Grundnivå, 30HP H 2014/menu... · 2014-06-26 · * Identifiera betydelsefulla skeden och personer i den historiska utvecklingen i Mellanöstern och Nordafrika från 950 till nutid

KURSKOMPENDIUM

MELLANÖSTERN- OCH NORDAFRIKASTUDIER I

Grundnivå, 30HPHÖSTTERMINEN 2014

Innehållsförteckning:

• Kontaktuppgifter

• Kursplan

• Litteraturlista

• Kursöversikt

• Information om delkurserna med lektionsplanering:

- Mellanöstern- och Nordafrikas tidiga historia och religioner, 7,5hp

- Mellanöstern- och Nordafrikas medeltida och moderna historia, 7,5hp

- Mellanöstern- och Nordafrikas samhällen, 7,5hp

- Mellanöstern- och Nordafrikas litteratur, 7,5hp

• Viktig information om tentamen och regelverk

(OBS det är viktigt att du läser detta!)

KONTAKTUPPGIFTER

ADRESS:

MellanösternstudierInstitutionen för Orientaliska språkStockholms Universitet Kräftriket 1106 91 Stockholm

hemsida: www.orient.su.se/menae-post: [email protected]

STUDENTEXPEDITIONEN:

Besöksadress: Kräftriket 4aTel: 08/16 10 35Fax: 08/16 88 10

Telefon- och mottagningstider:

Måndag: 10-12Tisdag: 13-15Onsdag: 13-14, 17-18Torsdag: 13-14Fredag: 13-14

(Öppnar för terminen 18 augusti)

PERSONAL PÅ AVDELNINGEN:

Professor:Elie Wardinitel: 16 23 [email protected]

Lektor:Astrid Ottosson al-Bitartel: 08/16 15 [email protected]

Biträdande lektor:Tania al Saaditel: 08/16 20 [email protected]

Studierektor/Studievägledare:Martin Säfströmtel: 16 29 [email protected]

Amanuens/Studievägledare:Erik Sundbladtel: 16 22 [email protected]

Studieadministratör/Schemaläggare:Emma Lindhagentel: 16 11 [email protected]

DOKTORANDER

Paul [email protected]

Hanna Kritztel: 08/16 27 [email protected]

Amanda Walldoff tel: 08/16 43 [email protected]

TIMLÄRARE

David Söderström (arabiska)[email protected]

ÖVRIGA ADRESSER

Stockholms Universitettel. 16 20 00www.su.se

Stockholms universitets studentkårtel: 15 41 00www.sus.su.se

Stockholms universitets bibliotekwww.sub.su.se

Studentrådet för Orientaliska språkwww.sus.su.se/osis

Mitt Universitetwww.mitt.su.se

Mondowww.mondo.su.se

KURSPLAN

Kursplanför kurs på grundnivåMellanöstern- och Nordafrikastudier I

Middle Eastern and North African Studies I 30 Högskolepoäng30 ECTS credits

Kurskod: ABMCG1Gäller från: HT 2013Fastställd: 2012-03-16Ändrad: 2013-03-20Institution Institutionen för orientaliska språk

Huvudområde: Mellanösterns språk och kulturerFördjupning: G1N - Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav

BeslutKursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden 2013-03-20.

Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursenEngelska B/Engelska 6.

Kursens uppläggning

Provkod Benämning Högskolepoäng

ME01 Mellanöstern- och Nordafrikas tidiga historia och religioner 7.5

ME02 Mellanöstern- och Nordafrikas medeltida och moderna historia 7.5

ME03 Mellanöstern- och Nordafrikas litteratur 7.5

ME04 Mellanöstern- och Nordafrikas samhällen 7.5

Kursens innehållKursen innehåller första terminens studier i Mellanöstern- och Nordafrikastudier. Inom ramen för denna kurs kommer studenten att tillägna sig kunskap om Mellanöstern och Nordafrikas historia, med särskilt fokus på den moderna historien. Studier kommer även att ges i de tre största religionerna i regionen; judendom, kristendom och islam, deras historiska utveckling och utmärkande drag. Kursen introducerar även studenten för Mellanöstern- och Nordafrikas litteraturhistoria och studiet av samhällsliv och sociala strukturer i regionen. Kursen består av följande delkurser: - Mellanöstern och Nordafrikas tidiga historia och religioner, 7.5hp: Denna delkurs behandlar den historiska utvecklingen i Mellanöstern och Nordafrika från ca 300-talet före vår tideräkning fram till år 950. Delkursen behandlar även de tre abrahamitiska religionerna (judendom, kristendom och islam), deras historia, trosuppfattningar, heliga skrifter, riter och centrala grupperingar. - Mellanöstern och Nordafrikas medeltida och moderna historia, 7.5hp: Denna delkurs behandlar den historiska utvecklingen i Mellanöstern och Nordafrika från 950 fram till modern

Sidan 1/3

tid. Fokus ligger på ottomanska imperiets uppgång och fall, imperialismen och bildandet av självständiga stater. - Mellanöstern- och Nordafrikas samhällen, 7.5hp: Delkursen syftar till att introducera studenten för centrala frågeställningar inom antropologin med särskilt fokus på Mellanöstern och Nordafrika och för den roll olika sociala strukturer (såsom genus, religion, stam etc) spelar i regionens samhällsliv. - Mellanöstern- och Nordafrikas litteratur, 7.5hp: Denna delkurs ger en introduktion till litteraturhistorien i Mellanöstern och Nordafrika. Detta innebär en grundläggande genomgång av den arabiska, persiska, turkiska, kurdiska och hebreiska litteraturen, klassisk såväl som modern.

Förväntade studieresultatEfter genomgången kurs skall studenten kunna: Inom delkursen Mellanöstern och Nordafrikas tidiga historia och religioner, 7.5hp: * Identifiera betydelsefulla skeden och personer i den historiska utvecklingen i Mellanöstern och Nordafrika, från ca 300 f.v.t. till 950 v.t., med fokus på Muhammad och islams uppkomst och de umayyadiska och abbasidiska kalifaten, i stora drag. * Visa kunskap om judendomen, kristendomen och islams historia, trosuppfattningar, heliga skrifter, riter och centrala grupperingar. Inom delkursen Mellanöstern och Nordafrikas medeltida och moderna historia, 7.5hp: * Identifiera betydelsefulla skeden och personer i den historiska utvecklingen i Mellanöstern och Nordafrika från 950 till nutid med fokus på historien efter Napoleons landstigning i Egypten 1798. * Visa kunskap om imperialismens påverkan på regionen och framväxten av självständiga nationalstater. Inom delkursen Mellanöstern- och Nordafrikas samhällen, 7.5hp: * Visa grundläggande kunskap om centrala frågeställningar inom antropologin med särskilt fokus på Mellanöstern och Nordafrika. * Reflektera över den roll som olika sociala strukturer spelar i regionens samhällsliv. Inom delkursen Mellanöstern- och Nordafrikas litteratur, 7.5hp: * Visa kunskap om den historiska utvecklingen av, och huvuddragen i, den äldre och moderna arabiska, persiska, turkiska, hebreiska och kurdiska litteraturen.

UndervisningUndervisningen består av föreläsningar och seminarier. För mer detaljerad information hänvisas till kursbeskrivningen.

Kunskapskontroll och examinationa. Kursen examineras genom skriftliga inlämningsuppgifter. För mer detaljerad information hänvisas till kursbeskrivningen. b. Betygssättning sker enligt en målrelaterad sjugradig betygsskala: A = Utmärkt, B = Mycket bra, C = Bra, D = Tillfredsställande, E = Tillräckligt, Fx = Otillräckligt, F = Helt otillräckligt. c. De skriftliga betygskriterierna meddelas studenterna vid kursstart. d. För att få slutbetyg på hela kursen krävs lägst betyget E på samtliga delkurser.

Sidan 2/3

Bokstavsbetygen A-E omvandlas till siffrorna 5-1 och sammanräknas till ett medelbetyg där man också väger in det antal poäng som respektive delkurs utgör av hela kursens poängantal. Betyget på hela kursen sätts således genom ett viktat genomsnitt av delkurserna. e. För varje kurstillfälle ska minst två examinationstillfällen finnas under aktuell termin. Minst ett examinationstillfälle ska dessutom erbjudas den termin eller det år som kurstillfälle saknas. Studerande som fått betyget Fx eller F på prov två gånger i rad av en och samma examinator har rätt att få annan examinator utsedd vid nästkommande prov, om inte särskilda skäl talar emot det. Framställan om detta ska göras till institutionsstyrelsen. Studerande som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. f. Möjlighet till komplettering av betyg Fx upp till godkänt betyg ges inte på denna kurs.

ÖvergångsbestämmelserNär kursen inte längre ges eller om kursinnehållet väsentligen har förändrats så har studenten rätt att en gång per termin under en treterminersperiod examineras enligt denna kursplan. Dock gäller fortfarande begränsningarna enlig punkt e ovan. Framställan om detta ska göras till institutionsstyrelsen.

BegränsningarKursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med sådan inom eller utom landet genomgången och godkänd kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen.

KurslitteraturFör aktuell kurslitteratur hänvisas till ämnets webbsida på www.orient.su.se/mena Aktuell litteraturlista finns tillgänglig senast en månad före kursstart.

Sidan 3/3

Kursplanför kurs på grundnivåMellanöstern- och Nordafrikastudier I - Nätbaserad distanskurs

Middle Eastern and North African Studies I - Web-based Distance Course

30 Högskolepoäng30 ECTS credits

Kurskod: ABMNG1Gäller från: HT 2013Fastställd: 2012-03-16Ändrad: 2013-03-20Institution Institutionen för orientaliska språk

Huvudområde: Mellanösterns språk och kulturerFördjupning: G1N - Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav

BeslutKursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden 2013-03-20.

Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursenEngelska B/Engelska 6.

Kursens uppläggning

Provkod Benämning Högskolepoäng

ME01 Mellanöstern- och Nordafrikas tidiga historia och religioner 7.5

ME02 Mellanöstern- och Nordafrikas medeltida och moderna historia 7.5

ME03 Mellanöstern- och Nordafrikas litteratur 7.5

ME04 Mellanöstern- och Nordafrikas samhällen 7.5

Kursens innehållKursen innehåller första terminens studier i Mellanöstern- och Nordafrikastudier. Inom ramen för denna kurs kommer studenten att tillägna sig kunskap om Mellanöstern och Nordafrikas historia, med särskilt fokus på den moderna historien. Studier kommer även att ges i de tre största religionerna i regionen; judendom, kristendom och islam, deras historiska utveckling och utmärkande drag. Kursen introducerar även studenten för Mellanöstern- och Nordafrikas litteraturhistoria och studiet av samhällsliv och sociala strukturer i regionen. Kursen är en nätbaserad distanskurs. All undervisning sker därför via Mondo, Stockholms universitets webb-baserade undervisningsplattform. För den student som önskar finns dock möjlighet att delta även i den undervisning som sker på campus, inom ramen för kursen Mellanöstern och Nordafrikastudier I (ABMCG1). Kursen består av följande delkurser: - Mellanöstern och Nordafrikas tidiga historia och religioner, 7.5hp:

Sidan 1/3

Denna delkurs behandlar den historiska utvecklingen i Mellanöstern och Nordafrika från ca 300-talet före vår tideräkning fram till år 950. Delkursen behandlar även de tre abrahamitiska religionerna (judendom, kristendom och islam), deras historia, trosuppfattningar, heliga skrifter, riter och centrala grupperingar. - Mellanöstern och Nordafrikas medeltida och moderna historia, 7.5hp: Denna delkurs behandlar den historiska utvecklingen i Mellanöstern och Nordafrika från 950 fram till modern tid. Fokus ligger på ottomanska imperiets uppgång och fall, imperialismen och bildandet av självständiga stater. - Mellanöstern- och Nordafrikas samhällen, 7.5hp: Delkursen syftar till att introducera studenten för centrala frågeställningar inom antropologin med särskilt fokus på Mellanöstern och Nordafrika och för den roll olika sociala strukturer (såsom genus, religion, stam etc) spelar i regionens samhällsliv. - Mellanöstern- och Nordafrikas litteratur, 7.5hp: Denna delkurs ger en introduktion till litteraturhistorien i Mellanöstern och Nordafrika. Detta innebär en grundläggande genomgång av den arabiska, persiska, turkiska, kurdiska och hebreiska litteraturen, klassisk såväl som modern.

Förväntade studieresultatEfter genomgången kurs skall studenten kunna: Inom delkursen Mellanöstern och Nordafrikas tidiga historia och religioner, 7.5hp: * Identifiera betydelsefulla skeden och personer i den historiska utvecklingen i Mellanöstern och Nordafrika, från ca 300 f.v.t. till 950 v.t., med fokus på Muhammad och islams uppkomst och de umayyadiska och abbasidiska kalifaten, i stora drag. * Visa kunskap om judendomen, kristendomen och islams historia, trosuppfattningar, heliga skrifter, riter och centrala grupperingar. Inom delkursen Mellanöstern och Nordafrikas medeltida och moderna historia, 7.5hp: * Identifiera betydelsefulla skeden och personer i den historiska utvecklingen i Mellanöstern och Nordafrika från 950 till nutid med fokus på historien efter Napoleons landstigning i Egypten 1798. * Visa kunskap om imperialismens påverkan på regionen och framväxten av självständiga nationalstater. Inom delkursen Mellanöstern- och Nordafrikas samhällen, 7.5hp: * Visa grundläggande kunskap om centrala frågeställningar inom antropologin med särskilt fokus på Mellanöstern och Nordafrika. * Reflektera över den roll som olika sociala strukturer spelar i regionens samhällsliv. Inom delkursen Mellanöstern- och Nordafrikas litteratur, 7.5hp: * Visa kunskap om den historiska utvecklingen av, och huvuddragen i, den äldre och moderna arabiska, persiska, turkiska, hebreiska och kurdiska litteraturen.

UndervisningKursen är en nätbaserad distanskurs. All undervisning sker därför via Mondo, Stockholms universitets webb-baserade undervisningsplattform. Undervisningen består av inspelade föreläsningar och nätbaserade seminarium. För mer detaljerad information hänvisas till kursbeskrivningen.

Kunskapskontroll och examinationa. Kursen examineras genom skriftliga inlämningsuppgifter.

Sidan 2/3

För mer detaljerad information hänvisas till kursbeskrivningen. b. Betygssättning sker enligt en målrelaterad sjugradig betygsskala: A = Utmärkt, B = Mycket bra, C = Bra, D = Tillfredsställande, E = Tillräckligt, Fx = Otillräckligt, F = Helt otillräckligt. c. De skriftliga betygskriterierna meddelas studenterna vid kursstart. d. För att få slutbetyg på hela kursen krävs lägst betyget E på samtliga delkurser. Bokstavsbetygen A-E omvandlas till siffrorna 5-1 och sammanräknas till ett medelbetyg där man också väger in det antal poäng som respektive delkurs utgör av hela kursens poängantal. Betyget på hela kursen sätts således genom ett viktat genomsnitt av delkurserna. e. För varje kurstillfälle ska minst två examinationstillfällen finnas under aktuell termin. Minst ett examinationstillfälle ska dessutom erbjudas den termin eller det år som kurstillfälle saknas. Studerande som fått betyget Fx eller F på prov två gånger i rad av en och samma examinator har rätt att få annan examinator utsedd vid nästkommande prov, om inte särskilda skäl talar emot det. Framställan om detta ska göras till institutionsstyrelsen. Studerande som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. f. Möjlighet till komplettering av betyg Fx upp till godkänt betyg ges inte på denna kurs.

ÖvergångsbestämmelserNär kursen inte längre ges eller om kursinnehållet väsentligen har förändrats så har studenten rätt att en gång per termin under en treterminersperiod examineras enligt denna kursplan. Dock gäller fortfarande begränsningarna enlig punkt e ovan. Framställan om detta ska göras till institutionsstyrelsen.

BegränsningarKursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med sådan inom eller utom landet genomgången och godkänd kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen.

KurslitteraturFör aktuell kurslitteratur hänvisas till ämnets webbsida på www.orient.su.se/mena Aktuell litteraturlista finns tillgänglig senast en månad före kursstart.

Sidan 3/3

LITTERATURLISTA

MELLANÖSTERN- OCH NORDAFRIKASTUDIER I, 30HP, HT 2014LITTERATURLISTA

___________________________________________________________________________

• Mellanöstern och Nordafrikas tidiga historia och religioner I, 7,5hp

Esposito, John L., Islam. Den raka vägen. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur. 2011. ISBN 9789144071176. (398 sidor).

Groth, Bente, Judendomen. Kultur, historia tradition. Stockholm: Natur och Kultur. 2002. ISBN 9127073890. (346 sidor).

Hedin, Christer, Kristendom. Lära, fromhetsliv och historia. Stockholm: Dialogos. 2011. ISBN 9789175042336. (319 sidor).

Kompendium med följande innehåll (finns att köpa på studentexpeditionen):

Axworthy, Michael, "Origins: Zoroaster, the Achaemenids, and the Greeks", A history of Iran. New York: Basic Books. 2008. Sid. 12-30

Hinnells, J. R., ”Why study Religions?”, The Routledge Companion to the Study of Religion. Second Edition. New York: Routledge. 2010. ISBN 0415473284. Sid. 5-20.

Knysh, Alexander, "After Muhammad: The "Rightly Guided" Caliphs and the Arab Conquests", Islam in Historical Perspective. United States. Pearson. Sid. 36-46.

Manzano Moreno, Eduardo, ”The Iberian Peninsula and North Africa”, The New Cambridge History of Islam. Volume 1. Cambridge: Cambridge University Press. 2010. Sid. 581-600.

Scheindlin, Raymond P., ”Judaea and the Origns of the Diaspora”, A Short History of the Jewish People from legendary times to modern statehood. Oxford: Oxford University Press. 1998. Sid. 25-49.

Whittow, Mark, ”The late Roman/early Byzantine Near East”, The New Cambridge History of Islam. Volume 1. Cambridge: Cambridge University Press. 2010. Sid. 72-97.

___________________________________________________________________________

• Mellanöstern och Nordafrikas medeltida och moderna historia, 7,5hp

Ochsenwald, W. & Nettleton Fischer, S., The Middle East. A History. (7th Edition). New York: McGraw Hill. 2010. s. 121-739. ISBN 9780073385624.

Gettleman, M. E., & Schaar, S. (Eds). (2nd edition). The Middle East and Islamic World Reader. New York: Grove Press. 2012. (411s) ISBN: 9780802145772


Hillenbrand, Carole, ”Prologue”, The Crusades: Islamic Perspectives. Edinburgh: Edinburgh University Press. 1999. Sid. 14-30.

Lapidus, Ira M. A History of Islamic Societies. Second edition. Cambridge: Cambridge University Press. 2002 (1988). Sid. 299-336.

Perkins, Kenneth J. ”North Africa from the First World War”, in Robinson, Francis, (ed.) The new Cambridge History of Islam. Vol 5. Cambridge: Cambridge University Press. 2010. Sid. 417-450.

Tosh, John. The Pursuit of History. (5th edition), Harlow: Pearson Education. 2010. Sid. 58-87.

___________________________________________________________________________

• Mellanöstern och Nordafrikas litteratur, 7,5hp

Allen, Roger M.A., An Introduction to Arabic Literature. Cambridge: Cambridge University Press. 2000. (sid.1-192, sid. 193-238 läses kursivt). ISBN 0521776570. Finns även som e-bok på ebrary, se: http://site.ebrary.com/lib/sthlmub/home.action

Halman, Talat S., A Millennium of Turkish Literature. A Concise History. New York: Syracuse University Press. 2011. (170s). ISBN 978-0-8156-0958-2.


Abramson, Glenda M., Leiter Samuel, Rabin, Chaim (eds.), "Hebrew literature" i Britannica Online Encyclopedia http://www.britannica.com/EBchecked/topic/259083/ Hebrew-literature (11s).

Ahmadzadeh, Hashem, ”Introduction to the Persian Novel” och ”Introduction to the Kurdish Novel”, i Nation and Novel. A Study of Persian and Kurdish Narrative Discourse. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. 2003. (110s).

de Bruijn, J.T.P., "Persian literature" i Britannica Online Encyclopedia http://www.britannica.com/EBchecked/topic/452843/Persian-literature (14s).

Dahlén, Ashk, ”Den skönlitterära prosan efter 1945” i Utas, Bo, Den persiska litteraturen. Essäer., Malmö: Molin och Sorgenfrei, 2011 (15s)

Sabir, Rafiq, ”An Introduction to Kurdish Poetry”, Modern Kurdish Poetry. An Anthology and Introduction. (Sabir, Mirawdeli & Watts, eds.). Uppsala: Centre for Multiethnic Research. 2006. (15s).

Shaked, Gershon, ”A literature ”against all odds”. The advent of modern Hebrew literature.”, Modern Hebrew Fiction, Bloomington and Indianapolis: Indiana University Press, 2000. (10s)

Shaked, Gershon and Peleg, Yaron, ”Through Many Small Windows by the Back Door: An Introduction to Postrealistic Hebrew Literature, 1950-80” i Prooftexts, vol. 16, no. 3 (September 1996), s. 271-291 (20s)

Shakely, Farhad, ”Förord” i Shakely, Farhad (urval och förord), Kurdistan berättar: Fåglarna återvänder till bergen. Stockholm: Bokförlaget Tranan, 2011 (28s).

Textkompendium med följande innehåll (finns att köpa på studentexpeditionen):

Qasida av Ka‘b son till Zuhair, i Reynold A. Nicholson, Translations of Eastern Poetry and Prose, Greenwood Press Publishers, New York. 1969: 19-23.

Ibn Hisham: ur Profetens biografi i Reynold A. Nicholson, Translations of Eastern Poetry and Prose, Greenwood Press Publishers, New York. 1969: 38-41.

Jalāl ad-Din Rumi, ”Masnavi-ye Mańavi” (Den inre sanningens epos) i Utas, Bo, Denpersiska litteraturen. Översättningar, Malmö: Molin och Sorgenfrei, 2011:107-109.

Àbd Allah Ibn al.Muqaffa`, ”Mannen, draken, ormarna och de två råttorna”, ”Musen förvandlad till flicka”, ”De tre fiskarna” ur Kalila och Dimna (översättning Lotty Berencreutz), Alhambra förlag, 1993.

Omar Khayyām, ”Robāìyāat” (Fyrradingar) i Utas, Bo, Den persiska litteraturen. Översättningar, Malmö: Molin och Sorgenfrei, 2011:81-85.

Hikmet, Nazim, ”I Love My Country”, i Reza Aslan (ed.), Tablet and Pen. Literary Landscapes from the Modern Middle East., New York & London: W.W. Norton & Company. 2011: 56-58.

Farrokhzad, Forough, ”I pity the garden” (övers. Sholeh Wolpé), hämtad från: http://wordswithoutborders.org/article/i-pity-the-garden

Farrokhzad, Forough , ”Wind-Up Doll”, i Reza Aslan (red.), Tablet and Pen. Literary Landscapes from the Modern Middle East., W.W. Norton & Company, New York – London. 2011: 357-359.

Qabbani, Nizar, ”Bröd, cannabis och måne”, i Burton, Nina och Oweini, Saleh (urval och tolkning), Alkemins blå eld. Modern arabisk poesi, Stockholm: Tidens förlag, 1991: 63-65.

Välj dessutom två av följande böcker ur två olika områden att läsa:

Persisk litteraturKader Abdollah, Huset vid moskén. Norstedts förlag. 2008.Sadegh Hedayat, Den blinda ugglan. Tranan. 2009.Shahrnush Parsipur, Kvinnor utan män. Baran. 1994.Shahrnush Parsipur, Women without Men. The Feminist Press. 2004.

Turkisk litteratur:Kemal Yasar, Låt tistlarna brinna. Ordfront. 1998Pamuk Orhan, Snö. Norstedts Pocket. 2006.Shafak, Elif, Bastarden från Istanbul. 2244. 2011.

Hebreisk litteratur:Keret Etgar, Åtta procent av ingenting. Bastion Förlag. 2008.Grossman, David, På flykt från ett sorgebud. Bonnier. 2011.Rabinyan, Dorit, Våra bröllop. Natur & Kultur. 2002.

Kurdisk litteratur:Uzun Mehmed, I skuggan av en förlorad kärlek. Ordfront förlag AB. 2001.Dostan Hama, En plats i paradiset. Författarhuset. 2003.Barakat Salim, Järngräshoppan. Tranan. 2000.

Arabisk litteratur:Mahfouz Naguib, Midaqqgränden. Norstedts förlag. 1981.al-Shaykh Hanan,The Locust and the Bird. Bloomsbury. 2010.Salih Tayeb, Utvandringens tid. Leopard förlag. 2006.

__________

* Finns att köpa på studentexpeditionen, Kräftriket 4a.

___________________________________________________________________________

• Mellanöstern och Nordafrikas samhällen, 7,5hp

Hylland Eriksen, Thomas, What is Anthropology?. London: Pluto Press. 2004. ISBN:9780745323190. (180s).

Hafez, Sherine & Slyomovics, Susan. (Eds). Anthropology of the Middle East and North Africa: Into the New Millennium. Bloomington & Indianapolis: Indiana University Press. 2013. ISBN: 9780253007469. (387s)

Kompendium med följande innehål (finns att köpa på studentexpeditionen):

Abu-Lughod, Lila, ”Zones of Theory in the Anthropology of the Arab World”, Annual Review of Anthropology. Vol. 18, 1989. sid. 267-306.

___________________________________________________________________________

KURSÖVERSIKT

Mellanöstern och Nordafrikastudier kurser på grundnivå

* Ges även som fristående kurs (endast HT)

Delkurser HP

Termin 1 - Hösten • MENA:s tidiga historia och religioner 7,5 MENA I, GN - 30hp • MENA:s medeltida- och moderna historia 7,5 • MENA:s litteratur 7,5 • MENA:s samhällen 7,5 Termin 2 - Våren • MENA:s religioner II 7,5 MENA II, GN - 30hp • MENA:s medier I 7,5 • Mellanösternstudier: Teorier och teman 7,5 Ges även som nätkurs! • Vetenskapsteori, forskningsmetodik och kritiskt tänkande 7,5 Inom programmet: Hösten valbar kurs, GN - 30hp Våren valbar kurs, GN - 30hp Termin 3 - Hösten • MENA:s politik och ekonomi* 15 MENA III, GN - 30hp Valbar delkurs: • Rapport 15 • Praktik 15 • Fältstudie 15 Termin 4 - Våren • Politik och religion i Mellanöstern och Nordafrika 7,5 MENA - kandidatkurs, GN - 30hp • Teori och metod 7,5 • Examensarbete 15

Du befinner dig här

INFORMATION OM DELKURSERNAMED LEKTIONSPLANERING

MELLANÖSTERN- OCH NORDAFRIKAS TIDIGA HISTORIA OCH RELIGIONER, 7,5HP

MELLANÖSTERN- OCH NORDAFRIKASTUDIER I, GN, 30hp, HT 2014

Delkursbeskrivning:

Denna delkurs behandlar Mellanöstern och Nordafrikas politiska historia från de israelitiska folkens uppkomst ca. 1800-1200 f.v.t. till det muslimska kalifatets uppluckring i mitten på 900-talet. Den historiska utvecklingen i Mellanöstern och Nordafrika från mitten av 900-talet fram till idag kommer att behandlas på delkursen Mellanöstern- och Nordafrikas moderna historia.

Kursen tar sitt avstamp i det israelitiska folkets äldsta historia, och diskuterar skiljelinjerna mellan historia och religion i samband med berättelserna om Abraham och hans efterkommande. Du får följa israeliternas uttåg ur Egypten under Moses ledning, etableringen av en stat under kung David och det israelitiska folkets situation under olika imperier fram till det att romarna bränner ner det judiska templet under det första århundradet efter vår tid.

Därefter kommer du att få läsa om hur kristendomen sprids i mellanöstern och så småningom blir statsreligion i det bysantinska riket. Det bysantinska rikets långa kamp mot det persiska sassanidiska riket kommer att bädda för de arabiska erövringarna på 600-talet. Du kommer få läsa om Muhammeds liv och profetskap och hur hans efterföljare bildar det första arabiska imperiet i Mellanöstern.

Kursen behandlar också de abrahamitiska religioner som uppstår i Mellanöstern under denna period. Judendomen, kristendomen och islam kallas ibland för de abrahamitiska religionerna på grund av sitt gemensamma ursprung, sina många likheter sinsemellan och för att de alla tillskriver Abraham en viktig roll i de religiösa traditionerna.

De tre abrahamitiska religionerna är alla verksamma och spelar en viktig roll i Mellanöstern idag. Du kommer att få bekanta dig med deras historia och utveckling under den tidsperiod kursen behandlar. Du kommer även att få bekanta dig med respektive religions mest centrala trosuppfattningar, de heliga skrifterna, de viktigaste riterna och högtiderna. Därtill kommer du få en inblick i vilka som är de viktigaste inriktningarna och förgreningarna inom de olika religionerna idag, samt vilka moderna utmaningar de står inför.

Kursansvarig: Elie Wardini [[email protected]]Lärare: Christer Hedin [[email protected]]Examinator: Elie Wardini [[email protected]]

Vid frågor om kursen, kontakta: Erik Sundblad [[email protected]]

Delkursupplägg:

Det är viktigt att du kommer förberedd till föreläsningarna genom att ha läst igenom den angivna litteraturen för varje tillfälle. Det gör det lättare att hänga med och ställa frågor under lektionen.

Glöm inte att noga läsa igenom lärandemål, examensform och betygskriterier inför varje delkurs.

Lärandemål:

Efter genomgången kurs skall studenten kunna:

• Identifiera betydelsefulla skeden och personer i den historiska utvecklingen i MENA, från ca 1800 f.v.t. till mitten på 900-talet e.v.t., med fokus på israeliternas historia, kristendomens uppkomst och utbredning samt de arabiska erövringarna och etableringen av den umayyadiska dynastin.

• Beskriva huvuddragen i de samhällen som präglade Mellanöstern och den arabiska halvön före islams uppkomst, med fokus på hellenismen samt det bysantinska och det sassanidiska rikena.

• Förklara de konflikter som uppstod med successionsordningen i och med profeten Muhammeds död samt vilka följdverkningar det fick, speciellt i samband med det umayyadiska maktövertagandet år 661.

• I stora drag sammanfatta judendomen, kristendomen och islams viktigaste trosuppfattningar, heliga skrifter, ritualer och högtider samt reflektera kring studiet av religion och historia som ämnesområden.

• Ge exempel på de olika former och varianter som finns inom judendomen, kristendomen och islam idag, samt identifiera några av de moderna utmaningar som dessa religioner står inför idag.

Examinationsform:

Delkursen Mellanöstern- och Nordafrikas tidiga historia och religioner examineras genom att du skriver en hemtentamen.

Hemtentamen:

Tentamen består av fem frågor som skall besvaras med 1,5-2 sidor per fråga (1,5 radavstånd storlek 12), inom den angivna tidsramen. I dina svar ska du utgå från kurslitteraturen. Övriga källor bör endast användas som komplement, i den mån du tycker att det är relevant. Du måste alltid använda korrekt källhänvisning.

För att din tentamen ska godkännas måste den lämnas in i tid via Mondo, och samtliga frågor måste besvaras. Varje fråga kan ge max 10 poäng; hela tentamen kan därmed ge max 50 poäng. Totalt sett måste du ha minst 30 av 50 poäng på hela tentamen för att bli godkänd (60 %). För en utförlig beskrivning av kraven, se detta kurskompendium under lärandemål respektive betygskriterier.

Alla hemtentor lämnas in på Mondo, och lämnas också tillbaka på Mondo av läraren efter rättning. Där kan du se kommentarer på din tentamen, samt ditt betyg. Betyg återfinns även under Studieresultat på Mina Studier, genom www.mitt.su.se (logga in med ditt universitetskonto).

Tentan för Mellanöstern- och Nordafrikas tidiga historia och religioner publiceras på Mondo 29/9 klockan 10.00 och skall lämnas in senast 2/10 klockan 24.00.

Under tentaperioden kommer chatten på Mondo att bevakas regelbundet. Har du frågor om tentan kan du ställa dessa i chatten.

Glöm inte att läsa igenom instruktionerna för tentamen noga. Det är också viktigt att du läser igenom informationen om plagiering i kurskompendiet innan du sätter igång med tentan. Om du har några frågor om plagiering eller kring tentamen mer allmänt är du välkommen att kontakta studievägledaren eller kursansvarig.

Omtentamen:

Tentan publiceras på Mondo den 17/11 klockan 10.00 och skall lämnas in senast den 20/11 klockan 24.00.

I övrigt gäller samma information som ovan, för hemtentamen.

http://www.mitt.su.se

Lektionsplanering:

Det är viktigt att du kommer förberedd till lektionerna. Läs därför noga igenom instruktionerna för varje lektion i planeringen nedan.

För exakta datum, tidpunkter och lokalhänvisningar, se schemat i TimeEdit som ni finner på nätet. (Gå till www.orient.su.se/mena/vara-utbildningar och klicka er till rätt kurs).

Observera att schemat kan komma att uppdateras om något oförutsett inträffar. Gå därför regelbundet in och kontrollera schemat på webben. Vid eventuella schemaändringar skickas också meddelanden ut via Mondo.

Informationsträff/introduktionsföreläsning

Information om studier på Arabiska med inriktning Mellanöstern- och Nordafrikastudier I/Kandidatprogrammet i Arabiska med inriktning Mellanöstern- och Nordafrikastudier.

Lärare: Personal på Avdelningen för Mellanösternstudier

Föreläsning 1: Judendomens tidiga historia

Läshänvisningar: Hinnels s. 5-20, Groth, s. 9-35, 46-80, Axworthy 12-30, Scheindlin, 25-49.

Lärare: Christer Hedin

Teman för föreläsningen:• Kursintroduktion• Vad är skillnaden mellan religionsstudier och historiestudier?• Abraham och hans efterkommande• Moses och uttåget ur Egypten• Kungatiden och templet i Jerusalem• Kungadömets delning och det norra rikets undergång• Den babyloniska fångenskapen• Perserna och befrielsen ur fångenskapen• Alexander den store och hellenismen• Mackabéerupproret• Den romerska ockupationen och det andra templets förstörelse

Föreläsning 2: Heliga skrifter, religiösa föreställningar och ritualer inom judendomen

Läshänvisningar: Groth, s. 35-45, 81-152.


Teman för föreläsningen:

• Torah och Tanakh • Talmud (Mishna och Gemara)• Halakha och Aggada

• Religiösa föreställningar inom judendomen• Synagogans betydelse

• Bönens betydelse• Renhet och orenhet, kosher och matregler

Föreläsning 3: Judendomens moderna utveckling och viktiga högtider

Läshänvisningar: Groth, s. 153-307.



• Sefarad och Ashkenaz• Judarna i Mellanöstern • Pogromer och gettoisering • Emancipationen• De moderna judiska rörelserna

• Förintelsen• Staten Israel• Judiska högtider

Föreläsning 4: Kristendomens uppkomst och trosföreställningar

Läshänvisningar: Hedin s. 7-110.



• Jesus liv och läror• Paulus betydelse för kristendomens utveckling• Det nya testamentets skrifter

• Kristendomens grundläggande trosföreställningar• Kristen etik och kristna ritualer

Föreläsning 5: Den kristna kyrkans historiska utveckling

Läshänvisningar : Hedin s. 111-191, 241-294.



• Konstantin den store• Det bysantiska riket• Kristendomen som statsreligion

• Splittringen mellan öst och västkyrkan • De olika inriktningarna inom östkyrkan• Protestantismen • Kristendomen idag: Utbredning och utmaningar

Föreläsning 6: Islams tidiga historia

Läshänvisningar : Esposito, s. 17-42, 61-70, Whittow, s 72-97, Knysh 36-47, Manzano 581-600.



• Muhammeds liv• De islamiska erövringarna• Kaliferna och successionskonflikten• Splittringen mellan sunni- och shia-islam• De olika shiitiska förgreningarna

Föreläsning 7: Islams läror och utveckling

Läshänvisningar : Esposito, s. 42-60, 70-100, 115-173.



• Koranen och haditherna • Islams fem pelare • Umayyaderna och abassiderna • De muslimska lagskolorna • Sufismen

Skrivarseminarium

Läshänvisningar : Formaliakompendium 1 - Att referera

Lärare: Erik Sundblad

• Hur skriver man en hemtentamen?• Hur refererar man korrekt?• Vad innebär plagiering?

Föreläsning 8: Islam i den moderna tiden

Läshänvisningar: Esposito s. 101-113, 175-343.



• Wahhabismen• De liberalt orienterade islamiska reformisterna: Afghani, Abduh och Rida • 1900-talets politiskt orienterade islamiska förnyare: Det muslimska brödraskapet och Jamaat-e-Islami • Islams moderna utmaningar

Kurslitteratur:

• Böcker:

Esposito, John L., Islam. Den raka vägen. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur. 2011. ISBN 9789144071176. (398 sidor).

Groth, Bente, Judendomen. Kultur, historia tradition. Stockholm: Natur och Kultur. 2002. ISBN 9127073890. (346 sidor).

Hedin, Christer, Kristendom. Lära, fromhetsliv och historia. Stockholm: Dialogos. 2011. ISBN 9789175042336. (319 sidor).

• Kompendium med följande innehåll (finns att köpa på studentexpeditionen):

Axworthy, Michael, "Origins: Zoroaster, the Achaemenids, and the Greeks", A history of Iran. New York: Basic Books. 2008. s. 12-30 (18s).

Hinnells, J. R., ”Why study Religions?”, The Routledge Companion to the Study of Religion. Second Edition. New York: Routledge. 2010. ISBN 0415473284. s. 5-20 (15s).

Knysh, Alexander, "After Muhammad: The "Rightly Guided" Caliphs and the Arab Conquests", Islam in Historical Perspective. United States. Pearson. s. 36-47 (11s).

Manzano Moreno, Eduardo, ”The Iberian Peninsula and North Africa”, The New Cambridge History of Islam. Volume 1. Cambridge: Cambridge University Press. 2010. s. 581-600 (19s).

Scheindlin, Raymond P., ”Judaea and the Origns of the Diaspora”, A Short History of the Jewish People from legendary times to modern statehood. Oxford: Oxford University Press. 1998. s. 25-49 (14s).Whittow, Mark, ”The late Roman/early Byzantine Near East”, The New Cambridge History of Islam. Volume 1. Cambridge: Cambridge University Press. 2010. s. 72-97 (25s).

Referenslitteratur: (obs endast tips för fördjupning, ej obligatorisk läsning)

Lapidus, Ira M., A History of Islamic Societies. Oxford: Oxford University Press. 2002. (1000s) ISBN 0521779332.

McGrath, Allister E., Christianity. An introduction. Second Edition. Oxford: Blackwell Publishing. ISBN 1405108991.

Naylor, Phillip C., North Africa. A History from Antiquity to the Present. Austin: University of Texas Press. 2009. ISBN 9780292719224.

Cook, M., Robinson, C. F. & Fierro, M. (eds.), The New Cambridge History of Islam, Vol. 1-6, Cambridge: Cambridge University Press. 2010. ISBN 052151536X.

Hedin, Christer, Islams historia. Tro och traditioner genom tiderna. Stockholm: Dialogos förlag. 2010. ISBN 9789175042206.

Sarkosh Curtis, V & Stewart, S. (red.), The Sasanian Era. London: I.B. Tauris. 2008.

Sartre, Maurice, The Middle East under Rome. Harvard University Press. 2005. ISBN 0674025652.

Watt, W. Montgomery, Muhammed. Prophet and Statesman. Oxford: Oxford University Press. 1974. ISBN 0198810784.

Tidsskrifter och databaser:

Encyclopaedia of Islam. Tillgänglig via Stockholms Universitetsbiblioteks databaser.

Betygskriterier:

På delkursen Mellanöstern- och Nordafrikas tidiga historia och religioner tillämpas den sjugradiga målrelaterade betygsskalan A-F.

Observera att FX inte betyder att du kan komplettera tentan. Både F och FX är underkända betyg. Studera betygskriterierna noga i början av delkursen. Om något är oklart, tveka inte att kontakta kursansvarig. Nedan följer kriterierna för respektive betyg:

A

Studenten kan ge exempel på ett flertal av de olika former och varianter som finns av judendomen, kristendomen och islam idag, hon/han kan också mycket grundligt redogöra för judendomen, kristendomen och islams historia, utövningar och riter samt heliga skrifter.

Studenten kan också mycket utförligt sammanfatta judendomen, kristendomen och islams trosuppfattning samt identifiera några av de moderna utmaningar som judendomen, kristendomen och islam ställts inför i modern tid.

Studenten kan också reflektera kring studiet av religion som ämnesområde.

Studenten identifierar ett flertal betydelsefulla skeden och personer i den historiska utvecklingen i MENA från ca 2000 f.vt. till ca. 950 e.v.t.. Hon/han beskriver mycket utförligt huvuddragen i de samhällen som präglade mellanöstern och arabiska halvön före islams uppkomst.

Studenten förklarar mycket ingående de problem som uppstod i samband med successionsproblematiken i och med Muhammeds död och vilka följdverkningar det fick.

Hon/han kan beskriva de centrala dynastier som uppstod i mellanöstern efter Muhammeds död och mycket utförligt beskriva den historiska utvecklingen i det muslimska Spanien och Nordafrika.

B

C

Studenten kan ge exempel på ett flertal av de olika former och varianter som finns av judendomen, kristendomen och islam idag, hon/han kan också grundligt redogöra för judendomen, kristendomen och islams historia, utövningar och riter samt heliga skrifter.

Studenten kan också utförligt sammanfatta judendomen, kristendomen och islams trosuppfattning samt identifiera några av de moderna utmaningar som judendomen, kristendomen och islam ställts inför i modern tid.


Studenten identifierar ett flertal betydelsefulla skeden och personer i den historiska utvecklingen i MENA från ca 2000 f.vt. till ca. 950 e.v.t.. Hon/han beskriver utförligt huvuddragen i de samhällen som präglade Mellanöstern och arabiska halvön före islams uppkomst.

Studenten förklarar ingående de problem som uppstod i samband med successionsproblematiken i och med Muhammeds död och vilka följdverkningar det fick.

Hon/han kan beskriva de centrala dynastier som uppstod i mellanöstern efter Muhammeds död och utförligt beskriva den historiska utvecklingen i det muslimska Spanien och Nordafrika.

Studenten kan ge exempel på några av de olika former och varianter som finns av judendomen, kristendomen och islam idag, hon/han kan också redogöra för judendomen, kristendomen och islams historia, utövningar och riter samt heliga skrifter.

Studenten kan också i stora drag sammanfatta judendomen, kristendomen och islams trosuppfattning samt identifiera några av de moderna utmaningar som judendomen, kristendomen och islam ställts inför i modern tid.


Studenten identifierar betydelsefulla skeden och personer i den historiska utvecklingen i MENA från ca 2000 f.vt. till ca. 950 e.v.t.. Hon/han beskriver huvuddragen i de samhällen som präglade Mellanöstern och arabiska halvön före islams uppkomst.

Studenten förklarar de problem som uppstod i samband med successionsproblematiken i och med Muhammeds död och vilka följdverkningar det fick.

Hon/han kan beskriva de centrala dynastier som uppstod i mellanöstern efter Muhammeds död och beskriva den historiska utvecklingen i det muslimska Spanien och Nordafrika.

D

E

FX

F

Studenten kan ge exempel på ett fåtal av de olika former och varianter som finns av judendomen, kristendomen och islam idag, hon/han kan också ytligt redogöra för judendomen, kristendomen och islams historia, utövningar och riter samt heliga skrifter.

Studenten kan också bristfälligt i stora drag sammanfatta judendomen, kristendomen och islams trosuppfattning samt identifiera några av de moderna utmaningar som judendomen, kristendomen och islam ställts inför i modern tid.


Studenten identifierar ett fåtal betydelsefulla skeden och personer i den historiska utvecklingen i MENA från ca 2000 f.vt. till ca. 950 e.v.t.. Hon/han beskriver ytligt huvuddragen i de samhällen som präglade Mellanöstern och arabiska halvön före islams uppkomst.

Studenten förklarar delvis de problem som uppstod i samband med successionsproblematiken i och med Muhammeds död och vilka följdverkningar det fick.

Hon/han kan beskriva de centrala dynastier som uppstod i mellanöstern efter Muhammeds död och ytligt beskriva den historiska utvecklingen i det muslimska Spanien och Nordafrika.

Studenten kan ge exempel på ett fåtal av de olika former och varianter som finns av judendomen, kristendomen och islam idag, hon/han kan också mycket ytligt redogöra för judendomen, kristendomen och islams historia, utövningar och riter samt heliga skrifter.

Studenten kan också mycket bristfälligt i stora drag sammanfatta judendomen, kristendomen och islams trosuppfattning samt identifiera några av de moderna utmaningar som judendomen, kristendomen och islam ställts inför i modern tid.


Studenten identifierar ett fåtal betydelsefulla skeden och personer i den historiska utvecklingen i MENA från ca 2000 f.vt. till ca. 950 e.v.t.. Hon/han beskriver mycket ytligt huvuddragen i de samhällen som präglade Mellanöstern och arabiska halvön före islams uppkomst.

Studenten förklarar delvis och/eller med vissa missförstånd de problem som uppstod i samband med successionsproblematiken i och med Muhammeds död och vilka följdverkningar det fick.

Hon/han kan beskriva de centrala dynastier som uppstod i mellanöstern efter Muhammeds död och mycket ytligt beskriva den historiska utvecklingen i det muslimska Spanien och Nordafrika.

Lärandemålen uppnås inte. Studenten saknar vissa av de grundläggande förutsättningar som krävs för lägsta godkända betyg E.

Lärandemålen uppnås inte. Studenten saknar helt de grundläggande förutsättningar som krävs för lägsta godkända betyg E.

MELLANÖSTERN- OCH NORDAFRIKAS MEDELTIDA OCH MODERNA HISTORIA, 7,5hp

MELLANÖSTERN- OCH NORDAFRIKASTUDIER I, 30 hp, HT2014

Delkursbeskrivning:

På delkursen Mellanöstern och Nordafrikas tidiga historia och religioner tillägnade du dig regionens historia fram till 900-talet. Inom ramen för Mellanöstern och Nordafrikas medeltida och moderna historia kommer du att fortsätta där du slutade och studera regionens historia från 900-talet fram till nutid, med särskilt fokus på 1800- och 1900-talet.

Kursen kommer att behandla det Ottomanska rikets uppgång och fall, med fokus på tiden efter Napoleons landstigning i Egypten 1798. Med Napoleon följer en historia av västerländsk närvaro i Mellanöstern som kulminerar efter det Ottomanska imperiets fall. Inom kursen kommer vi att studera kolonialismens roll i regionen och hur den påverkat den historiska utvecklingen mot självständiga nationer.

Under 1900-talet växer Mellanöstern och Nordafrika fram så som vi känner igen regionen idag. Det var inget som skedde enkelt eller smärtfritt. Under kursen kommer vi att beröra några av de komplexa skeden som kännetecknar regionens moderna historia.

Samtidigt kommer vi att behandla det Iranska rikets historia från Safaviderna fram till den Islamiska revolutionen 1979. Kursen kommer även att ge en introduktion till historia som vetenskaplig disciplin.

Delkursupplägg:

Det är viktigt att du kommer förberedd till föreläsningarna och seminarierna genom att ha läst igenom den angivna litteraturen, samt funderat över de frågeställningar som finns angivna för varje seminarium. Det gör det lättare att hänga med och ställa frågor under lektionen. Varje föreläsningstillfälle avslutas med en kvart för sammanfattning av lektionen och tid för frågor.

Glöm inte att noga läsa igenom lärandemål, examensformen och betygskriterier inför varje delkurs.

Delkursansvarig: Martin Säfström [[email protected]]Lärare: Martin Säfström

Erik Sundblad [[email protected]]Bo Eriksson [[email protected]]Hossein Sheiban [[email protected]]

Examinator: Martin Säfström

Lärandemål:


• Identifiera betydelsefulla skeden och personer i den historiska utvecklingen i Mellanöstern och Nordafrika från 950 till nutid med fokus på historien efter Napoleons landstigning i Egypten 1798.• Visa kunskap om imperialismens roll i Mellanöstern- och Nordafrikas moderna historiska utveckling och för utvecklingen av moderna självständiga nationalstater.

Examinationsform:

Delkursen Mellanöstern och Nordafrikas medeltida och moderna historia examineras genom en hemtentamen.

Hemtentamen:




Tentan för Mellanöstern och Nordafrikas medeltida och moderna historia publiceras på Mondo 3/11 klockan 10.00 och skall lämnas in senast 6/11 klockan 24.00.

Under tentaperioden kommer chatten att bevakas regelbundet (dock ej under helger). Har du frågor om tentan kan du ställa dessa i chatten.



Lektionsplanering:




Föreläsning 1: Introduktion till delkursen

Läshänvisningar: Tosh s. 58-87.

Lärare: Martin Säfström & Bo Eriksson


• Introduktion till delkursen• Vad är historia och hur studerar man den?

Föreläsning 2: MENAs medeltida historia, 950-1517

Läshänvisningar: Ochsenwald & Nettleton Fischer s. 121-158, Hillenbrand s. 14-30Källmaterial (från Gettleman & Schaar): - Usamah ibn Munquidh on the crusades, s. 46-48.



• Repetition: De Umayyadiska och Abbasidiska kalifaten• Det umayyadiska kalifatet i Spanien• Fatimiderna i Egypten och Nordafrika• Seljukerna• Korstågen i Mellanöstern och den Europeiska närvaron i Levanten• Saladin och den Ayyubidiska dynastin i Egypten och Syrien• Mamlukerna i Egypten och Syrien• Byzantinska rikets nedgång

Omtentamen:

Omtentan publiceras på Mondo den 15/12, klockan 10:00 och skall lämnas senast den 18/12 klockan 24:00.


Föreläsning 3: Ottomanska imperiets uppgång och fall


Del I

Läshänvisningar: Ochsenwald & Nettleton Fischer s. 159-214 & 231-256, Lapidus s. 299-336.


• Ottomanska imperiets ursprung• Ottomanska imperiets återförenande och expansion• Ottomanska imperiet som en världsmakt

• Ottomanska imperiet i förändring och tillbakagång • Nordafrika under Ottomanska imperiet

Del II

Läshänvisningar: Ochsenwald & Nettleton Fischer s. 259-348.Källmaterial (från Gettleman & Schaar):- Hatt-i Sharif (1839) och Hatt-i Humayin (1856), s. 80-84.


• Västerländska intressen i Mellanöstern, från Napoleons landstigning i Egypten 1798 fram till första världskriget• Ottomanska imperiet i sönderfall (ekonomiska, politiska, sociala och territoriella problem)• Mehmet Ali och Egypten under 1800-talet• Ottomanska imperiets reformer under 1800-talet• Ungturkarna och turkisk nationalism

Föreläsning 4: Persiska riket under Qajar-dynastin och Safaviderna

Läshänvisningar: Ochsenwald & Nettleton Fischer s. 215-230, 349-368, 407-418.

Lärare: Hossein Sheiban


• Iran under Qajar-dynastin• Safavidiska riket i Iran • Iran under världskrigen• Den konstitutionella revolutionen• Iran under Reza Shah

Föreläsning 5: Mellanöstern efter första världskriget

Läshänvisningar: Ochsenwald & Nettleton Fischer s. 369-406 & 419-461.Källmaterial (från Gettleman & Schaar): - Atatürk on the future of Turkey, s. 125-127.

- Theodor Herlz on the Jewish state, s. 165-168.- Husayn-McMahon correspondence, s. 113-116.- The Syces-Picot Agreement, s. 116-118.- The Balfour declaration, s. 170-171.

Lärare: Martin Säfström


• Mellanöstern under första världskriget• Ottomanska imperiets upplösning och den Turkiska republiken under Atatürk• Arabisk nationalism • Egyptisk nationalism och självständighetssträvan• Libanon, Syrien, Palestina, Jordanien och Irak under mandatsystemet

Seminarium 1: Mellanösterns historia efter första världskriget


Diskussionsunderlag:

• Vilka konsekvenser hade första världskriget för regionen?• Vad innebar imperialismen för Mellanösterns länder?

Föreläsning 6: Mellanöstern efter andra världskriget Del I: Egypten, Libanon, Syrien, Jordanien, Palestina och Israel

Läshänvisningar: Ochsenwald & Nettleton Fischer s. 462-501 & 536-649.Källmaterial (från Gettleman & Schaar): - White paper (1939), s. 184-186- The Biltmore programme (1942), s. 186-188- UN resolution 181, s. 189-191- UN resolution 242, s. 201-203- Nasser on Arab socialism, s. 289-291- Sadat on the infitah policy, s. 291-293



• Staten Israels bildande och de Arabisk-Israeliska krigen • Palestina och Jordaniens historia efter andra världskriget • Israel/Palestina-konflikten och fredsförhandlingar• Egyptens historia från Nasser till Mubarak• Libanon och Syrien under självständighet

Föreläsning 7: Mellanöstern efter andra världskrigetDel II: Irak, Nordafrika och arabiska halvön

Läshänvisningar: Ochsenwald & Nettleton Fischer s. 650-739, Perkins s. 417-450.Källmaterial (från Gettleman & Schaar):

- Aflaq and Baath ideology, s. 132-135.


Teman för föreläsningen:• Irak efter revolutionen 1958, baʿth-partiet och Saddam Hussein• Nordafrika under 1900-talet• Arabiska halvöns historia före och efter oljan. • Framväxten av auktoritära stater• Sammanfattande reflektion kring MENAs moderna historia

Föreläsning 8: Iran efter andra världskriget och den islamiska revolutionen

Läshänvisningar: Ochsenwald & Nettleton Fischer s. 502-527.Källmaterial (från Gettleman & Schaar): - Mossadeq on nationlizing oil, s. 254-255.- Komeini on inperialism, s. 255-257.

Lärare: Hossein Sheiban


• Iran efter första världskriget• Iran under Pahlavi-dynastin• Upptakten till den islamiska revolutionen• Iran efter revolutionen• Islam och staten

Seminarium 2: Mellanösterns historia efter andra världskriget


Diskussionsunderlag:

• Hur gick det till när Mellanösterns länder blev självständiga?• Vad innebar konflikten, under 1900-talets andra hälft, mellan Israel och Palestina för regionen?• Vad kännetecknade den arabiska nationalismen och vad spelade den för roll i Mellanösterns moderna historia?

Kurslitteratur:

• Böcker:

Ochsenwald, W. & Nettleton Fischer, S., The Middle East. A History. (7th Edition). New York: McGraw Hill. 2010. s. 121-739. ISBN 9780073385624.

Gettleman, M. E., & Schaar, S. (Eds). (2nd edition). The Middle East and Islamic World Reader. New York: Grove Press. 2012. (411p) ISBN: 9780802145772.


Hillenbrand, Carole, ”Prologue”, The Crusades: Islamic Perspectives. Edinburgh: Edinburgh University Press. 1999. ISBN 0748606300. pp. 14-30.

Lapidus, Ira M. A History of Islamic Societies. Second edition. Cambridge: Cambridge University Press. 2002 (1988). pp. 299-336.

Perkins, Kenneth J. ”North Africa from the First World War”, in Robinson, Francis, (ed.) The new Cambridge History of Islam. Vol 5. Cambridge: Cambridge University Press. 2010. pp. 417-450.

Tosh, John. The Pursuit of History. (5th edition), Harlow: Pearson Education. 2010. pp. 58-87.


Lapidus, Ira M., A History of Islamic Societies. Second edition. Cambridge: Cambridge University Press. 2002 (1988). (940s). ISBN 0521779332.

Pappe, Ilan, A History of Modern Palestine. Second edition. Cambridge: Cambridge University Press. 2006 (2004). (361s). ISBN 9780521683159.

Pappe, Ilan, The Modern Middle East, Second edition. London & New York: Routledge. 2010. (366s). ISBN: 9780415543729.

Yapp Malcolm E., The Making of the Modern Near East 1792-1923. Essex: Pearson Education Limited. 1987. (392s). ISBN 0582493803.

Yapp Malcolm E., The Near East Since the First World War: A History to 1995. Second Edition. Essex: Pearson Education Limited. 1996 (1991). (616s). ISBN 9780582256514.

Betygskriterier:På delkursen Mellanöstern och Nordafrikas medeltida och moderna historia tillämpas den sjugradiga målrelaterade betygsskalan A-F. Observera att F och FX inte betyder att du kan komplettera tentan. Både F och FX är underkända betyg. Studera betygskriterierna noga i början av kursen. Om något är oklart, tveka inte att kontakta delkursansvarig. Nedan följer kriterierna för respektive betyg:

A

B

Studenten identifierar mycket ingående betydelsefulla skeden och personer i den historiska utvecklingen i MENA-regionen från 950 till nutid med fokus på historien efter Napoleons landstigning i Egypten 1798. Studenten redogör även mycket djupgående för kolonialismens roll i MENA-regionens moderna historiska utveckling och för utvecklingen av moderna nationalstater i MENA-regionen.

Studenten identifierar ingående betydelsefulla skeden och personer i den historiska utvecklingen i MENA-regionen från 950 till nutid med fokus på historien efter Napoleons landstigning i Egypten 1798. Studenten redogör även djupgående för kolonialismens roll i MENA-regionens moderna historiska utveckling och för utvecklingen av moderna nationalstater i MENA-regionen.

C

D

E

FX

F

Studenten identifierar betydelsefulla skeden och personer i den historiska utvecklingen i MENA-regionen från 950 till nutid med fokus på historien efter Napoleons landstigning i Egypten 1798. Studenten redogör även för kolonialismens roll i MENA-regionens moderna historiska utveckling och för utvecklingen av moderna nationalstater i MENA-regionen.

Studenten identifierar ytligt betydelsefulla skeden och personer i den historiska utvecklingen i MENA-regionen från 950 till nutid. Studenten redogör även ytligt för kolonialismens roll i MENA-regionens moderna historiska utveckling och för utvecklingen av moderna nationalstater i MENA-regionen.

Studenten identifierar ytligt betydelsefulla skeden och personer i den historiska utvecklingen i MENA-regionen från 950 till nutid. Studenten redogör även ytligt för kolonialismens roll i MENA-regionens moderna historiska utveckling och för utvecklingen av moderna nationalstater i MENA-regionen.

Vissa missuppfattningar finns, men inte så allvarliga att hon/han skall underkännas.

Lärandemålen uppnås inte. Studenten saknar vissa av de grundläggande kunskaper som krävs för lägsta godkända betyg E.

Lärandemålen uppnås inte. Studenten saknar helt de grundläggande kunskaper som krävs för lägsta godkända betyg E.

MELLANÖSTERN- OCH NORDAFRIKAS SAMHÄLLEN, 7,5 hp


Delkursbeskrivning:

Antropologi betyder ”studiet av människan”. Med antropologi menar man idag främst kulturantropologi och socialantropologi, även om ämnet i USA även innefattar fysisk antropologi och lingvistik. Den socio-kulturella antropologin studerar människan som social och kulturell varelse, främst genom längre fältstudier och så kallad deltagande observation. Resultatet från denna forskning kallas etnografi, ”folkskildring”. Det antropologiska perspektivet har länge varit kulturrelativistiskt, att man inte uppfattar en kultur som självklart ”bättre” än en annan. Detta perspektiv är än idag dominerande även om den klassiska kulturrelativismen alltmer börjat ifrågasättas. Målet med den antropologiska forskningen har ibland beskrivits som att göra det främmande bekant och att främmandegöra det bekanta.

Antropologer har varit verksamma i Mellanöstern och Nordafrika nästan lika länge som ämnet existerat som vetenskaplig disciplin, i drygt 100 år. Vad man valt att studera och hur man byggt teorier kring detta har varierat över åren, ofta beroende på det ideologiska och politiska klimatet i hemländerna. På grund av skiftande politiska omständigheter i Mellanöstern och Nordafrika har det inte heller alltid varit möjligt att studera allt överallt. Dagens antropologi fokuserar på en mängd ämnen i Mellanöstern och Nordafrika, från identitet och social och politisk organisation till ekonomi och religion, samt hur intimt sammanhängande dessa ofta är.

Mellanöstern och Nordafrika är en vidsträckt region, inte bara geografiskt, utan också på grund av den stora variation som finns mellan olika regioner, och olika grupper inom samma region. Traditionellt har antropologin i Mellanöstern och Nordafrika fokuserat på människor som befinner sig i periferin, geografiskt och socialt, men har numera ett lika stort fokus på centrum även om studiet av eliter fortfarande är begränsat. Gemensamt för de grupper vi skall studera är att de ofta definierar sig gentemot andra grupper och mot centralmakten. Därför kan man säga att kollektiva identiteter i Mellanöstern och Nordafrika ofta hämtar sin näring i gränsdragandet gentemot andra snarare än några ”inneboende” egenskaper. Traditioner är viktiga, men existerar inte i något vakuum utanför den sociala och kulturella kontexten.

Denna delkurs syftar till att introducera Mellanösterns och Nordafrikas etnografi, de kulturer och samhällen som utgör människors liv i regionen. Vidare syftar kursen till att ge en insikt i hur grundläggande resonemang inom regionens antropologi ser ut, hur dessa format etnografin och i sin tur formats av densamma.

Kursansvarig: Martin Lindgren [[email protected]]Lärare: Martin LindgrenExaminator: Martin Lindgren

Kursen syftar till att besvara följande frågor: Vad menas med kultur och samhälle inom antropologin? Vad innebär det antropologiska studiet av MENAs folk och kulturer? Vilka huvudproblem har antropologin fokuserat på? Hur ser den etno-religiösa sammansättningen ut i MENA? Vilka utmaningar står antropologin i MENA inför idag?

Delkursupplägg:



Lärandemål:


• I stora drag redogöra för de centrala frågeställningarna inom antropologin med särskild fokus på Mellanöstern och Nordafrika.

• Redogöra för betydelsen av olika samhällsstrukturer så som livet på landsbygden och i staden, samt de sociala förändringar som äger rum i Mellanöstern och Nordafrika.

• Kort redogöra för centrala frågor beträffande genus, klaner, stammar och andra sociala strukturer i Mellanöstern och Nordafrikas samhällen.

• Beskriva religionens betydelse i det sociala livet i Mellanöstern och Nordafrika.

• Redogöra för relationen mellan stat och samhälle i Mellanöstern och Nordafrika.

Examinationsform:

Delkursen Mellanöstern- och Nordafrikas Samhällen examineras genom en hemtentamen samt vid behov även annan examensform.

Hemtentamen:




Tentan för Mellanöstern- och Nordafrikas samhällen publiceras på Mondo 8/12 klockan 10:00 och skall lämnas in senast 11/12 klockan 24:00.



Omtentamen:

Omtentamen publiceras på Mondo den 26/1 klockan 10:00 och skall lämnas in senast den 29/1 klockan 24:00.



Lektionsplanering:




Föreläsning 1: Introduktion

Läshänvisningar: Hylland Eriksen del 1

Lärare: Martin Lindgren


• Introduktion till Social- och kulturantropologi• Vad är antropologi?• Nyckelbegrepp• Antropologins metoder• Antropologisk teori

Föreläsning 2: Områden

Läshänvisningar: Hylland Eriksen del 2



• Att studera sociala relationer• Reciprocitet• Släktskap• Kultur/natur• Språk, tanke och kommensurabilitet

Föreläsning 3: MENAs antropologi och etnografi

Läshänvisningar: Abu-Lughod, Hafez och Schlymovics (red) s. xiii-xxiv, s. 3-22



• Abu-Lughods Teoretiska Zoner• Teori, vetande och makt idag• Disciplinens tillstånd idag

Föreläsning 4: Kunskap/makt i MENA

Läshänvisningar: Hafez och Schlymovics (red.) s. 23-102



• Etnicitet idag• Antropologins ingångar i regionen• Förhandlingar kring auktoritet• Kalla krigets slut och kriget mot terrorn

Föreläsning 5: Identiteter




• Den unga generationen• Minnespolitik• Utveckling• Kapitalism

Föreläsning 6: Religion och sekularism




• Religiös rationalitet• Sekularism • Diasporor• Att höra hemma

Föreläsning 7: MENA och nya medier




• Massmedier och sociala omvälvningar i MENA• Tribalism online• Nya medier och ungdomsrörelser i MENA

Föreläsning 8:Slutseminarium


Kurslitteratur:

Hylland Eriksen, Thomas, What is Anthropology?. London: Pluto Press. 2004. ISBN:9780745323190. (180p).

Hafez, Sherine & Slyomovics, Susan. (Eds). Anthropology of the Middle East and North Africa: Into the New Millennium. Bloomington & Indianapolis: Indiana University Press. 2013. ISBN: 9780253007469. (387p)

Kompendium med följande innehål (finns att köpa på studentexpeditionen):

Abu-Lughod, Lila, ”Zones of Theory in the Anthropology of the Arab World”, Annual Review of Anthropology. Vol. 18, 1989. sid. 267-306.

__________


Etnologue: Översikt över MENAs Språk. (laddas ner på: www.ethnologue.com)

Abu-Lughod, Lila, ”Zones of Theory in the Anthropology of the Arab World”, Annual Review of Anthropology. vol. 18, sid. 267-306. 1989.

Barnard, Alan och Jonathan Spencer (Red.) 2002. Encyclopedia of Social and Cultural Anthropology. Routledge: London.

Barfield, Thomas (Red.) 1997. The Dictionary of Anthropology. Blackwell’s: Oxford.

Bullock, Alan (Red.) 2000. The New Fontana Dictionary of Modern Thought. Fontana Press: London.

Cohen, Anthony 1994. Self Consciousness: An Alternative Anthropology of Identity. Routledge: London.

Dodge, Toby 2003. Inventing Iraq: The Failure of Nation Building and a History Denied. C. Hurst & Co.: London.

Dodge, Toby och Steven Simon 2003. Iraq at the Crossroads: State and Society in the Shadow of Regime Change. Oxford University Press: Oxford.

Ingold, Tim (Red.) 1996. Key Debates In Anthropology. Routledge: London.

Lincoln, Bruce 2003. Holy Terrors: Thinking About Religion After September 11. University of Chicago Press: Chicago.

Makiya, Kanan 1993. Cruelty and Silence: War, Tyranny, Uprising, and the Arab World. W.W. Norton: New York.

Smith, Anthony D. 2003. Chosen Peoples: Sacred Sources of National Identity. Oxford University Press: Oxford.

Ulin, Robert C. 2001. Understanding Cultures: Perspectives in Anthropology and Social Theory. Revised second edition. Blackwell’s: Oxford.

Tidsskrifter och databaser:

British Journal of Middle Eastern Studies (London 2000).

Bulletin (British Society for Middle Eastern Studies) (London 1974-1990).

Critique: Critical Middle Eastern Studies (London 2002-).

Hawwa: Journal of Women in the Middle East and the Islamic World (Leiden 2003-).

International Journal of Middle East Studies (Cambridge 1970-).

MERIP Middle East Report (Washington 1971).

Middle Eastern Studies (London 2001-).

The Journal of North African Studies (London 2004-).

Washington Report on Middle East Affairs (Washington 1982-)

Betygskriterier:

På delkursen Mellanöstern- och Nordafrikas samhällen tillämpas den sjugradiga målrelaterade betygsskalan A-F. Observera att F och FX inte betyder att du kan komplettera tentan. Både F och FX är underkända betyg. Studera betygskriterierna noga i början av delkursen. Om något är oklart, tveka inte att kontakta kursansvarig. Nedan följer kriterierna för respektive betyg:

A

B

Studenten redogör mycket ingående för de centrala frågeställningarna inom antropologin med särskild fokus på Mellanöstern och Nordafrika i stora drag. Han/hon redogör även mycket ingående för betydelsen av olika samhällsstrukturer så som livet på landsbygden och i staden, samt de sociala förändringar som äger rum i Mellanöstern och Nordafrika.

Studenten redogör för centrala frågor beträffande genus, klaner, stammar och andra sociala strukturer i Mellanöstern och Nordafrikas samhällen.

Han/hon beskriver mycket utförligt religionens betydelse i det sociala livet i Mellanöstern och Nordafrika och redogör mycket ingående för relationen mellan stat och samhälle i Mellanöstern och Nordafrika.

Studenten redogör ingående för de centrala frågeställningarna inom antropologin med särskild fokus på Mellanöstern och Nordafrika i stora drag. Han/hon redogör även ingående för betydelsen av olika samhällsstrukturer så som livet på landsbygden och i staden, samt de sociala förändringar som äger rum i Mellanöstern och Nordafrika.

Studenten redogör för centrala frågor beträffande genus, klaner, stammar och andra sociala strukturer i Mellanöstern och Nordafrikas samhällen.

Han/hon beskriver utförligt religionens betydelse i det sociala livet i Mellanöstern och Nordafrika och redogör ingående för relationen mellan stat och samhälle i Mellanöstern och Nordafrika.

C

D

E

FX

F

Studenten redogör för de centrala frågeställningarna inom antropologin med särskild fokus på Mellanöstern och Nordafrika i stora drag. Han/hon redogör även för betydelsen av olika samhällsstrukturer så som livet på landsbygden och i staden, samt de sociala förändringar som äger rum i Mellanöstern och Nordafrika.

Studenten redogör kortfattat för centrala frågor beträffande genus, klaner, stammar och andra sociala strukturer i Mellanöstern och Nordafrikas samhällen.

Han/hon beskriver religionens betydelse i det sociala livet i Mellanöstern och Nordafrika och redogör för relationen mellan stat och samhälle i Mellanöstern och Nordafrika.

Studenten redogör ytligt för de centrala frågeställningarna inom antropologin med särskild fokus på Mellanöstern och Nordafrika i stora drag. Han/hon redogör även delvis för betydelsen av olika samhällsstrukturer så som livet på landsbygden och i staden, samt de sociala förändringar som äger rum i Mellanöstern och Nordafrika.

Studenten redogör mycket kortfattat för centrala frågor beträffande genus, klaner, stammar och andra sociala strukturer i Mellanöstern och Nordafrikas samhällen.

Han/hon beskriver delvis religionens betydelse i det sociala livet i Mellanöstern och Nordafrika och redogör på ett ytligt sätt för relationen mellan stat och samhälle i Mellanöstern och Nordafrika.

Studenten redogör ytligt för de centrala frågeställningarna inom antropologin med särskild fokus på Mellanöstern och Nordafrika i stora drag. Han/hon redogör även delvis för betydelsen av olika samhällsstrukturer så som livet på landsbygden och i staden, samt de sociala förändringar som äger rum i Mellanöstern och Nordafrika.

Studenten redogör mycket kortfattat för centrala frågor beträffande genus, klaner, stammar och andra sociala strukturer i Mellanöstern och Nordafrikas samhällen.

Han/hon beskriver delvis religionens betydelse i det sociala livet i Mellanöstern och Nordafrika och redogör på ett ytligt sätt för relationen mellan stat och samhälle i Mellanöstern och Nordafrika.

Vissa missförstånd finns, men inte så allvarliga att studenten skall bli underkänd.



Viktiga termer:

En bra översikt på viktiga termer hittar ni i Eickelman på sidorna 367 – 372. Som särskilt viktiga bör ni dock lära er nedanstående:

Ahl al-Kitab: bokens folk, beteckning på de religiösa grupper som omnämns i Koranen som tolererade, dvs. Judar, Kristna och Sabeer (Mandeer). Ofta används även termen Ahl al-Dhimmi, dvs. grupper som står under dhimmi-kontrakt med den dominerande gruppen.

Badawi: beduiner

Dhimmi: Ett kontrakt mellan den muslimska överhögheten och en religiös minoritet. Innebär beskydd av minoriteten i utbyte mot jizya och kharaj, samt olika restriktioner för minoriteten, som att bära vapen, eller äga hästar.

Essentialism: Föreställningen att grupper (religiösa, etniska, klanbaserade) har en kärna av oföränderliga egenskaper. Se även Primordialism.

Etnocentrism: föreställningen att den egna gruppens sätt att leva och vara är det enda rätta, logiska, friska, naturliga etc.

Kulturrelativism: namnet på det antropologiska förhållningssättet med metodologisk och konceptuell relativism. Det innebär att man inte tar sina egna utgångspunkter för sanna utan försöker förstå den studerade gruppens eget sätt att tänka innan man försöker sig på en analys.

Jizya: särskild skatt som ålades de icke-muslimska grupperna under muslimsk överhöghet.

Kharaj: egendomsskatt.

Millet: Benämning på delvis autonom religiös minoritet inom det Osmanska imperiet.

Primordialism: Föreställningen att en grupps identitet kan spåras till dess historia, samt att denna identitet är densamma oavsett politiska och sociala omständigheter.

Reifiering: förtingligande, i detta sammanhang tendensen att ta ut ett synligt särdrag hos en grupp, och göra detta till ett för gruppen oundgängligt inslag. Se även essentialism och primordialism.

Tanzimat: reformer inom det Osmanska imperiet som bland annat innebar större autonomi för religiösa minoriteter.

Taqiyyah: förklädnad; benämning för förföljda gruppers taktik att dölja sin religiösa identitet. Inom Shiaislam även benämning för skyddet av en inre, esoterisk, religiös lära.

MELLANÖSTERN- OCH NORDAFRIKAS LITTERATUR, 7,5 hp


Delkursbeskrivning:

I denna kurs ges en introduktion till litteraturhistorien i Mellanöstern och Nordafrika. En övergripande presentation av utvecklingen av den arabiska, turkiska, persiska, kurdiska och hebreiska litteraturen från klassisk till modern tid presenteras.

Kursen utgörs av sju föreläsningstillfällen och två seminarier. De två seminarierna utgörs dels av ett textseminarium där vi mot bakgrund av föreläsningar och kurslitteratur tillsammans läser och diskuterar ett urval av skönlitterära texter från olika kulturområden och dels av ett obligatoriskt och examinatoriskt seminarium där studenterna ska redovisa ett av de bägge skönlitterära verk som de har valt att läsa.

Delkursupplägg:



Lärandemål:


Kursansvarig: Astrid Ottosson al-Bitar [[email protected]]Lärare: Astrid Ottosson al-Bitar

samt gästföreläsare.Examinator: Astrid Ottosson al-Bitar

• Redogöra för den äldre arabiska litteraturen så som skaldekonsten, poesi, prosa, adab samt den arabiska litteraturen i Europa.

• Redogöra för Koranens uppkomst, utformning och betydelse.

• Redogöra för den moderna arabiska litteraturens utveckling i stora drag.

• Beskriva huvuddragen i den persiska, turkiska, hebreiska och kurdiska litteraturen.

• Diskutera möjliga definitioner av begreppet litteratur.

• Redogöra för och diskutera två skönlitterära verk såväl vad gäller deras innehåll som placering i litteraturhistorien.

Examinationsform:

Mellanöstern- och Nordafrikas litteratur examineras genom en hemtentamen, redovisning av ett skönlitterärt verk samt vid behov även annan examensform. Betyg sätts efter resultat på hemtentan.

Redovisning av skönlitterärt verk:

Vid det sista tillfället skall du muntligt redovisa ett av de skönlitterära verk som du valt. Det andra skönlitterära verket skall du redogöra för i hemtentamen.

Hemtentamen:




Tentan för Mellanöstern- och Nordafrikas litteratur publiceras på Mondo 13/1 klockan 10:00 och skall lämnas in senast 17/1 klockan 24:00.



Omtentamen:

Tentamen publiceras på Mondo 17/2 klockan 10:00 och skall lämnas in senast den 20/2 klockan 24:00.



Lektionsplanering:




Föreläsning 1: Arabisk litteratur

Läshänvisningar: Allen ”Introduction to Arabic literature” s. 1-64.

Lärare: Astrid Ottosson al-Bitar


• Att studera Mellanöstern och Nordafrikas litteratur - introduktion

• För-islamisk poesi – innehåll, form och funktion

• Koranen och den tidiga religiösa litteraturen

Föreläsning 2: Arabisk poesi

Läshänvisningar: Allen ”Introduction to Arabic literature” s. 64-132.



• Utvecklingen av den arabiska poesin under umayyaderna och abbasiderna

• Poesin i Andalusien

• Trender inom poesin från 1800-talet och fram till 1947

• Mahjar-skolan

• Den fria poesin från 1947

Föreläsning 3: Arabisk prosa

Läshänvisningar: Allen ”Introduction to Arabic literature” s. 133-192 (s. 193-238 kursivt).



• Utveckling av arabisk prosa under abbasiderna

• Adab-litteraturen – maqamat – folkprosan

• Framväxten av den moderna arabiska prosan – romanen och novellen

Föreläsning 4: Persisk litteratur

Läshänvisningar: ”Persian Literature”, Britannica Online Encyclopedia, Ahmadzadeh: ”Introduction to the Persian Novel” samt Dahlén: ”Den skönlitterära prosan efter 1945”Lärare: Astrid Ottosson al-Bitar


• Den för-islamiska litteraturen i Iran

• Den klassiska persiska litteraturen (från 900-talet)

• Modern persisk litteratur

• Litteraturen efter den islamiska revolutionen i Iran

Föreläsning 5: Kurdisk litteratur

Läshänvisningar: Sabir, Rafiq: ”An introduction to Kurdish literature”, Ahmadzadeh, Hashem, ”Introduction to the Kurdish Novel” samt Shakely, Ferhad: FörordLärare: Astrid Ottosson al-Bitar


• Kort socio-kulturell översikt

• Den klassiska kurdiska poesin

• Den moderna kurdiska poesin

• Den moderna kurdiska prosan

• Diasporans betydelse

Seminarium 1: Textseminarium

Läshänvisningar: Kompendium med textexempel


Föreläsning 6: Hebreisk litteratur

Läshänvisningar: ”Hebrew Literature” Britannica Online Encyclopedia, Shaked, Gershon: ”A literature against all odds. The advent of modern Hebrew literature.”, Shaked, Gershon and Peleg, Yaron: ”Many Small Windows by the Back Door: An Introduction to Postrealistic Hebrew Literature”. Lärare: Astrid Ottosson al-Bitar


• Den religiösa hebreiska litteraturen

• Den hebreiska litteraturens guldålder - Andalusien

• Haskalan och framväxten av modern hebreisk litteratur

• Litteraturen i det moderna Israel

Föreläsning 7: Turkisk litteratur

Läshänvisningar: Halman, sid. 1-136

Lärare: Elzbieta Świȩcicka


• Från den tidiga turkiska litteraturen till den klassiska litteraturen

• Reformtidens litteratur - Nationallitteratur

• Modern turkisk litteratur

Seminarium 2: Obligatoriskt (examinatoriskt) seminarium


• Obligatorisk redovisning av uppgift

Kurslitteratur:

• Böcker:

Allen, Roger M.A., An Introduction to Arabic Literature. Cambridge: Cambridge University Press. 2000. (sid.1-192, sid. 193-238 läses kursivt). ISBN 0521776570. Finns även som e-bok på ebrary, se: http://site.ebrary.com/lib/sthlmub/home.action

Halman, Talat S., A Millennium of Turkish Literature. A Concise History. New York: Syracuse University Press. 2011. (170s). ISBN 978-0-8156-0958-2.


Abramson, Glenda M., Leiter Samuel, Rabin, Chaim (eds.), "Hebrew literature" i Britannica Online Encyclopedia http://www.britannica.com/EBchecked/topic/259083/ Hebrew-literature (11s).

Ahmadzadeh, Hashem, ”Introduction to the Persian Novel” och ”Introduction to the Kurdish Novel”, i Nation and Novel. A Study of Persian and Kurdish Narrative Discourse. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. 2003. (110s).

de Bruijn, J.T.P., "Persian literature" i Britannica Online Encyclopedia http://www.britannica.com/EBchecked/topic/452843/Persian-literature (14s).

Dahlén, Ashk, ”Den skönlitterära prosan efter 1945” i Utas, Bo, Den persiska litteraturen. Essäer. Malmö: Molin och Sorgenfrei, 2011 (15s)

Sabir, Rafiq, ”An Introduction to Kurdish Poetry”, Modern Kurdish Poetry. An Anthology and Introduction. (Sabir, Mirawdeli & Watts, eds.). Uppsala: Centre for Multiethnic Research. 2006. (15s).

Shaked, Gershon, ”A literature ”against all odds”. The advent of modern Hebrew literature.”, Modern Hebrew Fiction, Bloomington and Indianapolis: Indiana University Press, 2000 (10s)

Shaked, Gershon and Peleg, Yaron, ”Through Many Small Windows by the Back Door: An

Introduction to Postrealistic Hebrew Literature, 1950-80” i Prooftexts, vol. 16, no. 3 (September 1996), s. 271-291 (20s)

Shakely, Farhad, ”Förord” i Shakely, Farhad (urval och förord), Kurdistan berättar: Fåglarna återvänder till bergen. Stockholm: Bokförlaget Tranan, 2011 (28s).

• Textkompendium med textexempel (finns att köpa på studentexpeditionen):

Qasida av Ka‘b son till Zuhair, i Reynold A. Nicholson, Translations of Eastern Poetry and Prose, Greenwood Press Publishers, New York. 1969: 19-23. ISBN: 978-0391034631.

Ibn Hisham: ur Profetens biografi i Reynold A. Nicholson, Translations of Eastern Poetry and Prose, Greenwood Press Publishers, New York. 1969: 38-41. ISBN: 978-0391034631.

Jalāl ad-Din Rumi, ”Masnavi-ye Mańavi” (Den inre sanningens epos) i Utas, Bo, Den persiska litteraturen. Översättningar, Malmö: Molin och Sorgenfrei, 2011:107-109, ISBN: 978-91-977513-2-2

Àbd Allah Ibn al.Muqaffa`, ”Mannen, draken, ormarna och de två råttorna”, ”Musen förvandlad till flicka”, ”De tre fiskarna” ur Kalila och Dimna (översättning Lotty Berencreutz), Alhambra förlag, 1993, ISBN: 91-87680-43-2

Omar Khayyām, ”Robāìyāat” (Fyrradingar) i Utas, Bo, Den persiska litteraturen. Översättningar, Malmö: Molin och Sorgenfrei, 2011:81-85, ISBN: 978-91-977513-2-2

Hikmet, Nazim, ”I Love My Country”, i Reza Aslan (ed.), Tablet and Pen. Literary Landscapes from the Modern Middle East., W.W. Norton & Company, New York – London. 2011: 56-58. ISBN 978-0393065855.

Farrokhzad, Forough, ”I pity the garden” (övers. Sholeh Wolpé), hämtad från: http://wordswithoutborders.org/article/i-pity-the-garden

Farrokhzad, Forough , ”Wind-Up Doll”, i Reza Aslan (red.), Tablet and Pen. Literary Landscapes from the Modern Middle East., W.W. Norton & Company, New York – London. 2011: 357-359. ISBN 978-0393065855.

Qabbani, Nizar, ”Bröd, cannabis och måne”, i Burton, Nina och Oweini, Saleh (urval och tolkning), Alkemins blå eld. Modern arabisk poesi, Stockholm: Tidens förlag, 1991: 63-65. ISBN: 9155035892

• Välj dessutom två av följande böcker ur två olika områden att läsa:

Persisk litteraturKader Abdollah, Huset vid moskén. Norstedts förlag. 2008.Sadegh Hedayat, Den blinda ugglan. Tranan. 2009.Shahrnush Parsipur, Kvinnor utan män. Baran. 1994.Shahrnush Parsipur, Women without Men. The Feminist Press. 2004.

Turkisk litteratur:Kemal Yasar, Låt tistlarna brinna. Ordfront. 1998

Pamuk Orhan, Snö. Norstedts Pocket. 2006.Shafak, Elif, Bastarden från Istanbul. 2244. 2011.

Hebreisk litteratur:Keret Etgar, Åtta procent av ingenting. Bastion Förlag. 2008.Grossman, David, På flykt från ett sorgebud. Bonnier. 2011.Rabinyan, Dorit, Våra bröllop. Natur & Kultur. 2002.

Kurdisk litteratur:Uzun Mehmed, I skuggan av en förlorad kärlek. Ordfront förlag AB. 2001.Dostan Hama, En plats i paradiset. Författarhuset. 2003.Barakat Salim, Järngräshoppan. Tranan. 2000.

Arabisk litteratur:Mahfouz Naguib, Midaqqgränden. Norstedts förlag. 1981.al-Shaykh Hanan,The Locust and the Bird. Bloomsbury. 2010.Salih Tayeb, Utvandringens tid. Leopard förlag. 2006.


Badran, M. & Cooke, M., Opening the Gates: An Anthology of Arab Feminist Writing. Indiana: Indiana University Press. 2004. (461s). ISBN 0253217032

Karavan. Temanummer turkisk litteratur. nummer 1, 2009.

Kemal, Silay (red.), An Anthology of Turkish Literature. Bloomington. 1996.

Kronholm, Tryggve, Spegelbilder. Den arabiska litteraturens historia. Stockholm: Natur och Kultur, 1995. (398 s.) ISBN: 91-27-04315-0.

Ostle, Robin, Modern Literature in the Near and Middle East 1850-1970. London: Routledge 1991. (248 s.)

Seyhan, Azade, Tales of Crossed Destinies. The Modern Turkish Novel in a Comparative Context, New York: The Modern Language Association of America, 2008. (237 s.) ISBN: 1553-6181. - Här finns bl.a. uppgifter om Orhan Pamuk och Yasar Kemal.

Shaked, Gershon, Modern Hebrew Fiction. Bloomington: Indiana University Press. 2000. (286 s.), ISBN: 0-253-33711-9.

Stagh, Marina, Modern arabisk prosa. Lund: Bibliotekstjänst. 1996. (176s). ISBN 9170183910.

Toll, Christopher, Den arabiska litteraturen. Stockholm: Bokförlaget Atlantis. 2002. (184s). ISBN 9174865978.

Utas, Bo, Den persiska litteraturen. Essäer. Malmö: Molin och Sorgenfrei, 2011. ISBN 798-91-977513-1-5.

Utas, Bo, Den persiska litteraturen. Översättningar. Malmö: Molin och Sorgenfrei, 2011. ISBN 798-91-977513-2-2.

Betygskriterier:

På delkursen Mellanöstern- och Nordafrikas Litteratur tillämpas den sjugradiga målrelaterade betygsskalan A-F. Observera att F och FX inte betyder att du kan komplettera tentan. Både F och FX är underkända betyg. Studera betygskriterierna noga i början av delkursen. Om något är oklart, tveka inte att kontakta den kursansvariga. Nedan följer kriterierna för respektive betyg:

A

B

C

D

Studenten kan redogöra för den äldre arabiska litteraturen mycket ingående. Han/hon kan också beskriva huvuddragen i den persiska, turkiska, hebreiska och kurdiska litteraturen samt den moderna arabiska litteraturen mycket utförligt. Han/hon kan förklara och redogöra för Koranens uppkomst, utformning och betydelse mycket ingående.

Studenten kan också diskutera möjliga definitioner av begreppet litteratur samt redogöra för och diskutera två skönlitterära verk såväl vad gäller deras innehåll som placering i litteraturhistorien.

Studenten kan redogöra för den äldre arabiska litteraturen ingående. Han/hon kan också beskriva huvuddragen i den persiska, turkiska, hebreiska och kurdiska litteraturen samt den moderna arabiska litteraturen utförligt. Han/hon kan förklara och redogöra för Koranens uppkomst, utformning och betydelse ingående.


Studenten kan redogöra för den äldre arabiska litteraturen. Han/hon kan också beskriva huvuddragen i den persiska, turkiska, hebreiska och kurdiska litteraturen samt den moderna arabiska litteraturen. Han/hon kan förklara och redogöra för Koranens uppkomst, utformning och betydelse.


Studenten kan delvis redogöra för den äldre arabiska litteraturen. Han/hon kan också ytligt beskriva huvuddragen i den persiska, turkiska, hebreiska och kurdiska litteraturen samt den moderna arabiska litteraturen. Han/hon kan i viss mån förklara och redogöra för Koranens uppkomst, utformning och betydelse.


Viktiga termer:adab: Ursprungligen betyder ordet ”god uppfostran” eller ”fin bildning”. Det blev sedan under abbasidisk tid (750-1258 e.Kr.) en beteckning för en viss typ av litteratur som skulle vara såväl underhållande som bildande. I modern arabiska har termen kommit att betyda litteratur.

aliyah: att invandra till Israel. Ordet betyder egentligen uppåtstigande.

arud: metrik

diaspora: etniska gruppers, ibland ofrivilliga, bosättning utomlands. I detta sammanhang har termen främst betydelse för den hebreiska och den kurdiska litteraturen.

diwan: diktsamling

ghazal: kärleksdikt

haskalah: den judiska renässansen vilken startade i slutet av 1700-talet med Tyskland som första centrum. De som anslöt sig till denna rörelse benämndes maskilim.

jahiliyya: tiden före islam. Ordagrant betyder termen ”okunskap”.

al-nahda: den arabiska renässansen som startade under sent 1700-tal/tidigt 1800-tal.

qasida: polytematisk dikt

qissa qasira: arabiska termen för novell

masnavi: poetisk form inom persisk och ottomansk poesi

riwaya: arabiska termen för roman

yaridah: att emigrera från Israel. Ordet betyder egentligen nedåtstigande.

E

FX

F

Studenten kan i viss mån redogöra för den äldre arabiska litteraturen. Han/hon kan också mycket ytligt beskriva huvuddragen i den persiska, turkiska, hebreiska och kurdiska litteraturen samt den moderna arabiska litteraturen. Han/hon kan i viss mån förklara och redogöra för Koranens uppkomst, utformning och betydelse.




VIKTIG INFORMATION OM TENTAMEN OCH REGELVERK

HEMTENTAMEN:Tentamen kommer att publiceras det datum och det klockslag som står angivet i kursbeskrivningen. En hemtentamen publiceras alltid på kursportalen Mondo. Tentamen kommer att finnas på Mondo ända tills den skall lämnas in, du behöver alltså inte ladda ner den exakt vid det klockslag då den publiceras. Inlämningstid och datum står också angivet i kursbeskrivningen, på själva tentamen samt på Mondo.

Tentamen skall alltid lämnas in elektroniskt via kursportalen Mondo. För att kunna logga in på kursportalen krävs att du är registrerad på kursen samt har aktiverat ditt universitetskonto. Om du är registrerad på kursen men ändå inte kan komma in på kursportalen, kontakta studentexpeditionen på [email protected].

När du lämnar in din tentamen på Mondo måste du klicka på knappen ”Submit/Lämna in”. Om du bara klickar på ”Spara” når inte din tentamen institutionen utan sparas bara på din Mondo-sida. Om inlämningen är gjord korrekt får du ett automatiskt svarsmail till din webmail. Kontrollera alltid detta!

Till en hemtentamen behöver du inte göra en tentamensanmälan på förhand.

Skrivtid för hemtentamen varierar mellan några dagar upp till en hel termin. För information om en specifik kurs, se kurskompendiet. I undantagsfall, som vid särskilda behov för dyslektiker eller funktionsnedsättning, kan förlängning av skrivningstid ske.

Om du har särskilda behov, kontakta alltid Service för studenter med funktionsnedsättning ([email protected] eller 08/16 28 78) i god tid innan tentamen. Kontakta därefter studierektor vid avdelningen för Mellanösternstudier ([email protected]). ___________________________________________________________________________

SALSTENTAMEN:

Till en salstentamen behöver du göra en tentamensanmälan. Det gör du via Mina Studier, genom www.mitt.su.se. Det är därför viktigt att du har aktiverat ditt universitetskonto.

Normalt är en salstentamen 2-4 timmar och det är endast i undantagsfall som vid särskilda behov för dyslektiker eller funktionsnedsättning som förlängning av skrivningstid kan ske.

Om du har särskilda behov, kontakta alltid Service för studenter med funktionsnedsättning ([email protected] eller 08/16 28 78) i god tid innan tentamen. Kontakta därefter studierektor vid avdelningen för Mellanösternstudier ([email protected]).

REGLER VID SALSTENTAMEN:

Under skrivningen gäller skrivningsvaktens hänvisningar. Varje student är skyldig att efterfölja skrivningsvaktens regler och hänvisningar. Följande regler gäller vid salstenta:

Placering: Varje student skall placera sig där det finns en skrivning utlagd eller där tentamensvakten anvisar en plats. Det är inte tillåtet att flytta på skrivningarna.

Lämna skrivsalen: Det är förbjudet att lämna skrivningssalen tidigare än 30 minuter efter det att skrivningen börjat.

Försening: Studenter som kommer senare än 30 minuter till skrivningen får inte tentera om någon annan student lämnat skrivsalen. Försening innebär inte förlängd skrivtid för den student som kommit sent.

Personliga tillhörigheter: Ytterkläder och väskor placeras på plats angiven av skrivningsvakten.

mailto:[email protected]




Papper: Det är förbjudet att skriva på eget papper. De papper som får användas delas ut av skrivningsvakten.

Hjälpmedel: Vid de tentor där hjälpmedel, så som lexikon, är tillåtna kontrollerar skrivningsvakten att det inte finns några anteckningar i böckerna.

Förbud att samtala: Det är förbjudet för de som skriver tentan att samtala efter det att skrivningen startat.

Toalettbesök: Studenter som tenterar tillåts att gå på toaletten en och en efter att besöket anmälts till tentamensvakten. Lista för toalettbesök förs vid varje tentamenstillfälle.

Identifiering: Vid inlämning av tentamen till skrivningsvakten skall giltig legitimation uppvisas. Studenten ska också skriva sin namnteckning på anvisat papper, vid inlämning.

Fusk: Studenter som misstänks för fusk får fortsätta skrivningen om hen visar upp och lämnar ifrån sig det otillåtna hjälpmedlet. Skrivvakt ska erbjuda studenten möjlighet att byta ut det otillåtna hjälpmedlet mot ett godkänt exemplar.

___________________________________________________________________________

MUNTLIG TENTAMEN:

Ett vanligt komplement till skriftlig examination av olika slag är muntlig tentamen. Detta gäller främst inom språkkurserna (Arabiska). På muntlig tentamen kan du i de flesta fall endast få godkänt eller icke godkänt. En muntlig tentamen görs enskilt med läraren.

Till en muntlig tentamen måste du göra en tentamensanmälan, på samma vis som till salstentamen (se ovan).___________________________________________________________________________

OM PLAGIERING:

Det är bra att plugga tillsammans med sina kurskamrater, men när det är dags att göra tentamen är det mycket viktigt att man gör den självständigt.

Det är inte tillåtet att plagiera det någon annan har skrivit, vare sig det är från en klasskamrat, från internet eller ur en bok. När du återberättar eller citerar vad en författare har skrivit måste du därför alltid vara noga med att referera, d.v.s. ange varifrån information kommer. Om det inte är ett direkt citat (vilket måste markeras med citattecken), ska du återge informationen med dina egna ord. För mer information om hur man refererar, se t.ex. avdelningens formaliakompendium ”Formalia. Att referera” (kan laddas ner som pdf på www.orient.su.se/mena eller hämtas på studentexpeditionen).

Tänk också på att om du ger det du skrivit till någon annan kan du råka ut för att du själv blir plagierad, och då kan det vara mycket svårt att avgöra vem som plagierade vem.

Alla hemtentamen kontrolleras genom programmet Turnitin innan de lämnas till läraren för rättning. Turnitin är ett program som jämför tentor med varandra samt söker på internet efter likheter i andra dokument.

Att plagiera någon betraktas som fusk, och våra lärare har lång erfarenhet och är mycket uppmärksamma på plagiering. Enligt universitetets regler måste all misstanke om fusk anmälas till en så kallad disciplinnämnd, vilket i värsta fall kan leda till avstängning från Stockholms universitet.

YTTERLIGARE INFORMATION:

För ytterligare information om tentamensformer vid avdelningen för Mellanösternstudier, se kompendiet ”Formalia: Att tentera”, vilket kan laddas ner på www.orient.su.se/mena, eller hämtas i utskriven version på studentexpeditionen i Kräftriket 4.

___________________________________________________________________________

CENTRALA RIKTLINJER:

För information om centrala riktlinjer från Stockholms universitet vad gäller examination, se regelboken, som finnes på: http://www.su.se/regelboken/bok-2/utbildning-pa-grund-och-avancerad-niva

Relevanta delar av regelboken att läsa igenom kan vara:

- Riktlinjer för disciplinärenden vid Stockholms universitet

- Föreskrifter för examination vid Stockholms universitet

- Regler för tentamensskrivningar vid Stockholms universitet

___________________________________________________________________________

Documents

Grundnivå, 30HP H 2014/menu... · 2014-06-26 · * Identifiera betydelsefulla skeden och personer i den historiska utvecklingen i Mellanöstern och Nordafrika från 950 till nutid