Gaudeamusnummer 8/2012StockholmS UniverSitetSStUdentkårS tidningårgång 88

tips & pepp Julen är en stressig tid för många studenter – vi hjälper dig att slappna av.

With summaries in english

handledarstrul Så gör du om du inte får bra stöd när du skriver uppsats. Sid 6

daska dasen i bordetStudenten bakom bloggen med det uppseendeväckande namnet. Sid 20

i maktens korridorervad gör rektorn och de andra i Bloms hus egentligen? Sid 23

Om framtidens undervisning Sid 16–19

2 gaudeamus 8/2012

när höstterminen nu går mot sitt slut,du som student kanske kan andas ut.

och vi vill er läsare alla Stort tacka,för en hösttermin som inte gick av för hacka.

era åsikter, förslag och bidrag på alla sätt,har gjort vårt arbete intressant, roligt och lätt!

men! glöm inte att snart börjar skolan åter,hur vidrigt det än kanske låter ...

och när du sitter i bibblan och pluggar nästa gångär det 2013 – en helt ny årgång.

glöm då inte bort att gadden alltid finns här,

och vill höra från dig som kunskaper bär,om hur det är att vara en riktig student,

om stressen som alltid ligger latent.eller hör av dig till oss för ett enkelt hej,

vi finns ju till för studenter som dig!

god jul och gott nytt år!hälsar vi på Gaudeamus-redaktionen.

ho ho ho ho ho,god jul alla gaddenläsare!

8/2012 gaudeamus 3

nr 8/2012 innehåll

4. Debatt5. Nyheter 9. Ett ögonblick10. Utrikes12. Ny forskning14. Forskningsessä16. Reportage20. Porträtt22. Kultur26. Tips & Pepp28. Universitetets sidor30. Studentkårens sidor

Gaudeamus nr 8 2012

gaudeamus, grundad 1924, ges ut av Stockholms universitets studentkår. redaktionen är fristående och granskar studentkårens och universitetets verksamhet samt bevakar studentnyheter. Papperstidningen utkommer 8 ggr/år. längst bak i tidningen hittar du universitetets och studentkårens informationssidor.

Chefredaktör/ansvarig utgivare (vik) åsa kahn 08-674 62 49 asa.kahn@sus.su.se reporter/redigerare helena Jönsson08-674 62 30 helena.jonsson@sus.su.seChefredaktör/ansvarig utgivare (tjänstledig) Amalthea Frantz amalthea@sus.su.se

medarbetare i detta nummerida Bergman, Stephanie demmler, tannaz edalat, touba guerroumi, erik gunnarsson, tommy gunnarsson, Siri isgren, Freja istemo, niusha khanmohammadi, Joel larsson, charlotte lind, tanja metelitsa, henrik nygren, Arielle Pardes, Jesper Selming, Josefin Palmgren, Patrik Steorn, Sumbu temo, Angelica Wågström. omslagsbild: tanja metelitsa.grafisk formgivning: Jesper Weithz.

kontakt besöksadress: nobelhuset, Frescativägen 14 A postadress: 114 18 Stockholmtelefon: 08-674 62 49, 08-674 62 30hemsida: www.gaudeamus.see-post: gaudeamus@sus.su.setryckeri: v-tAB, Örebroupplaga: 35 300 ex (tS 2011)nästa nummer: 14 februari.material: 13 december – 30 januari.

annonsbokning tomat: 046-13 74 00

varför får jag gaudeamus?tidningen finansieras delvis av universitetet, vilket regleras i ett avtal mellan universitetet och Stockholms universitets studentkår, däri ingår att tidningen ska skickas till alla studenter.

varför får jag inte gaudeamus?För att din adress i ladokregistret vid Stockholms universitet inte har registrerats eller är felaktig/ofullständig. du kan ändra din adress på minastudier.su.se eller genom din institution. Ändringen bör utföras minst tre veckor innan tidningens utgivningsdatum. redaktionen kan inte ta emot och utföra adressändringar.

341 068

intro:kräv din rättnär jag skrev C-uppsats på Stockholms universitet var jag bara 20 år. Min handledare verkade ha fullt upp med annat, vad jag minns träffade jag honom bara vid något enstaka tillfälle under terminen. En gång mejlade jag honom med en rad väsentliga frå-gor. Först flera veckor senare ringde han upp mig och ville ge svar. Då var det inte långt kvar till oppo-neringen och alldeles för sent.

Som tur var gick det bra ändå, jag klarade mig på något magiskt sätt på egen hand. Men det var många jobbiga dagar och nätter den där våren. Tänk vad skönt det hade varit att ha någon att hålla i handen. I alla fall litegrann.

Jag var bara 20 som sagt och jag fattade inte att jag borde ha stått på mig. Att jag borde ha legat på, krävt mina handledartimmar eller till och med att få en ny handledare. Du som skriver uppsats – gör inte samma misstag som jag. Stå på dig och kräv det du har rätt till. För din egen och för alla andra stu-denters skull. På sidan 6 får du tips om hur du går till väga.

Terminens sista nummer handlar även om SU:s satsningar på IT i undervisningen. Skolan ligger hopplöst efter menar vissa, men det finns också några inspirerande eldsjälar (sid 16). Dessutom tips på hur du slappnar av under jullovet (sid 26), ett farväl till avgående rektor Kåre Bremer (sid 9) och mycket, mycket mer.

Vi ses nästa år! åsa kahn, chefredaktör och ansvarig utgivare

Siri Isgren är 24 år och pluggar filmvetenskap på Stockholms universitet. Om en termin är hon klar med sin fil.kand. Tidigare har hon även pluggat foto på Gotlands folkhögskola samt gjort praktik hos en fotograf i Israel. För Gaudeamus har det sedan i våras blivit en radda filmrecensioner och ett par färgstarka bilder. Den här gången är inget undantag — Siri har fotat porträttet på An-dreas Drakenberg (sid 20), recenserat filmen The We and the I (sid 25) samt gjort en intervju med Jerk Rönnöls som doktorerar i Nederlän-derna (sid 10).

Film är ett stort intresse för Siri.– Något jag tycker är förbisett är surrealis-

men på 20-talet. Det är spännande att det är så fantasifullt, intuitivt och grafiskt. Man ska inte vara rädd att titta på gammal film.

Avgående rektor Kåre Bremer ser tillbaka på nio år vid makten. Ett ögonblick sid 9.

”Jag fick faktiskt jobb. Om jag fixar det, fixar du det också.”Nyexade Charlotte Lind om den nerviga vägen till ett jobb. Krönika sid 23.

Gaudeamus

Månadens medarbetare

”Det första man tenderar att göra vid stress är att dra ned på sömnen.”

”Jag tycker verkligen om resorna och hela programmet men det blir lite för mycket.”Kajanee Veepere har en sexårig son och kan inte delta i Geovetarprogrammets resor. Nu funderar hon på att hoppa av. Nyheter sid 5.

”Jag skulle ge sU en trea på en tiogradig skala. Det finns så mycket man kan göra med it och små medel.” Uno Fors är IT-professorn som ska få Stockholms universitet att få in mer IT i undervis-ningen. Det handlar om allt från simulerade möten med psykologklienter till virtuella arkeologiutgrävningar. The sky is the limit. Och pengarna finns där. sid 16.

”en smäll var när Hög-skoleverket un-derkände vår examensrätt i grundlärar-utbildningen.”

Jullovet hägrar, men för många studen-ter innebär det bara mer stress. Student-hälsan hjälper dig att varva ner. Tips & Pepp sid 26.

Foto: Orasis foto Fotomontage: Helena Jönsson

4 gaudeamus 8/2012

Debatt & Opinion gör din röst hörd

I oktober försvann 46 studenters tentor i marknadsfö-ring på Institutionen för reklam och pr. Detta efter att man valt att skicka originaltentorna utan att ta en kopia för rättning till en extern lärare med vanlig, icke-spår-bar postförsändelse. Utöver detta har inte legitimation kontrollerats vid tentaskrivningarna. Mot bakgrund av detta, samt vad vi har fått höra om hur betyg presen-teras, så menar vi att det är dags att Stockholms uni-versitet tar sig i kragen och investerar i en respektabel IT-nivå. För att öka förståelsen kring hur IT-utveckling har avstannat på campus Frescati så vill vi berätta hur IT används vid campus i Kista, på Data- och systemve-tenskapliga institutionen (DSV). Vad som, uttryckt av många, låter som en fantisivärld.

På DSV görs tentorna under uppsikt av ett antal tentavakter som gör legitimationskontoller för att sä-kerställa att det verkligen är rätt person som gör tentan. Efter rättning sparas tentan tillsammans med betyget som en digital kopia (med eventuella anteckningar) i en central databas, varpå varje student får ett automa-tiskt mejl med det individuella betyget. Systemet gör det också möjligt att bilda grupper inför uppgifter, se scheman, boka grupprum, läsa kursinformation och så vidare. På samma sätt rapporteras också betyg för gruppuppgifter.

Har du någonsin upplevt besväret när föreläsning-ar, på grund av sjukdom, måste bokas om på ett full-späckat salsschema eller att de rentav blivit inställda?

”ett ständigt fylld kyl – inga idéer om att chilinötter skulle duga som middag.”

Sara Sharifpour är på besök hos familjen. Läs hennes blogg på gaudeamus.se.

”Universitetet måste satsa på it”

tycker DU någOt?Skicka dina åsikter till gaudeamus@sus.su.se eller kommentera på www.gaudeamus.se. debatten fortsätter på webben.

Have you ever heard of ISO 14001? Stockholm Univer-sity has an ambitious goal to become a worldwide lead-er in environmental research and education, so they created an environmental policy. In everyday life stu-dents can contribute to our university’s challenge by switching off lights, by recycling coffee cups or simply by walking to and from school. Is that seriously all we can do?

do you also feel underestimated? Of course we can re-duce our paper prints, but this is not the point. The en-vironmental policy is barely even scratching the sur-face. We will achieve ISO 14001 by putting up a plan to become green on campus. Undoubtedly, this is a highly valuable contribution. But it is by far not enough. In the last decades intelligent people have come to the con-clusion that something bigger is going wrong: Our eco-nomical efforts lose their virtue if they are not imbed-ded in our ecological system! This is the real problem and it must be solved through research and education – not on campus.

Here’s the good news: The heads on our shoulders give us the chance to develop the holistic thinking that is required today. But environmental solutions will

hardly come from only one honorable study program. We need to implement a new thinking universally, in every subject. Where can we criticize political proces-ses that forbid urban transportation systems without cars? Why do we still need to calculate climate chan-ge as a monetary burden in our economic models? We need a platform of interconnection for the free thinkers among us to become a world leader in environmental research.

the double standard can be broken up when we stop pleasing our conscience with small-scale recycling-commitments. We students want to contribute to your ambitious goals, Stockholm University! Integrate the environmental aspect not only in your policies. Edu-cate it universally, in all of your subjects!

niklas WieCzorek

medlem i SymBioS

veronika martini

ordFÖrAnde i SymBioS

Universal thinking at SUsymbios:

PS. Du följer väl oss på twitter

@gaudeamus_su?

Du har säkert själv missat en föreläsning på grund av sjukdom. Kanske sett en lärare kämpa sig igenom en föreläsning med en röst som inte håller? På DSV har man löst detta på ett bra sätt, där spelas merparten av föreläsningarna in och samlas senare på en playkanal lik SVT play. Studenterna kan logga in och titta på fö-reläsningar i efterhand, titta på tidigare läsårs föreläs-ningar eller följa andra spännande kurser. Det är också ett praktiskt verktyg för tentaplugg.

för att su ska komma på rätt köl med IT-nivån på Fres-cati så föreslår vi att följade åtgärder skall genomföras:

1. Upprätta en målbild om var man vill befinna sig i IT-utvecklingen. Här kan DSV vara en bra inspiration och måttstock. Detta i samråd med lärare, administra-törer och studenter.

2. Inrätta en central enhet som har till uppgift att ge-nomföra konkreta åtgärder för att nå målen och se till att IT-utvecklingen inte stannar av igen.

3. Börja spela in föreläsningar och etablera en play-kanal för detta.

4. Inled ett långsiktigt arbete med att digitalisera tentamen. Dagens manuella metod är inte tidseffek-tivt varken för studenter eller lärare, och missgynnar många som skriver sakta och/eller med låg läsbarhet för hand. Tentasalar kan konverteras till digitala salar där alla tentor genomförs med hjälp av dator.

En intressant utveckling som skulle leda till stora kostnadsbesparingar och underlätta administrationen och förbättra studenters prestationer. Digitala fler-valsfrågor rättar sig själva. Dålig handskrift, överdrivet långa svar och försvunna tentor skulle bli ett minne blott.

robin johansson

pontus testad

StUdenter mArknAdSkommUnikAtion och it år 2

8/2012 gaudeamus 5

händer i svenska studentvärlden nyheterhänder i svenska studentvärlden nyheter

för många studenter innebär utbildning-en flera obligatoriska resor som kostar mycket i både tid och pengar. det är svårt för exempelvis föräldrar att kunna följa med på resorna. hur mycket kan en insti-tution göra för att inkludera alla sorters studenter?

helena jönsson

Kajanee Veepere studerar andra terminen på Geove-tarprogrammet och har en sexårig son. Sedan pro-grammet startade i våras har det genomförts fem obli-gatoriska studieresor till olika platser runt om i Sverige och Europa.

– Jag funderar på att hoppa av utbildningen. Jag tyck-er verkligen om resorna och hela programmet men det blir lite för mycket, säger Kajanee Veepere.

Stannade hemmaUnder hösten var det dags för en resa till Skottland där studenterna skulle stanna i sju dagar.

– Då kunde jag inte följa med på eftersom min sons pappa inte kunde ta hand om sonen då. Han skulle flyt-ta utomlands. har du ingen annan familj i stockholm som kan ta hand om din son?

– Jo, jag har en syster men hon och min son känner inte varandra. Därför kändes det helt fel att lämna ho-nom hos henne.

Kajanee Veepere stannade hemma och fick skriva en uppsats på fem sidor om områdena i Skottland som resten av klassen besökte. Och när alla var åter i klass-rummet tyckte hon inte att hon hade missat för mycket av att ha stannat hemma.

– Men det var jättejobbigt ändå, det är inte lika ro-ligt. Eventuellt byter jag till Maskinteknik på Kungliga

tekniska högskolan i stället. Då får jag fortfarande göra något intressant utan att behöva resa så mycket.

Att betala för resornaAtt utbildningen kostar lite mer än andra på grund av resorna tycker inte Kajanee Veepere är ett problem.

– I vissa fall beta-lar institutionen hela resan, förutom ma-ten som vi äter. Och i andra fall betalar vi 49 procent av resan. Res-ten står institutionen för. Men jag har sökt extrapengar från CSN som man kan få för att betala resor som sker i samband med ubild-ningar, så det har inte varit några problem.

Nödvändiga resorEnligt Högskoleverket finns det inga bestäm-melser eller krav på hur mycket en obligatorisk resa får kosta i vare sig tid eller pengar. På Institutionen för geo-vetenskap vill man svara tillsammans med andra be-rörda institutioner på frågan hur man arbetar med att kunna inkludera alla studenter oavsett livssituation.

Svaret lyder att man under det första året på Kajanee Veeperes program kan stanna hemma och göra uppgif-ter och ändå klara kursen. Senare under utbildningen blir det dock problem om man måste bli kvar hemma.

Orsaken är att ett av lärandemålen för kursen är att stu-denten ska kunna planera och genomföra ett fältarbete i en särskild miljö, exempelvis en arktisk sådan.

”Man kan säga att på samma sätt som det är helt cen-tralt med laborationer för kemiutbildningar eller klass-rumspraktik för lärarutbildningar, är det centralt med

fältundervisning för geoutbildningar”, svarar bland andra Krister Jansson, huvudlärare och huvudområ-desansvarig för Geovetenskap, via mejl.

Studieresor — inte för allaobligatoriska studieresor till fjärran platser är en populär del av några utbildningar på stockholms universitet. men de sätter också stopp för vissa studenter. (bilden är inte tagen från en sådan studieresa.)

VaD Har Hänt meD Dig? har du blivit orättvist behandlad på en kurs, eller bara känt att du inte kan hänga med på utbildningen av olika anledningar? vi på gaudeamus redaktion är nyfiken på dina upplevelser av SU. hör av dig till oss på gaudeamus@sus.su.se.

kajanee veepere studerar geologi och är förälder. en inte alltid enkel kombination.Foto: Helena Jönsson

6 gaudeamus 8/2012

har du fått en dålig handledare till din uppsats? då är du inte ensam. många stu-denter vänder sig till kåren för att få hjälp med en trasslig relation till sin handle-dare. studentombudet Cecilia bödker pe-dersen vet vad du som student i knipa kan göra.

helena jönsson

– När en student kommer in och berättar att handled-ningen inte fungerar måste vi diskutera fram vad som inte fungerar. Ofta handlar det om att studenten inte tycker att handledaren tar sig tid till att sätta sig in i uppsatsen, säger Cecilia Bödker Pedersen som är en av tre studentombud på kåren och som tar emot studen-ter som har hamnat i kläm på olika vis.

Ny rapportPå Stockholms universitets studentkår skrivs varje år en rapport om problemen som studenter söker stöd och hjälp för. Det vanligaste problemet, enligt rapporten, handlar om examinationer: att man tycker att en tenta är felbedömd med poäng. Men cirka 25 ärenden varje år handlar om en problematisk relation till handleda-ren. Det är på många sätt en stressande situation ef-

tersom man som student är beroende av sin handle-dares råd och stöd.

– Viktigast är att studen-ten vet vad handledning-en innebär. Det ska tyd-ligt framgå i kursplanen hur många timmar man ska få indivi-duellt under möten och via mejl. Grupp-handledning

är ett sätt som vissa handledare löser ett stressigt tids-schema på.

– Men det går inte att jämföra med individuell hand-ledning, säger Cecilia Bödker Pedersen.

– Det kan verka lite läskigt men man kan alltid för-söka ta upp problemet med sin handledare själv. Man säger vad man tycker brister och förhoppningsvis kan man komma överens om en lösning tillsammans.

PersonkemiI andra fall kan problemen handla om att personkemin inte stämmer med handledaren.

– Man trivs inte ihop helt enkelt. Frågan är då hur lång tid det är kvar på uppsatsen. I vissa fall är det kan-ske lika bra att bita ihop och bara köra på.

Som student har man ingen automatisk rätt till ett byte av handledare. Men man får alltid ansöka om att byta hos sin studierektor.

– Om institutionen är tillräckligt stor brukar det inte vara några problem att hitta en ny handledare. tänk om studierektorn är ens handledare? det känns jobbigt att berätta om sina problem då.

– Jag som ombudsman kan alltid samtala med insti-tutionen om studenten vill. Men det kan också kännas jobbigt. Då får man helt enkelt fråga sig igen om det är värt att byta handledare eller om man inte ska försöka göra det bästa av situationen.

AkutfallI vissa fall går det inte att gilla läget utan situationen är så akut att man har tappat allt förtroende för sin handledare. Det händer ibland när studen-ter har känt att handledaren drivit uppsatsen i en särskild inriktning, och sen har man fått underkänt på uppsat-sen av sin examinator. Det är ett stort problem på Sveriges högskolor som Högskolever-ket har tagit upp det i flertalet rapporter: att examinator och handledare har olika bedöm-ningsunderlag för en uppsats.

– Det är väldigt svårt att veta innan en uppsats bedöms om

det problemet kommer uppstå eller inte. Men i efter-hand måste vi som ombudsmän ibland påminna in-stitutioner att det är väldigt viktigt att underlagen som examinator har är de samma som handledaren arbetar efter.

Cecilia Bödker Pedersen vill understryka att det är viktigt att man som student inte har för höga förvänt-ningar på sin handledare.

– Som i alla mellanmänskliga kontakter kan det bli problem. Och uppsatsen är ett självständigt arbete så en handledare ska bara hjälpa till en viss del. Resten är ditt ansvar som student att klara av att färdigställa själv.

nyheter händer i svenska studentvärlden

Bristande handledning vad gör du som student om din handledare är oengagerad eller otydlig?

Cecilia bödker pedersen är student-ombud på kåren.

Fem råd inför kommande handledningen1. ta reda på vad som gäller innan. hur många timmar har du rätt till med din handledare? Både via personliga möten och via mejl.2. kom överens med din handledare om formerna för handledningen. när ska du skicka in utkast, hur snabbt kan du förvänta dig svar och så vidare. var tydlig under handledningens gång. om du undrar något så våga fråga.3. gå igenom betygskriterierna med din handledare, så att ni båda vet vad du måste göra för att uppnå det betyg du siktar på. Betygskriterierna är det underlag examinator sedan sätter betyg utifrån.4. Skicka inte ett mejl om dagen med en fråga till din handledare. Samla fler frågor i ett längre mejl så att det blir lättare för handledaren att ge ett bättre svar en gång i veckan än flera gånger.5. om det är kris: gå till kårens studentombud och be om hjälp.

sofia brolinmASter i SAmhÄllSPlAnering

atilla zeyghamimASter i SAmhÄllSPlAnering

daniela häggqvist mASter i SAmhÄllSPlAnering

– en bra handledare kan ämnet som man skriver om, som min handledare när jag skrev c-uppsats i kultur- geografi. och det är viktigt att handledaren är engagerad. den ska ta sig tid och lyssna och ha tid att träffas regel-bundet.

– en dålig handledare bryr sig inte. om jag hade haft en dålig handledare hade jag sagt till. det är jobbigt med personer som bara klagar utan att göra något åt det. Är det något med handledarens personlighet får man byta handledare. men viktigast är att man litar på sig själv i sitt skrivarbete.

– viktigast är att hand- ledaren inte är stressad. då blir det svårare att som stu-dent vara ärlig med alla sina frågor under tiden man träf-fas. det är bra om handledar-en är socialt kompetent och påläst. Så var min handledare när jag skrev kandidatuppsats i statsvetenskap i lund.

– en dåligt påläst hand-ledare kan börja föra över uppsatsen till områden som den är expert på, utan att man själv vill det. om jag hade haft en dålig handledare hade jag gått till en överordnad och bett om att få byta. det är för svårt att säga direkt till en person att den inte duger.

– det är någon som tar sig tid och kan hjälpa till med konstruktiv kritik. Feedbacken får inte kännas hafsigt gjort och måste vara jämn under hela uppsatsskrivandet. Jag skrev min c-uppsats i sam-hällsplanering.

– en dålig handledare är oengagerad. om jag fick en dålig handledare skulle jag försöka byta. det är för jobbigt att konfrontera en person och be om att den ska ändra sig.

Foto: Helena Jönsson

1. Vad är en bra handledare?2. Hur är en dålig handledare och vad gör du åt det?

summary in english

Some students have difficulties coopera-ting with their thesis supervisor. cecilia Bödker Pedersen is a union representative

for students who need help, and suggests talking to the supervisor and pointing out the problems directly. if this proves unsuccessful you can apply for a change of supervisor. the application may be denied. But usually this is not a problem if the in-stitution is large enough. cecilia Bödker Pedersen also highlights the fact that the student should complete the thesis independently.

8/2012 gaudeamus 7

många av de stora översiktliga verk som an-vänds på stockholms universitets kurser ges ofta ut i ny upplaga. studenter uppmanas att köpa den senaste versionen, vilket gör det svå-rare att köpa och sälja begagnad kurslitteratur.

ida bergman

På många institutioner vid Stockholms universitet finns stora översiktliga verk på litteraturlistan till den första kursen i äm-net. Många av dessa böcker ges ut i ny upplaga ofta, ibland vartannat eller till och med varje år. Den nya upplagan ersätter de föregående i bokhandeln, så en äldre går inte längre att till-gå om man vill köpa en bok. På Historia I till exempel, uppma-nas studenterna att köpa den senaste utgåvan av A History of World Societies, en bok som getts ut i nio upplagor sedan sent 80-tal, med fyra nya upplagor de senaste åtta åren. Detsamma

är fallet på många andra institutioner.Faduma Shegow, student på Kulturvetar-

programmet, tycker att det är synd att man inte kan köpa begagnat.

– Kursböcker är dyra så kostnadsmässigt vore det bättre att kunna köpa en begagnad bok, säger hon. Samtidigt kan hon se poäng-en med att använda nya versioner.

– Läromässigt är det kanske bättre, det kanske finns ny information, de har fixat och lagt till lite. Men är det värt pengarna? Det är svårt att veta. Institutionerna kunde kanske informera om förändringar i den nya boken. De måste ju ha använt den gamla upplagan

året innan. Då skulle det gå att använda en äldre bok också.

Andrahandsvärdet sjunkerAtt inte kunna köpa begagnade kursböcker gör inte bara bok-inköpen dyrare, det sätter också käppar i hjulet för de studen-ter som vill sälja sin kurslitteratur efter kursens slut. På Cam-pusbutiken på Frescati kan studenter sälja kurslitteratur de inte längre använder. Men bokhandeln tar bara in böcker som finns på litteraturlistan för aktuella kurser vid universitetet, och då bara den utgåva som står på listan – alltså ofta den se-naste versionen.

Vendela som är anställd på Campusbutiken tycker att det är synd att butiken behöver göra så, eftersom det blir ett väldigt svinn av böcker som inte kan användas. Äldre utgåvor än de på litteraturlistan är svårsålda.

De mer erfarna studenterna vet att det ofta fungerar med en äldre utgåva, även om den senaste står på litteraturlistan. Men lärarna har en sådan auktoritet att många nya studenter köper de senaste böckerna fast det egentligen är onödigt, skillnader-na mellan utgåvorna är så små, menar Vendela.

Institutioner olika noggrannaJan Backman, kursansvarig på grundkursen i geologi, ger en förklaring till eventuella krav att ha nya utgåvor.

– Undervisningen är forskningsbaserad och det sker föränd-ringar. I den senaste utgåvan har det tillkommit saker, och det finns även mer lärarmaterial.

Litteraturlistan för grundkursen i geologi är ändå förhållan-devis flexibel enligt Jan Backman. Studenterna på kursen re-kommenderas att använda den senaste eller näst senaste ut-gåvan av boken Earth, Portrait of a Planet, som är från 2012 respektive 2008.

– Jag brukar säga att har man den näst nyaste boken så kla-rar man sig på det. Men en ännu äldre går inte, säger Jan Back-man.

händer i svenska studentvärlden nyheter

su-jurister bäst i världen om du studerar masterprogrammet international commercial Arbitration law vid Juridiska fakulteten på Stockolms universitet kan du känna dig stolt. den utbildningen har nyligen utsätts till världens bästa masterprogrammet med inriktning mot skiljemannarätt av den internationella juridiska tidskriften global Arbitration review, gAr. Av de utbildningar som har granskats av gAr är masterprogrammet i skiljemanarätt den utbildning där flest studenter har fått jobb på ledande advokatbyråer efter utbildningen, skriver Juridiska fakulteten på sin hemsida. hj

dyra nya utgåvor

”Dessutom skickar det ut signaler som kan få kvinnliga forskarbegåvningar att välja en annan bana.” Kåre Bremer, rektor, på sin blogg angående att 28 procent av SU:s professorer är kvinnor.

gaddensiffran

37 290så många har sökt program eller kurser till vårterminen på stockholms universitet. det är en ökning med drygt 9 procent sedan förra våren.

Källa: Verket för högskoleservice

faduma shegow.

den senaste utgåvan av kurslitteratur kan vara både krånglig och dyr att få tag på.

su rankat på miljölista Stockholms universitet ligger på sjunde plats i en undersökning av hur aktiva svenska högskolor är i sitt miljöarbete. SU har 80 anställda som arbetar från 1 till 10 procent med miljöarbete. Ännu finns ingen miljöcertifiering, men det är påbörjat. Bäst i Sverige är göteborgs universitet enligt undersökningen som gjorts av tidningen Studentliv. hj

Foto: Ida Bergman

julfint på botaniska den som vill se unikt julpynt på Stockholms universitet kan vandra upp till Botaniska institutionen. i kröken i backen växer nämligen en mistel i ett av träden som står där. det är väldigt ovanligt att stöta på vilda mistlar i naturen.

touba guerroumi

summary in english

summary in englishmany institutions at Stockholm University require the latest editions of books in their reading lists. this disables a second hand

market for older editions of the same books. SU-stu-dent Fadime Shegow believes it is better education-wise to have the latest edition, but questions whether it is cost effective.

Professor Jan Backman advocates using the ne-west editions, as teaching is research based there are significant changes in the new books. he advises students to have at least the second newest edition, but not older.

8 gaudeamus 8/2012

nyheter händer i svenska studentvärlden

for the first time since it’s founding, Wikipedia’s growth is leveling off.

There are murmurs in the tech world that the community-ge-nerated encyclopedia is nearing

completion: a kiss of death for a site that depends on its contributive nature. The encyclopedia’s stunted growth bears obvious repercussions for the Wikime-dia Foundation, the parent company that manages the site — but a diminishing Wikipedia also affects students, who make up the largest demographic of Wikipedia’s readers.

When Wikipedia was launched in 2001, its appeal — and controversy — was that it could be edited by anyone. Now, over a decade later, the compendium boasts 23 million articles in more than 285 languages. The magnitude of the site is impressive, with hund-reds of thousands of contributors to the article collec-tion. But the encyclopedia relies on continuous mo-mentum. And since this summer, Wikipedia is strugg-ling to generate the necessary growth.

The problem is multidimensional. Contributions

are shrinking firstly because so much of the ”big” content — like the article on World War II — is al-ready written. An editorial in The Atlantic magazine last month claimed that the lull in volunteer contri-butors comes from the fact that there is simply ”less

for new Wikipedians to do.” Accordingly, the number of edits on the site has dropped by over 30 percent since 2007.

But new contributors are also deterred from wri-ting and editing because of ”Wiki hawks,” or Wiki-pedia editors who squabble over approving chan-ges on articles. Furthermore, authors who are most qualified to write articles — like academics — often avoid Wikipedia, since the website has a reputation for being unreliable and unscholarly. The encyclope-dia also fails on gender lines: less than 15 percent of Wikipedia’s contributors are women, leaving a large untapped demographic.

Wikipedia’s struggles are not, however, caused by

lack of content to write articles about, as The Atlantic diagnosed. The encyclopedia has plenty left to cover and more yet to improve (like the pitifully brief ar-ticle on the Erasmus Program). Furthermore, while Wikipedia’s English-language collection is the bulk-iest, other languages are lacking: Swedish Wikipedia holds only about 500,000 articles, and the Danish-language version has less than 200,000 articles aut-hored by less than 7,000 contributors.

Wikipedia is not nearing ”completion,” then, but rather facing a turning point in what types of contri-butions it should focus on.

As students, we can have a unique role in this trans-ition. Our age group makes up the biggest chunk of Wikipedia’s readership, and while we may have mis-sed the opportunity to contribute to most of the ”big stuff,” we can still pen the landmarks of our own time (like adding to the weak article about Stockholm Uni-versity). Wikipedia has established itself as an ency-clopedia for the people, by the people. By contribu-ting, we have the chance to write our own history. Now, it’s our turn to step up to the keyboard.

arielle pardes is pursuing a bachelor’s degree in gender,

sexuality and women’s studies. she is a California native

and is spending the term on exchange at stockholm

university.

colUmniSt Arielle PArdeS

”Wikipedia is struggling to generate the necessary growth.”

The uncertain future of Wikipedia

två baracker vid södra huset har blivit tillfälliga lokaler för undervisning och kontor för studenter och lärare. anled-ningen är lokalbrist. sämre studentkon-takt blir en av effekterna enligt en an-ställd som arbetar i barackerna.

helena jönsson

Barackerna, eller paviljongerna som Stockholms uni-versitet kallar dem, står färdiga sedan slutet av novem-ber. Den första baracken kom på plats i augusti och står mellan hus C och D. Den andra står mellan E och F. De har två våningar som huserar kontor och några få un-dervisningslokaler. Det är bland andra Sociologiska in-stitutionen, Historiska institutionen och Institutionen

för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap som sitter i ba-rackerna.

Förvånansvärt braI den nyaste paviljongen arbetar bland andra anställda vid Centrum för de humanistiska ämnenas di-daktik, Cehum. Studierektor Ulrika von Schantz säger att det fungerar förvånansvärt bra. Men vissa pro-blem finns.

– Det är inte så öppet utan bara en korridor. I lunch-rummet blir det rätt hög volym när vi alla sitter där till-sammans och luften upplevs som rätt torr.

baracker får lösa lokalbrist

kontor och undervisningslokaler finns i baracker vars ytterdörrar alltid är låsta. Foto: Helena Jönsson

Dörrarna till de grå huskropparna är alltid låsta av sä-kerhetsskäl och som utomstående kommer man bara in om man har ett avtalat möte med någon som finns på plats.

– Studentkontakten har påverkats negativt av detta, förstås. Det blir ett mindre självklart flöde av männis-kor.

Innan baracken arbetade Cehums anställda i Kon-radsberg där alla lärarutbildningar var belagda innan flytten till Frescati påbörjades 2008. Därför är de nöj-da att ha kommit på plats på Frescati, efter en lång tid av ”avbefolkning” i Konradsberg, säger Ulrika von Schantz.

– Sedan hamnade vissa av oss här ute i en barack. Men vi försöker skratta åt eländet. Eller vissa gör det, andra inte.

Inte längre än till 2016Payam Hakemivala arbetar på enheten för byggnads-planering på Stockholms universitet.varför ställs det upp paviljonger just mellan C och f-husen?

– I dagsläget är det mest de som sitter i Södra huset som är i akut behov av mer lokaler. Därför har pavil-jongerna byggts där.paviljongerna beräknas stå kvar vid södra huset till och med 2016. varför inte längre?

– Det kommer eventuellt gå att förlänga kontraktet med Stockholms stadsbyggnadskontor, men just nu verkar man inte vilja göra det.kommer det komma fler paviljonger på frescati?

– Nej, inte som det ser ut just nu. varför kallar ni det paviljonger när det är baracker?

– Det är smaksak tror jag. Expandia som äger pavil-jongen i Frescati backe talar själva om paviljonger. Cra-mo, som äger byggnaderna vid Södra huset talar om moduler.

ulrika von schantz

8/2012 gaudeamus 9

gadden intervjuar ett ögonblick

vad har du förändrat under tiden som rektor?

– Min ledstjärna hela tiden har varit att Stockholms universitet måste vara mer internationellt. Vi har fortfarande verksamheter som kan vara mer inter-nationella. Ett stort universitet har ing-et berättigande långsiktigt om man inte agerar globalt. Jag började läsa på om Bolognareformen och insåg att det där måste vi göra. Jag drev frågan och vi var faktiskt först i landet med det.

– Sedan var det en till grej som hän-de. Det var den största saken som hän-de under min rektorsperiod. Det är in-förandet av lärarutbildningen på Stock-holms universitet. Vi tog över lärarut-bildningen från Lärarhögskolan. Vi har tagit det i steg. Fem år har det tagit och 2013 är vi färdiga. vad har varit jobbigt under din tid som rektor?

– Jag väl säga att det har varit några enskilda händelser. En smäll som inträf-fade var när Högskoleverket underkän-de vår examensrätt i grundlärarutbild-ningen. Utgångspunkten var, enligt Jan Björklunds modell, att alla universitet

och högskolor skulle få söka examens-rätt från början. Han ville ju sätta press på små högskolor att samarbeta eller gå samman med större universitet

– Stockholms universitet tog delvis kanske inte riktigt den där ansökan på allvar men jag tycker ändå inte att det var vårt fel. Processen var så väldigt framforcerad. Högskoleverket kom fram till att man inte hade tillräckligt med be-slutsunderlag för att avgöra om vi skulle få examensrätt eller inte. Instruktioner-na från Högskoleverket hade ändrats under resans gång. Så då beslutades att vi inte skulle få examensrätt efter-som Högskoleverket inte visste om ut-bildningen hade tillräckligt hög kvalitet. Det hände i december 2010. Det blev ett stort genomslag i media och en enorm prestigeförlust för Stockholms universi-tet. Jag förlåter aldrig Högskoleverket för det där. Jag är fortfarande upprörd. vad hände sedan?

– Högskoleverket fick göra om allt i en snabbprocess våren 2011 vilket na-turligtvis resulterade i att vi fick tillbaka examensrätten. Det blev inte så mycket en ekonomisk förlust som en prestige-

förlust. Det var uselt skött av Högskole-verket. hur var din första tid som rektor?

– Det som överraskade mig när jag kom hit är att det är en så väloljad orga-nisation vilket jag inte tror att det är på alla universitet och högskolor. De som sitter här i huset är väldigt välorganise-rade och det fanns på plats när jag kom, det är inte min förtjänst. Stödet till rek-tor är enormt välutvecklat. Det är en hel stab av personer som stöttar rektor hela tiden. Mitt jobb består i att sitta i möten och tala om för andra vad som ska gö-ras. hur menar du då?

– Jag blev förvånad över att man var så enormt lyhörd för det rektor säger. Det gäller att passa sig noga för vad man säger. Det går inte att tänka högt, utan man får tänka efter först eftersom folk anpassar sig till det. Makten är större än vad man tror. Man har ett stort inflytan-de över vilken riktning universitet skall ta och vad som ska göras. hur är du som chef?

– Jag lägger tid på det jag tycker är cen-trala och viktiga frågor. Stora och små.

Jag delegerar gärna bort. Jag har inte nå-got stort kontrollbehov så som många andra chefer kan ha. Jag lämnar med stort förtroende och glädje över hela områden och spenderar inte så mycket tid på en massa detaljer. hur har det varit att ha haft rektors-rollen?

– Jag tycker att det har varit enormt intressant. Man kan ju faktiskt göra nå-gonting och påverka utvecklingen. Det är som att köra en stor båt. Det svänger inte snabbt men det gör det till slut. Man kan ändra riktningen, det kan man. är det något som du önskar att din ef-terträdare skulle jobba med?

– Nej, jag har inga pekpinnar till min efterträdare. Precis som mina företräda-re inte haft några pekpinnar till mig.

henrik nygren

... kåre bremer, lämnar rektorsposten på stockholms universitet efter nio år.

Nu tackar Kåre för sigFoto: Henrik Nygreni februari 2004 började kåre bremer som rektor på stockholms universitet. nu har han inte många dagar kvar i bloms hus.

den 1 februari 2013 tillträder astrid söderbergh Widding som ny

rektor på stockholms universitet.

!

astrid tar över

10 gaudeamus 8/2012

Utrikes studenter i världen

efter höstens val i ukraina vann den förre presidenten och pro-ryska kandidaten viktor janukovitch. gaudeamus har pratat med två ukrainska studentaktivister om hur politiken påverkar livet som student.

helena jönsson

Efter valet i slutet av oktober konstaterade flera val-observatörer på plats att det fanns stora demokrati-brister i valprocessen. Ukraina är på pappret en demo-krati men i verkligheten fungerar det annorlunda. Zlata Boiko och Victor Artemenko är båda engagerade i stu-dentpolitiken i Ukraina .hur ser studentinflytandet ut för ukrainas högskole-studenter?

– Trots att det finns studentkårer på alla universitet har vi egentligen ingen röst, utan studentkårerna finns bara för att de måste finnas där. På vissa universitet är det annorlunda och där lyssnar man på studenterna, men oftast inte, säger Zlata Boiko som studerar i Ma-riupol i östra delen av landet, där är hon informations-ansvarig för en studentförening.

Utöver heltidsstudierna arbeter Zlata Boiko deltid för stadens basketlag. Där arbetar hon med marknads-föring av matcher och andra event. Hon klarar sig bra på sin lön och sitt studentstipendium på motsvarande 800 kronor i månaden. Hon betalar inget för universi-

tetet eftersom hon hade bra betyg från gymnasiet och hela tiden har fått stipendier för sina studier. I Ukraina betalar ungefär 20 procent av studenterna för sin ut-bildning och resten av studenterna får stipendium för sina studier.

ÖvervakadVictor Artemenko är vice ordförande för Ostrah Aca-demy National University: en nationell studentkår i Ukraina. vad säger regeringen om engagerade studenter som

dig själv?– Jag vet att jag är överva-

kad av övervakningsstyr-kor hemma i Ukraina. Det är inget konstigt med det. De ringde på min telefon och berättade det.

Eftersom det finns flera nationella studentkårer i landet är det svårt att göra sin röst hörd bland alla andra berättar Victor Arte-menko.

– Men min kollega har tidigare under hösten haft kontakt med Viktor Januko-

vitch och de för en dialog om hur universiteten ska bli bättre, tillsammans med andra studentkårer. vad är det största problemet nu i ukraina för högsko-lestudenter?

– Vi arbetar med att få till en lag som tydliggör att universiteten är självständiga enheter separerade från staten. Alla statliga universitet finansieras av staten, förutom 20 procent av intäkterna som kommer från betalande studenter. Staten bestämmer över hur uni-versiteten ska spendera sina pengar. Om ett universitet uttalar sig kritiskt om regeringens högskolepolitik kan pengarna sluta att komma, säger Victor Artemenko.

Pengar och makt– I arbetet för att få till den nya lagen krävs det pengar och makt. Det är saker som studenter aldrig har haft och därför är det svårt att få till arbetet, säger Victor Artemenko. om oppopistionen hade vunnit valet, vad hade varit annorlunda i dag i ukraina då?

– Det vet jag inte. I Ukraina har inget parti någon ideo logi utan de vill bara åt makten.

I dagsläget finns det ingen koalition redo som kan forma regering i Ukraina. Mycket lutar åt att Viktor Januvovitchs Regionernas parti och kommunisterna kommer att forma regering, medan Julia Tymosjenkos parti Fosterlandet kommer bilda opposition tillsam-mans med ett liberalt och ett nationalistiskt parti.

studentpolitik i ukraina

Ukraina är ett högskoletätt land med över 400 högskolor. invånarantalet är 46 miljoner. landet är med i Bologna-

processen som är ett samarbete mellan 47 europeiska länder och syftar till att likställa olika utbildningar runt om i europa. i och med processen måste varje universitet ha en stu-dentkår för studenternas inflytande.

Ukraina och högskolorna

!

Hej utbytesstudent ...

– Jag hade läst artiklar av neder-ländska forskare som jag gillade. På en konferens frågade jag dem om det skulle vara möjligt för mig att gäst-forska på deras universitet i leiden och de sa "javisst"! leiden är en liten stad och universitetet är gammalt. det är som nederländernas svar på Uppsala och ligger bara fyra–fem mil söder om Amsterdam.

åker du via erasmus eller själv?– Som doktorand läser man inte

utomlands via erasmus. Jag ska vara

här i tre månader och har fixat plat-sen själv. när jag visste att jag skulle få gästforska började jag söka stipen-dier. Jag sökte fyra och fick två. de var ganska lätta att få, men det var segt att skriva ansökningar.

hur är forskarklimatet på universi-teit leiden jämfört med på stock-holms universitet?

– i stort sett är det likt, men grupp-dynamiken är annorlunda. På SU är doktoranderna indelade i små grup-per med en professor som handleder. här är jag med i en väldigt stor grupp där fem seniora forskare leder arbe-

tet. det systemet ökar å ena sidan dy-namiken i tankarna, å andra sidan blir det inte lika fokuserat.

hur upplever du befolkningen?– Jag har känt mig välkommen.

holländare är rättframma och säger direkt vad de tycker, vilket kan bli en chock för en tillbakahållen svensk i början. det är skönt att de är super-bra på engelska, till och med bättre än de flesta svenskar. en annan skill-nad är att man inte äter riktig lunch här, bara mackor och en liten skål soppa. Jag saknar lunchen på gröna villan.

Vem? Jerk rönnols Var? leiden, nederländernaVad? doktorand i organisk kemi, Universiteit leiden

som studentaktiv vet zlata boiko hur studentvardagen fungerar i ukraina. Foto: Helena Jönsson

victor artemenko är vice ordförande för en av ukrai-nas många studentkårer.Foto: Helena Jönsson

Varför valde du nederländerna?

summary in englishdespite political student unions at every university in Ukraine, they hold very little political power. 20 percent of the stu-

dents in Ukraine pay for their tuition, the rest re-ceive scholarships. Student activists Zlata Boiko and victor Artemenko tell of a government more interested in power than ideology, regardless of which party is ruling.

8/2012 gaudeamus 11

östafrikas universitet har utvecklats stort digitalt. stora statliga insatser har gjorts på it och enligt en ny undersök-ning är kenya det land vars universitet kommit längst.

niusha khanmohammadi

Forskningsinstitutet CPS International visar i en undersökning som genomförts bland 250 lärosäten, att teknologin vid de östafrikanska universiteten utveck-lats, och inte minst i Kenya som är det land där man har investerat som mest på IT. Forkningsinstitutet besökte läro-säten i Kenya, Burundi, Uganda, Tanza-nia och Rwanda.

– Användningen av webbplatser och intranät, prenumerationer på akade-miska tidskrifter, sociala medier och andra former av e-learning som kan användas som verktyg har revolutione-rat den akademiska sektorn i Östafrika, säger Dann Mwangi, CPS regionchef till University World News.

Ökad kvalitetUndersökningen pågick mellan april och oktober 2012. Den är baserad på in-tervjuer och undersökningar och foku-serade på användningen av teknologin och dess utveckling. Undersökningen visar att universitetens kvalitet ökat och

att det har lett till en effektivisering av studierna. Stora statliga insatser har också gjorts för att universiteten ska ut-vecklas inom den digitala världen samt informera hur studenter och lärare ska ta del av all ny information på ett så ef-fektivt sätt som möjligt.

RivalitetMen hela Östafrika har inte kommit lika långt. Till skillnad från Kenya har Bu-

rundi inte utvecklats i lika stor utsträck-ning. Undersökningen visar också att en rivalitet råder mellan Kenyas statliga institutioner och privata universitet. En rivalitet som har lett till att de mest tek-niskt utvecklade universiteten blivit allt mer eftertraktade och får växande antal sökande.

studenter i världen Utrikes

norge startar unik forskning med genus

genusperspektiv gör forskningen bätt-re. det tror man på tromsö universitet i norge som blir det första universitetet i världen att påbörja eU-kommissionens genset-projekt. därmed kommer genus att vara en central, men inte uteslu-tande, del av forskningsmetoderna vid universitetet. motsvarande 2,43 miljo-ner svenska kronor kommer att satsas på projektet. ett exempel på forskning som tar större genushänsyn är tester på säkerhetsbälten där gravida kvin-nor var modell. innan 1996 fanns inte gravida magar med i beräkningen på hur trepunktsbälten konstruerades. På sikt gör studien med de gravida kvin-norna att säkerhetsbälten kan bli bättre och säkrare överlag, enligt nättidningen University World news.

hj

it — en framgång för Östafrika

internet, intranät och akademiska tidsskrifter används flitigt i den akademiska världen i kenya, visar en ny undersökning.

gaddensiffran

10 så många dagar stängdes de fyra största statliga universiteten i kabul, afghanistan den 28 november. totalt har en person dödats och flera skadats i strider om ifall religiösa ritualer får genomföras på universitetsområden eller inte.

Källa: University World News

www.su.se/pedpris

Årets lärare 2013Bra undervisning ska prioriteras och utvecklas. Vem är Årets lärare 2013? Genom Pedagogiska priset vill Stockholms universitet uppmärksamma de goda pedagogiska insatserna och deras betydelse för studenternas lärande. Alla studenter och anställda vid Stockholms universitet kan föreslå lärare.

Nominera till Pedagogiska priset fram till 15 mars!

Pedagogiska priset 2012

Franco Pauletto Institutionen för franska italienska och klassiska språk Magdalena Rosell Institutionen för biovetenskaper och näringslära, KI Mårten Schultz Juridiska institutionenMaria Wendt Statsvetenskapliga institutionen

ANNONS

12 gaudeamus 8/2012

inte bara vi människor påver-kas av de läkemedel vi äter. på andra sidan reningsverken vän-tar fiskar och grodor på sin dos. halterna i deras blod är höga och hongrodor har påverkats så mycket att de saknar äggledare. nu föreslås bättre miljötester.

angeliCa Wågström

Det är känt sedan tidigare att östrogener från p-piller läcker ut i vatten och skadar fiskar. Nu har forskare identifierat ytter-ligare läkemedelsrester som kan vara skadliga för vattenlevande organismer.

– Vi äter läkemedlen, som är tillräck-ligt stabila för att passera våra kroppar och också genom reningsverken. En del bryts ned där, men långt ifrån alla, säger Christina Rudén, programchef för forsk-ningsprojektet Mistra Pharma – Identifi-cation and Reduction of Environmental Risks Caused by the Use of Human Phar-maceuticals.

Under forskningen har ett ämne, le-vonorgestrel, stuckit ut som mycket bioackumulerbart, vilket innebär att koncentrationen av ämnet kan bli fle-ra gånger högre i fiskar än i omgivande vatten där läkemedelsrester läckt ut. Le-vonorgestrel utgör liksom östrogener en aktiv komponent i p-piller, och kan or-saka sterilitet hos fiskar.

– De fick en lika hög koncentration i blodet som en kvinna som tagit dagen efter-piller, säger Christina Rudén.

Forskarna har även testat levonor-gestrels effekt på grodor. Det visade sig att de hongrodor som i grodyngelstadiet utsattes för låga koncentrationer av le-vonorgestrel som vuxna kom att sakna äggledare.

AntibiotikaresistensMänniskors gener har ofta hög likhet med gener hos andra organismer, vil-

ket leder till att läkemedel framtagna för människor kan verka i exempelvis gro-dor och fiskar. Av de 1 200 humana, ak-tiva läkemedelssubstanser som finns på svensk marknad i dag, har forskarna på Mistra Pharma undersökt 120 substan-sers påverkan på bland annat fiskar.

Fiskarna placerades i vatten som gått igenom en fullständig rening i ett svenskt reningsverk. Efter två veckor uppmättes koncentrationen av läkeme-delssubstansen i fiskarnas blod, samt i vattnet. I flera fall hade substanserna lagrats i blodet.

De aktuella koncentrationerna verkar däremot inte ha någon direkt påverkan på människor, som skulle behöva dricka flera tusen liter svenskt dricksvatten för att få i sig ett enda piller. Men så ser det inte ut överallt i världen.

I Indien, där en stor del av de aktiva läkemedelssubstanserna produceras, är koncentrationen av substanserna ofta hög i vattnet kring fabriker och renings-verk. Där finns även höga koncentratio-ner i dricksvatten, enligt Christina Ru-dén. Hon menar att dessa fabriker också kan vara en källa till antibiotikaresistens hos sjukdomsbakterier.

– Om det är så har vi ett hälsoproblem med läkemedel i miljön. Ett indirekt häl-soproblem, men ett viktigt sådant.

Samma reningsteknik i hundra årEtt problem med läkemedelslagstift-ningen i dag, menar Christina Rudén, är att myndigheter inte får ta hänsyn till miljöeffekter vid beslut om godkän-nande av ett nytt humant läkemedel, ef-tersom människors hälsa måste gå först. Mistra Pharma föreslår nu att även mil-jöaspekter ska vägas in. Mistra Pharma föreslår även bättre miljötester, som i nuläget är otillräckliga för dagens kemi-kalier.

– De befintliga testerna skulle inte

identifiera östrogen som giftigt för fis-kar, de tester som finns är utvecklade för industrikemikalier. Läkemedel mås-te testas på ett annat sätt, säger Chris-tina Rudén.

Mistra Pharma föreslår också en ut-veckling av svenska reningsverk, som har sett i princip likadana ut i hundra år. Det finns i dag inga krav på renings-verken att rena vattnet från kemikalier, trots att tekniken finns. Mistra Pharmas forskare har deltagit i Miljömålsbered-ningen, som utvecklat förslag till regel-förändringar. Utredningen har lämnats till regeringen som kommer att fatta be-slut under våren 2013.

På frågan om vilket hot som är störst, klimatförändringarna eller kemikalier i miljön, svarar Christina Rudén att pro-blematiken nog är lika stor, men effek-terna olika.

– Kemikalier orsakar inga stormar, ingen Sandy. Men kanske två barn i varje klass är provrörsbarn. Fertiliteten påver-kas. Det är smygande effekter.

– Stora folksjukdomar börjar sättas ihop med hormonstörande kemikalier. Vi har inte ett system som har koll på det här i dagens läge.

Hallå där ...... sven lidström, från su som är en av många forskare vid teleskopet icecube som ligger på sydpolen. i slutet av året kommer sven lidström hem efter drygt ett år på en av världens mest svåråtkomliga platser.

Vad gör du på sydpolen?

– Jag ansvarar för att neutrinote-leskopet icecube, som ligger begravt 2 500 meter under isen, fungerar som

det ska och att all data genereras så fort som möjligt. Forskarna som analyserar resultaten sit-ter inte hos oss utan på sina universitet. Sedan hjälper jag till med en massa annat på statio-nen. Förra veckan byggde jag en ”flygplats” för att vi ska kunna ta emot de flyg som sköter alla transpor-ter till och från Sydpolen.

Utan flygplats kommer vi inte härifrån, så det var viktigt.

hur länge har du varit där?– Jag har jobbat med icecube sedan

2004, vilket var året som teleskopet började byggas. denna omgång har jag varit på Sydpolen i över ett år, jag kom till Sydpolen den 3 november för ett år sedan. det var först då som det var tillräckligt varmt för att kunna flyga hit. man kan bara komma hit från slutet av oktober till mitten av februari. resten av tiden är det för kallt för flygplanen att resa hit. därför är vi rätt isolerade med undantag för satellitkontakt ett par timmar per dag.

vad är roligast med ditt jobb?– icecube ett otroligt kul projekt att

jobba med och som övervintrare får man göra precis allting, och att man aldrig vet vad som händer nästa dag. Just nu är det roligaste att solen har kommit tillbaks efter 6 månader av mörker och att det äntligen börjar bli lite varmare, i dag är det minus 52 gra-der, och snart kommer de första flyg-planen med lite nytt folk så man får se nya ansikten. Planen väntar just ute vid kusten på att vädret och temperaturen ska tillåta att de flyger in hit.

vad längtar du efter att få göra när du kommer hem?

– Allt som ni andra gör varje dag. livet här nere är väldigt annorlunda så man saknar vardagslunken hemma. Sedan kommer jag äta en massa svensk mat och träffa kompisar. Att slippa ha minst fem lager kläder på sig bara för att gå ut kommer kännas konstigt.

helena jönsson

ny forskning koll på akademin

sven lidström,su-anknuten fors-kare på sydpolen.

Projektet, som finansieras av Stiftelsen för miljöstra-tegisk forskning, har pågått

sedan 2008 och förväntas avslutas år 2015. det är ett samarbete mel-lan sju universitet, där Stockholms universitet är programvärd. målet är att identifiera läkemedelssub-stanser som kan skada vattenmil-jön, utveckla reningstekniker, samt att ta fram förslag på hur ett bättre regelverk kring substanserna skulle kunna se ut.

!

Illustration: Touba Guerroumi

fiskar skadas av våra läkemedel

mistra pharma

hur stor skada tar fiskar av våra läkemedel? ny forskning ger delvis svar.

8/2012 gaudeamus 13

”en demo-krati med förhinder”

– Jag tänker på demokrati som en process, där män-niskors engagemang och or-ganisering är avgörande för att skapa ett samhälle där makten utgår från medbor-garna. Frågor om vem som kan vara en förkroppsligad medborgare och utöva sitt medborgarskap är centrala

i diskussioner som rör demokrati. Maktordningar ba-serade på kön, klass, sexualitet, etnicitet, rasiali-sering, funktio-nalitet och ålder sätter i praktiken gränser för vem som ses som en

fullvärdig medborgare, vems röster och frågor hörs. – Att till exempel vita heterosexuella män från medel-

och överklassen har större tillgång till röst och makt i politiken än andra grupper är ett problem – och inne-bär att vi har en demokrati med förhinder.

röster ur akademin panelen

Hur ser du på begreppet demokrati?av JOel larssOn

Demokrati är ett stort och starkt ord och på sidan 10 kan du läsa om demokratin för studenter i Ukraina. Men vad betyder ordet demokrati egentligen? Forskarna Stockholms universitet ger svar.

”inflytande i relation till relevans”

– Demokrati är en term med många betydelser. Man kan till exempel se på demo-krati som en praktisk besluts-metod som är bra för att den främjar andra viktiga värden, som folks välmåga eller rät-tigheter eller för att det är det bästa sättet att lösa intresse-konflikter. Man kan också se

demokrati som ett ideal i sig själv i termer av rättvis för-delning av makt.

– Idén är att folk ska ha inflytande över beslut i pro-portion till hur de är relevant påver-kade av dem. Med denna uppfattning kan man för att ta ett exempel säga att det varit bättre ur demokratiskt

perspektiv om även de bosatta i Stockholms krans-kommuner hade fått vara med och rösta om införandet av trängselskatten i Stockholm då det beslutet berörde även deras relevanta intressen.

”man kan se demokrati som ett ideal i sig själv i termer av rättvis fördelning av makt.”

”Vem ska egentligen inkluderas?”

– Inom statsvetenskap fö-rekommer olika demokra-tidefinitioner. Själv föredrar jag definitioner som gör det möjligt att beskriva samhäl-len som mer eller mindre de-mokratiska. Man kan exem-pelvis bedöma i vilken mån invånarna har jämlika möj-ligheter och rättigheter att

skaffa kunskap om politiska frågor, att delta i debatten och i själva beslutsfattandet, om alla vuxna har dessa möjligheter.

– På senare tid har en annan viktig demokratifråga kommit att diskuteras allt mer, nämligen vil-ka som ska inkluderas i det demokratiska in-flytandet. Många beslut påverkar människor ut-anför ett lands gränser och många frågor är in-

ternationella eller globala. Kan man tänka sig en över-statlig demokrati och hur skulle den i så fall fungera?

”kan man tänka sig en överstatlig demokrati och hur skulle den i så fall fungera?”

kristina boreusPROFESSOR STATSVETENSKAP

”att vita heterosexuella män från medel- och överklassen har större tillgång till röst och makt i politiken är ett problem.”

gustaf arrheniusPROFESSOR FILOSOFI

åsa erikssonDOKTORANDGENUSVETENSKAP

har du svårt att hålla dig?gå in och kommentera på

vi vill ha

gaudeamus.se

J&vla sk!t he#ve!es f!n

Att vara student kan vara krävande.vill du berätta din historia?

kontakta oss via telefon, mejl eller ett besök i nobelhuset.

Se mer information på

PS. Du följer väl oss på twitter @gaudeamus_su?

14 gaudeamus 8/2012

hår som står rakt upp och en frisör som använder stege för att kunna fixa en hög peruk. de modekarikatyrer som kom till Sverige under slutet av 1700-talet var startskottet för en ny modekultur – som inte var ensidigt positiv. Patrik Steorn har forskat kring modebilders färd över europa.

essä fördjupa dig

Varför essän? vi vill lyfta fram ny och spännande forskning. Uppsatser och avhandlingar skrivs för fullt på landets univer-sitet och högskolor, men för det mesta hamnar de i dammiga arkiv. har du nyligen forskat klart eller skrivit en uppsats? hör av dig till oss: gaudeamus@sus.su.se

av patrik steOrn (text) FreJa istemO (illustration)

Nya modeprodukter cirkulerades snabbt i Europa redan under senare delen av 1700-talet. Uppfattningarna om kommer-siellt mode och lyx började handla allt mer

om smak – inte om strikta hierarkier. Under den här tiden kan vi också se början till vår tids globala me-dia- och modeinriktade populärkultur. Den präglades av aristokratins och den inflytelserika borgarklassens smak och konsumtionsmönster. Opera- och teater-scenernas visuella kultur, modebilder, karikatyrer och populära illustrerade romaner spreds som gravyrer och etsningar. Den ökade konsumtionen motsvarar också förändrade beteendemönster.

Den franske historikern Daniel Roche har kallat detta för klädernas revolution. Den nya modekulturen omfattade inte bara materiella kläder och accessoa-rer, utan också modekänsla och attityder till det mesta som hade med produktion, spridning och konsum-tion av moderiktiga föremål att göra. Roche kallar det för en ”framträdandets kultur” där klädseln inte längre nödvändigtvis behövde överensstämma med bärarens sociala status, utan där det snarare handlar om moderiktig konsumtion och sammanblandning av stil och person.

Modebilder var en viktig del av de franska och engelska modekulturerna redan under den här tiden. Med planscher och karikatyrer spreds den nya mode-

kulturen och den nya attityden vidare ut i Europa. Min forskning har visat att bilderna snabbt importe-rades även till en svensk miljö. Modetidningar med mycket illustrationer introducerades i Sverige först under 1810–talet, men redan innan dess spreds både eleganta och satiriska bilder av dräkter och frisyrer från Europa här i landet.

En utgångspunkt i mina undersökningar har varit den svenska dagspressen. Under 1770-talet publice-rades sammanlagt ett femtontal bilder i Stockholms Posten och Dagligt Allehanda. Bilderna visar inga kungligheter, inflytelserika eller berömda kvinnor och män, konst, byggnader, krig eller andra aktuella hän-

delser, utan alla hänger ihop med den framväxande produktionen av mode och föreställer antingen dräk-ter eller frisyrer.

Stockholms Posten var ett viktigt instrument för den svenska upplysningen, med ett livligt innehåll som brukar beskrivas som både ytligt och allvarligt, och med ett stort inflytande över tidens opinion. 1779 publicerades bilder av franskt mode på tidningens

förstasida: Jeune Petit Maitre, Demioselle en Polonaise, Petite Maitresse en Polonaise, Jeune Elegant. Efter att jag jämfört motiven med europeiska modeplanscher blev det tydligt att de hade kopierats direkt från den franska tidskriften Galerie des Modes, som var den mest inflytelserika modepublikationen i Europa vid denna period. Förlagorna var utförda av konstnären Claude-Louis Desrais som arbetade regelbundet för Galerie des Modes och det visade sig att den svenska versionen var en av många kopior och piratkopierade upplagor.

Dagligt Allehanda anses vara en mer politisk tid-ning och är känd för att vara den första i Sverige som publicerades dagligen. År 1777 placerade de en rad frisyrbilder, för kvinnor och för män, på framsidan tillsammans med deras franska namn: à la Militaire, à la Sultanne, Queue en Flambeau, för att nämna några. Under mina efterforskningar fann jag att även denna bildserie fanns med i flera trycksaker från andra euro-peiska länder – alla publicerade 1777. Både La feuille sans titre som trycktes i Liège, Belgien, men anses

Om forskningen fashioning the early modern: Creativ-

ity and innovation in europe, 1500–1800 är ett internationellt forskningsprojekt i bland annat sverige, danmark, finland

och england. patrik steorn, filosofie doktor vid Centrum för modevetenskap på stockholms universitet, ingår i den

svenska forskargruppen och har forskat kring modebilder i sverige.

”med planscher och karikatyrer spreds den nya modekulturen och den nya attityden vidare ut i europa.”

import av modebilder

vara Frankrikes första dagliga tidning och Le manuel des toalettes des Dames som gavs ut i Paris, tryckte bildserien samma år. Frisyrbilderna färdades alltså snabbt över gränserna och spred redan under 1770-talet kunskap om franskt mode i Stockholm.

Franska modepublikationer i form av böcker, pamfletter, planscher och andra lösa bilder ökade kraftigt i antal under senare delen av 1700-talet, och de nådde alltså även till Sve-

rige genom lokala förlag och boklådor som sålde dem till en svensk publik. I dagstidningarna annonserade de exempelvis om tryckta bilder av kvinnligt hårmode till försäljning. De kunde köpas antingen som lösa blad eller hopbundna i samlingar. Modebilderna var alltså föremål för konsumtion i sig själva. På National-museum och Nordiska museet i Stockholm finns flera europeiska trycksaker från den här tiden. I arkiven finns almanackor och små häften med bilder av dräk-ter och frisyrer från både Frankrike och England och även de tyska modetidningar Journal des Luxus und der Moden, samt Journal für Manufaktur, Handlung und Mode. På Löfstad slott i Östergötland finns en samling av franska frisyrplanscher som den svenske ambassadören i Frankrike, Axel von Fersen, skickade med post från Paris till sin syster Sophie i Sverige. Bil-derna och trycksakerna var kanaler som spred nyheter från europeisk modekultur till Sverige redan under sent 1700-tal.

När de importerade bilderna kom hit var det dock

8/2012 gaudeamus 15

inte fråga om att de svenska förlagen bara passivt kopierade dem. Motivens betydelse kunde också förändras på olika sätt. En av de franska frisyrbilderna som publice-rades i Dagligt Allehanda 1777 kallades à la Héris-son – som igelkotten, med taggarna uppåt. Bilden visar en kvinna i profil, med en hög frisyr där håret kammats uppåt allra högst upp, som en sorts tuppkam. Veckan innan hade en liknande bild publicerats, men då var den stora frisyren helt slät, som ett stort klot. I bildtexten förkla-rades det, med en ironisk underton, att huvudbonaden i bil-den har fått sitt namn av att den gjorde: ”Da-merna emot alla anfall lika så wäl bewäpnade, som igelkotten emot dess fiender, vilken kan upresa eller fälla sina wapen efter behofw”.

Vid en jämförelse med den franska versionen framgår att den bilden inte alls hade med igelkotts-frisyren att göra. Den kallades egent-ligen för à la Mappe, eftersom frisyren är formad som en jordglob med nationsgrän-ser markerade på den. Den svenska redaktören har förmodligen bytt ut namnet för att göra bilden till ett skämt om moderiktiga kvinnor och deras hår.

Bilder av mode spred alltså inte bara kunskap om europeiska kläder och frisyrer, de gav också upphov till humoristiska omtolkning-ar och piratkopiering när de förflyttades över

geografiska gränser. Oavsett om de ursprungligen var karikatyrer eller modeplanscher tycks de ha haft en särskild attraktionskraft för tidningsutgivare, boklådor

och samlare under den här perioden. Uppfattningarna om att modet var nyckfullt och föränderligt och att tryckkonsten var snabb, men inte alltid helt tillförlitlig, har troligen påverkat synen på modebilder: De upp-fattades som ett slags bilder som var särskilt öppna, rörliga och mångtydiga, vilket gjorde att de kunde an-vändas och återanvändas på innovativa, lekfulla och kreativa sätt.

Ridiculous taste or the Ladies Absurdities är en eng-elsk karikatyr som utfördes av Mary & Matthew Darly 1771 och som blev mycket populär över hela Europa under de följande decennierna. Bilden visar en fri-sör som tvingas att använda en hög stege och en stor locktång för att kunna lägga frisyren för en förnäm dam. En man kommer in i rummet, kikar på kvinnans hår med hjälp av en sextant, och ser förvånad ut över frisyrens höjd och branta vinkel. Mätinstrumentet öppnar upp för ett skämt om den extrema precision som krävdes för en så vardaglig sak som en frisyr. Bil-den driver med de höga peruker som ansågs moderik-tiga i hela Europa under slutet av 1700-talet, och med kvinnor som hade en överdriven längtan efter att bli vackra, men också med de nya yrken som hade med

”med importen av modekarikatyrer spreds också en ideologiskt grundad skepsis emot modets ökade betydelse, och alla dessa varianter i olika medier tyder på att en kritisk diskussion om dräkt, utseende och lyxkonsumtion var högaktuell i sverige.”

skönhet att göra.Redan året efter, 1772, ko-

pierades motivet på en bricka som tillverkades av Mariebergs porslinsmanufaktur i

Stockholm. Några år senare publicerades den i Stock-holms Posten som en illustration till en diskussion om pressfrihet. På museet Kulturen i Lund finns motivet i form av en oljemålning, förmodligen utförd på 1780-talet. Och på Nordiska museet finns till och med en broderad variant av scenen från samma tid. Motivet tycks verkligen ha tilltalat den svenska publiken. Med importen av modekarikatyrer spreds också en ideolo-giskt grundad skepsis emot modets ökade betydelse, och alla dessa varianter i olika medier tyder på att en kritisk diskussion om dräkt, utseende och lyxkonsum-tion var högaktuell i Sverige.

Alla de bilder som publicerades i tidningar, såldes som samlarföremål, skickades med posten eller kopie-rades på brickor var på det sättet aktivt delaktiga i att en modekultur av den europeiska typen började for-mas i Sverige under senare delen av 1700-talet. Men modekulturen var inte ensidigt positiv. De modebilder – planscher och karikatyrer – som importerades över nationella gränser och som kopierades bortom papp-rets kanter var centrala i att forma en kluven attityd gentemot modets kulturella förändringar.

16 gaudeamus 8/2012

Framtidens undervisning finns redan på Stockholms universitet. Avancerade datorspel och filminspelningar har redan börjat ta plats i föreläsningssalarna. men kan datorer verkligen ersätta verkligheten som undervisningsmaterial? av Helena JÖnssOn

reportage udda intressen

Det digitala SU

Bild: Martin Jönsson

8/2012 gaudeamus 17

Mannen på skärmen är grå i ansiktet. Han har grön skjorta på sig och hos-tar lite försiktigt i armvecket. Nedanför hans ansikte finns en ruta där jag kan ställa en fråga om hur han mår.

– Jag mår inte bra. Jag har hostat väl-digt mycket i flera veckor och känner mig allmänt sjuk, säger mannen på skärmen

Jag frågar mannen om han röker.– Nej. Jag råkar fråga honom igen om han

röker.– Nej, det har jag ju redan sagt, svarar

mannen något irriterat. Detta är ett exempel på ett virtuellt

möte. Mannen på skärmen har en riktig sjukdom som jag via ett simuleringsspel kan ta reda på. Jag kan beställa röntgen, blodprover och urinprover. Jag kan göra virtuella undersökningar av hans hjärt-slag, hörsel och leder. Allt som en vanlig läkare kan göra i verkligheten, kan även jag göra vid datorn.

GurunBredvid datorskärmen sitter en verklig människa: Uno Fors, professor i IT och lärande på Institutionen för datasys-temvetenskap, DSV. Uno Fors kan utan överdrift kallas för något av en guru. En IT-guru.

– Jag skulle ge Stockholms universitet en trea på en tiogradig skala. Det finns så mycket man kan göra med IT och små medel, säger han.

I dag kan du som lärarstudent på Insti-tutionen för specialpedagogik göra sam-

ma sak som med mannen i grön skjorta. Fast då möter du Amina som är cirka 14 år. Hon gillar inte att gå i skolan. Med frågor kan du komma hennes historia lite närmare. Som lärare är situationen högst verklig. Är Elin mobbad av någon på fritids? Är Elin sjuk? Hur har Elin det hemma? Alla frågor kan ställas till dator-programmet som ger dig svar baserade på en verklig historia.

Uno Fors anställdes som professor på Stockholms universitet i september 2010. Innan dess hade han varit profes-sor i medicinsk pedagogisk simulering vid Karolinska institutet och gjort succé med sin undervisning. Han utvecklade interaktiva datorsystem, som spelet jag nyss har fått testa på. Det har använts av läkarstudenter som har fått prova att

ställa diagnoser som en träning inför verkligheten.

Nu är tanken att Uno Fors ska ta sam-ma sätt att undervisa till SU. Det är allt-så simulerade möten med till exempel elever, psykologklienter och till och med fornlämningar. The sky is the limit. Och pengar finns.

Pengarna kommer från projektet Fu-ture Learn som har funnits i cirka tre år. Syftet är att fler lärare ska använda IT i sin undervisning på SU. Uno Fors är ord-förande för projektet som har fem miljo-ner till förfogande. I tre olika omgångar har lärare på olika institutioner kunnat söka pengar för att få olika sorters hjälp med att förbättra sin undervisning. De får hjälp med allt från programmering till undervisning i hur tekniken fung-erar. Målsättningen är alltid att läraren själv ska kunna utveckla sin idé efter att projektet är klart.

SuccéSom ordförande för Future Learn leder Uno Fors arbetet med att föreslå och be-

döma vem som ska få pengar bland lära-re som vill något mer med sin utbildning än att visa power points.

– Projektet har blivit en succé måste jag säga. Vi har fått in mängder med an-sökningar men vi kan bara hjälpa kanske max 20 procent.

Han har svarta kläder på sig som matchar mängderna av de svarta Coca cola zero-burkarna som står uppradade längs fönstret. vad är den galnaste ansökan ni har fått in?

– Den galnaste? Nej vet du vad, pro-blemet är att ansökningarna inte är gal-na nog. Vi avslår snarare de ansökningar som har en för lågt satt ribba. Men om man verkligen vill satsa på något galet så försöker vi hjälpa till med pengar och stöd så mycket som det går.

En lärare som ansågs vara tillräckligt galen i sin ansökan är professor Harald Kjellin. Vad är så galet med hans ansö-kan? Han ska göra undervisningsfilmer med riktiga skådespelare för sina stu-denter.

”Jag skulle ge stockholms universitet en trea på en tiogradig skala. Det finns så mycket man kan göra med it och små medel.”

it står för information och teknik. alla verktyg som hjälper till att förmedla information tack vare teknik kan klassas som it. begreppet etablerades åren 1992–1994 som en

reaktion på nya möjligheter att hantera kommunikation, bilder och ljud med dator. en videofilm är lika mycket it som en dator som man kan ta digitala bilder med.

men vad är it egentligen?

!

uno fors är förespråkaren för mer it i undervisningen på su. men det är inte alla som håller med. Foto/fotomontage: Helena Jönsson

18 gaudeamus 8/2012

Harald Kjellin är professor i data- och systemvetenskap, DSV. Hans vision om framtiden är att man lär sig via dator-spel allt mer och att föreläsningar en dag kommer att vara en ovanlig företeelse.

– Jag tröttnade på att stå framför mina studenter och bara föreläsa. Så jag köp-te en kamera och började spela in små filmer som jag kunde använda i föreläs-ningarna. Debatter och diskussioner, helst med studenter från utbildningar-na.

Fler filmerNu ska fler filmer spelas in med pengar från Future Learn. Och resten av inter-vjun ska inte ske på hans kontor. Det är dags att gå till filmstudion som finns några rum bort.

Den som möter oss i filmstudion är tekniker och student vid DSV. Han säger åt mig och Harald Kjellin vart vi ska stå och ger oss mikrofoner, och stora kame-ror står stirrande bredvid oss.

– Vad ska vi prata om? frågar jag – Vad du vill, säger Harald Kjellin och

ler.– Nu rullar kameran Helena, kör i

gång, ropar teknikern vid datorn.

Det svartnar lite framför mina ögon. Men jag finner mig snabbt och börjar fråga Harald Kjellin om varför undervis-ningen blir bättre framför en kamera än i en föreläsningssal.

– Jo, förstår du, en student som tittar på det här klippet kommer att identifie-ra sig med dig som frågar mig om saker och ting. Anledningen till att du och jag står här nu är att vi kan lägga ut filmen på vår hemsida för att berätta för andra nyfikna om vad det är vi håller på med här på DSV.

Det är nu skådespelarna kommer in i bilden, eller bokstavligt talat: in i filmbil-den. Tidigare har Harald Kjellin använt sig av studenter och det blir inte alltid superlyckat erkänner han. Fast det gör inget heller för det har varit roligt ändå. Och det är det viktigaste. För då lär man sig något.

Virtuella resorUno Fors sitter vid sin dator och sina Coca cola-burkar och visar fler program som kan hjälpa till i undervisningen på universitetet. Han vill inte på något sätt ersätta föreläsare men han ger fler ex-empel.

– Ett annat exempel är att göra simu-

Burström som är lärare och forskare på just institutionen för arkeologi.

– Vad du berättar för mig om det där spelet så verkar det inte bidra med nå-got annat än vad vår nuvarande fältkurs redan gör.

– Jag har inte sett spelet i verkligheten

så det kan naturligtvis innehålla mo-ment eller poänger som inte framgår när du berättar för mig.

Studenterna i arkeologi har en gedi-gen förberedande kurs innan de sätter kurs mot en riktig fornlämning. Och att de riskerar att förstöra något på plats

reportage udda intressen

leringsprogram som fungerar som virtu-ella resor för studenterna.

Ett sådant simuleringsprogram finns för arkeologistudenter som via dator-spelsliknande äventyr kan lära sig om hur en utgrävning går till. Allt i spelet är grundat på fakta.

– Man upptäckte på andra arkeologis-ka institutioner i bland annat Uppsala att studenterna på utgrävningar för-störde delar av fornlämningarna. Där-för utvecklades simuleringsspelen för att studenterna ska kunna lära sig om hur verkligheten ser ut innan de släpps ut i den.

Innan resan måste man i spelet pla-nera sin packning, inköp och hela tiden vara medveten om både tidsbegräns-ning och budget. Väl på plats på utgräv-ningen får man analysera foton på rik-tiga utgrävda objekt för att få smak på vad som kan dyka upp på en utgrävning. Har du glömt en borste hemma när du packade? Då får du åka hem och hämta den. Det kostar tid och pengar och du får avdrag i spelet. En överraskning är när en buss med turister kör upp vid gräv-ningsplatsen och du måste förklara för dem att det inte går att springa ut på fäl-tet där utgrävningen pågår.

Trots att programmen finns används de inte på SU. Uno Fors tror att det kan bero på bristande information från Fu-ture Learns sida.

– Och ansvariga på institutionen har väl inte fått upp ögonen för projektet än. De har inte visat något intresse än i alla fall.

Rädslan för teknologi kan vara något som spökar enligt Uno Fors.

– Det är tråkigt om folk tror att det är svårt med IT och undervisning. För det är det inte. Det är själva tanken med Fu-ture Learn att det ska vara lätt för läraren att använda det.

Arkeologer utan ITKan någonsin ett simuleringsspel ersät-ta vad en student kan lära sig i verklig-heten? Det undrar Nanouschka Myrberg

”Jo, förstår du, en student som tittar på det här klippet kommer att identifiera sig med dig som frågar mig om saker och ting.”

harald kjellin är alltid med i filmerna som han själv gör, men sällan ensam. sedan många år har han producerat filmer till sina undervisningar. han visar gaudeamus reporter hur en filminspelning kan gå till. nu ska filmerna utvecklas.

Foto: Orasis foto. Fotomontage: Helena Jönsson

8/2012 gaudeamus 19

känner inte Nanouschka Myrberg Bur-ström igen.

– Självfallet kan olika individer vara mer eller mindre duktiga på grävteknik, registrering och dokumentation, publi-ka kontakter. Men ingen skulle tillåtas hållas så fritt eller så länge att de hann förstöra något.

Arkeologer med ITMan får inte tro att institutionen för ar-keologi inte använder IT i sin undervis-

Vad är Future learn?i mitten av 2009 startades Future learn som ett utvecklingsprojekt kring ikt: informations och kommunika-tionsteknologi. Syftet är att kunna erbjuda en mer flexibel och modern utbildning för studenterna, samt vidare-utveckla studenternas digitala kompetens. Från höstterminen 2011 till slutet av vårterminen 2013 ska projektet

bedrivas och det finns fyra utsatta mål:• Höja kvaliteten och öka omfattningen av IKT-baserat lärande på Stockholms universitet.• Särskilt stödja SU:s nya lärarutbildningar genom IKT-baserad utbildning• Utveckla IKT-stödd examination.• Öka användningen av simulering och visualisering i särskilda komplexa undervisningsformer som dissektioner, demonstrationer och laborationer.

totalt har projektet 5 miljoner kronor som ska delas ut till lärare som får ansöka om pengar för att tillsammans med projektgruppen utveckla ikt-projekt för sin särskilda undervisning. 1,5 av de miljonerna reserveras för utvecklingspro-jekt i de nya lärarutbildningarna.

Under projekttiden ska det även ske, och har skett, tre olika inspirationskonferenser där intresserade lärare har kun-nat se vilka möjligheter som finns inom projektet och ikt i stort.

!

ning, för det gör den. Men inte via simu-leringsspel. I samband med seminarie-grävningar används tekniska verktyg för att ta digitala bilder av marken som kan analyseras. Verktyget kallas GIS.

– Studenterna skriver grävdagbok på hemsidan. Vi erbjuder cirka tio datorer för studenternas bruk som används rätt flitigt, där studenterna har möjligheter att scanna och skriva ut. Det finns tråd-löst nätverk som studenterna har till-gång till egen dator.

Slutlig diagnos– Jag mår inte riktigt bra. Jag hostar och har ont i kroppen.

”Vi erbjuder cirka tio datorer för studenternas bruk som används rätt flitigt, där studenterna har möjligheter att scanna och skriva ut. Det finns trådlöst nätverk som studenterna har tillgång till med egen dator.”

Mannen på skärmen har inte fått mycket hjälp av mig framför datorn. Jag ber Uno Fors om hjälp. Han klickar snabbt fram några tester på skärmen och på skoj klickar han i några olika röntgen. I marginalen på varje prov står det siffror och dollartecken. Uno Fors klämmer lite på ryggen på mannens virtuella kropp och låtsas bli överraskad när han till slut kommer fram till svaret. Han knappar in ”lunginflammation” på skärmen (fast på latin). ”Rätt!” plingar upp på skärmen.

Men på skärmen står det också att Uno Fors hade tagit alldeles för många prover och onödiga röntgenbilder på patienten. Det kostar pengar och tid,

och det vill datorspelet också lära stu-denterna att tänka på.

I spelet med Amina är en del av svaret att hon inte trivs hos sina fosterföräld-rar. Hon har även tappat kontakten med sina föräldrar och är orolig för dem. Det är inga happy endings i Uno Fors spel. Men det är också poängen.

– Det viktigaste med simuleringsspe-len, eller andra IT-teknologiska verktyg, är att studenten kan, och bör, göra fel. För då lär man sig av felen hur man kan tänka annorlunda och göra rätt. Och det är bättre att en student gör fel på univer-sitetet än ute i verkligheten.

20 gaudeamus 8/2012

porträttet gadden möter

Höstens sista gulspräckliga löv har singlat ner från träden på universitetsområdet, mörkret kryper på och värmande vinter-jackor har plockats fram ur allt fler gar-

derober. Andreas Drakenberg, själv insvept i en fluffig dunvariant, har just avklarat en föreläsning i kursen Fi-nance II – den sista sju och en halv poängs-pusselbiten som återstår innan en kandidatexamen i ekonomi är hans.

Tidigare samma dag har en personlig krönika om distansförhållanden och en sammanställning över oli-ka ”typer” av bögar publicerats på Andreas blogg. Se-dan drygt två år tillbaka bloggar han på gayportalen QX:s hemsida under bloggnamnet Daskadasenibor-det. Där varvas bilder av killar i kalsonger med betrak-telser från bögvärlden och texter på ämnet homosexu-alitet. Andreas själv beskriver gärna sin blogg som ”en geishas memoarer, där gay i geisha faktiskt betyder att man suger kuk”.

Bög på heltidNär Andreas startade bloggen 2009 hade det gått unge-fär ett år sedan han lämnat uppväxtens Malmö.

– Jag kommer ihåg hur jag brukade prata om att jag flyttade till Stockholm för att studera, men i själva ver-ket var mina studier bara en täckmantel för att få vara bög på heltid. Det självklara valet hade väl annars va-rit Lund.

Flytten blev lyckad och drygt tre år senare är Andreas fortfarande nöjd med sitt val av studieort. Stockholms universitet har en homovänlig miljö med högt i tak och dessutom är det ”homotätt”, enligt Andreas. Till skill-nad mot hur det kan vara i andra studentstäder upp-lever han också att det i Stockholm är lätt att skaffa sig ett umgänge utanför studierna, med tillägget ”i alla fall som homosexuell”.

Gadden möter Andreas i Aula Magna. Här skänker de ljusa träfasaderna och den stilla naturen utanför pano-ramafönstren ett lugn åt platsen. Med avspända rörel-ser ger Andreas själv också ett sansat intryck, lite i kon-trast till den rättframma Andreas som möter oss på sin

blogg. Där väjer han inte för att ogenerat diskutera de mest privata ämnen – som hur han förlorade sin oskuld eller vem han var hemligt förälskad i på gymnasiet.

– I verkligheten är jag mer återhållsam. Men för att beröra en del av de ämnen jag gör, måste man dra personliga paralleller för att det ska bli trovärdigt och framför allt mer relaterbart.

Det personliga tilltalet, men också det faktum att An-dreas oftast inte överensstämmer med den allmänna bög-stereotypen, har gjort hans blogg populär bland homosexuella killar. En popularitet som inte minst be-visades då Andreas nominerades till ”årets homo/bi/trans”, på Gaygalan tidigare i år.

– Det tyckte jag var jätteroligt. Och det roligaste var att jag var den enda som inte var en offentlig person. I

sådana sammanhang brukar det annars mest vara kän-disar som lyfts fram.

I konkurrens med bland andra Big Brother-Vanessa och Idol-Linni var det ändå fotbollsspelaren och den stora förhandsfavoriten Anton Hysén som plockade hem priset. För Andreas del fortsatte bloggandet som vanligt och fortsätter ännu, åtminstone ett litet tag till. Nu börjar det nämligen bli dags att gå vidare, hävdar han, och den 31 december 2012 publiceras det sista Daskadasenibordet-inlägget.

Mellan fem och sex bloggtimmar om dagen uppskat-tar Andreas att det har blivit de senaste åren. Rutinmäs-

siga gymbesök, cirka fem i veckan, samt uppdrag som skolinformatör för RFSL, är andra sysslor som upptar vardagen. Och samtidigt är han alltså inne på sin sis-ta termin på ekonomprogrammet, med inriktningen marknadsföring och management. Nu planerar han att fortsätta sin utbildningsbana med en master utom-lands, i New York eller kanske Toronto.

– Jag är inte missnöjd med Stockholm som student-stad men tycker det är viktigt att prova på olika saker. Jag vill ha mer erfarenhet än Sverige. Och det börjar bli dags nu.

Usch för LappisDe planerade studierna utomlands innebär också att Andreas efter tre år tvingas flytta ur sitt rum i student-bostadsområdet Lappkärrsberget, Lappis. Han säger att ”usch” är en första ärlig kommentar av Lappis, men att allt är toppen när den känslan väl har lagt sig. Ge-menskapen är stor och man möter människor från alla delar av världen. I hans korridor är han den enda som växt upp i Sverige. De andra som bor där är studenter från bland annat Saudiarabien, Kina, USA, Irak och Ja-pan.

Sin kandidatuppsats skrev Andreas klart redan i våras. Den handlar om hur företag kan använda va-rumärken för att attrahera rätt personal. Det är med den varumärkesinriktningen han vill arbeta i framti-den och ser där en koppling till bloggandet han sysslat med under studietiden. Den erfarenheten hoppas han ska kunna hjälpa honom inom reklambranschen där digitala medier i dag spelar en viktig roll. Man kan se hela bloggprojektet ”som en varumärkeskampanj för homosexualitet”, enligt Andreas.

Den tydligaste drömmen hos Andreas har dock ing-et med vare sig karriär eller framtida arbetsplatser att göra.

– Min absolut största dröm är att bli pappa. Att jag ska kunna lyckas yrkesmässigt har jag aldrig varit oro-lig för. Men just det som andra kanske ser som själv-klart – för mig som homosexuell är det vad jag oroar mig för mest.

En geishas memoarer

av erik gUnnarssOn (text) och siri isgren (foto)

ANDREAS DRAKENBERG Ålder 24 aktuell Studerar ekonomi på Stockholms universitet och driver bloggen daskadasenibordet tills den 31 december. kuriosa om andreas tack vare extrajobb och billiga vanor har Andreas lyckats klara tre och ett halvt års studier utan att ta en krona i studielån. Vill tipsa om ”Självklart min egen nya Facebook-sida ’the Bum Boy’.”

”Han har väldigt stort hjärta och är nyfiken på andra människor. som person är han otroligt begåvad och driven. Han är den schysta polaren som man kan både ha fartfyllda upptåg och djupa analy-tiska diskussioner med.”

”i love andreas! en frispråkig, klok, ansvarsfull, seriös och jäkligt gullig kille som blandar högt och lågt på ett charmigt sätt. Han bryr sig om sina bloggläsare och känns som en schysst förebild för många unga hbt-personer helt enkelt.”

Med 8 000 unika besökare i veckan driver han bloggen med det uppseendeväckande namnet Daskadasenibordet. För Gaudeamus berättar ekonomistudenten Andreas Drakenberg om varför han nu ska sluta blogga. Men också om vilken som är hans livs stora dröm.

”Jag brukade prata om att jag flyttade till stockholm för att studera, men i själva verket var mina studier en täckmantel för att få vara bög på heltid.”

ANDERS ÖHRMAN, CHEFREDAKTÖR QX ALBIN AXELSSON, KOMPIS

8/2012 gaudeamus 21

22 gaudeamus 8/2012

lära sig svenska genom att sjunga i kör – går det? sedan höstterminen erbjuder språkstudion en uttalskör för studenter och anställda vid stockholms universitet. varje torsdag träffas deltagarna för att träna på det svenska uttalet.

stephanie demmler

BRRRRRR, SCHHHHHHH, ÅHHHHHHH. I ett av rum-men på E-husets markplan avlöser det ena överdrivna, utdragna talljudet det andra och åtföljs av ackompan-jerande pianotoner. Deltagarna är en blandad ensem-ble av kvinnor och män med varierande ålder och bak-grund, står ledigt utspridda och utför lydigt allehanda tung-, läpp- och kroppsrörelser. Klockan har slagit 12 och uppvärmningen för torsdagens uttalskör har pre-cis börjat.

Ordet kör för kanske tankarna till skönsång, stäm-mor och höga kyrkovalv. Men den nystartade uttalskö-ren är inte en vanlig kör. Här ligger fokus på artikula-tion och uttal i stället för på vackra sångröster.

– Jag grundade kören eftersom kombinationen av språk och musik är ett effektivt sätt att lära sig språk på, säger initiativtagaren Christine Ericsdotter, filoso-fie doktor i fonetik och innehavare av grundläggande kantorsutbildning.

En gång i veckan leder hon tillsammans med röst- och retorikläraren Kajsa Söderlundh uttalskören i Språkstudions lokaler. Målgruppen är studenter och anställda vid Stockholms universitet som önskar för-

bättra sitt svenska uttal. Med hjälp av bland annat tungvrickare, sånger, fonetisk skrift och röntgenfil-mer av pratande människor uppmärksammas uttalets egenskaper och fysionomi.

Frivilligt och lekfulltMen kören ska inte liknas vid en kurs, påpekar Christi-ne Ericsdotter. Tanken är att på ett lekfullt och otvung-et sätt, med träning och uppvisningar, uppmuntra till språkinlärning.

– Alla är här frivilligt, och inga krav ställs på vare sig svenskkunskaper eller körerfarenhet.

Kajsa Söderlundh tar återigen plats bakom pianot och Christine Ericsdotter ställer sig likt en dirigent mitt i rummet. Stämningen är uppsluppen bland de cirka femton deltagarna när andningsövningen och den ar-tikulatoriska ordträningen avslutas och sångdelen tar vid. Klassikern ”Jag må du leva” följs bland annat av säsongsaktuella ”Sankta Lucia” och på uppmaning av Christine Ericsdotter börjar deltagarna tåga runt i rum-met, allt medan de fnissande försöker tyda de fonetiska tecknen på notbladen.

– Inte ett öga var torrt, kommenterar Christine Erics-dotter med tydligt uttal luciatåget och får hela kören-semblen att ett flertal gånger upprepa frasen.

I efterhand förklarar hon att hon är trött på röstböck-ers och läromedels användning av klämkäcka fraser som inte har en förankring i vardagen.

– Uttalskören syftar inte enbart till att stärka uttal och grammatik, utan också till att förstärka deltagar-nas förhållande till den svenska kulturen. Därför an-

vänder vi oss av fasta fraser samt vardagliga sånger och ordspråk.

Att lära sig med kroppenEn av dagens deltagare är universitetsläraren Irmy från Tyskland. Hon anser att uttalskören fyller en viktig funktion för utbytesstudenter och universitetsanställ-da med utländsk bakgrund.

– Förutom tryggheten i att träffa människor i sam-ma sits är det viktigt att lära sig ett nytt språk med hela kroppen och att träna uttal på ett överdrivet sätt, sä-ger Irmy och får medhåll av studenten Irina från Ryss-land.

– Jag har lite svårt för accenter eftersom de inte finns på ryska. Heter det till exempel sallad eller sallad? I ut-talskören kan jag både sjunga och träna uttal i trevlig atmosfär.

Christine Ericsdotter och Kajsa Söderlundh hoppas att uttalskören, som är ett pilotprojekt, ska få möjlighe-ten att utvecklas till ett stående inslag på universitetet, men framtidsplanerna stannar ej därvid.

– Min förhoppning är att vi i framtiden ska kunna

streama våra träffar på nätet så att folk över hela värl-den kan träna sitt svenska uttal med oss, säger Chris-tine Ericsdotter.

kultur allt från serier till sCen

”Uttalskören syftar inte enbart till att stärka uttal och grammatik, utan också till att förstärka deltagarnas förhållande till den svenska kulturen.”

kören som stärker språket

summary in englishlearning a new language by singing? is that possible? if the question is given to fil dr christine ericsdotter the answer

is yes. this autumn she started a pronunciation choir with the aim to improve the Swedish accent of students and employees at Stockholm Univer-sity. every thursday between 12 and 1 p.m. the participants meet at the language resource cen-ter in order to sing Swedish songs and practice articulation.

does this sound interesting? Just show up if you want to participate. no Swedish skills or previous singing experiences are required.

uttalskören träffas på torsdagar mellan klockan 12 och 13 i språkstudions lokaler i e-huset. deltagandet i kören är gratis, anmälan är inte nödvändig, utan kom förbi om du vill uppleva körsång, uttalsträning och glädje. Foto: Stephanie Demmler

8/2012 gaudeamus 23

allt från serier till sCen kultur

många passerar förbi varje dag, men få studenter har varit inne. här sitter rek-torn och hans närmaste 50 medarbetare och ägnar dagarna åt allt från pressfrågor till ekonomi. gadden går bakom kulisser-na i bloms hus.

åsa kahn

Att gå bakom kulisserna i Bloms hus är inte det enk-laste. Besöksreglerna sätter käppar i hjulet och först ser det ut att inte bli av. Lösningen blir minituöst inbokade möten med tre personer i huset och en pressekreterare som eskorterar mellan rummen.

– Här sitter myndighetschefen [rektor, reds. anm] för en stor myndighet och han är synnerligen uppbokad, dessutom finns det en säkerhetsaspekt, säger Joakim Malmström, chef för planeringsenheten, om att det är stopp för besökare som inte bokat tid.

Vi börjar högst upp i det tre våningar höga huset. Här sitter planeringsenheten som tillsammans med kom-munikationsenheten och ledningskansliet utgör det som kallas staben. Joakim Malmström beskriver pla-neringsenheten som Stockholms universitets finans-departement.

– Det är här budgeten för hela SU handläggs. Vi hand-lägger också en långsiktig plan som bryts ner i en tvåår-ig verksamhetsplan, samt jobbar med uppföljning.

Dagen innan har det varit julpyssel och röda stjärnor i tyg pryder fönstren. Nu är det fredagseftermiddag och tangenterna knattrar i arbetsrummen i de långa kor-ridorerna.

Pampigt och guldPå mittenvåningen sitter ledningskansliet. Längst bort och bakom låsta dörrar har rektor och prorektor sina rum. Här är det mycket pampiga gamla tapeter, an-tika möbler och gyllene detaljer. I sammanträdesrum-met Stora salen sätter en enorm kristallkrona tonen för rummet, och porträttmålningar av tidigare rekto-rer pryder alla väggar. Snart kommer Kåre Bremer att samsas med de andra högtidliga männen – man blir

inte avmålad förrän man slutat som rektor, förklarar hans sekreterare.

Ledningskansliet består bland annat av jurister, utre-dare och sekreterare.

– Vi ger framför allt stöd till ledningen – och även till andra enheter – i juridiska och organisatoriska frågor, berättar juristen Emma Svennerstam.

För hennes egen del handlar vardagen till stor del om juridisk rådgivning.

– Vi får till exempel mycket frågor om upphovsrätt. Vem äger resultatet till min forskning? Får man spela in föreläsningar?

På bottenPå bottenplan till sist, sitter kommunikationsenhe-ten, som jobbar med att marknadsföra SU, göra intern kommunikation för de 5 000 medarbetarna, jobba med pressfrågor och mycket annat. Till exempel jobbar de anställda med en personaltidning, SU:s webb och an-nonskampanjer i tunnelbanan. Här finns även det ge-mensamma matrummet, där det visar sig att Kåre Bre-mer sällan syns till vid lunchen.

– Jag har varit här i ett år nu men hittills har vi inte stött på varandra vid lunchtid, han är nog på mycket luncher utanför huset. Däremot träffar man ganska ofta honom vid kaffemaskinen, säger Joakim Malm-ström.

Jag fick jobbgaDDen går bakOm kUlisserna på campUsDel sJU: blOms HUs

I maktens boning

krÖnikÖr chArlotte lind

under vårterminen skrev

jag min kandidatuppsats i statsvetenskap och plötsligt var dagen jag fasat så inför nära. Jag skulle vara klar med mina studier och lämnas en-sam för att sälja in mig själv på en arbetsmarknad jag kände mig rätt vilsen inför. Det var som ett stort svart

hål. Ett fortsatt harvande inom hemtjänsten och en lång tid av jobbsökande var vad jag såg framför mig.

Förutom att söka så många jobb jag kunde skaffade jag Linkedin, bloggade om mitt jobbsökande, gick till en karriärcoach, betalade snormycket för en annons i Dagens nyheter om att jag sökte jobb, och anmälde mig på Arbetsförmedlingen. Jag började jobba kväll inom hemtjänsten för att frigöra så mycket tid som möjligt till mitt jobbsök. Jag la upp en tidsplanering och blev alltid besviken då jag inte höll den. Allt för att mota bort osäkerheten.

i juli skiCkade jag in en ansökan till den typ av tjänst jag under våren definierat som mitt drömjobb efter examen. Jag ville bli nämndsekreterare för att få in-blick i hur politiska beslut fattas. Precis som van-ligt hörde ingen av sig. I stället var det alltid jag som ringde upp, ”Hej, varför fick jag inte jobbet?”, ”Hej Arbetsförmedlingen, har ni några tips?” Inte förrän i september fick jag ett samtal, precis då jag övade yoga. Som tur var hade jag glömt att stänga av ljudet på telefonen. Över en dålig telefonlinje och genom den yogaflummiga dimma som lagt sig i mitt huvud letade sig en fråga fram till mig. Hon undrade om jag ville komma på anställningsin-tervju. Inte för den tjänst jag sökt men för en liknande. Lugnt och sansat sva-rade jag ja men inuti kändes det som den känsla Kronprinsessan Victoria berättat om då Daniel friade: jajaja!!!

det blev dags för intervju. Hade nyköpta kläder på mig. Var superfokuserad då jag under hela veckan för-berett mig på läskiga intervjufrågor. Väl där blev jag först presenterad för kollegorna. Sen satte vi oss på hennes kontor och jag fick arbetsuppgifterna presen-terade för mig. Jag väntade på frågorna. På att behöva bevisa min förträfflighet som jag övat så intensivt på under hela veckan. Men de kom inte. Till slut frågade jag henne. ”Jag trodde jag skulle svara på en massa frågor om mig själv ...?” Man märker ganska snabbt ...” sa hon bara. Jag som varit så nervös!

Nästa dag ringde hon och frågade om jag vill ha job-bet. Den frågan var enkel. Jag som pausat min utbild-ning för jag inte visste hur jag skulle gå vidare, som i tre år jobbade i hemtjänsten i stället, som aldrig var ordförande någonstans, som trodde jag skulle bli helt arbetslös efter studierna … Jag fick faktiskt jobb. Kom ihåg det då det blir din tur. Om jag fixar det, fixar du det också.

Charlotte lind har pluggat statsvetenskap vid stockholms

universitet och tog examen i våras. hon jobbar nu på kom-

munstyrelsens plan- och exploateringsutskott i sollentuna.

”Jag skaffade linkedin, bloggade om mitt jobbsökande, gick till en karriärcoach, betalade snormycket för en annons i Dagens nyheter.”

vad gör rektorn och hans stab därinne i bloms hus egentligen? Foto: Helena Jönsson

bloms husi Bloms hus sitter universitetsledningen, ledningskansliet, planeringsenheten och

kommunikationsenheten. totalt är de cirka 50 medarbetare.

Bloms hus ligger framför biblioteket på Frescati och byggdes 1837–38 – då som bostad, museum, bibliotek, möteslokal och representation för lant-bruksakademien. Sitt namn har huset fått efter arkitekten Fredrik Blom.

!

24 gaudeamus 8/2012

kultur essä

Först kommer en tecknad tv-serie, egentli-gen riktad till barn, som råkar ses av ”fel” målgrupp (vuxna). Tycke uppstår och en hel värld av fan-material skapas. Bronyn är född.

Bronies är ett hopkok av orden brothers och ponies, vilket avslöjar att det främst är unga män vi pratar om. Var kommer detta enorma intresse ifrån? Varför är små ponnyer intressanta?

Huvudkaraktärerna i My little Pony: Friendship is Magic är sex stycken mycket olika ponnyer: Twilight Sparkle, Applejack, Rainbow Dash, Rarity, Fluttershy och Pinkie Pie. När Pinkie Pie överraskar Twilight Sparkle med en fest i första avsnittet låter det så här: ”You see I never saw you before and as I never saw you before that means you´re new, cause I know every pony, and I mean every pony in Ponyville and if you´re new and you hadn´t met anyone yet, you don´t have any friends and if you don´t have any friends, you must be lonely and that makes me so sad.” Pinkie Pie pratar i 100 km/h och jag blev tvungen att klippa citatet i bägge ändar för att få med det. Twilight får inte en syl i vädret och är inte alls glad över att kom-ma hem till ett hus fullt av okända ponnyer. För vän-skapen går knackigt i början när dessa sex ponnyer lär känna varandra, men tillsammans upplever de även-tyr där vänskapen formas och sätts på prov.

Liksom titeln avslöjar är vänskapens magi det ge-nomgående temat för serien. Vännernas olikheter skapar en dynamik som blir grogrund för allehanda konflikter, som sedan kan lösas med just vänskapens magi. För vänskapen segrar, och vännernas olikhe-ter gör att de tillsammans kan ställa till rätta och be-

kämpa faror som hotar inte bara Ponyville, utan hela ponnyernas land Equestria.

Serien är välskriven, med en bitvis helt underbar dialog. Den är skapad av Lauren Faust, som tidigare gjort bland annat The Powerpuff Girls. Första avsnittet av My Little Pony: Friendship is Magic visades i tv i ok-tober 2010. Efter det har serieforumen svämmat över med ponnyinlägg och motinlägg (ofta med otrevligt innehåll). Nu skapas brony-forumet Ponychan, lik-som ”dagstidningen” Equestria Daily. Ponnykulturen är ett faktum. Tusentals sidor ponnyberättelser skrivs, hundratals fan-videor spelas in, med sånger kom-ponerade till My Little Ponys ära. Man gör radiopro-gram, nyheter, egna bilder och gud vet vad. Allt online förstås. För den insatte finns en hel värld, där uttryck som ”welcome to the herd”, och ”brohoof” florerar.

Säsong tre börjar snart visas och i dagarna kommer ett nytt seriealbum ut på andra sidan Atlanten, med över 100 000 exemplar redan förbeställda. I en artikel i USA Today den 26

november 2012 berättar konstnären Andy Price, som tecknat det nya albumet om hur My Little Pony brutit normen för flick- och pojkkultur: ”There is no divi-sion of pink girls over here, and blue boys over here. Its message is friendship and positive attitudes and equality, not sexism and stereotyped attitudes. It suc-ceeds because it's delivered with humor, a universal language not specific to any specific gender.” Michael Fahey, skribent och brony, säger att vi lever i en mörk värld men att My Little Pony erbjuder ”a place where simple ideas like friendship, honesty, loy-

alty, generosity and laughter are pure and undiluted. It's a happy place. There aren't many happy places out there anymore.”

Samtidigt förklarar just USA Todays artikel delvis vuxna människors intresse för My Little Pony med att serien innehåller en mängd referenser till andra serier och filmer, riktade till vuxna. På ponnyforumet Round Stable diskuteras artikeln och många menar att även om referenserna visserligen finns där är det inte de som skapar intresset för My Little Pony. ”This is like the only thing people ever mention whenever they talk about how it's totally meant for adults too, you guys. It has pop culture references that children couldn't possibly get!" säger signaturen Highbrow Dash. På forumen menar man att serien i sig själv har egna kvalitéer som gör den så bra. ”Fantasy fiction is good for illuminating the aspects of our world that we need to call out or praise, and I think this show does that well,” säger signaturen Ransom.

Man motsätter sig även att fokus läggs på fansen i stället för på själva serien, och ogillar ”snällhetsper-spektivet”. För det är inte så enkelt.

Här finns kärnan. Att förklara framgångsagan går inte utan att gå tillbaka till ursprunget. Det finns kva-litéer i serien som gör att den slår an hos bronies. Var-för är det så provocerande? Varför kan den inte bara vara bra? Måste det bortförklaras för att det handlar om små färgglada hästar? Jag tror att ponnyälskarna här sätter fingret på en undanskymd del av våra för-domar. Men de bemöter sina belackare på ett högst vänligt sätt, med devisen (ofta högst ironiskt) ”we will love and tolerate”.

av iDa bergman (text) och tanJa metelitsa (illustration)

den tecknande tv-serien my little Pony: Friendship is magic, har fått en hel värld av fans att nätverka med varandra och skapa eget ponny-material. och det är inga barn vi pratar om. hur gick det här till?

pojkar och ponnies

8/2012 gaudeamus 25

allt från serier till sCen kultur

the We and the i michel Gondry

det är med en viss spänd för-väntan jag sätter mig i biosorlet på Stock-holms film-festival för att se mi-chel gond-rys nya

film. han är fransmannen bakom indie-mästerverk som the eternal Sunshine of a Spotless mind och Science of sleep. de tidigare filmerna är gulliga kärleks-historier med fantastiskt lekfulla drö-

minslag, animerade med en målarlåda från närmaste fritids som material.

the We and the i liknar av trailern att döma inte alls gondrys tidigare filmer. den utspelar sig uteslutande på en buss som tar ett gäng elever från skolan i South Bronx och hem på den sista da-gen innan sommarlovet. där finns hela det obligatoriska karaktärsregistret från mobbare – med högkvarter längst bak i bussen – till mobboffer, via bögpar och brudiga brudar.

Under färdens gång går energinivån från 200 procent då bussen rullar iväg från skolan och kids vrålar och härjar omkring, till 0 i filmens och bussfär-dens slut då mörkret har fallit och pas-sagerarna stigit av en efter en. då har även allvaret gjort entré och blottat

människorna bakom stereotyperna.en intressant aspekt av the We and

the i är hur ungdomarnas mobiltelefo-ner spelar en stor roll i deras umgänge. Sms, bilder och filmer skickas runt och visar vem som är med och inte, vem som hängs ut och inte.

de flesta medverkande är amatörer och det avslöjas av det ibland taffliga spelet. inbitna gondry-fans behöver dock inte misströsta, det finns snillrika fantasiscener fulla av silkespapper och piprensare även i denna film.

siri isgren

mUsik baktakt men inte så ösigt

gavotten serie av JOseFin palmgren

läs mer läs fler recensioner, tipsa om skivor och böcker samt kommentera artiklarna på gaudeamus.se. vill du skriva själv? mejla ett förslag på bok, skiva eller film till gaudeamus@sus.su.se.

Film en händelserik bussresa

madnessoui oui, Si Si, Ja Ja, da da (cooking vinyl)

en av de allra första cd-ski-vorna jag köpte var samling-en divine madness, som släpp-tes 1992.

Faktum är att det var en stor anledning till att jag överhuvudtaget ville ha en cd-spelare, eftersom skivan i fråga inte släpptes på vinyl (har jag för mig). För de flesta i Sverige är septetten madness

från london mest känd för megahiten ”our house” från 1982, men i hemlan-det hade de en lång räcka hits under 80-talets första hälft.

vid bildandet 1977 var sångaren ”Suggs” blott 16 år gammal, och med sina tidiga singlar blev bandet snabbt en del av den nya ska-vågen som skölj-de över england. Ska-influenserna to-nade dock ganska snabbt bort och snart var de ett mer renodlat popband, vilket märks på nyss nämnda hitlåt. mellan 1986 och 1992 var bandet upplöst, men efter en sanslöst framgångsrik återför-eningskonsert i london har de fortsatt att spela tillsammans mer eller mindre regelbundet.

nu är så tionde albumet här, och ja …

har du hört madness senaste skivor så är albumet inte mycket nytt under solen. inledande ”my girl 2” antyder att de har snickrat ihop en uppföljare till klassiska ”my girl” från debutalbumet, men så är tyvärr inte fallet. däremot har de, åtminstone till viss del, åter-gått till rötterna, och vi får höra en hel del baktakt, även om det är långt ifrån samma ös som för drygt trettio år se-dan. Fast å andra sidan, det är väl knap-past särskilt underligt när man betän-ker att medlemmarna alla har passerat 50-årsstrecket vid det här laget.

tommy gunnarsson

Detta är en återkommande serie av SU-studenten Josefin Palmgren. gavott är nam-net på en salongsdans och symboliserar den fumlande närhet som är ett tema i serien.

KÅSERI

Våga kriga!bakom stängda dörrar ser ingen kan man tro … men plötsligt smäller det. Högt, hårt och oväntat. RIDÅ! Smutsen finns där för allmän beskå-dan och stanken känns på långa vä-gar. För det finns inga svarta hål där lögner och annat smuts magiskt kan försvinna. Sanningen är att Sverige kan vara farligt. Här i landet lagom härjar monster sida vid sida med jantelagen. Här härjar monster som suger i sig våra rädslor, vår osäkerhet OCH växer av det.

Vem är ett monster? Monster kan gömma sig överallt, i klassrummet, korridorerna, tunnelbanan. Alla rör sig på samma platser och andas samma luft men vissa lever ett annat liv vid sidan av.

När mörkret faller läggs korten på bordet. När mörkret faller tas alla masker bort och förvandlingen sker. Verkligheten blir synlig. Stora städa-de lovord blir plötsligt angrepp. När mörkret faller plockas järnrören fram och kriget börjar.

Vem är du? Vem ska du vara? Var hör du hemma? Striden berör oss alla! Inte kan välklädda svärmors-drömmar som om natten förvandlas till monster ha ensamrätt till diskus-sionen? Helylle leenden som när ingen ser förvandlas till vassa och giftiga hugg. Kloka ugglor som blir listiga rävar.

Göm dig inte, våga tala, kriga tillbaka för ärligheten. Kriga för MÄNSKLIGA principer, för allas lika värde. Ord slår hårdare än järnrör. Ingenting kan längre sopas under mattan, för så stora mattor finns inte!

hulken

26 gaudeamus 8/2012

tips & pepp från första tentan till första jobbet

s tressen i slutet av terminen må göra det svå-rare att vila upp sig under julhelgen. Faktu-met att terminen sträcker sig över nyåret hjäl-per föga. Men det är viktigt att tänka på sin

kropp. Och att faktiskt ta sig tid att vila och njuta då och då.

De symptom som kroppen uppvisar vid stress är egentligen utvecklade för plötsliga fysiska hot. De ut-maningar vi stöter på i dag är visserligen annorlunda än de våra stenåldersförfäder mötte, men aktiveringen av stressystemet är detsamma. Dagens stress är mer långvarig och svårare att koppla av än stress påverkad av fysiska hot. Stressen i dag är också mer psykisk och psykosocial. Bullbak, julpyntning och tentastress lig-ger därmed inte så långt ifrån våra förfäders stress.

– Det första man tenderar att göra vid stress är att dra ned på sömnen. I längden blir det en ond cirkel om man sparar in på alltför mycket sömn, säger Elisabeth Jeppson, legitimerad sjuksköterska på Studenthälsan.

Kroppen kan ta igen förlorad sömn, men vid alltför lång sömnbrist störs sömncykeln. Eftersom stress var-

Julhelgen närmar sig och det är nu man ska få chansen att vila. men studierna upphör inte, och många studenter är snarare mer stressade under julen. gadden hjälper dig att slappna av.

julstressen är här

av sUmbU temO (text) och

Jesper selming (illustration)

var upp kroppen blir det svårt att få den nödvändiga djupsömnen, som gör oss utvilade. Att ta regelbund-na korta pauser hjälper koncentrationen och minskar stressen.

Det är också viktigt att äta rätt, påpekar Elisabeth Jeppson. Hon tydliggör vikten av att vara balanserad.

– Vid stress sätts autopilot på och man blir sugen på fel saker. Kroppen signalerar att den vill ha fett och socker. Det kanske var nödvändigt för oss då på sten-åldern, men inte i dagens samhälle. Det är viktigt att ta en paus för sina måltider. Många lurar sig själva att de kan äta och plugga effektivt. Effekten blir snarare tvärtom, man stirrar länge i kurslitteraturen utan att ha läst något egentligen. Även om sömn, vila och mat är essentiellt kan det vara klokt att ha en bra planering i sina studier.

– Mycket handlar om planering. Många studenter har en vana att spara mycket tills det verkligen krisar sig. Det är ju lätt hänt men inte alls bra. Det gäller att prioritera rätt, försöka att hela tiden ligga i fas så att säga, säger Elisabeth Jeppson.

Även julen kan bli mindre stressig om man planerar in tid för bak och annan förberedelse. Julen sker trots allt en gång per år. Vore det då inte synd att stressa ige-nom hela högtiden?

”Vid stress sätts autopilot på och man blir sugen på fel saker. kroppen signalerar att den vill ha fett och socker.”

symptom vid stress• Trötthet på dagen trots att du har sovit bra och länge flera nätter i rad.• Likgiltighet eller nedstämdhet samt orolighet.• Du reagerar annorlunda på vardagliga händel-ser.• Lätt irritation och otålighet över triviala saker.• Magont, huvudvärk och hjärtklappning.• Koncentrationssvårigheter och sämre minne.

Källa: Vårdguiden

Vad är stress?Stress kan beskrivas som ett stadium där ens ork inte räcker till för att göra det man vill hinna med. Situationen blir pressad. vid stress gör sig kroppen redo för såväl fysisk som psykisk aktivi-tet. det är ett biologiskt stadium som alltid fun-nits hos oss och som tidigare har varit nödvändigt för vår överlevnad.

Stress i små portioner är fortfarande vanligt och kan till och med vara bra. det är när vi förlo-rar kontrollen över stressen som problem upp-står. i stället för den energispark som stress kan ge blir vi alltmer trötta. kroppen hinner inte åter-hämta sig och blir därmed sliten och utmattad.

8/2012 gaudeamus 27

Andningsövning• Sitt i en stol med bra ryggstöd. Andas långsamt in luft genom näsborrarna. Börja med att fylla den ne-dre halvan av lungorna medan du räknar till fem. Känn efter med ena handen på magen hur den hö-jer sig.• Håll andan i en till fem sekunder. Andas ut luften långsamt genom munnen medan du räknar till fem igen.

... och här är några avslappningstips

sitt i en stol med bra ryggstöd. andas långsamt in luft genom näsborrarna.

STUDENTRABATT HOS TANDLÄKAREN!Undersökning inkl. puts och tandsten = 395 kr

Tandblekning = 1.200 kr

Vi lämnar även 25% studentrabatt på alla typer av behandlingar!

Ring för info och tidsbokning. Vi är anslutna till försäkringskassan.

Hjärtligt välkommen!

Leg. tdl. Jan IsacsonBirger Jarlsg. 36, 114 29 Stockholm, Tel: 08-611 08 02

Stockholms universitets alumnnätverk – mötesplats för studenter och alumner kring arbetslivskontakter

Gå med på www.su.se/alumn

Maila  Johan  Melin:  publik@skavlan.com  

 

 vill  ha  hjälp  under  våren  2013  

Han  behöver  glada,  intresserade,  allmänbildade,  engagerade  och    flexibla  personer  som  kan  vara  publik  under  inspelningarna.    

 Nu  släpper  vi  gratis  biljetter  till  de  3  första  programmen:  

Prg  1:  torsdag  17  januari  Prg  2:  torsdag  24  januari  Prg  3:  torsdag  31  januari  

 Samling  15.50  i  TV-­‐husets  entré,  Oxenstiernsgatan  34  på  Gärdet  i  Sthlm.  

Ni  är  klara  ca  19.00  och  åldergräns  är  15  år      

               

• Sätt eller lägg dig med fötterna lätt isär och armar-na avslappnat längs sidorna. Blunda och ta djupa och långa andetag med magen. • Spänn alla musklerna i kroppen i cirka 15 till 20 sek-under. Slappna sedan av helt.• Upprepa övningen två till tre gånger. • Rör försiktigt på fingrarna och tårna. Öppna ögonen. Övningarna är hämtade från Studenthälsan.

läs mer om stress på Studenthälsans hem-sida, www.studenthalsanistockholm.se.

de här övningarna kan du göra var du vill. Det är viktigt att göra dem uppre-pande och regelbundet för en bättre och ihållande effekt. Ett tips är att bör-

ja övningen i ett lugnare tillstånd, för att sedan applicera på kommande stressit uationer.

Avslappningsövning

28 gaudeamus 8/2012

Ett annonsuppslag från Stockholms universitet

Stockholms universitet i Gaudeamus

3 frågor till en alumnTove Zetterström Goldmann,ämnesföreträdare för klimatfrågor,Styrelsen för Internationellt Utvecklings-samarbete, Sida

1. Vad har du studerat?– Magisterexamen i biologi, med uppsats i systemekologi.

2. Var utbildningen som du tänkt dig?– Ja, den var bra och särskilt systemeko-logen gav ett tvärvetenskapligt tänkande. Jag gjorde min uppsats som ”Minor Field Study” i Indien, vilket var väldigt spän-nande och lärorikt. Saknade dock praktik som en del av programmet, som t.ex. pol.mag. har.

3. Vilken nytta har du haft av utbildningen?– Mycket! Jag har arbetat med hållbar utveckling i över 10 år nu, inom civila samhället och nu senaste året för Sida. Kunskap om biologi och ekosystem har varit basen i allt mitt arbete.

Stockholms universitet i Gaudeamus

Genom att studera rapsfjäril och bananfluga hoppas forskarna kunna förklara hur olika gener interagerar för att en organism ska lyckas anpassa sig till lokala förhållanden i naturen och till variationer i klimatet som sker med tiden.

Likheter mellan fjärilar och människorÄven om fjärilar och flugor är olika varandra, och väldigt olika oss människor, så finns många djuplig-gande likheter. De flesta av våra gener delas med andra flercelliga organismer, och många av de processer som sker inne i cellerna är desamma. Sören Nylin, professor i ekologi, tror därför att projektet i förlängningen kan leda till kunskaper som inte bara är relevanta för insekter, utan alla flercelliga organis-mer, inklusive oss människor.

Teknikerna för att studera gener har gjort enorma framsteg de senaste åren. Man kan snabbt göra en kartläggning av en arts hela genom, eller ta reda på exakt vilka gener som används i en specifik situation. Verktygen finns alltså, men tolkning-arna av resultaten är desto svårare. Varje enskild gen ger oftast inte upphov till endast en egenskap eller ett specifikt utseende, utan det handlar ofta om en komplicerad samverkan mellan flera gener eller en kombination av arv och miljö. Resultaten från organismer som studeras i laboratoriemiljö är oftast en förenkling av verkligheten då man inte tar hänsyn till förändringar i den naturliga miljön. Att förstå anpass-ning i naturen är därför en väldigt stor utmaning.

Kombination av ekologi och molekylärbiologiGenom att kombinera ekologi med molekylärbiologi ska nu forskargrup-pen anta utmaningen. Ekologin hos rapsfjärilen har studerats intensivt, men de molekylära verktygen är än så länge begränsade. Bananflugan har länge använts som modell för genetiska och molekylära studier och genom att studera båda systemen kan man få nya idéer och infallsvinklar för att förstå hur anpassningen går till.

– Det ger oss möjlighet att genetiskt jämföra fjärilsindivider som vi vet är anpassade till olika ekolo-giska situationer, och när vi finner gener som kan misstänkas vara inblandade i denna anpassning kan vi undersöka deras effekter hos banan-flugan, säger Sören Nylin.•

Levande organismer är produkter av en evolutionär process, där det naturliga urvalet har anpassat dem till sina miljöer. Hur det går till i detalj vet vi inte. Genom att kombinera ekologi med molekylärbiologi ska nu en forskar-grupp vid Stockholms universitet försöka att ta reda på det.

Fjärilar och flugor ska avslöja mer om det naturliga urvalet

F Ö R DJ U P N I N G | Av universitetets forskningsområden har 30 bedömts vara ledande. Forskningen inom dessa är ledande nationellt och har en hög status internationellt. Läs mer om ledande forskning vid universitetet på www.su.se/ledandeforskning

Forskargruppen vid Stockholms universitet studerar rapsfjärilar och bananflugor och hoppas genom det kunna förklara hur olika gener interagerar för att en organism ska lyckas anpassa sig till lokala förhållanden i naturen.

8/2012 gaudeamus 29

Ett annonsuppslag från Stockholms universitet

Studentcentrum i hus A, Södra huset, FrescatiFrågor om antagning, studie- och karriärvägledning, IT-support, högskoleprov, utbytesstudier, stipendier och examen 08-16 28 45, studentavdelningen@su.se www.su.se/student, www.vagledarbloggen.wordpress.com

Universitetsbiblioteket i hus D, Södra huset, FrescatiUtlåning, läsplatser och kopiering08-16 28 00, info@sub.su.se www.sub.su.se

Rektors bloggRektors kommentarer till aktuella händelser blogs.su.se/kbrem

Välkomstdagen 23 januari 2013 Tipsa dina kompisar om Välkomstdagen! Nya studenter hälsas välkomna. Nyttig information, guidade turer och mingel med andra studenter ingår i programmet. Välkomstdagen är till för att du som ny student ska få en första inblick i ditt liv som student vid Stockholms universitet. Tid: kl. 12.00 – 16.00 Plats: Aula Magna, Frescati, T-station Universitetet

Crosstalks – en webbsänd inter-nationell akademisk talkshow Crosstalks är en internationell akademisk talkshow som direktsänds via webben. I pro-grammet möts de skarpaste hjärnorna för att diskutera, debattera och resonera kring viktiga händelser, spännande fenomen och världs-ledande forskning. Som forum vill Crosstalks bidra till att hitta nya vägar att diskutera globala utmaningar med tittare runt hela världen. Du kan följa sändningarna samt se i efterhand på www.crosstalks.tv

Sista svarsdag för antagnings- besked 20 december När det första urvalet är klart får du ett mejl från antagning.se där de ber dig gå in på Mina sidor och läsa ditt antagningsbesked. I antagnings- beskedet med svarskrav ser du om du är antagen, reservplacerad eller struken efter det första urvalet. Om du blivit antagen eller reservplacerad måste du svara för att behålla din plats. Sista svarsdag är 20 december! Mer information: www.antagning.se

Hemsöborna på Augusts vis Hemsöborna, den sista Strindbergstexten i Sam-lade Verk, är tryckt och finns snart i bokhandeln. Därmed har det stora litteraturvetenskapliga utgivningsprojektet vid Stockholms universitet passerat en milstolpe – alla Strindbergs texter kan nu läsas så som han en gång skrev dem, före förläggarnas strykningar och ingrepp.

Öppettider jul och nyårRöda helgdagar är universitetet stängt. För mer detaljer se www.su.se/oppettider

Global utveckling – fyra institutioner i nytt samarbete

På gång

Ansvarig utgivare: Sofie Mauritzon, Kommunikationsenheten, Stockholms universitetRedaktion: Sofia Rosshagen, sofia.rosshagen@su.seFoto: Stockholms universitet, Eva Dalin, Robert Markus , Mattias Goldmann

I september började de första studenterna på programmet. Fokus ligger på kopplingen mellan kultur, politik och ekonomi i ett internationellt perspektiv. Global utveckling är ett samarbete mellan fyra institutioner: socialantropologi, kulturgeografi, ekonomisk historia och statsveten-skap. Bengt G. Karlsson, prefekt vid Socialantro-pologiska institutionen, säger att utmaningen var att skapa något nytt.

– Med all forskning om fattigdom, migration, hållbar utveckling och demokratisering som sker vid Stockholms universitet fanns alla förutsätt-ningar på plats för att sätta ihop ett ledande program. Han menar att det är viktigt att belysa hur förändringar i det globala syd blir alltmer komplicerade och insnärjda i processer som sker i övriga delar av världen.

Spänner över flera disciplinerKlara Andrée är en av cirka 50 studenter som läser Global utveckling:

– Att programmet är tvärvetenskapligt var en av anledningarna till att jag sökte. Eftersom problematiken kring utveckling inte är ensidig tycker jag att det är självklart att också undervis-ningen spänner över flera discipliner. Hur ska vi annars få det att fungera i praktiken? Hon tycker det är nedslående att se hur utvecklingspolitiken har förts hittills.

– Jag hoppas att vi kommer att inspireras till att tänka nytt och i framtiden kunna agera annorlunda, mer innovativt.

Studierektor Maria Jansson är mycket positiv:– Det är roligt att universitet nu har en

utbildning med den tvärvetenskapliga inriktningen global utveckling.

Globala CaféetUndervisningen blandar etablerade teorier om utveckling med centrala frågor i den pågående samhällsdebatten. Som ett led i detta anordnas under hösten Globala Caféet.

– Globala Caféet är en gästföreläs-ningsserie som handlar om olika typer av praktiskt utvecklings-arbete.Tanken är att knyta utbildningens teman till verkligheten utanför semina-rierummet, men också att hjälpa studenterna i sina funde-ringar på vad de vill göra i framtiden. Under hösten kommer vi ta upp kvinnors roll i fredsar-bete, medicinska katastrofinsatser och demokrati-bistånd, säger Erik Nilsson.

Många av studenterna har bott i andra länder och talar flera olika språk. Klara Andrée arbetade till exempel som volontär en termin i en grund-skola i Kampala, Uganda efter gymnasiet.

– Det går egentligen inte att inte intressera sig för vår omvärld, vi är ju alla så beroende av globala skeenden. Länder som Kina och Indien är inte bara exotiska resmål idag, utan möjliga länder att bo och arbeta i, säger Bengt G. Karlsson.•

Vilken roll spelar demokrati, mänskliga rättigheter och konflikter i länders utvecklingsprocesser? Det är en av de centrala frågorna inom det nystartade, tvärvetenskapliga kandidatprogrammet i global utveckling.

Rekordstort intresse för SU Innovations Starta eget-kursSU Innovation vid Stockholms universitet arrangerar varje termin en Starta eget-kurs som är helt kostnadsfri. Kursen har fått stort intresse och över 500 personer ville delta på höstens omgång. En ny kurs arrangeras till våren, mer info: ishtar.touailat@innovation.su.se

... rektor Kåre Bremer har forskat mycket på korg-blommiga växter, det vill säga astrar, prästkragar, solrosor, tistlar, fibblor och deras släktingar. Han har därför fått två afrikanska arter uppkallade efter sig, Athanasia bremeri och Pseudoblepharispermum bremeri. En indisk art bär även hans namn, Memecy-lon bremeri.

Visste du att …

Bra betyg i HSV-utvärderingarUniversitetets utbildningar i baltiska och slaviska språk får utmärkt betyg i HSV:s granskning. Vid Slaviska institutionen ges utbildningar i ryska, polska och tjeckiska. Här bedömer HSV att magisterexamen håller en mycket hög kvalitet och kandidatexamen en hög kvalitet. Kandidatexamen i baltiska språk vid Institutionen för baltiska språk, finska och tyska ges betyget hög kvalitet. Hög-skoleverket har även presenterat granskningen av sjukhusfysikerexamen samt medicinsk strålnings-fysik/strålningsvetenskap. Stockholms universitets utbildning som leder till sjukhusfysikerexamen gavs omdömet hög kvalitet. Sjukhusfysikerexamen ges vid Fysikum, och är en utbildning där fysik kombineras med biologi och medicin.

God jul och gott nytt år!

Tävla med din affärsidé i Venture Cup Deadline för moment Affärsidé är den 19 februari. Venture Cup är Sveriges ledande tävling för affärskoncept. Läs mer och börja tävla på:  www.venturecup.se

Studentkårens nyheter

30 31

En gran livar upp stämningen på många sätt.

Frihet eller beroende?

Fram till för knappt tre år sen var det obligatoriskt för alla studenter att vara med i en studentkår, nu är det frivilligt som

vilket föreningsmedlemskap som helst. I grunden är frivilligt medlemskap något positivt, men samtidigt har det varit långt ifrån oproblematiskt. Studentkårer är inte som vilken förening som helst. Studentkårerna måste enligt högskolelagen ha som huvudsyfte att bevaka och medverka i utbildnings-utveckling och kan inte styra över sin verksamhet helt på egen hand.

Sveriges förenade studentkårer och Sveriges universitets- och högskoleförbund släppte i somras en rapport om hur kårobligatoriets avskaffande påverkat studentkårernas möjlighet att uppfylla sitt regeringsuppdrag. Rapporten visar tydligt att det bidrag som idag ges från staten inte alls är tillräckligt för att garantera studentinflytandet och täcka kostnaderna för utbildningsbevakning. I

nuläget är det till stora delar lärosätena själva som går in med den saknade finansieringen.

När studentkårernas verksamhet är beroende av frivilliga bidrag från lärosätena blir det plötsligt väldigt svårt att agera oberoende granskare, att våga kritisera och att ibland ta konflikter.

I dagsläget gör studentkårerna ett hästjobb. Det utser och utbildar studentrepresentanter, organiserar studenter och granskar och bevakar universitetet och dess utbildningar. Studentkårerna gör det här bra, ofta mycket bättre än vad lärosätena själva skulle gjort. Men att garantera ett oberoende studentinflytande kräver ofrånkomligen resurser. Resurser som staten idag inte bidrar med.

För fortsatt starka och fria studentkårer som kan garantera studenters rätt till inflytande och som slipper stå med mössan i hand och be om extrapengar från det lärosäte de finns till för att granska krävs en ändring av nuvarande system. Annars är regeringens tal om ökad frihet efter kårobligatoriet tyvärr bara tomma ord.

© Kårsidorna är en medlemsservice från Stockholms universitets studentkår (SUS). Redaktör för innehållet på sidorna är Martin Wincent, kommunikationsansvarig på SUS. Tips och synpunkter mottages gärna på telefon 08–674 62 17 eller per e-post till martin.wincent@sus.su.se.

“När studentkårernas verksamhet är beroende av frivilliga bidrag från lärosätena blir det plötsligt väldigt svårt att agera oberoende granskare.

Ingen luciabal utan julgranar tänkte jag och slog till på stort. Till slut blev det sex stycken stora granar och jag tror att mina vänner tyckte lite mindre om mig för en stund. För det räcker inte med att hugga ner granarna, de måste transporteras till universitetet. Från Flen, eller nej, från skogen utanför Flen.

I vissa stunder tycker jag att jag tog i lite mycket. Men jag fick ett erbjudande jag inte kunde motstå. Gratis gran, husrum, mat och bastu. Allt jag behövde göra var att bege mig till Simonstorp. Mitt i skogen utan-för Flen. Till min hjälp hade jag fyra vänner varav en med bil. Och släp. Vi hade snö också men den hjälpte inte med mer än stämningen.

På lördagsförmiddagen gick vi så ut i skogen, påpäl-sade till tänderna, med sågar och yxor. Sex ståtliga granar valdes ut, vi sågade ner dem och släpade dem till bilen. Jag har nog aldrig känt ett så stort behov av en riktig arbetshäst som då. En stor, stark nordsvensk som frustande släpade gran i skogen. Jag kom även fram till att jag skulle bli en utomordentligt dålig skogshuggare. Gran är tungt. Stora granar är tyngre. Väl framme vid bilen kom nästa bekymmer. Att få plats med granarna. Det blev fyra på släpet och två på biltaket. Vi såg ut som en misslyckad undercover-

operation. Eller som en bil full med grantjuvar. På väg tillbaka till Stockholm fick vi många roade blickar från andra bilister. Jag förstår dem. Vi såg ganska lustiga ut. Men vad gör en inte för en luciabal?

Som övermarskalk på kåren är min största arbets-uppgift att anordna den årliga luciabalen som går av stapeln 13 december varje år. Jag skickar inbjudningar och bestämmer meny. Ordnar sponsorer och försöker få budgeten att gå ihop. Men störst av allt är att för-vandla Allhuset och Lantis till balsal och bankettsal med vintermys och julkänsla. Det skulle inte gå utan luciabalsgruppen. De ställer upp med tid och idéer, med bilar och starka armar. Med kramar och godis när orken tryter.

Utan granar blir luciabalen granlös. Utan luciabals-gruppen, blir det ingen bal alls. Inga nobelpristagare som dansar bugg med studenter till Kårsdragets toner. Inga frackar, inga balklänningar. Inga levande ljus, ingenting att äta på. På tre ynka timmar förvandlas Lantis och jag skulle inte klara det själv. Ett stort tack till luciabalsgruppen. Utan ert slit och släp, skulle luciabalen inte bli av.

Hilda Dalmanhilda.dalman@sus.su.se

Vad är väl en bal ...utan en julgran?

LEDARE

VicE oRDFöRAnDE

Ebba Ringborgebba.ringborg@sus.su.se

Studentkårens nyheter

30 31

En gran livar upp stämningen på många sätt.

Frihet eller beroende?

Fram till för knappt tre år sen var det obligatoriskt för alla studenter att vara med i en studentkår, nu är det frivilligt som

vilket föreningsmedlemskap som helst. I grunden är frivilligt medlemskap något positivt, men samtidigt har det varit långt ifrån oproblematiskt. Studentkårer är inte som vilken förening som helst. Studentkårerna måste enligt högskolelagen ha som huvudsyfte att bevaka och medverka i utbildnings-utveckling och kan inte styra över sin verksamhet helt på egen hand.

Sveriges förenade studentkårer och Sveriges universitets- och högskoleförbund släppte i somras en rapport om hur kårobligatoriets avskaffande påverkat studentkårernas möjlighet att uppfylla sitt regeringsuppdrag. Rapporten visar tydligt att det bidrag som idag ges från staten inte alls är tillräckligt för att garantera studentinflytandet och täcka kostnaderna för utbildningsbevakning. I

nuläget är det till stora delar lärosätena själva som går in med den saknade finansieringen.

När studentkårernas verksamhet är beroende av frivilliga bidrag från lärosätena blir det plötsligt väldigt svårt att agera oberoende granskare, att våga kritisera och att ibland ta konflikter.

I dagsläget gör studentkårerna ett hästjobb. Det utser och utbildar studentrepresentanter, organiserar studenter och granskar och bevakar universitetet och dess utbildningar. Studentkårerna gör det här bra, ofta mycket bättre än vad lärosätena själva skulle gjort. Men att garantera ett oberoende studentinflytande kräver ofrånkomligen resurser. Resurser som staten idag inte bidrar med.

För fortsatt starka och fria studentkårer som kan garantera studenters rätt till inflytande och som slipper stå med mössan i hand och be om extrapengar från det lärosäte de finns till för att granska krävs en ändring av nuvarande system. Annars är regeringens tal om ökad frihet efter kårobligatoriet tyvärr bara tomma ord.

© Kårsidorna är en medlemsservice från Stockholms universitets studentkår (SUS). Redaktör för innehållet på sidorna är Martin Wincent, kommunikationsansvarig på SUS. Tips och synpunkter mottages gärna på telefon 08–674 62 17 eller per e-post till martin.wincent@sus.su.se.

“När studentkårernas verksamhet är beroende av frivilliga bidrag från lärosätena blir det plötsligt väldigt svårt att agera oberoende granskare.

Ingen luciabal utan julgranar tänkte jag och slog till på stort. Till slut blev det sex stycken stora granar och jag tror att mina vänner tyckte lite mindre om mig för en stund. För det räcker inte med att hugga ner granarna, de måste transporteras till universitetet. Från Flen, eller nej, från skogen utanför Flen.

I vissa stunder tycker jag att jag tog i lite mycket. Men jag fick ett erbjudande jag inte kunde motstå. Gratis gran, husrum, mat och bastu. Allt jag behövde göra var att bege mig till Simonstorp. Mitt i skogen utan-för Flen. Till min hjälp hade jag fyra vänner varav en med bil. Och släp. Vi hade snö också men den hjälpte inte med mer än stämningen.

På lördagsförmiddagen gick vi så ut i skogen, påpäl-sade till tänderna, med sågar och yxor. Sex ståtliga granar valdes ut, vi sågade ner dem och släpade dem till bilen. Jag har nog aldrig känt ett så stort behov av en riktig arbetshäst som då. En stor, stark nordsvensk som frustande släpade gran i skogen. Jag kom även fram till att jag skulle bli en utomordentligt dålig skogshuggare. Gran är tungt. Stora granar är tyngre. Väl framme vid bilen kom nästa bekymmer. Att få plats med granarna. Det blev fyra på släpet och två på biltaket. Vi såg ut som en misslyckad undercover-

operation. Eller som en bil full med grantjuvar. På väg tillbaka till Stockholm fick vi många roade blickar från andra bilister. Jag förstår dem. Vi såg ganska lustiga ut. Men vad gör en inte för en luciabal?

Som övermarskalk på kåren är min största arbets-uppgift att anordna den årliga luciabalen som går av stapeln 13 december varje år. Jag skickar inbjudningar och bestämmer meny. Ordnar sponsorer och försöker få budgeten att gå ihop. Men störst av allt är att för-vandla Allhuset och Lantis till balsal och bankettsal med vintermys och julkänsla. Det skulle inte gå utan luciabalsgruppen. De ställer upp med tid och idéer, med bilar och starka armar. Med kramar och godis när orken tryter.

Utan granar blir luciabalen granlös. Utan luciabals-gruppen, blir det ingen bal alls. Inga nobelpristagare som dansar bugg med studenter till Kårsdragets toner. Inga frackar, inga balklänningar. Inga levande ljus, ingenting att äta på. På tre ynka timmar förvandlas Lantis och jag skulle inte klara det själv. Ett stort tack till luciabalsgruppen. Utan ert slit och släp, skulle luciabalen inte bli av.

Hilda Dalmanhilda.dalman@sus.su.se

Vad är väl en bal ...utan en julgran?

LEDARE

VicE oRDFöRAnDE

Ebba Ringborgebba.ringborg@sus.su.se

Student Union News

31

Thousands of students come to Stockholm University every year. They have diffe-rent backgrounds and come from countries all over the world. Such a variety presup-poses that they have diffe-rent experiences and views on student participation in the life of the university.

In Sweden and in Stockholm Uni-versity in particularly, students have a lawful right to influence their education. Moreover, this right is feasible and can be duly exercised by students.

Student influence has a signi-ficant impact on the everyday activities of Stockholm University. Students can influence their education through the Student Union and student councils. Often international students confuse associations (föreningar) and clubs inside the Student Union with student councils (studentråd). To make it clear – student councils are the basis of student governance and associations (föreningar) are involved in different extracur-ricular activities.

Almost at every department of university there is a student council, in which every student regardless of its nationality or

language can participate. Councils give students the opportunity to convey their views and concerns to the department. They work with educational environment, equal opportunities and student rights. For example, you can raise the following questions trough the council:

• improper and unsuitable sche- duling

• cost of the course literature• long correction of the exams,• course evaluations• availability of different app-

liances like microwaves at your department

Don’t be afraid of the language barrier, as by default student coun-cils should be transparent. It is a widespread practice that councils either switch to English or become bilingual, when an international student joins them. Otherwise, they would violate university and student union policies

Moreover, student councils have at least one representative in the department board, with the right to vote. The department board is the highest decision-making body of a department. It sets the curricula, confirms course literature, decides on the usage of departmental resources, which PhD students to

admit, etc. Consequently, student councils can directly impact board policies by having a voting right on the abovementioned issues.

Education defines your future, so don’t be afraid to speak up and improve your education. If you are concerned with something at your department, or you have complaints about current state of affairs, you should always contact student council of the respective department or student union.

Anatolii Doludenko anatolii.doludenko@sus.su.se

Improve Your Education – This is How You Do It

Anatolii Doludenko

More activities at: sus.su.se/en/activities and sus.su.se/aktiviteter (in Swedish)

upcomIng

Staying in Sweden this Xmas?Christmas Celebration 25 December, place TBA

The student ambassadors will arrange a special christmas celebration for everybody who will stay in Stockholm over the holidays. More info will follow on sus.su.se/en.

Swedish Gangster Moviemovie night Hörsal 10, Södra huset, December 19, 19:00

At the last movie night of the year we’ll introduce you to another side of Sweden that most of you hopefully won’t get in touch with during your stay.

See you again in 2013!For opening hours and contact info,please visit www.sus.su.se/en/open

The Stockholm university Student union together with Studentkortet recently hosted a table tennis competition on november 21. Students from all over Stockholm battled it out with ping pong paddles firmly gripped in their hands.

Posttidning BGaudeamus, Stockholms universitets studentkår, Frescativägen 14 A, 114 18 Stockholm

”det ska inte vara konstigt att bo i vasastan.”

”ganska soft stämning och billig öl. Fast campus ligger ju lite off.”

”Uppsatsen är i stort sett klar. men jag kan bara inte. Jag orkar inte,

jag hatar den verkligen.”

reportagen i gaudeamus handlar om hur det är att leva som student.

vill du berätta din historia?

kontakta oss via telefon, mejl eller ett besök i nobelhuset.

gaudeamus.seSe mer information på

PS. Du följer väl oss på twitter @gaudeamus_su?