Grundkurs Greppa Näringen

2008-11-27

UtfodringspraxisUtfodringspraxis

Bertil Carlzon, LG-Husdjurstjäst

Antal nötkreatur i landet Mjölkkor Dikor S:a kor Ungnöt Kalvar

< 1 årS:a nötkreatur

1995 482 118 157 128 639 246 595 521 542 328 1 777 095

2000 427 621 167 277 594 899 588 686 500 183 1 683 767

2004 403 702 171 730 575 432 539 425 513 607 1 628 464

2005 393 263 176 613 569 876 526 562 508 495 1 604 933

2006 387 530 177 522 565 052 529 847 495 510 1 590 409

2007 369 646 185 717 555 363 515 737 488 625 1 559 725

2008 357 194 196 254 553 448 512 744 492 189 1 558 381

1974: 677 000 kor

2008 - 2007 - 12 452 + 10 537 - 1 915 - 2 993 +3 564 - 1 344

Från 1960 - 2007

-60 tal:Foderenheter och smältbar äggvita

-70 tal:Mcal och MJ och smältbart råprot.

-80 tal:Grovfoderanalyser, stora grf-givor

RAM

-90 tal:AAT/PBV, Lat och Mat, IndividRAM

-98: LFU-systemet

2007-08: NorFor(2009)

Från 1960-tal till nu

Mjölkavkastning högmjölkare, kg 28 - 50

Slaktungnöt, kg 200 - 325

Spannmålspris, kr 0:45 - 1:40

Köttpris kr/kg 5:50 - 25:00

Mjölkpris kr/liter 0:55 - 3:70

Djuret måste kvittera Djuret måste kvittera det vi beräknardet vi beräknar

Ts-intagTs-intag

Protein, Protein, ungnötungnöt

NDFNDF

Protein Protein mjölkkormjölkkor

Till viss del ett växtodlingsdokument

Kalium < 20 och > 25 – se över gödslingen

Magnesium < 2 – extra mg i mineralfodret

MJ: +/- 0,5

Råprotein: +/- 5 g

NDF: +/- 10 %

Analysera allt hemmaproducerat!!!!

Slutanvändarens krav på vallfodretSlutanvändarens krav på vallfodret

Per kg tsPer kg ts

RåproteinRåprotein NDFNDF MJ MJ

Mjölkkor 140 – 170 g 450 – 550 g 10,4 – 11,o

Köttdjur 130 – 150 g 450 – 550 g 10,4 – 10,8

Ger förutsättningar för bra konsumtion och optimal produktion.

Krav på vallfodret med ”nya” råvaror:

• Majs i foderstaten – högre råproteinhalt

• HP-massa i foderstaten – högre råproteinhalt

• Agrodrank o Rapskaka – lägre råproteinhalt

Räkna på mineralerna, särskilt på P (fosfor)

Vallen en proteinresurs? !

Ofta ett lågt proteinvärde i vallfodret till högproducerande djur

- Var finns det protein?

- Ärter, Åkerböna och BALJVÄXTER

En blandning på 50 % lusern, 30 % klöver + rajsvingel

-Kan ge 225 g råprotein per kg ts och 7 ton ts per ha vid fyra skördar

( hoppas vi på)

Blanda vallfoderAntal balar  

Nr 1 Nr 2 Totalt Analys

4 1 5  

55 45 53 Ts

140 230 158 Rp

11,0 10,5 10,9 MJ

475 300 440 NDF

112 184 126 Eff rp

259 261 259 Eff fiber

74 70 73 AAT

28 100 43 PBV

Vallens ekonomi/kg ts ”hemma”Gård E B V H

Skörd 1 ton ts 2 300 2 600 3 150

Skörd 2 ton ts 1 750 3 300 1 800

Skörd 3 ton ts 3 800 3 200 2 800

Tot per areal 7 400 7 900 6 800 4 100

Arbetskostnad öre 12 13 18 5

Maskiner inköpt 9 35 18 52

Maskiner egna 38 20 23 8

Direkta kostnader 24 17 14 3

Anläggning 7 2 5 7

Lager 1 1 4 1

Tot öre per kg ts 91 88 82 76

Vad utfodras?

Näringsvärde i ensilaget jämfört med grönmassa

Ensilagets hygieniska kvalitet: NH4+

Proteinkvalitet: EPD 80 eller 75?

Ts-halt i ensilaget

Varför ts-mätare ?Varför ts-mätare ?

Tänkbar konsumtion Tänkbar konsumtion

Ts i ens. %Ts i ens. % kg ts kg ts Krf kg ”Grf %” Krf kg ”Grf %”

20 20 6 6 21 21 24 24

25 8 19 32

3030 10 10 17 17 4040

40 12 15 48

Total konsumtion vid 45 kg mjölk = 25 kg ts

Råproteinbehov

Ett nötdjur behöver för vommens funktion: > 10,5 % av ts

mjölkavkastning på 50 kg, högvärdigt råprot. 7,6 %

totalt för en högmjölkare > 18,1 % av ts

vid 30 kg mjölk 10,5 + 6,0 = 16,5 %

Dikalv av tung köttras som ska växa > 2 000 g per dag

10,5 + 6,0 = 16,5 % av ts-intaget

Foderstatsexempel 1

30 kg mjölk:

10 kg ts vallfoder, 160 g rp och 2,8 g P

5,5 kg spm och 4,8 kg koncentrat

25 g mineralfoder

Kontroll: Protein (norm) P balans

18,2 % av ts (16 – 18) +/-0

P-balans vid 7,8 g P i koncentratet = + 9 g, inget minf.

Foderstatsexempel 2

30 kg mjölk:

Som exempel 1, men EPD 75 på vallfodret

6,1 kg spm och 4,3 kg koncentrat

25 g mineralfoder

Kontroll: Protein (norm) P balans

17,7 % av ts +/-0P-balans vid 7,8 g P i koncentratet = + 6 g, inget minf.

Vall kg ts Agrodrank Spm Konc Expro

Bland 1 3,5 3,1 1,0

2 3,5 1,0 2,9 0,2

Klöver A 1 4,0 2,9 0,7

2 4,0 3,1 0,4

Klöver B 4,0 3,4 0,2

Gräsvall 3,5 1,0 2,8 0,3

OBS mineraler i foderstater med ExproKlöver A EPD 80, Klöver B EPD 75

Foderstat Vallfodertjur 300 kg

P i olika fodermedel

g per kg ts

Vallfoder/Bete 2,5 – 3,5

Spannmål 0,4 – 1,0

Rapsprodukter 11,0 – 14,0 Agrodrank 90 7,8 (dekl. värde)

Soja 7,2Kofoder: Jämför tabellvärde och värde på

leveranssedeln.

Protein fodermedel

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003

År

proc

ent a

ndel

bomullkokosraps,ryps, senapsojasolrosärter, åkerbönor, lupinerandra vegtab prot foder

?

I grisproduktionen

• Analyserar ALLA fodermedel

• Optimerar för en optimal foderstat

• Produktionsuppföljning kan visa ett effektivare utnyttjande av N och P än normvärden

• Räknar på smältbart P/ MJ

Aktuellt hos oss• Vad kostar det hemmaproducerade?

VALLDAGBOK

• Vad är rätt grovfoder på gården? Samarbete växtodlingsrådgivare och husdjursrådgivare på Greppa-gårdar och i utvecklingsgrupper

• PRODUKTIONSUPPFÖLJNING - för att ha kontroll på kostnaderna