№ 3/12

populärvetenskapligt Magasin Från nationella sekretariatet För genusForskning

Vem gör jobbet?

Kvinnor och män jobbar fortfarande inom olika områden.Vi synar ojämställda arbets ­platser, värderingen av olika yrken och varför vi fortfarande har lön efter kön.

2

№ 3 /12

Könssegregationen på den svenska arbetsmarknaden är utbredd. Inom vissa yrken finns nästan bara kvinnor medan män är i majoritet inom andra. Kvinnor tjänar i genomsnitt 85,9 procent av vad män tjänar och har 78 procent av mäns totala inkomster.

Hur Kommer det sig att vi fortfarande dras med de här skillnaderna? Yrkesval, säger en del. Kvinnor väl-jer traditionella kvinnoyrken och män traditionella mansyrken och mellan dessa ser lönesättningen olika ut. Förvisso är det fortfarande vanligt med könsstereo-typa val till gymnasieskola och högskola, läs sidorna 14–15. Men bland unga som siktar på att bli exempelvis läkare, lärare eller jurister är kvinnor i dag i majoritet. Så när de unga kvinnorna blir gamla är kanske lönerna för seniora läkare jämställda? Ja kanske, säger Claes Stråth, generaldirektör för Medlingsinstiutet, i artikeln om löner på sidan 17, om inte yrket förlorar i värde när kvinnorna kommer in. Det kvinnligt märkta jobbet värderas ofta lägre, menar nationalekonomen Katarina Katz i samma artikel.

det Handlar inte bara om offentligt kontra privat finansierade yrken, inte heller om tekniktyngd, mus-kelstyrka, ansvar eller kunskapsnivåer. Det handlar om vilken kompetens som synliggörs. Är det hemtjäns-tens eller byggarbetarnas? Och vad anses kompetensen vara värd (i pengar)? Det handlar om hur vi organise-rar samhället. Vad ska det offentliga ta hand om och

vad tycker vi att individen ska ta hand om själv? Olika förväntningar och krav på olika kön leder också till att en del ”tar hand om själv” mer än andra.

det Här numret av tid-ningen Genus lyfter fram viktiga aspekter av arbets-marknad och arbetsliv, som

värdet av det betalda och obetalda arbetet, yrkesval, livspussel och löner. Ny genusforskning om balansen mellan arbete och privatliv, sidorna 18–20, och om hushållstjänster, sidorna 21–23, berör genus men också klass, svart arbetsmarknad och migration.

nationella seKretariatet för genusforskning, till-sammans med Jämställ.nu och Nordisk information för kunskap och kön, NIKK, har tema arbete i fokus under hela 2013. På genus.se lägger vi ut artiklar och tipsar om genusforskning och jämställdhetsinsatser på området. Där hittar du också information om de aktiviteter på temat som vi anordnar.

inga-bodil eKselius redaktör

Förlegad kvinnosyn sänker arbetets värde

3GENUS № 3 ⁄ 12

nya avhandlingar

tema: arbete

små steg mot ett jämställt arbetsliv

aktionsforskarna är med där det händer

Kriget banade väg ut på arbetsmarknaden

Kockarnas mix bryter mönstret

ungas yrkesval hotar välfärden

seglivat lönegap minskar i ultrarapid

tid för pusslande en fråga om klass

Höga krav och låg lön i rutbranschen

”vi städar men vi tar ingen skit”

Krönika: Hillevi engström

porträttet: anita nyberg

noterat

tillbakablick

böcker

Konferens

ledare

enkät

genus är en publiKation Från: nationella sekretariatet för genusforskning göteborgs universitet, Box 200405 30 göteborg telefon: 031-786 92 32e-post: sekretariat@genus.gu.se

ansvarig utgivare: kerstin alnebratte-post: kerstin.alnebratt@genus.gu.se

redaktör: inga-Bodil ekselius e-post: inga-bodil.ekselius@genus.gu.setelefon: 031-786 92 34grafisk form: emma Hässellayout: inga-Bodil exelius, Frida lundbergtryckeri: ale tryckteam aB, Bohus issn: 1403-8943

reFerensgrupp: sharareh akhavan, med. dr i folkhälsovetenskap, skövde, kerstin alnebratt, föreståndare, nationella sekretariatet för genusforskning, ulrika Dahl, lektor i genusvetenskap, södertörn, susanne andersson, handläggare, vinnova, ewa gunnarsson, professor i människa-maskin, luleå, lars Jalmert, professor i pedagogik, stockholm, Carina listerborn, professor i stadsbyggnad, Malmö, kristina lundgren, lektor i journalistik och masskommunikation, södertörn, annika Forssén, lektor i allmänmedicin, umeå, Claes nyberg, kommunikationskonsult, stockholm.

prenumerera på genusGenus utkommer med tre nummer/år.allt material i Genus tryckta upplaga publiceras även på webben. vill du ha Genus hem i brevlådan så kan du prenumerera till självkostnadspris (fn 100kr/år) på: www.genus.se eller e-posta till ekonomitjanst@natverkstan.netpostgiro: 182 08 53-8, nätverkstan ekonomitjänsttel: 031-743 99 05Fax: 031-743 99 06

omslagsbild detta nummer: push pictures/Corbisannonser: Handhas av redaktören

nationella sekretariatet för genusforskning har som uppdrag att:• Förbättra villkoren för svensk genusforskning av hög internationell klass.• synliggöra svensk genusforskning och bidra till samverkan med omvärlden.• underlätta svensk genusforsknings internationa-lisering.läs mer om sekretariatets verksamhet och om genusforskning på www.genus.se.

i n n e h å l l

4

6

7

8

11

12

14

16

18

21

23

25

26

30

32

33

34

35

36

4

det queera tar gestalt i mangans pojkflicka I manga, tecknade serier skapade i Japan, är en tomboy en flicka som rör sig i maskulint kodade situationer. Det svenska begrepp som ligger närmast denna figur är pojkflicka. Genom att studera tomboyfiguren i manga, argu-menterar Ylva Sommerland i sin av-handling Tecknad tomboy – kalejdo­skopiskt kön i manga för tonåringar, för att tomboyfiguren förkroppsligar queera situationer.

Materialet är avgränsat till sportmanga och fantasymanga för tonåringar. Huvudfokus är på en tomboyfigur hämtad ur sportmanga som är oerhört populärt i Japan och som innehållsmässigt korsar de två största genreindelningarna när det gäl-ler manga, nämligen ålder och kön. Motivet tecknad tomboy diskuteras även med exempel från fantasymanga. Här tar den gestal tade tomboyen formen av en flicka som intar en prinsroll. Även mangans visuella stilar analyseras utifrån genus. Mangan har utvecklats genom växelverkan mellan visuell påverkan innanför och utanför

Japans gränser. På samma sätt kan manga i dag beskrivas ”queera” ett samtida internationellt serielandskap genom att nya visuella zoner uppstår där skilda bildtraditioner möts.

unga utan stöd efter avslutad tvångsvårdUngdomar som lämnar låst institu-tionsvård får sällan riktad hjälp efter utskrivningen. Deras sociala och beteendemässiga problem kvarstår i hög grad vid uppföljningar ett och två år efter att de genomgått vård, visar Maria Andersson Vogels avhandling Särskilda ungdomshem och vårdked­jor – om ungdomar, kön, klass och et­nicitet. Detta gäller i synnerhet flickor med allvarlig psykisk ohälsa.

Genomgående fokus i avhandlingen är vilken betydelse deras kön, klass och etniska bakgrund har för deras problematik och för den hjälp de fått. Institutionerna har alltid varit anpassade för utåtagerande krimi-nella pojkar. Den relativt stora andel flickor, med delvis annan problematik, passar på så sätt inte in i vården och har svårare att få hjälp, menar Maria Andersson Vogel.

Heteronormativiteten stöds av stadens rumAvhandlingsprojektet Materialiserade sexualiteter – om samskapande krop­par, rum och ting bygger på intervjuer med tjugo lesbiska, bisexuella och queerdefinierade personer som bor i Stockholm. Studiens syfte är att ana-

lysera hur sexualiteter förkroppsligas och hur kroppar, rum och objekt, sexualiseras. Michelle Göransson studerar också vilken betydelse dessa materialiteter har för hur normer, i synnerhet heteronormer, upprättas, upprätthålls och verkar. En röd tråd i arbetet handlar om länkarna mellan kroppar, ting och rum, aspekter som forskaren argumenterar för är oskilj-aktiga. Avhandlingen tar sin utgångs-punkt i stadsrummet och närmar sig sedan det privata eller intima, för att slutligen landa i analyser av hur före-ställningar förkroppsligas.

skilsmässorna ökar när klyftorna minskar Varför ökade skilsmässofrekvensen i Sverige under 1900-talet? Det har Glenn Sandström undersökt i avhand-lingen Ready, Willing and Able – the Divorce Transition in Sweden 1915–1974, som tydligt visar att utvecklingen av välfärdssamhället, med utjämning av inkomster mellan sociala klasser och mellan könen, har gjort det lät-tare att skiljas. Skilsmässor var relativt ovanliga på tidigt 1900-tal, men i många höginkomsttagargrupper var de faktiskt lika vanliga som i befolkningen som helhet i dag. Från mycket stabila äktenskap i början av 1900-talet ligger skilsmässofrekvensen på 50 procent se-dan 1975. När svenska välfärdsstaten expanderade som mest förändrades såväl försörjarmodellen som attityder och normer kring familj, äktenskap och sexualitet. Kvinnors ekonomiska

Foto

: Co

lou

rB

ox

Foto

: Co

lou

rB

ox

5

X X X X X X X X X X X X

GENUS № 3 ⁄ 12

N y a a v h a N d l i N G a r

oberoende sammanföll med skilsmäs-sofrekvensen under hela den undersökta perioden. Kvinnor har också varit mer benägna än män att aktivt söka skilsmässa, en skillnad som etablerades redan första hälften av 1900-talet efter införandet av 1915 års skilsmässolag.

så får barnfamiljer ihop vardagslivetVardagslivet för dagens småbarns-föräldrar beskrivs ofta som ett stressigt pusslande, där arbete, familjeliv och fritidsaktiviteter konkurrerar om tiden. Men avhandlingen Småbarnsföräldrars vardagsliv – omsorg, moral och socialt kapital av Therése Wissö visar att de olika delarna snarare kompletterar varandra. Hon har intervjuat 30 små-barnsföräldrar och 22 BVC-sköterskor i tre olika stadsdelar i Göteborg, för att undersöka tal och föreställningar om småbarnsföräldrars vardagsliv.

Det finns en föreställning om att föräldrar satsar på karriären på bar-nens bekostnad. Men Therese Wissös resultat visar att arbetsplatsen är en arena där småbarnsföräldrar kan få råd och stöd som förälder.

Avhandlingen visar att småbarnsför-äldrars vardagsliv i hög grad påverkas av samhällets normer om familj samt av moraliska uppfattningar om för-äldraskapet. Vad småbarnsföräldrarna saknar, enligt undersökningen, handlar främst om praktisk hjälp och i mindre utsträckning om utbildning eller form-aliserad rådgivning i föräldraskapet.

tre romaner i det offentliga samtaletI Immi Lundins avhandling Att föra det egna till torgs: Berättande, stoff och samtid i Kerstin Strandbergs, Enel Melbergs och Eva Adolfssons debutromaner, undersöks de tre för-fattarnas debutromaner i relation till de förändrade positionerna i den of-fentliga kvinno- och litteraturdebatten. Avhandlingen söker svar på om roma-nerna har egenskaper som gör att de, när de kom ut, passade in i det offent-liga samtalet, samt om de stämde in i tiden på ett sätt som gjorde det möjligt för att deras författare att nå ut.

Undersökningen visar att relationen mellan kvinnogenerationerna är ett viktigt motiv i alla tre romanerna, som konkreta mor-dotter-relationer men också som en bild för historisk konti-nuitet och traditionsöverförande.

Jämställdhet i linje med organisationen Enligt Linda Ekström, som skrivit avhandlingen Jämställdhet – för män­nens, arbetarklassens och effektivite­tens skull? En diskursiv policystudie av jämställdhetsarbete i maskulina miljöer, finns en allmän föreställning att jämställdhetspolitiken länge har fokuserat på kvinnor och att nu är det dags att rikta strålkastarljuset på män. En uppfattning är att nyckeln till ett jämställt samhälle är mäns ökade intresse för frågor om jämställdhet. Men trots att jämställdhet officiellt sett är ett värde som det råder samstäm-

mighet kring, så kommer vi att se en mängd olika typer av jämställdhets-projekt med olika betydelser, anser Linda Ekström. Hon har undersökt tre aktörer som dominerats av män och som i dag har en tydlig jämställd-hetsförespråkande hållning; Män för jämställdhet, Rikspolisstyrelsen och IF Metall. Avhandlingen visar att jämställdhetsfrågan görs till det egna projektet och utformas i linje med vad organisationen alltid traditionellt sett har strävat efter.

mätning av kompetens genomsyras av genusI avhandlingen Validering som kollek­tiv process och dess effekter – stereoty­pa könsskapande mönster undersöker Agneta Lundgren validering, det vill säga att man genomför en kartläggning och värdering av en individs kunska-per och förmågor i arbete. Hon ställer frågor som: Hur hanteras validering av kunskap i arbetslivet? Hur konstrueras den kompetens som mäts i validering och hur genomsyras detta av genus?

Avhandlingen visar bland annat att i validering blir den tidigare relativt tyd-liga uppdelningen mellan arbete och utbildning mer otydlig, och skilda för-ståelser av genus kommer till uttryck. Validering i mansjobb är inriktat mot att anställda lär sig ny kunskap, medan det i kvinnojobb är inriktat mot att anställdas tidigare kunskap synliggörs. Enligt Agneta Lundgren passar mäns jobb med den nya offentliga omvand-lingen av kompetens, medan kvinnors omsorgskunskaper inte kan utvecklas i valideringsprocessen.

Foto

: Co

lou

rB

ox

Foto

: Co

lou

rB

ox

Foto

: polisen

/kr

istoFFer

tHessM

an

6

Få saker påverkar våra liv mer än en plats på arbetsmarknaden. Och få platser

är lika könade. Värderingar och föreställ­ningar om genus påverkar yrkesval, löner

och positioner och formar arbetsliv såväl som privatliv. Vi tar en titt på varför det ser ut så och

vilka konsekvenser det får.

arbete

Foto

: Co

lou

rB

ox

7

a r b E t E

GENUS № 3 ⁄ 12tEMa arbE tE |

Ojämställda arbetsplatser hämmar utveckling, produktivitet och lönsamhet. Att propagera för ett jämställt arbetsliv är inte längre särskilt kon-troversiellt bland företag och organisationer. Men när dolda maktstrukturer på arbetsplatsen synlig-görs blir genast frågan mer brännbar.

Att vi i dag har män som arbetar som sjuksköterskor och förskollärare, och kvinnor som kör lastmaskiner i gruvorna långt ner i underjorden tolkas som ett gott tecken på att arbetslivet blivit mera jämställt. Men lika många män som kvinnor på arbetsplatserna är ingen garanti för att maktstrukturerna förändras, menar Lena Abrahamsson, professor i arbetsvetenskap som forskar kring genus och organisationsteori.

– Än återstår det mycket att göra, men trots pro-blemen har det ändå blivit mera jämställt i arbetslivet under de senaste 30 åren. Det är i klassiska arbetaryr-ken som det är mest enkönat och traditionellt. Inom de akademiska yrkena går det lättare att riva könsbar-riärer, säger hon.

lönsamhet viktigt argumentLönsamhet är ett av de viktigaste argumenten för att få näringslivet att ta till sig jämställdhetsarbetet. Enligt Lena Abrahamsson är det allmänt vedertaget att blan-dade organisationer bidrar till nya perspektiv som ökar chansen till utveckling. Man slipper de könsmärka ar-betsuppgifterna så att vem som helst kan hoppa in och fylla de luckor som uppstår.

– Det finns ny och spännande forskning som visar att jämställdhet lönar sig ekonomiskt. Jag kan i mina studier se att jämställda organisationer fungerar bättre.

I dag är det svårt att hitta företag och organisatio-ner som aktivt motarbetar visionerna om ett jämställt arbetsliv. Många känner på sig att det är otidsenligt att hålla på gamla yrkestraditioner bara för att det alltid har sett ut på ett visst sätt. Men steget till att börja analysera arbetsplatsen med genusteoretiska glasögon

är stort. Många företagsledare har lätt för att ta till sig budskapet om jämställdhet. Men när det kommer in på genusanalys och genusteori så blir det genast mer kontroversiellt, menar Lena Abrahamsson.

– Här får vi verkligen ligga i. Många har känslan av att just deras företag är jämställt. När vi sedan analyserar arbetsplatsen med genusteoretiska verktyg

uppenbarar sig ofta stora brister som tyvärr inte alla vill se. Det blir obehagligt när sanningen kryper för nära, säger Lena Abrahamsson.

Förhastade slutsatser av numerär jämställdhet Hon har märkt att många tror att arbetsplatserna auto-matiskt kan klassas som jämställda om det finns ungefär lika många kvinnor som män. Visserligen finns exempel på arbetsplatser där en jämn fördelning mellan män och kvinnor bidragit till att arbetsuppgifterna har blivit mer jämnt fördelade. Men det vanliga är att arbetsplatser med ungefär lika många män som kvinnor har väldigt könsuppdelade arbetsuppgifter. En sådan arbetsplats kan vara betydligt mer ojämställd än en enkönad.

– Många blandade arbetsplatser har en tydlig köns-märkning av arbetet. Kvinnorna städar eller sköter det administrativa, och männen tar hand om det tekniska. Jobbet blir alltså mer könsuppdelat, och därmed blir arbetsplatsen mindre jämställd.

– Däremot kan man på en enkönad arbetsplats, som en gruva till exempel, ha nått långt med att ak-tivt jobba mot en machokultur som bidrar till svåra arbetsplatsolyckor. På så sätt kan en enkönad, manlig arbetsplats vara mer jämställd än en där det är jämnt fördelat mellan antalet kvinnor och män.

Små steg mot ett jämställt arbetslivte x t: torBJörn BergströM

Foto: lule å teknisk a univers ite t

»Många har känslan av att just deras före-tag är jämställt.«

8

Aktionsforskarna är med där det händer te x t: torBJörn BergströM

Foto: lk aB / FreDiC alM oCH ColourBox

aktionsinriktad genusforskning kallas metoden som bedrivs tillsammans med personal och chefer för att konkret förändra invanda könsmönster. när företa-gen börjar förstå att lönsamhet och jämställdhet hör ihop tar de gärna på sig genusglasögonen.

En minibuss tar oss allt längre ner under marken. Det droppar från gråsvarta bergsidor som ramar in den le-riga och slingrande vägen där vi möter traktorer och lastfordon. Det finns 40 mil väg under berget i LKAB:s Kirunagruva, så det gäller att följa skyltarna. Till sist stannar vi på 775-metersnivån där en bastant 54 tons lastmaskin med en skopa stor som ett mindre hus står parkerad och väntar på service.

Trots att arbetsmiljön har förbättrats avsevärt under de senaste 30 åren och att det förmodligen görs betydligt fler tunga lyft på kvinnodominerade vård- och omsorgs-arbetsplatser än nere i gruvgångarna så är gruvarbetet fortfarande en manligt dominerad arbetsplats. Det är inte många kvinnor man stöter ihop med nere i berget, nästan en kilometer under markytan.

Gruvbolaget LKAB har ansträngt sig för att bryta mansdominansen, men ändå är det bara fem till sex procent av de som arbetar i gruvproduktionen som är kvinnor.

– Det blir bättre stämning om vi får medarbetare av båda könen. Och mer ordning och reda när det kom-mer in kvinnor. Men det förvånar att inte fler nappar nu

gruvbolaget lkaB har behov av en genusanalys, menar bolagets personalchef. trots att fysiska hinder, såsom tunga lyft, nu är undanröjda är endast fem till sex procent av de som arbetar i gruvproduktionen kvinnor.

9

X X X X X X X X X X X X

när det inte finns några fysiska hinder, berättar Mikael Pudas, personalchef hos LKAB.

Genusforskarna brukar framhålla att kvinnor ofta re-kryteras för att det ska bli bättre för männen. Det är väl precis vad du säger nu?

– Ja, vi kanske måste börja tänka mer i genustermer och göra en genusanalys av företaget. Vi har inte foku-serat på det hittills. Vi lever i en speciell kultur och blir lätt hemmablinda måste jag nog erkänna.

att kartlägga mönstrenKonsulten och genusforskaren Eva Amundsdotter har i flera år bedrivit aktionsinriktad genusforskning för att bygga jämställda organisationer. Hon anser att ett stort problem bland många företag som vill bredda rekryte-ringen är bristen på analys av de kultur- och könsmönster som finns och som är svåra att se utan rätt verktyg. Eva Amundsdotter arbetar med en metod som går ut på att bedriva forskning tillsammas med personal och chefer ute på arbetsgolvet. I ett första skede görs egna genusobservationer där personal och forskare tillsam-mans upptäcker attityder och roller som man tidigare inte sett. I nästa steg analyseras dessa så att det kan bli en konkret förändring. Och i tredje skedet går man från ord till handling för att förändra.

– Det här är ett jobb som tar tid, och som kan vara mycket krävande. Det ger ofta omvälvande upptäckter och kan vara smärtsamt för många. Har man en gång tagit på sig genusglasögonen så vill man inte ta av dem igen, säger Eva Amundsdotter.

Många företag och organisationer nöjer sig med att räkna huvuden när de bedriver sitt jämställdhetsarbete. Men det är betydligt mer krävande att gå på djupet och lära sig könsmönstren, berättar Eva Amundsdotter som aktionsforskat ute på flera stora arbetsplatser.

Konkret kan det handla om att se vilka som kommer till tals på möten. Vem lyssnar man på? Vem har makt? Hur ser karriärvägarna ut? Vilka blir chefer? Varför job-bar bara kvinnor vid vissa maskiner, och bara män vid andra? Det är först när man tar tag i de frågorna som en förändring kan ske. Och det är då som personalen börjar se mönstret och upptäcker hur både arbetsuppgifter och maskiner har en könsmärkning.

– Utgångsläget är ojämställdhet om du inte gjort nå-got åt det.

den jämställda bankenPå Hälsinglands sparbank har könsmärkningen bestått i att männen framför allt arbetat med mer kvalifice-rade, och därmed bättre avlönade, rådgivningstjäns-ter. Kvinnorna som utgör 70 procent av arbetsstyrkan har ansvarat för mindre kvalificerade servicetjänster. Bankens vd, Anders Thorson, deltog i en genusföre-läsning mest av ren nyfikenhet. Det resulterade i en genusspaning på sin egen bank som han uppfattade som ganska jämställd.

– Arbetet tillsammans med forskarna blev en ögon-öppnare för mig. Jag insåg att jag rekryterat personal efter gamla schabloner, säger Anders Thorson som nu anser att han förstått att det måste finnas en genus teori bakom förändringen för att kunna se orättvisorna. Banken har utbildat all personal och hårdgnuggat che-ferna i genuskunskap. Nu finns en större medvetenhet om mötesformer och om hur man bemöter varandra. Flera kvinnor har rekryterats till de banktjänster som tidigare var reserverade för män.

Förr erbjöds de manliga företagskunderna hockey-biljetter och jaktupplevelser. Kvinnorna fick nöja sig med trädgårdsresor. Den könsuppdelningen har banken frångått.

– Jag hävdar att bankens ekonomiska framgångar till stor del beror på vårt jämställdhetsarbete. Och jag kan intyga att forskarna har rätt när de säger att jämställdhet och lönsamhet hör ihop, säger Anders Thorson.

aktiv genusspaningEn genusanalys av ett företag blottlägger de maktstruk-turer som finns. Att män väljer män är välkänt. Men också att kvinnor ofta väljer män. Män som kommer in på kvinnodominerade arbetsplatser lyfts ofta fram till olika ledarpositioner, enligt Eva Amundsdotter som citerar ett uttryck från forskarkollegan Hans Robertsson: ”Män måste aktivt gå nerför rulltrappan för att inte bli befordrade”.

– För kvinnor är det tvärtom. Kvinnor i mansdomi-nerade branscher får ofta rollen som järnlady, maskot eller mamma som förväntas hålla ordning, säger Eva

»Kvinnor i mansdominerade branscher får ofta rollen som järnlady, maskot eller mamma som förväntas hålla ordning.«

www

a r b E t E

GENUS № 3 ⁄ 12tEMa arbE tE |

10

Amundsdotter som har sett hur det ibland uppstår en hård och icke tillåtande kultur bland kvinnor inom låg-avlönade vårdarbeten. Att ständigt matas med budskapet att arbetet är mindre viktigt än det som männen utför påverkar kvinnorna som redan tidigare hade låga för-väntningar på varandra.

– Det var först när de insåg att problemet var en del av maktstrukturerna som en förändring kunde ske. Efter det så jobbade vi tillsammans med att skapa en ny kultur där de började värdera varandra. På perso-nalmötena gick man laget runt. Alla fick prata och påverka. De som ville förändra uppmuntrades istället för att hållas nere.

prisbelönt jämställdhetsarbeteEtt annat exempel på en kvinnodominerad arbetsplats som bedrivit genusspaning är Barnavårdscentralen i Torslanda, som nyligen belönades med Västra Götalandsregionens jämställdhetspris. Personalen som haft ambitionen att få fler pappor att medverka i för-äldra grupperna har ställt sig frågan om deras beteende och bemötande kan ha bidragit till att inte männen lockats att delta. De har fått hjälp att besvara frågan av handledare från Kunskapscentrum för jämlik vård.Tillsammans har de analyserat vilka mönster och vilket

synsätt på män och kvinnor som lätt rotar sig i en en-könad arbetsgrupp.

– Förr var det omedvetet så att vi vände oss mer till mamman när föräldrarna kom på besök, berättar barns-sjuksköterskan Ylva Torgelsson.

– Nu pratar vi mycket mer i personalgruppen om hur vi bemöter varandra och de föräldrar som kommer hit. Privat har jag fått med mig en massa nyttig kunskap. Jag är betydligt mer uppmärksam på genusfrågor nu.Det är många osynliga mönster som uppstår när en ar-betsplats med enbart kvinnor tar sig an frågor som rör det som av gammal tradition varit kvinnornas domäner. Då är det lätt att man inte reflekterar över hur man bemöter varandra och de som kommer till BVC, kon-staterar verksamhetschefen, Maria Ahlgren.

– De här frågorna har börjat diskuteras bland per-sonalen, och det är jättebra. Vi kommer nog att låta flera personalgrupper här på vårdcentralen genomgå utbildningen.

FramtidsoptimismEva Amundsdotter konstaterar att medvetenheten och kunskapen om genusmönster är större på myndigheter och statliga verk än i det privata näringslivet. Det behövs en insikt och kunskap om genusteori som är förankrad i ledningen och bland chefer för att det ska bli en varak-tig förändring. Det räcker inte med att företaget, som i gruvbolaget LKAB:s fall, nöjer sig med att vilja rekrytera kvinnor. Man måste ta itu med mekanismerna till varför inte kvinnorna kommer trots lockropen.

– Företagen som verkligen gjort allvar av sitt jäm-ställdhetsarbete börjar spridas som ringar på vattnet. Det finns flera företagsledare som åker runt och berät-tar om den diskriminering som pågått mot framför allt kvinnor och som de nu, med hjälp av ett genusmedvetet perspektiv, börjat förändra. Så nog finns det anledning till optimism, säger Eva Amundsdotter.

»Förr var det omedvetet så att vi vände oss mer till mamman när föräldrarna kom på besök.«

www

Med ett mer jämställt bemötande av de heterosexuella föräldrapar som kom på besök ville Barnavård-centralen i torslanda locka fler pappor till föräldragrupperna.

11

Andra världskriget innebar att tusentals svenska kvinnor gick ut på arbetsmarknaden, för att sedan, i de flesta fall, lämna den när kriget tog slut. På 60-talet återkom kvinnorna, men än i dag ser vi effekterna av de skilda arbetsvillkoren för kvinnor och män under 1900-talet.

I industrisamhället har fabrikerna i huvudsak varit man-liga bastioner. Kvinnorörelsen hoppades att krigsåren skulle flytta fram kvinnornas positioner.

– Mellan 200 000 och 300 000 män blev inkallade till beredskapstjänst i försvaret under kriget. Arbetsgivarna trodde att de skulle kunna behålla nyckelpersoner men så blev det inte. De tvingades därför att dammsuga bygden på folk och då blev det naturligt att även rekrytera kvin-nor, berättar Johanna Overud.

Statens arbetsmarknadskommission, tillsatt av social-minister Gustav Möller, i kombination med effektiv orga-nisering inom ideella Kvinnoföreningarnas beredskaps-kommitté innebar en avgörande förändring. Före kriget hade kommittén skapat ett register med 800 000 namn i ett nätverk för att kunna mobilisera kvinnlig arbetskraft.

tillfälliga jobb sänkte intressetBudskapet var från början att det handlade om tillfäl-liga jobb, vilket dämpade intresset från kvinnorna. Den närmast obefintliga barnomsorgen var ett annat hinder. Lönenivåerna för kvinnor var inte reglerade utan god-tyckligt satta.

– Många kvinnor anställdes i mindre företag. De mätningar som gjordes på industrier med mer än 50 anställda visade att andelen kvinnor inom industrin inte ökade. Lönerna inom järnbruken var ofta bara hälften av männens, men när avtal började tecknas höjdes de till 80 procent.

Till slut blev det fackligt ohållbart med två olika löne-nivåer för män och kvinnor och likalönsprincipen lyftes upp på bordet. Samtidigt kom en utredning som föreslog

deltid som lösningen för den kvinnliga arbetskraften, vilket samtidigt lättare skulle lösa andra samhälls- och familjefrågor, som barnomsorgen.

Kortlivad men stark hemmafrukulturEfter kriget utgick man ifrån att männen skulle återfå sina jobb. Kvinnorna återvände i stor utsträckning till hemmen. Det blev en kort period med stark hemmafru-kultur, samtidigt som högkonjunkturen fortsatte i det av kriget mindre drabbade Sverige med sina efterfrågade varor. En lön räckte ofta till för att försörja en hel familj.

– En del kvinnor stannade kvar inom industrin, men den stora efterfrågan på arbetskraft löstes främst med importerad arbetskraft från de krigsdrabbade länderna, som Ungern, Italien och Finland.

I början av 60-talet förordade fackförbundet LO en satsning på inhemsk arbetskraft och kvinnorna återvände till arbetslivet på bred front. Samtidigt expanderade den offentliga sektorn och där hamnade de flesta kvinnorna, vilket kom att förstärka segregationen inom arbetslivet.

På 70-talet byggdes barnomsorgen kraftigt ut, men de så kallade rekordåren tog slut i och med oljekrisen och arbetslösheten började stiga. Problemen med könssegre-gation på arbetsmarknaden har sedan varit bestående in i våra dagar.

Kriget banade väg ut på arbetsmarknadente x t: CHrister WigerFelt

Foto: k v innsaM

kvinnor som arbetar i tobaksfabrik.

a r b E t E

GENUS № 3 ⁄ 12tEMa arbE tE |

12

vad har kockar och kokerskor gemensamt med lä-kare och universitets- och högskolelärare? Jo, de har sveriges mest könsmixade yrken. men större delen av arbetsmarknaden, både här och i resten av europa, har långt kvar innan den når upp till samma könsbalans.

Sverige är världens mest jämställda land – med Europas mest könssegregerade arbetsmarknad. Känns påståendet igen? I så fall kan det vara bra att veta att det inte är hela sanningen.

– I Sverige är väldigt många kvinnor anställda inom vård och omsorg, medan kvinnor i flera andra europeis-ka länder arbetar obetalt i hemmet med samma uppgifter. Detta bidrar till könssegregeringen i arbetslivet, konsta-terar Maria Hemström, huvudsekreterare i Delegationen för jämställdhet i arbetslivet.

När ett yrke samlar mer än 60 procent av det ena kö-net ses det som könssegregerat, medan könsbalansering sker när värdet hamnar mellan 40 och 60 procent. Det är där kockarna, läkarna och universitetslärarna kom-mer in i bilden. Bland de 30 största yrkena i Sverige är det enligt Statistiska centralbyrån, SCB, bara dessa tre yrken som har en jämn könsfördelning.

Det mest kvinnodominerade yrket är kontorssekrete-rare och läkarsekreterare med 97 procent kvinnor. Men det är inom vård och omsorg som flest kvinnor arbetar, de utgör 84 procent av de anställda. Mest mansdomi-nerade yrken är byggnadsträarbetare och inrednings-snickare med 99 procent män.

utbildningsval bakom könssegregeringenI Sverige är det bara 13 procent av kvinnorna och 12 procent av männen som arbetar inom yrken som anses könsbalanserade, allt enligt SCB-rapporten På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2012.

En stor orsak till könssegregeringen på svensk arbets-

marknad är skillnaderna i flickors och pojkars ut-bildningsval. Åsa Löfström, docent i nationalekonomi vid Umeå universitet, presenterade ny-ligen rapporten Betygsgapet mellan flickor och pojkar – konsekvenser för framtidens arbetsmarknad. Hon beskriver bland annat hur kvinnors större intresse för utbildning börjar ge tyd-liga resultat i jämställdheten på arbetsmarknaden. Kvinnors andel inom tidigare mansdominerade yrken har ökat. Även i chefskategorin har andelen kvinnor ökat från 31 till 42 procent under åren 2001–2010. Dessa förändringar kan få stora konsekvenser för jämställdheten på framtidens arbetsmarknad, konstaterade hon i samband med att rapporten kom.

sverige rankas i mittenForskare använder begreppen horisontell och vertikal könssegregering för att studera fördelningen av män och kvinnor på arbetsmarknaden. Horisontell avser fördel-ningen mellan könen inom olika branscher och yrken. Med vertikal menas att män i högre utsträckning än kvinnor är representerade på högre positioner på arbets-marknaden, till exempel som chefer. I Sverige arbetar kvinnor generellt sett på lägre nivåer och har jobb med lägre prestige än män.

Uppfattningen om Sverige som ett land med hög köns-segregering på arbetsmarknaden kommer bland annat från studien Gender and Jobs (2001), av ILO-ekonomen Richard Anker. Senare studier nyanserar den bilden, till exempel EU-rapporten Progress on equality between

Kockarnas mix bryter mönstrette x t: anna norrBy

illustr at ion: CHrist ina anDersson

13

women and men från 2011.

– I den rap-porten rankas Sverige ungefär i mitten jämfört

med andra europeiska länder, sä-

ger forskaren Karin Halldén vid

Institutet för social forskning, SOFI, Stock holms univer-sitet.

Hon deltar nu i det internationella

forskningsprojek-tet ”Cross-National

Variations in Occupational Sex Segregation” med

bland andra Stanfordprofessorn David Grusky. Här undersöks variationer i könssegregering efter yrke i 24 europeiska länder samt USA. En ganska detaljerad yr-keskodning används.

– Om man använder ett ganska grovt yrkesmått kan det se ut som att segregationen minskat i hög utsträck-ning, även om kvinnor och män fortfarande tenderar att arbeta med olika saker. För att få en rättvisande bild är det därför viktigt att ha en finindelad yrkesvariabel.

De studerar även om kulturella föreställningar kan förklara yrkessegregering efter kön. Eventuell inverkan av diskrimineringslagstiftning, föräldraförsäkring och kvinnligt förvärvsarbetande undersöks också. Resultaten kommer att presenteras vid American Sociology Association Conference i New York i augusti 2013.

– Våra resultat tyder på att den vertikala könssegre-geringen kan vara lättare att förändra, till exempel med olika policys, där kvotering och mentorskapsprogram har testats. Den horisontella könssegregeringen är däremot svårare att komma åt. Föreställningar som att män anses bra på vissa arbeten och kvinnor på andra är fortfarande robusta, även om vi kan se att de varierar mellan länder.

Fler kvinnor på chefspositionerAntalet kvinnor på chefspositioner har ökat under 2000-talet, och det framgår bland annat av Åsa Löfströms rapport att chefspositionen enligt vissa nu betraktas som könsbalanserad.

Men chefsjobb finns inom många olika yrken och på olika nivåer. Kvinnor når höga poster inom vissa sektorer, men i andra håller glastaket emot

den som vill upp. En tidigare studie av Karin Halldén visar ett tydligt könsgap avseende högre chefspositioner

på den svenska arbetsmarknaden generellt. – Då kvinnor tenderar att ha fler och längre

arbetslivsavbrott, för till exempel föräldraledig-het, kan arbetsgivare se det som en ”säkrare” in-

vestering att anställa eller befordra en man jämfört med en kvinna, säger Karin Halldén.

Hon menar att transparanta, standardiserade rekryte-ringsprocesser vid intern och extern rekrytering kan ha effekt, liksom en individuell föräldraförsäkring.

Utmaningarna avseende den horisontella könssegre-geringen är av ett annat slag.

– Vad kvinnor och män är intresserade av eller upp-muntras till sitter djupare. Traditionella könsroller spelar in. Av vikt här är bland annat att stimulera utbildnings-val som inte är könstypiska.

Karin Halldén hoppas att forskningsprojektet ska öka förståelsen om orsakerna till könssegregering, och att det ska bidra till att identifiera olika strategier för att minska könssegregeringen på arbetsmarknaden.

a r b E t E

GENUS № 3 ⁄ 12tEMa arbE tE |

kock- och högskolelärar-yrket är mest könsmixat.

största kvinnodominansen återfinns bland kontors- och

läkarsekreterare med 97 procent kvinnor.

14

Heteronormen och föreställningar om manligt och kvinnligt gör att unga män väljer bort vårdutbild-ningar. men deras arbetskraft behövs. om 30 år kom-mer det att saknas 30 000 sjuksköterskor i sverige.

– Heteronormativiteten blir i det perspektivet ett problem för framtidens välfärd, säger sociologen sofia b Karlsson.

Sofia B Karlsson arbetade under 2010 med projektet ”Spelar roll”, där Karolinska institutet, KI, samarbetade med AIK fotboll för att få svar på frågan om varför endast 24 procent av studenterna på KI:s grundutbild-ningar är män.

Intervjuerna med fotbollsspelarna, som var killar mel-lan 15 och 18 år, visade att tankarna kring utbildnings-val påverkades starkt av föreställningar kring manlighet, och att traditionella vårdyrken som sjuksköterska och sjukgymnast var starkt kopplade till såväl kvinnlighet som omanlighet. Intervjuerna visade också att även om flera av killarna egentligen skulle kunna tänka sig att arbeta inom vården, vägde vikten av att leva upp till manlighetsnormen avsevärt tyngre.

– Rädslan för att verka omanlig om man gjorde ett otraditionellt utbildningsval var överordnad, säger Sofia B Karlsson.

Det blev under projektets gång också tydligt att det fanns en felaktig bild av vad exempelvis sjuksköterske-yrket innebär.

– Att det är ett väldigt tungt och tekniskt yrke kom

inte upp i diskussionen. Föreställningarna kring yrket var istället kopplade till värdeord som signalerar kvinnlighet och till sysslor som att fluffa till en kudde.

När unga kontaktar studievägledare och frågar ”vad ska jag göra?”, då är ett bra tillfälle att öppna upp för att sjuksköterskeyrket passar alla, menar Sofia B Karlsson.

– Studievägledare behöver vara medvetna om sina egna föreställningar om kön och genus, och fundera över hur yrken framställs och vilka råd som ges till vem.

– Jag tror att man måste fundera på hur man presen-terar utbildningarna, vilka värdeord som används och hur studenterna tas emot när de börjar.

Heteronormen och föreställningen om kvinnor och män som två komplementära sinsemellan helt olika kön är en starkt bidragande orsak till de könssegregerade utbildningsvalen.

– Talet om kvinnors och mäns olikheter skapar fö-reställningar om vem som kan göra vad utanför planen och hur ett arbetslag ska se ut. Det fanns en bild av att tjejer skulle man bli kär i, inte arbeta med.

problematiska grundpremisser för rekryteringPå landets teknikutbildningar är det istället den kraf-tiga dominansen av manliga studenter som är problemet. Doktoranden Andreas Ottemo har genom sin analys av de senaste 40 årens misslyckade försök att locka tjejer till teknikutbildningar kommit fram till att själva utgångs-punkterna för rekryteringsarbetet är problematiska.

– Standardfrågan är: ”Varför är kvinnor så få?”, och standardsvaret: ”De har felaktiga uppfattningar och har inte fattat att det är kul med teknik”. Standardstrategin utifrån detta har blivit: Låt oss visa kvinnorna att de har fel.

Problemet med detta synsätt är enligt Andreas Ottemo att genusfrågan blir en kvinnofråga. Orsaken till snedre-kryteringen förläggs till kvinnorna, som måste ”räddas” från sina missuppfattningar.

– Det görs till ett problem som kan informeras bort, vil-

Ungas yrkesval hotar välfärdente x t: Fr iDa lunDBerg

illustr at ion: ColourBox / sCB

»Att det är ett väldigt tungt och tekniskt yrke kom inte upp. Föreställningarna var istället kopplade till sysslor som att fluffa till en kudde.«

15

ket gör det ointressant att förstå problematiken i grunden.En av nycklarna till ökad framgång i att locka fler

kvinnor till teknikutbildningarna består, enligt Andreas Ottemo, i ett normkritiskt förhållningssätt och ökad in-omvetenskaplig självkritik.

– Man måste fråga sig vad det är som gör teknik till en manlig sfär och titta kritiskt på teknikens ämnesin-nehåll, hur kanon ser ut, vad som är status och vad som betraktas som ”riktig” teknik.

Ett annat sorts rekryteringsarbete handlar också om att förstå att ungas utbildningsval inte bara handlar om att ha kul och få hög lön, utan också om identitet och föreställningar om var man kan passa in. Likhetstecknet mellan manlighet och teknik hindrar inte bara kvinnor utan även män som inte kan identifiera sig med den gängse normen, att söka sig till teknikutbildningar, me-nar Andreas Ottemo.

– Man behöver fundera på hur utbildningsmiljöerna kan pluraliseras och skapa fler möjligheter för vad det innebär att vara student på en teknisk högskola.

lönar sig inte att välja annorlundaCaroline Berggren från Göteborgs universitet har skrivit sin avhandling om könsstereotypa utbildningsval. Enligt statistiken gör både killar och tjejer genomgående myck-

et könsstereotypa val till såväl gymnasie- som universi-tets- och högskolestudier. Valen har inte blivit mindre stereotypa under 2000-talet och enligt beräkningar från Statistiska centralbyrån kommer mönstren att bestå un-der de närmaste decennierna. Caroline Berggren nämner ett flertal bakomliggande orsaker.

– Som lönerna ser ut i dag finns inga incitament för killar att göra könsatypiska utbildningsval. Ur ett livs-löneperspektiv tjänar de mer än kvinnor utifrån de val de gör i dag, så varför skulle de ändra sig?

Hon ser också problemet att de tjejer som söker sig över könsgränserna blir straffade i sitt val.

– Många av de tjejer som väljer mansdominerade pro-gram i gymnasiet hoppar av eftersom de känner sig mob-bade, utsätts för sexuella trakasserier och trivs dåligt.

Lösningen på de könssegregerade utbildningsvalen och sedermera arbetsmarknaden består, enligt Caroline Berggren, bland annat i att börja verka för jämställdhet i klassrummen. Lärare och övrig skolpersonal behöver utbildas för att få ökad genusmedvetenhet och bemöta barnen på ett mer jämställt sätt.

– Ett sätt är att börja följa de lagar som redan finns. I både högskole- och skollagen står att flickor och pojkar ska behandlas lika. Men frågan är, blir det något mer än en pappersprodukt?

sKeva val

Diagrammet visar exa-minerade på grund- och avancerad nivå i högskolan 2010/11 efter inriktning och könsfördelning i pro-cent. antalet examine-rade räknas inom varje område för sig. vissa personer har tagit ut examen inom flera områden.

Källa: Studerande vid universitet och hög-skolor, Högskoleverket samt På tal om kvin-nor och män. Lathund om jämställdhet 2012 från sCB.

% 100 80 8060 6040 4020 200

peDagogik oCH lärarutBilDning

HuManiora oCH konst

teknik oCH tillverkning

tJänster

lant- oCH skogsBruk saMt DJursJukvårD

saMHällsvetenskap, JuriDik, HanDel, aDMinistration

naturvetenskap, Data,MateMatik

Hälso- oCH sJukvårD, saMt soCial oMsorg

100

% 100kvinnor: 38 400 Män: 20 900

10080 8060 6040 4020 200

a r b E t E

GENUS № 3 ⁄ 12tEMa arbE tE |

17

Vägen mot jämställda löner är lång, och färden går i snigelfart. I akademiska yrken där mans-dominansen ger vika sker förändringen snabbast. I omvårdnadsbranschen kan opinionsbildning och förhandlingar ha större betydelse.

– Yrket är den enskilt största förklaringen till löneskill-naderna mellan män och kvinnor, säger Claes Stråth, generaldirektör på Medlingsinstitutet, MI, som ansvarar för svensk lönestatistik. Han spår att vi först när dagens unga kvinnor kommit en bit i sin karriär kan förvänta oss att lönegapet minskar i vissa yrken. Orsaken är att allt fler kvinnor går in i mansdominerade yrken som fordrar akademisk utbildning. Å andra sidan kanske dessa yrken då kommer att värderas lägre.

– När kvinnor går in går lönen ned, så lyder ett gam-malt talesätt. Nu försöker vi ta reda på om det stämmer, säger Claes Stråth, och syftar på pågående studier på MI.

– Generellt sett har kvinnor och män olika yrken, och dessa yrken har olika lön. Det blir väldigt tydligt hos landstingens undersköterskor, en yrkesgrupp med stor kvinnodominans, som har betydligt lägre löner än till exempel läkare, säger Claes Stråth.

läkarkårens mansdominans brytsMen liksom i andra akademiska yrken är lönespridningen stor bland läkare och äldre tjänar mer än nyexaminerade.

– Bland de seniora läkarna dominerar män, men nu ser vi en intressant utveckling i och med att majoriteten bland läkarstudenterna numera är kvinnor.

På sikt bryts mansdominansen inom kåren. – Om 20 år, när de som nu är unga blir seniora, har

vi kanske en helt annan situation. Löneskillnader mel-lan könen kan minska på det sättet. Vi vet ännu inte om det kommer att påverka läkarlönerna, men det är i akademiska yrken de dramatiska förändringarna sker.

En studie från fackförbundet SACO visar att kvinnor med akademiska yrken har tjänat på individuell lönesätt-ning. Andra studier visar till exempel att kvinnor är sämre

än män på att förhandla upp sin lön, eller att individuell lönesättning varken gör till eller från. Tarifflönesystemet, där lönen höjs enligt strikta skalor som utifrån år i yrket, ska ha gett jämställda löner inom vissa transportyrken.

värdediskriminering kan förklara lönegapet Frågan varför kvinnors och mäns traditionella yrkes-områden värderas olika har inget enkelt svar, menar Katarina Katz, nationalekonom vid Karlstads universitet.

– Det kan handla om värdediskriminering, att yrken som är förknippade med kvinnlighet värderas lägre, men det är svårt att sätta fingret på vilka mekanismerna är. I studier där man jämfört arbetsuppgifter inom olika yrken på samma arbetsplats har kvinnodominerade yrken visat sig vara undervärderade jämfört med mans-dominerade. Hemtjänst är ett bestickande exempel på ett yrke som anses lågkvalificerat men som i själva verket kräver många sorters kompetens, säger Katarina Katz.

I början av arbetslivet har män och kvinnor vanligen rätt likartad lönenivå i många yrken. Men mäns löner ökar stadigt nästan ända fram till pension, medan kvin-nors löneutveckling bromsas i barnafödande ålder för att åter ta lite fart igen i slutet av arbetslivet.

Man kan också tala om inkomstgap istället för löne-gap. Kvinnor arbetar till exempel mycket mer deltid än män. I standardvägd lönestatistik vill man ta reda på vad löneskillnaden skulle vara mellan könen om kvinnor och män fördelade sig lika vad gäller yrke, ålder, utbildning och så vidare. För att se det räknas till exempel deltid om till heltid. I verkligheten är alltså inkomstskillna-derna mellan könen större än vad den standardvägda statistiken visar.

Facken försöker få upp löner och förbättra arbetsvill-koren i kvinnodominerade branscher. Det går framåt, men i snigelfart. För att på sikt krympa lönegapet kan också opinionsbildning vara verksamt, menar Claes Stråth.

– Fokus ligger ofta på att vissa grupper ska ha mer i lön. Men kanske behövs det även en diskussion om vilka som ska stå tillbaka till förmån för andra.

te x t: anna norrBy

i llustr at ion: CHrist ina anDersson

Seglivat lönegap minskar i ultrarapid

a r b E t E

GENUS № 3 ⁄ 12tEMa arbE tE |

18

ordet livspussel har fått stort genomslag. men vilka är det egentligen som pusslar? Fortfarande anser många att det är viktigast att mamman är den när-varande föräldern. men medan några kan välja att gå ned i arbetstid eller anlita städhjälp, har andra ingen ekonomisk möjlighet att pussla alls.

Svårigheter att få ihop livspusslet, att få en bra balans mellan arbetsliv och privatliv, eller work-life balance som är ett begrepp forskare använder, är inget nytt fenomen. Lösningarna har sett lite olika ut, beroende på familjekon-stellation, ålder och klass, berättar Linda Lane, ekonom-historiker vid Göteborgs universitet.

– Familjeformen med mamma, pappa, barn står för

en övervägande del av familjerna i dag. Men man ska inte marginalisera dem som inte ser ut så. Om 50–60 procent är mamma, pappa, barn, så är det 40–50 procent som inte är det.

Därför har Linda Lane undersökt hur försöken att få ihop alla delar av livet tar sig uttryck för de som inte passar in i kärnfamiljskonceptet.

– De är ju också familjer. Eller är vi alla medelklass här? Har vi alla radhus, två välartade barn, Volvo och spenderar tre veckor i Thailand? Det är väldigt många som inte lever så, men forskningen har hittills inte fo-kuserat på dessa grupper.

Den allra vanligaste lösningen för att få livet att gå ihop är att någon går ner i arbetstid. Denna ”någon”

Tid för pusslande en fråga om klasste x t: CeCil ia k Jöl ing

Foto: ColourBox

19

är oftast kvinna och det innebär att hon går miste om pension, löneutveckling och fortbildning.

– Och så förväntar vi oss att de ska vara glada och käcka och tycka att det här är den bästa av världar, tills mannen hittar en ny partner. Då sitter de där, ensamstå-ende med barn, 30 sekunder från fattigdom. Som klass- och genusforskare vill jag gärna problematisera detta.

alla kan inte styra över sin tidLinda Lane vill också problematisera synen på själva begreppet work-life balance.

– När man hör politikernas retorik verkar den gå ut på att de välavlönade ska ha möjlighet att få tid för sina barn. Men är det bara tid det handlar om? Jag vill påstå att det inte är det.

Att bara tala om balans mellan arbets- och privatliv utifrån ett perspektiv där tiden är central menar Linda Lane är att missa det faktum att många inte kan styra sin arbetstid.

– Även om man vill så är det inte säkert att det finns möjlighet att välja. Du kanske är tvungen att jobba all den tid som erbjuds. Eller så kan det handla om ofrivillig deltid. Då möter man ofta mindre förståelse för att man har ett work-life balanceproblem. ”Vadå, du jobbar ju bara 75 procent”. Men 75 procent av en kanske redan låg lön. Det är stressande.

Att inte ha kontroll över sitt arbetsliv påverkar också ens möjligheter att vara en bra förälder.

– Det handlar om hur jag mår när jag kommer hem från jobbet, vad jag orkar med.

Linda Lane har intresserat sig för det outtalade kravet att hämta på förskolan senast klockan 15, för att inte ses som en dålig förälder. I den diskussionen glömmer vi ofta att även förskoleläraren försöker få ihop sitt liv.

– De kanske också är föräldrar och vill vara goda mödrar och fäder. Med sämre resurser och större barn-grupper är det inte konstigt att personalen börjar fundera på hur de kan påverka sin arbetssituation. Men när vi inte ser hur det hänger ihop blir det lätt att vi bara tycker att de stressar oss.

På samma sätt har personen som städar våra hem ett eget hem att ta hand om. Linda Lane vill gärna att vi ska tänka mer utifrån ett helhetsperspektiv.

– Det här med work-life balance är någonting som vi alla är en del av och som vi borde försöka lösa ge-mensamt.

Vilka strategier är det då som fungerar?– De som går ner i tjänst tycker att det funkar för

dem. Det löser problemen för ögonblicket och de blir nöjda. Familjer som väljer att använda Rut-tjänster tycker att det är lösningen för dem. Men för mig som

genusforskare gör det ont i själen. Ett bättre sätt hade varit allt som uppmuntrar till ett jämställt samhälle där män och kvinnor delar på både det betalda och det obetalda arbetet.

pappor som går mot strömmenSofia Björk är doktorand i sociologi och analyserar in-tervjuer med pappor som har gått mot strömmen och arbetar deltid.

– Två procent av papporna och 30 procent av mam-morna jobbar föräldradeltid. I procent tar pappor då ut tio procent av deltiden och mammor 90 procent. Så del-tidsarbetande pappor är ett väldigt marginellt fenomen, trots allt prat om närvarande faderskap, livspussel och kritik av deltidsarbete som en kvinnofälla, säger hon.

Hon har tittat närmare på vad som gör det möj-ligt för det här lilla antalet män att jobba deltid. I en stressad tillvaro där så många mammor känner sig tvungna att jobba deltid, varför är det så få pappor som gör den sortens prioriteringar? Hon konstaterar att det finns olika moraliska ideal för mammor och pappor och att närvaro krävs på ett helt annat sätt av mammor.

– Fastän man pratar om närvarande pappor är det

»Det är klassiskt att barnen blir glada för allt pappan kan erbjuda men blir besvikna på mamman för att hon inte alltid finns där.«

under en vecka utför kvinnor i genomsnitt cirka 26 timmar och män 21 timmar obetalt arbete. år 1990/1991 utförde kvinnor i genomsnitt 33 timmar obetalt arbete och män 21 timmar per vecka.

www

a r b E t E

GENUS № 3 ⁄ 12tEMa arbE tE |

20

inte ett lika tvingande krav. Så det går ganska lätt att prioritera arbetet. Och det blir begripligt för andra ef-tersom det är ett ansvarsfullt faderskap att dra in stålar.

Deltiden blir en identitetshandling i relation till andra mindre jämställda män.

– Pappor är ju alltid bättre föräldrar än sina pap-por, för de har i alla fall varit föräldralediga. De pratar mycket om prioriteringar, det blir ett livsprojekt, de vä-ger sin tid mot pengar och kommer fram till att tid är viktigare. Det blir inte särskilt självuppoffrande medan många kvinnor som jobbar deltid kan känna sig drivna till det av nöden för att få ihop vardagen.

Det är oklart om deltidsarbetande män lider samma förluster i karriärutvecklingen som kvinnor gör. Vissa forskare hävdar att det blir ett större svek mot arbetsgi-varen eftersom det är så ovanligt.

– Å andra sidan tror jag inte att män, så fort de är på plats igen, ses som föräldrar på samma sätt. Om en kvinna väl har fått barn så vet alla att där är en mamma och henne kan vi inte be om vad som helst. Jag tror inte att samma effekt existerar för män. Om han jobbar deltid ett tag och sen jobbar heltid igen så tror jag att det snabbt är glömt och förlåtet.

mamman får skulden för långa dagisdagarÄven Sofia Björk tar upp dagistider som en stor fråga.

– Det är på mamman som skulden läggs ifall barnet har långa dagisdagar. Deltiden kostar på att förhandla sig till, både i relation till kollegor som kan få större arbetsbörda och i relation till sin egen karriärutveckling och lön. För att man då ska känna sig motiverad så måste man ha någon slags moralisk kraft som gör att priorite-

ringen känns nödvändig. Och för män så finns inte det.Papporna som trots detta jobbar deltid är en tydligt

avgränsad grupp. Det är medelklasspappor med en lång föräldraledighet bakom sig.

– De har etablerat en relation till sina barn och också ett mer konkret ansvar för barnets vardagliga väl och ve.

Fortfarande är det emellertid oftast mamman som är huvudförälder.

– Det är klassiskt att barnen blir glada för allt pappan kan erbjuda men blir besvikna på mamman för att hon inte alltid finns där.

stora skillnader i pappors föräldraledighetHär spelar lång föräldraledighet in och även om det går långsamt så är vi på rätt väg. Ann-Zofie Duvander är docent i sociologi och forskar om familjepolitik vid Stockholms universitet. Mäns föräldraledighet har ökat sedan 1995 då den första reserverade pappamånaden infördes.

– Innan dess tog hälften av papporna inte ut någon ledighet alls. Från att ha varit ett val så blev det norm och sen har dagarna som män tar ut ökat efter det, säger hon.

I dag tar män ut nästan en fjärdedel av alla dagar. Men det är stora skillnader mellan män. Ann-Zofie Duvander tror att det viktigaste för framtida föräldraansvar är att ha en period hemma där man själv har huvudansvaret.

– Att man får sköta allt och ta ansvar själv. Tar du som pappa bara en månad kanske mamma har semester samtidigt. Och det syns ju inte i siffrorna vem som tar huvudansvaret, vem som ser till att barnet får med sig rätt lapp till skolan, att läxorna blir gjorda. Och det huvudansvaret tror jag fortfarande ligger hos kvinnan och ockuperar en stor del av hennes tid.

år 2011 arbetade 68 procent av alla sysselsatta kvinnor i åldern 20–64 år heltid och

32 procent deltid. Motsvarande andelar för männen var 90 respektive 10 procent.

Män förvärvsarbetar i dag i genomsnitt 37 timmar under en vecka jämfört med 41 timmar år 1990/91.

Källor: statistiska centralbyrån, Försäkrinings-kassan.

under 2011 ökade män sitt uttag av föräldrapen-ningdagar från 23,1 till 23,7 procent. Det är en något mindre ökning än under de senaste åren.

www

21

Höga krav och låg lön i rutbranschen te x t: anna norrBy

Foto: stoCk.xCHng

Rutavdrag infördes för att skapa jobb och stimu-lera näringslivet. Det skulle också gynna äldre, barnfamiljer och kvinnors möjligheter att delta på arbetsmarknaden. Men vilka är det som städar och hur ser deras arbetsvillkor ut?

Det råder stor efterfrågan på hushållsnära tjänster och företagen behöver knappt annonsera, utan får nya kunder genom tips och sitt goda rykte. Det menar so-ciologen Elin Kvist, forskare vid Umeå centrum för genusstudier. Men en del företag kan ändå inte tacka ja till nya kunder.

– De företagare jag har intervjuat talar inte särskilt mycket om expansion. De har nämligen svårt att re-krytera vad de uppfattar som bra personal, säger Elin Kvist som forskar om de arbeten som skapats genom rutavdraget.

I den här branschen är förtroende hårdvaluta, och det får betydelse för rekryteringen och i slutänden även för hur de anställda har det på sina arbeten.

Jobbannonsering tar för mycket tid när antalet an-sökningar bara rasar in. I stället får nätverket kring företagaren spela stor roll. Personliga rekommenda-tioner väger tungt, liksom språkkunskaper och ibland även ursprung.

Kunderna har dessutom ofta väldigt höga krav på vem som ska få komma och städa.

– Många kunder har abonnemang på städning och kräver att samma person ska komma varje gång. Andra krav kan vara att städaren inte får vara man, ung eller invandrare.

Personer utan nätverk och migranter får därför

svårt att komma in i den vita delen av branschen för hushållsnära tjänster som Elin Kvist studerar. Timanställningar och tillfälliga anställningar är mycket vanliga.

– Orsaken är att uppdragen är svåra att planera. Kunden vill ha städning när de inte är hemma och dessutom helst i slutet av veckan och i ett pass om tre, fyra timmar åt gången. Företagen får svårt att anställa någon på heltid när de inte kan fylla arbetstiden med jobb.

Om en kund avbokar blir det svårt för arbetsgivaren att på kort varsel hitta andra ar-betsuppgifter. Då är det lätt-are med timanställningar. Eftersom uppdraget finns kvar så länge kunden är nöjd är det lätt hänt att den som utför tjäns-terna går med på att göra lite mer än vad som har avtalats. Dålig förhandlingspo-sition gentemot både kunder och arbetsgivare i kombination med obetald eller lågt ersatt restid mel-

a r b E t E

GENUS № 3 ⁄ 12tEMa arbE tE |

språkkunskaper, personliga rekommendationer och

ibland även ursprung spelar roll för vilka

rutbranschens kunder accep-

terar när det gäller att få

sitt hem städat.

www

22

lan kunderna skapar jobb som är svåra att leva på. Dessutom kan kunden spela ut företagen mot var-

andra. – Priskonkurrensen är hård och vissa konkurrerar inte

bara med formella uppdrag utan även med svartarbete. Resultatet blir låga löner och som följd av det städar en del även svart vid sidan av, för att klara sig ekonomiskt.

Elin Kvist forskar även om skatteavdraget som kon-struktion och hur det kan påverka förutsättningarna för jämställdhet.

– Genom skattereduceringsmodellen som används i Sverige sänks värdet på det utförda arbetet. Kvinnorna i branschen blir både lågavlönade och lågt värderade. Det skapas prekära arbeten, arbeten med osäkra arbets-villkor.

ung branschRutavdraget och branschen har funnits i drygt fem år. Därför är det fortfarande svårt att säga vad den har fört med sig och hur den utvecklas. Men nu sker en forsk-

ningsboom eftersom det finns ett sug efter mer kunskap, konstaterar Anna Gavanas, doktor

i socialantropologi och docent i genusvetenskap,

som själv studerat städarbete i snart tio år. Hon delar inte bilden av att det är lätt för företagen att få uppdrag.

– Det är hög konkurrens och de riktigt små företa-gen brottas med att lägga

ett pussel med kun-derna de får, kunder som dessutom kan bo utspridda över ett stort geografiskt område, säger Anna Gavanas.

Hur kunden ser på sysslan och be-handlar dem som utför sysslorna

har med stora sociala frågor och synen på familjen att göra.

– De som köper tjänsten tänker att de ska prioritera om i sitt liv och istället betala någon annan för att utföra hemarbetet. De kanske ser det som en jämbördig rela-tion, men det handlar också om vad man har råd med och anser att tjänsten är värd. Man kanske ser det som ett okvalificerat yrke som vem som helst kan utföra, som kvinnogöra.

Enligt Anna Gavanas är det här arbetet starkt femini-serat eftersom det är förknippat med familjen, hemmet och handlar om privatlivet. Städning hamnar dessutom alltid lägst i mätningar av olika yrkens status.

Honnörsorden i branschen är ”personligt förpackad service” och ”flexibilitet”.

– Men om man ska stärka den här yrkesrollen måste man nog också förbättra villkoren för dem som arbetar. Vi forskare behöver problematisera kundernas värdering-ar och vilka relationer som utvecklas i de vita respektive svarta segmenten av branschen.

bara delvis skyddade av lagenCatharina Calleman, docent i arbetsrätt, konstaterar att jämställdheten inom hushållsnära tjänster är låg eftersom det i stort sett bara är kvinnor som utför ar-betet.

Många har inte kunskap om sina rättigheter och ac-cepterar dåliga villkor.

– Arbetsgivarna har dessutom sällan kollektivavtal och kan då sätta i stort sett vilka löner som helst, så lönerna kan bli väldigt låga, säger Catharina Calleman.

Diskrimineringslagstiftningen gäller inte heller fullt ut för den här gruppen.

– En arbetsgivare får inte diskriminera en anställd, men från kundens sida finns inget sådant förbud. En kund kan utsätta den som städar i hemmet för sexuella eller rasis-tiska trakasserier utan att begå lagbrott. Men sexualbrott är förstås förbjudna även i de här situationerna.

Rutavdraget får också inverkan på jämställdheten på andra plan.

– Utan hushållsnära tjänster är det kvinnor som utför mesta delen av hemarbetet, medan män står för cirka 30 procent. Med rut är det kvinnor som utför hemarbetet till nästan 100 procent. Det här betyder att man egentli-gen delar mindre på hushållsarbetet. Kanske är det färre konflikter om jämställdhet i vissa hem, för man löser det genom att anställa en annan kvinna.

a r b E t E

Diskriminerings-lagstiftningen ger

inte heltäckande skydd för alla inom

rutbranshen.en kund kan utsätta den som städar

i hemmet för sexuella eller

rasistiska trakasserier

utan att begå lagbrott.

www

23

”Hemfridare”. det är så borit Karlssons yrkesroll benämns av arbetsgivaren Hemfrid, en jätte inom branschen för hushållsnära tjänster.

Borit Karlsson, som arbetar med hemservice och hus-hållsnära tjänster, är inte helt nöjd med den titel som arbetsgivaren hittat på åt sina anställda.

– Det saknas ett visst mått av professionalitet i titeln hemfridare. Även om det är okvalificerade arbetsupp-gifter vi utför så är det ett tydligt och avgränsat yrke.

Om arbetsuppgifterna erkänns som ett yrke kan det i sig ge en rad förbättringar, funderar hon.

– Många i mitt yrke saknar både arbetskläder och skyddsutrustning, som en mask mot damm och kemi-kalier. Ingen lyfter på ögonbrynen när en kontorsstädare har viss utrustning och ändamålsenliga kläder, men den här branschen är inte där än. På Hemfrid får vi i alla fall byxor och t-shirt.

Hon anser att arbetsuppgifterna inom hushållsnära tjänster definitivt borde jämställas med hantverkarjobb.

– Den som lagar något trasigt i ett hem får dubbelt så mycket betalt som den som städar och snyggar till i samma bostad. Det där gör mig förbannad. Det här ska vara ett jobb lika gott som att vara svetsare.

skamligt anlita rut-städareBorit Karlsson ser inga egentliga skillnader mellan kvin-nor respektive män som arbetar med hushållsnära tjäns-ter.

– Jo, kanske kan det vara en fördel att vara kille. Lite lägre krav och förväntningar, lättare att få beröm av kunden. Lite lättare att få känna sig duktig.

När rut-avdragen infördes fanns det kunder som ut-tryckligen bad om att rut-städaren skulle komma med sin privata bil, berättar hon.

– Då var det lite skämmigt att använda sig av oss och

av rutavdraget. I det läget blir man verkligen ett tjäns-tehjon som inte ska synas. Nej, tvärtom ska det vara, tjänstebil vore till exempel en självklarhet! Det här är ett yrke och att det utförs i ett hem är irrelevant. Man måste ha självrespekt.

Faktum är att Borit Karlsson gillar sitt jobb riktigt bra. Hon ville ha ett fast jobb, det var så hon hamnade på Hemfrid. Innan dess arbetade hon inom kyrkan och som lärarvikarie, aldrig med fast tjänst. Hon har många år på universitetet bakom sig, särskilt inom idé- och lärdoms-historia där hon även gått en forskarutbildning. Fast den har inte lett till något arbete utanför universitetet.

Hemfridstjänsten sökte hon via en annons på plats-banken.

– Bra arbetskompisar och viss flexibilitet är viktigt, och det är skönt att det är rörligt. Erfarenheterna från

”Vi städar men vi tar ingen skit”te x t: anna norrBy

Foto: l inDa gren oCH ColourBox

att den som lagar något trasigt i ett hem får avsevärt mycket mer betalt än den som gör rent i samma hem är absurt, anser Borit karlsson, som bland annat gick forskarutbildning i idé- och lärdomshistoria innan hon började arbeta för Hemfrid.

GENUS № 3 ⁄ 12tEMa arbE tE |

www

24

att ha arbetat inom hemtjänsten och som personlig as-sistent passade också bra.

Vid 51 års ålder har hon nu en fast tjänst på deltid i Uppsala.

Kundens önskemål styr schematKundernas önskemål styr hennes schema. Om en kund avbokar eller en kollega är sjuk måste pusslet läggas om. Det gör att det kan bli svårt att få ihop en arbetsdag om åtta timmar. Men Borit Karlsson är garanterad 75 procent och är nöjd med det. Fast på kyrkogården hade hon mycket bättre villkor, bortsett från att det inte var ett fast jobb. Väl inrutade raster, rejäla ar-betstider, full utrustning.

– Det är så typiskt att mansdominerade yrken har tydligare struktur. Här är det precis som med alla andra kvinnojobb, som inom vården. Att kvinnor för-väntas ställa upp.

Hur hon tar sig mellan kunderna är ett annat kapitel. Arbetsgivaren har endast ett fåtal tjänstebilar, så merpar-ten av de anställda åker antingen med kollektivtrafiken eller med egen bil. Tillfälliga kunder har inte heller alltid den städutrustning som behövs.

– Det kan kännas löjligt och inte särskilt yrkesmäs-sigt att böka in och ut med dammsugare och annan städutrustning i sin egen bil.

många svar på fackets enkätBorit Karlsson är med i fackförbundet Kommunal, som för en tid sedan skickade mejl och sms till medlem-mar som arbetar med hushållsnära tjänster. Avsikten var att få personlig kontakt och börja prata om jobbet. Gensvaret blev stort. Telefonen ringde konstant i 40 timmar hos Ellinor Perlefelt på Kommunal. Alla som var intresserade bjöds till en träff som ägde rum under hösten. Målet var också att få fler i yrket att engagera sig fackligt och vara delaktiga i nästa avtalsrörelse. Borit Karlsson var en av dem som nappade.

I dagsläget är cirka var tionde anställd hos företag med kollektivavtal som utför hushållsnära tjänster med i facket. Det är ett mycket lågt antal som facket nu för-söker höja. Det är Kommunal som tecknar avtalen med arbetsgivarorganisationerna inom hemservicebranschen: Almega tjänsteföretagen och KFO. Fast de allra flesta ar-betsgivare i branschen är små firmor utan kollektivavtal.

Nu hoppas Borit Karlsson på att kunna vara med i avtalsrörelsen när nya kollektivavtal ska spikas av ar-betsgivarorganisationer och fack.

– Det ska bli jättekul! Jag vill förändra och rätta till missförhållanden. Det är också spännande att vara med och tillsammans försöka skapa en yrkesidentitet av det

arbete vi gör. Vi behöver inte gå så långt tillbaka i tiden för att hamna i hembiträdesrollen. Den ligger så pass nära att den kan glida ihop identitetsmässigt med våra arbetsuppgifter i dag, och i den osynligheten där man kanske måste ställa upp på allt möjligt får vårt yrke inte hamna. Rutavdraget får inte återskapa pigan.

Hemfrid har funnits i 15 år och företaget har kollek-tivavtal, inarbetade rutiner och en relativt stor tydlighet gentemot kunden, upplever Borit Karlsson.

– Det är bra för oss anställda att kunna hänvisa till regler. Vi ska inte plocka loss badkarsfronten även om kunden vill det, för det ingår inte i arbetsuppgifterna. Då får du boka en storstädning istället, kan jag lugnt svara kunden. En tydlig yrkesroll ger oss trygghet att inte behöva ställa upp på vad som helt. Vi städar, men vi tar ingen skit.

En tisdag på jobbet

Klockan är åtta på morgonen, kunden en ensam pensionerad man. Jag vet precis vad jag ska göra, följer en standardmodell med vissa

moment som alltid ingår: damma lister och hyllor, sedan dammsuga överallt. Jag städar toa och bad­rum och torkar runt lister, kontakter, strömbrytare, dörrar. Sist tar jag köket och torkar golven. Det tar fyra timmar. Sedan har jag en timme till nästa kund, som också bor i stan. Därför hinner jag äta lunch, och det är långt ifrån alltid som det hinns med. Många arbetskamrater utan bil sitter på bussen och äter medan de reser mellan kunder, det är helt oacceptabelt. Jag har minskat press­sen genom att använda min egen bil. Det går jag back på, för milersättningen täcker varken slitaget på bilen eller p­avgifterna.” Berättat av Borit Karlsson för Anna Norrby

www

25

sverige är ett av världens mest jämställda länder – men vi är långt ifrån jämställda. För mig som femi-nist, mamma till två döttrar och arbetsmarknadsmin-ister är det oacceptabelt att diskriminerande attityder och värderingar fortfarande lever kvar. Svensk arbets-marknad ska präglas av öppenhet och att möjligheter och färdigheter inte stoppas eller begränsas av fördomar, värderingar eller könsnormer. Fler måste inse att vi alla har att vinna på ett jämställt samhälle där alla ses som individer och kan få sina drömmar förverkligade.Grunden till ett jämställt samhälle börjar hemma. Barn gör som vi vuxna gör. Ett barn som växer upp i en familj där mamman tar ansvar för hemmet, går på föräl-dramöten och arbetar deltid påverkas i sina senare livs-val. Därför tror jag att ett mer jämställt uttag av föräl-draförsäkringen är en viktig fråga att arbeta vidare med.

vi måste ocKså bli bättre på att lyfta fram pro-blemen. Att pojkar och flickor inte behandlas utifrån sina egna behov, att unga kvinnor och män får olika förutsättningar under studietiden och att kvinnor och män arbetar i olika branscher med betydande löneskill-nader. Kvinnor arbetar också ofta inom sektorer där arbetsmiljöriskerna är stora och där mindre kunskap finns om de bakomliggande problemen. Det medför att kvinnor står för merparten av arbetsskadorna och har en högre andel sjukfrånvaro än män. Fler kvinnor än män tvingas också lämna arbetslivet i förtid på grund av hälsoskäl. Högre sjukfrånvaro och tidigare utträde från arbetslivet leder till sämre utvecklingsmöjligheter, lägre pensioner och livsinkomster för många kvinnor.

regeringen Har därFör gett Arbetsmiljöverket i uppdrag att utveckla och vidta åtgärder för att minska riskerna för att kvinnor slås ut från arbetsmarknaden på grund av arbetsmiljörelaterade besvär. Vi har också gett

Statens beredning för socialmedicinsk utvärdering i upp-drag att utreda arbetsmiljöns betydelse för uppkomsten av sjukdomar och särskilt belysa kvinnors arbetsmiljöer.

alldeles För oFta Får Jag Höra att ”jämställd-heten går åt rätt håll, det löser sig med tiden”. Min upp fattning är att det inte fungerar så. Tvärtom ärvs ofta mossiga åsikter mellan generationerna. Att undanröja fördomar, strukturer och hin-der som konserverar en ojäm-ställd arbetsmarknad är en av regeringens viktiga uppgifter. För att särskilt belysa utveck-lingen, skapa opinion och de-batt, samt komma med förslag för att minska ojämställd-heten har regeringen tillsatt en delegation för jämställdhet i arbetslivet. Delegationen, som består av engagerade företrädare från såväl arbetsmarknadens parter som från forskarvärlden, kommer bland annat att arrangera konferenser för kunskapsutbyte och lägga fram skarpa förslag till regeringen.

Jag vill Ha ett samHälle där alla, oavsett kön, kan delta under samma förutsättningar. För att nå dit måste vi alla, varje dag, överallt, utmana de strukturer som bygger hinder och stänger dörrar för miljontals kvinnor. Bara så kan vi skapa en arbetsmarknad på lika villkor.

DET JäMSTäLLDA SAMhäLLET BöRJAR i hEMMETkrönik a

Hille v i engströM

Hillevi engström, (M) är arbetsmarknadsminister.

KröniKören

»För att nå dit måste vi alla, varje dag, överallt, utma-na de strukturer som stänger dörrar för miljontals kvinnor.«

k r ö N i k a

GENUS № 3 ⁄ 12tEMa arbE tE |

26

27

p o r t r ä t t E t

Hon är frågvis, gillar statistik och disputerade som 49-åring. Anita Nyberg är en av Sveriges mest namnkunniga forskare när det kommer till arbets-marknad, ekonomi och genus. Möt professorn som aldrig tog studenten.

Anita Nyberg vill noga understryka det. I ett annat land, eller i en annan tid hade hon, både kvinna och från ar-betarklassen, aldrig kunnat bli professor.

– För en som jag har samhälleliga förhållanden myck-et större betydelser än individuella egenskaper. Jag har haft en himla tur.

I dag ser spelplanen för klassresor annorlunda ut. Bara dagarna innan vi ses har Kommunalarbetaren pub-licerat nyheten att varannan kommunanställd kvinna är deltidsarbetslös. Det är många, många fler än kom-munerna själva uppger. Enligt Sveriges kommuner och landsting, SKL, deltidsarbetade 172 000 kvinnor 2011, men i själva verket och enligt Statistiska centralbyrån är den riktiga siffran 288 000. Anledningen till den stora skillnaden i siffrorna är att SKL bara räknar de som enligt anställningskontraktet jobbar deltid, och ”glömmer” alla timanställda och de som jobbar heltid på papper, men deltid i verkligheten.

Anita Nyberg, som intervjuades i den artikeln, säger att det är typiskt. Mannen är normen även i statistiken, och kvinnors arbete och arbetslöshet över- respektive underskattas.

– Det finns väldigt många kvinnor som vill arbeta mer, men för dem finns inga åtgärdsprogram. När det kom-mer till arbetslöshet räknas bara de som är arbetslösa på heltid, inte de som ofrivilligt arbetar deltid. Kvinnors arbetslöshet osynliggörs.

Och, fortsätter hon, även om det finns en medvetenhet

om att deltidsarbete existerar så går könsskillnaderna igen även inom den privata sektorn. I den kvinnodomi-nerade detaljhandeln arbetar kvinnor deltid och män heltid, i manstunga teknikaffärer är heltiderna, och män-nen, norm.

statistik som inte speglar verklighetenHennes egen avhandling var banbrytande just på att visa hur officiell statistik korresponderar dåligt med verk-ligheten. Den belyste att gifta kvinnors förvärvsarbete historiskt sett både underskattats och osynliggjorts.

I Tekniken ­ kvinnornas befriare? som kom 1989, visar Nyberg att de låga siffrorna för förvärvsarbete bland gifta kvinnor från början av seklet – fyra procent 1920, åtta 1930 – helt enkelt inte stämde. Under en tid då Sverige var ett jordbruksland, och där jordbukens kvinnor arbetade hårt i både hemmet och i lantbruken, räknades inte det arbete som majoriteten av kvinnorna utförde.

– Då när jag skrev den var den allmänna uppfattning-en att kvinnor varit hemmafruar sen stenåldern fram till 1960-talet. Men egentligen var kvinnors förvärvsarbete högt både i början och slutet av 1900-talet.

Allt sedan disputationen 1989 har Anita Nyberg äg-nat sig åt arbetsmarknad, kvinnors och mäns inkomster och jämställdhetspolitik. Hon säger att historiskt har varje sektor på arbetsmarknaden som kvinnor brutit sig in på sett en ökande könssegregering så fort kvinnorna blivit tillräckligt många och yrket börjat uppfattas som ett kvinnoyrke, men menar att det inte måste vara ett problem.

– Kanske är det så att segregationen först måste öka innan den till slut minskar. Som det är nu är det invand-rade män som, framför allt i storstäderna, bryter upp kvin-nodominerade områden som vård, omsorg och städarbete,

Nybergs resa i en klass för sigte x t: anna Hellgren

Foto: Marie sWart z

www

GENUS № 3 ⁄ 12

28

medan kvinnor med högre utbildning gör inbrytningar som läkare, tandläkare, jurister, psykologer, journalister.Hur ser hon på dagens jämställdhetspolitik?

– Usch, ja, nej, det är svårt numera. Ett tag var jag ganska pessimistisk, och med vårdnadsbidraget och för-slaget om EU:s obligatoriska mammaledighet kändes det som om politiken gjorde en u-sväng.

Å andra sidan, säger hon sedan, den som tittar på statistiken kan trots bristen på progressiv politik se fram-tiden an med viss tillförsikt. Till exempel tar män i dag ut 24 procent av föräldraledigheten. Siffran i sig är kanske inte så imponerande, tillägger hon, men ”pappamåna-derna” var en politisk åtgärd som inte berörde kvinnors arbetskraftsdeltagande och som åstadkom att andelen fäder som tog ut föräldraledighet ökade dramatiskt.

Andra åtgärder, som allmän föräldraförsäkring, of-fentligt finansierad barnomsorg, rätt till kortare arbets-tid för föräldrar och Rut-avdrag har tillkommit för att underlätta för kvinnor att förena arbete och familj, men har inte utmanat könsarbetsdelningen.

– En anledning till att jämställdheten trots allt går framåt kan vara kvinnors allt högre utbildningsnivå jäm-fört med mäns, säger hon och visar en EU-översikt som

berättar att kvinnor i samtliga medlemstater har högre utbildning än män, och särskilt stort är gapet i Sverige.

exempel på hur jämställdhetspolitik spelar rollNär det kommer till hennes egen historia vill hon helst inte lägga ut texten. Med fötterna på bordet och ar-marna i kors slår hon fast att hon själv inte är särskilt intressant.

Men faktum är att Anita Nyberg är ett utmärkt exem-pel på att (jämställdhets)politik spelar roll. Född 1940 i en arbetarfamilj i Spånga norr om Stockholm, och äldst av tre syskon fick hon tidigt klara sig själv efter att pap-pan dog i TBC när hon var fem. Mamma var sjukvårds-biträde och tvungen att jobba hårt för att ensam kunna försörja familjen. Att Anita Nyberg skulle bli professor eller ens läsa vidare efter grundskolan fanns inte i någons allra vildaste fantasier.

– Men vi bodde bra. Precis innan pappa dog hade han fått löfte om ett lån till ett egna hem-hus.

Efter åtta år obligatorisk skolgång (”jag var en jobbig elev, pratade mycket och sa emot”) jobbade hon ett år för att kunna köpa en moped, sen väntade yrkesskola på internat i Upplands-Bro.

anita nyberg växte upp i en arbetarfamilj i stockholmstrakten. att hon skulle läsa vidare efter grundskolan var i princip helt otänkbart. Den stora livsvänd-ningen kom under en resa till tanzania.

www

29

p o r t r ä t t E t

– Långt senare upptäckte jag att det var en skola för ”begåvade men fattiga barn”. Det var tur att jag inte såg det då, då hade jag nog inte satt min fot där, säger hon och ler.

Hon berättar att skolan hade en väldigt tidstypisk syn på arbetarbarn. Pojkarna skulle bli snickare, meka-niker eller jordbrukare och flickorna barnskötare. Efter efter en kort tids arbete som barnskötare reste hon till USA och arbetade som barnflicka i två år.

– Förutom att jag också reste mellan Alaska och Mexiko och insåg att barn skulle jag inte jobba med så lärde jag mig engelska. Det hade jag aldrig gjort annars.

Fick sparken från personalavdelningenHemma igen började hon jobba i växeln för ett ameri-kanskt företag. Efter att ha gjort karriär som sekreterare för allt högre chefer nådde hon till slut vd:n som tyckte att hon skulle göra mer av sitt liv än att vara sekreterare och flyttade henne till personalavdelningen. När vd:n fick nytt jobb fick hon sparken. Droppen blev när hon ringde en överordnad och bad honom komma förbi och skriva på ett brev.

– Det var ett väldigt hierarkiskt företag, inga fack-föreningar, cheferna skulle nias. Det var som i skolan, haha, jag var jobbig och bråkig, och utan beskydd från vd:n fick jag gå. Men det var också jättebra! För då kom jag därifrån.

Den stora livsvändningen kom oväntat i Tanzania. Den nu Komvux-studerande Anita Nyberg åkte dit för att hälsa på en fredskårist hon var tillsammans med och under semestern fick hon frågan om hon inte ville börja undervisa på en gymnasieskola.

– På den tiden var det så att om du var vit trodde människor där att man automatiskt hade utbildning. Varken jag eller någon annan hade dittills haft några föreställningar om att jag skulle uträtta något bortom det som förväntades av en ung arbetarklasskvinna. Men om alla tror att man kan saker, börjar man tro på det själv.

Hon fick välja vilka ämnen hon ville undervisa i, för-utom samhällsvetenskap och swahili som det bara var infödda tanzanier som fick lära ut, och blev skolans enda kvinnliga lärare.

– Jag valde ekonomi för att det verkade lättare än fysik, och jag klarade av det tack vare att det fanns ett

väldigt bra bibliotek där jag kunde läsa på ordentligt, säger Anita Nyberg och skrattar.

började studera nationalekonomiNär hon kom hem två år senare var hon gravid och flyt-tade med sin partner till Linköping där han jobbade på universitetet. Och när arbetsförmedlingen inte hade några jobb att erbjuda började Anita Nyberg läsa nationaleko-nomi, utan att ha tagit studenten. Dåvarande regler för inträde gav äldre studenter med arbetslivserfarenhet samt kunskaper i engelska och svenska motsvarande gymnasie-nivå möjlighet att studera på högskolor och universitet.

– Det var helt underbart, jätteroligt. När jag växte upp visste jag inte ens att universitet existerade. När jag väl började kunde jag inte sluta.

Efter ett par år som lärare i nationalekonomi, återigen på en mansdominerad arena, började hon doktorera. Idén till avhandlingen fick hon egentligen redan i Tanzania, vars officiella statistik räknade med kvinnor som arbetade i jordbruket och således hade en mycket högre andel för-värvsarbetande kvinnor än i det moderna Sverige.

Resten är, som det brukar heta, historia.

»Som det är nu är det invandrade män som, framför allt i storstäderna, bryter upp kvinnodominerade områden som vård, omsorg och städarbete.«

anita nyberg

vem: professor emerita i könsperspektiv på arbete och ekonomi på stockholms universitet. Född 1940 i spånga norr om stockholm, bor sedan en tid tillbaka på kungsholmen i stockholm. Har två vuxna barn och fem barnbarn.

gillar: statistik. på fritiden att resa, promenera, vandra och bada. läsa deckare och gå på teater. Brukar promenera mel-lan hemmet och universitetet för att kunna bada på vägen.

Karriär i urval: ställde uppfattningen om kvinnors historiska förvärvsarbete på ända med avhandlingen Tekniken – kvinnornas be-

friare?. var huvudsekreterare i kvinnomaktutredningen (sou 1998:6), som kartlade fördelningen av ekonomisk makt och ekonomiska re-surser mellan kvinnor och män. arbetade därefter på arbetslivsinstitutet, ali. år 2007 lades ali ner av allians-regeringen och anita nyberg utsågs till affilierad profes-sor i genusvetenskap vid stockholms universitet.

Framtidsplaner: att gå i pension på riktigt. Hitta ett meningsfullt frivilligarbete. vandra längs stranden mel-lan split och Dubrovnik i kroatien, och därmed förena intressena bad och prome-nader.

GENUS № 3 ⁄ 12

30

män kommer lindrigare undan än kvinnor i medier vid politiska skan-daler. vad som blir politisk skandal beror också på kön. För kvinnor rör det oftast en privat sfär, medan mäns skandaler handlar om vad de gjort i jobbet.

Tobias Bromander har studerat 92 po-litiska skandaler mellan åren 1997 och 2010 genom analyser av 4 345 artiklar i Sveriges största rikstäckande dags-tidningar, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen.

– Den skandal de flesta minns bäst är Mona Sahlins Tobleroneaffär, men den finns inte med i min studie eftersom den var 1995. Däremot finns skandaler som Laila Freivalds när hon hade köpt sin lägenhet, Maria Borelius som hade an-litat barnvakt svart, med mera, berättar Tobias Bromander.

Kräver oftare kvinnors avgångResultatet av studierna visar att det finns skillnader mellan hur män som grupp behandlas av medierna jämfört med kvinnor som grupp, men också att det finns likheter.

– Män klarar sig inte alltid bättre än kvinnorna. Kön förklarar inte allting, men kön är en så viktig faktor att man bör beakta den i större utsträckning än

man har gjort tidigare, säger Tobias Bromander.

Medier skriver enligt studien mer om kvinnor än om män när det inträffat en skandal. Medier kräver också i större utsträckning att kvinnor avgår, vilket de också oftare gör.

– Kvinnor tillskrivs ofta högre mo-ral än män. Det kan vara bra, men i politiska skandaler är det tvärtom och väcker större uppmärksamhet. Kvinnors skandaler handlar ofta om något som skett i deras privata sfär, som till exem-pel att de inte har betalat TV-licensen eller anlitat svart arbetskraft. Mäns skandaler handlar mer om vad de har gjort i jobbet, som exempelvis använt regeringsplanet på ett tvivelaktigt sätt, begärt fel ersättning eller på annat sätt missbrukat skattebetalarnas pengar.

Tobias Bromander anser att medierna har svårt att se egna brister.

– Man har en bild av sig själv som opartisk, neutral och jämställd. ”Vi stäl-ler samma frågor till kvinnor som till män”, men det kan finnas andra skill-nader. Problem uppstår om skillnaderna blir allt för stora och om det systema-tiskt missgynnar ett kön. Därför är det viktigt att analysera datamaterial på gruppnivå och ett ganska stort material.

ett medialt demokratiproblemHan ser resultatet av sin studie som ett tecken på att det finns ett demokrati-problem i mediernas rapportering kring politiska skandaler. Bland annat för att medborgarna är beroende av den infor-mation som de får via medierna för att kunna fatta beslut inför nästa val.

– Medierna har makt över nyhets-värdet. Det är de som bestämmer hur mycket de ska skriva om en fråga och i många fall lämnar de ifrån sig ansvaret. ”Vi skriver om det folk vill läsa och så länge de vill läsa om det”. Men vi som medborgare känner inte till det de inte skriver om. Det gör att medierna för-medlar en felaktig verklighetsbild.

– På lång sikt kan det bli svårare att hitta människor som vill arbeta poli-tiskt. Det mediala priset är för högt. Gamla lik i garderoben har inget bäst-före-datum, säger Tobias Bromander. av: inga-BoDil ekselius/linnéuniversitetet

Medier är hårdare mot kvinnor i politiken

Hur mycket som skrivs i media om en politisk skandal påverkas av vilket kön politikern tillhör, visar ny studie.

Foto

: C

olo

ur

Bo

x

När det är som värst för mig så är det ändå bara en bråkdel av de hot som kvinnliga skribenter som skriver om samma saker som jag får.

Kawa zolFagaray, om floden av påhopp och hot efter utgivningen av sin bok Vita, kränkta män, sveriges radio p3, 20 november 2012.

CiTATET

31

N o t E r a t

GENUS № 3 ⁄ 12

Foto

: C

olo

ur

Bo

x Bok om maktkritiskt lärande först ut i ny skriftserie

Genusvetenskapens pedagogik och didaktik handlar om vad som händer i det genus-vetenskapli-ga klassrum-met, hur lär-processerna och utman-ingarna ser ut och om pedagogiska s t ä l l n i n g -staganden. Ett flertal lärare i ge-nusvetenskap be skriver hur de på olika sätt arbetar för att skapa goda villkor för lärande för alla. Skriften är den första i en serie i fem delar om genusvetenskap, utgiven av Nationella sekretariatet för genusforsk ning i samarbete med genusforskare. Beställ eller ladda ned skriften gratis på www.genus.se

Pojkar i Sverige snällast i internationell jämförelseSvenska pojkar slåss minst av alla pojkar enligt en internationell forsk-ningsstudie. Studien gällde även utfrys-ning, skitsnack och hån och de svenska pojkarna är även minst taskiga av alla barn i studien, flickorna inräknat.

I Colombia, Filippinerna, Italien, Jordanien, Kenya, Kina, Sverige, Thailand och USA ställdes frågor till minst 100 barn 7-10 år. Majoriteten, 76 procent, rapporterade varken fysisk eller icke-fysisk aggression. Pojkarna var mer våldsamma än flickorna i alla länder, i linje med resultat från tidigare studier. Emma Sorbring, Högskolan väst i Trollhättan, har lett den svenska delen av undersökningen.

– I Sverige har vi länge bedrivit ett jämställdhetsarbete som man kan tänka sig speglas i de här resultaten, säger hon.

I alla nio länderna fanns ett sam-band mellan fysisk och icke-fysisk ag-gression, så om det ena var lågt var också det andra lågt.

NIKK har landat i Göteborgnordisk information om jämställd-hetspolitik och forskning ska framö-ver samordnas från nationella sekre-tariatet för genusforskning. det har nordiska ministerrådet beslutat.

Nordiskt institut för kunskap om kön, NIKK, lades ner 2011 som självstän-digt institut. Under våren 2012 gick Nordiska ministerrådet ut med ett an-budsförfarande om värdskap för nya NIKK, som nu heter Nordisk informa-tion för kunskap om kön. Ministerrådet beslutade att lägga NIKK på Nationella sekretariatet för genusforskning i Göteborg.

Maria Grönroos, som lämnar sin tjänst som föreståndare för Kilden – in-

formasjonssenter for kjønnsforskning i Norge, börjar som ledare för NIKK 1 mars 2013.

– Det är bråttom att komma igång igen. Vi skall rekonstruera det viktigaste från det senaste året, men också se till att vi får med oss allt av det äldre som kan leva vidare på nya NIKK, säger hon.

NIKK befinner sig i gränslandet mel-lan jämställdhetspolitik och forskning. Att öka tillgången och användningen av köns-/genusmedveten kunskap i hela Norden är enligt Maria Grönroos NIKK:s viktigaste uppgift.

Uppstarten av NIKK sköts också av Josefine Alvunger och Bosse Parbring, anställda vid Nationella sekretariatet för genusforskning.

nya nikk, nordisk information för kunskap om kön har placerats på nationella sekretariatet för genusforsk-ning i göteborg, på uppdrag av nordiska ministerrådet, med start 1 oktober 2012.

under 2013 är arbetsliv och arbetsmarknad i fokus för verksamheten på nationella sekretariatet för genusforskning, Jämställ.nu och nikk. på genus.se kan du läsa artiklar på tema arbete, få tips om ny forskning och olika jämställdhetsinsatser på området.

vill du få nyheter från oss? gå in på genus.se och anmäl dig till vårt nyhetsbrev!

mer arbete under 2013

32

t i l l b a k a b l i c k

på ett möte i Frankrike 1922 grundades international institute for industrial relations, iri, med syfte att studera och förbättra mänskliga rättigheter och

villkor inom industrin. iri växte från ett nästan exklusivt kvinnligt medlemskap på 20 personer till ett institut med över 300 medlemmar från flera länder och med olika ideologiska bakgrunder. ekonomer, sociologer, socialre-formister, fackföreningsrepresentanter, personalarbetare och fabriksägare i industrier med många kvinnliga arbe-tare anslöt sig.

iri höll konferenser och sommarkurser och fick bety-delse för tidens organisationsteorier. institutet förutsatte att vetenskap och fakta skulle göra allmänheten villig att stödja långtgående reformer. Bilden är tagen på ett möte i tyskland 1929, där ”mänskliga relationer i en rationellt organiserad industri” diskuterades. Mary abby van kleeck, tongivande medlem från usa och institutets första ord-

förande, prövade efter mötet att ta fram en definition av rationalisering som på ett vetenskapligt sätt visade att arbetares välbefinnande var nödvändigt för ett företags hälsa. effektivitet, menade hon, kunde bara åstadkommas om alla gruppers behov var tillgodosedda.

en viktig grupp som anslöt sig var kvinnliga yrkesin-spektörer, statligt utsedda att se över fabriksarbeterskors villkor, från nordiska länder, österrike, storbritannien och usa. kerstin Hesselgren, sveriges första kvinnliga yrkes-inspektör, var en av dem och hon var även ordförande i iri en period.

världskongressen i amsterdam 1931 var en höjdpunkt i institutets historia, med över 200 deltagare från 26 olika länder, som diskuterade social och ekonomisk planering. efter det klarade inte iri att hålla samma takt och storlek och i brist på finansiellt stöd stängdes iri ned i samband med andra världskrigets utbrott och avvecklades 1946.

Möte för iri i elmau, tyskland 1929 • Foto: kvinnsam, göteborgs universitetsbibliotek • Fakta: Journal of management history 2000.

international institute for industrial relations • text: inga-Bodil ekselius

33

b ö c k E r

tiina rosenbergilska, hopp och solidaritet med fem-inistisk konst in i framtiden (atlas)

2000-talets första årtionde var decenniet då den feministiska scenkonsten exploderade i sverige. en ny generation genusmedvetna konstnärer har granskat, kritiserat och velat ersätta sexistiska, rasistiska, hbt-fobiska och klassbaserade normer, och ställt frågan: hur har den vantrivsel som sprider sig i de kapi-talistiska samhällena kunnat bli godtagbar?tiina rosenberg har skrivit den första över-siktshistoriken över den samtida svenska feministiska scenkonsten, en rörelse som är unik i internationell jämförelse.

eva blomberg ocH Kirsti nisKanen (red)arbete och jämställdhet: Förändringar under femtio år (sns)

i internationella jämförelser framstår sverige som ett av världens mest jämställda länder. Men hur har vi kommit hit? och vad återstår att göra? antologin tar avstamp i 1960-talets jämställdhetsdiskussion då boken kvinnors liv och arbete (sns 1962) bidrog till att starta debatten om könsroller. arbete och jäm-ställdhet belyser vad som hänt i arbetslivet och i jämställdhetsdiskussionen under femtio år. elva forskare från sex discipliner proble-matiserar och ger överblick över förändringar på arbetsmarknaden, i social- och föräldra-försäkringar och i uttag av pappamånader.

bibi Jonsson bruna pennor: nazistiska motiv i svenska kvinnors litteratur (carlssons)

trots att kvinnor relativt sett var fåtaliga i den nazistiska rörelsen, anslöt många kvin-nor sig eller knöt an till den på 30-talet, såväl i tyskland som i sverige. Bibi Jonsson berättar om dem och deras betydelse för nazismens etablering och fortsatta existens i sverige. Hon undersöker litteratur av de kvinnliga na-zister som var författare och som gjorde till sin uppgift att förmedla nazistisk ideologi till

sina läsare och presumtiva anhängare. Bruna pennor ger en ny bild av den politiska rörelse som förbundits med män och manlighet och visar att även kvinnor tillhörde nazismen.

Hillevi ganetz naturlikt: människor, djur och väx-ter i svt:s naturmagasin (gidlund)

naturmagasin har funnits i svensk teve sedan början av 1960-talet. vid ett första påseende skildrar de svensk natur, men i själva verket iscensätter de högst mänskli-ga föreställningar om vad natur är. Boken undersöker bland annat hur djur får ge-nus, vilka sexualiteter som inte skildras i naturmagasinen och varför älgar aldrig tas på allvar. Men huvudberättelsen hand-lar om hur sammanflätad natursyn och maskulinitet är och vilka konsekvenser det har för hur vi sett på och behandlat naturen under 50 år.

ann-soFie däldeHög (red) genusmedvetet ledarskap (liber)

varför är det mest män som hamnar i top-pen och tar ledningen i företag och verk-samheter? trots stadigt ökande utbud av kvinnor med konkurrenskraftig kompe-tens, så återkommer dessa mönster. Hur påverkar det ett företags innovationskraft

och tillväxtambitioner på sikt? Boken visar hur genusmedvetet ledarskap kan utveckla organisationer till attraktiva och konkur-renskraftiga arbetsplatser. Flera företag har deltagit i ett projekt inom verket för innovationsforsknings satsning på genus-forskning i Fiber optic valley. Förutom re-daktören är eva amundsdotter, susanne andersson, Christina Franzén och Marita svensson författare.

tHerese nordlund edvisson en osynlig företagshistoria: direktörshustrun i svenskt närings-liv (sekel)

Direktörsfruar i svenskt näringsliv under 1900-talets första hälft levde i skuggan av företaget, men var samtidigt en viktig del av verksamheten på ett informellt plan. Författaren studerar kvinnors osynliggöran-de över tid i stora organisationer och den manliga normens dominans i näringslivet genom titta på kvinnors informella ledar-skap och förmåga att utöva inflytande i hem och företag. Bland andra behandlas famil-jerna Wallenberg, Broström och rydbeck. till stor del används tidigare outnyttjat material, som arkiverade handlingar, kor-respondens, anteckningar och dagböcker.

catHarina calleman ocH anna gavanas Hushållstjänster, migration och globalisering (makadam)

Författarna presenterar sin pågående forsk-ning om hushållstjänster, med tonvikt på svensk arbetsmarknad efter rut-avdraget, skattereduktionen för hushållstjänster. De diskuterar även en växande efterfrågan på hushållstjänster i resten av världen med fokus på migration och internationell ar-betsfördelning. Boken återger perspektiv och erfarenheter bland både arbetsgivare, hushållstjänstearbetare och andra inblanda-de aktörer. Författare utöver redaktörerna är Catrin lundström, gladis aguirre vidal, oksana shmulyar gréen, elin peterson, elin kvist samt emma strollo.

GENUS № 3 ⁄ 12

34

k o N f E r E N S

Jämställdhetsarbetet måste förankras på högsta nivå för att arbetet ska få genomslag i verksamheten och för ett långsiktigt arbete måste ledningen äga frågan. Det menade deltagarna i ett panelsamtal om skolledares betydelse för jämställdhetsarbetet i förskola och skola, som Nationella sekretariatet för genusforsknings skol-satsning Genusskolan.se arrangerade på Skolforum i Stockholm.

– Jämställdhetsfrågan är vanligtvis inte prioriterad. Därför blir det extra viktigt med tydligt ägarskap; hela vägen från departementet vidare till Sveriges kommu-ner och landsting, till den politiska ledningen i kommu-nen, för att till sist förankra detta hos skolledningen, sa Lennart Svensson, forskningsledare på Apel FoU.

Rensning bland rektorns arbetsuppgifter behövs också för att denna ska kunna arbeta kontinuerligt med jäm-ställdhet, menade Ann-Charlotte Eriksson, vice ordfö-rande för Lärarförbundet.

– Att vara rektor är det roligaste och tuffaste uppdrag en chef kan ha. En rektor ska vara administrativ chef, personalchef, utvecklingschef, IT-chef, men ett av de vik-tigaste uppdragen är att vara pedagogisk ledare och detta är en av nycklarna till framgång, sa hon.

– Det är viktigt att stärka skolledarnas roll genom Skolverket. Men kommunerna har även ett ansvar att uppmuntra sina rektorer och lärare att fortbilda sig, sa jämställdhetsminister Nyamko Sabuni, och poängterade även lärarnas roll som bärare av skolans jämställdhets-arbete.

– Vi tror att vi behandlar alla lika. Men så är det inte. Det är genom att tänka och bli medveten om hur man arbetar i klassrummen som lärarna kan åstadkomma förändring.

Läs hela texten på genus.se.

två viktiga ingredienser för att lyckas med jämställd-hetsarbetet i skolan är att förankra jämställdhetsfrå-gan på ledningsnivå och förstärka rektorns roll. det framfördes på skolforum, i ett panelsamtal där bland andra jämställdhetsministern medverkade.

Rektorn nyckel till jämställd skolate x t: rox ana ort iz

Foto: paWel Fl ato

Det är viktigt att både skolverket och kommunerna stärker skolledare och lärare i jämställdhetsarbetet. Det sa jämställdhetsminister nyamko sabuni i ett panelsamtal på skolforum, anordnat av genusskolan.se.

35

l E d a r E

när aFtonbladets Kultursida bestämde sig för att granska de högerextrema webbsidorna på inter-net utlöste det en enorm hatvåg. I centrum för hatet och hoten stod tidningens kulturchef Åsa Linderborg. Situation blev så skarp att hon inte längre kunde bo kvar hemma. Linderborg är inte ensam om att hotas för vad hon skriver och säger. På nätforumet Flashback lisats Sveriges hundra farligaste kvinnor. De flesta av dessa är skribenter, men där finns också politiker av olika färg, konstnärer och forskare.

i göteborgs-posten intervJuar författaren Mattias Hagberg en av dem som kan beskrivas som näthatare. En man i 40-årsåldern som ägnar sig åt att skriva agg-ressiva kommentarer på nätet och som dessutom, enligt artikeln, har skickat hotfulla mail till politiker. Det är för sent för åsikter, säger mannen, människor vill se förändring. Enligt Hagberg är det typiskt för dessa män, för det är främst män i 20-40-årsåldern som han kommit i kontakt med när han undersökt näthatet. Det är män som inte tycker att de blir lyssnade på och som upplever att samhällsutvecklingen går åt fel håll. De provoceras av människor med makt, vare sig det är journalister, politiker eller myndighetspersoner.

mest provoceras de av kvinnor i maktpositioner och kvinnor som skriver om könsfrågor. I den nordiska genustidskriften Nora undersökte Stephen J. Walton, norsk professor vid Högskolan i Volda, Anders Behring Breiviks manifest. Enligt J. Walton utgör feminismen för Breivik en lika viktig del vad han uppfattar som hot mot det norska, som islam gör. Att koppla ihop det svenska näthatet med den norska terroristens idéer brukar föranleda kritik och helt visst delar inte alla av de som hatar på nätet Breiviks världsbild. I ljuset av vad

som hände efter Aftonbladets granskning är det ändå slående – samma grupper som brukar peka ut muslimer som våldtäktsbenägna och ett hot mot Sveriges kvinnor skickar nattliga hot via sms och mail till Linderborg. Hon hotas med sexualiserat våld av just dem som säger sig vilja skydda de svenska kvinnorna från detta.

breder Hatet ut sig? Jag vet inte. För hundra år se-dan förföljdes och hotades kvinnor som kämpade för rösträtt. Hatet synliggörs på internet samtidigt som de som vill trakassera kan gömma sig i anonymiteten. Datainspektionen vill göra det lättare att straffa den som gör sig skyldig till grova kränkningar på nätet och det kan säkert behövas, men det är inte nätet i sig som är problemet. Problemet är hatet i sig och de följder som hoten får. Problemet uppstår när journalister och forskare börjar tänka sig för innan de uttalar sig.

när sJälvcensuren slår till för att man inte orkar eller vågar bli uthängd en gång till, då hotas yttrandefri-heten och forskningens frihet. Problemet är naturligtvis också det mannen i Hagbergs GP-artikel uttryckte. En till synes växande grupp yngre män känner vanmakt inför samhällsutvecklingen och väljer att rikta sin vrede mot kvinnor och feminister. Ofta går denna ilska hand i hand med främlingsfientlighet i olika former. Och det är inte bara ett svenskt fenomen. Tvärtom kan man se motsvarande rörelser i många länder inte minst i Europa. Att blunda och tro att det går över hjälper inte. Historien lär oss det motsatta med överväldigande tydlighet.

hATET SOM TySTAR

kerst in alneBr at t

FörestånDare

GENUS № 3 ⁄ 12

36

.på vår webbsida finns samtliga artiklar ur genus, ytterligare material samt information om aktuella arrangemang. Besök oss på www.genus.se

posttidning B avs: genus,

nätverkstan ekonomitjänst,

Box 31120, 400 32 göteborg

E N k ä t f r å G a N

cHristina scHoltenFil. dr i kulturgeografi och ekonomisk geografi, malmö högskola

»Problemet handlar om rådande föreställningar om kvinnor och män. Trots att kvinnor utbildar sig och presterar bättre i skolan är jobb på kvinnodominerade arbetsplatser sämre betalda än mansdominerade. Det visar sig också när kvinnor söker sig till yrken som tidigare varit dominerade av män – lönenivån sjunker. För att rätta till problemen är det dags att sluta upp med kvotering av vissa män till vissa exklusiva tjänster. Välj av-identifierade rekryteringsprocesser och välj kompetens. Då blir förmodligen mångfalden bredare, normen mindre trång och lönen mer jämlik.

line HoltHdoktorand i arbetsvetenskap, Karlstads universitet

»Enkönade arbetsplatser är prob-lematiska då de riskerar att skapa och reproducera yrkesidentiteter, arbetsplatskulturer och arbetsmiljöer som är präglade av könsstereotypa synsätt. Det gäller för både manliga och kvinnliga arbetsplatser. Ofta sker detta på symbolisk nivå där man ex-empelvis sammanblandar kompetens och kön, som sedan ”naturaliseras”. De kollektiva manliga eller kvinnliga identiteter som uppstår vidmakthålls och organisationsförändringar kan bli svårare att genomföra. Detta kan även skapa tröghet vid lärande, kompetens-utveckling och jämställdhet.

matHias ericsonFil. dr i sociologi, Karlstads universitet

»Ja, eller flera problem! Enkönade ar-betsplatser är ett symptom på exklud-eringsprocesser och diskriminering. Samtidigt skapar och legitimerar de ojämlikhet. Mansdominerade och kvinnodominerade yrken används ofta som bevis för att män och kvin-nor är eller väljer att vara olika. På enkönade arbetsplatser utvecklas också lätt underförstådda antaganden om samhörighet och förtrolighet. Det kan då bli svårt att lyfta frågor om ifall könsdiskriminering döljs bakom tal om kompetens, saklighet och yrkespraktik.

är enKönade arbetsplatser ett problem?

svensk arbetsmarknad är ojämställd på flera sätt. kvinnors löner är generellt lägre än mäns och kvinnor når mer sällan än män toppositioner. kvinnor och män finns också delvis inom olika yrkesområden, som vårdsektorn eller byggbranschen. är det ett problem att kvinnor och män väljer olika yrken och att vissa arbetsplatser består av bara kvinnor eller bara män?