Denna villa är ett privat projekt och ligger på Be-jerstrandsgata i Malmö. Byggherren är en man som har två små döttrar. De bor hos honom bara två veckor i månaden. Huset ska mots-vara ett aktivt socialt liv både inom- och utomhus, resor och lek. Öppen planlösning styrs av principen flexibilitet.

En öppen entré inbjuder besökaren till det privata. De olika rummen är avgränsade genom nivå skillnader,ändring av material på golvet, samt flexibla väggar.

Ett krav för planeringen är kvällssol till grillen och barn-ens lek. För att möta detta behov ligger matsalen och uteplatsen vid väst.Köket och matsalen delar gemensam barbänk för mer social interaktion.

Vardagsrummet, köket och träddäcken har gemensam spis som kan eldas både från in- och utsidan. Master sovrummet är separerat från vardagsrummet genom roterande/glidande paneler kopplade till räls på taket. Denna flexibla lösning tillåter de två rum att utnyttjas som ett vid önskan.

Barnens rum är utformat som ett speciellt ställe med rund form. En dekorativ trap-pa (se bilder) leder upp till en emporé. På kvällen kastar fönstret en fin skugga på väggen. Emporén kan använ-das som gästrum, hobby-/studierum m.m. och har en anslutning till takterrass.

sektion a-a

modell sovrum barn

plan

Mittemellan Värnhenstorget och Sankt Pauli Kyrka på Kungsgatan i Malmö ska ligga denna offen-tliga byggnad avsett för publika filosofiska diskussioner. En lämplig byggherre är biblioteksfilial eller forsknings institut.

Formen har inspireras av en tulpan. Tillsammans med träden runt skapas det en ny öppen plats på södra sidan. På samma sidan ligger “det filosofiska forumet” som öppnas fysiskt och visuellt och erbuder för deltagande.

Denna planlösning används utav gyllene snyttet för att testa natu-rens universiella sanning. Bygnadens symetriska struktur tillåter att människor passerar rakt genom. Utanför arbetstid de två halvor av byggnaden stängs

med flexibla glass dörrar. Kaf-eterian kan vara öppen ober-oende av resten av byggnaden.

Andra våningen används för organisationens behov så som för arbetsrum, föreläsningar och raster.

Clemenstorget i Lund är ett torg vars potential var utforskat i ett samarbete med en student till, Sebastian Renfro. 3D visualiserin-garna är hans och ritningarna mina, men alla material är i en beroende relation då arbetet uppfatas som gemensam.

Torget ligger precis intill centralsta-tionen, nära till centrala punkter och störst av de tre såkallade entretor-gen till Lund (Knut den stores torg och Bantorget). Vi har utgått från befintliga planer för Clemenstorget och därefter utvecklat dessa vidare.

diagram lund med torgets position

Lågvuxen dekorativ vegetation. En högre kant med möjlighet för sittplatser.Material: betongplattor med trapets-liknande form, ljusgråa granitblock som sittplatserna, trädbredor på graniten.

Fontän med LED belysning.Material: gjuten betong, betongplat-tor, svart granit till sittplatserna

Gräsmatta med dekorativ vegeta-tion, Material runt rabatten: betong-plattor

Torgets golv består av gatustenar med icke-geometrisk form och kulörfull gummigolv till cykelvägarna

Gräsmatta med dekorativ vegetation,Material runt rabatten: be-tongplattor

Sittplatser un-der träd gruppermark: grus, betongplattor

Terräng

Torgets topografiska karaktär förvandlar stället till en ö att vistas på samtidigt som de dynamiska passagerna behålls och lyfts med en ytterligare betydelse. För att förtydliggöra enhetligheten och ”topografin” på torgets yta används flyttande och flexibelt material så som betongplattor, gatusten, gummigolv.

rum

integritet

topografi

Torget används idag till stor del av cykeltrafik. Dagens cykelparkering tar upp nästan en tredjedel av utrymmet på torget och ofta är där inga lediga platser vilket tydligt visar på dess betydelse inte bara för torget utan för Lund som cykelstad. Lösningen på detta blev en underjordisk cykelparkering som inte bara blir större än den befintliga parkeringen idag, utan även frigör det utrymme ovanför så att andra aktiviteter kan ta plats där cyklarna tidigare blockerat denna möjlighet.

Belägen strax intill bron, cafeét och cykelpark-eringen. Formad för att ge skydd mot både väder och vind, och samtidigt vara en tydligt markör på den huvudsakliga övergången mellan de två delarna av torget. Rörelsen blir främst under stationen.

Under dagtid fungerar fontänplatsen tillsam-mans med sina vattenspel som en observa-tionsplats med goda sittmöjligheter i torgets centrala del. Under kvällstid blir fontänen torgets dragkraft och ska med sina sittmöjli-gheter runt om och sitt varierade ljusspel få människor att stanna till.

Torget fungerar idag främst som en passage för resenänrer eller arbetande i kringliggande områden och den enda verksamheten är idag marknaden som finns när vädret tillåter. Trots det så kan torget dra större nytta av att ha en verksamhet som är permanent på torgytan. För att förstärka detta nyutfor-made cafeéts dragningskraft förlängdes den befintliga bron över spåren hela vägen in till torget. Detta gör caféet till en knytpunk, sam-tidigt som det ihop med bron underlättar för cyklister och gående och bidrar till en mindre interaktion med spårvagns- och busstrafik.

cykelparkering spårvagnstation Torgets verksamhet kvällstid

Roddklubben han funnits i Malmö sedan 1883 och den nuvarande båthuset har byggds 1942 med hjälp av privata bidrag. Rodd är en kollektiv sport som är med i Olympiska spelen och erbjuder attraktiva tävlingar utomhus. Närheten med andra roddklubbar så som den i Lund och Köpenhamn, samt Kanotklub-ben i Malmö som nås genom vatten-länk ger möjligheten för gemensamma träningar, tävlingar, festivaler.

Efter många års användande har båthuset blivit för liten för de tränande medlemmarna och de nya båtarna. Platsen har dessutom förändrats med den nya byggnaden på Slussplan 1 där båthuset “drunknar” i den stora ska-lan. Den långa vintersäsongen hindrar, dessutom, båthuset att ha ett effektivt användande året runt.

Med denna förslag vill jag ge ett alter-nativ för effektivare träning med hjälp av sal för inomhus rodd. Salen kan användas av klubbmedlemmarna eller hyras ut till externa föreningar.

Salen för inomhus rodd är utformat så att den motsvarar roddarnas behov. Med hjälp av noggran fallstudie av sporten har jag kommit fram till vatten-basängens konstruktion. Vattnet ska vara ca 70cm djup med en gång i mit-ten så att bara årarna liger i vattnet.

Rodd kan utövas på två sätt: med två årar per person (dessa roddarna kal-las för scullers) och med en år (swip-ers). De som ror med en år har oftast preferens på vilken sida ska åren stå (vänster eller höger). Av denna anledn-ing finns i salen två komfigurationer med åtta platser som motsvarar den storsta båt för rodd.

Visualiseringen ovan visar utsikt mot Malmö Cen-tralstation och omkringliggande byggnader vid söder. I direkt anslutning till roddsalen finns det ett extra omklädningsrum. För nuvarande har rod-dklubben bara en omklädningsrum som används av damerna medan herrarna har bara omklädn-ingsskåp och bänk.

Projekten i den här portföljet är en del av programmet Arkitektur, visualiser-ing och kommunikation vid Malmö Högskolan. De tillhör de följande kurserna:

01 arkitekturens grunder 02 arkitektur och visuell kultur03 den attraktiva staden04 arkitektur och visuell kommunikation