Grundvattenarbete i Göteborg övervakning, historisk påverkan och erfarenheter av miljömålsuppföljning Kallebäcks källa Niklas Blomquist Strategiska avdelningen, Stadsbyggnadskontoret Göteborg Tuveskredet 30/11 1977
3 geologer/geotekniker strategisk avdelning Stadens strategiska planering av stadsutveckling – fd översiktplanering Ansvarar för stadens -geodata, geoarkiv, grundvattenmätning -skredriskövervakning, stabilitetsfrågor -Klimapanpassning – stigande havsnivåer Miljömålsansvariga – grundvattennivåer Stödfunktion i plan och bygglovsprocess Geosupport - stöd allmänhet
139 obspunkter 5 BAT-mätare 6 ggr/år COWI/ÅF
Kontrollprogram
Presentatör
Presentationsanteckningar
Grundvattenövervakningen i kn start i början 1970 talet i GK regi Tunnelprojekt stora ledingstunnlar och undermarksanläggningar Omfattningen och frekvens av mätprogrammet har varierat, 2000 rör som mest Flera aktörer och KP inom staden, ambitionen är att samordna datalagring Flera stora infrastrukturprojkekt inom staden kommande år – mycket mätningar I dagsläget omfattar KP ca 140 mp Merparten öppna gv-rör, 5 BAT mätare Merparten undre magasin (friktionsjord under lera) Enstaka MP i berg Övervakningen sker i form av konsultuppdrag, manuella mätningar 6 ggr/år Konsult ansvarar för mätning och utvärdering
Grundvattenövervakning - Syfte
• Övervaka grundvattennivåsituationen – allmänt – nära grundvattenpåverkande anläggningar
• Insamla referensdata
• Övervaka områden med
stabilitetsproblem
• Följa upp lokala miljömål för grundvattennivå
Presentatör
Presentationsanteckningar
Syfte med övervakning Övervaka GV- situationen allmänt och nära störda miljöer (gv påverkande anläggningar) Insamla referensdata Övervakning i områden med stabilitetsproblem (utvecklingsområde) Ge underlag för uppföljning av lokalt miljömål gv-nivå
Grundvattendatabas D
ec-9
0
Dec
-93
Dec
-96
Dec
-99
Dec
-02
Dec
-05
Dec
-08
10
15
+höj
d(m
)
GW1044GW1726GW1726AGw1846Gw2135GW2137GW2138
Larmbaserad övervakning Verktyg för analys och utvärdering
Presentatör
Presentationsanteckningar
Grundvattendatabas ett viktigt verktyg i övervakningsarbetet Fokus på larmbaserad övervakning – upptäcka avvikelser som kan föranleda åtgärd/innebär risk för skada Databasen = mätdata + funktioner för behandling och utvärdering av tidsseriedata Kopplat till GIS och grafverktyg
Förutom de manuella mätningar har vi lokala referensrör Utsprida inom staden Opåverkade Kontinuerlig nivåmätning (1 ggr/tim) Möjliggöra korrelation och erbjuda jämförelse med högupplöst data Prenumeration även på SGU:s referensrör i regionen mäts var 14:e dag. Den storskaliga grundvattennivåutvecklingen och grundvattensituationen redovisas i den löpande rapporteringen.
Rapportering sker i form -Mätnings PM -Årsrapport Kopierat/Influerats av SGU:s utvärderingsmetoder -Storskalig och lokal GV-situation, nederbörd -Fyllnadsgrad -larmkartor Ett problem är att rörens representativitet – störda miljöer Mätnings PM – fokus på att identifiera och följa upp avvikelser (larmbaserad övervakning) Tre typer av larm (högst/lägst, larmnivå utifrån tidsserier, statistiska) Larmbaserad övervakning – kräver manuell genomgång och bedömning av relevans Årsrapport – mer fullödig statistisk redovisning, Årets mätningar jmf med långtidsserier
”Användningen av mark och vatten medför inte ändringar av grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för växt- och djurliv, grundläggning och markstabilitet”
Presentatör
Presentationsanteckningar
Utredningar i olika etapper – uttolkning av lokalt och nationellt miljömål (nivå) kriterie för utvärdering kan förändras Kunskapssammanställning om förhållanden inom respektive delområde beständig Områdesvis sammanställning -hydrogeologiska förhållanden -Riskområden stabilitet -Grundvattenpåverkande anläggningar -Mätningar/statistik Utkast bedömningskriterier -utifrån tre kriterier – värderas miljömålsstatus -svårigheten övergripande nivå utreda orsaken till sättningsskador och hur de förhåller sig till nuvarande nivåer -Skadedefinitionen problematisk vid värdering av historisk påverkan
Historisk påverkan
Kartläggning av historisk och nuvarande grundvattenpåverkan
Återställning – kostsam Ca 100 inf anläggningar/ 50-100 Mkr
Återställning - stor risk för negativa konsekvenser
Långtidstrend
1970
Presentatör
Presentationsanteckningar
Väl känt att grundvattensituationen i stora delar av centrala Gbg påverkad Utredning syfte att övergripande kartlägga storleksordning historisk och nuvarande grundvattenpåverkan och möjligheten att påverka situationen Kartläggning utifrån tidsserier av MP i kontrollprogrammet Noteras – lång återhämtningstrend (30-40 år) I vissa områden betydande kvarstående avsänkningar Återställning inom riskområden för sättningar – ca 100 inf anläggningar, 50-100 Mkr Stor risk för negativa konskvenser – nyttan med återställning kan ifrågasättas
Resultat/Erfarenhet Miljömålsuppföljning
• Uppfyllelse i 12 av 24 delområden • Orsak – historisk påverkan • Återställning bedöms orealistisk • Utgångsnivå – tid för miljöbalkens införande
Presentatör
Presentationsanteckningar
Sammantaget uppnås enligt uppställda kriterier god status i hälften av områden Orsaken är historisk påverkan – stabil trend senaste 10 åren Återställning bedöms oreaslitsik Utgångspunkt nivåer – tidpunkt för miljöbalkens införande
Utvecklingsbehov - SGU
• Råd och anvisningar kring användning av tidsseriedata från SGU – Dimensionerande grundvattennivåer – Korrelation mot referensrör
Till sist……
På SGU:s grundvattendagar En världspremiär!
• Göteborg Stad publicerar sina grundvattendata på nätet (data.goteborg.se)
Tack!
Presentatör
Presentationsanteckningar
I samband med GV-dagar – lansera SBK:s gv mätningar tillgängliga via nätet Kontinuerliga referensrörsresier SGU:s referensrör (3 st ) Historiska dataserier 440 rör Manuella mätningar 140 rör (6 ggr/år) Datatjänst för app-makare… Målgruppen inte allmänhet, konsulter mfl Instruktion tillgänglig för de som är intresserade, kontakta undertecknad
