Göteborg, Stockholm och bostadsrätterna

17 februari 2014

Jan Jörnmark

Tillväxt i den globala och lokala ekonomin

• Sedan 1945 har världen förändrats i grunden.

• Enorm ökning av den internationella handeln

• Än starkare ökning av internationella kapitalflöden

• Och –inte minst- växande flöden av människor.

Världshandeln

NATIONELL

INTER-NATIONELL

VAROR

KOMMUNIKATIONER

KAPITAL

KULTUR

FÖRETAG

ARBETS-KRAFT

?

”If we postulate the usual list of economic forces, cities should fly apart. The theory of production contains nothing to hold a city together. A city is simply a collection of factors of production – capital, people and land – and land is always far cheaper outside cities than inside […].”

Två avgörande faser i stadsbyggnad efter 1930

• 1930-1970 Utspridningens era.• Bilismens genombrott, städerna växer utåt

motorvägarna.• Först fabriker, sedan människor och handel. Hamnarna

följer efter på 1960-talet med containeriseringen.• Enorm nedgång i innerstädernas befolkning. I Göteborg

och Stockholm halvering, kraftig ökning av medelålder.• På 1970-talet kommer sedan en radikal omsvängning,

vilket kommer att skapa unika möjlighter.

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

120 000

140 000

1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Linné

Centrum

Bostäder, samhällsförändring och lagstiftning - milstolpar

• 1942: Hyresreglering

• 1944-45: Ny bostadspolitik: Förstatligat och

kommunaliserat byggande. Kollektivt boende, flerfamiljshus.

Centrerat mot spårbunden infrastruktur

• 1951: Kapitalmarknaden regleras

• Köerna växer, som att fylla ett badkar utan propp…

• 1966-75: ”Miljonprogram” – industrialiserat byggande

• 1975: Bruksvärdesreglering

• 1969 Partiell avreglering av villor, bostadsrätter

• 1970-talet total omsvängning. Villasamhällets genombrott,

centrerat mot en annan typ av infrastruktur: motorlederna

Köpcentrum. Städernas upplösning

• 1990-tal avsubventionering begränsad avdragsrätt. Byggandet

faller dramatiskt

• Sedan följer bostadsrättsmarknadens allt snabbare tillväxt

• Kan möjligen även kalla detta för ett skede där marknader

mognar ut

Omsvängning efter 1970

Efter 1990 – en omvärdering av beståndet

• 1990- tal och framåt. Innerstadens comeback, Nya äganderättstrukturer. Snabb

omvandling, stark värdestegring. 5000 blir 60 000 Det ”kreativa kapitalet.”

Innovationers ökade betydelse skapar en ny stadsdiskussion. Egentligen en stabil

utspridningsprocess, där kärnan förmått återhämta sig.

• Den väsentliga faktorn är egentligen förmågan att skapa nya värden, och det är i

det här skedet som en stark skiktning av stadsdelar startar. Även känt som

"segregation".

• Den nya marknadsprocessen är starkt beroende på den strukturella utvecklingen

och värderingen av ”attraktiviteten”.

• Efter 2007-08 en helt ny marknad, med en sannolikt lång försvagning.

• Kontinuerlig förändring, expansion. Utvecklingen är aldrig ”färdig” utan tvärtom en

ständig utmaning.

Fas Två

• Regenerering av innerstäderna, första anses vara SoHo i NY på 1960-talet. Till Sverige efter 1980

• Innerstadens återhämtning: f d industrier i centrumperiferin, Kungsholmen. Liljeholmen, Sjöstaden som cityförstoring. I Göteborg en serie missyckanden utom Lindholmen.

• Dessutom en förtätning av ytterområdena – Kista/Solna/Sollentuna att jämföra med E6/Söderleden.

Göteborg och regionen i de två faserna

• Den första oerhört lyckad, men betydligt sämre i den andra. Lilla Edet syndromet. Växande beroende av en region som utvecklas bättre

• Jämförelsen med Stockholm är rent katastrofal sedan 1970-talet och skillnaderna växer.

• Finans-, telekom-, it- som knappt fanns 1980 – det var där det hamnade.

Globaliseringen som process, med fokus på regionen.

• Utdragen ökning av handeln, företagens internationalisering, kommunikationerna, kulturella mönster. Lokal anpassning till allomfattande tryck.

• ”Capitalism itself is, both in the economic and the sociological sense, essentially one process, with the whole world as its stage”.

• 1950- och 60-tal. Industrikris tidigt. Stagnation i den gamla kärnan. Stabil infrastrukturutveckling, men kollektivtrafiken släpar efter, Utflyttning till funktionella och hyreskontrollerade sattelitförorter. Utvecklingen kulminerar med miljonrogrammet och NIC-ländernas genombrott.

• 1970- och 80-tal. Krisen, Innerstaden, Plötsligt skapas nya värden på ett uppseendeväckande sätt. Finans, telekom – men också omvandlingenn som värdegenerator.

• 1990- 2000-tal. Innerstadens comeback. Förändrade äganderättstrukturer. Snabb omvandling. Det kreativa kapitalet. Innovationer. Riskkapital etc.

• Ständig förändring, expansion. Utvecklingen är aldrig ”färdig”.

150

170

190

210

230

250

270

290

310

330

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Kungsbacka

Härryda

Lerum

Partille

Öckerö

Mölndal

Stenungsund

Kungälv

Tjörn

Ale

Alingsås

Varberg

Orust

Göteborg

Lil la Edet

Vårgårda

Falkenberg

90

100

110

120

130

140

150

160

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Öckerö

Kungsbacka

Tjörn

Härryda

Orust

Kungälv

Stenungsund

Lerum

Varberg

Vårgårda

Partille

Mölndal

Falkenberg

Alingsås

Ale

Lil la Edet

Göteborg

Nettoflyttning efter inkomstklass, tkr Förvärvsinkomst 2010

-1000

-500

0

500

1000

1500

2000

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 550 600 650

Inkomstklass, tkr (högsta inkomst)

An

tal p

ers

on

er

Nettoinflyttning av inkomsttagare i med inkomster mellan noll och 200 000 kr

Nettoutflyttning av inkomsttagare med inkomster över 200 000 kr

Acrobat-dokument

Vad är problemet I.

• ”Fel branscher” – men lika mycket bristfällig attraktion

• Ett av problemen ligger i kollektivtrafiken, vilket ju blir värre av att vi fortsätter att vara ”Europas otätaste storstad”.

• Utspridningen är enorm – Stockholm bygger nu mer än dubbelt så mycket varje år på en yta som är cirka hälften av vår.

Vad är problemet II

• Innebär att Göteborg egentligen aldrig vuxit i 1960-talets inkorporeringar

• Politikerna kämpar med att klara förtätningen och kollektivtrafiken men klarar det inte

• Göteborgs tyngdpunkt förskjuts vidare söderut, men sannolikt också österut och norrut. Vad händer efter E6an och gamla Papyrus blir nyckelfrågor.

• Men de nya förbindelserna i älvdalen kan också bli en stor möjlighet. Förstoring mot förtätning.

Den återstående frågan blir…

• …vad som händer i kärnan.

• Integrationen

• Den industriella förnyelsen

• Och den eviga frågan om kollektivtrafiken

Befolkning Stockholm

200

250

300

350

400

450

500

1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Be

folk

nin

g (

10

00

-ta

l)

Befolkning utanförtullarna

Befolkning inom tullarna

1970 1990 2010

Antal Procent Antal Procent Antal Procent

Enskilda 202 000 64 142 000 41 108 000 28

Allmännytta 74 000 23 118 000 34 72 000 19

Bostadsrätter 41 000 13 84 000 25 204 000 53

Summa 317 000 344 000 384 000

Bostadsstruktur i Stockholm

Befolkningsstruktur Stockholm

1975 2010

Antal Procent Antal Procent

<20 027 464 11,5 50 942 15,9

21-64 139 581 58,4 215 501 68,7

65- 071 849 30,1 048 599 15,4

Summa 238 894 315 042

Den återstående frågan blir…

• …vad som händer i kärnan.

• Integrationen

• Den industriella förnyelsen

• Och den eviga frågan om kollektivtrafiken

New York City

8 168 0002004

8 008 0002000

7 323 0001990

7 072 0001980

7 895 0001970

7 782 0001960

7 892 0001950

Tillväxtens utmaning

• Trafikinfarkt, osäkerhet. Det räcker inte med IKEA och Bauhaus.

• En enorm utmaning – vi behöver bygga ett nytt Göteborg, infrastrukturellt.

• Älvsborgsbron, Tingstadstunneln, Angeredsbron 1966-79

• Vi står också inför utmaningar vad gäller brottslighet.

• Utbildning, sjukvård

Tillväxtens krav

• ”Jord”- Mark, naturresurser

• Arbetskraft

• Kapital

• Ett område kan bara bli nyskapande om man definierar vilka styrkor som finns, och sedan mobiliserar dessa.

• På sitt sätt är det det som Innovationer ”Kreativitet” handlar om.

Avslutning

• Trying to predict the future is like trying to drive down a country road at night with no lights while looking out the back window.

• …men:

Hur mobiliserar man för tillväxt?

• Mark – effektiv planering, kontinuerlig utveckling av infrastrukturen

• Arbete – effektiv utbildning, snabb resursanvändning, individen som tillgång, minst av allt belastning.

• Kapital – finns dom andra två kommer kapitalet!

…

• ”The best way to predict the future is to create it (Drucker).