Embed Size (px)
Citation preview
1
UPPSALA UNIVERSITET
David Frisk
Anders Nilsson
Handledare: Einar Iveroth
Företagsekonomi C
Företagsekonomiska institutionen
Kandidatuppsats
UPPSALA UNIVERSITET
2010-06-07
Global uppvärmning - ett hot eller en möjlighet?
Tack till
Först och främst vill vi tacka Andreas Rundblom (Branäsgruppen), Joachim Johansson (Idre Fjäll),
Maria Westberg (Näsfjället), Mats Årjes (SkiStar), Stefan Ranunger (Ski Sunne) och Tore Rönnvall
(Ljungdalen). Utan er medverkan hade studien överhuvudtaget inte varit möjlig att utföra. Vi vill även
rikta ett stort tack till vår handledare Einar Iveroth för hjälpande kommentarer och den tid han lagt
ner på att vägleda oss i uppsatsskrivandet. Till sist vill vi även tacka alla opponenter som bidragit med
givande diskussioner och tips.
Sammanfattning
Det har på senare debatterats hur den globala uppvärmningen skulle leda till stora
klimatförändringar. Branscher vars verksamhet kräver ett visst klimat skulle vara särskilt utsatta för
dessa klimatförändringar. Exempel på en sådan bransch är den svenska skidbranschen som kräver ett
kallt klimat och snö för att kunna bedriva sin verksamhet. För att klara av den förändring som den
globala uppvärmningen för med sig måste företagen i skidbranschen utveckla anpassningsstrategier
för att inte påverkas negativt av förändringen. Syftet med denna studie är att förklara om och hur
organisationerna i den svenska skidbranschens anpassat sig till den förändring som skett eller
kommer att ske i framtiden på grund av den globala uppvärmningen.
Problemet med klimatförändringen har applicerats på svenska skidanläggningar. För att finna svar på
syftet har sex personer i ledande ställning på svenska skidanläggningar intervjuats. Intervjuerna har
sedan analyserats med utifrån en analysmodell som bygger på tidigare forskning inom ämnet samt
strategic choice modellen. Analysmodellen bygger på att organisationen måste ha en mental och
likviditetsmässig förberedelse för att överhuvudtaget klara av att presentera en anpassningsstrategi.
Skidbranschen kan som helhet ses ha uppfattat hotet om vilka problem som en temperaturökning
skulle medföra för deras verksamhet. Vilket tyder på att det finns en mental förberedelse hos
anläggningarna, då det förstått det bakomliggande problemet. Dock har den svenska skidbranschen
en något annorlunda utgångspunkt för verksamheten än vad exempelvis de alpina skidorterna har.
Denna utgångspunkt har medfört att branschens anpassningar framförallt syftar till att kunna
fortsätta bedriva den verksamhet som de bedriver idag. Anpassningen har därför skett i form av ny
teknik och genom att försöka få gästerna att förhandsboka sin semester för att på så sätt få en högre
beläggningsgrad. Dessa anpassningar har inneburit att anläggningarna blivit mindre beroende av
klimatet.
1
Inledning
Den globala uppvärmningen leder till strategiförändringar?
Enligt FN:s generalsekreterare Ban-Ki Moon står världen på randen till en ”katastrof” beroende av
den globala uppvärmningen (E24 - Världen på randen till ”katastrof”, 2007). Något som får stöd av en
stor del av världens klimatforskare vilka anser att jordens klimat håller på att förändras och det i en
negativ riktning (The Economist – A heated debate, 2009). Även i FN:s klimatpanel (IPCC) senaste
rapport går det att läsa om flera tecken som visar på att klimatförändringen faktiskt pågår. Det talas
bland annat om töande permafrost och minskad snömängd i fjällen (E24 - Världen på randen till
”katastrof”, 2007). Det finns dock en minoritet av klimatforskare som menar att temperaturökningen
som har setts på senare år beror på naturliga variationer av solen strålning (The Economist – A
heated debate, 2009).
Oavsett om den globala uppvärmningen redan ägt rum eller kommer att inträffa i framtiden har
effekterna av denna debatterats i Sverige och då främst rörande hur den svenska vintern kommer att
påverkas av en eventuell temperaturförändring (SMHI – Trots kall vinter – klimatet blir varmare,
2010). Enligt tidigare forskning utförd i USA kommer den globala uppvärmningen att påverka
turismen i allmänhet och skidturismen i synnerhet. Hur den globala uppvärmningen tros påverka
skidturismen skiljer sig åt mellan olika geografiska regioner, men stora temperaturvariationer och
minskade snömängder är exempel på förändringar (Gössling & Hall, 2006, s.263-264). Minskade
snömängder skulle leda till färre antal skidgäster. Om antalet skidgäster blir färre skulle det led till
minskade intäkter för aktörerna inom skidbranschen då försäljningen av liftkort avtar (Shih, Nicholls
& Holecek, 2008).
Det intressanta med denna debatt är att söka finna svar på om och i så fall hur den globala
uppvärmningen påverkar företag i den svenska skidbranschens strategier. Med strategi avses den
möjlighet företag har att utföra aktiviteter över tid för att uppnå ett önskat resultat (Bratton, 2007,
s.408) vidare menar Lindvall (2001) att företag genom sina strategier agerar i sin omgivning.
Förändringar av strategin kan bero på flera orsaker men exempelvis skulle en förändring i
organisationens omvärld, exempelvis en klimatförändring, kunna påverka företagen att förändras i
en viss riktning (Bratton, 2007, s.410). Enligt Bratton (2007) skulle förändringen av företagets strategi
i sin tur kunna påverka företagets struktur. Något som gör studien praktiskt relevant för flertalet
företag och därför kan appliceras på dessa företag är det faktum att företagets strategi och struktur
enligt Bratton (2007, s.411) och Lindvall (2001, s.29) påverkas av omgivningen.
2
En av de största aktörerna i den svenska skidbranschen är SkiStar, med en marknadsandel på cirka 50
% i Sverige (SLAO, 2010). Skistars VD Mats Årjes menar att SkiStar måste utöka sin verksamhet i
framtiden, beroende av att den alpina verksamheten inte kommer att vara tillräcklig. Vidare menar
Årjes att aktiviteterna runtomkring blir allt viktigare om snön uteblir (E24 – ”Förväxla inte väder med
klimat”, 2007).
Forskningsfråga
Påverkar den globala uppvärmningen företags strategier i den svenska skidbranschen och hur
anpassar sig företagen i så fall efter den förändringen?
Syfte
Denna uppsats syfte är att redogöra för den globala uppvärmningens påverkan på företags strategier
i den svenska skidbranschen. Studien har som utgångspunkt att den globala uppvärmningen antingen
redan har ägt rum eller kommer att äga rum i framtiden. Fokus ligger på att undersöka om och i så
fall hur den globala uppvärmningen leder till strategiförändringar. Uppsatsens teoretiska
utgångspunkt är strategic choice modellen vilken bygger på att en förändring i organisationens
omvärld leder till att organisationen måste anpassa sig för att inte drabbas negativt av förändringen.
Avgränsningar
Uppsatsen avgränsas till att enbart följa upp de eventuella förändringar i strategi som skett på
svenska skidanläggningar till följd av den eventuella klimatförändringen. Valet att enbart studera
svenska skidanläggningar är praktiskt då möjligheten att få tillgång till dessa anläggningar bedömdes
vara stor. Vilket kopplas till det faktum att studien bör vara intressant för organisationerna för att
försöka finna svar på den globala uppvärmningens påverkan. Den andra faktorn som spelade in var
att sannolikheten att finna empirisk data som kunde förkasta eller bekräfta klimatförändringens
påverkan på de valda organisationernas strategi bedömdes vara hög.
Förändringar av strategin som beror på andra faktorer, exempelvis finanskrisen, kommer således inte
att behandlas. Uppsatsen avser inte heller att undersöka organisationernas miljöarbete för att
motarbeta den globala uppvärmningen. Här finns det en problematik att lyckas filtrera bort de
förändringar som beror på dessa övriga faktorerna. Studien kommer därför att anpassas för att
minimera risken för feldata, något som kommer att presenteras vidare i metodavsnittet.
3
Val av metod
Som metod har valts en semistrukturerad intervjustudie för att med en kvalitativ ansats analysera
och beskriva den svenska skidbranschens anpassningar till klimatförändringen. Anläggningarna som
studerades valdes ut efter några olika kriterier för att passa studiens forskningsfråga.
Urval till empiridelen
Enligt Svenska Liftanläggningars Organisation (SLAO, 2010) finns det 235 SLAO-anslutna
skidanläggningar i Sverige. Urvalet för studien kopplas till dessa svenska skidanläggningar och då i
synnerhet de som ligger utanför den svenska högfjällsvärlden. Med högfjäll avses de fjäll som har en
höjd på minst 1200 m ö.h. och som är täckta av smältande snödrivor under sommarmånaderna (NE –
Högfjäll, 2010). Anledningen att endast studera de anläggningar som ligger utanför den svenska
högfjällszonen var att dessa anläggningar bör ses som extra känsliga för temperaturökningar. Något
som får stöd i tidigare forskning som utförts på andra platser i världen. Där de lägst belägna fjällen
anses vara mest utsatta för en temperaturhöjning (Scott, McBoyle, Minouge & Mills, 2006).
Av de fjäll som passade in på de ovan nämnda kriterierna kontaktades 11 anläggningar via email för
att undersöka intresset för att delta i studien. Skidorterna i urvalet är följande; Branäs, Kungsberget,
Ljungdalen, Lofsdalen, Idre, Gesunda, Ski Sunne, Romme Alpin, Näsfjället, Hovfjället samt Ski Stars
anläggningar i Åre, Vemdalen, Sälen och Hammarbybacken. Av dessa anläggningar återkom sju med
ett positivt, svar dessa var: Branäs, Idre, Kungsberget, Ljungdalen, Näsfjället, Ski Sunne och Skistars
anläggningar.
Intervjuerna skedde på ledningsnivå, för att få ett mer övergripande perspektiv och möjligheten att
få motivering till valda strategier. Intervjuernas längd varierade marginellt från 28 till 32 minuter. De
personer som intervjuats presenteras kortfattat nedan.
Andreas Rundblom anställd som controller hos Branäs Fritidscenter AB. Branäs Fritidscenter AB
sköter driften av två anläggningar, dels den i Branäs och dels dotterbolaget Kungsberget.
Intervjuades genom en telefonintervju 23 april 2010.
Joacim Johansson VD för Idre Fjäll. Idre Fjäll sköter i dagsläget anläggningar på två fjäll, Idre och
Fjätervålen. Intervjuades genom en telefonintervju 19 maj 2010.
Maria Westberg verksamhetsansvarig för Näsfjället i Sälen AB. Intervjuades genom en
telefonintervju 26 april 2010.
Mats Årjes VD för SkiStar AB som driver anläggningar i Åre, Vemdalen och Sälen. Intervjuades på
Skistars kontor i Stockholm den 5 maj 2010.
4
Stefan Ranunger ägare och VD hos Ski Sunne AB, sedan 2005. Intervjuades genom en telefonintervju
22 april 2010.
Tore Rönnevall ägare och VD för Ljungdalsberget Turist AB som driver skidanläggningen i Ljungdalen.
Intervjuades genom en telefonintervju 22 april 2010.
En nackdel med att intervjua folk på ledningsnivå kan vara att de vill ge en överdrivet positiv bild av
verksamheten. Dock kräver studiens utformning att personer på ledningsnivå intervjuades då det är
de som utformar organisationens strategier.
Kvalitativ ansats
För att finna svar på studiens frågeställning är det viktigt att få en bild av hur verksamheten i de valda
organisationerna ser ut och om den har förändrats och i så fall hur. Fokus i studien ligger på att
beskriva just hur ledningen uppfattar och tolkar sin sociala verklighet och hur de eventuellt valt att
lösa problemet, vilket talar för en kvalitativ metod (Bryman, 2006, s.35). Dessutom har kvalitativa
studier en tendens till att tolka processer på ett mindre statiskt vis än vad kvantitativa studier gör
(Bryman & Bell, 2007, s.426).
Slutligen finns det en risk och möjlighet med kvalitativa undersökningsmetoder i att komma de
studerade företeelserna och de intervjuade personerna för nära. Risken är att undersökningen
tenderar att minska i objektivitet och bli mer subjektiv. Samtidigt som möjligheten kan vara att
undersökaren tillgodogör sig djupare och mer beskrivande data vilket medför att förståelsen för den
studerade forskningsfrågan ökar (Bryman & Bell, 2007, s.426).
Då medvetenheten om denna risk har funnits och det under studiens gång arbetats för att försöka
minska subjektiviteten. Den av författarna som inte utförde intervjun granskade kritiskt
intervjusvaren för att klargöra vad som kommit fram och minska subjektiviteten.
Semistrukturerade intervjuer för ett bredare perspektiv
En semistrukturerad intervjuomgång genomfördes med respondenterna som presenterats tidigare.
Valet av en semistrukturerad intervjumetod motiveras med att en mer öppen attityd gentemot
respondenterna leder till att det är respondenterna och deras svar som driver intervjun vidare.
(Lantz, 1993, s.20 - 24). Istället för att den undersökande personen redan i förväg förberett frågor
behandlades några förutbestämda områden (se bilaga 1). Det är viktigt att respondenterna själva
presenterar hur de har upplevt den globala uppvärmningen och har agerat utifrån denna. För att inte
påverka respondenternas svar på frågorna som berör detta så passar ett semistrukturerat upplägg
studien bättre då det som sagt är respondenten som driver intervjun. Något som motiverar valet av
5
semistrukturerade intervjuer ytterligare är det faktum att de kan presentera ett visst fenomen
(Saunders, Lewis & Thornhill, 2007, s. 313). Då studien avser presentera anpassningsstrategier
beroende av den globala uppvärmningen anses detta vara ett specifikt fenomen.
Telefonintervjuer eller besöksintervjuer?
Intervjuerna utfördes per telefon med ett undantag, intervjun med SkiStars VD Mats Årjes som
skedde på SkiStars kontor i Stockholm. Anledningarna till att intervjuerna utfördes via telefon är
flera, men framförallt var det en kostnadsfråga. Anläggningarna har en väldigt stor geografisk
spridning och därför skulle det bli alldeles för kostsamt att resa runt till de olika anläggningarna för
att utföra intervjuer. En annan faktor som spelade in var tidsaspekten, att resa runt till
anläggningarna skulle dessutom vara väldigt tidskrävande och hade därför inte varit genomförbart
inom ramen för denna studie. I enlighet med Saunders, Lewis & Thornhill (2009, s. 349) ansågs det
lättare att få access till respondenterna vid användandet av telefonintervjuer.
Nackdelen med telefonintervjuer är att det inte går att se hur respondenten agerar när denna svarar
och därför går det inte att väga in kroppsspråk och andra icke-verbala faktorer (Saunders et al., 2009,
s.349). Möjligheten att besöksintervjua SkiStars VD Mats Årjes sågs därför som positivt framförallt då
SkiStar är den överlägset största aktören inom den svenska skidbranschen. Det positiva med att
utföra en besöksintervju var att det i analysen av denna intervju går att väga in kroppsspråk och
andra icke-verbala faktorer.
För att minimera risken att missa något viktigt vid intervjuerna så spelades alla intervjuer in och
transkriberades ordagrant, för att få med all information och minimera risken för misstolkningar
(Kvale & Brinkmann, 2009, s. 186).
Validitet, replikerbarhet & reliabilitet
Tre viktiga kriterier vid forskning inom det företagsekonomiska fältet är validitet, replikerbarhet och
reliabilitet (Bryman, 2006, s.43; Bryman & Bell, 2007, s. 41). Dessa begrepp förklaras nedan för att ge
en ökad insikt i vilka styrkor och svagheter som finns med valda metod.
Vid användandet av kvalitativa semistrukturerade intervjuer minskar reliabiliteten jämfört med om
studien byggt på kvantitativ fakta. Svårigheten ligger i att replikera studien, vilket innebär att det blir
svårare för andra forskare att komma fram till samma svar (Saunders et al., 2007, s. 318). Detta beror
på att målet med studien är att ge en ögonblicksbild av situationen vid tidpunkten för insamlandet
(Saunders et al., 2007, s.319). Vidare menar författarna att styrkan med kvalitativa intervjuer är att
den klarar av att presentera komplexa situationer. Svagheten däremot bygger på det faktum att det
6
blir svårare att generalisera utfallet för hela populationen. Men för att kunna förklara de komplexa
situationerna så är det inte realistiskt att tro att metoden ska ha en hög grad av generaliserbarhet.
Rörande begreppet validitet så går det ut på att undersöka hur väl de slutsatser som genereras av en
undersökning hänger ihop eller inte (Bryman, 2006, s.43). Problematiken för denna studies validitet
ligger i att bevisa att de organisationsförändringar som har skett verkligen kan kopplas till den globala
uppvärmningen. Ett annat problem som har med validiteten att göra, beror på hur lätt det är att
generalisera studien till andra sociala miljöer och situationer.
Avslutningsvis är tillförlitligheten i en kvalitativ studie avgörande för hur bra denna uppfattas. Det är
därför av stor vikt att bilden av den sociala verklighet som presenteras i studien har hög trovärdighet
(Bryman, 2006, s.258).
Teoretiskt ramverk
Detta stycke kommer först att presentera tidigare studier inom ämnet global uppvärmning och vilken
effekt den anses kunna ha på skidorter. Utgångspunkten för dessa studier är något annorlunda då de
kan kopplas till områdena touristmanagement och miljöforskningssegmentet. Detta beror på att
dessa studier snarare studerar effekterna av den globala uppvärmningen. Till exempel hur mycket en
temperaturhöjning med 2 grader förändrar snömängden och kundtillströmningen. Denna studies
syfte är istället att belysa om och hur skidorterna väljer att anpassa sina strategier till den globala
uppvärmningen. För att kunna belysa detta kommer teorin om strategic choice att presenteras.
Avsnittet avslutas med en analysmodell där den tidigare forskningen rörande skidorter kommer
implementeras in i strategic choice modellen.
Teoretisk bakgrund
Det finns en rad tidigare studier som undersöker en möjlig global uppvärmnings effekter på skidorter
och deras verksamhet (jmf. Elsasser & Bürki, 2002; Koenig & Abegg, 1997; Wolfsegger, Gössling &
Scott, 2008; Scott, McBoyle & Mills, 2003; Scott et al. 2006; Scott & McBoyle, 2006; Scott, Dawson &
Jones, 2008; Shih et al. 2009; Hamilton, Rohall, Brown, Hayward & Keim, 2003; Tervo 2008) De
tidigare studierna beskriver effekterna i USA (Shih et al. 2009; Scott et al. 2006; Hamilton et al. 2003),
Kanada (Scott et al. 2003), Österrike & Schweiz (Wolfsegger et al. 2008; Koenig & Abegg 1997; Shih et
al. 2009) och Finland (Tervo, 2008).
Motsvarande forskning inom Sverige är begränsad, med endast en studie som passar någorlunda in.
Den studien har dock en annorlunda utgångspunkt, då den snarare ser till vilka effekter som
7
uppvärmningen skulle ha och inte vad branschen har vidtagit för anpassningar för att åtgärda dessa
effekter (Moen & Fredman, 2007). Det studierna har gemensamt är dock att de kommer fram till att
vinterturism och då framförallt skidturism skulle vara särskilt utsatta för en global uppvärmning (jmf.
Elsasser & Bürki, 2002; Koenig & Abegg, 1997; Wolfsegger et al. 2008; Scott et al. 2003; Scott et al.
2006; Scott & McBoyle, 2006; Scott et al. 2008; Shih et al. 2009; Hamilton et al. 2003; Tervo 2008).
Studien av Hamilton et al. (2003) visar att även om den globala uppvärmningen inte direkt drabbar
skidorten med snöbrist, så kan mindre snö i städerna minska gästernas skidåkande, eftersom tanken
på skidsemester inte väcks.
Anpassningar
Scott & McBoyle (2006) väljer att dela in de olika anpassningarna i två grupper. Teknologiska
anpassningar, där konstsnö och pistutveckling ingår, samt affärsmässiga anpassningar där
sammanslagningar och differentiering ingår.
Teknologiska anpassningar
Gällande de teknologiska anpassningarna anser respondenterna att konstsnötillverkning är den
absolut viktigaste. De visar även på att teknologin har varit tillgänglig ända sen början av 1950-talet
och att den teknologiska utvecklingen gått framåt sedan dess. De ifrågasätter till viss del huruvida
teknologin verkligen är en anpassning som är hållbar, då den kräver vissa yttre omständigheter
(minusgrader, stor tillgång till vatten samt att tillverkningen är energikrävande) för att fungera.
Förutom dessa yttre omständigheter visar de på att det krävs stora infrastrukturella investeringar för
att bygga ut ett konstsnösystem (Scott & McBoyle, 2006).
Hamilton et al. (2003) håller till viss del med om att konstsnötillverkning är en bra anpassning, men
anser även att de investeringar som krävs får som följd att priserna på liftkort skjuter i höjden. Något
som i sin tur riskerar att minska kundtillströmningen drastiskt. Detta skapar enligt Hamilton et al.
(2003) en ond cirkel med vikande gästunderlag och ökade priser som följd, såldes ingen ultimat
lösning ur skidorternas perspektiv .
Den andra teknologiska anpassningen, pistutveckling, syftar till att skidorterna bygger om sina backar
så att de antingen hamnar i skugga eller i mer gynnsamma väderstreck, allt för att temperaturen och
solstrålningen påverkan ska minimeras. En alternativ anpassning skulle vara att flytta själva
skidanläggningen högre upp på berget, för att få pisterna snösäkra (Scott et al. 2006). Anläggningarna
kan även välja att anpassa sig på ett annat plan, nämligen de affärsmässiga anpassningarna.
8
Affärsmässiga anpassningar
Till de affärsmässiga anpassningarna hör sammanslagningar och differentieringar. Exempel på
sammanslagningar är de som skett i USA, där anläggningar har gått ihop och blivit uppköpta för att
på så vis kunna dra nytta av stordriftsfördelar (Scott et al., 2006). Att sammanslagningar enbart skulle
kunna ses som positivt är dock något som ifrågasätts, då större koncerner kan tappa fokus och att
det kan innebära stora svårigheter att foga samman tidigare konkurrenter (Hellwig, Laux & Müller,
2002).
Den andra affärsmässiga anpassningen är den som innefattar mest, differentiering (Scott et al. 2006).
Scott et al. (2006) visar i sin studie på att det i USA har skett en differentiering av skidorterna, där de
nu erbjuder ett helhetskoncept med spa, bollsporter, restauranger och affärer. Även i alperna har en
liknande utveckling skett, där sidoprodukterna har fått mer utrymme (Koenig & Abegg 1997).
Hamilton et al. (2003) menar att skidanläggningar kan få ett bättre kassaflöde genom försäljning av
tomter samt uthyrning av boende. En annan differentierande möjlighet som nämns är införandet av
sommaraktiviteter, vilket innebär en förlängning av anläggningarnas säsong, eller snarare skapar
ytterligare en (Scott et al. 2006: 2006; Koeing & Abegg, 1997). Att anpassa sig genom differentiering
är något som Hoskisson & Hitt (1990) presenterar som en eventuellt negativ anpassning, då
ledningarna riskerar att tappa fokus och kärnverksamheten kan bli lidande.
Vad gäller skidorternas genomförda och möjliga anpassningar så har de behandlats i vissa av
studierna (Scott et al. 2003; 2006, 2008; Hamilton et al. 2003). Scott et al. (2008) anser att dessa
anpassningar måste behandlas då de i vissa fall helt kan avfärda övriga forskningars slutsatser om
skidorternas öde. Dessa anpassningar är något som de övriga studierna inte i lika stor grad har räknat
med.
Reaktiv eller proaktiv
Om anpassningarna sker innan förändringen har ägt rum eller då effekterna av den redan är synlig är
något det råder skilda meningar om. Enligt Scott et al. (2006) skulle anläggningarna handla reaktivt
på grund av att effekterna av klimatförändringen ännu inte är klarlagd. Sharma, Arragon-Correa &
Rueda-Manzanares (2007) visar i sin studie istället på att när ett företag ställs inför en stor möjlig
förändring bör de handla strategiskt proaktivt. Vilket innebär att strategier implementeras redan
innan förändringen har ägt rum.
9
Strategic choice
Organisationer ställs mer eller mindre dagligen inför olika sorters utmaningar och förändringar.
Förändringar som kan få stort inflytande på möjligheten att driva verksamheten vidare. För att
beskriva dessa förändringar och deras följder har forskare utvecklat contingency-teorin. Denna teori
bygger på att en förändring i contingency-variabeln (en omvärldsförändring) borde leda till olika
anpassningar inom organisationen för att denna ska passa det nya sammanhanget. Anpassningen
sker för att förändringen inte ska påverka resultatet i en negativ riktning (jmf. Chenhall 2003; Betts
2003; Donaldson 1987).
Vad en contingency-variabel kan vara råder det skilda meningar om inom forskningen, exempel på
förändringar är teknologiförändringar (Donaldson, 1987), produktdifferentiering (Gong & Tse, 2009),
ökad konkurrens (Chenhall, 2003) och minskade inköp från kunderna (Hamrick & Lei, 1985). På grund
av att så många olika variabler kan vara contingencyvariabler så har denna teori mött på stort
motstånd (Chenhal, 2003; Betts, 2003). Contingency-teorin har vidare ansetts vara allt för statisk och
situationsspecifik (Donaldson, 1987).
För att överbygga dess statiska egenskaper samt tanken om att en förändring omedelbart leder till
att organisationen ändar sin struktur utvecklade Child (1972) strategic choice. En teori som bygger på
contingency-teorin med skillnaden att det inte finns ett bästa sätt att organisera företaget på utan
ledningen måste istället göra ett val angående sin strategi (Donaldson, 1987). Ytterligare en möjlighet
till anpassning införs i och med strategic choice teorin. Istället för att anpassa organisationen efter
förändringen i contingency-variabeln, påverkar snarare organisationens ledning själva förändringen
(Donaldson, 1987: 2001, Montanari, 1979). Donaldson (2001) visar i sin studie att det finns litet
empiriskt stöd för att det verkligen skulle vara så att ledningen genomför anpassningar av
contingency-variabeln snarare än anpassar sig efter den.
10
Figur 1. Strategic choice modellen enligt Donaldson (1987).
Figuren ovan förklarar Donaldsons strategic choice modell. En förändring av contingency-variabeln
leder till ett glapp mellan organisationens struktur och dess omvärld. Detta glapp leder till oönskade
effekter, exempelvis försämrat resultat. För att motverka dessa effekter har organisationen två val,
antingen att anpassa sig efter den nya omvärlden eller om möjligt förändra contingency-variabeln.
Lyckas organisationen med någon av dessa val så upphör antingen glappet helt och håller eller så
motverkas effekterna av glappet.
För att tydliggöra hur ledningar kan gå tillväga har forskare inom strategic choice tagit fram en
process som bygger på fyra olika steg när det gäller att tackla ett problem eller en förändring som
uppstår. De fyra delarna är förståelse, design, jämförelse och slutligen val. Nedan presenteras vad
som ingår i de olika delarna och hur de bygger på varandra (Friend & Hickling, 1997).
Förståelse, ledningen måste ha en förståelse för vad problemet är och hur det hotar
verksamheten och dess framtid. Att enbart identifiera problemet är inte tillräckligt, utan det
krävs även en förståelse för vad den bakomliggande orsaken till problemet är. Har ledningen
en sådan förståelse så går de vidare till nästa steg i processen, design.
Design, ledningen måste förstå vad de kan göra för att minska effekterna av det
bakomliggande problemet. Det är viktigt att se såväl möjligheter som hot med den strategi
organisationen väljer. Dessutom måste de ta fram strategier som varken över eller
underkompenserar den uppkomna förändringen. Med några olika former av strategier att
välja på måste ledningen sedan göra en jämförelse.
11
Jämförelse, syftar till att ledningen skall jämföra de olika strategier som framkommit och
komma fram till vilken som är den mest ultimata att genomföra. Den mest ultimata idén
innebär att den skall vara en lösning på problemet, men även att den skall vara praktiskt
genomförbar för organisationen. När ledningen jämfört de olika strategierna återstår endast
ett steg i processen, val.
Val, ledningen väljer ut den strategi som passar bäst. Utifrån det valet sätts en plan upp över
vad som ska göras samt identifierar vilka hot som finns. När detta är gjort implementeras
planen/strategin och om allt gjorts rätt löser det problemet som uppkommit som följd av
förändringen av contingency-variabeln.
Källa: Friend & Hickling (1997)
För att ovanstående process ska kunna fungera krävs det att ledningen är förberedd, såväl mentalt
som likviditetsmässigt. Mentalt i form av att ledningen kan tänka sig en sådan förändring som
situationen kräver. Likviditetsmässigt förberedd innebär att organisationen har tillgång till de likvida
medel som anpassningen skulle kräva. Den mentala förberedelsen är särskilt viktig, då den begränsar
möjligheten till de olika anpassningarna. Ledningen måste vara mentalt förberedd på att genomföra
förändringar som ligger långt ifrån deras dagliga rutiner (Donaldson, 1987; McCaskey, 1974).
Detta problem är något som McCaskey (1974) särskilt belyser och som kan ses som en ytterligare
kritik mot modellen. För att modellen ska fungera fullt ut krävs det att ledningen väljer det bästa
möjliga alternativet, något som dålig mental öppenhet förhindrar.
Analysmodell
Ovanstående teoretiska ramverk mynnar ut i analysmodellen för denna uppsats. Analysmodellen
utgår från den presenterade strategic choice modellen (Donaldson, 1987), där Friend & Hicklings
(1987) process infogas för att belysa hur ledningarna har tagit sig an problemet. Till att börja med om
de överhuvudtaget uppfattat hotet som ett sådant och arbetat proaktivt, eller om de olika
anläggningarna ännu inte sett hotet och således kommer tvingas handla reaktivt. Som contingency-
variabel antas den av Hambrick & Lei (1985) studerade variabeln ”minskade inköp från kunderna”. I
de studier som har utförts tidigare i andra delar av världen har det framkommit att den globala
uppvärmningen skulle innebära att antalet gäster minskade. Vilket i sin tur skulle påverka
organisationerna försäljning negativt om det inte sker en anpassning till förändringen av
contingency-variabeln (Elsasser & Bürki, 2002; Koenig & Abegg, 1997; Wolfsegger et al. 2008; Scott et
12
al. 2003; Scott et al. 2006; Scott & McBoyle, 2006; Scott et al. 2008; Shih et al. 2009; Hamilton et al.
2003; Tervo, 2008).
Utifrån Donaldsons (1987) strategic choice modell och fyrstegsprocessen presenterad av Friend och
Hickling (1997) har nedanstående modell utvecklats. Här har de fyra stegen som Friend & Hickling
tagit fram implementerats i Donaldsons strategic (1987) choice modell för att belysa vad som krävs
av ledningen för att klara av en förändring av en contingency-variabel utan att det påverkar
resultatet negativt.
Förutsatt att en klimatförändring sker i form av ökade temperaturer (det bakomliggande problemet)
skulle detta leda till mindre snö vilket i sin tur skulle leda till färre sålda skidpass (förändring av
contingency-variabeln). Denna förändring skapar ett glapp mellan organisationens struktur och
omvärlden, då organisationen är strukturerad för att sälja ett större antal skidpass. För att
organisationen inte ska drabbas negativt av det glapp som uppstått skapas en anpassningsstrategi
baserad på processen förståelse, design, jämförelse och val. Utifrån förståelsen för problemet
designas ett antal alternativa strategier som sedan jämförs och därefter väljs det bästa alternativet.
Modellen bygger på strategic choice vilket innebär att det finns ytterligare ett alternativ att anpassa
sig för att inte drabbas negativt av det glapp som uppstått, vilket är att förändra contingency-
variabeln.
Efter att processen är slutförd och ledningen har tagit fram en anpassningsstrategi kommer den
valda strategin att analyseras. Analysen kommer att beröra varför ledningen valde just den strategin
13
och varför övriga strategier valdes bort. Som möjliga anpassningsstrategier antas de teknologiska
(snötillverkning och pistförbättring) samt de affärsmässiga (differentieringar och sammanslagningar).
Valet att studera dessa strategier baseras på att de i tidigare studier applicerats på skidorter i andra
länder och därför anses de kunna appliceras på den svenska skidindustrin, då produktområdet är
detsamma.
Den globala uppvärmningen förändrar organisationers strategi.
I följande avsnitt presenteras hur anläggningarna har upplevt den globala uppvärmningen. Sedan ges
en presentation om och i så fall hur anläggningarna har anpassat sin strategi för att leva upp till de
förändringar som den globala uppvärmningen för med sig. Avslutningsvis presenteras
försäljningsargument och vilken verksamhetsgren som står för större delen av anläggningarnas
inkomster. De presenteras för att kunna avgöra huruvida anläggningarna är förberedda mentalt och
likviditetsmässigt då det är en förutsättning för att kunna genomföra anpassningsstrategin.
För att underlätta läsningen av följande avsnitt kommer respondenterna att refereras till enligt
följande; Branäs (B), Branäsgruppen (Bg), Idrefjäll (I), Kungsberget (K), Ljungdalen (L), Näsfjället (N),
SkiStar (Sk) samt Ski Sunne (S).
Orsaken till att Branäsgruppen (moderbolaget) förekommer som en egen respondent beror på att
vissa uttalanden hänförs till gruppen som helhet och några kopplas till något av dotterbolagen
(Branäs och Kungsberget).
Har den globala uppvärmningen redan ägt rum?
Att den globala uppvärmningen och klimatförändringen redan skulle ha ägt rum är något som vissa
skidanläggningarna anser sig kunna vittna om. Säsongsstarten ligger nu två veckor senare än vad den
gjorde för 20 år sen, vilket kan kopplas till en höjning av temperaturen. (I). Ytterligare tendenser som
tyder på att temperaturförändringen redan ägt rum, är att vädret bedöms vara mer varierande.
Variationerna inträffar mer oväntat och är större än tidigare. Ett exempel är att det kan vara kallt
väder i december för att efter nyår bli varmt och plusgrader igen. Något som störde verksamheten
oerhört mycket då värmen innebar att snökanonerna inte kunde köras så tidigt som anläggningarna
önskade (S).
Motargument för att temperaturförhöjningen redan skulle ha ägt rum angavs. Bland annat skulle den
kalla perioden runt nyår då det var för kallt för att bedriva någon alpin verksamhet i större skala visa
motsatsen. Även årets snötillgång pekar på att klimatförändringen ännu inte ägt rum (L, N & S).
14
Hur de svenska anläggningarna uppfattar den globala uppvärmningen
Det finns de som menar att en temperaturhöjning skulle innebära ett hot mot den alpina
verksamheten (Bg, L, N & S). Men vilka effekter den globala uppvärmningen skulle ha på den svenska
skidbranschen råder det skilda meningar om. Dock anses det mycket troligt att den globala
uppvärmningen kommer att påverka branschen (Bg, I, L, S & Sk).
”Om man uttrycker det lite filosofiskt så är den här delen av världen den sista man åker skidor på”
– Mats Årjes, Skistar
Många anläggningar belägna i de södra delarna av Sverige skulle drabbas hårt av den globala
uppvärmningen, då temperaturerna skulle bli för hög för att kunna bedriva någon alpin verksamhet (I
& L). Temperaturhöjningen skulle kunna leda till att skidorternas säsongs startar senare och tar slut
tidigare än vad som idag är fallet. Detta skulle kunna vara förödande för de orter som redan idag
öppnar relativt sent. I så fall skulle dessa vara tvungna att ha stängt veckorna runt jul, veckor som
står för stora delar av årets inkomster (Bg & S).
Förutom att temperaturhöjningen skulle drabba skidanläggningen direkt, i form av för lite snö och för
höga temperaturer, skulle det även vara negativt om storstadsregionerna blev utan snö. Vid sådana
scenarier tänker delar av populationen inte ens tanken på att åka skidor, något som innebär att
anläggningarna antal gäster riskerar att minska (I, K & Sk). Lite snö i exempelvis Stockholm har alltså
visat sig påverka tillströmningen av gäster (Bg, I, K & Sk).
Exempel på positiva egenskaper som temperaturhöjningen skulle kunna föra med sig är ökad
nederbörd, vilket under vinterhalvåret skulle innebära mer snö (Bg, N, S & Sk). Temperaturhöjningen
ansågs däremot behöva vara relativt kraftig för att faktiskt påverka negativt, då en mindre
temperaturhöjning snarare skulle kunna gynna verksamheten. Att en mindre temperaturhöjning
skulle kunna gynna verksamheten, berodde på den extrema kyla som annars riskerar att förhindra
verksamheten. Ett exempel på sådan extrem kyla uppmättes vintern 2010 med temperaturer under
minus 30OC (L & N).
”När det är 25 minus på termometern är inte skidåkning det första man tänker på när man slår upp
ögonen på morgonen”
– Stefan Ranunger, Ski Sunne
Respondenterna menar att organisationerna tvingas ha långtgående planer och strategier beroende
på att skidbranschen är kapitalintensiv (Bg, N, Sk & S). Att skidanläggningar anses vara en
15
kapitalintensiv bransch medför att anläggningarna vill vara säker på att de investeringar de gör faller
väl ut även i det långa loppet (Bg, L, N, S & Sk). Det förekommer investeringsplaner på upp till 15 år
(N).
Investeringar
Inom vilka delar av verksamheten investeringar har skett varierade mellan anläggningarna.
Anläggningar som var i sämre skick investerade pengar för att kunna renovera exempelvis liftsystem
och fastigheter (L & N). Övriga investeringar ansågs viktiga för att kunna erbjuda kunderna en fortsatt
bra och efterfrågad produkt (Bg, I, L, N, S & Sk). De olika anläggningarnas investeringar kan delas in i
två olika former av anpassningar, teknologiska och affärsmässiga anpassningar.
Teknologiska anpassningar
Teknologiska anpassningar som används i verksamheten är snösäkring och pistutveckling. De
snösäkringsinvesteringar som anläggningarna genomfört var till största delen kopplade till
konstsnötillverkningen och snökanoner.
Snösäkring
Utvecklingen av snökanoner har på senare år gått framåt och snökanonerna tillverkar därför
konstsnö vid högre temperaturer än vad som tidigare var fallet (Bg). Snökanonerna klarar nu av att
tillverka snö i så höga temperaturer som minus en grad (Bg, L, S & Sk). En negativ aspekt med
snökanonernas utveckling är att priset på de nya kanonerna är tre gånger högre än priset för den
äldre modellen. Anläggningar som har tillgång till mindre kapital tänker därför igenom sina
investeringsbeslut allt mer (L & S).
Det finns de som menar att snökanoner är en förutsättning för att överhuvudtaget kunna bedriva
alpinverksamhet på våra breddgrader (Bg, S & Sk). Möjligheten att kunna styra vilken vecka
verksamheten startar angavs vara en av de största anledningarna till att investera i snökanoner (Bg, I,
S & Sk). På andra orter användes kanonerna snarare för att täcka utsatta partier i backarna, vilket
innebar att de snarare hade kanonerna igång senare under säsongen (L). Anläggningarna som
använder sig av snökanoner gör det för att klara av eventuell snöbrist.
”Natursnö är ju trevligt i skogen och så, men det räcker aldrig till i backarna, det gör varken till eller
från.”
– Andreas Rundblom, Branäsgruppen
16
Finns inga snökanoner hos anläggningen så berodde det på att fjället var högt beläget och att det på
vintrarna fanns rikligt med snö, något som gjorde snökanonerna överflödiga (N). Att investera i
snökanoner var inte den enda möjligheten för att öka snösäkringen, pistutveckling var en annan form
av snösäkring som vissa anläggningar använder sig av.
Pistutveckling
Den andra teknologiska anpassningen, pistutveckling är något som kan ses på två av anläggningarna
(N & I). Den ena anläggningen har sedan anläggningen startades anlagt pister i de fyra väderstrecken
(I). Orsaken till detta var att ledningen ville erbjuda skidåkning även vid dålig väderlek samt få en
förlängd säsong. Motiveringen till att ha backar i de fyra väderstrecken var att någon av backarna
alltid ligger i skugga under den kritiska delen av dagen då solen är som starkast (I). Andra
anläggningar har redan från start förlagt sina pister där solen inte lyser på dem under den kritiska
delen på dagen. Pistens läge har varit tillräkligt för att snösäkra pisterna med natursnö (N). Att endast
satsa på snösäkring och pistutveckling räcker inte för att locka till sig gäster därför måste
anläggningarna även investera i affärsmässiga anpassningar.
Affärsmässiga anpassningar
De affärsmässiga anpassningar som förekommer är differentieringar och sammanslagningar. De olika
differentieringsformerna är boende, markförsäljning, kompletterande produkter och sommar-
verksamhet. Med sammanslagningar menas företags uppköp av anläggningar på andra orter för att
utöka verksamheten.
Differentieringar
Att ta fokus från det som anläggningarna anser vara deras kärnverksamhet är något som
anläggningarna helst vill slippa dock har vissa differentieringar skett som skulle kunna ses som en
ändring av fokus (Bg, L, N & Sk).
Nybyggnationer
Den största affärsmässiga anpassningen är nybyggnationer, mest pengar investeras alltså inom
denna sektor (I, K, L, N, S & Sk). Att anläggningarna valt att investera så pass mycket i denna del av
verksamheten beror på att boendedelen har ansetts vara en trång sektor (K, L, S & Sk). Idre fjäll har
dock en något annorlunda syn, då de har som mål samt krav från ägarna att äga minst 30 procent av
anläggningarnas boenden (I). Investeringar har även inneburit att genom utökandet av boendet så
kan gästerna stanna fler dagar (K & S). Ytterligare en positiv egenskap som boendet för med sig är att
17
gästerna kan boka sina resor tidigare och anläggningen blir på så vis inte lika beroende av det
dagsaktuella vädret (K, S & Sk). Dessutom har det i dagsläget förekommit att stugor och lägenheter
varit fullbokade vissa veckor på orterna (Bg, L, N, S & Sk).
Planer för nybyggnationer finns hos flera av anläggningarna, storleken för dessa skiljer sig däremot åt
(I, K, S & Sk). Det finns planer på att utöka boendesektorn genom att nästintill fördubbla antalet
bäddar (Sk). Förutom egen nybyggnation finns det anläggningar som efterfrågar att en utomstående
part utökar boendet, något som skulle medföra att anläggningarna skulle kunna generera inkomster
från de gäster som det utökade boendet för med sig (Bg, N & S). Att en utomstående part skulle
kunna äga och driva boenden på orten är något som redan idag sker på flera anläggningar. Detta är
något som mer än välkomnas då det hindrar onödig kapitalbindning samt att anläggningarna slipper
ta fokus från kärnverksamheten (Bg, S & Sk). Istället för att bygga hus på marken kan anläggningarna
välja att sälja av marken de äger.
Markförsäljning
En framtida strategi skulle kunna vara att sälja av mark, detta för att öka kassaflödet (N). Ytterligare
en anläggning öppnar upp för framtida markförsäljningar (S). Detta för att få in kapital till nya
snösäkringsinvesteringar och inte som en långtgående plan för att öka inkomsterna.
Markförsäljningar har tidigare förekommit på de flesta av orterna men då har de genomfört den
försäljningen för att möjliggöra för utomstående att bygga fritidshus för uthyrning och således inte
främst för att få ett positivt kassaflöde (B, I, N & Sk).
Kompletterande produkter
Att erbjuda differentierande produkter på skidanläggningen såsom spa, badhus eller övriga
aktiviteter var något som anläggningarna efterfrågade för att kunna skapa ett helhetskoncept.
Flertalet av anläggningarna ville däremot inte satsa mer än nödvändigt på ett helhetskoncept (Bg, L, S
& Sk). Ett undantag är Idre fjälls satsningar på att erbjuda ett helhetskoncept där gästerna erbjuds
allt från ridstall till badanläggning (I). Ytterligare ett undantag från detta är den stora anläggning
Experium, som SkiStar investerat i. Experium är ett så kallat upplevelsecentrum, med bland annat
bowling, bad och restauranger. Att de valt att investera i detta koncept beror på att de vill kunna
erbjuda gästerna en heltäckande produkt under vinterhalvåret, men även för att anläggningen ska
kunna locka till sig gäster under sommarsäsongen (Sk).
18
Sommarverksamhet
Sommarsäsongen är för samtliga anläggningar av klart underordnad betydelse jämfört med
vintersäsongen dock bedriver de alla någon form av aktivitet även under sommarsäsongen (B, K, L, N,
S & Sk). Vilka aktiviteter det rör sig om skiljer sig åt men det vanligaste är förmedling och uthyrning
av boende till vandrare (B, L & N). En av anläggningarna startade inför sommaren 2009 ett nytt
samarbete med en utomstående part som ska genomföra diverse aktiviteter inom anläggningen,
aktiviteter såsom äventyrsbanor, paintball och liknande (S). De övriga anläggningar skulle mer än
gärna se någon form av sommarverksamhet, då det anses mer eller mindre som ett slöseri att ha
anläggningarnas tillgångar stående åtta månader per år (Bg, L, N, S & Sk). Att någon satsning i nuläget
inte skett på dylika aktiviteter beror på att det är oerhört svårt att få ekonomin att gå runt för dessa
aktiviteter (Bg, N & Sk).
En av anläggningarna har tidigare satsat relativt starkt på att kunna erbjuda sommaraktiviteter, men
efter att försöken inte gett det önskvärda resultatet skalades sommarverksamheten ner och
innefattar nu endast receptionstjänst och viss uthyrning av lägenheter (B). En möjlig förklaring till att
denna form av differentiering inte givits så mycket finansiellt utrymme som den har i anläggningarna
i alperna anses vara att de har en något annan utgångspunkt än vad de svenska anläggningarna har;
”Till att börja med att satsa på golfbanor och liknande är ingenting som kompletterar eller ersätter
skidanläggningsdriften. Inte på något sätt. Däremot ska man vara ärlig och säga att många av
skidorterna i Österrike, Frankrike, Italien och Schweiz de är ju ägda av de som kommer från byn. Det
är då oftast hotellägare som vill ha beläggning hela året. Klimatet och produkten på den snöfria delen
av halvåret i alperna är alldeles fantastisk.”
– Mats Årjes, SkiStar
För att belysa skillnaden mellan vinter och sommarsäsong kan sägas att på vintern har anläggningen i
Lindvallen 48 liftar igång, antalet liftar på sommaren är däremot endast en (Sk). Idrefjäll har en något
annorlunda utgångspunkt eftersom en stiftelse står som ägare. Stiftelsens mål är att erbjuda
arbetstillfällen för de som bor i Älvdalens kommun (I). Något som medfört att Idre har satsat på att
även erbjuda gästerna ett fullgott koncept sommartid, med bland annat golfbana och
sommarridning. Utbudet av aktiviteter är till och med fler sommartid än vad som är fallet vintertid,
samtidigt som verksamheten genererar inkomster (I). De övriga svenska anläggningarna har som
tidigare nämnts en annorlunda utgångspunkt gällande verksamhetens inriktning och vad som
genererar inkomster (Bg, L, N, S & Sk).
19
Sammanslagningar
SkiStar är det företag som jobbar mest med sammanslagningar men även Branäsgruppen har på
senare år köpt upp en anläggning för att på så vis sprida sina risker (Bg & Sk). Enligt Skistars
årsredovisning är anledningen till uppköpen av de olika fjällanläggningarna att det minimerar vädrets
påverkan då de olika anläggningarna är spridda i landet med skiftande klimatförutsättningar (Sk).
Huvudanledningen till att uppköp av anläggningar var att det skulle gynna företagens ekonomi. Att
anläggningarna låg spridda över landet ansågs enbart vara en positiv sidoeffekt (Bg & Sk).
Vad får anläggningarna sina inkomster ifrån?
Driften av liftsystemet anses vara ryggmärgen i verksamheten och i direkt anslutning till densamma
drivs restauranger, skidshop samt skiduthyrning, dessa drivs i viss mån i egen regi. Dock framhåller de
alla att det är just på skidpassen som större delen av inkomsterna kommer från. Övriga
verksamhetsgrenar är bara till för att öka skidpassförsäljning (Bg, L, N S & Sk). Skidpassförsäljningen
står i dagsläget för mellan 60 – 80 procent av omsättningen på de olika orterna (Bg, I, L, S & Sk). Vad
gäller övriga intjäningsområden nämns markförsäljning men dessa anses mer vara till för att kunna
öka antalet gäster i backarna än för att tjäna pengar på själv försäljningen (Bg & N). Näsfjället är ett
undantag som i nuläget fortfarande har mycket orörd mark som skulle lämpa sig väl för ytterligare
markförsäljningar (N).
Att anläggningen väljer att satsa på boende, för att på så vis kunna öka skidpassförsäljning beror på
att då de fasta kostnaderna täckts, är de rörliga kostnaderna för varje nytt försålt skidpass minimal.
En enbart marginell merförsäljning skulle således drastiskt kunna öka de direkta vinsterna för de olika
anläggningarna varvid anläggningarna mer än gärna välkomnar att fler gäster väljer just deras
anläggning (Sk).
Försäljningsargument
Anläggningarna anger olika anledningar varför gästen ska välja att förlägga sin semester på just deras
skidort. Den anledning som är mest framhållen är närheten till gästerna. Med närhet avser
anläggningarna att gästen finner anläggningen ifråga så nära hemorten som möjligt utan att ge avkall
på kvalitativ skidåkning (B, K, S & Sk). Det anses som en fördel om gästerna i fråga kan ges förmånen
att slippa sitta allt för länge på sin resa till anläggningen (S). För de anläggningar som inte ansåg att
närheten till kunden var den främsta anledningen till att gästen skulle välja deras anläggning, var
skälen snarare mjukare faktorer såsom lugn och ro, möjlighet till rekreation utan stress och allt för
mycket folk (L & N). Dessa faktorer tillsammans med en gemytlig känsla och en känsla av äkthet, där
20
bland annat särpräglad dialekt ingår, ansågs vara den främsta anledningen till att gästerna skulle
välja att resa till anläggningen (L). Gällande snötillgång var även det en faktor som anses bidra till att
anläggningarna kan locka till sig gäster, och då främst det faktum att de mer eller mindre själva anser
att de kan garantera en säkrad snötillgång under hela säsongen, med start innan jul och slut i början
av april (Bg, L, N, S & Sk).
Vad gäller argumentet snötillgång var även det en orsak att välja skidorten. Dock råder det en
oenighet om vad som är att föredra, vilken typ av snö det är som attraherar kunderna. Möjligheten
till storskalig konstsnötillverkning över hela skidsystemet är något värdefullt då det medför
säkerställd snötillgång samt att kvaliteten på snön är så pass god, att gästerna uppskattar den till
fullo (B, K & S). Andra anläggningar är av åsikten att konstsnötillverkning bör hållas på ett absolut
minimum då gästerna efterfrågade natursnö och det är bara för att kunna förbättra utsatta partier i
backarna som konstsnö bör användas (L & N).
Analys
Analys av de strategiförändringar som skett inom den svenska skidbranschen.
I detta avsnitt analyseras resultatet av skidanläggningarnas intervjusvar med hjälp av den teori och
teorimodell som framfördes i teoriavsnittet. Således kommer skidbranschen och dess tankar kring
vad som skall göras för att förhindra att den globala uppvärmningen får allt för stora konsekvenser
för anläggningarna i fråga, att analyseras utifrån Contingency-teorin och där tyngdpunkten kommer
ligga på den i teoridelen nämnda strategic choice modellen.
21
För att överhuvudtaget klara av att skapa en anpassningsstrategi utifrån processen, förståelse,
design, jämförelse och val krävs det att organisationerna är förberedda såväl mentalt som
likviditetsmässigt. Vilket kommer att diskuteras ytterligare i slutet av analysen.
Det bakomliggande problemet för skidanläggningarna är den globala uppvärmningen. Något som
anläggningarna inte anses ha upplevt än men de är medvetna om att den globala uppvärmningen är
ett hot som skulle kunna innebära en kortare säsong vilket skulle innebära färre antalet gäster. Detta
med undantag från Ski Sunne som menade att en klimatförändring inte enbart medför sämre vintrar i
form av dålig tillgång av natursnö och varma temperaturer utan att vädret även kan anses bli mer
varierande. Vilket i sig försvårar anläggningarnas verksamhet, något som de till viss del redan ansågs
ha upplevts. Viktigt att belysa här och som en av skidanläggningarna tidigare nämnde var att det till
viss del inte enbart var vädret på skidorten som spelade in för att locka till sig gäster (K).
Anläggningen ansåg att det dessutom för att locka till sig vissa gäster krävdes att vädret på hemorten
kunde kopplas till vinter, något som innebar att gästen tänkte på vinter och det väckte i sin tur
intresset för skidåkning. Även detta påstående kan ses som ett tecken på att de till viss del upplevt en
viss form av temperaturhöjning även om den inte drabbat klimatet på orten där anläggningen var
belägen.
En temperaturförändring skulle med andra ord kunna ses som en sådan contingency-förändring som
Donaldson (1987) förespråkar skulle kunna ge stora effekter för en organisation och som kräver en
anpassningsstrategi för att organisationen ska kunna verka vidare utan att resultatet påverkas
22
negativt. Vidare tyder ovanstående resonemang från anläggningarnas sida på att anläggningarna har
förståelse för det bakomliggande problemet, vilket strategic choice modellen presenterar som det
centrala för att en organisation ska kunna ta tag i problemet (Friend & Hickling 1987). Förändringen
av contingency-variabeln leder till minskade inköp om en temperaturförändring sker och snön uteblir
som en följd av detta. Ett resonemang som får stöd i uttalanden från anläggningarnas sida.
Det faktum att det på senare år snarare har varit alldeles för kallt skulle kunna tolkas som att den
globala uppvärmningen inte alls borde ses som ett hot. Det kalla vädret medförde dock även det
oväntade förändringar på den tidigare nämnda contingency-variabeln, minskade inköp. Så även om
grundproblemet är för höga eller för låga temperaturer blir det dock samma variabler som
anläggningarna bör försöka utforma en anpassningsstrategi efter, allt i enlighet med vad strategic
choice förespråkar (Donaldson 1987).
De minskade inköpen skulle skapa ett glapp mellan organisationens struktur och omvärlden.
Organisationens struktur är uppbyggd för att klara av ett större antal kunder och inköp än vad som
blir fallet vid en sådan förändring. Att ha förståelse för problemet är därför viktigt. Organisationerna
måste ha insett att den globala uppvärmningen är ett hot i sig för att kunna gå vidare och forma en
strategi för att motverka effekterna av problemet.
Organisationerna i den svenska skidbranschen har en god förståelse för vad den globala
uppvärmningen kan leda till för problem och vilka effekter den skulle ha på deras verksamhet.
Anläggningarna har således uppfattat hotet och är mentalt förberedd på vad det skulle innebära om
eller när klimatförändringen sker.
Investeringar
De tre delarna, design, jämförelse och val i strategic choice modellen bör kunna förklara hur
anläggningarna valt, eller planerat att nyinvestera inför framtiden (Friend & Hickling 1997).
Anläggningarnas genomförda och planerade nyinvesteringar kan även tänkas visa på vilka
anpassningsstrategier som anläggningarna har gjort eller planerar att göra. Har investeringarna
dessutom varit inom områden som rör den tidigare nämnda contingency-variabelns uppkomst bör
kunna ses som att anläggningarnas handlande är proaktivt eftersom det som teorin benämner
handlat vid misstanke om en förändring, alltså innan den stora förändringen i contingency-variabeln
eller det bakomliggande problemet skett (Arragon-Correa et al. 2007).
23
Teknologiska anpassningar
Snösäkring
Investeringar för att öka snösäkringen var något som alla utom en av anläggningarna redan i nuläget
hade genomfört. Snökanoner ansågs av flertalet anläggningar nödvändiga för att kunna bedriva
verksamheten. Något som tyder på att anläggningarna redan har drabbats av en klimatförändring
och snökanonerna möjliggör då att anläggningarnas verksamhet blir mindre beroende av den yttre
omständigheten temperatur och klimat. Anläggningarna kan med hjälp av kanonerna till viss del
bestämma själva över vilken snömängd de vill ha i backarna. Anläggningarnas val att satsa på
snökanoner bör anses vara ett proaktivt handlande beroende på att den globala uppvärmningen
ännu inte drabbat anläggningarna. Med det avses att anläggningarna förbereder sig för att klimatet
skulle förändras. Genom den förberedelsen så kommer en klimatförändring inte att drabba
anläggningarna i lika hög grad, det kan ses som ett försök att förändra contingency-variabeln innan
den faktiskt påverkar anläggningen.
Snökanonerna ändrar visserligen till viss del förutsättningarna för contingency-variabeln, samtidigt
som implementering av snökanonerna medför att anläggningarna själva har anpassat sig efter
grundproblemet, varmare klimat. Följden av detta blir osäker snötillgång.
Snösäkringsinvesteringar skulle således kunna ses som ett svar från anläggningarnas sida på att de
försöker minska effekterna av ett varmare klimat, minskade inköp. Att förse anläggningens pister
med konstsnö kan anses som ett medel för att överhuvudtaget få några inkomster från
skidpassförsäljningen. Något som skidanläggningarna Ski Sunne och Branäsgruppen uttalanden om
att snökanoner är något som krävs för att alpinverksamhet överhuvudtaget ska kunna bedrivas tyder
på.
Pistutveckling
Pistutveckling är en anpassningsstrategi som Scott (2006) förespråkar. Det är egentligen bara en
anläggning som utvecklat en sådan anpassningsstrategi och då genom att belägga pisterna i olika
väderstreck. Näsfjället placerade redan vid starten av sin verksamhet pisterna i ett gynnsamt läge,
vilket därför inte kan ses som en anpassningsstrategi på grund av contingency-variabelns förändring.
En anledning till att de övriga anläggningarna inte genomfört denna form av anpassningsstrategi i
större grad kan hänvisas till att de svenska bergen är lägre än de i alperna och Nordamerika. I Alperna
och Nordamerika kan den nedre delen av backen ibland stängas av på grund av snöbrist och
backarna hålls endast öppna från anläggningens basstation och uppåt. I Sverige ligger
24
anläggningarnas basstation oftast längst ner i dalen och en flytt av anläggningen skulle inte vara
möjlig då det skulle medföra att pisterna blev allt för korta.
Ett problem som uppstår då anpassningsstrategin utformas enligt samma tankar som de Idre fjäll har
är att det leder till ett logistiskt problem. För att få den anpassningen att fungera krävs det att
liftarna är så pass utbyggda att det alltid går att komma tillbaka till anläggningen, även om det bara
är backarna på motsatt sida berget som är öppna. Detta kan vara ett tecken på att anpassningen inte
blivit till, då den övergivits i design stadiet. Det har ansetts vara allt för komplicerat att genomföra
anpassningen.
Affärsmässiga anpassningar
Differentiering
En möjlig strategi till följd av en contingency-variabels förändring kan som teoriavsnittet i uppsatsen
förespråkar bestå utav differentierande anpassningar (Hoskisson & Hitt, 1990). De differentieringar
som diskuteras är nybyggnationer, markförsäljning, kompletterande produkter och
sommarverksamhet.
Nybyggnationer
Investeringar som skett inom sektorn nya boenden har enligt anläggningarna skett för att det tidigare
varit en trång sektor (SkiStar). En annan anledning har varit att gästerna ska kunna boka boende,
vilket skulle få som följd att anläggningen kan komma ifrån att enbart vara en daganläggning
(Kungsberget). Även andra anläggningar visar på ett liknande synsätt, att boende behövs för att
kunderna ska stanna längre (Ski Sunne). Boendet kan ses som en möjlighet för anläggningarna att få
förtidsbokningar. Boendeinvesteringar bör därför kunna ses som ett försök till att förändra
contingency-variabeln minskad inköpsfrekvens. Sker en förtidsbokning spelar det dagsaktuella vädret
såväl på hemorten som på anläggningsorten mindre roll, då gästen redan betalt för resan och därför
inte kan inte beslutet påverkas av vädret. Anläggningarnas vilja att sälja av eller låta en tredje part ta
över driften av boendena kan ses som ett tecken på att de har en tanke och vilja att minimera
verksamhetens differentiering.
Markförsäljning
Hamilton et al. (2003) anpassningsstrategi markförsäljning, ansåg endast två av anläggningar att det
skulle vara en möjlig strategi, Ski Sunne och Näsfjället. Ski Sunne såg det dock enbart som en
engångsinkomst, och då snarare för att möjliggöra boende och förtidsbokningar. Att övriga
25
anläggningar inte ser detta som en strategi kan ses som ett tecken på att de vill satsa så mycket som
möjligt på kärnverksamheten, de vill inte ses som ett fastighetsutvecklingsbolag. Dessutom spelar
utgångspunkten stor roll, att sälja av mark kräver att företaget äger mark som är lämplig för
fastighetsbyggnation. Vidare kan denna anpassningsstrategi ses som kortsiktig då det inte går att
fortsätta med den i det långa loppet, det är heller ingen lösning på grundproblemet (snömängd),
varvid den hos många av anläggningarna inte finns med i den mentala förberedelsen.
Kompletterande produkter
Sett till de övriga differentieringar som anläggningarna har genomfört, har de enligt egen utsago
mestadels varit antingen för att utöka skidpassförsäljningen. Vilket snarare kan ses som en utökad
produkt än en ren differentierande anpassning för att täcka upp minskade intäkter (Ljungdalen,
SkiStar, Näsfjället, Branäsgruppen). Dessutom kan skidpassförsäljning ses som själva utgångspunkten
för anläggningarnas verksamhet. Viljan att inte differentiera sig in på områden som ligger relativt
långt från kärnverksamheten finner även stöd i teorin. Det kan vara svårt att genomföra
produktdifferentierande anpassningar eftersom det skulle skapa en ny contingency-förändring, något
som anläggningarna således verkar vilja undvika (Donaldson 1987: 2001, Hambrick & Lei 1985,
Montanari, 1979). Att verksamhetens utgångspunkt skulle vara skidpassförsäljning och
alpinverksamhet kan tydligt ses då det är från dessa verksamhetsområden större delen av
inkomsterna kommer.
Sommarverksamhet
Sommarverksamhet är en differentierande anpassning som inte kan kopplas till att utöka
skidpassförsäljning. SkiStar satsning på byggandet av Experium, Idres och Ski Sunnes
sommaraktiviteter är alla olika former av verksamheter som är tänkta att generera inkomster under
sommaren. Att en mer utökad differentiering med sommaraktiviteter inte har förekommit kan
förklaras med att det anses svårt att få den delen av verksamheten att gå ihop rent ekonomiskt
(Branäs). Detta tyder på att anläggningarna kan ha jämfört olika scenarier men valt bort vissa då de
inte ansetts vara genomförbara (Friend & Hickling, 1997).
Sammanslagningar
Inom skidbranschen kan vissa differentierande tendenser ses, däribland Skistars och till viss mån
Branäsgruppens uppköp av anläggningar som geografiskt är belägna på olika platser i Sverige.
Anläggningarna medgav att det var en lycklig omständighet att de nya anläggningarna låg spridda
över landet, men att den främsta anledningen till uppköpen var att priset var det rätta.
26
Differentieringen gällande orternas geografiska placering borde ändå kunna ses som ett medel att
anpassa organisationen till eventuella klimatförändringar och contingency-variabeln som uppsatsen
berör. Forskare förespråkar att differentierande anpassningar kräver att organisationen har god
tillgång till kapital (Friend & Hickling, 1997). Vilket studien även visar på då det är två av de största
aktörerna som valt att differentiera sig på detta vis (Bg & Sk).
Vad får anläggningarna sina inkomster ifrån?
Skidpassförsäljningen står som tidigare nämnts för mellan 60-80 procent av anläggningarnas intäkter.
Då kostnaden för varje nytt sålt skidpass är oerhört låg, kan detta ses som tecken på att det är en
produkt som anläggningarna vill fortsätta med. Anläggningarna största del inkomster kommer från
skidpassförsäljningen. Det skulle kunna ses som att ledningarna skulle ha svårt att mentalt och
likviditetsmässigt vara förberedda på anpassningar som skulle medföra avvikelser från
alpinverksamhet (Donaldson 1987; McCaskey, 1974). Vilket eventuellt kan vara en bidragande orsak
till att de inte genomfört differentierande verksamheter i större omfattning.
Försäljningsargument
Den teoretiska synen att det krävs mental förberedelse för att kunna genomföra anpassningar kan
även åskådliggöras med hjälp av vad de olika anläggningarna anser vara deras respektive
försäljningsargument (Donaldson 1987; McCaskey, 1974). Enligt Branäsgruppen och Ski Sunne är den
främsta orsaken till att resa till dessa anläggningar. Något som bör medföra att andra former av
verksamhet skulle vara svår att föreställa sig, då själva försäljningsargumentet inte täcker dessa
former. Försäljningsargument som bygger på lugn och ro samt vacker natur (Ljungdalen, Näsfjället),
bör enligt samma resonemang lättare kunna anpassas till nya verksamhetsgrenar. Det första
försäljningsargumentet kan ses som att ledningen i dessa bolag, väljer bort vissa i jämförelseskedet,
medvetet eller omedvetet låter sig vara osagt (Friend & Hickling, 1997). Det senare
försäljningsargumentet skulle kunna ses som om att mer varierande designer av strategier står till
förfogande för jämförelsen.
Slutsats
Nedan presenteras slutsatsen för arbetet där återkoppling görs till studiens forskningsfråga. Det är
svårt att göra några omfattande slutsatser då den globala uppvärmningens påverkan på
skidbranschen är svår att sia om.
27
Påverkar den globala uppvärmningen företags strategier i den svenska skidbranschen och hur
anpassar sig företagen i så fall efter den förändringen?
Den globala uppvärmningen ses som ett hot.
Det stora problemet med en eventuell förändring av klimatet skulle enligt anläggningarna vara att
vädret blev mer opålitligt vilket i sin tur skulle leda till en minskad snömängd. Den minskade
snömängden skulle i sin tur leda till att antalet gäster och inköpen minskade. Anläggningarna har
alltså insett faran med en eventuell global uppvärmning men har enligt dem själva trots detta inte
förändrat sin verksamhet enligt egen utsago. Något som studien ifrågasätter då flera av
anläggningarna nämner att de har investerat stora pengar i att utveckla konstsnötillverkning. Något
som tydligt visar att de vill ha en möjlighet att påverka snömängden till en viss grad. Här skiljer det sig
visserligen åt mellan de olika anläggningarna hur mycket de har valt att satsa på snökanoner. De
anläggningar som valt att investera i snökanoner borde kunna anses ha anpassa sin verksamhet till
följd av en eventuell klimatförändring. Frågan blir då om denna förändring är en reaktiv eller
proaktiv förändring.
Vid intervjuerna framkom det att de flesta av anläggningarna inte hade märkt av effekterna av den
globala uppvärmningen ännu. Det borde alltså tyda på att de investeringar som gjorts i snökanoner
är en proaktiv förändring. Där anläggningarna försöker motverka det bakomliggande problemet och
därför slippa en förändring av contingency-variabeln. Visserligen skulle klimatförändringen kunna
påverka anläggningarna och då förändra contingency-variabeln ändå. Det skulle då betyda att
anläggningarna blev tvungna att förändra verksamheten trots allt. Det skulle i sin tur kunna leda till
att anläggningarna differentierade sin verksamhet i någon riktning för att få en fungerande
anpassningsstrategi. Exempel på dessa differentieringar har nämnts tidigare, men handlar främst om
boende och en differentiering av produkten.
Anledningen till att anläggningarna inte valt att differentiera verksamheten ytterligare beror på att
de vill behålla sin kärnverksamhet, skidåkning. Därför minskar möjligheterna att differentiera
verksamheten. Något som tyder på att ledningen inte är mentalt förberedd att differentiera
verksamheten i en större utsträckning. En alternativ anpassning hade annars varit att differentiera
verksamheten likt anläggningarna i alperna har gjort. Där organisationerna har differentierat sin
produkt genom att satsa mer på sommarverksamheten. Något som anläggningarna i Sverige med
Idre som undantag alltså inte ser som ett alternativ då det endast ser sommarverksamheten som en
bisyssla, där det visserligen skulle vara positivt om denna skulle lyckas generera inkomster men
samtidigt är det inget anläggningarna kommer att satsa på. En slutsats som bygger på detta är att de
investeringar som har gjorts i boendeverksamheten enbart har gjorts för att kunna utöka
28
lönsamheten för skidverksamheten. Samtidigt som det leder till att de gäster som har bokat in sin
skidsemester sedan tidigare kommer att åka till anläggningen mer eller mindre oberoende av vad det
är för väder.
Skulle en klimatförändring ske som omöjliggör skidåkning i Sverige så är de svenska anläggningarna i
större grad utsatta än de i exempelvis alperna belägna. Eftersom de svenska anläggningarna inte
verkar ha någon förberedande plan för verksamheter där skidåkning inte ingår. Men vänder man på
det så kommer det förmodligen vara möjligt att åka skidor i Sverige längre än i andra länder. Sveriges
geografiska läge något som innebär att skidanläggningarna inte är lika utsatta för en klimatförändring
som anläggningar som ligger i andra länder med sämre förutsättningar. Mats Årjes uttryckte det lite
filosofiskt skulle den här delen av världen kunna vara en sista man åker skidor på.
Skulle den globala uppvärmningen påverka klimatet så pass mycket att skidåkning inte längre var
möjligt i andra länder så skulle klimatförändringen snarare vara en möjlighet än ett hot för de
svenska anläggningarna. Marknadsandelar skulle då tas från de länder där skidåkning inte längre är
möjlig. En högre temperatur skulle även kunna vara en möjlighet för de orter som har haft alldeles
för kalla vintrar på senare år. Då problemet för dem istället har varit kylan och som har inneburit att
skidåkning inte varit möjlig.
Det finns skillnader rörande de olika anläggningarnas möjlighet att investera kapital i
differentierande åtgärder. Därför skulle de anläggningar som har god tillgång till kapital gynnas
ytterligare av en klimatförändring. De skulle då bli större skillnader för de anläggningar som har
möjlighet att tillverka mycket konstsnö och därför bedriva verksamheten trots ett varmare klimat.
Avslutningsvis beror hela resonemanget på hur lång tidsaspekt det rör sig om. Beroende på hur
snabbt klimatförändringen sker så kommer aktörerna att se hot och möjligheter på olika sätt. Skulle
förändringen ske under ett kort perspektiv skulle de snösäkrare anläggningarna gynnas då de övriga
inte skulle hinna utveckla åtgärder som passar den nya omvärlden. Om förändringen däremot skulle
ske på längre sikt så skulle det innebära att mer eller mindre hela branschen skulle få en möjlighet till
anpassning.
Angående de mentala och likviditetsmässiga förberedelser som krävs för att genomföra
anpassningen så är det tveksamt om anläggningarna skulle klara av att förändra verksamheten
tillräckligt för att förändringen inte ska påverka verksamheten negativt. Anläggningarna har en
förståelse för vad problemet är men eftersom de inte är villiga att differentiera verksamheten i
någon större utsträckning så har de väldigt få alternativ då det gäller att designa en anpassning. Då
29
det inte blir så stor skillnad vid jämförelsen av de olika alternativen så har anläggningarna inte så
många val.
Förslag till framtida forskning
Avsaknaden av en hypotes och statistiskt underlag för denna studie är en klar nackdel då det blir
svårare att jämföra studien med de tidigare studier som har utförts på området. Därför skulle en
framtida utveckling av denna studie bygga på att statistiskt underlag tas fram för att visa på att ett
eventuellt samband med övriga länder.
Att endast sex respondenter intervjuats får ses som en begränsning av studien. En intressant
utveckling av studien skulle därför vara att presentera samma frågeställning för ett större antal
skidanläggningar i Sverige för att se hur dessa har arbetat för att komma runt de eventuella problem
som en klimatförändring skulle kunna medföra. Det skulle leda till att slutsatserna som arbetet
kommer fram till skulle få bättre stöd och innehåll.
Källförteckning
Böcker och artiklar
Betts, S. (2003) Contingency Theory: Science or Technology? Journal of Business & Economics
Research, vol. 1, number. 8, 123-130
Bratton, J. (2007) Work and Organizational Behaviour. PALGRAVE MACMILLAN, New York
Bryman, A. & Bell, E. (2007) Business Research Methods – Second Edition Oxford University Press,
Oxford
Bryman, A. (2006) Samhällsvetenskapliga metoder. Liber, Malmö
Chenhall, R. (2003) Management control systems design within its organizational context: findings
from contingency‐based research and directions for the future, Accounting, Organizations & Society,
Vol. 28 Issue 2/3, s. 127‐168, 42p
Child, J. (1972) Organization Structure, environment and performance: The role of Strategic Choice,
The Journal of the British Sociological Association, 6, 1-22.
Donaldson, L. (1987) Strategy and Structural adjustment to regain fit and performance: in defence of
Contingency theory, Journal of Management Studies 24:1 January 1987
Donaldson, L. (2001) The contingency theory of organisations, Sage Publications Ltd London
Elsasser H, Bürki R, (2002) Climate change as a threat to tourism in the Alps, Climate research, 20,
253-257.
Friend, J. & Hickling, A. (1997) Planning under Pressure: The strategic choice approach, Elsevier
Butterworth-Heinerman Oxford
Gong, M. & Tse, M. (2009) Pick, Mix or Match? A Discussion of Theories for Management Accounting
Research, Journal of Accounting – Business & Management 16:2, 54-66
Gössling, S. & Hall, M. (2006) Tourism & Global Environmental Change Routledge, New York
Hambrick, D. & Lei, D. (1985), Toward an Empirical Prioritization of contingency variables for business
strategy, Academy of Management Journal 28:4, 763-788
Hamilton, L., Rohall, D., Brown, B., Hayward, G. & Keim, B. (2003) Warming winters and New
Hampshire´s lost ski areas; An integrated case study, International Journal of Sociology and Social
Policy, 23, 10, 52-73
Hellwig, M., Laux, C. & Müller, H. (2002) Conglomeration; Good, Bad or Unavoidable? Schmalenbach
Business Review. 1/02, 55-78.
Hoskisson, R. & Hitt, M. (1990), Antecedents and Performance Outcomes of Diversification: A Review
and Critique of Theoretical perspective, Journal of Management 16:2 1990
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009) Interviews – Learning the craft of qualitative research
interviewing, second edition, SAGE publications Inc, USA.
Koenig, U. & Abegg, B. (1997) Impacts of Climate change on winter tourism in the Swiss Alps, Journal
of sustainable Tourism, 5, 1, 46-58.
Lindvall, J. (2001) Verksamhetsstyrning – Från Traditionell Ekonomistyrning Till Modern
Verksamhetsstyrning Studentlitteratur, Lund.
McCaskey, M. (1974), A contingency approach to planning: Planning with Goals and Planning
Without Goals, Academy of Management Journal, 280-291
Moen, J. & Fredman, P. (2007) Effects of Climate Change on Alpine Skiing in Sweden, Journal of
Sustainable Tourism, 15, 4, 418-437
Montanari, J. (1979), Strategic choice: A Theoretical Analysis, Journal of Management Studies, 202-
221
Saunders, M., Lewis, P. & Thornhill, A. (2007) Research Methods for Business Students – Fourth
Edition. Pearson Education Limited, Edinburgh.
Saunders, M., Lewis, P. & Thornhill, A. (2009) Research Methods for Business Students – Fifth Edition.
Pearson Education Limited, Edinburgh.
Scott, D., Dawson, J. & Jones, B. (2008) Climate change vulnerability of the US Northeast winter
recreation – tourism sector. Mitigation and Adaptation Strategies for Global Change, 13, 577- 596.
Scott, D. & McBoyle, G. (2006) Climate change adaption in the ski industry, Mitigation and Adaptation
Strategies for Global Change , 12, 8, 1411-1431.
Scott, D., McBoyle, G. & Mills, B. (2003) Climate change and the skiing industry in Southern Ontario
(Canada): Exploring the importance of snowmaking as a technical adaption, Climate Reasearch, 23,
171-181.
Scott, D., McBoyle, G., Minouge, A. & Mills, B. (2006) Climate Change and the Sustainability of Ski-
based Tourism in Eastern North America: a reassessment, Journal of Sustainable tourism, 14, 4, 376-
398.
Sharma S, Arragon-Correa, A. & Rueda-Manzares A (2007), The Contingent Influence of
Organizational Capabilities on Proactive Environmental Strategy in the Service Sector: An Analysis of
North American and European Ski Resorts, Canadian Journal of Administrative Science, 27, 268-283
Shih, C., Nicholls, S. & Holecek, D. (2009) Impact of Weather on Downhill Ski Lift Tickets Sales, Journal
of Travel Research 2009 47:3
Tervo, K. (2008) The Operational and Regional Vulnerability of Winter Tourism to Climate Change:
The Case of the Finnish Nature-Based Tourism Entrepreneurs. Scandinavian Journal of Hospitality and
Tourism, 8, 4, 317-332
Wolfsegger, C., Gössling, S. & Scott, D. (2008) Climate Change Risk Appraisal in the Austrian Ski
Industry, Tourism Review International, 12, 1, 13-23
Elektroniska källor
E24 (2007) Världen på randen till ”katastrof” Publicerad: 18 november 2007 Hämtad: 12 april 2010
URL: http://www.e24.se/makro/varlden/varlden-pa-randen-till-katastrof_98143.e24
E24 (2007) “Förväxla inte väder med klimat” Publicerad: 19 januari 2007 Hämtad: 12 april 2010
URL: http://www.e24.se/business/tjansteforetag/forvaxla-inte-vader-med-klimat_30403.e24
Nationalencyklopedin (2010) Sökord: Högfjäll Hämtad: 22 april 2010
URL: http://www.ne.se/h%C3%B6gfj%C3%A4ll
Skistar (2010) Vår verksamhet Hämtad: 19 april 2010
URL: http://corporate.skistar.com/templates/WideColPage.aspx?id=262
SMHI (2010) Trots kall vinter – klimatet blir varmare Publicerad 25 februari Hämtad: 19 april 2010
URL: http://www.smhi.se/nyhetsarkiv/trots-kall-vinter-klimatet-blir-varmare-1.9916
Svenska Liftanläggningars Organisation, SLAO (2010) Skidanläggningar Hämtad: 20 april 2010
URL: http://www.slao.se/Skidanlaggning.asp
The Economist (2009) A Heated Debate Publicerad: 26 november 2009 Hämtad: 11 april 2010
URL: http://www.economist.com/opinion/displaystory.cfm?story_id=14966227
Intervjuer
Johansson, J. (2010) verkställande direktör, Idre Fjäll AB, 19 maj 2010, telefonintervju.
Ranunger, S. (2010) ägare och verkställande direktör, Ski Sunne AB, 22 april 2010, telefonintervju.
Rundblom, A. (2010) controller, Branäsfritidscenter AB, 23 april 2010, telefonintervju
Rönnevall, T. (2010) ägare och verkställande direktör, Ljungdalsberget Turist AB, 22 april 2010,
telefonintervju
Westberg, M.(2010) Verksamhetsansvarig, Näsfjället i Sälen AB, 26 april 2010, telefonintervju
Årjes, M. (2010) verkställande direktör, SkiStar AB, 5 maj 2010, besöksintervju
Bilaga 1
Intervjuerna föregick med en kort presentation om vem intervjuaren var och kort om vad uppsatsen
går ut på, detta utan att berätta syftet. Detta för att inte respondenten skulle bli ledd till att svara på
ett visst sätt.
Frågorna rörde sig inom vissa områden som här förevisas. De frågor som oftast på ett eller annat vis
förekom inom de olika områdena presenteras även de.
Säsongen som varit och utveckling genom åren
Hur har säsongen varit?
Vilken utveckling har anläggningen haft över åren?
Vad får ni era inkomster ifrån
Vilken verksamhetsgren generar störst inkomster
Vilka verksamhetsgrenar har ni? Varför dessa olika?
Viktigaste tillgång på orten/Försäljningsargument
Vilken tillgång anses vara den viktigaste på anläggningen?
Varför ska gästerna åka till anläggningen?
Hot mot verksamheten
Vilka hot anses finns mot anläggningens verksamhet?
Hur påverkar dessa hot på driften av anläggningen?
Hur förhindras dessa hot?
Framtidsvision/Framtidsplaner
Hur ser framtidsvisionen ut?
Vilka planer finns för framtiden? Varför dessa?
Investeringar
Vilka investeringar har gjorts? Varför?
Varför inte andra investeringar?
