-
Långfärdsseglingmed diabetes
Läs mer på sid 10-11
Åktur med RinglinienLäs mer på sid 13
GöteborGs Diab etesför en i nG
DiabetesBladet Nr 3 2010Årgång 12
-
Ordföranden har ordet
3Diabetes Bladet Nr 3 2010
Innehåll Innehåll
Kansl iet
Öppettider: Måndag–torsdag8.30–16.00, lunch12.00–13.00,
fredag8.30–12.00.Adress: Bomgatan7,41264Göteborg*Telefon:
031-7116954Telefax: 031-131967E-post:
[email protected]: 48722-3Bankgiro: 5452-3873Hemsida:
www.diabetesgbg.seNästanummeravDiabetesBladetkommerutden3december.
Ansvarig utgivare: Britt-IngerWentzel
Redaktionskommitté:
Britt-IngerWentzelMonicaUllbrandtVanjaNilssonVivianneSundborgMarianneClaessonCajLundbergLarsBjörnfotClaesBredvad-Jensen
Annonsansvarig:NilsBurholm
Utformning & Tryck: LitorapidMediaABSänd gärna in material
eller tipsa redaktionen. Skriv helst i Word och skicka med e-post
eller diskett. Var vänlig skicka ditt material senast den 3
november. Vi förbehåller oss rätten att redigera inkomna texter
enligt journalistiska principer. Göteborgs Diabetesförening tar
inte ansvar för varans lämplighet vad gäller produkter/tjänster på
betald annonsplats.Redaktionen ansvarar ej för icke beställt
material.*TillBomgatankommerdubl.amedspårvagn2eller4,håll-platsAlmedal,tvåhållplatserefterKorsvägenmotMölndal.Sekarta34B7itelefonkatalogen.
3 Ordförande har ordet4 Kalendarium6 Apoteksreformen7
Föreningens fonder7 Hur tar jag hand om mina fötter?
8-9 BUS10 Långfärdssegling med diabetes12 Besök på Klippan13
Åktur med Ringlinien13 Öppet hus på Ringlinien14 Temakväll
Nationella Riktlinjer15 Testosteronbrist kan leda till
åldersdiabetes17 Ny grundmetod för HbA1c
Nu närmar sig sommarn sitt slut och vi ser hös-ten bakom hörnet.
De sista vinbären har plock-ats i dagarna och äpplena och plommonen
börjar mogna. Personligen tycker jag att det har varit en underbar
sommar med varma dagar, sol och lagom mycket vind. De flesta
måltider har kunnat intas på uteplatsen i trädgården. Vi har också
haft några dagar med imponerande, fascinerande åskväder då hela
himlen lystes upp och åskan dånade öronbe-dövande. Jag gillar det
men vet att det är många som har det svårt när det är över 25
grader varmt och vindstilla och det finns också de som tycker att
åskväder är skrämmande. Vi är alla olika med olika erfarenheter och
inställningar. Trivs man inte med vädret kanske man får hitta något
annat som gör att man mår bra. En mysig hemmakväll, en
lång-promenad eller träffa vänner. Möten med vänner, bekanta och
även okända brukar tillföra en hel del i livet.I detta nummer möter
vi Rolf och hans sambo, Diana. Rolf har haft diabetes under många
år men ville ändå förverkliga sin dröm om en långfärd-segling. Det
krävs alltid en lång planering för att kunna genomföra en
långsegling som denna och i Rolfs fall krävdes det extra mycket
förberedelser och kontakter med sjukvården för att inte Rolfs
sjukdom skulle hindra dem. En artikel som gör att jag skulle vilja
höra ändå mer om deras upplevelser och möten med andra människor
och andra kul-turer.Detta är ett sätt att öka sin livskvalitet och
må bättre. Genom att planera väl och lära känna sin kropp har Rolf
lyckats att leva sitt liv på det sätt han velat utan att behöva ha
diabetes i tankarna hela tiden. Jag tror att det finns många knep
och aktiviteter bland er läsare som får er att må bättre och känna
glädje. Har ni något ni kan dela med er av? Det behöver inte vara
en seglats på två år som i Rolfs fall men kanske någon god middag,
möte med en speciell person, en bra bok… Listan kan säkert gö-ras
lång med hjälp av er. På våra medlemsmöten byts många tankar och
erfarenheter. Kom gärna till kansliet och träffa andra medlemmar. I
höst har vi också en Mingelkväll, då vi i styrelsen vi höra hur
medlemmarna ser på föreningens framtid och hur vi skall förändra
vårt arbete. Släng en blick i kalen-dariet. Vill du dela med dig av
dina erfarenheter via tidningen? Skriv till kansliet via mail eller
brev.
BRITT-INGER
-
4 Diabetes Bladet Nr 3 2010
DecNovOktKalendarium Sept7
septemberkl12.00.Natur&KulturProme-nadiHisingsparken.AnmälantillMonicatel0520661844eller0705753867.
8 septemberkl18.00-20.15.Lärdigomdindiabetes.Träffnr.1*.
16
septemberkl18,00-21.30.TemakvällomfondsökningochPilgrimsvandringpåNord-engårdenStockholmsgatan16.Seannonspåsid18.
21
septemberstartkl12.00.Natur&KulturMinigolfiSlottsskogen.AnmälantillMonicatel0520661844eller0705753867.
21
septemberkl18.00-20.00.Medlemsträffförnyaochgamlamedlemmar*.
22 septemberkl18.00-20.15.Lärdigomdindiabetes,Träffnr2*.
26
septemberkl13-15.Natur&Kultur.HöstvandringiBotaniskaTrädgårdenAn-mälantillMonicatel0520661844eller0705753867.
29
septemberkl15-20.Mingelkvällpåkans-lietpåBomgatan7.Komochpratamedstyrelsenochandramedlemmar.Sägvaddutyckerattföreningenskallvaratillförochhurviskallformaföreningensframtid.
5 oktober
kl10.00.Natur&KulturResatillGöksäter.AnmälantillMonicatel0520661844eller0705753867.OBS!Heldags-utflykt.
6 oktoberkl18.00-20.15.Lärdigomdindiabetes.Träffnr3*.
12
oktoberkl18,30.FöräldraträffförnyaochgamlaföräldrartillbarnmeddiabetespåBomgatan7.Dåplanerarviocksåförjul-festen*.
13 oktober
kl18.00BesökhosKahlsKaffe100krst.Anmälantillkansliet031-7116954.Förmerinformationkontakta
MonicaUllbrandtpå0520-661844eller0705753867.
19
oktoberNatur&KulturMassageTidochplatsmeddelaspåhemsidansenare.An-mälantillMonicatel0520661844eller0705753867.
19
oktoberkl18.00-20.00.Medlemsträffförnyaochgamlamedlemmar*.
20 oktoberkl18.00-20.15.Lärdigomdindiabetes.Träffnr4*.
2
novemberkl12.00Natur&KulturSjö-fartsmuseet.Viträffasutanförentrén.An-mälantillMonicatel0520661844eller0705753867.
7
novemberkl11.00ÖppethuspåRing-linienvagnhallenGårda.Sesid13.
9
novemberkl.18.00–20.00.”Alltduvelatvetaomdiabetesmenintevågatfråga”.EnkvällpåVärldskulturmuseetförungameddiabetes.Seannonspåsidan8.
14 november
kl12.00–15.00Världsdiabe-tesdagen.GöteborgsDiabetesföreningfinnsiNordstan.Viinformeraromföreningen,delarutbroschyrerochtidningarochsvararpåfrågoromdiabetes.
14
novemberBarnochföräldrarträffaspåFrölundabadetkl16.45.SemerpåBus-sidan8.
16
novemberkl12.00.Natur&Kultur.Julbordavslutning.ViträffaspåkanslietpåBomgatan7.AnmälantillMonicatel0520661844eller0705753867.
23
novemberkl18.00-20.00.Medlemsträffförnyaochgamlamedlemmar*.
14
decemberkl18.00-20.00.Medlemsträffförnyaochgamlamedlemmar*.
*OmdetinteangesnågotannatträffasvipåKanslietpåBomgatan7,anmälanpåtel:031-7116954.
-
5Diabetes Bladet Nr 3 2010
NaturochKulturärengruppdärmedlem-marnaharkommitochgåttunderåren.EnsomharvaritmedhelatidenärSonjaSvens-sonsåvillmanvetanågotomvadsomhän-derigruppendåskallmantalamedSonja.Vispänneröverettbrettområde,alltfrånattletaredapååretsförstalillarödahassel-blommatillatttaenturnertillUllared.
Vibrukarträffatsvårochhöst,dettaharvigjortregelbundetundersnart10år.Jagsä-gervifördetärjag–MonicaUllbrandt-somstartadedethela.Jagharmittförflutnaoch
NATUR & KULTUR
CoNveRsATioN
MApNustartarviennykursförtyp2diabetesiConversationMap.Vårenskursblevväldigtom-tyckt.Visitterruntenfärggladkartaochföljerslingrandestigarsominspirerartillenmassafrågeställningar.NukörviennyomgångtillhöstenochävendennagångärdetMarianneClaessonfrånDiabetesföreningensomhållerikursen.Dukananmäladigredannu.Viträffasmellan18.00–20.15påkanslietpåBomgatan7.Kursenärgratis.Detärettbegränsatantalplatser.
Träff 1 den 8 september.Attlevameddiabetes.
Träff 2 den 22 september.Hurdiabetesfungerar.
Träff 3 den 6 oktober.Hälsosammamatvanorochatthållasigaktiv.
Träff 3 den 20 oktober. Attstartainsulinbehandling.
Marianne Claesson
VårensteaterbesökpåStadsteaternblevuppskattat.Debiljettervibeställttogsnabbtslut.NuharvibokatettantalbiljettertillSistadansen,CarinMannheimersrosadepjäs.Detärnypre-miäridecemberochviharskaffatbrabiljetter(bänktvåochtre)tillfredagenden17decem-ber.Vivillhadinbeställning,ochbetalning,senastden1november.Viskickarutbiljetternatilldigruntden1december.Betalningskerlämpligenviavårtpostgiro48722-3ellerbankgiro5452-3873.Märkavin"Sistadansen".
FöreställningenvisaspåGöteborgsStadsteatersStorascenklockan19.00.NormalprisetförenbiljettpåStorascenenär250kronor.Genomossbetalardu180kronor.Manbehöverintevarmedlemidiabetesföreningenförattföljamed.Såtagärnameddigdinpartner,granneellerkompis.
Christine Öberg
ävennutidienannanföreningockså,näm-ligenFriluftsfrämjandetsåjagvillefåinliteavNaturupplevelseriGöteborgsDiabetes-förening.
ViiN&KharsomtraditionattavslutaåretiföreningenslokalerpåBomgatan.Därätervijulbordochtillverkarnågotsommanförknip-parmedjult.ex.endörrkrans.Iårskallvitillverkaskyddsänglar.
AllahälsasvälkomnatillNatur&Kulturgruppen.
Hälsning från Monica Ullbrandt
TeATeRdAgs
-
6 Diabetes Bladet Nr 3 2010
Tack för mig!Jag har medverkat som reporter och som redaktör för
DiabetesBladet sedan 2007. Det har varit en ro-lig och mycket
lärorik tid. Inte minst kontakten med er läsare har varit givande.
Nu lämnar jag tidningen för att bli pensionär på riktigt. Mina
efterträdare på tidningen kommer säkert att klara uppgiften med
glans. Jag önskar dem lycka till.
Christine Öberg
Christine har lagt ner mycket av sin tid på Göte-borg
Diabetesförening de senaste åren. Hon började som ansvarig för ett
projekt där hon hade mycket kontakter med vårdcentralerna i
Göteborg för att bland annat undersöka vilken kompetens de
besit-ter. Därefter gick Christine in med full energi i det ideella
arbetet på föreningen. Som hon själv nämner arbetade hon med
tidningen, gjorde reportage, var fotograf och kontaktade människor
som kunde vara intressanta för oss läsare. Vad Christine inte själv
nämner är att hon har varit aktiv på många sätt och kommit med
många idéer som fört föreningen vida-re. Trots att Christine har
blivit pensionär på riktigt, som hon säger, har hon lite tid över
för föreningen och är sammankallande i valberedningen.
Vi tackar henne för den tid vi har fått ta del av hen-ne och
önskar henne en bra tid som pensionär med sommarställe och
barnbarn.
Britt-Inger Wentzel
Ansvariga ministrar och Hälso- och sjukvårdspo-litiker har
skapat en förmyndare över både läkare och patienter.Vi har det fria
vårdvalet där vi själva fritt kan välja vårdinrättning eller
vårdcentral men något liknande när det gäller läkemedel existerar
inte. Patienterna är hänvisade till månadens vara, d.v.s. det
läkeme-del som är upphandlat till lägsta pris och gäller just nu.
Om patienten av någon anledning inte vill ha det angivna läkemedlet
får patienten betala fullt pris för sitt läkemedel och inte som
tidigare mel-lanskillnaden oavsett gällande högkostnadsskydd. Alla
patienter har inte ekonomiska möjligheter att
Vanja Nilsson
betala fullt pris. Skall patienten då tvingas att ta emot ett
läkemedel som gör patienten sämre? Är det en reform?Glöm inte att
be förskrivande läkare att kryssa i ru-tan ”Får ej bytas
ut”.Apotekspersonalen tillhör en yrkesgrupp som haft ett högt
förtroendekapital hos allmänheten. Det förtroendet sjunker för
varje apoteksbesök som pa-tienten genomför. Om patienter har flera
läkemedel räcker det inte med ett besök på apoteket utan det krävs
minst två då apoteket inte har läkemedlet i lager utan måste
beställa hem det.Var tredje månad kan patienten få alla sina
läke-medel utbytta till något som patienten inte känner igen och
inte heller vet hur man reagerar på. Även om apoteks-personalen
försäkrar att läkemedlet är lika det som bytts ut kan det nya
läkemedlet inne-hålla ett annorlunda bindemedel som patienten
reagerar emot. Hur vet patienten vilket läkemedel som skapar en
reaktion? .När apoteket byter ut läkemedel glöm ej att fråga om
läkemedlet omfattas av läkemedelsförsäkring-en!De flesta
läkemedelsföretag är anslutna till läkeme-delsförsäkring men ett
antal företag har själva valt att ställa sig utanför försäkringen.
Det innebär att möjligheten att får ersättning vid en eventuell
bi-verkning är sämre. De flesta landsting upphandlar ej från dessa
företag.Kommer de forskande läkemedelsföretagen i fort-sättningen
skapa resurser för att ta fram nya effek-tivare läkemedel? De vet
redan att apoteken ändå byter ut dem mot de billigaste och kanske
mindre effektivt läkemedel!Vems är ansvaret när en patient får mer
biverk-ningar än normalt? Läkaren har tillsammans med patienten
skrivit ut ett läkemedel som bägge vet att patienten tål. Är det
den personal på apoteket som lämnar ut läkemedlet?Patientskyddet
äventyras då inte alla läkemedel omfattas av
läkemedelsförsäkringen. Var det så här som det var tänkt?
Apoteksreformen– ett hot mot patientsäkerheten?
-
7Diabetes Bladet Nr 3 2010
Monica Einarsson är medicinsk fotterapeut på Sahlgrenska och
gästade oss kvällen den 3 febru-ari. Hon har jobbat med fötter sen
1985. Först på Angereds vårdcentral men sen 2001 på
Diabetes-centrum Sahlgrenska där hon jobbar med de fötter som är
värst drabbade. Monica brinner för att föra ut budskapet om hur
viktigt det är med egenvård och att sköta sina fötter, inte minst i
förebyggande syfte så att skador aldrig skall behöva uppstå.
Bra, stabila och vridstyva skor med fotbäddar i rätt storlek med
höjd och bredd vid tårna är viktigt så att inte felställningar och
nageltrång uppstår lik-som strumpor i ull och bomull så att
fötterna får andas. Helst ska strumporna vara utan sömmar, an-nars
kan man vända dem ut och in.
Nageltrång som även kan bero på ärftliga faktorer kan göra
fruktansvärt ont om man har känseln kvar. Det kan även leda till
svårläkta sår. Klipp därför naglarna rakt av utan att klippa ned i
hörnen. Fila istället ned hörnen lite försiktigt med en nagelfil så
att inga vassa kanter blir kvar.
Egenvård är en stöttepelare som inte nog kan be-tonas. Tvätta
fötterna varje dag och torka fötterna noga, även mellan tårna så
att det inte bildas svamp av fukten. Smörj in fötterna varje dag
med en fet och oparfymerad salva och byt strumpor. Passa även på
att inspektera dina fötter, känn på dem och se på dem, så att inte
några skador har uppstått. Om man har nedsatt syn så är det viktigt
att någon annan kunnig person hjälper till.
Någon gång i veckan kan man slipa bort förhård-nader med en
sandpappersfil som finns att köpa på apoteket eller i den öppna
handeln. Fötterna skall vara torra när man försiktigt filar bort
sina förhård-nader.
Vårtor som beror på virus bör man se upp med. Om man råkar ut
för det skall man kontakta fotvårdare.
Förebyggande träning är också viktigt såsom att göra tåhävningar
och att plocka upp handdukar med tårna för att hålla fötterna
igång.
Hurtarjaghandommina föTTeR?
Nils Burholm
Göteborgs Diabetesförening får bidrag från medlemmar i
föreningen genom arv och andra gåvor.
Barn och ungdomsfondenFondens medel skall användas för anslag
till verksam-heten eller som bidrag till vårdbehövande barn och
ungdomar som har diabetes och är medlem i diabe-tesföreningen sedan
minst ett år. Medel ur fonden kan sökas till och med det året man
fyller 25 år. Ansökan om bidrag skall skickas in till Göteborgs
Diabetesförening senast den 15 oktober.
HjördisstipendietStipendiet skall delas ut till personal inom
vården som arbetar för att förbättra vården för personer med
diabe-tes. Ansökan skall skickas in till Göteborgs
Diabetesför-ening senast den 15 oktober.
inger Hultmans med fleras fondFonden har till uppgift att lämna
bidrag till forskning rö-rande sjukdomen diabetes. Fonden delar ut
anslag en gång per år, senast i december. Ansökan skall vara
Gö-teborgs Diabetesförening tillhanda senast den 1 novem-ber.
Utbetalbart 91 102 kr.
Rekreations och hjälpmedelsfondenBidrag skall lämnas till vila,
rekreation och hjälpmedel till personer med diabetes som varit
medlemmar i minst ett år. Ansökan skall skickas till Göteborgs
Diabetesförening senast den 15 oktober.
BlanketterBlanketter finns att fås frånGöteborgs
Diabetesförenings kansli Bomgatan 7tel: 031-711 69 54 • mail:
[email protected]
Vivianne Sundborg
dags att söka pengar i diabetesföreningens fonder
-
8 Diabetes Bladet Nr 3 2010
BUs SIDaNBadhusden 14:e november!Vi uppmärksammar
Världsdiabetesdagen den 14:e november genom att bjuda barnen i
föreningen och deras familjer på badhus! Frölundabadet är vårt
mellan klockan 17 och 19. Vi har tillgång till ombytesrummet från
kl 16.45.Vi tar själva med oss vad vi önskar äta under badnöjet.
Kaffe, thé, Fun light och frukt kommer finnas tillgängligt. På
badet finns även ett litet kök med kyl, frys och kokplatta för den
som behöver.Badet tar max in 40 badande, så beroende på antal barn
i anmälan (även syskon) får vi vuxna bada i mån av plats.Anmälan
görs till Diabetesföreningens kansli senast den 1 november.
RidturDen 1 maj bjöd Diabetesfören-ingen sina barnmedlemmar och
syskon på en trevlig ridtur i Mölnlycke. Bilderna därifrån påminner
om hur sen våren var i år. Trots blåst och kyla blev det en väldigt
trevlig dag med flera glada ryttare som njöt i vacker natur.
Efteråt fikade vi och barnen lekte på gården.
-
BUs SIDaN
Söndagen den 30 maj samlades några barnfamiljer i Göteborgs
diabetesförening för den årliga brännbollen i Slottsskogen. Alla
deltog glatt i leken och vi sprang av oss riktigt ordentligt.
Där-efter fikade vi, pratade och hade det trevligt. Som avslutning
gick vi allesammans till den stora lekplatsen Plikta och stan-nade
till kvällen – en lyckad heldag!
Brännboll i Slottsskogen
Foto & text: Hanna Ekhage & Malin Öberg
9Diabetes Bladet Nr 3 2010
-
10 Diabetes Bladet Nr 3 2010
Under många år har jag haft dia-betes som behandlades med
ta-bletter. Jag uppfattade inte detta som någon allvarlig sjukdom
och ansåg inte att jag behövde ändra på min livsstil. Men 2003,
efter en inflammation i bukspottkör-teln med många komplikatio-ner,
fick jag börja tar insulin två gånger om dagen.Rehabilitationen
gick bättre och fortare än många trodde. Så drömmen om en
långsegling hade sambon och jag inte lagt åt sidan. Sommaren 2006
bestäm-de vi att vi skulle kasta loss juni 2007. Nu hade vi ett
datum att jobba emot och allt flöt på. Vi tog tidig kontakt med
sjukvården och apoteket för att planera inför re-san. Läkarna vi
träffade reagerade lite olika, men de flesta var posi-tiva och
tyckte att vi bara kunde vinna på att försöka. Då plane-rade vi för
en seglats på ett år. På apoteket ordnade de så vi kunde få med oss
all medicin för ett helt
år. Det finns kylskåp ombord på segelbåten och lagringen av
insu-linet var inget problem.Vi kände oss väl preparerat när vi
seglade iväg 2.juni 2007. I början gick allt lite segt och vi
behövde tid att anpassa oss till ett liv på båten. Etapperna
söderut genom Europa blev korta och vi kunde vara reellt slut när
vi kom i hamn. I takt med att vi kom söderut, blev det varmare och
matsedeln anpassades efter det som fanns att köpa där vi var. Nu
hade vi börjat gå mycket när vi låg ankrat eller in någon hamn. Vi
ville ju se så mycket som möjligt av landet vi besökte. Sträckan
jag orkade gå blev hela tiden längre och när vi hade kommit ner
till Spanien blev det oftast flera kilometer om dagen. Samtidig
ändrade vi mat-vanorna. Det blev mycket grön-saker, kyckling och
fisk. Jag fick minska min dagliga insulindos. Vår plan att segla
till Portugal och hem sommaren därpå övergav vi
just i Portugal. Allt hade gått över förväntan och vi ville ha
mera. Nu bestämde vi inget slutmål, bara att vi ville längre
söderut.När vi hade kommit till Madeira behövde min kropp allt
mindre insulin och jag hann ibland inte anpassa dosen i tid. Det
blev många insulinkänningar då sock-ervärden blev alldeles för
låga. Det gällde att alltid har tillgång till druvsocker eller
socker. Bana-ner och sötad fruktjuice var också ett bra sätt att få
mig åter i balans.På Canarieöarna bestämde vi att vi ville våga oss
över atlanten till Västindien. På vägen dit skulle vi i alla fall
göra ett stopp på Cap Verde Öarna. Där träffade vi på seglare som
skulle till Brasilien. Efter många samtal bestämde vi att förlänga
vårt äventyr med ett år och seglar till Brasilien även vi.När vi
började resan tog jag två gånger om dagen en insulindos på 36
enheter. Nu hade jag gått ner till under hälften, så insulinet
Långfärdssegling med diabetessom följeslagare
-
11Diabetes Bladet Nr 3 2010
och även tabletterna skulle räcka länge än. I slutet på februari
2008 sade vi farväl till Cap Verde och tog kurs mot Brasilien. Vår
båt är utrus-tat med en elektrisk inombor-dare. Det betyder att vi
inte kan köra långa sträckor med motorns hjälp. Så, har vi ingen
vind att segla med, så får vi vänta tills vi åter får vind. Resan
över atlanten till Salvador i Brasilien tog 36 dygn. Sammanräknat
hade vi 10 dygn med stiltje. På långa över-seglingar fick vi äta
mycket kon-serverat mat. Men vi upplevde det inte som något
problem. Det finns idag så många riktig goda konserver. Bröd bakade
sambon själv under resans gång; vi gillar inte vitt bröd, som man
äter söde-rut. Det blev mycket pasta och ris och jag mådde bra av
båda delar.Efter några månader i Brasilien började
Metformin-förrådet sina. Vi tog med oss en förpackning med
bipacksedel till apoteket och det var inga problem att köpa
medicinen receptfritt. Dessutom var det både billigare och
smi-digare än att få ett recept eller medicinen skickat hemifrån.
I
många länder kan det dessutom vara ett problem att få medici-nen
skickat, tullreglerna kan vara mycket invecklade. Många länder
söderut säljer mediciner fritt, som i Sverige är receptbelagda.
Dess-utom har man alltid möjligheten att söker sig till en läkare
som kan utfärda ett recept om det behövs. Våra livsstilssjukdomar
har ju ty-värr även hittat vägen till många nya länder som har en
stark ekonomisk utveckling.I oktober 2008 lämnade vi Bra-silien och
seglade via Franska Guiana och Surinam till Kari-bien. Jag hade nu
fått en bra ba-lans i min Diabetes-hantering och tog två gånger om
dagen en insulindos på 12 enheter och en Metformin två gånger om
dagen. Mycket motion, det vill säga i första hand promenader och en
hälsosam kost, gjorde susen under hela resan. Via Bermudas och
Azorerna seglade vi hem till Sverige. Hemmahamnen nådde vi i
slu-tet på juli 2009.Nu gällde det att hitta tillbaka till ett liv
i villan. På våra matvanor har vi inte ändrat något sedan re-san.
Men tyvärr så kom det ju en lång och kallt vinter och då blev jag
mera passiv igen. Följden blev att jag behöver lite mera insulin
idag. Att vara kroppslig aktiv är så otrolig viktig när man har
Diabetes, det är jag nu alldeles hundra på.
Rolf Halvarsson, årgång ´42Jag började resan med två gånger 36
enheter insulin och två gånger två Metformin om dagen.Jag avslutade
resan med två gång-er 8 – 12 enheter insulin och två gånger en
Metformin om dagen. Ytterligare en bonus var att jag kunde sluta
med mina blodtryck-sänkande mediciner.
Kort fakta seglat sträcka: 16844 sjömilkortaste dygnsetapp
(seglat sträcka på 24 timmar): 13 sjömillängsta dygnsetapp (seglat
sträcka på 24 timmar): 153 sjö-mil (ett försegel)resans längd: ca
789 dygnseglat tid under denna period:ca 172
dygngenomsnittshastighet över hela resan: 4,1 knoplängsta etappen:
atlantöverseg-lingen Cap Verde - Brasilien, 36 dygn (sammanlagt 10
dygn stilltje)svagaste vind: 0 m/s ;-)hårdaste vind: ca 20
m/sstörsta fångade fisk: Wahoo 1,35 m långantal besökta länder: 20
(Ma-deira och Azorerna under Portu-gal; Kanarieöarna under Spanien;
Franska Guiana, Martinique, St. Barts under Frankrike)Hela resan
finns på Internet: www.sailing-yvette.eu
-
12 Diabetes Bladet Nr 3 2010
Temakväll i Klippan21:e april fick vi tillfälle att besöka
Klippans indu-striområde. Det var en tapper skara på 5 personer,
som något frusna i den iskalla västanvinden hade samlats utanför
Novotel, som tidigare varit det välkända porterbryggeriet Carnegie.
Snart blev vi dock uppvärmda av vår guide Georg Söderberg, känd
profil i Majorna och Klippan. Han berät-tade med intressanta
diabilder om Klippans his-toria, som började redan på 1200-talet
när Birger Jarl startade bygget av Älvsborgs gamla slott. Idag syns
inte mycket av den gamla fästingen. Det gamla sockerbruket, som
uppfördes i början av 1800-talet är till vissa delar byggt ovanpå
den gamla ruinen. Och i källaren kan man se intressanta detaljer
från den gamla fästningen. Vi fick göra ett besök i den kända
portertunnan, där Carl IVX Johan bjöds på frukost vid hans besök
1920. Även Majornas mu-seum besöktes, där man kan se hur folk bodde
på 1930-talet. Avslutningsvis tackade vi Georg för hans intressanta
och underhållande berättelse om Klippan.
Text och foto Caj Lundberg
FRÅN BIRGER JARL TILL NOVOTEL”
"Från BIRGER JARL till NOVOTEL"
-
13Diabetes Bladet Nr 3 2010
Den 20:e maj hade vi tillfälle att uppleva en rundtur med
Ringlinjen. Det blev en resa med museispår-vagnen från 1902. Det
året introducerades elektrisk drift av spårvägen i Göteborg. Efter
en liten vän-tan i en lätt regnskur så kunde vi kliva på vagnen med
vår ciceron Bengt Claesson och Marianne som konduktör. Det gamla
100-kortet var inte till-lämpligt denna afton, men för 100 kr
förmedlade Marianne en tidsenlig biljett från äldre dagar. Bengt
guidade oss med intressanta detaljer om Göteborg genom vår färd,
som gick från Drottningtorget till Korsvägen, Sahlgrenska,
Marklandsgatan, Älvs-borgsgatan, Stigbergsliden och målgång
tillbaka till Drottningtorget. Resan tog en dryg timme och var en
behaglig upplevelse. Det är imponerande hur väl denna över hundra
år gamla motorvagn(typ M1) fungerade. Vid avstigningen hade regnet
upphört och solen värmde. Vi fick en påtaglig känsla av att nu hade
våren äntligen kommit.
Ringlinien Öppet
husDen7novemberhållerFöreningenRinglinienöppethusivagnhalleniGårdamellankl11–15.Desomärintresseradeavattsespårvag-narnashistoriatillsammansmedandraidiabe-tesföreningenärvälkomnaditkl11,dåviträffasutanför.
Ivagnhallenkanvisealltfråndenförstahäst-spårvagnenfrån1879tilldenförstamodernaspårvagnenfrån50-talet.Detfinnsocksåmo-dellspårvagnarförbarniallaåldrar.Dendagenkanviåkagratispågamlabussarochspårvagnarochfikapåkaffeserveringenförenblygsamkostnad.
FöreningenRinglinienärenideellföreningsomarbetarmedatthållaspårvagnarikörbartskick.
EN RUNDTUR MED RINGLINJEN DEN
20 MAJ
Lite fakta om Motorvagn 1902:Tillverkare: ASEA, GMV(Göteborgs
Mekaniska Verkstad). Längd: 8 m. Bredd: 2 m. Axelavstånd: 1,8 m.
Vikt: 9300 kg. Motoreffekt: 2 x 18 kW(= 50 hästkrafter). Antal
passagerare sittande 20 st, stå-ende 18 st.
Text och foto Caj Lundberg
-
14 Diabetes Bladet Nr 3 2010
”En ny tid för diabetes” var rubriken för temakvällen på
Handelshögskolan den 31 maj 2010 då de nya Nationella Riktlinjerna
presenterades och diskuterades. deltagare i paneldebatten var:Björn
eliasson, Diabetesläkare vid Sahlgrenska uni-versitetssjukhuset
Britt-Marie Carlsson, Diabetessköterska vid Södra Älvsborgs
sjukhus, Skenesoffia gudbjörnsdottir, Registerhållare Nationella
Diabetesregistret, NDRChristine öberg, Representant från Göteborgs
Dia-betesföreningAnne-Marie Brodén, Riksdagsledamot (M) Jan-Åke
simonsson, Regionpolitiker (S)
Kvällen inleddes med att Björn Eliasson, som även var moderator
för kvällen, informerade om tillkom-sten av de Nationella
Riktlinjerna för diabetesvår-den som utkom i januari 2010.
Riktlinjerna är en revidering av Nationella Riktlinjer för vård och
behandling av diabetes från 1999. Björn beskrev hur Statens
beredning för medicinsk utvärdering (SBU), ett kunskapscentrum för
hälso- och sjuk-vården deltagit i arbetet. SBU granskar metoder
inom sjukvården och tar fram vetenskapliga bevis som sedan används
av Socialstyrelsen vid framta-gandet av Nationella Riktlinjer.
Tanken är att rikt-linjerna även skall vara ett stöd för
beslutsfattare i landstinget och därför är en analys gjort utifrån
hälsoekonomisk synpunkt.
Britt-Marie Carlsson beskrev mer ingående hur riktlinjerna var
uppbyggda och vad de innehåller. De Nationella riktlinjerna
innefattar både typ-1 och typ-2 diabetes men inte barn med
diabetes.
Socialstyrelsen ger i de Nationella riktlinjerna
re-kommendationer baserade på en tillstånds- och
Temakväll Nationella Riktlinjeråtgärdskombination.
Rekommendationer är upp-delade i tre typer:
➊ Skala 1 – 10 är baserade på vetenskapliga studier eller
beprövad erfarenhet, där 1 är den åtgärd som är mest angelägen att
genomföra medan 10 anger åtgärder som är till liten nytta.
➋ Rekommendationen icke-göra är bland annat till för att få ut
ineffektiva metoder från vården.
➌ Den tredje rekommendationen, FoU-rekom-mendationen, är för
åtgärder som saknar veten-skapliga underlag och syftar till att
föra in nya metoder.
Eftersom Socialstyrelsen enbart tar fram riktlinjer är inga
åtgärder tvungna men rekommendationer med siffran 1 – 3 är mycket
angelägna, 4- -6 bör genomföras och 7 – 10 kan genomföras.
Soffia Gudbjörnsdottir talade om Nationella dia-betesregistret
(NDR) som ett kvalitetsregister. Det finns idag stor variation inom
primärvården och där kan man använda NDR som ett
förbättrings-verktyg genom att plocka ut uppgifter och använda dem
i förbättringsarbetet. Hon informerade också om kvalitetsutveckling
med inriktning på patient-kvalitet (PQ)
Tema kvällen avslutades med en paneldebatt där alla deltagare
deltog med att besvara frågor från åhörarna. Att det var ett ämne
som berörde var det ingen tvekan om. Publiken ställde många frå-gor
så moderator Björn Eliasson var så småningom tvungen att
avbryta.
På hemsida
www.socialstyrelsen.se/nationellarikt-linjerfordiabetesvarden kan
man läsa hela publika-tionen ”Nationella Riktlinjer”.
Nils Burholm/Britt-Inger Wentzel
Foto
Nils
Bur
holm
-
15Diabetes Bladet Nr 3 2010
rist på det manliga könshormonet testosteron drabbar var
femte man över 60 år och misstas ofta för vanliga ålderstecken.
Ny forskning visar att hormonbristen är kopplad till en rad
allvarliga sjukdomar såsom typ 2diabetes, hjärtkärlsjukdomar och
depression. Men det finns en enkel behandling för att återställa
hormonbalansen.Ungefär var femte man över 60 år lider av
testosteronbrist, hypogona-dism. Bristen på det manliga
köns-hormonet leder ofta till en försäm-rad livskvalitet med symtom
som nedsatt sexlust, potensproblem, trötthet, nedstämdhet,
irritation och övervikt. Eftersom dessa sym-tom är ganska allmänna
förväxlas de dock ofta med normalt åldran-de. Andra mer synliga
symtom kan vara att fettet kring buken ökar och att muskelmassan
minskar, sam-tidigt som kroppsbehåringen kan glesna och skäggväxten
avta.
Koppling till metabola syndrometDet är sedan tidigare känt att
det finns en koppling mellan låg tes-tosteronhalt och nedstämdhet
och depression. Ny forskning visar att låga testosteronnivåer även
kan öka risken för det så kallade me-tabola syndromet, en
kombination av högt blodtryck, högt kolesterol, bukfetma och typ
2-diabetes, vilket i förlängningen kan leda till
hjärt-kärlsjukdomar och stroke. Testos-teronbrist uppstår också i
samband med flera andra sjukdomar, bland annat kronisk njursvikt
och reuma-
Foto
Nils
Bur
holm
Testosteronbrist kan leda till åldersdiabetes
tiska sjukdomar.
– Eftersom testosteronnivåerna sjunker vid viktuppgång är de
bästa sätten att motverka testosteronbrist att undvika övervikt och
att vara fysiskt aktiv. Man bör också se till att inte dricka för
mycket alkohol, säger Stefan Arver, överläkare vid Andrologiskt
Centrum på Karo-linska Universitetssjukhuset.
Testosteron är ett viktigt hormon som har olika funktioner vid
olika faser i livet och om allt står rätt till fortsätter
produktionen under hela livet. Under puberteten verkar
testosteronet genom att stimulera tillväxten av mannens könsorgan,
hårväxten på kroppen och skägg-växten samt genom att göra rösten
mörkare. Hos den vuxne mannen är testosteron nödvändigt för att
underhålla uppbyggnad av musku-latur och för skelettet. Dessutom
hjälper hormonet till att förbättra humöret och känslan av
välbefin-nande.
enkel behandling finnsEtt enkelt blodprov på vårdcen-tralen kan
fastställa om testoste-ronhalten är för låg, men idag görs inga
sådana tester rutinmässigt. Därför blir det patientens ansvar att
påpeka för sin läkare att han vill göra en kontroll.
Hormonbalan-sen kan relativt enkelt återställas genom tillförsel av
testosteron, till exempel via injektioner eller via en gel som
stryks på huden.
– Tyvärr drar sig många män för att söka vård eftersom de tycker
att det är pinsamt att prata om sina besvär. Dessutom har vanliga
myter om att
testosteron gör män aggressiva eller sexuellt okontrollerbara i
onödan skapat oro inför behandling med testosteron, säger Stefan
Arver.
Kunskapen om testosteronbrist och kopplingen till olika
sjukdo-mar är låg, både hos allmänheten och inom vården. För att
öka kun-skapen inom vården har allmänlä-kare och specialister inom
endo-krinologi, urologi och kardiologi tagit fram nya nationella
riktlinjer som kommer att presenteras inom kort. Riktlinjerna ska
leda till att fler män med testosteronbrist kan upptäckas och
behandlas.
FAKTARUTA:Vanligasymtomvidtesto-steronbrist•Trötthet•Bristandesexlustochför-
mågatillsex•Nedstämdhetoch/eller
irritation•Bukfetma•Minskadmuskelmassa•Minskadskäggväxtoch
kroppsbehåring•Led-ellermuskelvärk•Plötsligasvettningaroch
blodvallningar
Stefan Arver
-
17Diabetes Bladet Nr 3 2010
en nya grundmetoden för att beräkna Hba1c (IFCC), som är
internationell, har tagit flera år att ta fram. Detta har
skett dels av säkerhetsskäl och för att göra forskningsresultat
mellan olika länder jämför-bara. - Hur då "säkerhetsskäl"? Jo, till
de olika laboratorierna som mäter HbA1c skickas då och då tester ut
från centralt håll och när sedan testresultaten kommer åter till
centrat, kan man därefter avgöra hur laboratorierna överens-stämmer
sinsemellan och med testcentrat och eventuellt vidta justeringar
hos laboratorier.
Vad HbA1c berättar? Jo, det mäter hur mycket socker som har
fastnat på de röda blodkroppar-na under de senaste 2 till 3
månaderna innan provtillfället. Har sockerhalten i blodet under
tidsperioden varit hög, avspeglas detta i ett hö-gre värde på
skalan och tvärtom ifall socker-halten har varit låg. För
diabetiker är den all-männa målsättningen att det nya HbA1c bör
understiga 52 mmol/mol enligt den nya skalan HbA1c (IFCC).
Detta nya HbA1c (IFCC) kommer att infö-ras från den 1 september
2010 och under en övergångsperiod, fram till 31 december 2010
kommer både det gamla HbA1c(Mono S) och detta nya att anges.
Därefter räknas den nya grundmetoden som införd.
-Vad behöver jag göra som diabetiker? Förbe-reda mig på att helt
nya värden för långtids-sockret kommer att anges i framtiden.
LaRs BjÖRNFoT
Ny grundmetod för HbA1c - "långtidssockret"
Den 26 september bjuder Göteborgs Botaniska Trädgård på en höst
vandring.
”Hösten är äntligen här”. Botaniker Björn Aldén lotsar runt i
Japan- och Koreadalen.
Tid. 13.00 – 15.00
Ring föreningens kansli och anmäl dig. Tel. 031-711 69 54 och
tala med Nils eller kontakta Monica Tel. 0520-66 18 44 el 070 575
38 67.
-
18 Diabetes Bladet Nr 3 2010
TEMAKVÄLL OM ATT SÖKA PENGAR UR
FONDER SAMT OM ATT VANDRA
PILGRIMSLEDEN NÄR MAN HAR DIABETES
Varmt välkommen till en intressant temakväll
arrangerad av Göteborgs Diabetesförening!
Tid: Torsdagen den 16 september kl. 18.00–21.30
Plats: Nordengården, Stockholmsgatan 16, Göteborg
Anette Nyman lär oss hur man söker pengar ur
fonder. Föredraget blir med inriktning på oss med
kroniska sjukdomar. Agneta Tjäder berättar och visar bilder från
sina
Pilgrimsvandringar i norra Spanien. Agneta, som har
diabetes, har vandrat leden sex gånger.
I pausen finns det möjlighet att träffa
diabetessköterska Margaretha Tendell som svarar på
frågor om aktuella hjälpmedel.
Program: Kl. 18.00-19.30 Anette Nyman.
Kl. 19.30-20.00 Paus. Vi bjuder på frukt.
Kl. 20.00-21.30 Agneta Tjäder.
Fri entré! Ingen föranmälan behövs.
Temakvällen genomförs med stöd av
Novo Nordisk Scandinavia AB, Bayer Health Care samt ABF.
TEMAKVÄLL OM VÅRDVALET SAMT OM BRA MAT FÖR PERSONER MED DIABETES
Varmt Välkommen till en intressant temakväll
arrangerad av Göteborgs Diabetesförening!
Tid: Torsdagen den 10 september kl. 18.00–20.30
Plats: Nordengården, Stockholmsgatan 16, Göteborg Doktor Hjördis
Fohrman från Lärjedalens Vårdcentral
samt Docent Stig Attvall från Diabetescentrum på
Sahlgrenska kommer att tala om vårdvalet ur en
diabetikers synvinkel och även svara på frågor.
Dietist Eva Olausson från Diabetescentrum på Sahlgrenska talar
om vad vi ska tänka på när det gäller
våra matvanor. Ett ämne som är intressant och spännande
inte bara för diabetiker utan för alla som är måna om sin
hälsa. I pausen finns det möjlighet att träffa Diabetessköterska
Margaretha Tendell som svarar på
frågor om aktuella hjälpmedel. Program: Kl. 18.00-19.00 Samtal
om vårdvalet. Hjördis Fohrman och Stig Attvall
Kl. 19.00-19.30 Paus. Vi bjuder på frukt Kl. 19.30-20.30 Eva
Olausson talar om bra mat för alla
Fri entré!
Ingen föranmälan behövs. Temakvällen genomförs med stöd av
Novo Nordisk Scandinavia AB samt Bayer Health Care
TEMAKVÄLL OM VÅRDVALET SAMT OM BRA MAT FÖR PERSONER MED DIABETES
Varmt Välkommen till en intressant temakväll
arrangerad av Göteborgs Diabetesförening!
Tid: Torsdagen den 10 september kl. 18.00–20.30
Plats: Nordengården, Stockholmsgatan 16, Göteborg Doktor Hjördis
Fohrman från Lärjedalens Vårdcentral
samt Docent Stig Attvall från Diabetescentrum på
Sahlgrenska kommer att tala om vårdvalet ur en
diabetikers synvinkel och även svara på frågor.
Dietist Eva Olausson från Diabetescentrum på Sahlgrenska talar
om vad vi ska tänka på när det gäller
våra matvanor. Ett ämne som är intressant och spännande
inte bara för diabetiker utan för alla som är måna om sin
hälsa. I pausen finns det möjlighet att träffa Diabetessköterska
Margaretha Tendell som svarar på
frågor om aktuella hjälpmedel. Program: Kl. 18.00-19.00 Samtal
om vårdvalet. Hjördis Fohrman och Stig Attvall
Kl. 19.00-19.30 Paus. Vi bjuder på frukt Kl. 19.30-20.30 Eva
Olausson talar om bra mat för alla
Fri entré!
Ingen föranmälan behövs. Temakvällen genomförs med stöd av
Novo Nordisk Scandinavia AB samt Bayer Health Care
-
19Diabetes Bladet Nr 3 2010
REcEpT
Denna sås passar kycklingkebabben perfekt!
Blanda alla ingredienser i en skål och låt stå kallt i kylen
innan servering!
Källa: Katarina Hesselgren
Tina de ev. frysta kycklingfiléerna. Kör filéerna försiktigt i
en matberedare. Krydda med salt, kebabkrydda och chilisås. Knåda
till en smet.
Forma smeten i handen till 8 eller 16 ”keba-ber”. Trä upp dem på
spett: Stek dem i ugn vid 225 grader i ca 10 minuter. Vänd dem
några gånger under stektningen.
Skiva löken. Fräs lök och den kokta broccolin i lite olivolja
någon minut. Strö över ev. sesamfrön
Servera med sallad och medelhavssås.
Källa: Katarina Hesselgren
4 portioner
4 Kycklingfiléer frysta eller färska
1 msk Kebabkrydda
1 msk Chilisås
8 eller 16 Träspett
4 Schalottenlökar
200 gr Broccolibuketter, kokta
Ev. Oskalade sesamfrö
Tillbehör: Medelhavssås och basilika
Skicka gärna in ditt eller dina egna
favoritrecept. Vardagsmat eller till fest.
Alla bidrag är välkomna. Skriv till kansliet
eller maila: [email protected]
Kycklingkebab4 portioner
5 dl Grekisk yoghurt 10% fetttill exempel Arlas Meze yoghurt
Saften från en lime
2 st Soltorkade tomater som hackasi små tärningar
1 Röd lök, finhackas
1 tsk salt
1 krm Svartpeppar
Finhackad basilika och bladpersilja
Medelhavssås
-
POSTTIDNING B
Göteborgs DiabetesföreningBomgatan 7412 64 Göteborg
