spa

ra t

elef

onlis

tan!

Observera! På grund av lång pressläggning reserverar vi oss för eventuella ändringar för arrangemangen.

Se övrig annonsering i Arvika Nyheter, på hemsidan och genom övrig affischering för senaste informationen.

Arvika Västra församlings blomsterfondArvika Östra församlings blomsterfondNy församlings blomsterfondÄlgå församlings blomsterfondHela världen - Svenska kyrkans internationella arbeteSabina Erikssons minnesfond

Tel: 72 82 01nås säkrast kl 10.00-12.00

Postadress: Arvika pastorat, Box 111, 671 23 ArvikaBesöksadress: Cisterngatan 25-27Telefon: 72 82 00Fax: 199 82E-post: arvika.pastorat@svenskakyrkan.seWebb: www.svenskakyrkan.se/arvika

20 | FYREN

O Gud, du mig ej övergernär jag i mörkret sänkes ner.Då möter jag ditt under.Som fröet vilar djupt i jord jag vilari det skaparord där sekler är sekunder.

Vid tomhetens och intets gränsen röst mig når, den är en väns;du kommit hem, den säger.Och såren läks och sången föds,vad djupast i mitt liv jag söktoch längtat till jag äger.

Ur stoft och aska skall på nyttvårt liv stå opp. Guds stad blir byggdnär allting återskapas,den kärlekens och glädjens staddär varje dag är börjans dagoch ingen död skall vara.

Svensk psalm 310Text Anders Frostensson