Embed Size (px)
Citation preview
K 654
Grundvattenmagasinen
Furuhult, Berge, Sandbacken och Krok
Sofia Andersson & Emil Vikberg Samuelsson
Krok
Furuhult
Sandbacken
Krok
BergeBerge
Furuhult
Sandbacken
ISSN 1652-8336ISBN 978-91-7403-461-5
Författare: Sofia Andersson & Emil Vikberg Samuelsson Ansvarig enhetschef: Mats Wallin Redaktör: Åsa Gierup, SGU och Jeanette Bergman Weihed, Tellurit AB Utgivningsår: 2020
Sveriges geologiska undersökning Box 670, 751 28 Uppsala tel: 018-17 90 00 e-post: [email protected]
INNEHÅLLGrundvattenmagasinen Furuhult, Berge, Sandbacken och Krok .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Sammanfattning .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4Inledning .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4Underlag .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4Terrängläge och geologisk översikt .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6Hydrogeologisk översikt .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7Anslutande ytvattensystem ... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9Tillrinningsområde och naturlig grundvattenbildning .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9Uttagsmöjlighet .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11Grundvattnets användning .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11Grundvattnets kvalitet .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11Naturligt förekommande ämnen .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11Mänsklig påverkan .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13Påverkan på akvatiska och terrestra ekosystem .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13Klimatförändring och effekten på grundvattenmagasinen .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13Referenser .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
Bilaga 1 Undersökningar gjorda i grundvattenmagasinet
Bilaga 2 Grundvattenmagasin
Bilaga 3 Bedömda uttagsmöjligheter
Bilaga 4 Tillrinningsområden
Bilaga 5Exempel på lagerföljder
Bilaga 6Primära, sekundära och tertiära tillrinningsområden
BILAGA 7 Geofysiska mätningar
BILAGA 8Grundvattnets kvalitet – övergripande beskrivning av förhållandena vid utvalda provpunkter samt om utförda kemiska analyser
BILAGA 9Allmän beskrivning av grundvattnets kemiska sammansättning
3SGU K 654
GRUNDVATTENMAGASINEN FURUHULT, BERGE, SANDBACKEN OCH KROK
Författare: Sofia Andersson & Emil Vikberg SamuelssonKommun: HärnösandLän: VästernorrlandVattendistrikt: BottenhavetDatabas-id: 250200044, 250200043, 250200046, 250200045Grundvattenförekomst: WA47406195 (Furuhult)
SammanfattningDe fyra mindre grundvattenmagasinen Furuhult, Berge, Sandbacken och Krok ligger i is-älvsmaterial norr om Älandsbro, Härnösands kommun. Grundvattenmagasinen har kartlagts inom SGUs grundvattenkartläggning och regeringens satsning på utökad kartläggning av Sveriges grundvattenresurser. Kustområdet vid Härnösand saknar isälvsavlagringar som kan utgöra större grundvattenmagasin. Grundvattenmagasinen har identifierats och avgränsats utifrån jord arts kartan och kompletterande fältarbete.
Bäst förutsättning för grundvattenuttag inom området bedöms finnas inom grundvatten-magasinet Krok, med en bedömd uttagsmöjlighet som kan uppgå till 1–3 l/s. Däremot tyder grundvattenkvaliteten på ett grundvatten med förhöjda halter av bland annat järn, mangan och sulfat, vilket kan orsaka problem inom vattenförsörjningen. För de resterande tre grundvat-tenmagasinen i området bedöms uttagsmöjligheten vara begränsad och är ca 1 l/s eller mindre.
Inledning Det arbete som redovisas i denna rapport ingår i SGUs grundvattensatsning, där grundvatten-magasin inom utpekade områden med stor risk för vattenbrist har kartlagts. Vattenbristen kan uppstå på grund av liten magasineringsförmåga (t.ex. tunna jordtäcken), förhöjd sannolikhet för saltvatteninträngning och relativt stor andel enskilda brunnar . I denna rapport beskrivs förekomsten av grundvattenmagasin norr om Älandsbro, mellan Furuhult och Finsviken. Området består av en mindre dalgång med en osammanhängande mindre isälvsavlagring, som identifierats under SGUs jordartskartläggning (SGU 2019).
Syftet med grundvattenkartläggningen har varit att i första hand identifiera möjliga grund-vattentillgångar och på så sätt skapa ett planeringsunderlag för vattenförsörjning, markan-vändning och skydd av viktiga grundvattenresurser. För många användningsområden, t.ex. vid upprättande av skyddszoner till vattentäkter, krävs som regel kompletterande undersök-ningar.
Totalt har fyra grundvattenmagasin undersökts översiktligt och avgränsats: Furuhult, Berge, Sandbacken och Krok (figur 1). Undersökningar och sammanställning av insamlad informa-tion har utförts under 2019 och 2020 inom ramen för SGUs extrasatsning med fokus på om-råden med risk för brist på grundvatten (projekt-id: 83025). För kompletterande information om arbetsmetoder hänvisas till SGUs kundtjänst.
UnderlagBefintlig geologisk och hydrogeologisk information, t.ex. kartor, utredningar och analyspro-tokoll, har främst sökts ut hos kommunen samt i SGUs databaser (bl.a. SGUs brunnsarkiv
tjärnenSkogs-
Furusjön
Oringstj.Pussen
Överdalsån
Älgsjön
Håltjärnen
Abborrtj.
Bötsletjärnen
Sandtjärnen
Åmsjön
Skabäcken
Mjösjöbäcken
Lilltjärnen
Rosendalstj.
Kullarmarktj.
SandtjärnenLandsvägstj.
Rudtj.
sjönSkogs-
Älandsfjärden
Finsviken
Lill-Gåstj.
Stor-Gåstj.
Furuhultsån
Svartdalspusten SmåtjärnarnaMöckelsjön
Lomtj.
Bastutj.
Ramtjärnen
Brunnäs-sjön
Stortjärnen
Kragomsv.
MjösjönSaltviksstrand
Ulvvik
Skogsdalsberget
Ramsås
Gryttjom
Solum
Huggning
Brunnäs
Överdal
Skabäcken
Nässland
Norrstig Norrstigs-strand
Gårdberget
Krok
Furuhult
Innerbrån
Åberget
Skog
Överskog
Tuvan
Bötsle
Västersjäland
Åm
Östersjäland
Berge
Älandsbro
Kragom
Saltvik
Svedje
Mjösjöberget
Berge
Krok
Furuhult
Sandbacken
645
645
6955
6960
6955
6960
2000 m0Grundvattenmagasinets avgränsningDelineation of groundwater reservoir
4 SGU K 654
GRUNDVATTENMAGASINEN FURUHULT, BERGE, SANDBACKEN OCH KROK
Författare: Sofia Andersson & Emil Vikberg SamuelssonKommun: HärnösandLän: VästernorrlandVattendistrikt: BottenhavetDatabas-id: 250200044, 250200043, 250200046, 250200045Grundvattenförekomst: WA47406195 (Furuhult)
SammanfattningDe fyra mindre grundvattenmagasinen Furuhult, Berge, Sandbacken och Krok ligger i is-älvsmaterial norr om Älandsbro, Härnösands kommun. Grundvattenmagasinen har kartlagts inom SGUs grundvattenkartläggning och regeringens satsning på utökad kartläggning av Sveriges grundvattenresurser. Kustområdet vid Härnösand saknar isälvsavlagringar som kan utgöra större grundvattenmagasin. Grundvattenmagasinen har identifierats och avgränsats utifrån jord arts kartan och kompletterande fältarbete.
Bäst förutsättning för grundvattenuttag inom området bedöms finnas inom grundvatten-magasinet Krok, med en bedömd uttagsmöjlighet som kan uppgå till 1–3 l/s. Däremot tyder grundvattenkvaliteten på ett grundvatten med förhöjda halter av bland annat järn, mangan och sulfat, vilket kan orsaka problem inom vattenförsörjningen. För de resterande tre grundvat-tenmagasinen i området bedöms uttagsmöjligheten vara begränsad och är ca 1 l/s eller mindre.
Inledning Det arbete som redovisas i denna rapport ingår i SGUs grundvattensatsning, där grundvatten-magasin inom utpekade områden med stor risk för vattenbrist har kartlagts. Vattenbristen kan uppstå på grund av liten magasineringsförmåga (t.ex. tunna jordtäcken), förhöjd sannolikhet för saltvatteninträngning och relativt stor andel enskilda brunnar . I denna rapport beskrivs förekomsten av grundvattenmagasin norr om Älandsbro, mellan Furuhult och Finsviken. Området består av en mindre dalgång med en osammanhängande mindre isälvsavlagring, som identifierats under SGUs jordartskartläggning (SGU 2019).
Syftet med grundvattenkartläggningen har varit att i första hand identifiera möjliga grund-vattentillgångar och på så sätt skapa ett planeringsunderlag för vattenförsörjning, markan-vändning och skydd av viktiga grundvattenresurser. För många användningsområden, t.ex. vid upprättande av skyddszoner till vattentäkter, krävs som regel kompletterande undersök-ningar.
Totalt har fyra grundvattenmagasin undersökts översiktligt och avgränsats: Furuhult, Berge, Sandbacken och Krok (figur 1). Undersökningar och sammanställning av insamlad informa-tion har utförts under 2019 och 2020 inom ramen för SGUs extrasatsning med fokus på om-råden med risk för brist på grundvatten (projekt-id: 83025). För kompletterande information om arbetsmetoder hänvisas till SGUs kundtjänst.
UnderlagBefintlig geologisk och hydrogeologisk information, t.ex. kartor, utredningar och analyspro-tokoll, har främst sökts ut hos kommunen samt i SGUs databaser (bl.a. SGUs brunnsarkiv
tjärnenSkogs-
Furusjön
Oringstj.Pussen
Överdalsån
Älgsjön
Håltjärnen
Abborrtj.
Bötsletjärnen
Sandtjärnen
Åmsjön
Skabäcken
Mjösjöbäcken
Lilltjärnen
Rosendalstj.
Kullarmarktj.
SandtjärnenLandsvägstj.
Rudtj.
sjönSkogs-
Älandsfjärden
Finsviken
Lill-Gåstj.
Stor-Gåstj.
Furuhultsån
Svartdalspusten SmåtjärnarnaMöckelsjön
Lomtj.
Bastutj.
Ramtjärnen
Brunnäs-sjön
Stortjärnen
Kragomsv.
MjösjönSaltviksstrand
Ulvvik
Skogsdalsberget
Ramsås
Gryttjom
Solum
Huggning
Brunnäs
Överdal
Skabäcken
Nässland
Norrstig Norrstigs-strand
Gårdberget
Krok
Furuhult
Innerbrån
Åberget
Skog
Överskog
Tuvan
Bötsle
Västersjäland
Åm
Östersjäland
Berge
Älandsbro
Kragom
Saltvik
Svedje
Mjösjöberget
Berge
Krok
Furuhult
Sandbacken
645
645
6955
6960
6955
6960
2000 m0Grundvattenmagasinets avgränsningDelineation of groundwater reservoir
Figur 1. Kartlagda grundvattenmagasin i området norr om Älandsbro.
5SGU K 654
och jordlagerföljder). Inom det aktuella området finns det sedan tidigare inga kända grund-vattenutredningar.
SGU har genomfört följande fältundersökningar för att komplettera och få en bättre för-ståelse för områdenas geologi och hydrogeologi:
• Jord-bergsondering av konventionell typ alternativt skruvborrning på sex platser. Ett grundvattenrör (51 mm, EVG2019101501) installerades vid Krok för bestämning av grund-vattenytans nivå och kemiprovtagning.
• Kontinuerlig mätning av grundvattnets trycknivå med en automatregistrerande logger un-der perioden oktober–december 2019 i grundvattenrör (EVG2019101501) vid Krok.
• Provtagning av grundvatten i ett grundvattenrör (EVG2019101501) och i två naturliga källor samt en provtagning av ytvatten. Provtagningen gjordes i oktober 2019. Analyser av grundläggande fysikaliska och kemiska parametrar utfördes av ackrediterat laboratorium.
• Seismisk refraktionsmätning längs två profiler, en vid Berge (S4_19) och en vid Krok (S5_19). Mätningarna har visat djupet till bergytan och gett viss information om grund-vattenytans läge och jordlagrens egenskaper.
• Resistivitetsmätning längs en profil vid Krok (E3_19). Mätningarna har visat djupet till bergytan och gett viss information om grundvattenytans läge och jordlagrens egenskaper.
• Georadarmätningar längs en stor del av vägnätet. Mätningarna har i vissa fall gett ett un-derlag för en översiktlig bedömning av grundvattenytans läge och jorddjup.
Lägena för resistivitets- och seismikmätningarna samt ett urval av de borrningar som utförts visas i bilaga 1. Exempel på lagerföljder från dessa borrningar redovisas i bilaga 5.
Grunddata från fältundersökningarna har lagrats i SGUs databaser. En hydrogeologisk data-bas för de aktuella grundvattenmagasinen har upprättats med den insamlade informationen samt SGUs jordartsdata som grund. I den hydrogeologiska databasen ingår bl.a. information om tillrinningsområde, grundvattenbildning, vattendelare, strömningsriktningar och andra hydrauliska parametrar, samt en bedömning av uttagsmöjligheterna i grundvattenmagasinen. Information om anslutande ytvattensystem lagras också i databasen. Ett urval av denna infor-mation redovisas i denna rapport. Övrig information kan fås från SGUs kundtjänst.
Terrängläge och geologisk översiktDe fyra grundvattenmagasinen som beskrivs ligger alla i en mindre, inte sammanhängande is-älvsavlagring. Avlagringen sträcker sig från kusten vid Finsviken och går att följa i en sprickdal längs Överdalsån och Furuhultsån vidare åt nordväst till Furuhult. Isälvsavlagringen ligger i sin helhet under högsta kustlinjen. Markytan vid grundvattenmagasinet Krok varierar mellan 2 och 20 m ö.h. Vid grundvattenmagasinen Berge och Sandbacken varierar den mellan 34 och 55 m ö.h., och vid grundvattenmagasinet Furuhult mellan 90 och 115 m.ö.h.
Isälvsavlagringen består av flera mindre gruskullar som är hydrauliskt åtskilda från varan-dra. De omgärdas oftast av finkorniga sediment som silt och lera. Mäktigheten i avlagringarna är normalt sett liten, men kan i vissa fall (grundvatttenmagasinen Furhult och Krok) vara betydande (ca 50 m). Högst sannolikt utgörs lagerföljden i dessa områden inte enbart av isälvs-sediment, utan kan även innehålla morän (Furuhult) eller postglaciala svämsediment (Krok, BMW193703). Den norra delen av området avvattnas genom Furuhultsån, medan den södra delen avvattnas genom Överdalsån och Finsviken.
6 SGU K 654
Berggrunden i området utgörs huvudsakligen av vacka. Men ett större område med tona-lit–granodiorit breder ut sig i höjd med Brunnäs. Omkring platserna Furuhult och Krok finns även mindre områden med granit (SGU 2010).
Hydrogeologisk översiktI avsnittten Grundvattenmagasinet Furuhult, Grundvattenmagasinen Berge och Sandbacken och Grund-vattenmagasinet Krok nedan beskrivs de fyra grundvattenmagasinen från nordväst till sydost.
Grundvattenmagasinet FuruhultGrundvattenmagasinet Furuhult utgörs av en mindre isälvsavlagring och har avgränsats uti-från utbredningen av isälvsmaterial på ytan (SGU 2019), tillsammans med utförda undersök-ningar i fält. Eftersom området har legat under högsta kustlinjen har det skett en avsättning av siltiga finkorniga sediment, vilket medför att grundvattenmagasinet kan ha en större utbred-ning än vad kartan visar. Utbredningen av magasinet under de finkorniga sedimenten har inte undersökts. Området har även utsatts för havets svallning, vilket kan ses i den norra delen av avlagringen där materialet övergår i svallat grus och där stora partier av isälvsmaterialet är utbrutet genom täktverksamhet. SGUs bedömning är att det högt belägna täktområdet inte är ett grundvattenmagasin. Dock anses området vara viktigt för grundvattenbildning till grundvattenmagasinet Furuhult.
Jordmäktigheten i magasinet kan uppgå till ca 50 m (se 916028145, bilaga 5). Förmodligen utgörs en del av denna mäktighet av morän som överlagras av isälvsmaterial. I den södra delen av grundvattenmagasinet genomförde SGU en borrning (BMW193705) i botten av en husbehovstäkt. Borrningen visade ca 5 m isälvsmaterial som överlagrade en dryg halvmeter morän innan avslut mot berg. Bedömningen var att materialet var torrt ned till berg. Tillsam-mans med täktdjupet, som var ca 5 m, är avlagringen i den södra delen ca 10 m mäktig. I den sydöstra delen av grundvattenmagasinet, öster om borrningen, finns ett källflöde som hösten 2019 bedömdes flöda med ca 0,1–0,2 l/s.
Längst i söder försvinner isälvsavlagringen från ytan och det är inte klarlagt om det finns isälvsmaterial under svämsedimenten eller torven i dalgången söderut. Grundvattnets ström-ningsriktning är troligen riktad både åt söder och öster till de omgivande bäckarna som sedan övergår i Furuhultsån.
Den bästa möjligheten till uttag av grundvatten i magasinet Furuhult bedöms finnas i den centrala delen.
Dalgången vid Brunnäs och BergeÖster om Älgsjön övergår moränen till att bli ett allt mer sorterat material, som slutligen bildar en mindre ås. Väster om Håltjärnen viker åsen av söderut och går över ett höjdområde ner till Brunnäs, där det grusiga isälvsmaterialet huvudsakligen är utbrutet och materialet är på grund av det höga läget torrt. Bedömningen är att isälvsavlagringen från Älgsjön och söderut mot Brunnäs inte utgör ett grundvattenmagasin.
Inte heller i dalgången mellan Brunnäs och Berge bedöms det finnas något grundvatten-magasin i isälvsmaterial. Detta baseras på tolkningen av den seismiska mätningen S4_19 som SGU gjorde tvärs över dalgången, nordväst om grundvattenmagasinet Berge. Tolkning av mätningen visade att dalgången förmodligen består av silt och att det inte finns något sorterat genomsläppligt material under silten.
7SGU K 654
Grundvattenmagasinen Berge och SandbackenGrundvattenmagasinen Berge och Sandbacken utgörs av ett sammanhängande mindre stråk av huvudsakligen sandiga gruskullar med isälvsmaterial. Avgränsningen av grundvatten-magasinen baseras uteslutande på jordartskartan. En förmodad fast vattendelare, som även utgör magasinsgräns, bedöms vara belägen strax öster om väg E4. I Berge, det västra grund-vattenmagasinet, bedöms grundvattnets strömningsriktning vara riktad mot väster. Grund-vattenmagasinets lågpunkt bedöms vara källflödet i Sandbackskällan (FTN2015070701) och magasinet avvattnas mot Furuhultsån. Källflödet utgör även grundvattenmagasinets västra avgränsning. Både den mättade zonen och jordmäktigheten i grundvattenmagasinet bedöms vara måttlig. Det finns dock inga uppgifter om jordlagrens mäktighet inom magasinet.
Öster om vattendelaren är stora delar av avlagringen, som utgör grundvattenmagasinet Sandbacken, utgrävda i samband med täktverksamhet. Jordmäktigheten vid en brunnsborr-ning (997052642) uppgår till endast 1,5 m. Inga fältundersökningar har gjorts av SGU inom grundvattenmagasinet Sandbacken, vilket gör avgränsningen osäker. Grundvattnets ström-ningsriktning bedöms ske österut mot Överdalsån.
Grundvattenmagasinet KrokGrundvattenmagasinet Krok utgörs av ett område med isälvsmaterial vid Överdalsåns utlopp i Finsviken. Isälvsavlagringen syns vid Krok som några mindre gruskullar som sticker upp ur leran i den norra och östra delen av magasinet. Isälvsmaterialet, och därmed även grundvat-tenmagasinet, överlagras huvudsakligen av finkorniga sediment. Mäktigheten på isälvssedi-menten uppgår i de östra delarna till cirka åtta meter (EVG2019101501).
Ett grundvattenrör installerades vid EVG2019101501 i isälvssediment, där det även gjordes en korttidsprovpumpning. Provpumpningen visade att genomsläppligheten var god, med en grov uppskattning på den hydrauliska konduktiviteten till storleksordningen 10–4 m/s vilket indikerar mellansand (Larsson 2008).
Det finns en brunnsuppgift i nordvästra delen av grundvattenmagasinet (996050100) som indikerar ett totalt jorddjup på ca 50 m. Strax söder om denna brunnsborrning gjorde SGU en borrning (BMW193703) där bedömningen är att merparten av den observerade jordmäktig-heten består av postglaciala, sandiga deltasediment. Deltat överlagrar tidigare avsatta finkor-niga sediment och eventuellt grövre sediment på djupet. Grundvattnets strömningsriktning bedöms vara riktad mot söder mot Finsviken och Överdalsån.
Inom grundvattenmagasinet Krok gjordes även två geofysiska mätningar, en nord–sydlig seismikprofil (S5_19) och en väst–östlig resistivitetsprofil (E3_19, se bilagorna 1 och 7). Tolk-ningen av S5_19 indikerar lera och silt som ligger direkt på berget i norra delen av profilen, vilket lett till ett avgränsat magasinsdelområde med lägre uttagsmöjlighet (mindre än 1 l/s), och vattenmättad sand och grus i den södra delen av profilen. Tolkningen av E3_19 visar 25–30 m jordmäktighet i västra delen av profilen mot Överdalsåns utlopp till Finsviken. De översta jordlagren bedöms utgöra svämsediment från den närbelägna Överdalsån. Då isälvsmaterial endast syns på ett fåtal ställen i området är grundvattenmagasinets utbredning osäker. SGU har avgränsat magasinet utifrån den samlade informationen från borrningar, geofysik och SGUs jordartskarta över området.
8 SGU K 654
Anslutande ytvattensystemGrundvattenmagasinet FuruhultInga vattendrag rinner genom grundvattenmagasinet Furuhult, men i sydligaste delen an-gränsar en kort sträcka av Furuhultsån till magasinet. Någon bedömning om det sker något vattenutbyte med ån har inte gjorts.
Grundvattenmagasinen Berge och SandbackenDet rinner inga vattendrag inom grundvattenmagasinen Berge och Sandbacken. Grundvat-tenmagasinet Berge bedöms avvattnas mot nordväst till Furuhultsån via källflödet Sandback-skällan. Det östra grundvattenmagasinet Sandbacken bedöms däremot avvattnas österut mot Överdalsån.
Grundvattenmagasinet KrokInom grundvattenmagasinet Krok finns både Överdalsån, Fällebäcken och sjön Finsviken. Både Överdalsån och Fällebäcken bedöms ha kontakt med grundvattenmagasinet, vilket främst baseras på avvägning av höjden på vattenytorna jämfört med grundvattenytans nivå. I botten av vattendragen är materialet grovt och bedöms vara genomsläppligt. Däremot be-döms sjön Finsviken inte stå i kontakt med grundvattenmagasinet, vilket baseras på avvägning av vattenytor. Grundvattenytan var ca 2 m högre än nivån i Finsviken i oktober 2019, förmod-ligen finns det tätande lager i botten på sjön som hindrar ett utbyte med grundvattenmagasinet.
Tillrinningsområde och naturlig grundvattenbildning Grundvattenmagasinet FuruhultGrundvattenmagasinet Furuhults tillrinningsområde har avgränsats översiktligt (bilaga 4) och indelats i kategorierna primärt och tertiärt tillrinningsområde enligt principer som fram-går av bilaga 6. En grov uppskattning av den naturliga grundvattenbildningen som tillförs magasinet från primära och tertiära tillrinningsområden redovisas i tabell 1. Vatten bedöms tillföras grundvattenmagasinet från den nederbörd som faller på avlagringen samt en mindre del från nederbörd som faller inom magasinets tertiära tillrinningsområde. Vattendragen bedöms vara dränerande och bidrar inte under normala och naturliga förhållanden till grund-vattenmagasinet i någon större omfattning.
Tabell 1. Tillrinningsområden, grundvattenbildning och bedömd uttagsmöjlighet för grundvattenmagasinet Furuhult.
Yta (km2) Effektiv nederbörd * Naturlig grundvattenbildning (l/s)Primärt tillrinningsområde 0,07 414 mm/år,
13,1 l/s per km20,9
Sekundärt tillrinningsområde 0,02 414 mm/år, 13,1 l/s per km2
0,3
Bedömd uttagsmöjlighet inom magasinet 1 l/s
* Beräkningen av effektiv nederbörd grundas på beräknad grundvattenbildning i olika typjordar från perioden 1962–2003 för aktuellt område (Rodhe m.fl. 2006). Osäkerheten i det beräknade värdet är betydande.
9SGU K 654
Grundvattenmagasinen Berge och SandbackenGrundvattenmagasinens tillrinningsområde har avgränsats översiktligt (bilaga 4) och inde-lats i kategorierna primärt och tertiärt tillrinningsområde enligt principer som framgår av bilaga 6. En grov uppskattning av den naturliga grundvattenbildningen som tillförs grundvat-tenmagasinen från primära och tertiära tillrinningsområden redovisas i tabell 2 och 3. Vatten bedöms tillföras magasinen från den nederbörd som faller på avlagringen samt en mindre del från nederbörd som faller inom grundvattenmagasinens tertiära tillrinningsområde. Den beräknade grundvattenbildningen för Berge är i samma storleksordning som det bedömda flödet i Sandbackskällan (ca 0,1 l/s).
Grundvattenmagasinet KrokGrundvattenmagasinets tillförs vatten dels från omgivande moränmark, dels från de vatten-drag som bedöms ha hydraulisk kontakt med grundvattenmagasinet men även den nederbörd som faller på avlagringen. Dock bedöms grundvattenbildningen från nederbörd som faller på avlagringen vara begränsad, då magasinet till huvudsak är täckt med finsediment. Den naturliga grundvattenbildningen från nederbörden är beräknad till ca 1 l/s (tabell 4). På grund
Tabell 2. Tillrinningsområden, grundvattenbildning och bedömd uttagsmöjlighet för grundvattenmagasinet Berge.
Yta (km2) Effektiv nederbörd * Naturlig grundvattenbildning (l/s)Primärt tillrinningsområde 0,01 414 mm/år,
13,1 l/s per km20,1
Bedömd uttagsmöjlighet inom magasinet 0,1 l/s
* Beräkningen av effektiv nederbörd grundas på beräknad grundvattenbildning i olika typjordar från perioden 1962–2003 för aktuellt område (Rodhe m.fl. 2006). Osäkerheten i det beräknade värdet är betydande.
Tabell 3. Tillrinningsområden, grundvattenbildning och bedömd uttagsmöjlighet för grundvattenmagasinet Sandbacken.
Yta (km2) Effektiv nederbörd * Naturlig grundvattenbildning (l/s)Primärt tillrinningsområde 0,03 414 mm/år,
13,1 l/s per km20,4
Tertiärt tillrinningsområde 0,26 365 mm/år, 11,5 l/s per km2
0,3**
Bedömd uttagsmöjlighet inom magasinet 0,5–0,7 l/s
* Beräkningen av effektiv nederbörd grundas på beräknad grundvattenbildning i olika typjordar från perioden 1962–2003 för aktuellt område (Rodhe m.fl. 2006). Osäkerheten i det beräknade värdet är betydande.** Bygger på antagandet att 10 % av effektiv nederbörd infiltrerar i magasinet.
Tabell 4. Tillrinningsområden, grundvattenbildning och bedömd uttagsmöjlighet för grundvattenmagasinet Krok.
Yta (km2) Effektiv nederbörd * Naturlig grundvattenbildning (l/s)Primärt tillrinningsområde 0,01 414 mm/år,
13,1 l/s per km20,1
Tertiärt tillrinningsområde 0,78 365 mm/år, 11,5 l/s per km2
0,9**
Bedömd uttagsmöjlighet inom magasi-net***
1–3 l/s
* Beräkningen av effektiv nederbörd grundas på beräknad grundvattenbildning i olika typjordar från perioden 1962–2003 för aktuellt område (Rodhe m.fl. 2006). Osäkerheten i det beräknade värdet är betydande.** Bygger på antagandet att 10 % av effektiv nederbörd infiltrerar i magasinet.*** Uttagsmöjligheten baseras på de primära och tertiära tillrinningsområdena samt bedömningen att inducerad infiltration från ytvattendrag är möjlig.
10 SGU K 654
av en möjlig inducerad infiltration från anslutande vattendrag bedöms uttagsmöjligheten vara något större än 1 l/s.
UttagsmöjlighetDe i tabell 1–4 redovisade uttagsmöjligheterna är grova uppskattningar av hur mycket grund-vatten som långsiktigt kan utvinnas med ett rimligt antal standardmässiga brunnskonstruk-tioner, fördelade på lämpliga platser inom grundvattenmagasinen. Möjlighet till förstärkt grundvattenbildning genom inducering från ytvattensystem har beaktats.
Inom det aktuella området norr om Älandsbro finns det relativt dåliga möjligheter för större grundvattenuttag. SGUs kartläggning visar att den bästa möjligheten, där genomsläppligheten skulle kunna vara tillräcklig, är i grundvattenmagasinet Krok. Den beräknade grundvatten-bildningen i området är visserligen låg, men det kan finnas möjlighet till inducerad grund-vattenbildning genom närliggande vattendrag (Överdalsån och Fällebäcken).
Grundvattnets användningInget av grundvattenmagasinen används för kommunal vattenförsörjning. Däremot används de för enskild vattenförsörjning.
Grundvattnets kvalitetGrundvattenkemiska data redovisas i tabell 5. Tabellen följer i tillämpliga delar SGUs ”Bedöm-ningsgrunder för grundvatten” (SGU 2013). Mer information om aktuella provpunkter och tillgängliga analyser ges i bilaga 8. Provpunkternas geografiska lägen framgår av bilaga 1. En allmän beskrivning av centrala grundvattenkemiska parametrar och processer ges i bilaga 9. Mikrobiologiska analysparametrar har inte beaktats.
Grundvattenkemiska analysresultat finns för enbart en provplats per grundvattenmagasin (Krok, Berge och Furuhult). Resultaten bedöms ändå ge en fingervisning om karaktären i grundvattnets kemiska sammansättning. Ett ytvattenprov har tagits i Överdalsån inom grund-vattenmagasinet Krok. Inget vattenprov har tagits från grundvattenmagasinet Sandbacken.
Tolkningen av grundvattnets kemiska karaktär inom grundvattenmagasinen norr om Älandsbro, som följer under avsnitten Naturligt förekommande ämnen och Mänsklig påverkan är, om inget annat anges, gjord med stöd av SGUs ”Bedömningsgrunder för grundvatten” (SGU 2013).
Naturligt förekommande ämnen Grundvattenmagasinet FuruhultGrundvattenkemin i magasinet Furuhult visar måttliga halter av nickel (13 mg/l), låg alkali-nitet (28,1 mg/l) och ett lågt pH (6,1). I övrigt visar provet ett grundvatten med låga eller mycket låga halter av de flesta ämnen. Grundvattnet bedöms ha hög redoxpotential och en hög syrehalt (8,2 mg/l).
Grundvattenmagasinet BergeJämfört med de andra grundvattenmagasinen har Berge höga halter av klorid och natrium, måttlig konduktivitet och måttliga halter av nickel och nitrat. Kloridhalten (135 mg/l) lig-ger över Livsmedelsverkets gränsvärde för tjänligt med anmärkning (SLVFS 2001:30). Vär-dena för konduktivitet, klorid och natrium kan antas härröra från vägsaltning av närliggande
11SGU K 654
Tabell 5. Sammanställning av tillgängliga yt- och grundvattenkemiska data från de karterade områdena Krok, Berge och Furuhult. För mer information om respektive provpunkt se bilaga 8. Enskilda celler har, i tillämpliga delar, fär-gats i enlighet med klassindelningen i SGUs ”Bedömningsgrunder för grundvatten” (SGU 2013). Klass 1 = blå, Klass 2 = grön, Klass 3 = gul, Klass 4 = orange, Klass 5 = röd. Klassindelningens innebörd skiljer sig åt mellan parametrar. Höga halter representeras i regel av högre klasser, men undantag finns (t.ex. för parametern alkalinitet).
Parameter Enhet EVG2019101501 (Krok)
SOA2019101501 (Krok, ytvatten-prov)
FTN2015070701 Sandbackskällan (Berge)
SOA2019101502 (Furuhult)
Temperatur T 5,3 3,1 6,7 6,6pH 6,8 7,1 6,2 6,1Alkalinitet, HCO3 mg/l 100 18 51 28Syre mg/l 0,98 13 5,2 8,2Kalcium mg/l 60 19 23 5,1Kalium mg/l 4,1 1,5 2,9 1,5Magnesium mg/l 15 3 5,1 3,9Natrium mg/l 19 9,7 82 2,5Totalhårdhet mg/l 85 24 31 11Totalhårdhet dH 12 3,3 4,3 1,6TOC mg/l 2,8 8,5 1,5 0,82Klorid mg/l 27 12 140 1,4Konduktivitet mS/m 57 18 59 7,2Sulfat mg/l 150 45 20 5,8Ammonium mg/l 0,49 0,005 0,0052 0,003Nitrat mg/l 0,009 0,57 5,5 4,2Nitrit+nitratkväve mg/l 0,002 0,13 1,2 0,96Aluminium mg/l 0,002 0,13 0,0074 0,0052Järn mg/l 21 0,23 0,0097 0,0033Mangan mg/l 1,9 0,021 0,0023 0,00046Arsenik µg/l 1,4 0,54 0,13 0,095Bly µg/l 0,009 0,089 0,011 0,004Kadmium µg/l <0,001 0,022 0,23 0,077Kobolt µg/l 0,14 0,38 0,52 0,49Koppar mg/l 0,000078 0,0013 0,0028 0,00083Krom µg/l 0,2 0,27 0,15 0,18Nickel µg/l 0,64 4,2 13 13Vanadin µg/l 0,35 0,26 0,17 0,11Zink mg/l 0,0048 0,0057 0,017 0,0078Fluorid mg/l 0,76 0,13 0,22 0,086Fosfat mg/l 0,47 0,0028 0,0049 0,0074
väg E4. Den måttliga halten av nitrat skulle kunna ha sin förklaring från markanvändningen i området (jordbruk eller enskilda avlopp). Grundvattnet bedöms ha hög redoxpotential och måttlig syrehalt (5,2 mg/l).
Grundvattenmagasinet KrokpH-värdet för grundvattnet i grundvattenmagasinet Krok ligger på 6,7 (måttligt) och alkali-niteten är hög (101 mg/l). Grundvattnet bedöms ha låg redoxpotential och anaeroba förhål-landen. Provet visar mycket höga halter av sulfat (153 mg/l). Halterna av järn (21 mg/l) och mangan (1,9 mg/l) är mycket höga. Konstaterad konduktivitet (57 mS/m) är måttlig och lig-ger över utgångspunkt för att vända trend enligt SGU FS 2019:1. Den låga redoxpotentialen innebär att grundvattnet under lång tid kan ha påverkats av reducerande järnhaltiga mineral.
12 SGU K 654
Enligt SGUs kartvisare Sur sulfatjord så kan området vara påverkat av sura sulfatjordar. Vid borrning i området påvisades svart sulfidlera, vilket stödjer teorin om att sura sulfatjordar kan vara en förklaring till de höga järn- och sulfathalterna. Dock borde pH vara lägre. Ett högre pH-värde än förväntat skulle kunna bero på kalkrika jordarter, vilket även indikeras av de höga halterna av kalcium (60 mg/l). Halten av organiskt material bedöms vara måttlig, vilket skulle kunna tyda på en viss inducering från närliggande ytvattendrag (Fällebäcken och Överdalsån).
Mänsklig påverkanDet är framför allt grundvattenmagasinet Berge som uppvisar en stor mänsklig påverkan, främst genom förhöjda klorid- och natriumhalter men även nitrat i provpunkten FTN2015070701. Påverkan bedöms främst komma från användningen av vägsalt på den uppströms belägna E4an. I de övriga grundvattenmagasinen finns indikationer på en mindre, mänsklig påverkan, genom främst förhöjda halter av nitrat.
I avsaknad av bredare analyser avseende miljögifter, exempelvis bekämpningsmedel, läke-medel eller petroleumprodukter, går det inte att bedöma om miljögifter förekommer i de aktuella grundvattenmagasinen.
Påverkan på akvatiska och terrestra ekosystem Det ytvattenprov (SOA2019101501) som togs i Överdalsån visade främst relativt hög sulfathalt (45 mg/l) vilket kan bero på att området har legat under högsta kustlinjen och den marina gränsen, och är påverkat av sura sulfatjordar. Dränering av sura sulfatjordar medför oftast en urlakning av tungmetaller, vilket stämmer med provet som visade en hög halt av aluminium (0,13 mg/l).
Klimatförändring och effekten på grundvattenmagasinenGrundvattenmagasinen ligger i den del av Sverige där grundvattenbildningen kan komma att vara oförändrad eller öka något som en följd av klimatförändringarna. Däremot kan grund-vattennivåernas variation över året komma att ändras i och med att perioden med snötäcke sannolikt kommer att minska, vilket innebär att grundvattenbildningen kan komma att ske under större delen av vinterhalvåret. I och med att växtsäsongen förväntas förlängas, kan perioder med mindre nederbörd än normalt under vinterhalvåret leda till lägre grundvatten-nivåer, och en minskad grundvattentillgång (Rodhe 2009).
Referenser Rodhe, A., Lindström, G., Rosberg, J. & Pers, C., 2006: Grundvattenbildning i svenska typjor-
dar – översiktlig beräkning med en vattenbalansmodell. Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper, Report Series A No. 66, 20 s.
Rodhe, A., Lindström, G. & Dahné, J., 2009: Grundvattennivåer i ett förändrat klimat. Slutrapport från SGU-projektet ”Grundvattenbildning i ett förändrat klimat”, SGUs diarienummer 60-1642/2007. Institutionen för Geovetenskaper, Uppsala universitet och Sveriges meteo-rologiska och hydrologiska institut. 44s.
Larsson, R., 2008: Jords egenskaper. Information 1. Statens geotekniska institut.SGU, 2014: Beskrivning till berggrundskartan Sundsvall-Timrå-Härnösand. Sveriges geologiska
undersökning K 456, 28 s.SGU, 2013: Bedömningsgrunder för grundvatten. SGU-rapport 2013:01. Sveriges geologiska
undersökning, 238 s.SGU, 2019: Jordarter 1:25 000–1:100 000 – databas, Höga kusten, 2020-02-17.
BILAGA 1 Undersökningar gjorda i grundvattenmagasinet
Furuhult
SOA2019101502
916028145
BMW193705 SOA2019101502
916028145
BMW193705
Furuhult
641 642
641 642
6961
6962
6961
6962
200 m0KällaSpring
Information om grundvattenkemi finns (tabell 5)Information about groundwater chemistry is available (table 5)
Lagerföljdsinformation finns (bilaga 5)Stratigraphic information is available (appendix 5)
Gräns för tillrinningsområdeBoundary of catchment area
Grundvattenmagasinets avgränsningDelineation of groundwater reservoir
Överdalsån
Finsviken
Ulvvik
Överdal
Gårdberget
KrokInnerfälle
Östersjäland
Berge
KragomSvedje
S4_19
S5_19
SOA2019101501
FTN2015070701
EVG2019101501
996050100
997052642
E3_19
BMW193703
SandbackskällanS4_19
S5_19
SOA2019101501
FTN2015070701
EVG2019101501
996050100
997052642
Krok
SandbackenBerge
E3_19
BMW193703
Sandbackskällan
6955
6955
648
648
KällaSpring
Information om grundvattenkemi finns (tabell 5)Information about groundwater chemistry is available (table 5)
Lagerföljdsinformation finns (bilaga 5)Stratigraphic information is available (appendix 5)
ResistivitetsprofilResistivity investigation
Gräns för tillrinningsområdeBoundary of catchment area
Grundvattenmagasinets avgränsningDelineation of groundwater reservoir
SeismikprofilSeismic investigation
1000 m0
Mjö
sjön
Lill-
Gås
tj.
Stor
-Gås
tj.
Furu
hults
ån
Seljeå
n
Furu
hults
ån
Svar
tdal
spus
ten
Abbo
rrtjä
rnen
Skitj
ärne
n
Stor
-Veg
sjön
Alde
rsjö
n
Abbo
rrtj.
Älgs
jön
Aspn
äs
80
297
Furu
hult
Stor
mon
Åber
get
175
90
165
205 14
0
91
640
645
640
645
6960
6960
Gru
ndva
tten
mag
asin
etK
654
Bila
ga 2
. Gru
ndva
tten
mag
asin
Furu
hult
Huvu
dkon
tor/
Head
Offi
ce:
Tel:
+46
(0) 1
8 17
90
00E-
post
: sgu
@sg
u.se
ww
w.s
gu.s
e
Box
670
Besö
k/Vi
sit: V
illav
ägen
18SE
-751
28
Upp
sala
Swed
enSk
ala
1:50
000
5 km
0
Kart
ans g
eolo
gisk
a in
form
ation
finn
s dig
italt
lagr
ad v
id S
GU.
Topo
grafi
skt u
nder
lag:
Ur T
errä
ngka
rtan
. © L
antm
äter
iet.
Org
anisk
jord
art
Peat
and
gytt
ja
Lera
–silt
Clay
–silt
Post
glac
iala
sedi
men
t, sa
nd–g
rus
Post
glac
ial d
epos
its, s
and–
grav
el
Isäl
vsse
dim
ent,
sand
–gru
sGl
acio
fluvi
al se
dim
ents
, san
d–gr
avel
Mor
änTi
ll
Tunt
jord
täck
eTh
in so
il co
ver
Berg
Bedr
ock
Fylln
ings
mat
eria
lAr
tifici
al fi
ll
Grun
dvatt
enm
agas
inet
s avg
räns
ning
Delin
eatio
n of
gro
undw
ater
rese
rvoi
r
Grän
s för
tillr
inni
ngso
mrå
deBo
unda
ry o
f cat
chm
ent a
rea
Krön
på
isälv
savl
agrin
gRi
dge-
shap
ed g
laci
ofluv
ial d
epos
it
Berg
Rock
Jord
arts
info
rmati
on u
r SGU
s jor
dart
sgeo
logi
ska
data
bas
Källa
Sprin
g
Mjö
sjön
Lill-
Gås
tj.
Stor
-Gås
tj.
Furu
hults
ån
Seljeå
n
Furu
hults
ån
Svar
tdal
spus
ten
Abbo
rrtjä
rnen
Skitj
ärne
n
Stor
-Veg
sjön
Alde
rsjö
n
Abbo
rrtj.
Älgs
jön
Aspn
äs
80
297
Furu
hult
Stor
mon
Åber
get
175
90
165
205 14
0
91
640
645
640
645
6960
6960
Gru
ndva
tten
mag
asin
etK
654
Bila
ga 2
. Gru
ndva
tten
mag
asin
Furu
hult
Huvu
dkon
tor/
Head
Offi
ce:
Tel:
+46
(0) 1
8 17
90
00E-
post
: sgu
@sg
u.se
ww
w.s
gu.s
e
Box
670
Besö
k/Vi
sit: V
illav
ägen
18SE
-751
28
Upp
sala
Swed
enSk
ala
1:50
000
5 km
0
Kart
ans g
eolo
gisk
a in
form
ation
finn
s dig
italt
lagr
ad v
id S
GU.
Topo
grafi
skt u
nder
lag:
Ur T
errä
ngka
rtan
. © L
antm
äter
iet.
Org
anisk
jord
art
Peat
and
gytt
ja
Lera
–silt
Clay
–silt
Post
glac
iala
sedi
men
t, sa
nd–g
rus
Post
glac
ial d
epos
its, s
and–
grav
el
Isäl
vsse
dim
ent,
sand
–gru
sGl
acio
fluvi
al se
dim
ents
, san
d–gr
avel
Mor
änTi
ll
Tunt
jord
täck
eTh
in so
il co
ver
Berg
Bedr
ock
Fylln
ings
mat
eria
lAr
tifici
al fi
ll
Grun
dvatt
enm
agas
inet
s avg
räns
ning
Delin
eatio
n of
gro
undw
ater
rese
rvoi
r
Grän
s för
tillr
inni
ngso
mrå
deBo
unda
ry o
f cat
chm
ent a
rea
Krön
på
isälv
savl
agrin
gRi
dge-
shap
ed g
laci
ofluv
ial d
epos
it
Berg
Rock
Jord
arts
info
rmati
on u
r SGU
s jor
dart
sgeo
logi
ska
data
bas
Källa
Sprin
g
tjärn
enSk
ogs-
Furu
sjön
Överd
alsån
Hål
tjärn
en
Sand
tjärn
en
Åmsj
ön
Sand
tjärn
en
Land
sväg
stj.
Rud
tj. Fins
vike
n
Lom
tj.Bast
utj.
Brun
näs-
sjön Kr
agom
sv.
Ulv
vik
Fins
vik
Gry
ttjomSo
lum
Hug
gnin
g
Brun
näs
Öve
rdal
Näs
slan
d
80
8
110
14
50
1
107
Fins
viks
-G
årdb
erge
t
Krok
Inne
rfälle st
rand
Inne
rbrå
n
Skog
Böts
le
Väst
ersj
älan
d
Åm
Öst
ersj
älan
dBerg
e
Äla
ndsb
ro
Krag
om
Sved
je
87
86
41
33
71
1
645
650
645
650
6955
6955
Gru
ndva
tten
mag
asin
enK
654
Bila
ga 2
. Gru
ndva
tten
mag
asin
Berg
e, S
andb
acke
n oc
h Kr
ok
Huvu
dkon
tor/
Head
Offi
ce:
Tel:
+46
(0) 1
8 17
90
00E-
post
: sgu
@sg
u.se
ww
w.s
gu.s
e
Box
670
Besö
k/Vi
sit: V
illav
ägen
18SE
-751
28
Upp
sala
Swed
enSk
ala
1:50
000
5 km
0
Kart
ans g
eolo
gisk
a in
form
ation
finn
s dig
italt
lagr
ad v
id S
GU.
Topo
grafi
skt u
nder
lag:
Ur T
errä
ngka
rtan
. © L
antm
äter
iet.
Org
anisk
jord
art
Peat
and
gytt
ja
Lera
–silt
Clay
–silt
Post
glac
iala
sedi
men
t, sa
nd–g
rus
Post
glac
ial d
epos
its, s
and–
grav
el
Isäl
vsse
dim
ent,
sand
–gru
sGl
acio
fluvi
al se
dim
ents
, san
d–gr
avel
Mor
änTi
ll
Tunt
jord
täck
eTh
in so
il co
ver
Berg
Bedr
ock
Fylln
ings
mat
eria
lAr
tifici
al fi
ll
Grun
dvatt
enm
agas
inet
s avg
räns
ning
Delin
eatio
n of
gro
undw
ater
rese
rvoi
r
Grän
s för
tillr
inni
ngso
mrå
deBo
unda
ry o
f cat
chm
ent a
rea
Krön
på
isälv
savl
agrin
gRi
dge-
shap
ed g
laci
ofluv
ial d
epos
it
Berg
Rock
Jord
arts
info
rmati
on u
r SGU
s jor
dart
sgeo
logi
ska
data
bas
Grun
dvatt
nets
huv
udrö
relse
riktn
ing
i jor
dlag
erGe
nera
l dire
ction
of g
roun
dwat
er fl
ow in
Qua
tern
ary
depo
sits
Fast
gru
ndva
ttend
elar
eFi
xed
grou
ndw
ater
div
ide
in Q
uate
rnar
y de
posit
s
Källa
Sprin
g
Mjö
sjön
Lill-
Gås
tj.
Stor
-Gås
tj.
Furu
hults
ån
Seljeå
n
Furu
hults
ån
Svar
tdal
spus
ten
Abbo
rrtjä
rnen
Skitj
ärne
n
Stor
-Veg
sjön
Alde
rsjö
n
Abbo
rrtj.
Älgs
jön
Aspn
äs
80
297
Furu
hult
Stor
mon
Åber
get
175
90
165
205 14
0
91
640
645
640
645
6960
6960
Gru
ndva
tten
mag
asin
etK
654
Bila
ga 3
. Bed
ömda
utt
agsm
öjlig
hete
r
Furu
hult
Huvu
dkon
tor/
Head
Offi
ce:
Tel:
+46
(0) 1
8 17
90
00E-
post
: sgu
@sg
u.se
ww
w.s
gu.s
e
Box
670
Besö
k/Vi
sit: V
illav
ägen
18SE
-751
28
Upp
sala
Swed
enSk
ala
1:50
000
5 km
0
Kart
ans g
eolo
gisk
a in
form
ation
finn
s dig
italt
lagr
ad v
id S
GU.
Topo
grafi
skt u
nder
lag:
Ur T
errä
ngka
rtan
. © L
antm
äter
iet.
Bedö
md
uttag
smöj
lighe
t ur g
rund
vatte
nmag
asin
et 1–
5 l/s
Estim
ated
exp
loita
tion
pote
ntial
in th
e or
der o
f 1–5
l/s
Grun
dvatt
enm
agas
inet
s avg
räns
ning
Delin
eatio
n of
gro
undw
ater
rese
rvoi
r
Grän
s för
tillr
inni
ngso
mrå
deBo
unda
ry o
f cat
chm
ent a
rea
Mjö
sjön
Lill-
Gås
tj.
Stor
-Gås
tj.
Furu
hults
ån
Seljeå
n
Furu
hults
ån
Svar
tdal
spus
ten
Abbo
rrtjä
rnen
Skitj
ärne
n
Stor
-Veg
sjön
Alde
rsjö
n
Abbo
rrtj.
Älgs
jön
Aspn
äs
80
297
Furu
hult
Stor
mon
Åber
get
175
90
165
205 14
0
91
640
645
640
645
6960
6960
Gru
ndva
tten
mag
asin
etK
654
Bila
ga 3
. Bed
ömda
utt
agsm
öjlig
hete
r
Furu
hult
Huvu
dkon
tor/
Head
Offi
ce:
Tel:
+46
(0) 1
8 17
90
00E-
post
: sgu
@sg
u.se
ww
w.s
gu.s
e
Box
670
Besö
k/Vi
sit: V
illav
ägen
18SE
-751
28
Upp
sala
Swed
enSk
ala
1:50
000
5 km
0
Kart
ans g
eolo
gisk
a in
form
ation
finn
s dig
italt
lagr
ad v
id S
GU.
Topo
grafi
skt u
nder
lag:
Ur T
errä
ngka
rtan
. © L
antm
äter
iet.
Bedö
md
uttag
smöj
lighe
t ur g
rund
vatte
nmag
asin
et 1–
5 l/s
Estim
ated
exp
loita
tion
pote
ntial
in th
e or
der o
f 1–5
l/s
Grun
dvatt
enm
agas
inet
s avg
räns
ning
Delin
eatio
n of
gro
undw
ater
rese
rvoi
r
Grän
s för
tillr
inni
ngso
mrå
deBo
unda
ry o
f cat
chm
ent a
rea
tjärn
enSk
ogs-
Furu
sjön
Överd
alsån
Hål
tjärn
en
Sand
tjärn
en
Åmsj
ön
Sand
tjärn
en
Land
sväg
stj.
Rud
tj. Fins
vike
n
Lom
tj.Bast
utj.
Brun
näs-
sjön Kr
agom
sv.
Ulv
vik
Fins
vik
Gry
ttjomSo
lum
Hug
gnin
g
Brun
näs
Öve
rdal
Näs
slan
d
80
8
110
14
50
1
107
Fins
viks
-G
årdb
erge
t
Krok
Inne
rfälle st
rand
Inne
rbrå
n
Skog
Böts
le
Väst
ersj
älan
d
Åm
Öst
ersj
älan
dBerg
e
Äla
ndsb
ro
Krag
om
Sved
je
87
86
41
33
71
1
645
650
645
650
6955
6955
Gru
ndva
tten
mag
asin
enK
654
Bila
ga 3
. Bed
ömda
utt
agsm
öjlig
hete
r
Berg
e, S
andb
acke
n oc
h Kr
ok
Huvu
dkon
tor/
Head
Offi
ce:
Tel:
+46
(0) 1
8 17
90
00E-
post
: sgu
@sg
u.se
ww
w.s
gu.s
e
Box
670
Besö
k/Vi
sit: V
illav
ägen
18SE
-751
28
Upp
sala
Swed
enSk
ala
1:50
000
5 km
0
Kart
ans g
eolo
gisk
a in
form
ation
finn
s dig
italt
lagr
ad v
id S
GU.
Topo
grafi
skt u
nder
lag:
Ur T
errä
ngka
rtan
. © L
antm
äter
iet.
Grun
dvatt
nets
huv
udrö
relse
riktn
ing
i jor
dlag
erGe
nera
l dire
ction
of g
roun
dwat
er fl
ow in
Qua
tern
ary
depo
sits
Fast
gru
ndva
ttend
elar
eFi
xed
grou
ndw
ater
div
ide
in Q
uate
rnar
y de
posit
s
Bedö
md
uttag
smöj
lighe
t ur g
rund
vatte
nmag
asin
et 1–
5 l/s
Estim
ated
exp
loita
tion
pote
ntial
in th
e or
der o
f 1–5
l/s
Estim
ated
exp
loita
tion
pote
ntial
in th
e or
der o
f <1 l
/sBe
döm
d utt
agsm
öjlig
het u
r gru
ndva
ttenm
agas
inet
<1 l
/s
Grun
dvatt
enm
agas
inet
s avg
räns
ning
Delin
eatio
n of
gro
undw
ater
rese
rvoi
r
Grän
s för
tillr
inni
ngso
mrå
deBo
unda
ry o
f cat
chm
ent a
rea
Mjö
sjön
Lill-
Gås
tj.
Stor
-Gås
tj.
Furu
hults
ån
Seljeå
n
Furu
hults
ån
Svar
tdal
spus
ten
Abbo
rrtjä
rnen
Skitj
ärne
n
Stor
-Veg
sjön
Alde
rsjö
n
Abbo
rrtj.
Älgs
jön
Aspn
äs
80
297
Furu
hult
Stor
mon
Åber
get
175
90
165
205 14
0
91
640
645
640
645
6960
6960
Gru
ndva
tten
mag
asin
etK
654
Bila
ga 4
. Till
rinni
ngso
mrå
den
Furu
hult
Huvu
dkon
tor/
Head
Offi
ce:
Tel:
+46
(0) 1
8 17
90
00E-
post
: sgu
@sg
u.se
ww
w.s
gu.s
e
Box
670
Besö
k/Vi
sit: V
illav
ägen
18SE
-751
28
Upp
sala
Swed
enSk
ala
1:50
000
5 km
0
Kart
ans g
eolo
gisk
a in
form
ation
finn
s dig
italt
lagr
ad v
id S
GU.
Topo
grafi
skt u
nder
lag:
Ur T
errä
ngka
rtan
. © L
antm
äter
iet.
Prim
ärt ti
llrin
ning
som
råde
Catc
hmen
t are
a (p
rimar
y)
Seku
ndär
t tillr
inni
ngso
mrå
deCa
tchm
ent a
rea
(sec
onda
ry)
Terti
ärt ti
llrin
ning
som
råde
Catc
hmen
t are
a (te
rtiar
y)
Grun
dvatt
enm
agas
inet
s avg
räns
ning
Delin
eatio
n of
gro
undw
ater
rese
rvoi
r
För f
örkl
arin
g av
tillr
inni
ngso
mrå
den
se b
ilaga
6.
Mjö
sjön
Lill-
Gås
tj.
Stor
-Gås
tj.
Furu
hults
ån
Seljeå
n
Furu
hults
ån
Svar
tdal
spus
ten
Abbo
rrtjä
rnen
Skitj
ärne
n
Stor
-Veg
sjön
Alde
rsjö
n
Abbo
rrtj.
Älgs
jön
Aspn
äs
80
297
Furu
hult
Stor
mon
Åber
get
175
90
165
205 14
0
91
640
645
640
645
6960
6960
Gru
ndva
tten
mag
asin
etK
654
Bila
ga 4
. Till
rinni
ngso
mrå
den
Furu
hult
Huvu
dkon
tor/
Head
Offi
ce:
Tel:
+46
(0) 1
8 17
90
00E-
post
: sgu
@sg
u.se
ww
w.s
gu.s
e
Box
670
Besö
k/Vi
sit: V
illav
ägen
18SE
-751
28
Upp
sala
Swed
enSk
ala
1:50
000
5 km
0
Kart
ans g
eolo
gisk
a in
form
ation
finn
s dig
italt
lagr
ad v
id S
GU.
Topo
grafi
skt u
nder
lag:
Ur T
errä
ngka
rtan
. © L
antm
äter
iet.
Prim
ärt ti
llrin
ning
som
råde
Catc
hmen
t are
a (p
rimar
y)
Seku
ndär
t tillr
inni
ngso
mrå
deCa
tchm
ent a
rea
(sec
onda
ry)
Terti
ärt ti
llrin
ning
som
råde
Catc
hmen
t are
a (te
rtiar
y)
Grun
dvatt
enm
agas
inet
s avg
räns
ning
Delin
eatio
n of
gro
undw
ater
rese
rvoi
r
För f
örkl
arin
g av
tillr
inni
ngso
mrå
den
se b
ilaga
6.
tjärn
enSk
ogs-
Furu
sjön
Överd
alsån
Hål
tjärn
en
Sand
tjärn
en
Åmsj
ön
Sand
tjärn
en
Land
sväg
stj.
Rud
tj. Fins
vike
n
Lom
tj.Bast
utj.
Brun
näs-
sjön Kr
agom
sv.
Ulv
vik
Fins
vik
Gry
ttjomSo
lum
Hug
gnin
g
Brun
näs
Öve
rdal
Näs
slan
d
80
8
110
14
50
1
107
Fins
viks
-G
årdb
erge
t
Krok
Inne
rfälle st
rand
Inne
rbrå
n
Skog
Böts
le
Väst
ersj
älan
d
Åm
Öst
ersj
älan
dBerg
e
Äla
ndsb
ro
Krag
om
Sved
je
87
86
41
33
71
1
645
650
645
650
6955
6955
Gru
ndva
tten
mag
asin
enK
654
Bila
ga 4
. Till
rinni
ngso
mrå
den
Berg
e, S
andb
acke
n oc
h Kr
ok
Huvu
dkon
tor/
Head
Offi
ce:
Tel:
+46
(0) 1
8 17
90
00E-
post
: sgu
@sg
u.se
ww
w.s
gu.s
e
Box
670
Besö
k/Vi
sit: V
illav
ägen
18SE
-751
28
Upp
sala
Swed
enSk
ala
1:50
000
5 km
0
Kart
ans g
eolo
gisk
a in
form
ation
finn
s dig
italt
lagr
ad v
id S
GU.
Topo
grafi
skt u
nder
lag:
Ur T
errä
ngka
rtan
. © L
antm
äter
iet.
Prim
ärt ti
llrin
ning
som
råde
Catc
hmen
t are
a (p
rimar
y)
Terti
ärt ti
llrin
ning
som
råde
Catc
hmen
t are
a (te
rtiar
y)
Grun
dvatt
enm
agas
inet
s avg
räns
ning
Delin
eatio
n of
gro
undw
ater
rese
rvoi
r
För f
örkl
arin
g av
tillr
inni
ngso
mrå
den
se b
ilaga
6.
BILAGA 5Exempel på lagerföljderKoordinater i SWEREF 99TM
Grundvattenmagasinet KrokNamn: 996050100Utförare: Nordborr i Sundsvall ABDatabas-id: 996050100Typ: BrunnsborrningKoordinater: N 6 954 494, E 648 7550–4,5 m sand4,5–15,0 m lera15,0–51,0 m lerigt grus51,0–79,0 m grått bergAvslut i berg.
Namn: EVG2019101501Utförare: SGUDatabas-id: EVG2019101501 och BMW193701Typ: SkruvborrningKoordinater: N 6 954 365, E 649 1480–2,5 m täktvägg2,5–3,5 m sandigt fingrus3,5–8,2 m fingrusig grovsand8,2–9,0 m siltig sandig grovsand9,0–10,5 m finsandig sand10,5–11,0 m siltig finsand11,0–11,2 m sand11,2–13,5 m sandig moränAvslut mot block eller berg.Kommentar: Grundvattenrör installerades på platsen. Grundvattennivå 2019-10-15: 3,26 m ö.h. Ett korttidspumptest i samband med provtagning gav en hydraulisk konduk-tivitet i storleksordningen 10–4 m/s.
Namn: BMW193703Utförare: SGUDatabas-id: BMW193703Typ: SkruvborrningKoordinater: N 6 954 442, E 648 7850–1,2 m mellansand1,2–2,7 m grusig sand med siltskikt2,7–3,0 m siltig finsand3,0–4,0 m siltig sand4,0–4,5 m finsandig grovsilt4,5–6,0 något sulfidhaltig lerig silt6,0–11,0 m sulfidhaltig lerig silt11,0–13,0 m moränAvslut mot block eller sten.
Grundvattenmagasinet FuruhultNamn: BMW193705Utförare: SGUDatabas-id: BMW193705Typ: SkruvborrningKoordinater: N 6 961 072, E 641 5140–5,5 m grovt grus5,5–6,1 m moränAvslut mot sannolikt berg.Kommentar: Borrningen utfördes i botten av en täkt med ett täktdjup på cirka fem meter.
Namn: 916028145Utförare: Larssons brunnsborrning ABDatabas-id: 916028145Typ: BrunnsborrningKoordinater: N 6 961 211, E 641 3110–49 m grus49–51 m bergAvslut i berg.
BILAGA 6Primära, sekundära och tertiära tillrinningsområdenTillrinningsområdeTillrinningsområdet till ett grundvattenmagasin är det område eller de områden varifrån nederbörd eller annat vatten kan rinna mot och tillföras magasinet. Tillrinningsområdets yttre gräns är ofta även gräns för det avrinningsområde (eller de avrinningsområden) som magasinet ligger inom.
I de fall mindre sjöar eller vattendrag ansluter till grundvattenmagasinet, ingår normalt hela deras avrinningsområden i magasinets tillrinningsområde. Stora avrinningsområden till anslutande sjöar och vattendrag inkluderas inte.
Tillrinningsområdet kan delas upp i primära, sekundära och tertiära delar, bl.a. beroende på om hela eller endast en del av den effektiva nederbörden kan tillföras magasinet. Med den helt dominerade delen avses mer än 80 procent.
Primärt tillrinningsområde
Den del av tillrinningsområdet där grundvattenmagasinet (den grundvattenförande forma-tionen) går i dagen och hela eller den helt dominerande delen av den effektiva nederbörden tillförs magasinet.
Sekundärt tillrinningsområde
De delar av tillrinningsområdet utanför grundvattenmagasinet varifrån hela eller den helt dominerande delen av den effektiva nederbörden tillförs magasinet.
Tertiärt tillrinningsområde
Del eller de delar av tillrinningsområdet till ett grundvattenmagasin varifrån kontinuerlig ytvatten dränering sker och där vanligen endast en mindre del av den effektiva nederbörden tillförs magasinet. Till det tertiära tillrinningsområdet räknas t.ex. markområden ovan eller vid sidan av grundvatten magasinet, varifrån läckage av vatten till magasinet sker eller bedöms kunna ske under särskilda betingelser (avsänkning av grundvattennivån eller punktering av tätande lager genom markarbeten eller dylikt).
BILAGA 7 Geofysiska mätningar
0 100 200 2200
10
20
30
40
50
Höjd
(m ö
.h.)
Avstånd längs profil (m)
Torrt
Silt, under grundvattenytan Morän,under grundvattenytan
Berg
SV NO
20 40 60 80 120 140 160 180
Figur 1. Seismisk profil S4_19 i dalgången vid Berge.
0 100 200 220–20
–10
0
10
20
30
Höjd
(m ö
.h.)
Avstånd längs profil (m)
Torrt
Lera, under grundvattenytan Sand och grus, under grundvattenytan
Berg
SV NO
20 40 60 80 120 140 160 180
Figur 2. Seismisk profil S5_19 i området vid Krok.
Resistivitet (�m)160 250 400 630 1000 1600 2500 4000 6300 10000 16000
Avstånd (m)
Niv
å (m
)
NO SV
50 100 150 200 2500 300–62,5
–50,0
–37,5
–25,0
–12,5
0
12,5
Figur 3. Resistivitetsprofil E3_19 i området vid Krok.
BILAGA 8Grundvattnets kvalitet – övergripande beskrivning av förhållandena vid utvalda provpunkter samt om utförda kemiska analyser
Grundläggande information avseende aktuella provpunkter.Provpunkts-id Provtagningsplats Översiktliga hydrogeo-
logiska förhållandenMarkanvänd-ning
Intagsdjup prov (m u.m.y.)
Omättade zonens mäktighet (m)
EVG2019101501 Grundvattenrör Sand, öppet Jordbruk 5-6 m 1,5 mFTN2015070701 Sandbackskällan Sand, öppet utström-
ningsområdeJordbruk 0 0
SOA2019101502 Källa Sand, öppet utström-ningsområde
Jordbruk 0 0
SOA2019101501 Ytvatten Ytvatten Skogsmark 0
Grundläggande information avseende tillgängliga analyser per provpunkt. Provpunkts-id Antal prov Tidpunkt Referens/databasEVG2019101501 1 2019-10 SGUs databaserFTN2015070701 1 2019-10 SGUs databaserSOA2019101502 1 2019-10 SGUs databaserSOA2019101501 1 2019-10 SGUs databaser
BILAGA 9Allmän beskrivning av grundvattnets kemiska sammansättning
Variationen i olika ämnens halter kan vara stor både inom ett enskilt grundvattenmagasin och mellan närliggande grundvattenmagasin. Speciellt viktiga aspekter att beakta är magasinets och tillrinningsområdets geologiska uppbyggnad, markanvändning och geokemiska sam-mansättning, samt grundvattnets uppehållstid.
Grundvattnets kemiska sammansättning styrs av nederbördens egenskaper och de proces-ser som vattnet har utsatts för, på sin väg genom marken ner till grundvattnet. Särskilt viktig är den biologiska omsättningen av olika ämnen. Jonkoncentrationen ökar genom avdunstningen i de övre marklagren. Förändringar i jonsammansättningen sker genom att joner i det ned-sipprande vattnet byts ut mot joner som är bundna till markpartiklar, s.k. jonbyte, och genom sönderdelning av mineral, s.k. vittring. Jonbytesprocessen är speciellt intensiv när vattnet är i kontakt med organiskt material och lerpartiklar som har stor kontaktyta. Intensiteten av vitt-ringen är främst beroende av mineralens vittringsbenägenhet och kontaktytan mellan vatten och mineral. Vittringen ”drivs” under naturliga förutsättningar av humussyror och kolsyra som bildas genom nedbrytning av växtrester. Vätejoner förbrukas vid vittringen varvid pH ökar. Genom förbränning av fossila bränslen tillfördes nederbörden under andra halvan av 1900-talet svavelsyra, som bidrog till ökad sulfathalt och tillskott av vätejoner som bidrar till ökad vittring. Nedfallet av svavel är nu en bråkdel av tidigare nivåer men viss påverkan kvarstår i marklager och grundvatten. Även nedfallet av kväve från förbränning och djurhållning har varit betydande under denna period. Även detta har minskat men framför allt södra Sverige utsätts fortfarande för en betydande atmosfärisk kvävetillförsel. Detta kväve tas dock normalt upp av växtlighet och tillförs vanligen inte grundvattnet.
Kalcit är det mest lättvittrade mineralet. Kalkhaltiga jord- och bergarter har mycket stor betydelse för grundvattnets kemiska sammansättning i områden med kalkberggrund. I övriga områden kan andra relativt lättvittrade mineral, som i allmänhet innehåller stor andel kalcium och magnesium, i kombination med finkorniga jordarter och lång uppehållstid ge grundvattnet hög totalhårdhet, liksom hög elektrisk konduktivitet som är ett mått på den totala halten lösta salter. Vid normal kolsyravittring bildas lika mycket kalcium och magnesium som vätekarbo-nat. Alkaliniteten, som är ett mått på grundvattnets förmåga att motstå försurning, utgörs inom de normala pH-intervallen av vätekarbonat.
Grundvattnets surhet, vätejonkoncentrationen, anges som pH. Låga pH-värden kan bero på effekter av den sura nederbörden, men kan också ha naturliga orsaker. Ett ytligt grundvatten som är naturligt surt p.g.a. hög halt humussyror eller högt koldioxidtryck kanske aldrig hinner neutraliseras under sin uppehållstid i det grundvattenförande lagret.
Sulfatjoner som tillförs grundvatten från nederbörden har både mänskligt och marint ur-sprung. Kraftigt förhöjda halter i grundvatten har dock i allmänhet geologiskt ursprung och är då ett resultat av oxidation av sulfider. I vissa delar av landet (exempelvis Mälarregionen) kan höga sulfathalter kopplas till dränering av gyttjeleror.
Fluoridhalten i grundvatten är beroende av berggrundens geokemiska sammansättning. Bergborrade brunnar belägna i områden med pegmatiter och vissa yngre graniter har ofta relativt höga fluoridhalter i vattnet. Jordbrunnar har generellt sett låga halter.
Grundvattnets kloridhalt beror storskaligt på det geografiska läget. Nederbörden bidrar med högre kloridmängder i sydvästra Sverige än på andra håll i landet p.g.a. det marina infly-tandet. I delar av Sverige som tidigare har varit täckta av hav kan salt vatten finnas kvar i både jordlager och berggrund och ge höga kloridhalter i grundvattnet. Detta gäller även bergarter
som bildats i hav. Inträngning från hav är en vanlig orsak till höga kloridhalter i strandnära brunnar. Mänskliga påverkanskällor är vägsalt, avloppsinfiltration, soptippar m.m.
Höga nitrathalter beror praktiskt taget enbart på mänsklig påverkan. Problem med höga halter i grundvatten förekommer i jordbruksområden med genomsläppliga jordar, särskilt i jordgrundvatten. Även avloppsinfiltration kan bidra till förhöjda nitrathalter.
Variationerna i järn- och manganhalter kan vara stora, både mellan mycket närbelägna platser och med djupet i ett och samma borrhål. Detta beror på varierande redoxpotential och syreförhållanden. Järn och mangan går i lösning under syrefria förhållanden. Metallerna kan sedan fällas ut i markpartier med högre syrehalt. Detta kan man se tydligt, t.ex. i många grustag där vissa mycket väl avgränsade lager kan vara starkt rostfärgade av järnutfällningar eller svartfärgade av manganutfällningar. Av denna anledning bör analysresultat gällande dessa parametrar tolkas med särskild försiktighet.
