Granskning av riksdagspartiernas miljölöften inför …...miljölöften inför valet 2018 Rapport 2 Redaktör: Annelie Andersson Layout: Espmark & Espmark Omslagsfoto: Ola Runfors

Höjd ribba i miljöpolitikenGranskning av riksdagspartiernas miljölöften inför valet 2018

Rapport

2

Redaktör: Annelie AnderssonLayout: Espmark & EspmarkOmslagsfoto: Ola Runfors ISBN 978-91-558-0197-7Naturskyddsföreningen juni 2018

12

3

Innehåll

Förord Sammanfattning 18 miljöpolitiska förslag

Partierna höjer ribban i miljöpolitiken

18 miljöpolitiska förslag för 2018-2022

1. Klimatskadliga subventioner 2. Avståndsbaserat reseavdrag 3.Flygets miljökostnader 4.Fossila investeringar via exportkrediter 5. Konsumtionens klimatpåverkan 6. Klimathandlingsplaner 7. Skydd av värdefulla skogar 8. Översyn av skogspolitiken 9. Mineralutvinning i skyddad natur 10. Ekologiskt jordbruk 11. Miljöavgift på växtskyddsmedel 12. Miljöersättning till betesmarker 13. Stärkt marint skydd 14. Förbud mot bottentrålning 15. Återvinning av plast 16. Information om varors kemikalieinnehåll 17. Ägardirektiv till statliga bolag 18. Stärkande av miljöbalken

Partiernas resultat och prioriterade frågor Centerpartiet Kristdemokraterna Liberalerna Miljöpartiet Moderaterna Socialdemokraterna Sverigedemokraterna Vänsterpartiet

4 56

121416 17 18 19 20 2122 23 24 25 26 2728 29 30 31

333435 36 37 38 39 40

4

Förord

Biologisk mångfald är kärnan i det som gör naturen rik, värdefull och viktig för alla levande varelser. När arter nu försvinner i en alldeles för snabb takt hotas vår överlevnad. Att begränsa klimatförändringarna är en annan av vår tids mest centrala ödesfrågor. De senaste åren har viktiga beslut för att minska utsläppen av växthusgaser fattats, men mycket återstår. Fortfarande går delar av politiken i motsatt riktning, som att den svenska staten årligen subventionerar klimatskadlig verksamhet med över 30 miljarder kronor. Dessa är några av de miljöfrågor som borde få betydligt mer uppmärksamhet i valdebatten.

Enligt SOM-institutet är förändringar i jordens klimat och miljöförstöring de två frågor som gör svenskarna allra mest oroliga. Det är därför glädjande att kunna konstatera att en riksdagsmajoritet står bakom 13 av 18 av Naturskyddsföreningens miljöpolitiska förslag inför den kommande mandatperioden.

Inför riksdagsvalen har Naturskyddsföreningen i 30 års tid presenterat miljöpolitiska förslag, granskat riksdagspartiernas miljöambitioner och utvärderat om de hållit sina miljölöften. Med det arbetet vill vi lyfta upp miljöfrågorna på den politiska agendan, pressa partierna att öka sina ambitioner och informera väljare om partiernas miljöpolitik. Den här rapporten utgår från partiernas svar på vår miljöpolitiska enkät inför riksdagsvalet i september 2018.

Väljarna förväntar sig beslut om långsiktiga och kraftfulla åtgärder i miljöpolitiken. Resultatet av vår enkät ger hopp om att en rad angelägna miljöpolitiska beslut kan bli verklighet under de kommande fyra åren. Det finns ingen tid att förlora.

Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen

5

Sammanfattning

Inför riksdagsvalet i september 2018 har Naturskyddsföreningen granskat vad riksdagens partier vill göra inom miljöpolitiken under mandatperioden 2018-2022. Syftet är att ge såväl väljare som riksdagspartierna en översikt av partiernas miljölöften. Resultatet indikerar att partierna har höjt sina miljöpolitiska ambitioner jämfört med vår undersökning inför riksdagsvalet 2014. En parlamentarisk majoritet utifrån dagens riksdagssammansättning står bakom hela 13 av Naturskyddsföreningens 18 miljöförslag.

Även om valets utgång har stor betydelse för förutsättningarna att ytterligare öka tempot i miljöpolitiken, borde möjligheterna under kommande mandatperiod vara goda. Det finns stora skillnader mellan partierna när det gäller politiken för främjande av den biologiska mångfalden, medan det i klimat- och kemikaliepolitiken finns mer samsyn.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet placerarar sig högst i undersökningen då de ställer sig bakom alla Naturskyddsföreningens 18 förslag. Liberalerna kommer tätt efter och är det av de fyra borgerliga partierna som i undersökningen uppvisar högst miljöpolitiska ambitioner. Socialdemokraterna placerar sig högst av de stora partierna. De följs av Kristdemokraterna, som därmed tillsammans med Socialdemokraterna gått om Centerpartiet jämfört med resultatet av Naturskyddsföreningens enkät 2014. Moderaterna hamnar sist av de borgerliga partierna. Sverige demokraterna kommer med en rejäl marginal sist i rankningen då de endast ställer sig bakom två av 18 förslag.

6

Klimat1.Sverige subventionerar i dag klimatskad-lig verksamhet med minst 30 miljarder kronor om året. Nästan hälften rör an-vändning av fossila bränslen.

Förslag: Fatta beslut under mandatperioden om att fasa ut merparten av skatteundanta-gen för användning av fossila bränslen.

2.Reseavdraget används i dag mestadels till bilpendling i stortsadsregioner och det sker mycket fusk. Reseavdraget behö-ver ändras för att ge bättre miljöeffekt.

Förslag: Ändra reseavdraget så att det en-bart utgår från avstånd och blir samma oavsett val av färdmedel.

3.Flyget släpper ut stora mängder växthus-gaser. I år har det införts en flygskatt, men ännu bär flyget långt ifrån sina fulla miljökostnader.

Förslag: Fatta beslut som gör att flyget be-talar mer av sina miljökostnader.

4.Exportkrediter är en av de största källor-na av offentliga medel som går till fossila investeringar globalt. Det är inte hållbart om vi ska leva upp till Parisavtalet.

Förslag: Inför restriktioner som gör att svenska exportkreditorgan inte får utfär-da lån och garantier till fossila projekt.

5. Dagens klimatmål omfattar bara utsläpp

som sker inom Sveriges gränser. Men en stor del av det vi konsumerar produceras utomlands eller består av utrikes flygresor.

Förslag: Inför ett kompletterande klimatmål och styrmedel för att minska de konsum-tionsbaserade utsläppen av växthusgaser.

6.Sverige ska minska utsläppen med 85 procent till 2045 jämfört med 1990. För att nå målet krävs minskningar på minst 6 procent per år.

Förslag: Ta fram och arbeta för genomför-andet av en klimathandlingsplan som minskar utsläppen i Sverige med minst 6 procent per år.

Biologisk mångfald7. För att skydda värdefulla skogar och klara Sveriges internationella åtaganden samt riksdagens miljömål behövs ökade anslag till skydd av värdefull natur.

Förslag: Öka anslaget till skydd av värde-full natur för att kunna skydda fler skogar.

8. Dagens skogspolitik utformades på 1990-talet. Det är nu hög tid att den ses över och att skogsvårdslagstiftningen moder-niseras för att anpassas till dagens verk-lighet.

Förslag: Gör en översyn av skogspolitiken för att underlätta att nå miljökvalitetsmå-len och säkerställa ett hållbart nyttjande av skogen.

9. En gruva eller ett kalkbrott innebär stor negativ påverkan på den biologiska mång falden och andra naturvärden. I dag saknas generellt förbud mot prospekte-ring i naturskyddade områden.

18 miljöpolitiska förslag

7

Förslag: Inför ett förbud mot mineralut-vinning och prospektering i alla skyd-dade områden.

10. Ekologiskt jordbruk bidrar till ökad biolo-gisk mångfald, ökad djurvälfärd, större lönsamhet och användning av mindre bekämpningsmedel.

Förslag: Sträva efter att uppnå en block-överskridande överenskommelse med konkreta åtgärder för att främja svensk ekologisk produktion.

11. I dag finns en skatt på bekämpningsme- del som i stort sett är verkningslös. En differentierad skatt som baserad på med- lens giftighet skulle ha en större miljö- styrande effekt.

Förslag: Inför en skatt som blir högre ju farligare ett växtskyddsmedel är och an-vänd medlen för utveckling av alterna-tiva bekämpningsmetoder.

12. Betesmarker är rika på biologisk mång-fald, men hotas i dag av igenväxning. Det måste bli lönsamt för lantbrukare att bi-behålla och restaurera dessa ytor.

Förslag: Höj miljöersättningarna till lant-brukare som låter beta sina betesmarker.

13. Marina skyddsområden har i realiteten svagt skydd och de behöver även utökas.

Förslag: Fatta beslut om att stärka skyd-det i Sveriges marina skyddade områden och att öka andelen marina skyddade områden till minst 20 procent.

14. Bottentrålning medför stora bifångster och leder till att många bottenlevande djur dör och att deras livsmiljö förstörs.

Förslag: Verka för att bottentrålning för-bjuds inom hela EU.

Miljögifter15. Målet för materialåtervinning av plast är lägre än för övriga förpackningar. Dagens mål för plast är 30 procent jämfört med 70 procent för många andra material.

Förslag: Öka målet för materialåtervin-ning av plast till 70 procent.

16. Material med farligt innehåll ska kunna sorteras bort och förstöras vid materialåter-vinning. För att det ska vara möjligt krävs information om varors kemikalieinnehåll.

Förslag: Sverige ska driva på, inom EU och globalt, för att information om varors kemikalieinnehåll ska vara lättillgänglig från produktions- till avfallsledet.

Övergripande frågor17. De statliga bolagen kan spela en nyckel-roll i den omställning som samhället be-höver genomgå för att nå uppsatta miljö- och hållbarhetsmål.

Förslag: Skärp de statliga bolagens ägar-direktiv så att de får ett tydligare uppdrag att verka för att nå miljömålen.

18. Miljöbalken är ett viktigt verktyg för att uppnå antagna miljö- och hållbarhets-mål. Lagstiftningen måste vässas och tydliggöra att miljökraven gäller för fler verksamheter.

Förslag: Utred möjligheten att lyfta in fler regelverk som reglerar miljö- och natur-resursutnyttjande i miljöbalken.

8

Partierna höjer ribban i miljöpolitiken

1

9

Naturskyddsföreningens 18 miljöförslag spänner över stora delar av det miljöpoli-tiska fältet, och är frågor som Natur-skydds föreningen ser som prioriterade för den kommande mandatperioden. Förslagen handlar om klimatpolitik, åt-gärder för att främja den biologiska mång falden, och kemikaliepolitik. Även om förslagen bara är ett axplock av det som behöver göras inom miljöpolitiken ger partiernas svar en tydlig indikation på partiernas ambitionsnivåer inom om-rådet. Förslagen skiljer sig från de som fanns med i Naturskydds före ningens enkät inför valet 2014, men en jämförelse med partiernas resultat då och nu ger ändå en indikation om partierna flyttat fram sina positioner i miljöpolitiken.

Naturskyddsföreningens rapport Ny fart i miljöpolitiken, som granskar partiernas miljöpolitiska agerande i riksdagen under mandatperioden 2014-2018, konsta-terar att tempot har ökat i miljöpolitiken under de gångna fyra åren jämfört med mandatperioden 2010-2014. Den konkreta politiken är dock fortfarande långt ifrån den som krävs.

Läget för planeten är akut. Klimatför-ändringarna och artutrotningen hotar eko-system och mänsklighetens försörjning och säkerhet. Forskarna bedömer att radi-kala åtgärder behöver vidtas omedelbart för att vi ska ha någon chans att nå Paris-avtalets mål. I Sverige bedömer Natur-vårds verket att 14 av 16 miljömål inte kom-mer att nås med rådande politik och styrmedel. Nu är det skarpt läge att agera.

Så mycket lovar partiernaGivet det allvarliga läget är det glädjande att kunna visa att partierna har höjt sina miljö-politiska ambitioner jämfört med 2014.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet visar högst ambitionsnivå i miljöpolitiken i den här granskningen. Båda partierna svarar ja på samtliga av Naturskydds-

föreningens 18 förslag. Miljöpartiet sva-rade också ja på alla förslag 2014. Vänster-partiet svarade då ja på 16 förslag och vet ej på två förslag.

Liberalerna har höjt sina miljö ambi tioner och svarar ja på 16 av Naturskydds-föreningens förslag, jämfört med 12 för-slag år 2014. Partiet svarar vet ej på ett av förslagen, och nej på ett annat. Samtidigt som partiet ökar sina ambitioner visar vår utvärdering av mandatperioden 2014-2018 att Liberalerna i riksdagen inte ak-tivt drivit 5 av 6 av de frågor de ställde sig bakom 2014 rörande biologisk mångfald.

Socialdemokraterna har höjt sina ambi-tioner och svarar ja på tolv förslag i år, jämfört med sju förslag 2014. Partiet sva-rar vet ej på tre och nej på tre förslag. I frågan om utfasning av klimatskadliga subventioner sticker dock partiet ut som det enda som svarat vet ej, medan alla andra utom Sverigedemokraterna har svarat ja. Sina tre nej-svar ger partiet på frågor som rör biologisk mång fald. De tre osäkra svaren rör klimat politiken. Partiet är osäkert om det vill stoppa ex-portkrediter till fossila investeringar och fasa ut klimatskadliga subventioner, detta trots att partiet anger klimatför-ändringarna som en av partiets högst prioriterade miljöfrågor. Krist demokraterna svarar, liksom Social-demokraterna, ja på tolv förslag jämfört med sju förslag 2014 och visar därmed en höjd ambitionsnivå i miljöpolitiken. Partiet sva-

18

16

14

12

10

8

6

4

2

0 MP V L S KD C

M SD

Figur 1. Så svarade partierna. Ja Vet ej Nej

10

rar nej på fyra och vet ej på två förslag. Deras svar på förslaget om klimathandlingspla-ner sticker ut då de svarar vet ej, medan alla övriga partier förutom Sverigedemokraterna svarar ja. Partiet svarar enbart ja på hälften av förslagen för biologisk mångfald, ett om-råde där de också förde en bristfällig politik under mandatperioden 2014-2018

Centerpartiet ställer sig bakom tio för-slag, jämfört med nio förslag år 2014. Partiet får en sämre placering än i utvärde-ringen 2014, då Socialdemokraterna och Kristdemokraterna den här gången ställer sig bakom fler förslag än Center partiet. Partiet är det enda av de borgerliga parti-erna som svarar nej till förslagen om att göra en översyn av skogs politiken och att stärka miljöbalken, där övriga borgerliga partier svarat ja. De svarar endast ja på två av nio förslag som rör biologisk mångfald. Vår tidigare utvärdering visar också att par-tiet inte heller aktivt drivit frågor inom detta område under mandatperioden 2014 - 2018. Moderaterna svarar ja på tio förslag jämfört med sex stycken 2014, vilket visar på en ambitionsökning. Partiet är dock ensamt om att säga nej till förslagen om höjd er-

sättning till betesmarker och ändrat rese-avdrag. Partiet anger klimatfrågan som främsta prioritet på miljöområdet, men svarar trots det nej på hälften av förslagen som rör klimatpolitiken. Sverige demo-kraterna svarar nej på tolv förslag och ja på endast två och är därmed det parti i riksda-gen som har absolut lägst miljöambitioner. 2014 svarade partiet inte ja på ett enda för-slag. Partiernas svar på Naturskydds-föreningens enkät finns tillgängliga på Naturskydds föreningens webbplats.1

Partiernas prioriterade frågorVi har också bett partierna att själva redo-göra för vilka frågor de ser som prioriterade inom miljöpolitiken de kommande åren. Partiernas svar visar att det finns vissa frå-gor som många anser bör prioriteras i mil-jöpolitiken. Alla partier anger att klimatet är en av deras mest prioriterade frågor. Fem partier lyfter havs- och vattenfrågor respektive miljögifter. Den fjärde högst prioriterade frågan är biologisk mångfald, som lyfts av de tre partier som får bäst re-sultat i granskningen – Liberalerna, Miljöpartiet och Vänster partiet.

1 http://bit.ly/partienkat2018_bilaga1

Figur 2. Tabellen visar partiernas svar på Naturskyddsföreningens 18 förslag. Ja Vet ej Nej

V S MP C L M KD SD

1. Klimatskadliga subventioner2. Avståndsbaserat reseavdrag 3. Flygets miljökostnader4. Fossila investeringar via exportkrediter 5. Konsumtionens klimatpåverkan6. Klimathandlingsplaner7. Skydd av värdefulla skogar8. Översyn av skogspolitiken9. Mineralutvinning i skyddad natur10. Ekologiskt jordbruk11. Miljöavgift på växtskyddsmedel12. Miljöersättning till betesmarker13. Stärkt marint skydd14. Förbud mot bottentrålning 15. Återvinning av plast16. Information om varors kemikalieinnehåll17. Ägardirektiv till statliga bolag18. Stärkande av miljöbalken

11

Goda men osäkra framtidsutsikter Samtliga riksdagspartier svarar ja till fler miljöpolitiska förslag nu än de gjorde inför valet 2014. En parlamentarisk majo-ritet utifrån dagens riksdagssamman-sättning står bakom hela 13 av Natur-skydds föreningens 18 miljöförslag. Även om det fortsatt finns stora utmaningar att få till angelägna politiska förändring-ar inom tunga områden som skogs- och mineralpolitiken borde förutsättningar-na för att öka tempot ytterligare i miljö-politiken under kommande mandatpe-riod vara goda.

Framtids ut sikterna för den svenska miljö-politiken är dock beroende av valresulta-tet i september. Vilka partier som kommer sam arbeta med varandra och vilka partier som kommer att hålla sig kvar över fyra-procentsgränsen är inte självklart.

Även om många partier nu visar höjda ambitioner inom miljöpolitiken utgör Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna en stor andel av riksdagen. Det finns osäkerheter gällan-de dessa partiers ställningstaganden i ett antal centrala miljöfrågor.

13 förslag med majoritetsstödTretton förslag får majoritetsstöd utifrån riksdagens nuvarande sammansättning:

• Fasa ut merparten av Sveriges klimatskadliga subventioner.

• Se till så att flyget betalar en större del av sina miljökostnader.

• Inför ett klimatmål för att minska de konsumtionsbaserade utsläppen.

• Ta fram en klimathandlingsplan som minskar utsläppen med minst sex procent per år.

• Öka anslagen till skogsskydd.

• Uppnå en blocköverskridande överenskommelse för att främja ekologisk produktion.

• Inför en differentierad miljöavgift på växtskyddsmedel.

• Öka miljöersättningarna till betesmarker.

• Stärk skyddet i Sveriges marina skyddade områden och öka andelen till minst 20 procent.

• Verka för att bottentrålning förbjuds i hela EU.

• Öka målet för återvinning av plast till 70 procent.

• Verka globalt och inom EU för lättillgänglig information om varors kemikalieinnehåll.

• Ge statliga bolag ett tydligare uppdrag att bidra till miljömålen.

Det enda förslag som alla partier ställer sig bakom är frågan om information om varors kemikalie

innehåll. I andra frågor saknas en sådan total samsyn.

Det kan hända mycket med riksdagens sammansättning efter valet, vilket skulle påverka möjlig

heten att samla en riksdagsmajoritet för dessa förslag. Utifrån opinionsmätningar från sen vår skulle

till exempel förslagen om mål för konsumtionsbaserade utsläpp, ökade anslag till skydd av värde-

full natur och stärkt skydd i Sveriges marina områden förlora sitt majoritetsstöd.

12

Sverigedemokraterna sticker ut med sina låga miljöambitioner och om partiet får ett ökat inflytande i riksdagen, vilket många undersökningar pekar på, finns en stor risk att möjligheterna att driva igenom en offensiv miljöpolitik i riksda-gen begränsas avsevärt. Det innebär att resterande partier måste prioritera mil-

jön desto mer och fortsätta att samarbeta mellan blocken för att säkra ett fortsatt höjt tempo i miljöpolitiken. De akuta ut-maningar som världen står inför i form av klimatförändringar, hot mot den biolo-giska mångfalden och spridning av far-liga kemikalier kräver att partierna nu lägger ribban ännu högre.

2014 - 2018: Ny fart i miljöpolitikenRapporten Ny fart i miljöpolitiken från maj 2018 konstaterar att tempot har ökat i svensk miljö

politik under mandatperio den 2014 – 2018, jämfört med den tidigare mandatperioden. Den visar

samtidigt att partierna ofta gör mindre än vad de lovar.

Rapporten utvärderar riksdagspartiernas agerande när de gäller de 18 förslag som

Naturskyddsföreningen lyfte i vår enkät inför valet 2014. Under mandatperioden har fem förslag

genomförts och politiken har tagit steg framåt i ytterligare elva frågor. Riksdagen har arbetat

blocköverskridande på klimat och energiområdet och gemensamt fattat viktiga beslut för

svensk miljöpolitik. Exempelvis genom det klimatpolitiska ramverket, som alla partier utom

Sverigedemokraterna står bakom, som bland annat slår fast att Sverige inte ska ha några netto-

utsläpp av växthusgaser till 2045. Sverige har även ratificerat Parisavtalet och påbörjat arbetet

med Agenda 2030. Alla dessa viktiga beståndsdelar i miljöarbetet börjar långsamt falla på plats.

Vi konstaterar också i utvärderingen att Miljöpartiets högre ambitioner i regeringssamarbetet

gett avtryck och att de bidragit till att flytta fram Socialdemokraternas positioner och den kon-

kreta miljöpolitiken. Det parlamenteriska läget, där regeringen agerat i minoritet, har påverkat

regeringspartiernas handlingskraft. De borgerliga partierna har i flera riksdagsomröstningar

före slagit sänkningar av miljöambitioner och fått stöd för det av Sverigedemokraterna.

Trots att viktiga framsteg gjorts i miljöpolitiken under den gångna mandatperioden bedömer

Naturvårdsverket att Sverige inte kommer att nå 14 av 16 miljömål med rådande politik och styr

medel. Tempot behöver därför öka ytterligare under kommande mandatperiod.

13

218 miljöpolitiska förslag för 2018 - 2022

14

skattelättnader för detta bör fasas ut. Liberalerna vill att fossila bränslen ska beskattas likartat oavsett användnings-område. Flera partier pekar på att det finns svårigheter med att fasa ut kli-matskadliga subventioner. Centerpartiet menar att det kan vara svårt att fasa ut merparten av subventionerna under en mandatperiod och Moderaterna under-stryker att utfasningen ska ske på ett sätt som inte leder till att utsläppen flyttar ut-omlands.

Socialdemokraterna svarar vet ej, och menar liksom Centerpartiet som svarar ja, att det är svårt att fasa ut merparten av de klimatskadliga subventionerna under en mandatperiod. Socialdemokraterna lyfter också fram att det är en utmaning att reformera många av skatteundantagen och samtidigt värna om skogs- och jordbruket.

Sverigedemokraterna är det enda partiet som svarar nej och kommenterar att de vill behålla och utöka subventioner för bland annat jordbruket då de menar att subventioner och skattelättnader som dessa är nationella angelägenheter.

SlutsatsDet finns en generell samstämmighet i frågan då de flesta partierna menar att klimatskadliga subventioner är ett pro-blem. En knapp majoritet av partierna ställer sig bakom förslaget. I och med att Socialdemokraterna svarar vet ej kan den majoriteten bli ännu starkare beroende på om partiets ställningstagande ändras under nästa mandatperiod. Samtidigt som flera partier nu ställer sig bakom detta förslag finns exempel på hur partier tidigare agerat i motsatt riktning. Sju av åtta riksdagspartier har till exempel under den gångna mandatperioden före-slagit eller genomdrivit ökade skatteun-dantag för diesel i jordbruket. Liberalerna har däremot föreslagit att dessa undan-tag bör fasas ut.

1. Klimatskadligasubventioner

Miljöpolitiskt förslag: Fatta beslut under mandatperioden om att fasa ut merparten av skatteundantagen för användning av fossila bränslen.

BakgrundSverige subventionerar i dag klimatskad-lig verksamhet med minst 30 miljarder kronor om året. Främst rör det sig om kostnader för olika skatteundantag för användning av fossila bränslen, vilket motsvarade minst 12,4 miljarder kronor under 2017. Dessa utgörs bland annat av lägre energiskatt på diesel jämfört med bensin, skattebefrielse för bränslen i in-rikes sjöfart och flyg, nedsatt energi- och koldioxidskatt för bränslen inom gruvin-dustrin och nedsatta bränsleskatter för uppvärmningsbränslen inom industrin. Samtidigt har Sverige via EU, inom OECD och FN, på olika sätt uttalat ambitioner om att avskaffa fossila subventioner globalt.

Så svarar partiernaDet finns ett stort stöd hos partierna för Naturskyddsföreningens förslag. Center-partiet, Kristdemokraterna, Moderaterna, Liberalerna, Vänsterpartiet och Miljö-partiet svarar ja till förslaget. Partierna menar att fossila bränslen måste bära en större del av sina miljökostnader och att

VMP

L

M

KDSD

S

C

!Partienkät 2018 – utkast 28 maj 2018!

!

1.! Klimatskadliga subventioner

2.! Avståndsbaserat reseavdrag

3.! Flygets miljökostnader

VMP C

L

M

KDS

SD

VMP

C

L

KD

S

SD

M

V

S

MPCL

M

KD

SD


4.! Utfasning av

.

5.! Konsumtionsbaserade utsläpp

!

6.! Klimathandlingsplaner

VMP

C

L

KD

S

M

SD

V

S

MPL

SD

C

M

KD

V

S

MPCL

M

KD

SD


7.! Skydda värdefulla skogar

8.! Översyn av skogspolitiken

9.! Mineralutvinning i naturskyddade områden

V

S

MPLC

M

KD

SD

VMP

L

M

KDSD

S

C

VMP

L

S

C

M

KD

SD


10.!Ekologiskt jordbruk

11. Miljöavgift på växtskyddsmedel

12.!Öka miljöersättningar till betesmarker

V

S

MPC

M

KD

L

SD

V

S

MPLC

KD

M

SD

V

S

MPCL

KD

SD

M


13.!Marint skydd

14.!Begränsa bottentrålningen

15.!Återvinning av plast

V

S

MPLKD

C

M

SD

V

S

MPM

L

C

KD

SD

V

S

MPCL

M

KD

SD


16.!Information om varors kemikalieinnehåll

17.!Ägardirektiv till statliga bolag

18.!Stärk miljöbalken

V

S

MPCL

M

KD

SD

V

S

MPCL

M

KD

SD

Ja

Vet ej

Nej

15

2. Avståndsbaserat reseavdrag

Miljöpolitiskt förslag: Ändra reseavdraget så att det enbart utgår från avstånd och blir samma oavsett val av färdmedel.

BakgrundDen som har längre pendling till och från jobbet har i dag rätt att få kostnadsavdrag på sina resor om de uppfyller vissa krav. Systemet har varit oförändrat under lång tid och Skatteverket har konstaterat att det sker omfattande skattefusk, eftersom avdraget är mycket svårt att kontrollera. Avdraget motverkar arbetet för en hållbar transportsektor, eftersom en stor andel går till att gynna bilpendling i storstads-regioner. En statlig kommitté ser därför över utformningen och ska presentera ett förslag 2019. Om avdraget skulle ändras så att det enbart utgår från avstånd och blir samma oavsett färdmedel skulle alla transportslag behandlas lika och håll-bara transporter främjas i större ut-sträckning.

Så svarar partiernaPartiernas svar visar att en majoritet vill reformera reseavdraget för att gynna hållbara transporter. Däremot är avdra-gets slutliga utformning ännu oviss. Centerpartiet, Liberalerna, Miljöpartiet,

Kristdemokraterna och Vänsterpartiet svarar ja till förslaget. Samtliga partier säger att hållbara resealternativ bör främjas samtidigt som hänsyn behöver tas till hur landsbygden påverkas. Miljöpartiet belyser att de tillsatt en ut-redning om reseavdraget och Kristdemokraterna och Liberalerna vill att tillgången till kollektivtrafik ska vara en faktor i beslutet om reseavdrag.

Socialdemokraterna och Sverige-demo kraterna vill båda reformera avdraget men svarar vet ej till förslaget. Socialdemokraterna belyser likt Miljöpartiet att de tillsatt en utredning om reseavdraget och signalerar att de vill främja rörlighet på arbetsmarknaden samtidigt som hållbara resealternativ med låga koldioxidutsläpp gynnas. Sverigedemokraterna vill ändra reseavdraget så att det bättre gynnar landsbygden. Moderaterna svarar nej till förslaget och argumenterar att ett tidsbaserat system bättre reflekterar olika förutsättningar för resandet i landet.

SlutsatsDe flesta partier vill reformera reseavdra-get för att gynna hållbara transporter. Det är ett viktigt framsteg för att minska ut-släppen i transportsektorn. Däremot är det osäkert om ett avståndsbaserat rese-avdrag har stöd från en majoritet i riks-dagen, eftersom de tre största partierna ännu inte tagit ställning för ett sådant förslag. Mycket vilar därför på framtida ställningstaganden från Social-demokraterna och Sverigedemokraterna, som i dagsläget svarar vet ej på förslaget.

VMP

L

M

KDSD

S

C


!




VMP C

L

M

KDS

SD

VMP

C

L

KD

S

SD

M

V

S

MPCL

M

KD

SD


4.! Utfasning av

.


!


VMP

C

L

KD

S

M

SD

V

S

MPL

SD

C

M

KD

V

S

MPCL

M

KD

SD





V

S

MPLC

M

KD

SD

VMP

L

M

KDSD

S

C

VMP

L

S

C

M

KD

SD





V

S

MPC

M

KD

L

SD

V

S

MPLC

KD

M

SD

V

S

MPCL

KD

SD

M


13.!Marint skydd



V

S

MPLKD

C

M

SD

V

S

MPM

L

C

KD

SD

V

S

MPCL

M

KD

SD





V

S

MPCL

M

KD

SD

V

S

MPCL

M

KD

SD

Ja

Vet ej

Nej

16

utsläppsnivåer snarare än att flyget ska bära sina miljökostnader. Miljöpartiet, Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna nämner exempel-vis att de vill ha mer biobränslen i flyget. Liberalerna vill till exempel att flyget ska omfattas av ett reduktionspliktssystem. Flera partier nämner även tekniklös-ningar för att minska flygets klimatpå-verkan. Centerpartiet vill se rabatterade start- och landningsavgifter för de bästa planen. De lösningar som presenteras i kommentarerna som skulle innebära att flyget bär sina egna miljökostnader i större utsträckning är exempelvis start- och landningsavgifter. Detta nämner Kristdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna. Liberalerna skriver att de vill ha en europeisk flygskatt. Socialdemo-kraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet nämner också skatter som en del av lösningen.

Sverige demokraterna svarar nej till förslaget och kommenterar att de inte vill ha ett ökat skatteuttag på flygresenärer.

SlutsatsSammanfattningsvis är alla utom Sverigedemokraterna överens om att fly-gets klimatpåverkan är ett problem som kräver åtgärder. Kommentarerna från partierna handlar dock i stor utsträck-ning om andra typer av lösningar än att flyget ska bära sina miljökostnader. Under den gångna mandaperioden har även Moderaterna, Centerpartiet, Libe-ralerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna motsatt sig den flygskatt som nu införts av Social demo-kraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Naturskyddsföreningens förslag om att flyget ska betala mer av sina miljökost-nader har trots det ett majoritetsstöd, vil-ket är positivt.

3. Flygets miljökostnader

Miljöpolitiskt förslag: Fatta beslut som gör att flyget betalar mer av sina miljökostnader.

BakgrundFlygets klimatpåverkan ökar snabbt och stadigt. För att vända trenden behövs ett flertal parallella och samverkande insat-ser för att utveckla tekniken, introducera nya drivmedel och även minska flygan-det. Flyget har en särställning, eftersom det tills nu i princip har saknats offentliga styrmedel för att minska flygets klimatpå-verkan. I år har det införts en flygskatt, men flyget betalar varken kol dioxid skatt eller energiskatt. Det utgår ingen moms för internationella flygresor och inrikes-flyget har nedsatt moms. Staten och kom-munerna subventionerar dessutom delar av driften vid vissa kommunala och pri-vata flygplatser. Flyget har fått ett undan-tag från principen om att den som släp-per ut också ska betala, vilket försvårar flygets del i arbetet att nå klimatmålen.

Så svarar partiernaAlla partier utom Sverigedemokraterna svarar ja till förslaget att fatta beslut som gör att flyget betalar mer av sina miljö-kostnader. Svaren lyfter dock i stor ut-sträckning olika sätt att minska flygets

VMP

L

M

KDSD

S

C


!




VMP C

L

M

KDS

SD

VMP

C

L

KD

S

SD

M

V

S

MPCL

M

KD

SD


4.! Utfasning av

.


!


VMP

C

L

KD

S

M

SD

V

S

MPL

SD

C

M

KD

V

S

MPCL

M

KD

SD





V

S

MPLC

M

KD

SD

VMP

L

M

KDSD

S

C

VMP

L

S

C

M

KD

SD





V

S

MPC

M

KD

L

SD

V

S

MPLC

KD

M

SD

V

S

MPCL

KD

SD

M


13.!Marint skydd



V

S

MPLKD

C

M

SD

V

S

MPM

L

C

KD

SD

V

S

MPCL

M

KD

SD





V

S

MPCL

M

KD

SD

V

S

MPCL

M

KD

SD

Ja

Vet ej

Nej

17

4. Fossila investeringar via exportkrediter

Miljöpolitiskt förslag: Inför restriktioner som gör att svenska ex-portkreditorgan inte får utfärda lån och ga-rantier till fossila projekt.

BakgrundExportkreditorgan underlättar för in-hemska företag att göra investeringar ut-omlands genom att försäkra ett företag om de inte skulle få betalt av sin motpart. Exportkrediter är en av de största källor-na av offentliga medel som går till fossila investeringar globalt. De svenska export-kreditorganen arbetar i enlighet med OECD:s riktlinjer, som tillåter finansie-ring av fossila projekt. Det går helt på tvärs mot Parisavtalets målsättning om att finansiella flöden ska göras förenliga med en väg mot låga utsläpp av växthus-gaser och klimatresilient utveckling. Sverige kan vara en föregångare och bli det första landet i världen som inte stödjer fossila projekt via sina exportkrediter.

Så svarar partiernaCenterpartiet, Liberalerna, Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet svarar alla ja till förslaget. Miljöpartiet lyfter fram sitt arbete i regeringen med att få Världsbanken att sluta stödja fos-sila investeringar. Kristdemokraterna

vill att restriktionen ska ha undantag för att avhjälpa mänsklig misär och Centerpartiet och Kristdemokraterna vill ha undantag för investeringar i projekt som syftar till att minska utsläpp från befintliga fossila verksamheter.

Socialdemokraterna svarar vet ej och lyf-ter fram att Sverige bör verka för att OECD:s riktlinjer ska stämma överens med Parisavtalet, samtidigt som de näm-ner att Sverige bör arbeta för att genom-föra Agenda 2030.

Moderaterna och Sverigedemokraterna svarar nej. Moderaterna anser att miljö-skadliga verksamheter generellt sett inte bör finansieras, men argumenterar för att driva på förändring av OECD:s riktlinjer. Sverigedemokraterna motsätter sig för-slaget och argumenterar att många län-der har sämre förutsättningar för alterna-tiva energikällor än Sverige.

SlutsatsPartierna tycks vara överens om att svenska staten inte ska stå som garant för miljöskadliga verksamheter. Däremot riskerar frågan att förbises, eftersom Moderaterna och Sverigedemokraterna motsätter sig förslaget samtidigt som Socialdemokraterna ställer sig avvaktan-de. Det är viktigt att Sverige driver på för förändrade riktlinjer inom OECD, men ett förbud mot fossila investeringar är långt borta då beslut inom OECD måste ske genom konsensus. Genom att gå före och införa ett förbud mot lån och garantier till fossila projekt skulle Sverige ha ett bra utgångslägesläge för att kunna driva på för en skärpning av OECD:s riktlinjer, vilket skulle ha stor betydelse för att styra bort globala finansiella flöden från fossila projekt.

VMP

L

M

KDSD

S

C


!




VMP C

L

M

KDS

SD

VMP

C

L

KD

S

SD

M

V

S

MPCL

M

KD

SD


4.! Utfasning av

.


!


VMP

C

L

KD

S

M

SD

V

S

MPL

SD

C

M

KD

V

S

MPCL

M

KD

SD





V

S

MPLC

M

KD

SD

VMP

L

M

KDSD

S

C

VMP

L

S

C

M

KD

SD





V

S

MPC

M

KD

L

SD

V

S

MPLC

KD

M

SD

V

S

MPCL

KD

SD

M


13.!Marint skydd



V

S

MPLKD

C

M

SD

V

S

MPM

L

C

KD

SD

V

S

MPCL

M

KD

SD





V

S

MPCL

M

KD

SD

V

S

MPCL

M

KD

SD

Ja

Vet ej

Nej

18

som svarar ja menar generellt att mål för konsumtionsbaserade utsläpp är en vik-tig åtgärd och ett bra komplement till Sveriges befintliga klimatmål.

Sverigedemokraterna svarar vet ej och kommenterar att ett helhetsperspektiv på klimatpolitiken är klokt och att de vill att produktionen generellt bör stanna i Sverige.

Centerpartiet, Moderaterna och Krist-demokraterna svarar nej till förslaget. De menar generellt att det är svårt att mäta konsumtionsbaserade utsläpp och att dessa ofta sker utomlands. Mode raterna nämner dock att de vill se internationella överenskommelser för att säkerställa att fler länder tar ansvar för klimatet.

SlutsatsI nuläget finns det ett svagt majoritets-stöd för förslaget, vilket betyder att det finns en liten möjlighet att det går ige-nom i riksdagen under nästa mandatpe-riod. Stödet för förslaget kan dock komma att ändras till det bättre eller sämre beroende på hur utfallet blir i riks-dagsvalet.

5. Konsumtionens klimatpåverkan

Miljöpolitiskt förslag: Inför ett kompletterande klimatmål och styrmedel för att minska de konsumtions-baserade utsläppen av växthusgaser.

BakgrundSveriges klimatmål rör endast utsläpp som sker innanför Sveriges gränser och det saknas mål som gäller de konsum-tionsbaserade utsläppen. När hela Sveriges klimatpåverkan (utsläppen i Sverige, utsläppen från produktion av varor och tjänster som konsumeras i Sverige och utsläppen från svenskars resor utomlands) summeras blir utsläp-pen mer än dubbelt så höga jämfört med den officiellt redovisade nationella sta-tistiken. En stor del av det vi konsumerar produceras utomlands eller består av ut-rikes flygresor. För att Sverige ska ta an-svar för hela sin klimatpåverkan behövs ett kompletterande klimatmål för de kon-sumtionsbaserade utsläppen och styrme-del som gör att målet kan nås.

Så svarar partiernaAv riksdagspartierna är fyra partier be-redda att införa mål för minskade kon-sumtionsbaserade utsläpp och svarar ja, Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna. Partierna

VMP

L

M

KDSD

S

C


!




VMP C

L

M

KDS

SD

VMP

C

L

KD

S

SD

M

V

S

MPCL

M

KD

SD


4.! Utfasning av

.


!


VMP

C

L

KD

S

M

SD

V

S

MPL

SD

C

M

KD

V

S

MPCL

M

KD

SD





V

S

MPLC

M

KD

SD

VMP

L

M

KDSD

S

C

VMP

L

S

C

M

KD

SD





V

S

MPC

M

KD

L

SD

V

S

MPLC

KD

M

SD

V

S

MPCL

KD

SD

M


13.!Marint skydd



V

S

MPLKD

C

M

SD

V

S

MPM

L

C

KD

SD

V

S

MPCL

M

KD

SD





V

S

MPCL

M

KD

SD

V

S

MPCL

M

KD

SD

Ja

Vet ej

Nej

19

6. Klimat-handlingsplaner

Miljöpolitiskt förslag: Ta fram och arbeta för genomförandet av en klimathandlingsplan som minskar utsläp-pen i Sverige med minst 6 procent per år.

BakgrundRiksdagen antog 2017 ett nytt klimatpo-litiskt ramverk för Sverige. I det ingår nya klimatmål, där det övergripande målet är att minska utsläppen med 85 procent till 2045 jämfört med 1990. Ramverket innefattar också en klimat-lag som ställer krav på varje ny regering att presentera en klimathandlingsplan för mandatperioden. Den första klimat-handlingsplanen ska presenteras i bör-jan av 2019. För att nå målet till 2045 be-höver utsläppen minska med i genomsnitt minst 6 procent per år från dagens utsläppsnivå. Att skjuta på ut-släppsminskningarna betyder inte bara att större minskningar måste göras se-nare, utan också att de totala utsläppen, och därmed påverkan på klimatet, blir större.

Så svarar partiernaMajoriteten av riksdagspartierna har ställt sig positiva till att ta fram klimat-handlingsplaner och Centerpartiet, Liberalerna, Miljöpartiet, Moderaterna,

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet svarar alla ja på förslaget. Kristdemokraterna svarar vet ej och häv-dar, likt Moderaterna och Liberalerna som svarat ja, att det den årliga minsk-ningen är beroende av utvecklingen av ny teknik och att det är svårt att förutse hur mycket utsläppen kommer att kunna minska varje år.

Sverigedemokraterna svarar nej och hävdar att Sveriges utsläpp är låga och forsätter att minska.

SlutsatsEn riksdagsmajoritet står bakom försla-get att ta fram klimathandlingsplaner för att minska utsläppen med minst 6 pro-cent per år. Detta är en viktig signal till nästa regering från riksdagspartierna att de vill säkerställa uppfyllelsen av de mål som togs fram i det klimatpolitiska ram-verket.

VMP

L

M

KDSD

S

C


!




VMP C

L

M

KDS

SD

VMP

C

L

KD

S

SD

M

V

S

MPCL

M

KD

SD


4.! Utfasning av

.


!


VMP

C

L

KD

S

M

SD

V

S

MPL

SD

C

M

KD

V

S

MPCL

M

KD

SD





V

S

MPLC

M

KD

SD

VMP

L

M

KDSD

S

C

VMP

L

S

C

M

KD

SD





V

S

MPC

M

KD

L

SD

V

S

MPLC

KD

M

SD

V

S

MPCL

KD

SD

M


13.!Marint skydd



V

S

MPLKD

C

M

SD

V

S

MPM

L

C

KD

SD

V

S

MPCL

M

KD

SD





V

S

MPCL

M

KD

SD

V

S

MPCL

M

KD

SD

Ja

Vet ej

Nej

20

erna ja och hälften svarar nej. Libe-ralerna svarar ja och menar att de priori-terar detta i sin budget och att skydd av skog är viktigt för den biologiska mång-falden, klimatet och för rekreation. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet svarar också ja och menar att deras höjda budgetanslag för skydd av värdefull natur under mandatperioden 2014-2018 är något som de står fast vid.

Centerpartiet, Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna svarar alla nej till förslaget. Center-partiet, Kristdemokraterna och Moderaterna menar att markägares roll är viktig i sammanhanget. De vill att markägare ska involveras mer i arbetet med att skydda värdefull natur och Centerpartiet vill även utveckla de fri-villiga certifieringarna av skogsbruket liksom användandet av ersättningsmark i form av statlig skogsmark.

Sverige demokraterna svarar nej och kommenterar att nuvarande regering redan har gjort det förslaget efterfrågar.

SlutsatsHälften av partierna ställer sig bakom förslaget och bildar, utifrån dagens riks-dagsmandat, en knapp majoritet. Budget anslaget för skydd av värdefull natur kommer med säkerhet att se olika ut be-roende på hur regeringskonstellationen kommer att se ut. I Naturskyddsföreningens enkät inför valet 2014 fanns ett liknande förslag. Den gången svarade även Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna ja, medan Socialdemokraterna svarade vet ej. Under den gångna mandatperioden har regeringspartierna tillsammans med Vänsterpartiet ökat anslagen för skydd av värdefull natur. Liberalerna är det enda borgerliga parti som också föresla-git ökningar, dock inte lika stora som re-geringen och Vänsterpartiet.

7. Skydd av värdefulla skogar

Miljöpolitiskt förslag: Öka anslaget till Skydd av värdefull natur för att kunna skydda fler skogar.

BakgrundMinst 17 procent av Sveriges landområden ska vara skyddade eller på annat sätt beva-rade till 2020 för att genomföra åtaganden inom FN:s konvention för biologisk mång-fald och EU:s naturvårdspolitik samt uppnå riksdagens miljömål. FN:s Nagoya-plan inom konventionen för biologisk mångfald anger att områden ska bevaras i ekologiskt representativa och väl förbund-na system. EU:s mål innebär bland annat ett stopp för förlusten av biologisk mång-fald senast 2020. En stor del av den biolo-giska mångfalden finns i den produktiva skogen. Samtidigt ökar trycket på skogen som råvara. Enligt Naturvårdsverket finns nedanför den fjällnära gränsen minst 530 000 hektar produktiv skog med höga na-turvärden som inte har lagligt skydd. För att skydda dessa skogar och bättre klara Sveriges internationella åtaganden och riksdagens miljömål behövs ersättning till markägare. Det kräver ökade anslag inom budgetposten Skydd av värdefull natur.

Så svarar partiernaPå detta förslag svarar hälften av parti-

VMP

L

M

KDSD

S

C


!




VMP C

L

M

KDS

SD

VMP

C

L

KD

S

SD

M

V

S

MPCL

M

KD

SD


4.! Utfasning av

.


!


VMP

C

L

KD

S

M

SD

V

S

MPL

SD

C

M

KD

V

S

MPCL

M

KD

SD





V

S

MPLC

M

KD

SD

VMP

L

M

KDSD

S

C

VMP

L

S

C

M

KD

SD





V

S

MPC

M

KD

L

SD

V

S

MPLC

KD

M

SD

V

S

MPCL

KD

SD

M


13.!Marint skydd



V

S

MPLKD

C

M

SD

V

S

MPM

L

C

KD

SD

V

S

MPCL

M

KD

SD





V

S

MPCL

M

KD

SD

V

S

MPCL

M

KD

SD

Ja

Vet ej

Nej

21

8. Översyn av skogspolitiken

Miljöpolitiskt förslag: Gör en översyn av skogspolitiken för att un-derlätta att nå miljökvalitetsmålen och sä-kerställa ett hållbart nyttjande av skogen.

BakgrundMiljökvalitetsmålet Levande skogar kommer inte att nås utan ökade insatser. Mycket har hänt sedan dagens skogspoli-tik infördes i början på 90-talet. Riksdagen har beslutat om miljömål, skogscertifieringar har införts, Sverige har blivit medlem i EU, en klimatpolitik har formats och miljöbalken har trätt i kraft. Skogspolitiken har inte hängt med i utvecklingen, vilket medfört stor osä-kerhet för såväl naturvården som kultur-miljövården och skogsbrukets förutsätt-ningar. Det är hög tid att skogspolitiken ses över och skogsvårdslagstiftningen moderniseras för att anpassas till dagens verklighet. Bruk och skydd av skogen måste ske med en helhetssyn på markan-vändningen, vilket är en grundförutsätt-ning för ett verkligt hållbart nyttjande av naturresurserna.

Så svarar partiernaLiberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet svarar alla ja till förslaget,

men utgångspunkterna skiljer sig något åt. Vänsterpartiet och Miljöpartiet anser att skogsvårdslagstiftningen bör inord-nas i miljöbalken medan Liberalerna och Kristdemokraterna vill ha en översyn med utgångspunkt i skogsvårdslagstift-ningens jämställda produktions- och miljömål. Moderaterna menar att en översyn är angelägen och att regeringen har agerat otillräckligt i frågan under mandatperioden. Sverigedemokraterna svarar vet ej och menar att många miljökvalitetsmål an-tingen är för högt ställda eller för svårtol-kade. Socialdemokraterna och Center partiet svarar nej till förslaget. Social-demokraterna och Center partiet framhä-ver skogens roll för att klara av klimat-krisen. Social demo kraterna argumenterar att skogsvårdslagstift-ningen är stark medan Centerpartiet bland annat framhåller den ökade rollen för frivilliga avsättningar för att skydda biologisk mångfald.

SlutsatsÄven fast en majoritet av partierna har svarat ja till förslaget tyder deras svar på skillnader i uppfattningen om vilken riktning skogspolitiken bör ta. Det är också oklart om dessa partier kommer att utgöra en riksdagsmajoritet. Vi förväntar oss att partierna tar ett gemensamt an-svar för svensk skogs- och miljöpolitik så att denna moderniseras och att förutsätt-ningar skapas för att skogen ska bidra till att nå samtliga av de miljömål som skog och skogsbruk påverkar. Den grundläg-gande utmaningen under kommande mandatperiod blir att utveckla – såväl i regelverk som i praktiskt skogsbruk – ett verkligt hållbart skogsbruk.

VMP

L

M

KDSD

S

C


!




VMP C

L

M

KDS

SD

VMP

C

L

KD

S

SD

M

V

S

MPCL

M

KD

SD


4.! Utfasning av

.


!


VMP

C

L

KD

S

M

SD

V

S

MPL

SD

C

M

KD

V

S

MPCL

M

KD

SD





V

S

MPLC

M

KD

SD

VMP

L

M

KDSD

S

C

VMP

L

S

C

M

KD

SD





V

S

MPC

M

KD

L

SD

V

S

MPLC

KD

M

SD

V

S

MPCL

KD

SD

M


13.!Marint skydd



V

S

MPLKD

C

M

SD

V

S

MPM

L

C

KD

SD

V

S

MPCL

M

KD

SD





V

S

MPCL

M

KD

SD

V

S

MPCL

M

KD

SD

Ja

Vet ej

Nej

22

De flesta partier svarar dock nej till detta förslag. Socialdemokraterna, Center-partiet, Moderaterna och Sverige-demokraterna svarar nej och kommente-rar att nuvarande restriktioner och regler för mineralutvinning är tillräckliga. Kristdemokraterna, som också svarar nej, kommenterar dock att de vill att gruvin-dustrin ska omfattas av hårdare miljö-krav generellt.

SlutsatsSammanfattningsvis saknas ett majori-tetsstöd för att förbjuda mineralutvin-ning och prospektering i alla skyddade områden då inget av de större partierna svarar ja på förslaget. Alla som inte stöd-jer förslaget är också tydliga med att de tycker att dagens restriktioner är till-räckliga. Naturskyddsföreningen ser all-varligt på detta då det krävs rejäla ambi-tionshöjningar inom mineralpolitiken för att klara miljömålen, inklusive skydda den biologiska mångfalden.

9. Mineralutvinning i skyddad natur

Miljöpolitiskt förslag: Inför ett förbud mot mineralutvinning och prospektering i alla skyddade områden.

BakgrundMineralutvinning genom gruvor och kalkbrott påverkar grundvatten, ger stora utsläpp av koldioxid samt släpper ut far-liga kemikalier och tungmetaller i natu-ren. Gruvnäringen är dessutom den indu-stri som genererar mest avfall. En gruva eller ett kalkbrott innebär stor negativ påverkan på den biologiska mångfalden och andra naturvärden. Trots allvarlig miljöpåverkan finns inget generellt för-bud – undantaget nationalparker – mot att prospektera efter mineral i skyddad natur. Gruvexploatering i skyddad natur går helt på tvärs mot skyddets syfte.

Så svarar partiernaVänsterpartiet, Miljöpartiet och Libe-ralerna svarar ja till förslaget. Libe-ralerna menar att det finns restriktioner för mineralutvinning i naturskyddade områden, men att det kan finnas skäl att stärka skyddet ytterligare. Vänsterpartiet och Miljöpartiet förespråkar tydligt ett förbud för mineralutvinning i naturskyd-dade områden i deras kommentarer.

VMP

L

M

KDSD

S

C


!




VMP C

L

M

KDS

SD

VMP

C

L

KD

S

SD

M

V

S

MPCL

M

KD

SD


4.! Utfasning av

.


!


VMP

C

L

KD

S

M

SD

V

S

MPL

SD

C

M

KD

V

S

MPCL

M

KD

SD





V

S

MPLC

M

KD

SD

VMP

L

M

KDSD

S

C

VMP

L

S

C

M

KD

SD





V

S

MPC

M

KD

L

SD

V

S

MPLC

KD

M

SD

V

S

MPCL

KD

SD

M


13.!Marint skydd



V

S

MPLKD

C

M

SD

V

S

MPM

L

C

KD

SD

V

S

MPCL

M

KD

SD





V

S

MPCL

M

KD

SD

V

S

MPCL

M

KD

SD

Ja

Vet ej

Nej

23

10. Ekologiskt jordbruk

Miljöpolitiskt förslag: Sträva efter att uppnå en blocköverskri-dande överenskommelse med konkreta åt-gärder för att främja svensk ekologisk pro-duktion.

BakgrundEkologiskt lantbruk bidrar till ökad biolo-gisk mångfald, minskad bekämpnings-medelsanvändning och ökad djurvälfärd. Enligt en rapport från Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) skulle svenskt jord-bruk dessutom tjäna en miljard kronor på att ställa om till 50 procent ekologiskt.1

Ändå saknas i dag enighet bland riks-dagspartierna om en politik för att främja svensk ekologisk produktion och kon-sumtion. Bristen på långsiktig politik gör det svårt att nå miljömålen giftfri miljö och ett rikt odlingslandskap, och innebär missade affärsmöjligheter för svenskt lantbruk. Det behövs en gemensam riks-dagspolitik för att mer mat på tallriken ska vara ekologiskt odlad.

Så svarar partiernaCenterpartiet, Miljöpartiet, Moderaterna,

1 https://www.slu.se/ewnyheter/2017/12/rapportsverigesomekoland/

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet svarar alla ja. Miljöpartiet framhäver att de har ökat resurserna till ekologisk pro-duktion under mandatperioden och vill öka ersättningar för ekologiskt jordbruk ytterligare samt tillföra mer resurser till forskning. Kristdemokraterna och Socialdemokraterna lyfter fram att pro-duktionen måste möta efterfrågan för ekologiska livsmedel. Centerpartiet un-derstryker att allt jordbruk måste bli mer hållbart samtidigt som svensk konkur-renskraft säkerställs. Moderaterna argu-menterar för att både konventionell och ekologisk livsmedelsproduktion måste öka inom ramarna för konsumentens ef-terfrågan. Liberalerna och Sverigedemokraterna svarar nej till förslaget. Liberalerna fram-häver likt Moderaterna att livsmedels-produktionen ska styras av konsumen-ternas efterfrågan och lyfter fram åtgärder för djurvälfärd och biologisk mångfald. Sverigedemokraterna anser att det inte finns något som tyder på att ekologisk produktion är bättre för miljön och vill huvudsakligen främja svensk livsmedelsproduktion.

SlutsatsEn bred riksdagsmajoritet vill öka den svenska produktionen av ekologiska livs-medel. Detta är positivt för den biologiska mångfalden. Partierna har dock en varie-rad bild av hur man ska styra mot en sådan utveckling, vilket inte minst tydlig gjordes under den gångna mandat-periodens arbete med en livsmedelsstra-tegi för Sverige där regeringen och V ville ha tydliga mål för ekologisk areal och of-fentlig konsumtion. Det kommer därför att krävas öppenhet och kompromissvilja hos partierna för att nå en långsiktig och konkret överenskommelse.

VMP

L

M

KDSD

S

C


!




VMP C

L

M

KDS

SD

VMP

C

L

KD

S

SD

M

V

S

MPCL

M

KD

SD


4.! Utfasning av

.


!


VMP

C

L

KD

S

M

SD

V

S

MPL

SD

C

M

KD

V

S

MPCL

M

KD

SD





V

S

MPLC

M

KD

SD

VMP

L

M

KDSD

S

C

VMP

L

S

C

M

KD

SD





V

S

MPC

M

KD

L

SD

V

S

MPLC

KD

M

SD

V

S

MPCL

KD

SD

M


13.!Marint skydd



V

S

MPLKD

C

M

SD

V

S

MPM

L

C

KD

SD

V

S

MPCL

M

KD

SD





V

S

MPCL

M

KD

SD

V

S

MPCL

M

KD

SD

Ja

Vet ej

Nej

24

ralerna svarar ja till förslaget. Liberalerna kommenterar att förslaget är i linje med principen förorenaren betalar. Social-demokraterna kommenterar att en utred-ning har presenterats i frågan som de nu arbetar med. Partiet anger att det inte kommer att använda skatteintäkterna för att utveckla alternativa bekämpningsme-toder, men att Kemikalie inspektionens substitutionscentrum kan arbeta med detta. Vänsterpartiet kommenterar att de vill fasa ut kemiska bekämpningsmedel och ser också positivt på förslaget. Även Miljöpartiet ser positivt på förslaget. Centerpartiet och Kristdemo kraterna svarar vet ej på förslaget. Krist demo-kraterna kommenterar att det danska exemplet och utredningens förslag behöver analyseras. Centerpartiet kommenterar att en differentierad skatt på växtskyddsmedel kan övervägas, men att konsekvenserna av en sådan behöver undersökas först.

Sverigedemokraterna och Moderaterna svarar nej till förslaget. Sverige demo-kraterna menar att en skatt på växt-skyddsmedel innebär plågor för det svenska jordbruket och hindrar en ökad svensk livsmedelsproduktion. Mode-raterna kommenterar att farliga bekämp-ningsmedel bör förbjudas snarare än be-skattas.

SlutsatsNaturskyddsföreningen presenterade ett liknande förslag redan i enkäten till riks-dagspartierna inför valet 2014. Tyvärr har två partier svängt i negativ riktning sedan dess, Centerpartiet från ett ja till ett vet ej och Moderaterna från vet ej till nej. En majoritet ställer sig dock positiva till förslaget om en differentierad be-kämpningsmedelsskatt. En utredning har gjorts om detta och bidragit med ett förslag. Nu gäller det att vässa utredning-ens förslag så att skatten styr jordbruket i en mer miljövänlig riktning.


Miljöpolitiskt förslag: Inför en skatt som blir högre ju farligare ett växtskyddsmedel är och använd medlen för utveckling av alternativa bekämpningsme-toder.

Bakgrund Sverige har långt kvar till att nå miljö-målet ”giftfri miljö”. En orsak är att an-vändningen av bekämpningsmedel inte minskar. I dag finns en skatt på bekämpnings medel som har en mycket liten sty-rande funktion. I Danmark finns en skatt som ökar med medlets giftighet, som har lett till att bönder byter till mindre giftiga preparat. En svensk utredning har föresla-git en mycket förenklad variant av den danska modellen som riskerar att inte alls få samma styreffekt. Det liggande förslaget skulle också kunna stärkas ytterligare om de skatteintäkter som kommer in genom denna skatt skulle användas inom jordbru-ket för att främja innovationer för alterna-tiva bekämpningsmetoder.

Så svarar partiernaDet finns ett brett stöd bland partierna för Naturskyddsföreningens förslag om att införa en differentierad skatt på växt-skyddsmedel. Vänsterpartiet, Social-demo kraterna, Miljöpartiet och Libe-

VMP

L

M

KDSD

S

C


!




VMP C

L

M

KDS

SD

VMP

C

L

KD

S

SD

M

V

S

MPCL

M

KD

SD


4.! Utfasning av

.


!


VMP

C

L

KD

S

M

SD

V

S

MPL

SD

C

M

KD

V

S

MPCL

M

KD

SD





V

S

MPLC

M

KD

SD

VMP

L

M

KDSD

S

C

VMP

L

S

C

M

KD

SD





V

S

MPC

M

KD

L

SD

V

S

MPLC

KD

M

SD

V

S

MPCL

KD

SD

M


13.!Marint skydd



V

S

MPLKD

C

M

SD

V

S

MPM

L

C

KD

SD

V

S

MPCL

M

KD

SD





V

S

MPCL

M

KD

SD

V

S

MPCL

M

KD

SD

Ja

Vet ej

Nej

25

12. Miljöersättning till betesmarker

Miljöpolitiskt förslag: Höj miljöersättningarna till lantbrukare som låter beta sina betesmarker.

BakgrundNaturbetesmarkerna tillhör Sveriges art-rikaste miljöer och bidrar med livsnöd-vändiga ekosystemtjänster. Betande djur är en förutsättning för att markerna ska finnas kvar. Dessutom är betesdjuren bra på att omvandla gräs och örter till livs-medel. I Sverige blir betesdjuren färre, och färre djur betar naturbetesmarker. Djuren koncentreras också mer och för-svinner i delar av landet. När naturbetes-markerna växer igen utrotas många väx-ter och djur och den biologiska mång falden utarmas. För att lantbrukare ska kunna ha djur på naturbete måste det blir mer lönsamt. Den ersättning som lantbrukaren får i dag behöver höjas för att den biologiska mångfalden ska bevaras och stärkas.

Så svarar partiernaCenterpartiet, Kristdemokraterna, Libe-ralerna, Miljöpartiet, Social demo-kraterna, Sverige demokraterna och Vänster partiet svarar alla ja. Miljöpartiet och Vänsterpartiet lyfter fram sina insat-ser för att höja betesersättning under

mandatperioden och vill satsa ytterligare på ersättningar. Socialdemokraterna och Liberalerna vill skifta resurser från gene-rella jordbruksstöd till stöd för miljöin-satser. Centerpartiet framhäver styrkan av flexibla stödformer där gårdar själva får bestämma om vilka stöd de tar del av. Moderaterna svarar nej och hävdar att fler subventioner inte hjälper jordbruket att bli mer konkurrenskraftigt och vill istället satsa på exempelvis regelför-enklingar och skattelättnader, samt att reformera EU:s jordbrukspolitik.

SlutsatsDet finns ett starkt stöd för förslaget, vilket bådar gott för utökandet av naturbetesmarker och främjande ett mer hållbart jordbruk och den biologiska mångfalden.

VMP

L

M

KDSD

S

C


!




VMP C

L

M

KDS

SD

VMP

C

L

KD

S

SD

M

V

S

MPCL

M

KD

SD


4.! Utfasning av

.


!


VMP

C

L

KD

S

M

SD

V

S

MPL

SD

C

M

KD

V

S

MPCL

M

KD

SD





V

S

MPLC

M

KD

SD

VMP

L

M

KDSD

S

C

VMP

L

S

C

M

KD

SD





V

S

MPC

M

KD

L

SD

V

S

MPLC

KD

M

SD

V

S

MPCL

KD

SD

M


13.!Marint skydd



V

S

MPLKD

C

M

SD

V

S

MPM

L

C

KD

SD

V

S

MPCL

M

KD

SD





V

S

MPCL

M

KD

SD

V

S

MPCL

M

KD

SD

Ja

Vet ej

Nej

26

Kristdemokraterna svarar ja till förslaget. Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna kommente-rar tydligt att de vill öka andelen marina skyddade områden till 20 procent och även stärka skyddet. Kristdemokraterna kommenterar att de vill inrätta fler ma-rina skyddade områden, men att skydds-föreskrifterna kan variera beroende på syftet med skyddsområdet.

Centerpartiet, Moderaterna och Sverige-demokraterna svarar nej på förslaget. Moderaterna kommenterar att de vill stärka de befintliga marina skyddade områdena, bland annat genom att verka för ett förbud mot bottentrålning. De vill dock inte öka andelen skyddade områ-den. Sverigedemokraterna kommenterar att andelen skyddade områden inte är ett mål i sig och att inrättandet av ett skyddsområde ska ske i samråd med be-rörda intressen. Centerpartiet kommen-terar att de vill öka antalet marina skyd-dade områden och stärka skyddet, men att målet om att skydda 10 procent är till-räckligt.

SlutsatsFörslaget om att utöka och stärka det ma-rina skyddet i Sverige har ett majoritets-stöd. Det har skett en positiv svängning i frågan sedan Naturskyddsföreningens enkät till riksdagspartierna inför valet 2014 som innehöll ett förslag om att utöka det marina skyddet till 20 procent. Då svarade både Socialdemokraterna och Kristdemokraterna nej, medan de nu sva-rar ja. Moderaterna och Centerpartiet verkar också, trots att de svarat nej till förslaget, vara villiga att stärka det ma-rina skyddet i Sverige. Det ger hopp om att förutsättningarna för en marin biolo-gisk mångfald kan stärkas under kom-mande mandatperiod.

13. Stärkt marint skydd

Miljöpolitiskt förslag: Fatta beslut om att stärka skyddet i Sveriges marina skyddade områden och att öka andelen marina skyddade områden till minst 20 procent.

BakgrundDet marina skyddet har fördubblats under den gångna mandatperioden och i dag är nästan 14 procent av den svenska havsmiljön skyddad. I realiteten är skyd-det för havets arter och ekosystem emel-lertid ofta svagt, eftersom till exempel fiske och sjöfart är tillåtet i nästan alla marina skyddade områden. I Sveriges enda marina nationalpark – Kosterhavets nationalpark – är det till exempel tillåtet att bottentråla i stora delar av området. För att nå miljömålssystemets etappmål om ett ekologiskt representativt, sam-manhängande och funktionellt marint områdesskydd krävs det att de marina skyddade områdena får ett förstärkt och utvidgat skydd.

Så svarar partiernaMerparten av partierna svarar ja till Naturskyddsföreningens förslag om att utöka det marina skyddet till 20 procent. Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och

VMP

L

M

KDSD

S

C


!




VMP C

L

M

KDS

SD

VMP

C

L

KD

S

SD

M

V

S

MPCL

M

KD

SD


4.! Utfasning av

.


!


VMP

C

L

KD

S

M

SD

V

S

MPL

SD

C

M

KD

V

S

MPCL

M

KD

SD





V

S

MPLC

M

KD

SD

VMP

L

M

KDSD

S

C

VMP

L

S

C

M

KD

SD





V

S

MPC

M

KD

L

SD

V

S

MPLC

KD

M

SD

V

S

MPCL

KD

SD

M


13.!Marint skydd



V

S

MPLKD

C

M

SD

V

S

MPM

L

C

KD

SD

V

S

MPCL

M

KD

SD





V

S

MPCL

M

KD

SD

V

S

MPCL

M

KD

SD

Ja

Vet ej

Nej

27

14. Förbud mot bottentrålning

Miljöpolitiskt förslag: Verka för att bottentrålning förbjuds inom hela EU.

BakgrundBottentrålning är den vanligaste fiske-metoden i Sverige och den största delen av svenskfångad matfisk bottentrålas. Bottentrålning medför stora bifångster av oönskade arter och leder till att många bottenlevande djur dör och deras livsmil-jö förstörs. Området i närheten av tråldra-gen påverkas av de moln av sediment som virvlar upp vid trålning. När sedi-mentet rörs om kan näringsämnen och miljögifter frigöras. Andra exploaterande marina aktiviteter som till exempel muddring och sandutvinning regleras av omfattande regelverk. Men bottentrål-ning, som påverkar betydligt större områ-den och har mer direkt påverkan på eko-systemen, är i princip tillåtet överallt förutom innanför trålgränsen och i ett litet antal mindre fiskefria områden längs kusten. Bottentrålning är till och med är tillåtet i marina skyddade områ-den, exempelvis i Natura 2000-områden.

Så svarar partiernaMiljöpartiet, Moderaterna, Social demo-kraterna och Vänsterpartiet svarar ja.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet säger att de under mandatperioden verkat för att förbjuda bottentrålning i EU. Socialdemokraterna och Moderaterna vill verka för att förbjuda bottentrålning, men belyser att vissa undantag kan ges. Socialdemokraterna anger också att det i dag saknas förutsättningar för att driva frågan inom EU på grund av bristande intresse från andra medlemsländer.

Liberalerna svarar vet ej med motiveringen att de vill begränsa skadlig bottentrålning medan mer miljövänliga trålningsmetoder bör tillåtas och fortsatt utvecklas.

Centerpartiet, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna svarar nej. Center-partiet och Sverigedemokraterna argu-menterar för ny teknikutveckling och an-strängningar för att göra fisket mer hållbart och Kristdemokraterna vill ha miljökonsekvensprövningar innan bot-tentrålningsförbud i ett område föreslås.

SlutsatsEn riksdagsmajoritet står bakom att verka för att förbjuda bottentrålning i hela EU. Det betyder att Sverige har en möjlighet att påverka för betydande för-ändringar i fisket på EU-nivå och bidra till förbättrade förutsättningar för havens ekosystem.

VMP

L

M

KDSD

S

C


!




VMP C

L

M

KDS

SD

VMP

C

L

KD

S

SD

M

V

S

MPCL

M

KD

SD


4.! Utfasning av

.


!


VMP

C

L

KD

S

M

SD

V

S

MPL

SD

C

M

KD

V

S

MPCL

M

KD

SD





V

S

MPLC

M

KD

SD

VMP

L

M

KDSD

S

C

VMP

L

S

C

M

KD

SD





V

S

MPC

M

KD

L

SD

V

S

MPLC

KD

M

SD

V

S

MPCL

KD

SD

M


13.!Marint skydd



V

S

MPLKD

C

M

SD

V

S

MPM

L

C

KD

SD

V

S

MPCL

M

KD

SD





V

S

MPCL

M

KD

SD

V

S

MPCL

M

KD

SD

Ja

Vet ej

Nej

28

vill öka producentansvaret för att under-lätta återvinningen av plast. Liberalerna vill även inrätta en skatt på fossil plast och fasa ut fossila plastpåsar.

Socialdemokraterna vill göra det enklare för medborgare att återvinna genom upp-hämtning av återvinningsmaterial vid hemmet. Även Miljöpartiet vill ha bo-stadsnära lösningar för återvinning. Moderaterna har kommenterat att de vill att höjningen av målet ska ske stegvis.

Sverigedemokraterna svarar nej till förslaget och menar att de vill optimera miljönyttan i återvinningsbranschen utan att sätta kvantitativa mål.

SlutsatsDetta förslag samlar stöd av en bred majoritet. Vi förutsätter att detta leder till att nya, mer ambitiösa mål för materialåtervinning av plast kan komma på plats under kommande mandatperiod.

15. Återvinning av plast

Miljöpolitiskt förslag: Öka målet för materialåtervinning av plast till 70 procent.

BakgrundMängden plast som används varje år ökar, liksom mängden plastavfall. År 2011 var produktionen uppe i 25 miljoner ton inom EU, varav över 15 miljoner ton ut-gjordes av plastförpackningar. Sverige har ett producentansvar för förpackning-ar, men för plastförpackningar ligger både målet för materialåtervinning och den faktiska återvinningen på en betyd-ligt lägre nivå än för andra förpackning-ar. Målet för återvinning av förpackning-ar av papper, glas och metall ligger på 70 procent medan den faktiska återvinning-en ligger på 78-93 procent. Dagens mål för plastförpackningar ligger på 30 pro-cent, mängden som faktiskt materialå-tervinns är 40 procent. I en cirkulär eko-nomi behöver mer material återvinnas till nya produkter.

Så svarar partiernaAlla partier utom Sverigedemokraterna svarar ja till förslaget. Det finns en stark samsyn kring att detta är en viktig miljö-åtgärd. Centerpartiet, Liberalerna, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet

VMP

L

M

KDSD

S

C


!




VMP C

L

M

KDS

SD

VMP

C

L

KD

S

SD

M

V

S

MPCL

M

KD

SD


4.! Utfasning av

.


!


VMP

C

L

KD

S

M

SD

V

S

MPL

SD

C

M

KD

V

S

MPCL

M

KD

SD





V

S

MPLC

M

KD

SD

VMP

L

M

KDSD

S

C

VMP

L

S

C

M

KD

SD





V

S

MPC

M

KD

L

SD

V

S

MPLC

KD

M

SD

V

S

MPCL

KD

SD

M


13.!Marint skydd



V

S

MPLKD

C

M

SD

V

S

MPM

L

C

KD

SD

V

S

MPCL

M

KD

SD





V

S

MPCL

M

KD

SD

V

S

MPCL

M

KD

SD

Ja

Vet ej

Nej

29

16. Information om va-rors kemikalieinnehåll

Miljöpolitiskt förslag: Sverige ska driva på, inom EU och globalt, för att information om varors kemikalieinnehåll ska vara lättillgänglig från produktions- till avfallsledet.

BakgrundFör att få till stånd en fungerande cirku-lär ekonomi där inte hälsa och miljö äventyras måste material med farligt innehåll kunna sorteras bort och förstö-ras vid materialåtervinning. För att det ska vara möjligt behövs kunskap om vilka farliga ämnen som finns i olika varor finnas lättillgänglig. I dag är det få företag som vågar använda återvunnet material, eftersom de inte kan få reda på vad materialet innehåller. Ökad informa-tion om materialinnehåll skulle även göra det möjligt för myndigheter och mil-jöorganisationer att kunna ta reda på vilka ämnen som används, i vilken ut-sträckning de används och ge råd om hur varor med farliga kemikalier kan undvi-kas. Information om kemikalieinnehåll är en central fråga i ett förslag från EU-kommissionen om cirkulär ekonomi. För att importerade varor också ska kunna materialåtervinnas utan spridning av farliga kemikalier behövs även en global överenskommelse.

Så svarar partiernaSamtliga partier är överens om att infor-mation om varors kemikalieinnehåll ska vara tillgänglig och svarar alla ja.

Socialdemokraterna belyser att de under mandatperioden har varit drivande i ke-mikaliefrågor i EU och vill fortsätta sitt arbete. Miljöpartiet vill stärka EU:s kemi-kalielagstiftning REACH och särskilt stärka lagstiftningen om vilka kemika-lier som används i textilproduktion. Vänsterpartiet vill etablera en global ramkonvention för att minska spridning-en av farliga ämnen. Moderaterna fram-häver behovet av internationellt samar-bete och Centerpartiet vill se bättre leverantörskedjor och uppnå cirkulära ekonomier. Liberalerna nämner att de vill att konsumenterna ska göra informerade val, att kemikalielagstiftningen ska utgå från försiktighetsprincipen och att de har ett särskilt fokus på produkter riktade mot barn. Sverige demo kraterna vill att konsumenter ska ha tillgång till mer in-formation och kunna göra informerade val.

SlutsatsSamtliga partier är eniga om att Sverige måste driva på internationellt för mer in-formation om varors kemikalieinnehåll. Det finns därför ett kraftfullt mandat för Sverige att göra detta oberoende av vilka partier som kommer att sitta i regerings-position under nästa mandatperiod.

VMP

L

M

KDSD

S

C


!




VMP C

L

M

KDS

SD

VMP

C

L

KD

S

SD

M

V

S

MPCL

M

KD

SD


4.! Utfasning av

.


!


VMP

C

L

KD

S

M

SD

V

S

MPL

SD

C

M

KD

V

S

MPCL

M

KD

SD





V

S

MPLC

M

KD

SD

VMP

L

M

KDSD

S

C

VMP

L

S

C

M

KD

SD





V

S

MPC

M

KD

L

SD

V

S

MPLC

KD

M

SD

V

S

MPCL

KD

SD

M


13.!Marint skydd



V

S

MPLKD

C

M

SD

V

S

MPM

L

C

KD

SD

V

S

MPCL

M

KD

SD





V

S

MPCL

M

KD

SD

V

S

MPCL

M

KD

SD

Ja

Vet ej

Nej

30

och alla partier förutom Sverigedemo-kraterna svarar ja. Kristdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet, Moderaterna, Socialdemo kraterna och Vänsterpartiet tycker alla att det är viktigt att statliga bolag ska verka för att nå miljömålen. Miljöpartiet framhäver att partiet under mandatperioden har verkat för att Vatten fall i större utsträckning ska bygga ut förnybar energi och nämner att det vill att Swedavia ska ge ut mer information om flygets klimatpåverkan samt alterna-tiv till flyg. Centerpartiet och Miljöpartiet lyfter också att statliga bolag bör vara fö-redömen inom klimat- och miljöfrågor. Vänsterpartiet understryker att de under den gångna mandatperioden särskilt fo-kuserat på att stärka styrningen av Vattenfall, Sveaskog och SJ.

Sverigedemokraterna svarar nej och kommenterar att statliga bolag inte ska behöva förhålla sig till mer byråkrati.

SlutsatsI Sverige har statliga bolag som Swedavia och Vattenfall stor miljöpåverkan. En bred riksdagsmajoritet stödjer förslaget om att ställa hårdare krav på statliga bolag att arbeta för att nå miljömålen. Detta är en viktig signal, eftersom stat-liga bolag kan bana vägen för ett mer hållbart näringsliv.

17. Ägardirektiv till statliga bolag

Miljöpolitiskt förslag: Skärp de statliga bolagens ägardirektiv så att de får ett tydligare uppdrag att verka för att nå miljömålen.

BakgrundDe statliga bolagen skulle kunna ha en nyckelroll i den omställning som samhället behöver genomgå för att leva upp till klimatlagen, nå Agenda 2030-målen samt de av riksdagen antagna nationella miljömålen. I statens ägarpolicy ryms i dag sådana målsättningar, vilket är positivt. För att förtydliga styrningen av de statliga bolagen bör ägardirektiven till de statliga bolagen också användas, så att bolagen bidrar till att nå relevanta miljö- och hållbarhetsmål. Exempelvis genom att Swedavia får i uppdrag att verka för minskade utsläpp från flygsektorn, att Vattenfall får i uppdrag att verka för omställningen till 100 procent förnybar energi eller att Sveaskog får i uppdrag att skydda skyddsvärda skogar, bedriva hyggesfritt på delar av skogsmarken samt sjösätta ett restaureringsprogram för till exempel lövskogar och våtmarker.

Så svarar partiernaPartierna ställer sig positiva till förslaget

VMP

L

M

KDSD

S

C


!




VMP C

L

M

KDS

SD

VMP

C

L

KD

S

SD

M

V

S

MPCL

M

KD

SD


4.! Utfasning av

.


!


VMP

C

L

KD

S

M

SD

V

S

MPL

SD

C

M

KD

V

S

MPCL

M

KD

SD





V

S

MPLC

M

KD

SD

VMP

L

M

KDSD

S

C

VMP

L

S

C

M

KD

SD





V

S

MPC

M

KD

L

SD

V

S

MPLC

KD

M

SD

V

S

MPCL

KD

SD

M


13.!Marint skydd



V

S

MPLKD

C

M

SD

V

S

MPM

L

C

KD

SD

V

S

MPCL

M

KD

SD





V

S

MPCL

M

KD

SD

V

S

MPCL

M

KD

SD

Ja

Vet ej

Nej

31

18. Stärkande av miljöbalken

Miljöpolitiskt förslag: Utred möjligheten att lyfta in fler regelverk som reglerar miljö- och naturresursutnytt-jande i miljöbalken.

BakgrundMiljöbalken är, tillsammans med riksda-gens miljömålssystem, det starkaste verktyget för att uppnå såväl riksdagens miljömål som miljö- och hållbarhetsmå-len i Agenda 2030. Miljöbalken fyller 20 år i januari 2019. Erfarenheten av tillämp-ningen av denna och näraliggande lagar är blandade. Det finns ett stort behov av att vässa miljölagstiftningen ytterligare. Ett sätt att göra det på skulle vara att pröva att lyfta in fler regelverk som regle-rar miljö- och naturresursutnyttjande i miljöbalken, till exempel skogvårds-, mi-neral- och jaktlagstiftningen, i syfte att harmonisera regelverket och tydliggöra att miljöbalkens krav gäller även för dessa verksamheter.

Så svarar partiernaKristdemokraterna, Liberalerna, Miljö-partiet, Moderaterna och Vänsterpartiet svarar alla ja till förslaget. Vad som fak-tiskt rymmer sig bakom partiernas ja är mer tvetydigt. Miljöpartiet och Vänster-partiet framhäver båda vikten av att flyt-

ta regelverk som reglerar miljö och natur-resursnyttjande för både skogsbruket och mineralutvinningen. Miljöpartiet vill även ha tuffare politik mot miljöbrott. Liberalerna anser att det är avgörande att miljöbalken lyfts fram i olika särlagstift-ningar. Moderaterna svarar ja med kom-mentaren att de vill utreda och se över miljöbalken och dess innehåll, snarare än att lyfta in fler regelverk i miljöbalken.

Sverigedemokraterna svarar vet ej och säger att de inte vill skapa mer regel-krångel. Centerpartiet och Socialdemokraterna svarar nej. Bägge partierna argumenterar att en sådan förflyttning skulle orsaka större otydlighet. Socialdemokraterna häv-dar också att det skulle ge upphov till kon-flikt i omstridda frågor som skog och jakt.

SlutsatsDe flesta partier vill utreda möjligheten att lyfta in fler regelverk i miljöbalken. Detta är positivt och skulle bana vägen för ett tydligare regelverk för hållbart re-sursbruk. Däremot har denna fråga tidi-gare delat de politiska partierna i exem-pelvis skogspolitiken och partiernas svar tyder även här på åsiktsskillnader. Center partiets och Socialdemokraternas ovilja, i kombination med Sverigedemo-kraternas avvaktande position, är också en käpp i hjulet för en sådan utredning.

VMP

L

M

KDSD

S

C


!




VMP C

L

M

KDS

SD

VMP

C

L

KD

S

SD

M

V

S

MPCL

M

KD

SD


4.! Utfasning av

.


!


VMP

C

L

KD

S

M

SD

V

S

MPL

SD

C

M

KD

V

S

MPCL

M

KD

SD





V

S

MPLC

M

KD

SD

VMP

L

M

KDSD

S

C

VMP

L

S

C

M

KD

SD





V

S

MPC

M

KD

L

SD

V

S

MPLC

KD

M

SD

V

S

MPCL

KD

SD

M


13.!Marint skydd



V

S

MPLKD

C

M

SD

V

S

MPM

L

C

KD

SD

V

S

MPCL

M

KD

SD





V

S

MPCL

M

KD

SD

V

S

MPCL

M

KD

SD

Ja

Vet ej

Nej

32

Partiernas resultat och prioriterade frågor

3

33

Centerpartiet 2

Vilka tre miljöproblem anser ni vara viktigast att fokusera på under nästa mandatperiod?

• Klimatfrågan: Centerpartiet vill höja klimatmålen. Sverige ska vara fritt från nettoutsläpp och ha en helt förnybar energiförsörjning 2040. Vi har också flera ambitiösa förslag för att nå en fossiloberoende fordonsflotta till 2030.

• Renare hav och vatten: Vi satsar över en miljard på säker tillgång till rent dricksvatten, bra vattenrening och en god marin miljö.

• Giftfri vardag: Alla måste kunna känna sig trygga med att leksaker, kläder, inredning och annat som finns i vår vardag är fritt från farliga ämnen, något som också är nödvändigt för övergången till en cirkulär ekonomi.

Vilka tre konkreta förslag vill ni fatta beslut om för att minska dessa miljöproblem?

• Minskad klimatpåverkan: Grön bilbonus. Krav på inblandning av biodrivmedel i alla transportslag, även flyget. Bonus till omställning av tunga transporter. Elektrifiering av transporter. Höghastighetsbanor. Järnvägsunderhåll.

• Renare hav och vatten: Stöd till projekt för dricksvattenförsörjning och sanering av vattenområden. Utveckling och utbyggnad av rening av läkemedel, kemikalier, mikroplaster.

• Giftfri vardag: Skärpt kemikalie lag stiftning. Krav på info om kemikalier i varor. Utvidgad skatt på farliga ämnen. Mer kontroll av farliga ämnen i varor. Internationellt kemikaliearbete.

Vilka tre miljöpolitiska förslag är viktigast att Sverige driver inom EU?

• EU måste uppfylla Parisavtalet: Ambitiösa mål krävs till 2030 för CO2-reduktion och energi samt en långsiktig plan för att nå Parisavtalets mål till 2050.

• Hållbar och konkurrenskraftig jordbrukspolitik: Koppla stöd och ersättningar till faktiska miljöresultat snarare än produktionsformer, krav på bättre djurskydd och minskad antibiotikaanvändning.

• Skärpt kemikalielagstiftning: Snabbare processer för att förbjuda eller begränsa ämnen. Mer fokus på risker med cocktaileffekter. Informationen om kemiska ämnen i varor måste öka och det internationella kemikaliesamarbetet förbättras.

2 Partierna presenteras i bokstavsordning i kapitlet.

18

16

14

12

10

8

6

4

2

0

Figur 1. Diagrammet visar partiernas samlade omdömen i ut-värderingen av de 18 frågorna. Partierna presenteras i ordning efter antal gröna ljus.

SAGT2018

SAGT2014

GJORT2014 – 2018

Ja

Vet ej

Delvis

Nej

18

16

14

12

10

8

6

4

2

0


SAGT2018

SAGT2014

GJORT2014 – 2018

Ja

Vet ej

Delvis

Nej

34

Kristdemokraterna


• Att återskapa livet i de döda områdena av Östersjön. • Att fortsätta kampen mot klimathotet. • Att säkra en giftfri vardagsmiljö.


• Påbörja storskalig syresättning av havsbottnen genom pumpsystem.• Ökad grön skatteväxling. • Förbjud PFAS, förutom de ämnen där det kan visas att ämnets miljö- och hälsoegenskaper

är acceptabla, och alla bisfenoler.


• EU måste kraftfullt driva på det globala klimatarbetet, då måste EU vara ett föredöme till exempel genom att säga nej till rysk fossilgas och avveckla subventioner till fossila bränslen inom unionen.

• Enskilda medlemsländer bör ges större möjligheter att gå före i miljöfrågor genom högre nationella ambitioner.

• Att upphandlingsreglerna ändras så att det blir lättare för en offentlig upphandlare att ställa miljökrav.

18

16

14

12

10

8

6

4

2

0


SAGT2018

SAGT2014

GJORT2014 – 2018

Ja

Vet ej

Delvis

Nej

18

16

14

12

10

8

6

4

2

0


SAGT2018

SAGT2014

GJORT2014 – 2018

Ja

Vet ej

Delvis

Nej

35

Liberalerna


• Bevara den biologiska mångfalden. • Få ner klimatutsläppen. • Hav i balans.


• Biologisk mångfald: den mest värdefulla naturen måste skyddas till exempel genom naturreservat, marina reservat och nationalparker. Det behövs satsningar på värdefulla skogar inklusive gammelskogar, nyckelbiotoper. Invasiva arter måste bekämpas medan artdatabanken ska främjas.

• Subventioner och andra skatteregler som främjar användandet av fossila bränslen ska tas bort utifrån principen förorenare betalar.

• Underlätta för konsumenter att göra klimatsmarta val t.ex. genom obligatorisk klimatmärkning när det gäller vissa varor såsom visst kött eller vid köp eller reklam av flygresor.


• Koldioxidskatt och flygskatt på EUnivå. • Förflyttning av resurser från jordbruksstödet till olika former av miljö och

klimatsatsningar inom landsbygdsprogrammet till exempel för att främja naturbetesmarker och slåtterängar och bevara den biologiska mångfalden.

• Höj de gemensamma kraven på avloppsreningsverk för att rädda Östersjön och andra vattendrag.

18

16

14

12

10

8

6

4

2

0


SAGT2018

SAGT2014

GJORT2014 – 2018

Ja

Vet ej

Delvis

Nej

18

16

14

12

10

8

6

4

2

0


SAGT2018

SAGT2014

GJORT2014 – 2018

Ja

Vet ej

Delvis

Nej

36

Miljöpartiet


• Klimatet. Vi måste stoppa den globala uppvärmningen. • Klimat- och miljöpåverkan från vår ohållbara konsumtion av livsmedel, resor och

prylar.• Bevara biologisk mångfald. Vilket bland annat innebär mer skydd av värdefull natur

och minskad användning och spridning av farliga kemikalier.


• Sverige ska bli det första fossilfria välfärdslandet i världen. Därför vill vi fasa ut bensin och diesel i transportsektorn med målsättningen att fossila drivmedel ska sluta säljas 2030. Vi vill också bygga nya stambanor för höghastighetståg samt rusta upp och bygga ut järnvägen i hela landet.

• Fasa ut miljöskadliga subventioner och genomföra en grön skatteväxling.• Öka anslaget för skydd av värdefull natur, stoppa spridningen av plast och andra

skadliga ämnen och ställa om till ett mer hållbart jord- och skogsbruk.


• Höjda klimatambitioner: EU-samarbetet är särskilt viktigt för att ställa om transportsystemet, begränsa jordbrukets klimatpåverkan och fasa ut miljöskadliga subventioner.

• Bevara biologisk mångfald vilket framför allt inkluderar arbete för en mer hållbar jordbruks och fiskepolitik.

• Arbeta för cirkulär ekonomi med minskad kemikalie- och resursanvändning.

18

16

14

12

10

8

6

4

2

0


SAGT2018

SAGT2014

GJORT2014 – 2018

Ja

Vet ej

Delvis

Nej

18

16

14

12

10

8

6

4

2

0


SAGT2018

SAGT2014

GJORT2014 – 2018

Ja

Vet ej

Delvis

Nej

37

Moderaterna


• Klimatförändringarna är en av vår tids stora ödesfrågor. Att sänka de globala utsläppen är en nödvändighet och vi måste fortsätta bygga på framgångarna från Parisavtalet.

• Vi ser också hur våra hav- och vattendrag inte mår bra. Östersjön är ett hav som är särskilt utsatt, det handlar om allt från övergödning till utsläpp av läkemedelsrester som påverkar fiskar och andra vattenlevande organismer.

• Vi måste även fortsätta arbetet med att sträva mot en giftfri miljö. Slutligen vill vi fortsätta fokusera på internationellt samarbete, vilket är helt nödvändigt för att lösa klimat- och miljöproblemen.


• Eftersom klimathotet är akut, så har vi varken tid eller råd med ineffektiva satsningar. Därför måste nästa regering säkerställa att varje klimatsatsning också levererar klimatnytta, och vi vill särskilt fokusera på internationella klimatinvesteringar.

• Sveriges havs- och vattenmiljö är fortsatt prioriterad för Moderaterna, vi vill bland annat driva på för tuffare EU-regler för avloppsrening och införa ett särskilt stöd för investeringar i läkemedelsrening.

• För att driva på i arbetet för en giftfri miljö vill vi fortsätta fasa ut bevisat farliga ämnen.


• Sverige måste vara drivande i EU:s klimatarbete. Bara genom att samarbeta kommer vi kunna göra verklig skillnad.

• Detsamma gäller vårt arbete med renare hav och ett mer hållbart fiske. EU är en förutsättning för att vi ska kunna nå de mål vi satt upp.

• Ytterligare ett område som tyvärr inte får lika mycket uppmärksamhet är antibiotika-resistens. Bakterier känner likt klimatutsläpp och fisk inga gränser och därför krävs det att vi agerar tillsammans i EU. Det är oacceptabelt att det i praktiken går att få tag på antibiotika utan recept i EU-länder. Här behövs europeisk lagstiftning.

18

16

14

12

10

8

6

4

2

0


SAGT2018

SAGT2014

GJORT2014 – 2018

Ja

Vet ej

Delvis

Nej

18

16

14

12

10

8

6

4

2

0


SAGT2018

SAGT2014

GJORT2014 – 2018

Ja

Vet ej

Delvis

Nej

38

Socialdemokraterna


• Klimatförändringarna.• Att minska mängden skadliga kemikalier i vår mat och vår miljö. • Arbetet för att nå en hållbar framtid via en grön cirkulär ekonomi.


• Vi vill minska utsläppen i transport sektorn genom att höja den andel förnybart som krävs i kvotplikten för fordonsbränsle, miljöbilsbonusar och investera i klimatåtgärder till exempel kollektivtrafik och laddstolpar.

• Vi vill minska utsläppen av läkemedel från våra avlopp. • Vi vill se till att återvinningen ökar i Sverige genom ett system som gör det enklare att

återvinna förpackningar genom insamling direkt vid bostaden.


• Skärpta kemikalieregler. • Höjda klimatmål. • En jordbrukspolitik som i högre grad fokuserar på ersättning för miljöåtgärder på

bekostnad av rena arealstöd.

18

16

14

12

10

8

6

4

2

0


SAGT2018

SAGT2014

GJORT2014 – 2018

Ja

Vet ej

Delvis

Nej

18

16

14

12

10

8

6

4

2

0


SAGT2018

SAGT2014

GJORT2014 – 2018

Ja

Vet ej

Delvis

Nej

39

Sverigedemokraterna


• Situationen i Östersjön.• Sanering av förorenad mark.• Utsläpp av växthusgaser.


• I samtliga frågor rör det sig om komplexa frågeställningar och ett långsiktigt arbete med långsiktig finansiering, vilket vi tar höjd för i vårt budgetförslag. Vi avvisar dock ineffektiva och verkningslösa åtgärder.


• Att svensk skogs- och viltförvaltning ska vara en svensk angelägenhet. • Ansvarsfull förvaltning av gemensamma fiskevatten. • Bevarande och vidareutveckling av systemet med gemensamma utsläppsrätter.

18

16

14

12

10

8

6

4

2

0


SAGT2018

SAGT2014

GJORT2014 – 2018

Ja

Vet ej

Delvis

Nej

18

16

14

12

10

8

6

4

2

0


SAGT2018

SAGT2014

GJORT2014 – 2018

Ja

Vet ej

Delvis

Nej

40

Vänsterpartiet


• Klimathotet. • Utarmningen av biologisk mångfald.• En giftfri vardag med bra mat.


• En grön statlig investeringsbank med minst 100 miljarder i kapital inrättas för att öka takten i klimatomställningen.

• Ökade anslag samt stärkt lagstiftning för att skydda värdefull natur.• Ökade satsningar på vegetarisk och ekologisk mat samt starkare nationella regleringar

av farliga kemikalier.


• Skärpta klimatmål inom EU. • Utfasning av miljö- och klimatskadliga subventioner. • Förbud mot försäljning av nya bilar som drivs med fossila bränslen efter 2025.

18

16

14

12

10

8

6

4

2

0


SAGT2018

SAGT2014

GJORT2014 – 2018

Ja

Vet ej

Delvis

Nej

18

16

14

12

10

8

6

4

2

0


SAGT2018

SAGT2014

GJORT2014 – 2018

Ja

Vet ej

Delvis

Nej

41

44

Naturskyddsföreningen är en ideell miljöorganisation med kraft att förändra. Vi sprider kunskap, kartlägger miljöhot, skapar lösningar samt påverkar politiker och myndigheter såväl nationellt som internationellt. Föreningen har ca 226 000 medlemmar och finns i lokalföreningar och länsförbund över hela landet. Välkommen att bli medlem, skänka en gåva eller bli företagssponsor.

PG 90 19 09-2

Åsögatan 115Box 4625, SE116 91 Stockholm, Sweden

+46 (0)8 702 65 00www.naturskyddsföreningen.se

Documents

Granskning av riksdagspartiernas miljölöften inför …...miljölöften inför valet 2018 Rapport 2 Redaktör: Annelie Andersson Layout: Espmark & Espmark Omslagsfoto: Ola Runfors