Graphisoft - ArchMAG · 2013. 11. 19. · ArchiMAG är M.A.D.:s oregistrerat varumärke. I texterna används därtill flera registrerade och . oregistrerade varumärken av olika företag

ArchiMAGDAGENS INFORMATION OM IT INOM BYGGNADSINDUSTRIN

2•201310 EUR / 75 DKK / 85 NOK / 90 SEK

3 ArchiCAD 17 – BIM bor i detaljerna 9 Rallar Arkitekter

11 Oppmåling av eksisterende bygg med Flexijet13 På besök hos WSP – översiktsplanering av Kalevanrinne16 Svenska inredningsarkitekter designar Titanic II18 Skihytta med nordlyset20 Artlantis 5 – en revolution i rendering och animering22 Ett skulpturalt förhållningssätt24 The Times They Are A-Changin’ – BIM i Storbritannien

26 Mer effektiv arbeidsdag etter spesialtilpasset ArchiCAD-kurs27 IFC-guidens ABC på engelska28 AI, BIM Equity & BIM Measurement samarbejder om

BIM-opmåling30 Paludan & Ramsager Arkitekter32 BIM for entreprenører33 ArchiTerra med forbedret SOSI-import34 Nyheter35 Tips&Tricks

ArchiMAGArchiMAG är en nordisk

tidskrift för byggbranchen.

UtgivareM.A.D.

Kägelstranden 102150 Esbo

FinlandTel: +358 20 741 9700

E-mail: [email protected]

HuvudredaktörSeveri Virolainen

[email protected]

RedaktionM.A.D.

Graphisoft SverigeGraphisoft Norge

Graphisoft Danmark

Lay-outVille Nikunen

[email protected]

TryckeriRannikon Laatupaino Oy

Vihanti, Finland

PärmbildSkihytta,

Christian Cleve Broch i Cleve Broch AS,

Heggelund & Koxvold AS

ISSN 1799-2273ArchiMAG är M.A.D.:s oregistrerat varumärke. I texterna används därtill flera registrerade och

oregistrerade varumärken av olika företag.

2•2013

Den papirløse byggeplassenDa PC’en inntok kontorene for 20–30 år siden, snakket man om at kontorene snart ville bli pa-pirløse. Det har derimot aldri vært så mye papir på kontorene som det er i dag og det er minst to grunner til det; printere har blitt billigere og de som mottar digitale brev og dokumenter fo-retrekker å skrive dem ut.

Det er bare 5 år siden Telenor sluttet å trykke opp 2 millioner telefonkataloger i Norge. I dag fin-ner man telefonnummer gratis på internett og det er ingen som etterspør papirkataloger lenger.

Dette tyder på at hvis folk ikke lenger kan velge mellom papir og PC, så vil man bruke PC.

Problemet med papirtegninger at de bare er 100 % oppdater-te i noen sekunder etter at de er skrevet ut. Gamle eller utdater-te tegninger på byggeplassen er en kilde til feil som det kan være kostbart å rette opp.

”BIM gjør at arbeidsflyten blir mye bedre, samtidig som det styrker tverrfagligheten i bygge-prosjektene. Dessuten forsvin-ner ikke BIM-skissene. Det er slutt på tiden da det måtte lages nye tegninger fordi papirtegningen var borte. BIM-plattformen fungerer godt og gir tydeligere kommunikasjon mellom fagene med riktig tegneunderlag for alle” uttaler arkitekt Kitty Col-bjørnsen Olsen fra Statsbygg til Elmagasinet.

BIMx representerer en helt ny måte å bringe BIM-modellen ut på byggeplassen. Med sitt enkle brukergrensesnitt vil den kunne brukes av alle.

Halvor SandboDaglig lederGraphisoft Norge

ArchiCAD tar ytterligare några steg mot ett perfekt BIM-pro-gram. Man har lagt till nya koncept, såsom de automatiska detaljerna, den ännu mer avancerade energikalkyleringen,

de automatiska höjdreferenserna av element och 3D-skärningarna. Därutöver stödjer ArchiCAD 17 bakgrundskalkylering och de nyaste IFC-standarderna.

Världen är mer komplicerad än vad ett program kan modellera och därför kan de nya koncepten kanske inte lösa allt i alla fall, liksom den krassa verkligheten har visat med ArchiCADs äldre koncept – men det betyder inte att de nya koncepten inte skulle fungera tillräckligt bra i de flesta fallen.

Byggnadsmaterial som nyhetDen viktigaste och mest revolutionära av de nya egenskaperna hos ArchiCAD 17 är de nya byggnadsmaterialen. Ett byggnadsmaterial är ett attribut där ett skrafferingsmönster (fill) och ett ytmaterial kopp-las ihop. Ett byggnadsmaterial har även värmeledningsförmåga, täthet och specifik värmekapacitet, som används i energikalkyleringen. Ett byggnadsmaterial har dessutom en prioritet.

Severi [email protected]

Översättning från finska: Henrik Nederström

ArchiCAD 17 – BIM bor i detaljerna

Prioriteten är byggnadsmaterialets symboliska styrka: när två bygg-nadsmaterial möts blir det det svagare materialet som väjer för det star-kare. Detta påminner om den gamla egenskapen där pelare, balkar och väggar hade en prioritet.

Ett byggnadselement kan innehålla ett eller flera byggnadsmaterial. En väggkonstruktion kan exempelvis bestå av åtskilliga byggnadsma-terial från yttre ytbehandlingen via stommaterialet och isoleringarna till inre ytbehandlingen.

Fördelarna med byggnadsmaterialenByggnadsmaterialen för ArchiCAD närmre en perfekt BIM där den vir-tuella modellen alltmer motsvarar realvärlden och där information kan utnyttjas mer mångsidigt och effektivt än förr. Konceptet är enkelt och genialt. Jag vet att Graphisoft utvecklat det i mer än tio år, och det kan vara så att tiden inte varit mogen förrän nu. Det krävs mer kalkyl och kanske nytt tänkande också.

Den största omedelbara nyttan med byggnadsmaterialen är de au-tomatiska sammanfogningarna. Sammanfogningsdetaljer på arbets-ritningsnivån av väggar, bjälklag, pelare och balkar blir i praktiken automatiserde. Det här är en enorm tidsbesparing, minskar fel och förbättrar dokumentationens kvalitet. I synnerhet när det gäller att rita sektioner är skillnaden mot det tidigare massiv!

Tyvärr fungerar automatiken inte med sammanfogningar mellan väggar och tak fullt ut ännu. Denna brist kan delvis kringgås genom att i stället för tak använda skalkonstruktion (shell) samt förstås att modellera ytter- och innertaken separat.

Också mängdkalkyleringen är tack vare de mer precisa sammanfog-ningarna noggrannare och pålitligare än tidigare. Den tredje nyttan är energikalkyleringen: ArchiCAD 17 kan själv kalkylera konstruktioner-nas energivärden, vilket betydligt minskar kalkyleringsarbetet.

Konstruktionslagren med sina byggnadsmaterial och sammanfog-ningar modelleras nu även i 3D-vyn. Detta innebär att materialen syns snyggt och illustrativt när man skär modellen.

3ArchiMAG Scandinavian 2•2013

Det var Ludwig Mies van der Rohe som brukade upprepa satsen Gud bor i detaljerna. Graphisoft har förvandlat detta till en slogan för ArchiCAD 17: BIM Lives in the Details. Är det verkli-gen så? Hur besvarar ArchiCAD 17 denna utmaning? Vad har ArchiCAD 17 i övrigt att erbjuda oss?

Förbättningar i modelleringenBIM har skapat nya utmaningar även för modellerandet. Noggrann-hetskraven har blivit större, och modellen ska vara korrekt – inte bara se så ut.

ArchiCAD 17 medför många små förbättringar, varav en är refe-renslinjens läge. En väggs referenslinje kan nu placeras på sex olika sätt, ett bjälklags linje på fyra sätt.

En väggs referenslinje kan orienteras enligt väggens yttre eller inre yta, enligt stommens yttre eller inre yta, eller så kan den ligga i mitten

av stommen eller väggen. Dess avstånd kan fritt justeras liksom tidiga-re. Ett bjälklag kan modelleras enligt dess topp- eller bottenyta, eller stommens topp- eller bottenyta. I bjälklagets fall kan stommen betyda till exempel ett håldäck, och hela bjälklaget innehåller också isolering-en, gjuten yta och golvbeläggningen.

Man kan flytta på referenslinjen utan att elementet flyttas eller, om man så vill, ordna så att referenslinjen blir kvar på sin plats och elemen-tet flyttas. Också då när konstruktionen förändras blir stommen kvar fast konstruktionslagrens tjocklekar förändras.

Ett byggnadsmaterial består av skrafferingen (fill), som syns på 2D-bilder, yt-materialet, som syns på 3D-bilder, samt de fysikaliska egenskaper som direkt påverkar energikalkyleringen. Prioriteten bestämmer byggnadsmaterialets symboliska kraft: de svagare materialen väjer automatiskt för de starkare.

Konstruktionslager syns även i 3D-sektioner och lämpar sig bra för illustrering. Tyvärr renderar OpenGL-motorn luftspaltens genomskinlighet så att även bak-omliggande konstruktionslager blir genomskinliga på ett tråkigt sätt. Det är därför luftspalten har ersatts med ljus massa här.

Denna sektionsbild är producerad helt utan booleska operationer. Byggnads-materialens kraftrelationer, dvs prioriteter, manifesteras så att samma bygg-nadsmaterial på korsande byggnadselement förenas foglöst, där annars det starkare tränger genom de svagare.

Redigering av konstruktionstyper har utvecklats enormt. Den visuella presen-tationen är tydligare och enklare. Konstruktionslagren kan ordnas genom att dra med markören. Dessutom kan linjen mellan konstruktionslagren vara en formlinje.

Verktygsinställningarna har fått lite jämkning, och illustrationen är ännu tyd-ligare. Här syns också till vilken höjdposition väggens över- och underkant har kopplats. Med dessa inställningar räcker väggen en meter upp till andra vå-ningen och 200 mm ner till källaren, och dessutom tänjer den sig i höjdled om 1:a våningens höjd förändras.

4 ArchiMAG Scandinavian 2•2013

I synnerhet är detta fördelaktigt vid BIM-modellering, för de bärande väg-garna kan kopplas till bjälklagens stom-mar. Samtidigt väjer väggarnas och bjälk-lagens ytmaterial för varandra enligt prio-ritetsordningen. Man kan på detta sätt lätt producera materialet för konstruktören så att denna inte behöver gissa var stommen ligger.

Nya associationerÄven öppningar – det vill säga fönster och dörrar – kan placeras på samma sätt som förr, i förhållande till väggens yttre eller inre yta, men nu går det även att placera dem i förhållande till stommens yttre eller inre yta. På så sätt blir fönstren kvar på platsen även om ytterbeklädnaden ändras.

En öppning kan på fler sätt än tidigare kopplas till en väggs över- eller underkant – eller vilken vald våning som helsts över- eller under-kant. Det här borde vara tillräckligt – över- och underkanten av en öpp-ning kan inte kopplas samtidigt, utan öppningen är kopplad endast i ena ändan. Med andra ord tänjs den inte automatiskt utan GDL-pro-grammering när våningar flyttas.

Det som däremot tänjs är pelare och väggar. Både över- och under-kanten av dessa vertikala element kan kopplas i förhållande till önskad våning. Om våningshöjden förändras förändras också väggarnas och pelarnas höjd motsvarande.

Nya vapen för konceptplaneringMorph är ett behändigt verktyg för SketchUp-aktig disponering. Det är fiffigt av Graphisoft att lägga till våningsvis kalkyldata till morphverkty-get. Morphens våningsytor och volymer kalkyleras automatiskt enligt projektets våningsindelning. Dessutom känner markören av vånings-gränserna. Denna nya funktion är ett verkligt användarvänligt redskap vid till exempel för skissande av byar, städer och stora byggnader.

Zoner, som vanligen används till att illustrera utrymmen eller rum, har fått en ny geometrisk metod: en zon kan nu ritas som en rät el-ler skev rektangel, liksom de övriga polygonala elementen. Zonen har därutöver fått en ypperlig ny redigeringsmetod: en rätvinklig zon kan tänjas så att dess areal förblir oförändrad. När längden minskar ökar bredden och vice versa. Det här är ytterst behändigt när man testar ett utrymmesprogram.

Bågfrom är balkens nya egenskap. En bågfor-mig balk kan inte stå snett, men dess profil kan roteras. Vid behov går det alltid att för-vandla balken till en morph, som fritt kan lutas i vilken riktning som helst.

Elementen kan väljas samtidigt och trimmas mot de ovan- och nedanför lig-gande bjälklagen. Detta är ett nytt och behändigt sätt att säkerställa att det exempelvis inte blir springor mellan pelare och bjälklag.

Ombyggnadshanteringen har fått ett litet händigt hjälpmedel, med vilket man på samma gång kan adressera en ny status åt alla element som har en viss sta-tus. T ex efter renoveringen kan de nya elementen förvandlas till permanenta, vilket motsvarar den nya situationen, och BIM-modellen står uppdaterad.


Bättre dokumentationDen viktigaste nyheten inom dokumentation är möjligheten att spara planvyn som ett 3D-dokument. 3D-dokumentet är ArchiCADs gamla funktion, med vars hjälp vilken som helst 3D-vy kan omvandlas till en typ av ritningsdokument som man kan dimensionera och lägga till an-dra 3D-element i.

Nu går det att göra detsamma med planerna. Detta är ett intressant sätt att producera presentationsgrafik och illustrera projekt. Elemen-ten syns i 3D-dokumentet på samma sätt som i 3D-modellen, men de skurna ytorna får ett raster på sig. Också de booleska kommandona och skuggningarna syns korrekt i 3D-dokumentet, vilket är den största skillnaden till 2D-planvyn som består av ritningssymboler.

Delar av ritningar kan naturligtvis kopieras från en bild till en an-nan i båda riktningar – till exempel skuggorna från 3D-dokumentet till 2D-planen eller symbolerna från 2D-ritningen till 3D-dokumentet. 3D planvyn lämpar sig särskilt bra för att göra takritningar.

Hantering av referensfiler har förbättrats på många sätt: Ett elements ID i referensfilen kan nu definieras så att det är en kombination av refe-rensens ID och elementets ID. Till exempel en referens som beskriver ett hotellrum kan ha rumsnummer 313, och då får exempelvis en WC-dörr i denna referens 313 WC-dörr som ID, när dörrens ID är WC-dörr.

En snabbskissad massmodell av en skyskrapa med morphverktyget producerar en tabell där morphen är uppdelad enligt våningsinställningarna och arealen är kalkylerad våningsvis Detta, om något, är ett verkligt mångsidigt, lätt och exakt disponeringsverktyg.

Attributshanteringen har fått en stor förbättring: när ett attribut raderas ger programmet möjligheten att ersätta det med ett annat. När exempelvis lager tas bort kan elementen på dessa lager placeras på ett annat lager. När ett material tas bort väljs i sin tur ett ersättande material.

Man kan nu ”bläddra” i 3D-modellen med hjälp av rörliga ytor. Att studera modellen är illustrativt och till och med spännande.

Förbättrad användargränssnittArchiCAD bedöms vara användarvänligt. Det är förstås relativt, då det finns gott om teknik och inställningar att hantera i programmet. Man kan ändå glädjas över att det igen har tagits ytterligare steg mot en enklare hantering.

3D beskärningsytor är ett, från andra program, bekant sätt att ”bläddra” i 3D-modellen. Graphisoft har gjort ett bra jobb, då det går att fritt flytta och vända beskärningsytor. Redan efter det första testet blir det en vana att använda dem. 3D beskärningsytor syns och kan också flyttas i planvyer och sektionsvyer.

Verktygens inställningsfönster och i synnerhet dess grafik har yt-terligare förtydligats – upp till en modern nivå, skulle jag vilja säga. Dock finns det fortfarande väldigt föråldrad grafik kvar i ArchiCAD. Därför skulle en mer omfattande facelift vara på sin plats.

I sektionsfönster kan man nu redigera och kopiera element på fler sätt än förr. På detta sätt är sektions- och fasadvyer ännu smi-digare arbetsvyer.

En av de bästa förbättringarna är attributshantering. När ett att-ribut raderas ger programmet möjligheten att ersätta det med ett annat. När man exempelvis raderar lager är det möjligt att flytta de element som finns på dessa lager till ett annat lager. När man rade-


rar material går det att välja ett ersättningsmaterial. Det här är en utmärkt detalj som är till stor hjälp, till exempelvis för att förena la-ger. En annan mindre förbättring är att när man redigerar en vägg kan man komma åt konstruktionstypens inställningar genom att klicka på musens högra knapp.

Ännu mer kompatibilitetArchiCAD har alltid varit marknadens mest kompatibla CAD-, och nu-mera, BIM-programvara. Generellt både läser och skriver ArchiCAD de konkurrerande programmens nya och gamla filformat bättre än vad dessa program själva gör! Även på IFC-sidan betraktas ArchiCAD som en de facto IFC-tolk. Det verkar inte finnas något slut på denna utveckling.

Vid export till DWG sparar ArchiCAD 17 alla olika variationer av ett GDL-objekt som ett AutoCAD-block. Så återkommer det också som ett objekt till ArchiCAD. Detta minskar filstorlekar och underlättar hante-ring av objekt och redigering även i AutoCAD.

På IFC-sidan finns det för många förbättringar att räkna upp här. Den viktigaste av dem kanske är stödet för Coordination View 2.0, som förbättrar kompatibilitet med de övriga program som stöder CV 2.0. ArchiCAD 17 har även färdiga inställningar för Concept Design BIM 2010-definitionen samt för Basic FM Handover View-definitionen, som är avsedd för fastighetsförvaltningsprogram.

En anmärkningsvärd förbättring är automatiken av sparande till IFC. Man kan nu med hjälp av Publishern även spara IFC-filer, och således kan alla IFC-filer med sina diverse inställningar sparas med ett musk-lick! På samma gång kan man naturligtvis producera DWG- och PDF-filer.

Man kan nu spara i PDF/A-formatet, varav det finns fem olika alternativ. PDF/A är ett ISO-standardenligt arkiveringsbart PDF-format. PDF/A innehåller bland an-nat typsnitten och annan motsvararan-de data, och därför ser det alltid lika-dant ut oberoende av operativsystem eller apparat.

En nyhet är kompatibilitet med GoogleEarth och Trimble SketchUp – nu även i Mac-miljön. ArchiCAD 17 fungerar sömlöst i bägge rikt-ningar med båda program.

Ett helt nytt filformat är STL, som används vid 3D-utskrivning. I princip kan man alltså skriva ut 3D-modeller direkt från ArchiCAD. I praktiken bör modellen ändå bearbetas för den valda utskrivaren och utskriftsmaterialet.

Integrerad energikalkyleringArchiCADs energikalkylering utvecklas i rasande takt fast det ännu är få som utnyttjat möjligheterna. Inställningarna och kalkyleringen sker i ArchiCAD 17 betydligt enklare än i den tidigare versionen.

ArchiCAD stöder flera termiska massor, så kallade klimatzoner. En termisk massa består av en eller flera zoner. Den kan vara till exempel en trappgång, en grupp av filrum, en källarvåning eller någon annan motsvarande helhet. Med hjälp av den termiska massan och använd-ningsprofilen definieras noggrant den energi den producerar och för-brukar.

ArchiCAD kalkylerar solstrålningen baserat på modellen. Om det ex-empelvis finns ett träd framför ett fönster kommer det mindre värme in genom fönstret. Om detta träd är ett lövträd skuggar det olika beroende på årstid, och man får in mer eller mindre värme.

Det kan finnas flera kylnings-, ventilations- och uppvärmningssys-tem i samma byggnad – varje termisk massa kan alltså ha sitt eget VVS-system.

Dessa och de övriga förbättringarna inom energikalkyleringen ger ytterst exakta kalkyler för underlag av planering och beslutsfattande. Även energirapporternas utseende har utvecklats och gjorts mer han-terbart.

Fler objektEn ny version medför alltid nya objekt, och de gamla har förbättras ut-över det – så är det även denna gången. Liknande objekt, till exempel soffor, har förenats för att underlätta objektshantering.

Placering av fönster och dörrar i förhål-lande till väggar har utvecklats. Väggens ytkonstruktion kan nu vändas in mot öpp-ningens karm. Det har gjorts fler dörrblads-typer. Dörrens sidofönster fungerar nu mer elegant: sidofönstrets underkant kan vara på högre nivå än dörrens underkant, och dörren kan ha gångjärn även på sidofönst-rets sida. Dessutom har det gjorts många

mindre förbättringar i dörrarna och fönstren, så de är värda att åter fördjupa sig i.

Användargränssnittet av RoofMakers element har förnyats, och de har många nya framställningsmöjligheter. Behöver man takkonstruk-tioner är det lönt att sätta sig in i dessa.

Samtidigt har Graphisoft offentliggjort samarbetet med BIMobject; det går alltså att komma åt det konstant växande objektmolnet direkt i ArchiCAD.

Ett nytt attribut är bruksändamål, som används i energikalkyleringen. Ett bruksändamål kan definieras för varje zon oberoende av dess typ. För bruksändamålet går det att mycket precist definiera hur mycket utrymme som är i bruk och vilka energikällor det finns där. Här är bruksändamålet definierat som tomt vintertid och annat sommartid.


“ Man kan nu ’bläddra’ i 3D-model-len med hjälp av rörliga ytor. Att betrakta modellen är illustrativt och till och med spännande. ”

Effekt!ArchiCAD 17 är återigen snabbare och effektivare än de tidigare ver-sionerna! Den viktigaste innovationen är trådning. ArchiCAD kalky-lerar med en processorkärna 3D-modellen, medan den andra kärnan står i användarens tjänst. På detta sätt sker bakgrundskalkyleringen helt omärkbart, och till exempel förflyttning till 3D-fönstret sker myck-et snabbt – i synnerhet i stora modeller.

Även OpenGL-processer har förbättrats. 3D-navigering borde vara upp till tio gånger snabbare än förr, särskilt om man använt mycket booleska operationer.

Laddning av bibliotek, användning av gamla GDL-objekt och 3D-generering av objekt ska alla vara betydligt raskare än tidigare. På grunder av Graphisofts testningsmetoder och analysering av den data vi fått av kunder är det trovärdigt att påståendena stämmer.

Stöd och växelverkanArchiCADs engelskspråkiga anvisningar har flyttats över till en inte-grerad hjälpcentral, där all hjälp är lättare att finna. ArchiCADs Help Center innefattar Help-dokument, undervisningsvideor, ArchiCAD Wiki och ArchiCAD Talk-diskussionsforumet.

BIMx levereras nu som standard i ArchiCAD, vilket torde öka an-vändning av detta ypperliga visualiseringsprogram. Förhoppningsvis kommer ännu fler arkitekter att ger sina kunder en virtuell modell, som kan visas med till exempel en surfplatta.

Det är fint, men…Allt som allt är ArchiCAD 17 en anmärkningsvärd uppdatering. Det har skett många små förbättringar varav inte alla nämts i denna artikel. De mest betydande nyheterna är konceptet om byggnadsmaterial och den integrerade energikalkyleringen.

De nya egenskaperna är mycket bra, men de ändrar sättet man använder programmet på. Att flytta över sina gamla projekt till ArchiCAD 17 är knappt är meningsfullt, om det då inte finns ett stort behov för energikalkylering, eller om projektet inte är i inledningsfasen så att man kommer åt att utnyttja automatiska detaljer. Det är roligt att justera byggnadsmaterial, och de fungerar bra med sina prioriteringar efteråt också. Samtidigt som man kan följa hur sammanfogningarna så småningom blir korrekta.

Ett projekt som ännu är i idéfasen bör hanteras i ArchiCAD 17, för morphverktyget och redigering i 3D-fönstret fungerar smidigare och lämpar sig utmärkt för skisstadiet. Samtidigt blir då ArchiCAD 17 och dess ännu mer intelligenta funktioner familjära. Det lönar sig att bekanta sig ordentligt med programmet innan det tas i bruk. MAG

De månsidiga justeringarna av en dörr med sidofönster är ett exempel på ökad parameteriserbarhet av öppningarna.

ArchiCAD 17 i ett nötskal

ArchiCAD är det ledande BIM-programmet, vars nya version har bland annat konceptet om byggnadsmaterial, integrerad ener-gikalkylering och trådning.

Tillverkare:Graphisoft, www.graphisoft.com

Importör:Danmark: Graphisoft Danmark, www.graphisoft.dkFinland: M.A.D., www.mad.fiIsland: +ARKITEKTAR, www.plusark.isNorge: Graphisoft Norge, www.graphisoft.noSverige: Graphisoft Sverige, www.graphisoft.se

Pris:Fråga ditt lands distributör.

Cecilie Remø[email protected]


Byggnadsmaterialen syns som skraf-feringar (fills) även i 3D-sektioner.

Rallar Arkitekter består av seks studenter fra NTNU som beskriver seg selv som ganske sprø, unge og loven-de, uten arkitektbriller og blazer. Samarbeidet startet med å designe og bygge et naust på Haddal. John Haddal Mork hadde en tante som ville bygge et naust hjemme på gården og da var det naturlig for han å spørre om han kunne få tegne det.

Etterhvert i prosjekteringen ”bala det på seg” og endte opp med at de var seks personer som tegnet naustet. Etter litt fant de og-så ut at det hadde vært kjekt å bygge naustet. Sommeren 2012

reiste de til den vesle bygda på Sunnmøre for å realisere sitt første bygg – et unikt naust i skjæringspunktet mellom fjord, fjell og hav. De fikk med seg 15 medstudenter og fikk naustet opp på to uker.

Arbeideren som reiser rundt i småbygder og byggerNaustbyggingen ga arkitektstudentene mersmak og når de senere fikk oppdraget med Rjukan prosjektet valgte de å opprette Rallar Arkitek-ter. ”Historisk var rallarene et folk som reiste rundt i landet og utførte anleggsarbeid. På et vis er det slik vi også arbeider, vi gror ikkje bere fast i kontorstolen og pådrar oss firkanta pc-auge, men tek også aktivt del på byggeplassen” sier John Haddal Mork.

Arkitektfellesskapet fungerer på en måte for å få godkjent prak-sisen man må ha i forbindelse med utdannelsen. I løpet av studiet må

en ha 12 uker arbeidserfaring, der minst 7 er på byggeplass. Prosjekte-ringstiden får de ikke godkjent, men byggetiden får alle som er med å bygge godkjent som byggepraksis.

ArchiCAD utbredt på NTNU”Like born leikar best. Klassene har ein tendens til å velge same pakke ser det ut som. 3. og 4. klasse, som me har oversikt over, brukar nes-ten utelukkande ArchiCAD kontra andre BIM-program. Eg vil tru det har ein samanheng med synligheita Graphisoft har på fakultetet. Det-te vere seg på t-skjorter, på plakatar og sjølvsagt bedriftspresentasjo-nar”, fortel John.

Studentene liker å prøve ut flest mulig verktøy. Gjennom den digi-tale prosessen går det i alt fra CAD-program og Rhino til hele Adobe-pakken, alt etter hva formålet er og type prosjekt.

Rjukan Torgstove”Då me framleis er studentar, er det begrensa med antal oppdrag me kan ta, men då Tinn kommune ville ha eit offentlig prosjekt i samarbeid med oss, var det umogleg å takke nei” sier John.

Rjukan Torgstove er en paviljong som har som mål å fungere som en ny og annerledes møteplass for rjukanbefolkningen. Paviljongen er åpen til alle døgnets tider og inneholder en utstilling med bilder fra Rju-kan i fortid og nåtid.

Torgstova ble bygd på to uker, mens planleggingen har gått over 10 måneder. I september 2012 møtte de seks arkitektstudentene i Rallar Arkitekter med planavdelingen i Tinn kommune for å diskutere pro-sjektet. Oppdraget var åpent og studentene måtte selv finne ut hva de ville bygge og skaffe finansiering. Visjonen ble å gi befolkningen på Rjukan og i Tinn en ny møteplass som representerte noe nytt og utford-rende i kontrast til den historiske byen.

Den spesielle bygningen består av 4000 meter med 73 mm x 73 mm furu, som er skrudd sammen i et 3-dimensjonalt grid. Fasa-den er kledd med klart plexiglass. Kledningen tar unna vind og regn og gir en innefølelse, på samme tid som den ikke hindrer innsyn til


Rallar Arkitekter


konstruksjonen og ikke minst kontakten ut. Trekonstruksjonen dan-ner et åpent rom, vendt mot torget, og et mer lukket rom der utstil-lingen er.

Hele paviljongen er opplyst av LED-lys, som går i striper i den øver-ste delen av konstruksjonen. Disse kan skifte farge og lage mange uli-ke stemninger. Slik kan bygningen f.eks. markere spesielle hendelser som isklatringsfestival og solfest. I tillegg er utstillingsrommet opplyst av LED-spots. Til sammen gjør dette Rjukan sitt nye signalbygg til en lanterne i byen.

Den gode balansen som skaper en god arkitektJohn tror det er et stadig økende antall studenter som prøver denne typen praksis. Oppdragene kommer via ”jungeltelegrafen”. På fakul-tetet på NTNU er det en viktig verdi å ha nærkunnskap til materialer og byggemetoder i praksis. ”Det hjelp ikkje å vere verdas beste i BIM om det er umogleg å bygge. Og motsatt, om ein ikkje kan teikne det ein tenkjer, hjelp det ikkje å vere flink med hammaren. Det er den gode balansen som skaper ein god arkitekt”, avsluttar John. MAG


Slik ser det ut i ArchiCAD.

Oppmåling av eksisterende bygg med Flexijet

Tradisjonelt har BIM-modellering av eksisterende bygg blitt gjort ved at man går ut fra eksisterende tegninger og supplerer med oppmålinger tatt på stedet. Flexijet4architects er et BIM-målesystem koblet mot ArchiCAD slik at BIM-modellen oppstår mens man måler.

En vanlig problemstilling er at man får et oppdrag med rehabilitering eller påbygging av et eksisterende bygg hvor også tegningsunderlaget er mangelfullt eller feil. Dersom dette er tilfellet må man ut i felten for å måle opp og deretter modellere det eksisterende bygget. Ofte oppda-ger man at det mangler noen kritiske mål og man må da tilbake å måle mere.

Med Flexijet måler man samtidig som man lager bygningsmo-dellen direkte i ArchiCAD. Dette gjør at man får med seg de målene man trenger, og man kan være sikker på at mo-

dellen blir riktig. Graphisoft Norge har gjennomført flere små og store oppmålinger med denne metoden.

St. Olav VGS (8500 m²) i Sarpsborg er målt opp for Østfold fylkes-kommune og var det første store prosjektet til Graphisoft Norge. Hele bygget ble målt opp uten å forholde seg til tegninger.

Det er laget en BIMx-modell av dette prosjektet som kan lastes ned gratis.

Gå til bimx.graphisoft.com og søk etter Flexijet eller Sarpsborg.

Odd [email protected]


Alle oppstillinger, målepunkter og referansepunkter blir lagret i mo-dellen, slik at man senere kan kontrollere og eventuelt gå tilbake og måle inn nye konstruksjoner.

Flexijet er ikke bare for store prosjekterArkitekt Arne Hauger fra Drammen har sett nytteverdien av denne me-toden også på små prosjekter. Graphisoft Norge har hatt glede av å måle opp flere bygg for Hauger, dette er de to minste prosjektene.

Hytta ligger innenfor 100-metersgrensen fra vannet og det er der-for viktig å dokumentere nøyaktig hva som står der nå, før man prøver å få godkjent en ombygging. Oppmåling, generering av modell samt ArchiTerra-modell tok 9 timer å lage.

Begynner man riktig med en god modell vil det videre arbeidet fo-renkles siden man rydder bort mye usikkerhet og feilkilder.

Foreløpig er det BIM-Consult og Graphisoft Norge som utfører den-ne typen oppmålinger, men flere større firmaer vurderer å skaffe seg eget utstyr. Graphisoft Norge ser etter partnere i andre deler av Norge som kan tenke seg å tilby denne typen tjenester.

Flexijet-systemet består av et stativ, en tilt- og svivelenhet og lase-ravstandsmåleren Leica Disto som måler avstander og vinkler. Dette er koblet trådløst med Bluetooth til en bærbar PC med ArchiCAD og en plug-in app. Utstyret er enkelt å bruke, kan man ArchiCAD behøves det bare noen få timer opplæring. MAG

En liten hytte ved Drammensfjorden.

En gammel enebolig som skal rehabiliteres og ombygges.

KontaktDersom du har interesse for Flexijet, ønsker pris på en opptegningsjobb, eller du ønsker å leie utstyret, ta kontakt med [email protected] eller [email protected].


M.A.D. är med i RYM Oy:s BIMCity-projekt, där nyttjandet av modeller i den byggda miljön utvecklas. Denna artikel beskriver hur projekteringen i praktiken sker. Kalevanrinne är ett BIMCity-pilotprojekt som leds av WSP Finland på Tammerfors stads upp-drag. M.A.D. är med om att stödja samverkan och utveckling av arbets-processen.

WSP:s uppdragWSP är projektören av Kalevanrinnes översiktsplan och över två stads-planer. Arkitekt SAFA Petri Saarikoski är verksam som ansvarig pro-jektkoordinator och assisteras av teknologikandidat (arkitektur) Jussi Viinikka. En ArchiCAD 16-modell har använts som visualiseringar för invånarevenemang och projekteringsmöten samt för kalkylering av volymmodeller.

Navigeringen i modellen har blivit ett vanligt hanteringssätt vid pro-jekteringsmötena. En av de viktigaste anledningarna till att man gjort en noggrann områdesmodell har varit projektets exakta anpassning till Tammerfors terrängmodell med sina utmanande höjdskillnader och former. Terrängmodellen baserar sig på Tammerfors stads virtuella mo-dell och har bearbetats genom att skapa en XYZ-fil med hjälp av DWG-filens punkter. Denna XYZ-fil har sedan importerats till ett ArchiCAD-teamprojekt. Modellen har texturerats med ett flygfoto. Exempelvis har placeringen av parkeringsutrymmena både under och ovan jorden varit lätt att motivera med hjälp av modellen.


Susanne [email protected]

På besök hos WSP – översiktsplanering av Kalevanrinne i Tammerfors

Det är frågan om ett område för kompletteringsbyggande, som ska stå färdigt om 10–20 år. Området kommer som en fortsättning till stadsde-len Kaleva vid Sammonkatu, 2,5 ifrån Tammerfors centrum.

Ville Pietilä[email protected]

Volymdatan producerades utifrån byggnadsvolymer – som är modellerade som zoner.



”Att planera nästan en hel stadsdel med så här många intressein-stanser är ett av mina mest krävande projekt på tio år”, konstaterar Petri Saarikoski. Bland annat kommer den mycket omtalade cityspår-vägen sannolikt att byggas på området, som lokalinvånarna – natur-ligtvis – vill förverkliga innan en byggs i Åbo (Tammerfors och Åbo kon-kurrerar i allt!).

KalevanrinneKalevaområdet ligger ungefär 2,5 kilometer öster om centret. På områ-det har det år 2011 gjorts en delgeneralplan som vunnit laga kraft. För en del av Kalevanrinneområdet finns det ett behov att upprätta stads-planer för bostads-, affärs-, service- och arbetsplatsbyggnader. Områ-det för översiktsplaneringen delas funktionellt in i delar av olika natur. De bostadsorienterade kvartersområdena är placerade vid Sammon-katu mellan Takojankatu och den blivande anslutningen till Rieväkatu.

En nyhet i översiktsplanen är ”Prismaplatsen” i Sammonkatus öst-ra ända. Där planeras det ett landmärke i form av en byggnad och en terminal för kollektivtrafiken, där bussarna och spårvägen skall kunna mötas. Platsen avgränsas i söder av det expanderande Prismacentret och i norr av en ny affärsbyggnad som placeras på Iskus tomt.

Projekteringsområdets totala planyta för Kalevanrinnes delgeneral-plan har definierats till cirka 200 000 våningskvadratmeter. Uppskatt-ningsvis 1500 nya invånare antogs vara slutsumman för området i pla-neringsfasen.

Projekteringsmetodens plus och minusJämfört med de traditionella metoderna är de visuella modellerna ett absolut trumfkort. Saarikoski beskriver ändå processen i vardagsrealis-mens anda: ”Nyttjandet av modellen, till exempel vid dimensionering, har varit ganska intetsägande. Anledningen är att en tillräckligt snabb uppdatering av den modell som dimensioneras har varit svårt att åstad-komma samtidigt med alla andra mål i processen. En flytande arbets-process och en generell kontroll av dimensionering borde utvecklas vidare.” En möjlighet är att använda de olika parternas modeller som referenser – vilket ännu inte lyckas i praktiken.

Modellering och visualiseringar har i projektet detaljerats, men den svaga punkten har varit de tämligen usla presentationsmetoderna av det visuella materialet. Lyckligtvis utvecklas den tekniska detaljerings-graden hela tiden. Det intressanta är att fast det lagts till detaljer i mo-dellen har de inte alltid medfört någon nytta.

I vissa fall har tekniken så som projektorerna och projiceringsdukar-na på tillställningarna varit undermåliga, vilket inneburit att den vänta-de effekten på den tredimensionella presentationen uteblivit från åskå-darnas sida. Även skala och precision spelar en stor roll, eftersom till och med små fel i modellerna framhävs i animationer, och åskådarna lätt fäster sin uppmärksamhet vid dem i stället. En utveckling för att undgå det ständigt överlappande arbetet, som orsakas av variationen i modellernas precisionsnivåer, skulle vara välkommet. Likaväl som käll-materialets direkta användbarhet.

Programvaror och utvecklingsönskemålFör tillfället baserar dataöverföringen alltför ofta sig på den lägsta ge-mensamma nämnaren, det vill säga linjer och text. Fast olika program-varor har disciplinsspecifika och även generella intelligenta funktioner kommunicerar de inte med varandra. BIMCity-projektet är ett sätt att prova programmens begränsningar i ett vidare perspektiv samt en re-sponskanal som är inriktad mot programmens tillverkare. Utveckling av terrängmodellens delar och områdeskonstruktioner, såsom vägar och övriga trafikleder, till universella IFC-standardiserade objekt är användar-nas önskemål också inom infrabyggandet. Trafikarrangemangen, som är en viktig del i detta projekt, förorsakar mycket förändringar som separat överförs till olika parters planer. Flexibilitet saknas särskilt i dessa typer av multidisciplinsprojekt med informationshantering från flera olika aktörer.

”Det skulle vara trevlig att i framtiden få en BIM-modell av byggom-rådet från myndigheterna i stället för dagens 2-dimensionella planut-drag i villkoren för projektet”, drömmer Petri Saarikoski. Eftersom det är sex arkitekter som enbart arbetar med områdets byggnader är det en utopi att alla parter – inklusive alla discipliner – skulle använda pro-gramvaror av samma tillverkare. Detta styr kompabilitetsönskemålen mot öppna standarder.

WSP:s projektörer arbetar med projektet. Till vänster huvudkoordinatorn Petri Saarikoski, till höger assistenten Jussi Viinikka.


TilläggsuppgifterBIMCity-sidorna av PRE-programmet: www.rym.fi/tutkimusohjelmat/PRE/bimcity/BuildingSMART Finland, uppgifter om YTV-anvisningarna: http://www.en.buildingsmart.kotisivukone.com/BuildingSMART:s sidor för IFC-utveckling: http://buildingsmart-tech.orgNyheterna i IFC 4: http://www.buildingsmart-tech.org/specifications/ifc-releases/ifc4-release/buildingSMART_IFC4_Whatisnew.pdfUppgifter om buildingSMARTs IFC-GIS-projekt:http://www.ifcwiki.org/index.php/IFC_for_GIShttp://www.buildingsmart-tech.org/future-extensions/ifc_extension_projects/current/ic3Tammerfors stadsplaneringskontor: http://www.tampere.fi/kaavatjakiinteistot/kaavoitus/asemakaavoitus/kalevanrinne.htmlWSP: http://www.wspgroup.comProjektchef: Petri Saarikoski, gsm +358 40 588 9497

MAJOR IMPROVEMENTS – NO. 3

• Energy and other performance analysis • Improvement of space boundaries, adding spatial

zones and external spaces (against ground, water, air), shading devices

• Environmental impact values • Adding environmental impact indicators and values

to elements and element types

• Site planning • General geographic feature element enabling basic

site planning and GIS connection

• GIS coordinate system transformation • Enabling the mapping of a building design into

a GIS system and vice versa

IFC-GIS-utvecklings-projektet ger en kick både hos oss och i övriga världenSamverkan mellan geodata- eller GIS- och BIM-program tas framåt i ett pågående pro-jekt av det internationella buildingSMART. Ut-över forskare finns det även myndigheter och programtillverkare med i projektet. IFC version 4, som så småningom kommer att tas i bruk, innehåller redan egenskaper som stöder det-ta, såsom länkning av tomtens geodata och GIS-koordinattransformationen. Detta möjlig-gör länkning av dimensionerade byggnads-modeller för stadsplanering. Bilden är från doktor Thomas Liebichs sammanfattning ”De nya egenskaperna i IFC version 4”. Liebich är ordförande för buildingSMART International Model Support Group.

Även om länkning av geodata läggs till i standarden måste dessa egenskaper naturligt-vis förverkligas i de kommersiella programva-rorna. Man har i IFC 4 särskilt satsat på imple-menteringsmetoder av egenskaperna. Även certifieringen har stramats upp. MAG

Ett nytt område i översiktsplanen är ”Prismaplatsen” i Sammonkatus östra ände. Där planeras ett landmärke och en terminal för kollektivtrafiken.

Sammanfattning om förbättringar i IFC 4, Thomas Liebich, buildingSMART.


Svenska inredningsarkitekter designar Titanic II

På Tillberg Design i Höganäs, Sverige, designar arkitekter inredning till en replik av Titanic. Det är en utmaning att förena den kända förlagans formgivning med modern teknik och dagens krav, säger arkitekten Michael Jackiewicz.

Världens förmodligen mest kända och mytomspunna fartyg kommer att kryssa Atlanten i en ny upplaga. Om fyra år, 2017, är det tänkt att Titanic II ska ge sig ut på sin jungfrufärd mot

New York. Det är 105 år sedan originalet förliste. Just nu pågår ett omfattande projekt för att skapa en replik som uppfyller dagens krav på säkerhet och normer. Bakom detta prestigefyllda projekt står den australiensiske mångmiljonären Clive Palmer. Lyxkryssaren kommer att byggas på ett varv i Kina.

Det är naturligtvis ett mycket komplext projekt som omfattar en mängd kompetensområden för att kunna skapa en uppdaterad ver-sion av det klassiska fartyget. På Tillberg Design i Höganäs arbetar ar-kitekter med att designa fartygets inredning. Det är ett uppdrag man vann i konkurrens med andra arkitektbyråer på den internationella marknaden.

– Det är en utmaning att förena designen i originalet med modern teknik, säger Michael Jackiewicz som är arkitekt och delägare på Till-berg Design.

Kopia efter dagens kravAtt försöka efterlikna en hundraårig båt kan ha sina sidor. I den äldre modellen av Titanic hade hytterna i första klass inga badrum. Frågan är om detta ska upprepas i Titanic II eller om badrum ska läggas till och på vilket sätt de ska formges. För att förvara livbåtar kommer fartyget att få ett Safety Deck. Där kommer det också att ges plats för olika nöj-eslokaler som kasino och teater. Det betyder att antalet däck inte blir identiskt med förlagans. Men den stora skillnaden är att den äldre Tita-nic var ett passagerarfartyg medan den yngre varianten ska locka män-niskor på en kryssning.

Projektledare är det finska företaget Deltamarin som också svarar för design av fartygets stomme. En viss hjälp ger ritningar och bilder som är bevarade från tiden när den äldre Titanic byggdes. Men de bär

Titanic II ska så långt det är möjligt påminna om den förlista förlagan.

Love [email protected]


spår av ett annat sätt att arbeta då man hade enkla ritningar som inte har den datamängd som dagens underlag har.

Design i flera faserPå Tillberg Design är man i full gång med att arbeta fram koncept i gro-va drag hur inredningen kan se ut. Arbetet är indelat i två faser. I den första fasen har man fått uppdrag att ta fram ritningar som underlag för kontraktsskrivning.

– Vi tar fram grova dispositionshandlingar, skisser och preliminära layouter för rummen på Safety Deck, berättar Michael. Detta ska ligga till grund för att skriva kontrakt med beställaren.

För att ta fram de skissartade ritningarna arbetar man i ArchiCAD:s 2D-layout. Det är ett omfattande designarbete där möjligheten att flyt-ta objekt till olika positioner i ritningen, till exempel ett fönster, sparar tid för arkitekterna. Rumsvariationen är stor och det kan bli upp till 15 varianter som man ska ta ställning till. Det resulterar i ett stort antal re-videringar under den första arbetsfasen. ArchiCAD underlättar denna process för arkitekterna.

– Med hjälp av Publisher-verktyget mailar vi ut förslagen efter hand vi tar fram dem och får snabbt svar. Det har vi stor nytta av.

Kompetenser samlas i modellenI nästa fas är det tänkt att utveckla skisserna och ta fram en enkel kon-ceptuell modell i ArchiCAD. Denna utvecklas också i 2D-layouten.

– I modellen finns en intelligens som kan användas i 3D men vi går inte in på detaljnivå.

I modellen består rummen av olika element som väggar och bjälk-lag. Men man specificerar inte väggens egenskaper och material. För att få fram denna enkla modell är det inte nödvändigt att ta steget fullt ut i 3D till en visualiserad bild. Syftet är att skapa en tänkt modell för att hitta olika lösningar, bland annat när det gäller vägar för utrymning

och transporter på de olika däcken. För det tillkomman-de däcket, Safety Deck, kan det bli aktuellt med en enklare 3D-modell för att åskådliggö-ra till exempel teatern.

Längre fram i projektet kommer man att anlita un-derleverantörer för att gra-fiskt formge den mycket stora mängden inredningsdetaljer. Det gäller även ljus- och ljud-designers och andra kompe-tenser. Informationen från le-verantörerna importeras där-efter i modellen som blir till en mötesplats av kunskap. När designfasen är klar ritas un-derlagen om för att få fram tillverkningsritningar. Hur man kommer att jobba med modellen är i dagsläget inte helt klart eftersom man endast påbörjat den första fasen i utvecklingsarbetet. I den an-dra fasen, som man har option på, är det troligt att minst 10 personer kommer att vara sysselsatta med utformningen av modellen.

Egentligen handlar projektet om att, så långt det är möjligt, skapa en illusion av den ursprungliga Titanic. När passageraren stiger om-bord är det inte bara en resa över Atlanten som påbörjas. Det är också en resa bakåt i tiden, till 1910-talet där varje detalj ska påminna om förlagan.

– Som en hyllning till de som följde med ner i djupet och inte kom fram till New York. MAG

Arkitekten Michael Jackiewicz arbetar med designen av inredningen till Titanic II. Foto: Tillberg Design.

Gymmets diskreta toner ger en känsla av en svunnen tid.


Den nye skihytta er en typisk norsk hytte i en moderne utgave, tre stein, ild og vann, naturen sett med fremtidens øyne med klare referanser til historiske nasjonalistiske karakteristikker.

”Materialene som er brukt er en inspirasjon fra naturen rundt – og ikke minst nordlysfenomenet”, sier Cleve Broch. Bygget skal være en del av sine omgivelser, samtidig som det fremstår som noe spesielt i seg selv.

Rommene er tenkt å føles like naturlige og avslappende å oppholde seg i for en urban, tilfeldig besøkende som for de hjemmekjære regel-bundne brukerne som forventer gamle treski på veggen og utstoppede dyr på hyllene. Fellesnevneren er materialene satt sammen i et moder-ne formspråk i moderne rom.

Bygget er tiltenkt et variert bruksområde for både turgåere som til-feldig kommer innom for enkel servering, samt utleie til diverse arrang-ementer og bidra til mer aktivt bruk av uteområdene for alle i Tromsø.

Bygget er på ca 750 m² kvadratmeter fordelt på 3 etasjer. Hovede-tasjen har spiseplasser i ”gildehallen” for opptil 150 personer i et åpent kjøkken med buffet, åpen grill og bar. Det er en gjennomgående peisv-egg i alle etasjene med tre-elementer montert på betongveggen. Gjen-nom hele bygget går det også en vinhylle på hele 8 meter. I kjelleren finner man blant annet en peisestue og vinkjeller.

I øverste etasjen er det tegnet inn en egen balkong som henvender seg til opplevelsen av nordlyset og naturen rundt.

Tromsøya utenfor Tromsø sentrum er et populært reisemål blant turister for å se nordlyset. For å gi de tilreisende et tilholdssted er det planlagt en ny skihytte ved siden av den gamle hytta som har ligget der i 100 år. Arkitekten bak prosjektet er Christian Cleve Broch i Cleve Broch AS arkitektur og design i samarbeid med Heggelund & Koxvold AS, og grunneier Tromsø kommune.

Visualisering av ideer med ArchiCADCleve Broch, som har vært ArchiCAD-bruker i 14 år, mener ArchiCAD er et unikt verktøy for å raskt kunne visualisere ideene sine for kunden.

”Det er viktig å kunne vise kunden ideene bak prosjektet hele vei-en. Med ArchiCAD får man raskt opp en 3D-modell av prosjektet som hjelper kunden til å se hvordan bygget vil bli. Prosessen til å komme frem til den endelig arkitektoniske løsningen handler om dialog, og her er ArchiCAD et fantastisk verktøy og hjelpemiddel til å forstå og oppfatte rom. Ved hjelp av bl.a. soneverktøyet kan man også tidlig få kontroll på arealer og volumer for å beregne kostnader. Dette gir full kontroll og oversikt i alle prosjekteringsfaser”, sier Cleve Broch. I mø-ter med kunden viser Cleve Broch modellen i ArchiCAD på storskjerm – og gjør eventuelle endringer sammen med kunden direkte i model-len. ”Ved å jobbe sammen i 3D-modellen kommer man raskere frem til løsningen, og man kan lettere forestille seg hvordan bygget blir til-slutt”, sier Cleve Broch.

De fotorealistiske bildene av hytta er laget ved hjelp av ArchiCAD og Photoshop. 3D-modellen man får med en gang ved å bruke ArchiCAD er et veldig godt grunnlag for videre arbeider i andre visua-liseringsprogrammer. For Tromsø prosjektet valgte Cleve Broch Pho-toshop. Grunnlaget og geometridesignen er fra ArchiCAD-modellen, og ved bruke Photoshop for mer fotorealistisk uttrykk fikk vi til et litt

Skihytta med nordlyset



mer lekent og raskt resultat for å se om vi traff designet vi hadde tenkt oss. Photoshop er et veldig effektivt verktøy for å skape et helhetlig konsept. Illustrasjonene er bygd opp med 2D-dimensjonale perspek-tiver, for å få de korrekte dimensjonene på bygningen. Lys, tekstur og atmosfære har blitt malt over lag for lag.

Møblene i hytta er også tegnet i ArchiCAD. For å tegne møbler er det stort sett dekke- og veggverktøyet som blir brukt. Tegningene er så videresendt til Shanghai, Kina. I Shanghai lages det produksjonsteg-ninger og møblene blir produsert der. Deretter sendt tilbake til Norge. Dette har Cleve Broch gjort med andre prosjekter tidligere hvor han har både designet bygget og interiøret. ”Å formidle norsk kvalitet, design og kreativitet i Shanghai er veldig spennende og lærerikt”, sier Cleve Broch som har reist flere ganger til Kina for å hjelpe til at prosessen og resultatet blir som man har planlagt.

FerdigstillelseProsjektet har fått mye positive tilbakemeldinger fra Tromsø kommune, og er nå inne til behandling hos kommunen. Byggestart er planlagt i 2014. MAG

Om hytta

U.etasje22 plasser: vinlounge14 plasser: vinstue7 plasser: peisestueSum 43 plasser

1.etasje210 (maks) plasser: Gildehallen.14 plasser: Peisestuen.10 plasser: barSum: 234 plasser

2.etasje26 plasser: Gildehallen mezzanin.10 plasser: barSum: 36 plasser


Artlantis är det absolut bästa renderingsprogrammet på mark-naden för det låga pris man betalar. Med sin korta renderings-tid, sin radiosity i realtid och att Artlantis 5 är så användarvän-

ligt, gör det till det perfekta renderingsprogrammet för arkitekter i sitt dagliga arbete. Att utvecklarna på Abvent nu tänkt till i både design och arbetsmetodik märks och gör programmet ännu mer roligt att ar-beta i.

I den senaste versionen har Abvent satsat på ett helt nytt gränssnitt, som är identiskt för både Mac- och PC-användare. Det är mer ergono-miskt med färre klick, en renare och större arbetsyta som ger en bättre arbetsmiljö och en gråtonad bakgrund som är mer behaglig att arbeta med. Mot tidigare versioner arbetar man nu även i mycket större ut-sträckning direkt i 3D-fönstret.

Nytt gränssnittRedan när man startar Artlantis 5 märker man förändringarna i pro-grammet. De senaste filerna man arbetat med ligger som bilder mitt på sidan för snabba accesser, uppdateringar eller andra meddelanden kan

Artlantis 5 – en revolution i rendering och animering

Den senaste versionen innehåller flera positiva och värdefulla över-raskningar, men framför allt har Abvent fokuserat på ett helt nytt gränssnitt. Det är genomtänkt, förbättrat och användarvänligt, så även om Artlantis 5 upplevs som en helt ny programvara vid första anblick – låt dig inte avskräckas!

Nyheterna i Artlantis 5 kan sammanfattas med tre ord: ergonomi, enkelhet och kvalitet. Artlantis 5 hjälper användaren att få till imponerande ljuseffekter så som, exempelvis, volumetriskt ljus.

man inte undgå heller med dess tydliga ikon. Vill man ha inspiration el-ler vill veta hur andra arkitekter arbetar, finns det numera en direktlänk till användargalleriet, som tidigare bara fanns på hemsidan.

De olika menyerna ligger fortfarande överst på skärmen, men i öv-rigt har den senaste versionen av Artlantis helt förvandlats. Men lugn, man känner snart igen sig och Artlantis är och förblir ett program man lär sig snabbt. Allt är gjort till det bättre och arbetsytan har blivit be-tydligt större. Inställningarna ligger nu direkt under menylistan, med-an objektlistan och scener kan visas/gömmas till vänster. Katalogen är fortfarande längst ner på skärmen, men även den kan gömmas med ett enkelt klick. Allt för att göra arbetsytan så stor som möjligt.

MediaMediakatalogen innehåller mycket nyheter. Dels dess utseende som or-ganiserats genom ikoner och underrubriker och som man kan anpassa efter behov av utrymme, men även genom nya shaders och objekt. Ett nytt kakel där man snabbt och smidigt ändrar storleken, eller varför inte en relieftextur? Det låter väl spännande? Vad sägs om större varia-tion på vatten eller ett mer naturtroget gräs?

Med sin nya InApp Media Store har Artlantis 5 gjort det möjligt att snabbt och enkelt välja bland över 5000 olika shaders och objekt att köpa (och ibland få). Dessa lägger sig automatiskt i rätt katalog och borta är de gamla CD-skivorna. Har man dock sedan tidigare köpt Artlantis Media CDs eller använder sig av media från tidigare versioner finns det en Media converter application inkluderat i programmet, som konvertera allt till den nya Mediakatalogen.

En variation av nyheterBakgrunder och förgrunder samt material är nu mycket lättare att jus-tera med hjälp av snap points och/eller olika storlekar på bilder. Shift

Malin [email protected]


Lens är en annan användbar nyhet. En funktion man kan behöva an-vända då man arbetar med en hög byggnad och man vill rätar ut de vertikala linjerna p.g.a. kameravinkeln.

Ljus och belysning har blivit lättare att arbeta med. Borta är de otali-ga justeringar i 2D-fönstret och de många vinklarna man varit tvungen att ta hänsyn till. Tack vare en vertikal guide kan man nu arbeta med belysning direkt i 3D-fönstret. Att enkelt sprida flera ljuskällor längs en kurva är också numera möjligt. Härligt om man ska göra gatubelysning längst en krokig väg t ex.

Med hjälp av zenit och azimut direkt i menyn, har även heliodonens vinklar blivit lättare att arbeta med och de volumetriska ljusstrålarna, även kallad God Rays, för sina ”himmelska strålar”, kan läggas till i ef-terhand och ger en magisk stämning i bilden.

Vidare kan våra animatörer där ute glädjas åt att alla sekvenser nu har sin egna timeline och visas i en hierarkisk lista, vilket gör anime-ringen mindre rörig och betydligt lättare att regisera, gruppera och redigera.

Och till sist kan man självklart dela med sig och titta på iVisit 3D-pa-noramas och VR-objekt i både Android och Appleprodukter.

Att öppna och starta ett nytt projekt i Artlantis 5 kommer att kän-nas lite som att öppna julkalendern. Man möts av små roliga överrask-ningar bakom varje lucka man öppnar… MAG

Dialog som visar val av bild- media i befintlig bildkatalog.

Gränssnittet med Shaders i fokus.

I mediakatalogen kan objekt sortera eller hittas via.


Ett skulpturalt förhållningssätt

Vad vill man åstadkomma med sin tid som arkitekt? Petra Gipp är målmedveten i sina arbetsmetoder och långsiktig vid val av uppdrag.

Felix [email protected]

Petra Gipp startade sin utbildning i Stockholm på Kungliga Tek-niska Högskolan. Hon skulle bli arkitekt. Tio år senare var hon nyutexaminerad, fast vid Köpenhamn konstakademi och hade

däremellan hunnit med att både måla ett år och studera foto. Det som från början skulle bli en doktorandtjänst blev istället eget

företag. Bland det första Petra skulle vara med att genomföra, var en stor

konsthall för Tetra Pak tillsammans med två andra arkitekter på Bo01. Tyvärr drogs sig Tetra Pak ur i samband med tråkigheterna kring mäss-san i Malmö. Bygget blev aldrig av. I stället gjorde de en mindre, tem-porär konsthall.

Sedan flytten till Stockholm har Petra Gipp Arkitektur varit tre till åtta personer. Just nu är de sju. Alla är delaktiga i processen att forma allt som skapas på kontoret, med Petra som konstnärlig ledare. Det tar sig uttryck i deras väldigt speciella arbetsmetodik från 3D-modell till gipsmodell.

– När jag startade 2000 var ArchiCAD det enda arkitektprogrammet man kunde jobba i 3D med. I de andra programmen tappar man vik-tig information. Att ArchiCAD är snabbt och enkelt gör det ovärderligt för oss, säger Petra som använder det för att skapa en 3D-modell över projekten de jobbar med.

Men ArchiCAD är inte hennes huvudverktyg. Från modellen prin-tas det ut skisser, planer och ritningar. Precis som vid byggandet av ett riktigt hus. För att skapa en negativ modell som sedan används för att gjuta en gipsmodell. I allt från skala 1:2000 till 1:1.

Det kan bli mellan trettio till fyrtio modeller per projekt. Med till exempel sju stycken av hela volymen, tio av entrén och så vidare.

– Man får rita lite i datorn, skissa lite. Gjuta en ny modell. Tills det stämmer. I slutet är det många modeller som åker i sopen. Fysiska

modeller är våra huvudverktyg men för att komma dit använder vi ArchiCAD, det har aldrig funnits ett alternativ. Jag tror att vi är ganska ensamma om att jobba så här i Sverige, säger Petra.

Ibland när det har varit bråttom, har de försökt få modellbyggare att hjälpa dem men de vägrar. För mycket pill och jobb, tror hon.

Anledningen till att hon arbetar på det här sättet trots pillet och det extra jobbet kommer från tiden på konstakademin. Det är ett sätt att utveckla ett projekt och jobba skulpturalt. Petra vill gärna se arkitektur som skulptur. Där hon karvar fram strukturen ur ett stycke. Eller tum-mar fram formen ur lera. Vissa material fungerar bättre än andra. Pre-cis som dataprogram.

– Jag gör så här istället för att jobba med kartongmodeller och ställa upp block vilket inte är skulpturalt för mig. Jag vill hålla samman formen i ett stycke, förklarar hon.

Skulptural arkitektur och hennes konstnärlighet gav Petra möjlig-het att vara en del av Kivik Art Centre med Refugium, som från bör-jan skulle blivit en paviljong för konstfilm men som slutade som något helt annat.

Verket Refugium är ett introvert rum. En öppen struktur som för-håller sig till en plats. När man är inne i rummet ska man vara en del av platsen runt omkring. Man går in genom en platsgjuten trappa som förhåller sig till landskapet. Precis som backen har trappan olika djup och längd. I passagen ovanför trappan bildas en slits där man kan välja att gå in i rummet eller fortsätta ut. I rummet ligger löv. Ljus och regn letar sig igenom springan i taket. På vägen ut genom slitsen är det pre-cis så högt att man kan se trädkronorna.

Petra berättar att Refugium har gett henne mycket. Inte minst har det varit en del i en utveckling och landade i frågor som om arkitektur är konst eller inte? Hur tar man en plats i anspråk och hur får man med


landskapet i arkitekturen? Om det inte är ett kapell eller en snickarbod, vad är det då för något?

– Refugium är inget hus, det är en arkitektktonisk struktur. Att få forma något som på ett basalt sätt förhåller sig till arkitektur. Det är så sällan man får chansen att jobba med så fundamentala komponenter. Vad gör det här till arkitektur? undrar Petra.

Med arkitekturen som konstnärligt utryck blev Refugium ett sätt att formulera och svara på frågorna kring kopplingen mellan konst och ar-kitektur. Fortsättningen på Refugium blev att ställa ut ”Part” på Vene-digbiennalen 2012 tillsammans med tonsättaren Kim Hedås. Där gör de en undersökning kring hur arkitektur/konst och musik/ ljud fung-erar tillsammans.

Förutom Skånes arkitekturpris för Refugium har hon under det se-naste året vunnit flera tävlingar bland annat Årets betongarkitekt 2012 och blivit inbjuden till internationella tävlingar, som Liljevalchs konst-hall. Där det ska göras en tillbyggnad på huset från 1916 ritat av Carl Bergsten.

Det är tydligt när man talar med Petra att hon tidigt hade siktet in-ställt på att inte bli en arkitekt i mängden. Hon berättar att vägen till tävlingsvinster och priserna har varit ett konsekvent tänkande. De in-tressanta uppdragen har alltid vägt tyngre än pengarna.

– Vad vill man åstadkomma med sin tid som arkitekt? Genom att göra det som känns angeläget får man rätt projekt och på så sätt rätt referenser. Om du visar att du är seriös och folk gillar det du gör får du till slut in de projekten och beställare du vill ha, berättar hon om sina projekt.

Kopplingen till bra beställare är det mest grundläggande enligt Pet-ra. Lyckas hon inte nå fram till dem kan det aldrig bli ett bra projekt.

– Jag måste förstå vilka drömmar beställaren har. Man måste skapa en kontext.

Som exempel tar hon ett villaprojekt. Beställaren får berätta sin livs-historia. Vad har han eller hon varit med om? Vad tycker personerna om? Det läggs samman med en plats, en budget och bildar kontexten.

– Många av de jag har jobbat med har haft fantastiska historier. Vilket har resulterat i väldigt speciella hus.

…och i sin tur tävlingsvinster. Vilket kontoret har lagt ned mycket tid på.

– När man anmäler sig till en prekvalificeringstävling är det åter igen referenserna som är viktiga.

Petras förklaring till att tävlingsframgångarna är just hennes refe-renser. Hade hon för pengarnas skull, tagit jobb för tio år sedan som in-te motsvarade hennes drömmar hade det blivit väldigt svårt att komma vidare i en tävling idag. Förhoppningarna är att hennes konsekventa val av jobb genom åren ska fortsätta ge hennes projekt som ger henne utrymme att forma saker enligt hennes egna tankar. MAG

“ Jag tror att vi är ganska ensamma om att jobba så här i Sverige. ”Petra Gipp


KO

LUM

NArto [email protected]

Jag anser att citatet ur Bob Dylans sång från 60-talet ypperligt lämpar sig som rubrik för min kolumn. Det konservativa Stor-britannien har under de senaste åren varit allt annat än lång-

samt och bakåtsträvande. Förändringen har varit häpnadsväckan-de snabb. I maj 2010, när jag började som professor i digitalise-rad arkitekturplanering vid Salfords universitet, var BIM nästan ett obekant begrepp inom industrin och vid många universitet. När vi började utveckla ett nytt undervisningsprogram på masternivå, BIM and Integrated Design, fick vi kommentarer i stil med ”Model-lering är alltför svårt för studenterna” och ”Byggnadsbranschen är långt från att ta steget till modellering. Det är dyrt, och därför vill industrin bara ha arbetare som kan producera ritningar.” Britternas konservativa rykte verkade alltså stämma. Lyckligtvis litade ledning-en av vår avdelning, School of Built Environment, ändå på min intu-tion och beslöt att godkänna utvecklingen av programmet.

Beslutet var absolut rätt, eftersom situationen i oktober 2010 nästan dramatiskt förändrades. Regeringens byggnadstekniska rådgivare Paul Morell deklarerade på en konferens i London att ri-kets regering inom kort kommer att kräva BIM i alla offentliga pro-

jekt – och inte enbart i byggnader utan även i infrastrukturbran-schens projekt. Sedan dess har BIM varit på stark frammarsch, och det enda tillväxtområdet inom byggbranschen. Omedelbart efter Morrells uttalande började en bred arbetsgrupp förbereda upp-starten av BIM, och regeringens strategi för byggbranschen blev färdig i maj 2011. Det blev beslutat att obligatoriskt bruk av BIM i offentliga projekt ska starta före slutet av år 2016. Morrells hand-lingssätt inför beslutet säger en hel del om situationen – att kom-mitténs ursprungliga föredrag skulle ha krävt BIM endast i projekt på över 50 miljoner pund, men Morrell motsatte sig den nedre gränsen och konstaterade att det skulle vara ”unambitious”. Där-för kommer BIM att krävas i samtliga projekt. Det praktiska för-verkligandet av kraven förbereds nu av en mängd arbetsgrupper, som utvecklar lösningar till uppkomna problem gällande metodi-ken. Problemen inkluderar bland annat den information som över-låts till ägaren när byggnaden står färdig, den offentliga sektorns upphandlingsförfaranden, avtalsjuridik och försäkringar. Storbri-tannien har under två år blivit Europas mest avancerade land, efter Finland, när det gäller implementering av BIM. Det lobbar kraftigt

B/555 BIM Implementation Maturity Model (Källa: Bew & Richards 2008)


The Times They Are A-Changin’ – BIM i Storbritannien


Time

Vis

ibili

ty

?

?

?

?

??

Majority of

the UK industry

Technology

Trigger

Trough ofDisillusionment

Slope ofEnlightenment

Plateau ofProductivity

Peak of Inflated

Expectations

för BIM även på EU-nivån och skapar således ett Europaomfattan-de intresse. Om nuvarande utvecklingstakt bibehålls är det förvän-tat att Storbritannien inom några år springer om Finland gällande nyttjandet av BIM.

Denna situation har naturligtvis fått mig att fundera på vad ut-vecklingstakten kunnat bero på. Processen har i många avseenden varit annorlunda i Storbritannien än i Finland där jag 1997–2002 var ledaren för VERA-teknologiprogrammet, men så är även kur-van för teknologin. Därför behövs det ingen egentlig forskning el-ler förändring av produktutveckling på samma sätt som för 15 se-dan. Nu kan man koncentrera sig på implementering och lära sig av andra. I Storbritannien är jag väl insatt i exempelvis Senatfastig-heters BIM-direktiv och att de för ett år sedan uppdaterade CO-BIM-kraven. En intressant och riktigt stor skillnad mot Finland är ändå den nästan totala bristen på offentlig finansiering. Regering-en följer starka sparåtgärder och har under de senaste åren dras-tiskt skurit ner på finansiering av både forskning och undervisning. Många universitet har följaktligen stora ekonomiska svårigheter. Det till trots har alla BIM-arbetsgrupper en kraftig representation inom både industrin och akademian. Det känns paradoxalt, men det tycks vara fackorganisationernas och vissa universitets starka position och av den långa historiken av förorsakad förmögenhet som ligger bakom detta. Byggbranschen befinner sig i en djup re-cession, och alla tycks anse BIM vara en räddningsplanka – vars implementering i förhållande till framtiden är en sak som man är tvungen att aktivt vara med om. Den offentliga sektorn står för cirka 40 procent av investeringarna inom byggbranschen, och det finns i synnerhet i infrasektorn ett stort antal fler projekt jämfört med husbranschen, vilket säger att de offentliga projekten är en ytterst viktig del av byggmarknaden.

I det finländska perspektivet kan innehållet i den brittiska BIM-tolkningen ändå påskina en del besynnerligheter och missuppfatt-ningar. Ordagrant lyder regeringens BIM-krav såhär: ”Government will require fully collaborative 3D BIM (with all project and asset information, documentation and data being electronic) as a mini-mum by 2016.” Detta till trots är den enda standard som omtalas i regeringens arbetsgrupper COBie (Construction and Operation of Buildings information exchange), som bara täcker överföringen av den information som produceras under planerings- och byggnads-fasen till databaser för bruk och underhåll. Det talas så gott som inget om IFC och dataöverföring mellan planeringsprogrammen, eftersom det anses för komplicerat och svårt att förstå. Det här beskrivs av det bifogade schemat Maturity Levels, där regeringens krav befinner sig på nivån 2, men IFC kommer först på den framti-da nivån 3, som ännu inte är ordentligt definierad och vars implementering in-te har någon tidsram. Fokuseringen på COBie-standarden motiveras med dess enkelhet och med det att även små fö-retag kan använda Excel för att pro-ducera COBie-tabeller till exempel för hand. Jag tycker att detta är ett allvarligt misstag och jag har lyft fram detta ämne i flertalet arbetsgrupper. Att en COBie-tabell kan göras för hand betyder inte att det borde godkännas varken som motivering eller arbetsmetod om syftet är att förbättra byggandets kvalitet och produktivitet. För att förbättra projektens kvalitet och minska fel är det nödvändigt att koordinera informationen om pla-nering och byggande. Den fragmentisering som råder inom bran-schen förutsätter använding av öppna standarder, vilket lyckligtvis sedan länge uppmärksammats i Finland. Förhoppningsvis kommer denna princip med i spurten av tillvägagångsförfarandet före en bred implementering av BIM i 2016.

En intressant uppmaning sätts även av de förväntningar som gäller användandet av BIM. Liksom det välkända Gartners Hype Cycle beskriver riktas ofta orimliga förväntningar på ny teknologi, och BIM är ny teknologi för de flesta lokala företagen. Av denna anledning anses BIM generellt något slags ”undermedicin” som

löser alla byggbranschens problem och leder automatiskt till en signifikant produktivitetstillväxt. Eftersom BIM i verkligheten inte är någon ny teknologi finns det företag inom branschen som för-verkligat denna fas sedan länge, som information och utbildning, eftersom åhörarna i början måste fås att förstå BIM:s roll som en förbättrad teknik och inte som ett mål i sig. För de åhörare som re-dan känner till ämnet blir detta lätt upprepande av självklarheter.

Naturligtvis är implementeringen av BIM fortfarande i utveck-lingsfasen i Storbritannien. Man får se om processen leder till en verklig förändring inom byggbranschen eller om den stannar i sam-ma fas som under de senaste 20 år producerade otaliga Changing the Construction Industry-rapporter, det vill säga som en spring-ande punkt. Nu ser det ändå ut som att industrin på allvar är med om förändringen. De ledande företagen arbetar inom sina organi-sationer för att ta BIM i bruk. Trots byggbranschens djupa recession finns det arbetsplatser för BIM-kunniga. Under läsåret 2011–2012 var Salford det enda universitet som hade ett officiellt BIM-master-program. 2012–2013 fanns det, beroende på hur man räknar, re-dan 5–6 av dem och 2013–2014 troligen ett tjugotal. Trots att un-dervisningserbjudandet vuxit har det skett en enorm ökning av an-talet studerande på Salfords kurser. Under första året fanns det på kursen 22 studerande – vilket i sig är ett mycket bra resultat för ett nytt masterprogram – och under andra året redan mäktiga 92. Det finns studerande ända från Hongkong, Australien, Förenta stater-na och Brasilien. Implementeringen och kunskapen av BIM är alltså inte begränsat till Storbritannien.

Mot denna bakgrund kan mina personliga förändring kännas överraskande: jag håller nämligen på att byta arbetsplats och skri-ver denna kolumn på min näst sista arbetsdag vid Salford. Jag

ska, i början av september, inleda ett nytt arbete som professor på arkitekt-avdelningen vid Liverpools universi-tet. Orsaken till bytet är den motstridi-ga situationen vid Salford. Den starka tillväxten av BIM-kursen och imple-menteringen av BIM som en del av den

övriga utbildningen har konstant ökat arbetsmängden, men uni-versitets svaga ekonomiska läge har inte möjliggjort tilläggsresur-ser. I själva verket är det tvärtom: ett betydande antal människor har antingen sagts upp eller gått av egen vilja. Den huvudsakliga anledningen för mig att söka mig hit var möjligheten att utveckla arkitekturutbildningen, och utvecklingen har nu helt avstannat vid Salford. Med undantag för BIM-programmet har all arkitekturut-bildning drivits ner. Därför beslöt jag att anta erbjudandet från Li-verpools universitet, fast det även i Australien skulle ha funnits al-ternativt arbete. Mina arbetsuppgifter kommer inte att förändras nämnvärt – vart skulle jag i det här skedet av karriären ta mig från BIM-utveckling och -undervisning? Det finns planer på att hösten 2014 inleda ett BIM-masterprogram. På en generell nivå bevisar mina erfarenheter att modellering är på väg att bli en standard in-om byggbranschen och att det finns en global efterfrågan på det nordiska CAD-kunnandet. MAG

Technology Hype Cycle (Arto Kiviniemi efter Gartner)


“ Det konservativa Storbritannien har under de senaste åren varit allt annat än långsamt och bakåtsträvande. ”

Etter å ha hoppet over fra ArchiCAD 10 til 16 ønsket de derfor et spesialtilpasset kurs i Tromsø for de 5 prosjekterende arkitekte-ne. Hovedsakelig ønsket de en oppdatering på arbeid med BIM

og IFC.

Mer effektiv arbeidsdag etter spesialtilpasset ArchiCAD-kurs

BC Arkitektur har hatt kontor i Tromsø i over 40 år og har vært ArchiCAD-brukere i over 10 år. De ansatte som prosjekterer i ArchiCAD følte at de ikke utnyttet potensialet i program-met helt og tok derfor kontakt med Graphisoft Norge for å få hjelp.

”Siden vi ikke har hatt noe særlig kursing ender vi opp med å bruke manuelle verktøy og der vi ikke vet hva vi skal gjøre bruker vi 2D-streker og fyll. Vi har prosjekter i alle faser og opplever at ArchiCAD fungerer både i skissefaser og arbeidstegningsproduksjon, men vi ønsker å kun-ne jobbe mer effektivt og utnytte funksjonene i programmet bedre for å produsere intelligente tegninger i stedet for at mye blir manuelt. I og med at flere personer jobber på samme fil skjer det også ofte at man i farten lager egne lagstrukturer og lag og filene blir rotete og uoversikt-lige”, sier arkitektene på kontoret.

Etter en prat med Graphisoft Norge ble det satt av 2 arbeidsdager til kurs med opplæring innen BIM, IFC og Teamwork funksjonen i Ar-chiCAD. En av fordelene med spesialtilpasset kurs er at deltakerne kan stille spørsmål underveis. Det var meget givende og en klar fordel syns kursdeltakerne.

”I etterkant av kurset har vi hatt umiddelbar nytte av det i prosjek-teringssammenheng. På grunn av kurset stilte vi sterkere enn mange av de andre rådgiverne og kunne definere problemstillinger vedrørende IFC-overføringer klarere. Vi vil absolutt vurdere flere spesialtilpassede kurs i fremtiden”, er tilbakemeldingen fra arkitektene.

Behov for spesialtilpasset opplæring”Vi opplever en økende etterspørsel av spesialtilpassede kurs og tjene-ster. Blant annet stiller nå mange entreprenører og byggherrer krav til BIM og bruk av IFC i prosjekteringen. Dette setter større krav til struk-turering og arbeidsmetodikk hos våre kunder”, sier Frode Saltkjelvik, teknisk sjef hos Graphisoft Norge.

Spesialtilpassede kurs for alleGraphisoft Norge tilbyr et omfattende kursprogram i egne lokaler på Majorstua i Oslo. Alle kursene kan også holdes ute hos kunder i hele landet og eventuelt spesialtilpasses etter behov. Våre tekniske konsu-lenter tar kortere og lengre opplærings- eller prosjektrelaterte oppdrag ute hos våre kunder. Alle våre kursholdere har reell prosjekteringserfa-ring i fra arkitektkontor og har holdt kurs i mer enn 10 år. MAG



IFC-guidens ABC på engelska

Graphisoft Sverige har släppt en lättöverskådlig IFC-guide i dagarna.

Hantering av våningsöverskridande element. Dialog för IFC elementklassificering.

Susanne [email protected]

Periodvis många och långa frågeställningar hos supporten i Sve-rige ledde till beslutet att skriva om IFCns ABC. Boken innehåller både grundläggande beskrivningar och lättöverskådliga översik-

ter, samt funktioner och inställningsalternativ – med beskrivande bilder.

Det finns kapitel som listar de mest vanligt förekommande missta-gen som görs i samband med förberedande modellering inför IFC-ex-port, till exempel upplägg av våningshöjder och dessas element mm. I beskrivningen ingår även inställningar för zongränser och hantering av byggdelar med komplexa profiler och kopplingar.

I guiden hittas även en steg-för-steg beskrivning från ArchiCAD till hantering i en IFC-checker.

Guiden, som är i PDF-format och finns på svenska eller engelska, finns tillgänglig på webshoppen på www.graphisoft.se från och med 1 oktober 2013. Välkomna att förhandsbeställa den! MAG


AI, BIM Equity & BIM Measurement samarbejder om BIM-opmåling

Den karakteristiske Panum-bygning, der huser Det Sundhedsfaglige Fakultet af Københavns Universitet er under om- og tilbygning. Det er Bygningsstyrelsen i Danmark, der er bygherre på renoveringen af den brutalistiske bygning tegnet af arkitekterne Eva og Nils Koppel, Gert Edstrand og Poul Erik Thyrring – opført i 1971 til 1986.

Som grundlag for renoveringsprojektet er det nødvendigt for bygherre at kunne levere tegningsgrundlag til deres rådgi-

vere. Selv om bygningen er mindre end 30 år gammel, findes der ikke et tegningsmateria-le med den nødvendige præcision og som er opdateret i forhold til bygningens nuværende stand. Udover at sikre præcision og opdate-re tegningsmaterialet for Panum-bygningen, ønsker Bygningsstyrelsen at tegningerne digi-taliseres – ikke kun til 2D CAD-tegninger, men til en 3D Bygnings Informations Model (BIM), som offentlige bygherrer er forpligtet til at arbejde med.

Da bygningen er i brug og p.g.a. en stor kompleksitet af installationer, er det meget vanskeligt at udføre opmålingen på trods af, at det i første omgang kun er et udsnit – en test-etage – af bygningen der opmåles.

Det der gør opgaven unik er kravet til at måle i 3D, ikke bare som geometri, men som “intelligente” BIM-objekter med egenskabs-data. Det betyder, at 3D-modellen er bygget af objekter, der har egenskaber som rigtige bygningsdele. Man kan altså aflæse på et rør i teknik-etagen, om det er et vandrør eller en gasledning. Dette udelukker fuldautomati-serede målesystemer, som samtidig også har store problemer med kompleksiteten af et la-boratorie i brug eller installationerne i teknike-tagen. Opgaven er derfor blevet grebet ander-ledes an i forhold til almindelige registreringer med totalstationer.

Thomas Graabæk [email protected]


Holdet der laver BIM-opmålingen består af AI (arkitekter og ingeniører), BIM Equity (tek-nologi rådgivere) og BIM Measurement (der leverer målesystemet), som er de eneste der tilbyder 3D-opmålinger direkte til Bygnings Informations Modeller, mens opmålingen udføres.

Det kan lade sig gøre, ved at have en speci-aludviklet lasermåler, som registrerer hver må-ling direkte ind i BIM-softwaren på den med-følgende computer. Så personen der udfører målingen, er samtidig med til at vurdere hvilke objekter der skal registreres og med hvilken detaljering de skal modelleres. Denne kombi-nation af avanceret teknologi og menneske-lige vurderinger, gør systemet utrolig hurtigt og præcist.

Resultatet af opmåling bestod af en “ar-kitekt-model” af bygningens hovedkonstruk-tion og en “installations-model” af teknik-etagen med al rør- og ledningsføring. Mo-dellen blev produceret i BIM-programmet ArchiCAD, men filerne blev omdannet til Re-

vit-filer (via det åbne IFC-format) efter ønske fra rådgiver-teamet på projektet. Bygningssty-relsen har modtaget opmålingsmodellerne og har leveret dem videre til deres rådgivere, der nu er i gang med renoverings-projektet på Pa-num, der forventes færdigt i 2013.

BIM Measurement har udviklet opmålings-systemet Flexijet4Architects, der i Danmark forhandles af BIM Equity. Systemet består af

en motorstyret lasermåler, der kommunikerer trådlåst med en bærbar computer, hvor op-målingen registreres automatisk som BIM-ob-jekter i programmet ArchiCAD.

AI og BIM Equity kan i samarbejde tilbyde præcise opmålinger til en stærk pris, ved brug af dette avancerede og fleksible opmålings-system og ved at trække på mange års erfa-ringer med opmåling og BIM. MAG


Paludan & Ramsager har gennem de sid-ste 6 år arbejdet med ArchiCAD som tegnestuens primære tegneværktøj, og

har i det samme tidsrum haft det som sin am-bition, at kunne gøre en praktisk anvendelse af BIM i sammenhæng med renoverings op-gaver til en af vores kernekompetencer.

Derfor så Paludan & Ramsager det også som en oplagt mulighed for at blive klogere på netop anvendelsen af BIM, ved at indgå

i et ”konkurrence projekt” samarbejde med Aidea der gennem mange års erfaring og på baggrund af deres fuldkommene implemen-tering af BIM har gjort sig alle de erfaringer omkring netop den praktiske anvendelse af BIM som Paludan & Ramsager arbejder på at tilegne sig.

Hvor Aidea set med vores øjne kunne væ-re os en kilde til inspiration i en BIM-mæssig sammenhæng, kunne Paludan & Ramsager

Paludan & Ramsager Arkitekter

Baggrunden for Paludan & Ramsagers deltagelse i Nordic Built challenge var en henvendelse fra BIM Equity, hvor tegnestuen blev inviteret til at indgå i et samarbejde med den internationale filippinske tegnestue Aidea, omkring at skabe et bæredygtigt løsningsforslag for – The Nordic Built Challenge stil-lede opgave vedrørende en bæredygtig renovering af bebyggelsen Ellebo under KAB i Ballerup.

omvendt bidrage, til samarbejdet med den store erfaring som tegnestuen, gennem de sidste 18 år har tilegnet sin netop omkring re-novering, bæredygtighed og energirenove-ring af den almennyttige boligsektors boliger/bygninger har givet os.

Digitalt samarbejde Samarbejdet mellem Paludan & Ramsager og Aidea blev via Skype skudt meget fint i gang af Jonas Salih og Thomas Graabæk fra BIM Equi-ty, og fungerede derfra som et direkte samar-bejde mellem Paludan & Ramsager og Aidea.

– Normalt vil nye samarbejder på tværs at kulturer og tidszoner ofte medføre en vis usik-kerhed omkring kommunikationsveje herun-der sproglige barrierer og forventnings afs-temning, og det var da også en af mine største personlige betænkeligheder ved at skulle ind-gå i et helt nyt samarbejde med en ’ukendt’ virksomhed på den anden side af jorden, og det i et samarbejde med drejningspunkt om et konkurrence projekt, der p.g.a. af en sen op-start allerede fra begyndelsen var under tids-mæssigt pres. Imidlertid og efter devisen ’intet



vover intet vinder’ kastede vi os ud i det, siger Jens Peter Ramsager.

Når noget går godt, kan det til tider være næsten svære at fortælle overbevisende om end hvis noget går skidt, men ikke desto min-dre så viste samarbejdet med Aidea sig meget let og gav på ingen måde anledning til hver-ken søvnløse nætter som følge af tidsforskel-len, eller problematiske forhold omkring over-førsler af data, det være sig tegnings filer i PLN-format eller øvrige formater. Skype og email understøttede på effektiv vores behov for vores direkte og løbende kommunikation (omend Skype jo godt nok kan slå nogle knu-der af og til).

Til trods for Aidea´s størrelse (virksomhe-den er angivet på BD´s World Architecture top 100 liste) oplevede vi aldrig at vores samarbej-de som “skævt” derimod havde jeg en me-get klar opfattelse af at vores virksomheder til trods for forskellen i størrelser og erfarings-mæssige baggrund endsige kultur, fungerede meget jævnbyrdigt i løsningen af den fælles opgave formulering.

En særlige “tone” som ofte findes eller op-står på en arbejdsplads eller i et samarbejde, hvor man fysisk er tilstede gennem et længe-re eller kortere forløb, blev faktisk – og til min positive overraskelse – etableret undervejs un-der vores samarbejde, og oplevelsen ved at ar-bejde sammen med AIDEA, var derfor netop den, at vi som samarbejdspartnere og kolle-gaer supplerede hinanden dynamisk både kre-ativt og produktivt. MAG


BIM for entreprenører

CG Jensen er en af Danmarks mellemstore entreprenør-virksom-heder og dækker bl.a. jord/kloak, beton, parkeringshuse, stålarbejde og bolig/erhverv.

CG Jensen bruger ArchiCAD som del af projekteringen på deres projekter, hvilket bl.a. omfatter udarbejdelse af produktionsteg-ninger på store anlægsprojekter.

Her ses et eksempel på en sparrørskonstruktion til en kommende brostøbning, hvor det er uvurderligt at kunne visualisere løsningerne for alle parter på projektet.

– Vi skal til at hejse en 120 tons tung stålbro på plads over en mo-torvej, der skal hvile af på nogle interrimstårne. Så det giver lidt mere ro i maven at man kan visualisere projektet i 3D og sikre sig at alle løs-ninger holder, siger Henrik Graversen, byggeleder og ingeniør.

Det er derfor vigtigt, at modellen er så realistisk som muligt, med forskalling, armering og stålkonstruktioner, der alle er relativt kom-plicerede at modellere. F.eks. er endekonus på sparrørene modelleret med ArchiCAD’s Shell-værktøj, der er optimalt til at tilpasse krumme elementer præcist.

På denne måde kan én medarbejder lave beregninger, tegninger og visualiseringer i én arbejdsgang, der samtidig sikrer mod de fejl, der let sniger sig ind i projekter, der er projekteret i 2D CAD. En “tegning” består af 2D-visninger, detaljer, 3D-udsnit og masser af tekst-noter, der tilsammen giver en præcis beskrivelse af det arbejde, der skal udføres.

Herover ses interrimstårnene, der er modelleret med profiler fra det indbyggede bibliotek af standard-stålprofiler i ArchiCAD. Al målsæt-ning er linket til modellen – både i 2D og 3D – så man sikrer sig at der ikke er sket fejl under optegningen og modelleringen.

ArchiCAD er på denne måde med til at øge effektiviteten og kvali-teten af det projekterings-materiale der danner grundlag for store byg-ge- og anlægs-projekter. Projekter i en størrelse, der kan få selv store drenge til at savle lidt. MAG



Cigraph SPA, den Italienske ArchiCAD distributøren, har på oppdrag fra Graphisoft Norge, utviklet import-funksjon for det særnorske GIS dataformatet SOSI (Samordnet Opplegg for Stedfestet Informasjon). Ved hjelp av ArchiTerra, kan man importere kartdata i SOSI-format inn i ArchiCAD som et 2D-kart, og man kan lage terrengmodeller meget raskt. Man kan også bruke 3D-data fra SOSI, som f.eks. bygg, til å generere modeller av eksisterende bygg og bygningsmessige anlegg. Det å importere et sett med SOSI-filer og generere et terreng samt en omgivelsesmodell, tar bare noen minutter og det er virkelig enkelt å gjøre.

Prosessen er delt inn i 3 trinn.Trinn 1: Import av alle dataene til et worksheet. Her blir kar-

tet liggende i de koordinatene som er definert i SOSI-filen og på lag som blir definert av objekttypene i SOSI-filene. I SOSI versjon 4 eller nyere er dette klartekst slik at det er lett å holde orden på informasjo-nen. Worksheetet dras deretter på plass som et underlag til model-len ved hjelp av «Trace and Reference» verktøyet. Man kan da skifte mellom kart og modell, og sette av riktige koordinater (for utstikking) i kartet på en veldig enkel måte.

Til slutt plasserer man ut et spesielt koordinatobjekt som definerer prosjektets origo. Det er uhensiktsmessig å jobbe med en modell som ligger langt fra origo, derfor brukes x og y verdiene fra koordinatob-

jektet for riktig plassering i forhold til prosjektets origo. Dette er riktig prosedyre i forhold til Statsbygg og buildingSMART sine retningslinjer.

Trinn 2: Import av de dataene det er hensiktsmessig å bruke for å generere terrengmodellen. Slike data er gjerne høydekurver, vannkan-ter, veikanter, toppunkter etc. Definer deretter det området man vil lage modell av og generer terrenget. Dette går veldig fort.

Trinn 3: Import av bygninger og bygningsmessig anlegg. I og med at bygningsdata i en SOSI-fil er linjer og ikke solide objekter, må man som regel rette opp en del feil i etterkant. Disse feilene kan rettes opp ved å lage nye objekter med dekke- eller morphverktøyet i ArchiCAD, eller man kan lage morph av de eksisterende objektene og deretter endre disse.

ArchiTerra med forbedret SOSI-import

Odd [email protected]


Bildet over viser store deler av Drammen/Konnerud for bruk til by-planlegging. Terrenget er laget med ArchiTerra og som man ser kan programmet brukes i stor skala. Terrengmodellen kan enkelt redigeres, man kan fargelegge deler av det samt legge på flyfoto.

Ikke bare eliminerer man feil og usikkerhet ved å starte prosjekter fra et riktig grunnlag (SOSI-fil), men man har også en flott start for videre visualiseringer.

Foruten SOSI, kan ArchiTerra importere koordinatlister, SHAPE-filer (.shp) og DXF-filer.

For effektivt å kunne bruke ArchiTerra med SOSI-import, anbefaler vi et 3-timers kurs som vi i Graphisoft Norge holder en gang i måne-den. Vi kan også gi opplæring som konsulentbistand eller i form av et webinar. MAG

Ny versjon av armeringsmodulenVår samarbeidspartner Eptar har kommet med en ny versjon av arme-ringsmodulen for ArchiCAD.

Med denne modulen kan man benytte BIM-modellen til å hente ut tegninger, dokumentere og liste ut armering direkte i ArchiCAD.

Flere og flere bedrifter i Norge benytter nå ArchiCAD ikke bare innen arkitektur/design, men også konstruksjon og byggeteknikk. Arme-ringsmodulen kompletterer ArchiCAD ytterligere som en total BIM-løs-ning for våre kunder. •

Tuomas Iivanainen är M.A.D.s nya VDTuomas Iivanainen tillträd-de som VD för M.A.D. i början av september. Fö-retagets grundare Severi Virolainen, som lotsat M.A.D. i de senaste par åren, fortsätter som styrel-sens ordförande.

”Jag är en 43-årig dip-lomingenjör från Helsing-fors. Jag har idrott och mu-sik som hobbyn. Min fa-milj består av fru och fyra barn”, berättar Tuomas.

Tuomas är ingen nybörjare, ty han har suttit i M.A.D.s styrelse i flera år. Förbearbetningen har alltså gjorts.

”Under våren och sommaren har vi med Severi genomdiskuterat sakerna. Organisationen är för mig rätt bekant, och grundlinjerna ska vara klara”, fortsätter Tuomas.

Tuomas vill ännu starkare föra företaget mot en riktning som präg-las av expertis och service. •


Svenska versionen av ArchiCAD 17 har fått en smart lösning på det eviga dilemmat med korrekta kodändelser i lagernamnet vid DWG-ex-port. Lösningen innebär att ArchiCAD själv lägger till status för bygg-elementet i SB11s lagerkod – oavsett vad som ursprungligen funnits / stått i ArchiCADs lagernamn.

Upplägg i modellenFörst och främst bör man använda sig av SB11s lagersystem (finns i den svenska startfilen), eller åtminstone ha ett system där början av ArchiCADs lagernamn baseras på 10 tecken. SB11 har ursprungligen 11 tecken där det sista tecknet beskriver en status för bygglementet. Tecken nummer 11 hanteras per automatik vid en DWG-export fr o m svenska AC 17 om man använder sig av Renovation Tool.

Inställningar i DXF – DWG TranslatornNär det blir dags att exportera till DWG ska inställningarna enligt bil-derna vara aktiva under DXF-DWG Translatorns-dialog, för att Reno-vation Tools SB11-status automatiskt ska läggas till den befintliga la-gerkoden.1. Se till så att Cut Layer name after 10th character är aktiv; klicka på

Reload Functions-knappen om inte SB11 Compliant Layer Name syns under inställningsfliken Custom functions – Save Extras.

Inställningar i modellenLagerval för verktyg och modellering görs som vanligt men man ska va-ra noga med att ställa in korrekt beskrivning av status på byggelemen-ten under Renovation tools inställningar. Tillhör byggelementet New-, Existing- eller Demolished-kategorin?

Om man inte öppnar en befintlig modellfil utan väljer att modellera byggnaden från scratch behöver man ha Renovation-paletten framme för att kunna rita ett Nytt- eller Rives-objekt (Window – Palettes – Re-novation). Det går nämligen inte att ändra Befintlig-statusen under verktygets huvuddialog innan objektet är utritat. Om detta är en fea-ture eller en bug vill jag låta vara osagt, det är dock rapporterat till ut-vecklarna sen länge.

Smart hantering av SB11s lagerändelse med Renovation tool

2. Kontrollera även att Custom Renovation Tags är aktiv och inställt enligt standard, dvs. E för Existing, N för New och R för Demolished, och så ska bokstaven hamna efter det 10e tecknet i SB11s lagerkod (postfix).

Om man inte vill använda det nya smarta systemet kan man givetvis avaktivera Use custom tag to indicate renovation status och återgå till systemet som används i svenska ArchiCAD 16 eller äldre versioner. Om man väljer detta alternativ måste alla byggelement ligga i individuella lager per befintligt, nytt och rives. Dessutom måste användaren manu-ellt se till så att alla ArchiCAD-lager har en lager-lagerregel tilldelad för att det ska fungera i ”den andra CAD-världen”. •

Susanne Olsson


ArchiCAD-distributörer

DANMARK

Graphisoft DanmarkArne Jacobsens Allé 7, 5. sal

2300 København S

tel +45 70 220 520

fax +45 70 220 620

www.graphisoft.dk

[email protected]

FINLAND

M.A.D.Kägelstranden 1

02150 Esbo

tel +358 20 741 9700

www.mad.fi

[email protected]

ISLAND

+ARKITEKTARLaugaveg 59

101 Reykjavík

tel 562 5959

fax 561 5959

www.plusark.is

[email protected]

NORGE

Graphisoft NorgeFridjof Nansens vei 17

0369 Oslo

tel 21 55 58 00

fax 21 55 58 01

www.graphisoft.no

[email protected]

SVERIGE

Graphisoft SverigeSolna Torg 19, 8tr

171 45 Solna

vxl +46 (0)8-735 59 00

fax +46 (0)8-735 59 90

Graphisoft SverigeStormgatan 4

211 20 Malmö

vxl +46 (0)40-611 00 38

fax +46 (0)40-611 00 91

Graphisoft SverigeFabriksgatan 10

412 50 Göteborg

vxl 0703-44 64 74

www.graphisoft.se

[email protected]

Documents

Graphisoft - ArchMAG · 2013. 11. 19. · ArchiMAG är M.A.D.:s oregistrerat varumärke. I texterna används därtill flera registrerade och . oregistrerade varumärken av olika företag