52
1 Studentkåren vid Helsingfors universitet Gulnäbbsguide 2012

Gulnäbbsguide 2012

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Gulnäbb, här är guiden till din första studieårs djungler!

Citation preview

Page 1: Gulnäbbsguide 2012

1

Studentkåren vid Helsingfors universitet

Gulnäbbsguide 2012

Page 2: Gulnäbbsguide 2012

2

Höstens evenemang!

3.9. Öppningskarneval på centralcampus

3.9. Öppningsfest på Vanha

4.-14.9 Rundvandring på HUS för gulnäbbar

10.9. Night at the Campus –festival på Senatstorget

22.10. Studerandenas kommunalvalpanel på Gamla Studenthus

31.10.-1.11. HUS delegationsval, förhandsröstning

6.-7.11. HUS delegationsval

8.11. Ahtisaari-dagen

19.-25.11. HUS årsfestvecka

26.11. HUS 144 år Årsfest

6.12. Fackeltåg på självständighetsdagen

Mera evenemang:

twww.facebook.com/hyy.hus twww.hyy.fi

Page 3: Gulnäbbsguide 2012

1

Studentkåren vid Helsingfors universitetGulnäbbsguide 2012

Hej, du nya! 02

Studentkåren är din 04

Servicebyrån 06

Studentkåren påverkar 08

HUS – en demokratisk sammanslutning 10

HUS Gruppen – studentägd affärsverksamhet 12

Föreningsversamhet, en viktig del av studielivet 14

Rum för studenter, plats för evenemang 16

Kultur för alla smaker 18

Utan kultur inga studier 21

Att lägga det ekonomiska pusslet 22

Mat och kaffe på vårt eget UniCafe 25

Hur bor studenterna 26

Studenterna har egen hälsovård 28

Kollektivtrafiken rullar i Helsingforsregionen 30

Rör på dig mellan föreläsningarna 31

Planera studierna, det lönar sig 32

HUS främjar likabehandling 35

Studenterna är med i universitets förvaltning 36

Internationaliseringen öppnar nya möjligheter 38

För en bättre morgondag i Zambia och Indonesien 40

Var smart, tänk på miljön 41

Så byggdes studentkåren 42

Kontaktuppgifter 46

Anteckningar 47

Page 4: Gulnäbbsguide 2012

2

Hej, du nya!

Vi önskar dig en livad start på studielivet! Bästa gulnäbb, du har fått studieplats vid ett av Fin-lands bästa universitet och samtidigt har du fått en egen studentkår. Alltså, vadå? Studentkåren vid Helsingfors universitet, också känd under för-kortningen HUS (HYY), är din studentkår: du och dina studiekompisar är medlemmar av den. Studentkåren erbjuder olika tjänster, som hälso-vård, studentkort, studentrestauranger och mycket annat – bland annat den här guiden, som säkert ger svar på många av dina frågor.

Det bästa med studentkåren är medlemmarna. Du träffar hela tiden nya människor, så var inte rädd för att skaffa dig nya vänner. Det du senare minns av studieåren är nämligen de människor som gjorde studietiden så rolig. Så efter föreläs-ningarna kan ni ju till exempel gå på picknick i parken, hänga på Vanha eller motionera på UniS-port!

Helsingfors universitet är Finlands största univer-sitet. Det erbjuder dig obegränsade möjligheter att göra studietiden till en oförglömlig tid. Bekan-ta dig med nya människor och upplev äventyr i den märkliga universitetsvärlden. Begränsa dig inte bara till ditt eget campus utan bekanta dig också med Kajsabiblioteket på centrumcampus, motionsmöjligheterna på campus Gumtäkt, kos-sorna med hål i magen och gummigorillan i Vik och de hemliga tunnlarna i Mejlans.

Öppna dina sinnen, lär dig nya saker och ifråga-sätt allt. Glöm ditt eget läroämne och pröva glatt på nya och intressanta biämnen. På de elva fakul-teterna hittar du säkert mycket nytt och spännan-de som får dig att ifrågasätta det du tidigare lärt dig och som inspirerar dig till att lära dig mera. Så tveka inte, dyk rakt ner i universitetsvärlden!

Jannica AaltoStyrelseordförande vid HUS 2012

Page 5: Gulnäbbsguide 2012

3

Page 6: Gulnäbbsguide 2012

4

Studentkåren är dinUniversitetet ger dig undervisning och studiehandledning, medan studentkåren är studenternas egen intresse- och service-organisation. HUS bevakar studenternas rättigheter på universi-tetet och i samhället. Studentkåren består av studenterna – den kan alltså vara precis det som medlemmarna vill att den ska vara.

Page 7: Gulnäbbsguide 2012

5

Studentkåren är dinUniversitetet ger dig undervisning och studiehand-ledning, medan studentkåren är studenternas egen intresse- och serviceorganisation. HUS bevakar stu-denternas rättigheter på universitetet och i samhäl-let. Studentkåren består av studenterna – den kan alltså vara precis det som medlemmarna vill att den ska vara.

Alla studerande vid Helsingfors universitet hör till Studentkåren vid Helsingfors universitet, HUS. HUS är Finlands största och äldsta studentkår med närmare 30 000 medlemmar. Alla grundexamens-studerande vid universitetet hör automatiskt till studentkåren. Forskarstuderande kan bli medlem-mar om de vill.

Enligt universitetslagen är studentkårerna of-fentligrättsliga samfund som har både rättigheter och skyldigheter. Deras syfte är att förena medlem-marna och främja studenternas samhälleliga, soci-ala och andliga strävanden. För HUS del innebär det bland annat massor av olika föreningar, evene-mang för alla studerande, studentrabatter som stu-dentkåren har förhandlat fram och rådgivning för medlemmarna. HUS bevakar också studenternas intressen, både på universitetet och utanför det.

Förmåner och service för medlemmarnaStudentkårsavgiften är studentkårens medlemsav-gift och den ska betalas varje år. Medlemskap i stu-

dentkåren är ett krav för att man ska få studera, men studentkårsavgiften är ingen terminsavgift. När man har betalat studentkårsavgiften kan man utnyttja studentkårens medlemsförmåner och -ser-vice. Studentkårsmedlemmar kan beställa ett Lyy-ra-kort som ger rabatt bland annat i kollektivtrafi-ken, på kulturevenemang och i många företag. Ex-empel på medlemsservice är UniCafe-restaurang-erna, gratis rättshjälp, Ylioppilaslehti/Studentbla-det och studentkalendern. I denna guide presente-ras HUS egna medlemsförmåner och allmänna stu-dentförmåner.

HUS kansli finns i Nya studenthuset (Manner-heimvägen 5 A, 2 vån.) i centrum av Helsingfors. Studentkårens servicebyrå hjälper bl.a. i ärenden som rör studentkårsavgiften och studentkortet. På samma ställe finns också föreningsservicen. På HUS kansli arbetar dessutom HUS styrelse och sak-kunniga.

HUS bevakar studenternas intressenStudentkåren har inte bara till uppgift att erbjuda förmåner och service, utan också att bevaka stu-denternas intressen. HUS arbetar aktivt för studen-ternas sak, både på universitetet och i samhället i stort. Studentkåren påverkar bland annat genom kampanjer, aktioner, ställningstaganden och lobb-ning. HUS fokuserar i huvudsak på sådant som di-rekt rör studenterna, men ibland tar man också ställning i andra frågor, exempelvis jämlikhets- och stadsfrågor.

HUS är medlem av Finlands studentkårers för-bund (FSF) som grundades år 1921 och som är en av Finlands största studentorganisationer. Till FSF hör alla studentkårer vid de finländska universite-ten, sammanlagt har de ca 135 000 medlemmar. FSF ser till att studenterna får sin röst hörd i stu-diepolitiska frågor både på riks- och på internatio-nell nivå.

Evenemang och föreningarUnder året ordnar studentkåren många slags eve-nemang och fester som alla medlemmar är välkom-na att delta i, exempelvis öppningskarnevalen, års-festen och fackeltåget på självständighetsdagen. In-om HUS verkar också mer än 200 olika förening-ar, vars medlemmar ordnar sådan verksamhet som intresserar just dem. Läs mera om evenemang på sidan 18 och om föreningar på sidan 14.

Var får jag info om stu-

dentkåren och vad den gör?

”Varannan vecka skickar HUS ut en medlemsbulletin per e-post till föreningarna inom HUS och föreningar-nas informatörer skickar den vidare till studenterna. I varje nummer av Ylioppi-laslehti och Studentbladet finns också en HUS-si-da med information från studentkåren. Alla nyhe-ter publiceras också på HUS webbplats (www.hyy.helsinki.fi). Där finns också en evenemang-skalender som föreningarna kan använda för att informera om sina tillställningar. Du kan också gilla HUS sida på Facebook (www.facebook.com/HYY.HUS), det är ett bekvämt sätt att få informati-on om aktuella saker.”

t Jenni Heikkinen, informatör [email protected], tfn 050 543 9609

Page 8: Gulnäbbsguide 2012

6

Servicebyrån har öppet måndag klockan 10–17 och tisdag–fredag klockan 10–15. Infor-mation om avvikande öppettider finns på

HUS webbplats. På servicebyrån kan du bland an-nat sköta ärenden som rör Lyyra-kortet och ditt medlemskap i studentkåren.

För medlemmar: t Lyyra-kort

t Studentkårsavgifter

t Rådgivning

För föreningar: tMöteslokaler

t Utlåning av utrustning (mera information på HUS webbplats)

HUS medlems-förmåner och

-tjänster för studerande

Studentkortet LyyraHUS-medlemmar kan beställa stu-dentkortet Lyyra för 16,10 €. Lyyra-kortet är det lättaste sättet att be-visa att du är studerande. Med kor-tet får du rabatter bl.a. på VR, Mat-kahuolto och i studentrestaurang-erna. På Lyyras webbplats finns in-formation om alla andra student-förmåner och -rabatter. Du behö-ver inga andra studentkort.Mera information och beställnings-anvisningar på webben, www.lyy-ra.fi

Ylioppilaslehti/StudentbladetHUS prenumererar på Ylioppilas-lehti för alla sina medlemmar. Svenskspråkiga studerande får också Studentbladet. Tidningarna utkommer varannan vecka under terminerna. Studentbladet grunda-des år 1911, Ylioppilaslehti år 1913. Tidningarna bevakar universitets-världen, högskolepolitik och andra

ämnen som berör studerande. De deltar också själva i debatten.Kontakta chefredaktörerna om du vill skriva, fota eller teckna för nå-gon av tidningarna ([email protected] eller [email protected]).

GulnäbbsguidenHUS bjuder på det här infopaketet om studentkåren, studierna och studielivets vardag.

StudentkalendernHUS medlemmar får årligen Stu-dentkalendern som hjälper med tidshanteringen. I kalendern finns nyttig information om studentkå-ren, presentation av alla förening-ar som verkar inom HUS samt stu-dentförmåner. I kalendern finns också alla datum som är viktiga med tanke på studierna och studie-livet, som universitetets undervis-ningsperioder och flera av student-kårens evenemang. Kalendern får man på samma ställe som student-kortet och läsårsdekalen, exempel-vis på HUS servicebyrå eller i uni-

versitetets huvudbyggnad.www.hyy.fi

Gratis rättshjälpCodex rf. har ett rättshjälpsutskott som ger HUS-medlemmar gratis ju-ridisk rådgivning, skriftligen eller muntligen. Största delen av de frå-gor utskottet får handlar om boen-de, arbetsförhållanden, familje- och arvsrätt samt studier och soci-alskydd. Utskottet handhar inga ärenden slutgiltigt och gör inte upp några handlingar, men ger råd om hur de ska göras upp.Under terminerna har utskottet jour tisdagar kl. 17–19. Tfn under jourtiderna 09-649 757, e-post [email protected].

BarnparkeringBarnparkeringen erbjuder tillfällig barnpassning för HUS-medlem-mars barn. Den nedre åldersgrän-sen är 6 mån. och barnen kan par-keras högst tre timmar i taget. Me-ra information: [email protected] och www.hyy.fi.

ServicebyrånStudentkårens servicebyrå finns i Nya studenthuset, adressen är Mannerheimvägen 5 A, 2 vånin-gen.

Page 9: Gulnäbbsguide 2012

7

HUS lokaler

1.Nya Studenthus - Servicebyrån, nations- och föreningslokaler

2. Gamla Studenthus - Vanhan kuppila

3. Domus Gaudium - nations- och föreningslokaler

HUS Studentrestauranger

4. Unicafe Kaivopiha 8. Unicafe Topelias5. Unicafe Porthania 9. Unicafe Soc & kom ja valtiotiede6. Unicafe Päärakennus 10. Unicafe Olivia7. Unicafe Rotunda

Hälsovårel

11. SHVS - Studernas hälsovårdsstittelse

Kollektivtransporten

12. Kamppi - Bussar till Espoo

13. Järnvägstation - Bussar till Kumpula, Meilahti och Viikki

Annat

14. Stockmann15. Sokos16. Huvudbiblioteket i Kajsahuset

Page 10: Gulnäbbsguide 2012

8

Studentkåren är studenternas egen påverk-ningskanal och ett forum för att göra många saker. Att påverka kan innebära att man klät-

trar upp på barrikaderna, men det kan lika väl handla om att diskutera utveckling av undervisnin-gen med de anställda vid universitetet eller att kläcka idéer för bättre cykelvägar tillsammans med stadens planerare eller ordna ett sakbytarbord i hal-len i studenthuset.

HUS styrelse arbetar i Nya studenthuset, i prak-tiken dagligen. Tillsammans med de anställda och frivilliga studerande (exempelvis delegationen och utskottsmedlemmarna) ordnar styrelsen många oli-ka evenemang och aktioner. Dessutom träffar sty-relsen ofta företrädare för universitetet, staden och även beslutsfattare på riksnivå för att diskutera frå-gor som är viktiga för studenterna. Styrelsen har också ett nära samarbete med andra studentorga-nisationer, i synnerhet med andra studentkårer och Finlands studentkårers förbund.

I praktiken är styrelsen studentkårens ansikte och röst utåt. Det lönar sig att ta kontakt med sty-relsemedlemmarna och berätta för dem vad du tycker att borde bli bättre och vad man borde ta itu med härnäst.

UtskottInom HUS verkar tio utskott som ger möjlighet att delta i studentkårens verksamhet i frågor som intresserar en. Man kan gå med i utskotten när som helst under året och kan aktivera sig precis så mycket som intresset och tiden medger. Genom utskotten får man möjlighet att vara med om att ordna intressanta tillställningar, från fester och sitzar till utställningar och seminarier. Utskotten sköter också viktiga uppgifter, som att admi-nistrera HUS biståndsprojekt och ordna kurser för de föreningar som verkar inom HUS. Utskot-tens tillställningar får du information om dels på utskottens egna webbsidor, dels på HUS webbp-lats på adressen www.hyy.fi.

Utskotten

ESN-utskottetfrändefolksutskottetföreningsutskottetkulturutskottetmiljöutskottettutorutskottettvåspråkighetsutskottetutskottet för internationella ärendenutskottet för studieärendenutvecklingssamarbetsutskottet

Studentkåren påverkar

Kom med!Frändefolksutskottet koordinerar användningen

av medlen från HUS frändefolksinsamling till för-

mån för projekt som stöder kultur på de finsk-ug-

riska folkens egna språk i Ryssland. Utskottet har

också annan frändefolksverksamhet, t.ex. kväll-

sprogram och studiecirklar på olika språk.

Tutorutskottet planerar och sköter HUS tuto-

rutbildning och deltar i utvecklingen och utvärde-

ringen av universitetets tutorutbildning. Tutoruts-

kottet ansvarar också för att ta emot de nya stu-

denterna för HUS del.

Tvåspråkighetsutskottet arbetar för att trygga

de svenskspråkiga studenternas ställning vid uni-

versitetet och i studentkåren och vill främja tvås-

pråkigheten i studentkåren. Utskottets mål för

detta år är exempelvis att jobba för tvåspråkig in-

formation och att lyfta fram de möjligheter som

tvåspråkigheten ger på universitetet och i stu-

dentsamfundet. Utskottet ordnar också olika eve-

nemang och aktioner för att främja tvåspråkighe-

ten, exempelvis på svenska dagen.

Upp med den! År 2006 deltog HUS i demonstrationen Upp med den! som krävde att studiestödet höjs.

Page 11: Gulnäbbsguide 2012

9

Brödaktion. Våren 2011 delade HUS styrelse ut bröd till stads-borna för att påminna dem om studenternas besvärliga ekono-miska situation.

Page 12: Gulnäbbsguide 2012

10

HUS är en sammanslutning som består av stu-denter, en gemenskap för alla sina medlem-mar. HUS fattar sina beslut kollektivt och

lyssnar på alla. HUS styrs ungefär som en kommun: delegationen, som motsvarar kommunalfullmäkti-ge, har den högsta beslutande makten. Delegatio-nen med 60 medlemmar väljs vartannat år genom val, där alla studentkårsmedlemmar har rösträtt och kan kandidera.

Delegationen fattar de viktigaste ekonomiska besluten och drar upp riktlinjerna för studentkå-rens utveckling och framtid. HUS har en styrelse som sköter de dagliga ärendena, precis som i kom-munerna.

HUS förvaltning, eller så funkar studentkårenDelegationen, som utses genom val, har den hög-sta beslutande makten. Delegationen sammanträ-der cirka fyra gånger per termin. Studentkårens ordförande fungerar också som delegationens ordförande, nuvarande ordförande är Esa perkiö.

Studentkårens verksamhet leds av styrelsen som utses av delegationen för ett år i taget. Styrelsemed-lemmarna är också studerande och de driver den dagliga verksamheten tillsammans med sekretaria-tet, som består av anställda som sköter uppgifter inom sina respektive specialområden. Styrelsen har parlamentariskt ansvar inför delegationen och den består av 7–13 personer.

Dessutom har styrelsen grundat andra organ för olika ärenden. Ekonomidirektionen bereder inter-na ärenden som rör studentkårens ekonomi och de olika utskotten sköter vart och ett sitt område. Ex-empelvis ansvarar utsam-utskottet för mycket av det som rör HUS utvecklingssamarbete, som för-valtningen av biståndsprojekt.

HUS har också en omfattande affärsverksam-het, vars riktlinjer studenterna beslutar om. Det kan du läsa mera om senare i den här gulnäbbsgui-den.

Delegationsvalet – den viktigaste formen av maktutövningPå hösten 2012 hålls HUS delegationsvalet. Trots att valkampanjerna kan vara karnevalsmäs-siga ska man absolut inte förringa HUS-valet. Studentkåren är en inflytelserik aktör i många sammanhang och är en respekterad samhällsde-battör. HUS har en budget på cirka fyra miljoner, som redan den ger möjlighet att ha verksamhet av väldigt olika slag. Genom att rösta eller kandide-ra kan du ha stort inflytande på hur din student-kår diskuterar, kommenterar och använder sina pengar. Antalet röstberättigade i delegationsvalet är ca 28 000, ungefär lika många som antalet in-vånare i Raseborg. Det är verkligen inga småsa-ker.

DelegationsvalFörhandsröstning: onsdag 31.10 kl. 11.00−17.00 och tors-

dag 1.11 kl. 11.00−17.00

Egentliga valdagar: tisdag 6.11 kl. 10.00−18.00 och onsdag

7.11 kl. 10.00−18.00

I HUS delegationsval väljs studentkårens högsta be-

slutande organ, delegationen med 60 medlemmar. Alla

HUS medlemmar, det vill säga nästan 30 000 studerande

vid Helsingfors universitet, är valberättigade och har allt-

så rätt att rösta och kandidera i valet. Delegationen väljs

för en tvåårig mandatperiod, 2012–2014.

Man kan utnyttja sin rösträtt i sammanlagt 15 valloka-

ler på Helsingfors universitets fyra campus och dessutom

vid Helsingfors universitets filialer i Lahtis och Vasa. Valre-

sultatet blir klart under valvakan 7.11.

Varför rösta?

Studentkårens delegation drar upp de stora riktlinjer-

na för studentkåren. Bland annat beslutar delegationen

om studentkårens budget och utser studentkårens sty-

relse och chefredaktören för Ylioppilaslehti. Bara genom

att rösta eller kandidera kan du påverka vad HUS ska fo-

kusera på.

Om man tycker att det inte räcker att påverka genom

att rösta kan man med fördel kandidera i valet, också som

gulnäbb. Exempelvis på öppningskarnevalen har man

goda möjligheter att bekanta sig med olika grupperingar

och höra mera om valet. Information finns också på HUS

valsidor, www.hyy.fi/val.

HUS – en demokratisk sammanslutningVem fattar de viktiga besluten i studentkåren? Vem beslutar vad HUS har för åsikt? Vad kan jag göra?

Page 13: Gulnäbbsguide 2012

11

Page 14: Gulnäbbsguide 2012

12

HUS egendom började växa i och med att den nygrundade studentkåren 1858 köpte en tomt för att bygga ett eget studenthus. Ur-

sprungligen hade studentkåren den tomt där Riks-arkivet nu ligger, men senare byttes tomten mot den nuvarande. Gamla studenthuset stod klart 1870, vid en tid då området kring Alexandersgatan och Östra Henriksgatan (numera Mannerheimvägen) småningom höll på att förvandlas från landsbygd till ett livligt affärscentrum.

Under årens lopp har HUS inte bara byggt egna studenthus, utan också affärslokaler på tomten. Med intäkterna från dem kan man finansiera för-eningsverksamhet och intressebevakning för stu-denterna. Inom ramen för koncernen HUS Grup-pen ägnar sig HUS numera också åt ansvarsfull in-vesterings-verksamhet som man hoppas att i fram-tiden kan bli en andra stöttepelare för studentkå-rens ekonomi. HUS Gruppen producerar även ser-vice, främst för studerande, men också för univer-sitetssamfundet i stort.HUS Gruppen förespråkar ansvarsfull företags-verksamhet. Detta innebär bl.a. att man tar an-svar för miljön, kunderna, personalen, vårt kultu-rella arv och ekonomin. Företagen i HUS-grup-pen undertecknar alla meddelanden med texten Ansvarsfull HUS-affärsverksamhet.

Nuförtiden delar HUS Gruppen ut ca två miljo-ner euro i vinst till HUS varje år. Gruppen genere-rar inte bara intäkter, utan producerar också servi-ce för studenterna.

Studentkårens företagGaudeamus är Finlands största vetenskapliga för-lag med en bred akademisk profil. Gaudeamus ger ut strikt vetenskapliga, men ändå lättillgängli-ga verk inom samhällsvetenskap, filosofi, kultur, miljö, teknik och ekonomi. Många studerande lär känna förlagets böcker i form av tentlitteratur. www.gaudeaumus.fi

Lyyra är de finländska högskolestudenternas eget webbmedium och studentkort. Med student-kortet Lyyra får du billigare luncher t.ex. på Uni-Cafe och på tåg och buss kan du utnyttja den 50 procents rabatt som studentkårerna har förhand-

lat fram. På lyyra.fi hittar du landets billigaste App-le datorer och över tusen andra studentförmåner. Genom Lyyras hyresförmedling kan du söka hyres-bostäder och lägenhetskompisar eller hyra ut din egen bostad, t.ex. när du åker på utbyte.

HUS äger Lyyra tillsammans med Finlands stu-dentkårers förbund (FSF). www.lyyra.fi

UniCafe serverar studentluncher och kaffe i 19 restauranger och fyra kaféer på fyra campus. Dess-utom har UniCafe fyra festrestauranger: Gamla stu-denthuset, Restaurang Domus, Viola och Gustus & Vera. UniCafe var en av de första som började servera studentmat i Finland och precis som då kan studenterna även idag påverka den mat som serve-ras. Sommartid driver HUS Gruppen också ett vandrarhem i Domus, Hostel Academica. www.unicafe.fi och www.hostelacademica.fi.

Största delen av den vinst som HUS Gruppen de-lar ut till HUS består av hyresintäkter från fastig-heterna i centrum (Brunns går den, Nya studenthu-set, Hansahuset och Cityhuset). I husen finns bl.a. kontor, restauranger och butiker. Till HUS Fastig-heter hör också Domus-komplexet och andra en-skilda fastigheter.

Under årens lopp har HUS bl.a. drivit biograf och kulturcentrum och har ägnat sig åt u-landshan-del och verkat inom många andra områden.

Ägarstyrning av affärsverksamhetenNär affärsverksamheten började svälla på 1970-talet fattade studentkåren beslutet att man ska anställa proffschefer för att leda företagen. Deras uppgift är att driva en så lönsam affärs-verksamhet som möjligt för studenternas räkning, medan studenterna drar upp de stora riktlinjerna. Detta görs i bolagens styrelser, i studentkårens styrelse och i delegationen. I de större företagens styrelser är studenterna i majoritet. Dessutom har styrelserna sakkunnigmedlemmar som är insatta i branschen.

Sammanfattningsvis: HUS Gruppen är student-kårens sätt att ordna sin affärsverksamhet. Förde-len är, förutom vinstutdelningen, att studenternas önskemål och behov beaktas, t.ex. i fråga om stu-dent-luncherna.

HUS Gruppen – studentägd affärsverksamhet

Page 15: Gulnäbbsguide 2012

13

HUS Gruppen i siffror (2011)Personal: 228Omsättning: 32,9 miljoner euroMarknadsvärdet på de fastigheter som studentkå-ren äger, enligt en oberoende värdering: 189,9 mil-joner euro.Oy UniCafe Ab, som ingår i HUS Gruppen, har 19 studentrestauranger, fyra kaféer och fyra fest-res-tauranger. År 2011 såldes sammanlagt mer än två miljoner studentluncher.

Page 16: Gulnäbbsguide 2012

14

Studentkåren fungerar som takorganisation för hundratals studentföreningar. Bland dem finns föreningar som passar vars och ens in-

tressen. Många föreningar har också egna klubbar och kommittéer, där man kan ägna sig åt de märk-ligaste saker tillsammans med likasinnade.

Inom HUS verkar sammanlagt ca 250 olika ämnes-, hobby- och intresseföreningar, internatio-nella föreningar och nationer. Bland dem kan alla hitta en plats där man kan trivas och delta.

Ämnesföreningarna samlar alla som stude-rar samma ämne, oavsett om du är t.ex. geolog el-ler historiker. De bevakar också ditt huvudämnes intressen vid universitetet och ser till att det är bra för alla att studera på institutionen. Till ämnesför-eningarnas kärnverksamhet hör också att ordna evenemang som är specifika för just det ämnet.

Nationerna är HUS äldsta föreningar och de samlar studerande från samma region. Nationer-na har långa traditioner och jippobetonad verk-samhet av många slag. Om du drabbas av hem-längtan får du helt säkert stöd på din nation.

Hobbyföreningarna är som namnet antyder föreningar där folk samlas kring en gemensam hobby. Det finns allt från olika idrottsgrenar och schackklubbar till körer, orkestrar och rollspel. Var och en kan hitta åtminstone en, om inte flera hobbyföreningar med intressant verksamhet. Det är bara att gå med!

Genom de politiska föreningarna kan man påverka studentkåren och det omgivande samhäl-let. I samband med delegationsvalet vartannat år är de synliga på alla campus, så man kan studera deras verksamhet på nära håll. Hitta den innebo-ende politikern i dig och kom med och påverka vad HUS gör.

I föreningarna lär man sig många saker som in-te ingår i universitetets studieplaner, men som är en viktig del av studielivet och som hjälper en att växa och bli en akademisk medborgare. Genom föreningarna får man också nya vänner och uni-ka erfarenheter. I en förening kan man få göra så-

Föreningsverksamhet, en viktig del av studielivet

dant som man kanske annars inte hade gjort, som att tillreda en trerättersmiddag för hundra perso-ner, inpränta den akademiska årsfestetiketten så den sitter i muskelminnet, uppträda i en kör, or-kester eller teatergrupp, ordna demonstrationer och allt möjligt annat mellan himmel och jord.

Studentkåren ger studentföreningarna både di-rekt och indirekt ekonomiskt stöd och ger dem hand-ledning och rådgivning. HUS erbjuder många föreningar verksamhetslokaler i Nya studenthuset i centrum av Helsingfors och i Domus Gaudium i Främre Tölö.

Föreningspresentationer finns på HUS webb-plats och i Studentkalendern.

Det här med förenings-

verksamhet låter ju roligt. Var hittar jag någon trev-lig förening? Hur kommer man med i dem?

”I alla föreningar kan man komma med i verksam-

heten genom att helt en-kelt delta i det som förenin-gen gör. Du kan börja med att bekanta dig med föreningarna inom student-kåren på HUS webbplats. På sidan finns en lista över alla föreningar som verkar inom HUS, ordna-de i kategorier och med länkar till varje förenings hemsida. Vid nästan alla fakulteter presenterar sig fakultetens egna föreningar och nationerna under de orienterade studierna. På öppningskar-nevalen 3.9 har många föreningar infobord, där föreningarnas representanter berättar vad just deras förening gör, hur man blir medlem och vad föreningen har för verksamhet. Under hösten har nästan alla föreningar någon verksamhet för nya studerande, som introduktionsträffar, gulnäbbs-kvällar och nybörjarkurser. Om du hör om någon intressant tillställning kan du också be din tutor att ordna en exqurr för er gulnäbbsgrupp. Kolla in anslagstavlorna och HUS evenemangskalen-der så missar du inget viktigt. ”

t Emi Maeda, sakkunnig (föreningar) [email protected], tfn 050 537 3798

Page 17: Gulnäbbsguide 2012

15

Kom med!Föreningsutskottet arbetar med den förenings-service som HUS erbjuder och informationen om den samt med förenings- och festlokaler och andra föreningsärenden. Föreningsutskot-tet försöker också utveckla samarbetet mellan föreningarna.

Page 18: Gulnäbbsguide 2012

16

Under HUS 144 år långa historia har studen-terna fått tre studenthus, Gamla studenthu-set (1870), Nya studenthuset (1910) och

Domus Gaudium (2008). Husen erbjuder studen-terna rum – uttryckligen ett eget rum – att samlas i. I husen finns flera nations- och föreningslokaler och dessutom fest- och möteslokaler som studen-terna kan använda. I slutet av år 2008 blev ännu ett

Rum för studenter, plats för evenemangStudenternas egna hus: ”Vanha”, Nya studenthuset och Domus Gaudium

hus färdigt invid Domus Academica, det s.k. tredje studenthuset eller Domus Gaudium. Där-igenom fick studentkåren nya lokaler för studen-terna och studentföreningarna. I studenternas egna hus har man under årens lopp ordnat allt från kvällstillställningar, klubbar och möten till baler och teaterföreställningar.

Page 19: Gulnäbbsguide 2012

17

Gamla studenthusetGamla studenthuset (ursprungligen Studenthuset) stod färdigt 1870. Förutom att erbjuda plats för studenternas möten, kvällstillställningar och dan-ser har ”Vanha” under decenniernas lopp också hunnit fungera som kulturcentrum och som mö-tesplats för den politiska studentrörelsen. År 1978 förstördes huset nästan helt i en eldsvåda. Huset är känt bl.a. för att det ockuperades 25.11.1968 och för sina många värdefulla konstverk, som Akseli Gallen-Kallelas fresk Kul-lervo går ut i krig. Numera fungerar ”Vanha” som ett mångsidigt evenemangshus där det hålls många olika slag av studentförenings- och företagstillställningar och där studentkårens s.k. musik- och teaterkorpora-tioner har sina klubb- och repetitionslokaler.

Nya studenthusetI Nya studenthuset finns klubblokaler för före-ningar, mötes- och festlokaler som föreningarna kan reservera samt HUS centralkansli. Nya studenthuset (ursprungligen Nationshuset) byggdes invid Gamla studenthuset som redan ef-ter några decennier började bli för trångt för det växande antalet studenter. A-trappan planerades för nationernas bruk och fortfarande idag an-vänds den helt och hållet som klubb-, mötes- och festlokaler för studentföreningarna inom HUS. De övriga delarna av huset planerades som affärs-lokaler och i dem har det under hundra år bl.a. verkat hotell, biografer, restauranger och en bilaf-fär.

Gaudeamus Helsinki University Press is pleased to greet its new owners and directors! No funny business! Gaudeamuksen kirjat kulkevat opintojesi rinnalla aina pääsykokeista gra-duun, gradusta jatko-opintoihin ja sen ylikin, kaikkiin elämäsi eri vaiheisiin. Julkaisemme eri tieteenalojen perusteoksia, klassikkoja, poleemisia keskustelunavauksia, maailmanparannusta ja maamme huippututkijoidenn teoksia.

Avaamme 23.8. tietokirjakauppakahvilan yliopiston uudessa pääkirjastossa. Tervetuloa viihtymään herkkujen ja tiedon ääreen Gaudeamus Kirja & Kahviin! Lyyra-alennuksia kirjoista ja muista tuotteista!

Avajaiset

23.8.

Det är visst Du, HYYläinen, som äger det ledande vetenskapliga förlaget i Finland.

Vastuullista hyyn liiketoimintaa.

 · www.gaudeamus.fi · Tiedon puolella.  

Ave, Capo di tutti capi!

Domus Gaudium Det nyaste studenthuset Domus Gaudium stod färdigt 2008. Huset är beläget i anslutning till stu-dentbostäderna Domus Academica i Alkärr, allde-les invid Kampen. HUS äger byggnaden tillsam-mans med Aalto-universitetets fortbildningsenhet AEE. I huset, som också kallas för ”det tredje stu-denthuset” finns bl.a. HUS arkiv, takbastun Sivis-tys och klubb- och möteslokaler för föreningarna. I anslutning till huset finns Domus Academicas underjordiska utrymmen med bl.a. replokaler för band som HUS Gruppen förvaltar och multisalen Pohjanhovi.

Page 20: Gulnäbbsguide 2012

18

Kultur för alla smakerUnder läsåret 2012–2013 ordnar HUS många evenemang för studenterna, flera av dem är årligen återkommande traditioner. Förutom att upprätthålla studenttraditionerna är HUS också med om att skapa ett kulturutbud som följer med sin tid och som passar dagens studerande.

Vilka av höstens evene-mang rekommenderar du för gulnäbbarna?

”Öppningskarnevalen kan man upp¬riktigt rekommendera för alla vid universitetet, men speciellt för nya stu-derande. På karnevalen kan man bekan-ta sig med hela den skala av hobbyer som universitetssamfundet erbjuder. Går man runt bland info borden kan man plocka åt sig tidningar och broschyrer om sånt som intresserar och sam-tidigt kan man snava över någon intressant pre-sentation. På kvällen kan man fortsätta till Vanha och lyssna på bra musik på höstens första stora fest.

Efter att du har fått en första kontakt med stu-dentkåren och studentkulturen på öppningskar-nevalen är det förhoppningsvis sedan lätt att kom-ma med på andra HUS-tillställningar, allt från klubbkvällar till årsfesten. HUS evenemang ordnas just för dig – välkommen med!”

t Ville Sinnemäki, sakkunnig-producent (kul-tur)[email protected], tfn 050 537 2831

Page 21: Gulnäbbsguide 2012

19

Öppningskarneval och öppningsfest 3.9Läsåret inleds med en öppningskarneval på cent-rumcampus må 3.9. Samma dag kan studenterna delta i universitetets högtidliga läsårsöppning. Fö-rutom ett mångsidigt program presenteras också HUS föreningar, universitetets olika tjänster och annat intressant på karnevalen; exakt program finns på HUS webbplats. På kvällen blir det öpp-ningsfest på Vanha – se annonsen på nästa sida!

Rundvandringar på HUS 4–14.9 och tutoruts-kottets gulnäbbsorientering 27.9

Tillställningar som riktar sig speciellt till nya studerande är dels rundvandringarna på HUS, där man bl.a. kan bekanta sig med HUS verksamhet och konstskatterna i Nya och Gamla studenthuset som även du är ägare till i.o.m. att du är HUS-med-lem, dels HUS tutorutskotts festliga gulnäbbsori-entering 27.9. Rundvandringarna på HUS ska tu-torgrupperna anmäla sig till i förväg, så be din tu-tor boka in en rundvandring för er grupp!

HUS årsfestvecka 19–25.11Studentkårens årsdag firas med HUS årsfestvecka (v. 47). Då ordnar HUS, utskotten och förenin-garna många slags program, som filmföreställnin-gar, debatter och klubbkvällar – i det stora utbu-det finns det något för envar.

HUS årsfest 26.11Den 26 november är HUS officiella års¬dag och då hålls HUS årsfest i Gamla studenthuset. Fes-ten, som begås under traditionella akademiska former, är en av årets bästa fester och garanterat värd att uppleva. I år fyller HUS 144 år.

Fackeltåget på självständighetsdagen 6.12Studenterna i huvudstadsregionen firar självstän-dighetsdagen med ett traditionellt fackeltåg. Tå-get formerar sig i Sandudd kl. 16.45 och går till Senatstorget. Kl. 18 börjar studenternas och stadsbornas gemensamma fest på torget.

Fastlag i Ulrikasborg 12.2På fastlagstisdagen gräver studenterna fram sina pulkor och andra åkdon och styr till Ulrikas-borgsbacken. Fastlagsfirandet börjar kl. tolv. På programmet står bl.a. akademisk pulkåkningstäv-

ling och servering av ärtsoppa och saft. På kvällen ordnas vanligen flera studentfester.

Valborg och första majHavis Amanda får sin studentmössa på valborgs-mässoafton, den 30 april kl. 18. Efter det får man gå med student¬mössan hela sommaren om man så vill! Mösspåläggningen cirkulerar bland stu-dentkårerna i huvudstadsregionen, HUS tur att sköta den blir det igen år 2014. På kvällen är det studentfester på många håll. På morgonen den första maj lönar det sig att ta sig till Ulrikasborgs-backen för att lyssna till Ylioppilaskunnan Laula-jat, höra tal som hålls av studentkårernas repre-sentanter och njuta av den uppsluppna picknicks-tämningen. Programmet börjar redan kl. 9. De svenskspråkiga studenterna har picknick i Kajsa-niemiparken.

Floradagen 13.5HUS egen vårfest, Floradagen, firas den 13.5 på Gumtäkts äng nära Gumtäkts campus. Nationens hopp har samlats här i sina vita mössor sedan början av 1800-talet och på denna fest år 1848 sjöngs Vårt land för första gången. Floradagen är HUS andra officiella festdag, vid sidan av årsda-gen. Numera sjunger deltagarna fortfarande Vårt land, men det bjuds också på annan musik och tal till våren. Ta med studentmössan, picknickkor-gen, picknickduken och dina vänner för att fira Floradagen under avslappnade former innan det är dags att ge sig av på sommarbete. Programmet börjar kl. 12.

Förutom de här årliga evenemangen ordnar HUS varje år också helt nya och överraskande pro-gram, ofta tillsammans med någon samarbetspart-ner. På senare år har det bl.a. hållits populära stu-dentdagar med temat Konst åt oss! på Ateneum, olika musikklubbar, Pecha Kucha- och standup-kvällar, specialföreställningar på någon teater, Po-esikrig samt olika kurser och tävlingar. I kulturuts-kottet, som är öppet för alla HUS-medlemmar, kan du vara med om att skapa precis sådan kulturverk-samhet som du vill ha!

Mera information om alla evenemangen får du på HUS webbplats hyy.fi, i Studentbladet/Ylioppi-laslehti och på HUS sida på Facebook!

Page 22: Gulnäbbsguide 2012

20

HELA PROGRAMMET FINNS PÅ WWW.HYY.FI

ÖppningsfestÖppningskarnevalen fortsätter på kvällen med öppningsfest i Gamla studenthuset kl. 21–02. På höstens första stora fest uppträder Herra Ylppö & Ihmiset, Spiha och DJ Mikke. Förhandsköpta biljetter kostar endast 8 € för HUS medlemmar och finns att köpa på Café Vanha och vid HUS in-fobord på öppningskarnevalen! Normalprissat-ta biljetter (10 €) säljs på Café Vanha, på Tiketti och vid dörren.

INSKRIPTIONKL. 12 i universitetets solennitetssal (Alexandersga-tan 5). På programmet bl.a. rektors inskriptionstal och musikuppträdanden av Akateeminen Laulu och Yliop-pilaskunnan Soittajat. Ekumenisk gudstjänst i Domkyr-kan eller icke-konfessionell ceremoni i Nationalbiblio-teket efter inskriptionen.

ÖPPNINGSKARNEVALKL. 14 - 18 på Centrumcampus. På programmet bl.a. musik, dans, uppträdanden, servering och föreningar-nas presentationer. Inled läsåret i karnevalsstämning!

Page 23: Gulnäbbsguide 2012

21

Kulturverksamhet i föreningarnaFörutom HUS egen kulturverksamhet erbjuder också de föreningar som verkar inom HUS stora möjligheter att ägna sig åt kultur.

Det går utmärkt att börja, fortsätta eller utveck-la en sång- eller musikhobby under studietiden. I Gamla studenthuset verkar de traditionsrika mu-sikkorporationerna Akademiska Damkören Lyran, Akademiska Sång¬föreningen, Ylioppilaskunnan Laulajat och Ylioppilaskunnan Soittajat. Det finns också andra musikföreningar, från sådana som äg-nar sig åt tekno- och heavymusik till körer, förenin-gen för levande musik Helmut och Akateeminen Puhallinorkesteri.

För den som är intresserad av film finns HUS Elokuvaryhmä och den som är fotointresserad kan gå med i Ylioppilaskamerat. Den legendariska Yli-oppilasteatteri håller av tradition sina urvalsprov genast i början av hösten.

Förutom kulturföreningarna har nationerna och de större ämnesföreningarna ofta egen kulturverk-samhet, allt från körer och teatergrupper till film-klubbar och replokaler för band.

Förmåner och rabatter för medlemmarFörutom att ordna egna kulturevenemang för-handlar HUS också om medlemsrabatter i stadens övriga kulturutbud. På senare år har HUS-med-lemmarna bl.a. fått rabatt på seriebiljetter till filmfestivalerna Rakkautta & Anarkiaa (20–30.9.2012, se www.hiff.fi) och DocPoint (22–27.1.2013, se www.docpoint.info), det har hållits specialföreställningar och dessutom har HUS-medlemmarna fått varierande rabatter på biljetter till andra evenemang och festivaler.

Förutom de specialrabatter som HUS erbjuder ger också många kulturinstitutioner och producen-ter student-rabatter åt alla studerande. På HUS webbplats och i häftet Carpe culturam, som bl.a. fås på HUS service-byrå, finns omfattande informa-tion om kulturförmåner för studerande.

Utan kultur inga studierStudentkårens kulturverksamhet är nästan lika bred som själva begreppet kultur och det finns rika traditioner att bygga på, allt från uruppförandet av Vårt land till utgivningen av Love Records avant-gardeskivor.

Kom med!

Kulturutskottet är med om att planera och arrangera

HUS kulturverksamhet. Medlemmarna kan delta i

planeringen av studentkårens traditionella fester

och kulturevenemang, men kan också driva egna

projekt som klubbar eller tävlingar.

Page 24: Gulnäbbsguide 2012

22

Du kan ansöka om studiestöd för hela studie-tiden på en gång. Ansökan måste lämnas in senast före utgången av den första månaden

du ansöker om stöd för. Stödbeslutet görs automa-tiskt för tiden 1.9–31.5. Ansökan om studiestöd också för sommaren kan lämnas in separat senare. Ansökan och anmälan om förändringar gör du lät-tast på FPA:s e-tjänst (www.fpa.fi).

Studiestöd i två stegStudiestödet beviljas i två omgångar, för kandi-dat- och magisterexamen separat. Högskolestude-rande kan få studiestöd i högst 55 månader. För kandidatexamen har reserverats 3x9 (27) stödmå-nader och för magister-examen 2x9 (18) stödmå-nader. Dessutom får man 10 stödmånader som man kan fördela på de två faserna enligt eget be-hov (se bilden). Därför kan man använda högst 37 stödmånader för kandidatexamen (180 sp) el-ler högst 28 stödmånader för magisterexamen, men så, att det sammanlagda antalet stödmåna-der är högst 55. Om man använder fler än 27 stödmånader för den lägre examen får man istäl-let färre än 28 stödmånader för den högre exa-men. Men om man använder färre än 27 stödmå-nader för den lägre examen får man ändå inte me-ra än 28 stödmånader för den högre examen.

Att lägga det ekonomiska pusslet Studenternas viktigaste inkomstkälla är studiestöd, som består av studiepenning, bostadstillägg och statsgaranti för studielån.

I vilka ekonomiska ärenden kan man

kontakta studentkårens sakkun-niga?”Om du har problem som rör oli-ka stöd eller om din situation är speciellt svår kan jag hjälpa dig med information och råd om vilka stöd som du kan ansöka om.”

t Annika Häggblom, sakkun-nig (utkomst, utländska studerande, likabe-handling)[email protected], tfn 050 543 9608

De egna inkomsterna påverkarMånga studerande tryggar sin ekonomi genom att jobba på sommaren eller vid sidan av studier-na. Studerande som lyfter studiestöd måste emel-lertid se till att de övriga inkomsterna inte över-skrider den årsinkomstgräns som FPA har slagit fast. För varje stödmånad får man ha andra in-komster på max 660 euro, för månader utan stöd är gränsen 1 970 euro.

Årsinkomsten kontrolleras kalenderårsvis i ef-terskott, efter att beskattningsuppgifterna blivit färdiga. Om inkomsterna överskrider fribeloppet

Studiestöd i två steg

10flex

2 x 9 = 18Magister (120 op)

3 x 9 = 27Kandidat (180 op)

55 stöd-månaden

Page 25: Gulnäbbsguide 2012

23

med högst 220 euro kräver FPA inte tillbaka något stöd. Om överskridningen är större än 220 euro återkrävs en månads studiestöd och bostadstillägg, förhöjt med 15 procent, för varje påbörjad 1 310 euro.

Man kan undvika återkrav genom att se till att inkomsterna inte överskrider fribeloppet. I slutet av året lönar det sig att noga räkna igenom inkom-ster och stöd. Om du i tid annullerar stödmånader du redan ansökt om eller betalar tillbaka stöd före utgången av mars följande år får du tillbaka stöd-månaderna och kan använda dem igen.

På FPA:s webbplats får du mera information om inkomstkontrollen och kan räkna ut ditt fribelopp.

Studieframgången kontrollerasStuderande måste få minst 5,5 studiepoäng per stödmånad. Stödet kan dock fortsätta betalas ut om man har fått i medeltal 5 studiepoäng per stödmånad. Från föregående läsår måste man ha minst 2,0 sp/stödmånad, även om medeltalet för hela studietiden i övrigt skulle räcka till.

Om antalet studiepoäng i medeltal under stöd-månaderna är lägre än det som krävs skickar stu-diestödsnämnden följande höst en begäran om ut-redning om varför studierna har dragit ut på tiden.

Att man själv eller någon nära anhörig har varit sjuk eller har en svår livssituation kan vara godtag-bara skäl till att studierna inte framskrider som de borde, om detta tidsmässigt sammanfaller med att studietakten har sjunkit. Till utredningen ska alltid bifogas skriftliga intyg från en myndighet (exem-pelvis läkarintyg) över de skäl man vill åberopa. Det räcker inte att bara förklara med egna ord.

HUS står på din sidaStudentkåren bevakar aktivt medlemmarnas in-tressen, också i ekonomiska frågor. Speciellt in-satta i frågor som rör studenters ekonomi och ekonomiska problem är styrelsemedlemmen med ansvar för utkomstfrågor och den sakkunniga i utkomstfrågor.

HUS deltar också i debatten om studenternas ekonomi. HUS lyfter fram missförhållanden och påverkar både lokalt och på riksnivå. Att ställa upp mål på riksnivå och genomföra intressebevaknings-aktioner görs ofta under ledning av Finlands stu-dentkårers förbund (FSF).

Studiestödets delar

Studiepenning

I allmänhet 298 euro per månad för högskolestude-

rande. Av studiepenningen innehålls normalt förs-

kotts-skatt på 10 procent.

Bostadstillägg

80 procent av en maxhyra på 252 euro. För den

överstigande delen betalas inte bostadstillägg.

Det lönar sig inte att enbart lyfta bostadstillägg, för

det förbrukar stödmånader. Om du inte har rätt till

studiestödets bostadstillägg (t.ex. för att du har

familj eller får sjukdagpenning) kan du ansöka om

allmänt bostadsstöd från FPA.

Statsgaranti för studielån

300 euro per månad för högskolestuderande

Studerande som inte har betalningsstörningar eller

skulder p.g.a. borgensansvar får automatiskt låne-

garanti för läsårets studiestödsmånader

Man behöver inte lyfta hela lånesumman

Bankerna får garantibeslutet av FPA

Man avtalar med banken om räntor och andra vill-

kor

Studentkåren informerar medlemmarna om så-dant som påverkar deras ekonomi, exempelvis om förändringar i FPA:s studiestöd, och påmin-ner om datum som är viktiga med tanke på eko-nomin. Om det är något du undrar ska du inte tveka att ta kontakt!

Mera information:www.fpa.fi > StuderandeFPA:s servicenummer för studerande (på svens-ka): 020 692 229 (må–fre kl. 8–18)Studentrådgivningens byråer, www.helsinki.fi/neuvonta/svenska

Page 26: Gulnäbbsguide 2012

24

FöräldraförmånerStuderande föräldrar har rätt till moderskaps-, fa-derskaps- och föräldradagpenning. Om man sam-tidigt lyfter studiepenning betalas bara dagpen-ningens minimibelopp ut. Studierna måste även framskrida i den takt som krävs för studiestöd. Studerande föräldrar har rätt att få en förläng-ning av den tillåtna studietiden motsvarande den tid man lyft föräldrapenning.

Efter föräldrapenningstiden kan studerande få hemvårdsstöd för barn under tre år som inte får kommunal dagvård. Hemvårdsstödet räknas ock-så in i årsinkomsterna vid inkomstgranskningen för studerande. Studerande som bor tillsammans med sitt eget eller makans/makens barn kan ansöka om allmänt bostadsstöd.

Mera information: FPA:s byråer twww.fpa.fi > Förälder

twww.fpa.fi > Boende

Lyft inte studiestöd om du är sjukDet lönar sig inte att slösa studiestödsmånader på att vara sjuk. Under sjukledigheten kan du få sjukdagpenning och allmänt bostadsstöd från FPA.

Om du med säkerhet vet att din sjukdom kom-mer att vara i högst två månader kan du ändå fort-sätta lyfta studiestöd. Du kan behöva göra en ut-redning om sjukdomen när studiestödsnämnden följer upp hur studierna framskrider. Så gå till lä-karen i tid och spara läkarintygen.

Om du tror att du kommer att vara sjuk i mer än två månader är sjukdagpenning en lämpligare stödform. När du ansöker om sjukdagpenning ska du bifoga ett läkarutlåtande på att du är arbetso-förmögen. Man kan ansöka om sjukdagpenning upp till fyra månader efter insjuknandet.

Mera information: FPA:s byråer twww.fpa.fi > Sjuk

UtkomststödFör studerande är studiestödet det primära stöd-systemet och studielån med statsborgen räknas in i den disponibla inkomsten, också fastän man inte

skulle lyfta studielån. Man kan ansöka om ut-komststöd om studiestödet inte räcker till för att ge en tillräcklig utkomst. Ansökan görs på social-byrån i det egna bostadsområdet eller (i Helsing-fors) på den svenska socialservicebyrån.

Mera information: t Socialverket i din hemkommun

twww.hyy.fi

StipendierFinlands studentkårers förbund (FSF) har en sti-pendiedatabas på sin webbplats (www.syl.fi). Där finns också länkar till andra databaser. I tidningen Yliopisto finns en spalt, ”Apurahat”, där man in-formerar om stipendier att söka. På Centret för internationellt personutbyte Cimo (www.cimo.fi) lönar det sig att fråga om stipendier, speciellt om man har fått praktikplats genom Cimo.

Vuxenutbildningsstöd För att få vuxenutbildningsstöd krävs det att man har arbetat sammanlagt i minst fem år och har va-rit anställd hos samma arbetsgivare i minst ett år. Den sökande måste vara studieledig utan lön. Den som får vuxenutbildningsstöd kan beviljas statsborgen för studielån.

Mera information och blanketter: t Arbets- och näringsbyråerna

twww.koulutusrahasto.fi/?2

Studier som stöds med arbetslöshetsförmån. Du kan få arbetslöshetsförmån för heltidsstudier om du är arbets¬sökande vid arbets- och närings-byrån och din jobb¬sökning är i kraft. Du måste ha fyllt 25 när de stödda studierna inleds. Univer-sitetsstudier som leder till högskole¬examen kan bara komma i fråga om avsikten är att fortsätta med studier som varit avbrutna i minst ett år.

Mera information: t Arbets- och näringsbyråerna

t Folkpensionsanstalten (www.fpa.fi)

t Arbetslöshetskassornas samorganisation (ww.tyj.fi).

Speciella situationer

Page 27: Gulnäbbsguide 2012

25

Studerande kan äta billigt både på UniCafe, som ägs av studentkåren, och i andra studen-trestauranger. FPA:s studiestödscentral stö-

der alla studentluncher med 1,84 euro (år 2012). UniCafeerna skiljer sig från andra studentrestau-ranger, för de ägs av HUS, alltså av studenterna själva. Därför får HUS-medlemmar som har Lyy-ras nya betaldekal en extrarabatt. Från hösten 2012 delas dekalen gratis ut till alla som har ett Lyyra-studentkort. Mera information om det nya betal-ningssättet finns på www.lyyra.fi. Dessutom kan studenterna påverka restaurangerna genom att ge feedback och sitta med i restaurangkommittéerna som verkar på alla campus.

Priset för en normallunch hösten 2012 är 2,70 euro, 2,60 om du betalar med Lyyra-kortet. I alla luncher ingår mat och dryck (mjölk, surmjölk, so-jadryck, saft och vatten), bröd med bredbart på-lägg, sallad samt potatis, ris eller pasta. Dessutom serveras alltid efterrätter.

På nästan alla UniCafeer finns det både kafépro-dukter som bakats på plats och egentliga student-luncher. På alla campus (utom Mejlans) serveras också förmånlig frukost.

På UniCafe beaktas de vanligaste specialdieter-na, exempelvis finns det ett bra utbud av vegetaris-ka rätter. Alla restauranger (utom Rotunda, Kor-

ona och Exactum) har också veganalternativ. Va-rudeklarationer och huvudrätternas energiinnehåll finns till påseende i restaurangerna.

På UniCafe säljs också rättvisemärkta produk-ter som ger odlarna en skälig och rättvis ersättning, så du kan t.ex. bidra till att ungdomar på andra si-dan jordklotet får gå i skola. Ekologiska produkter är också ett bra val, liksom Utsam-luncherna som stöder HUS utvecklingssamarbetsprojekt.

Det är populärt att äta på UniCafe och därför blir det köer i många restauranger mellan föreläs-ningarna kl. 11.45–12.15 och 13.45–14.15. För-sök hålla din lunchpaus under en annan tid, om du kan. Å andra sidan har restaurangerna flera serve-ringslinjer och vanligtvis avancerar kön snabbt.

Du kan luncha i vilken UniCafe-restaurang som helst; genom att visa upp Lyyra-kortet eller annat bevis på att du är studerande får du samma rabat-ter överallt.

På UniCafe Brunnsgården får du lunch till stu-dentpris också på lördagar!

UniCafe-restauranger, menyer och feedback:

twww.unicafe.fi

Mat och kaffe på vårt eget UniCafeMed en ordentlig lunch orkar du bättre och kan koncentrera dig på studierna.

Page 28: Gulnäbbsguide 2012

26

Av stu-denterna vid

Helsingfors univer-sitet bor knappt en

tredjedel i studentbostad som de hyr av Helsingforsregio-

nens studentbostadsstiftelse Hoas, av någon nation eller av bostadsstiftelser

Hur borstudenterna?

Var aktiv när du söker bostadNär du söker bostad lönar det sig att vara flexi-bel, snabb och aktivt söka information. Speci-ellt i början av terminerna är det rusning på bo-stadsmarknaden. Om hösten kan t.ex. Hoas er-bjuda bostad bara åt ca en femtedel av de sökan-de. Det bästa rådet är då att använda flera kana-ler. Du kan söka bostad hos Hoas och din nation samtidigt som du kollar in Lyyras bostäder på den fria marknaden. Om du har råd att betala mer än 300–400 euro i månaden går det lättare att få bo-stad. Det underlättar också om du är villig att bo längre bort från centrum eller campus, både när du söker studentbostad och bostäder på den fria marknaden. Kom ihåg att ta tillbaka onödiga an-sökningar när du väl har fått ett hem!

Tillfälliga lösningar när bostadslösheten hotarOm du ännu i mitten av augusti inte har fått nå-got erbjudande om bostad så kommer du sanno-likt inte heller att få någon bostad till början av september. Senast i det skedet är det dags att se till att du har skickat in ansökningar till flera ställen och att du söker via flera kanaler. Det är också en god idé att ordna med tillfällig inkvartering för de första veckorna, exempelvis genom att boka plats på ett vandrarhem eller be att få bo hos vänner el-ler släktingar. Tidigare år har de som varit bo-stadslösa när de har inlett studierna i medeltal hit-tat en bostad inom en månad.

för studerande inom vissa områden. Stu-dentbostad är ofta det billigaste alternati-vet. En knapp tredjedel av studenterna bor antingen ensamma eller tillsammans med någon i en bostad som de har hyrt på den fria marknaden. Hyrorna på den fria mark-naden är i medeltal mycket högre än hy-rorna för studentbostäder. Resten av stu-denterna bor i ägarbostad, hemma hos för-äldrarna eller i stadens hyresbostad. Få av studenterna vid Helsingfors universitet har boendekostnader på mindre än 252 euro i månaden som är maxgränsen för studie-stödets bostadstillägg

Page 29: Gulnäbbsguide 2012

27

Tips och nyttig information

Alla hyresbostäder på ett ställeHUS har sammanställt broschyren ”Behöver du bostad?” som skickas ut med det antagningsbrev som alla nya studerande vid Helsingfors universi-tet får. I den finns information om de viktigaste kanalerna man kan söka bostad genom. Broschy-ren finns också i elektronisk form på HUS webb-plats: www.hyy.fi/boende.

Praxis på hyresmarknadenPrivata bostäder kan man hyra antingen direkt av ägaren (t.ex. genom Lyyras bostadsförmedling) eller via en förmedlare. Förmedlingsbyråerna tar ofta en förmedlingsavgift, exempelvis i form av förhöjd hyra eller ett kontrakt med en viss mini-milängd, eller så kräver de att hyresgästen ger ett förmedlingsuppdrag som man debiterar skilt för. Dessutom kräver hyresvärden ofta en hyresgaran-ti, i allmänhet motsvarande 1–3 månaders hyra. Du kan läsa mera om hur hyresmarknaden funge-rar på adressen www.boende.fi > Hyresboende (eller på finska i Lyyras elektroniska boendegui-de)..

Hyreslagen reglerar hyresförhållandenDet är skäl att alltid göra skriftliga hyreskontrakt. Färdiga blanketter finns t.ex. i Lyyras elektronis-ka boendeguide (eller på adressen www.boende.fi). Innan kontraktet undertecknas bör man noga studera pappren och klargöra för sig vad det är man förbinder sig till. Alla villkor bör tas med i hyreskontraktet, så att man kan hänvisa till dem senare. Hyreskontrakt kan gälla tills vidare eller för en viss tid. Ett hyresförhållande som gäller tills vidare upphör när någondera parten säger upp hyresavtalet. Om hyresgästen säger upp avta-let är uppsägningstiden en månad.

Hjälp i problemsituationerOm din hyresvärd t.ex. vägrar återbetala hyresga-rantin utan orsak eller om hon/han säger upp ditt hyresavtal på kort varsel kan du behöva juridisk hjälp. Både Codex rf och Pykälä ry har rätts-hjälpsutskott som ger HUS-medlemmar gratis ju-ridisk rådgivning – bl.a. i hyresfrågor – per brev, telefon, e-post eller personligen (mera informa-tion finns i avsnittet Servicebyrån).

HemortSom studerande kan du välja om du vill

fortsätta vara skriven på din gamla hemort eller om du vill bli skriven på studieorten.I statliga och kommunala val röstar du på hemor-ten: fastän du bor i Helsingfors får du inte rösta i Helsingfors valkrets om du är skriven någon an-nanstans. Det finns också tjänster och förmåner som bara är till för kommuninvånare. I huvud-stadsregionen gäller detta bl.a. studentrabatterna i kollektivtrafiken.Du betalar skatt i den kommun du är skriven i. Hemorten kan man byta på magistraten och i samband med att man gör flyttanmälan på pos-ten.www.maistraatti.fi/sv/www.posti.fi/flyttanmalan/

Hur bevakar HUS mina intressen?”På studentkåren finns en anställd och en

styrelsemedlem som jobbar med boendefrågor. HUS är en av grundarna av Hoas och är välrepresen-terat i Hoas beslutande organ. Därigenom har vi nå-got att säga till om exempelvis i fråga om hur hyres-boendet ska utvecklas. Studentkåren arbetar också för att studentbostäderna i framtiden ska räcka till för allt flera studerande, bland annat genom att för-söka påverka hur Helsingfors stad planerar sina bos-tadsområden och fördelar tomter. HUS gör eller bes-täller också undersökningar som ger oss kunskap som används för att påverka stadens beslutsfattare, universitetet och den all-männa opinionen. Du kan själv påverka HUS målsätt-ningar genom att rösta i delegationsvalet och del-ta i olika arbetsgrupper som vi sammankallar, exempelvis stadsarbetsg-ruppen. Man får gärna ta kontakt med oss, så berät-tar vi mera!”

t Sofia Lindqvist, sakkunnig (boende, hälsa, staden)[email protected], tfn 050 543 9605

Page 30: Gulnäbbsguide 2012

28

Universitetsstudenterna har redan haft egen hälsovård i mer än 50 år. Studenternas häl-sovårdsstiftelse, SHVS, erbjuder förutom

allmän- och specialläkartjänster också hälsovår-dar-, fysioterapi-, laboratorie- och röntgentjänster. Till den orala hälsovården hör akutvård, mun- och tandhälsovård, bastandvård och specialtandvård. I mentalhälsovården ingår mentalvårdsrådgivning, psykiatriska undersökningar och vård, psykotera-pi, förebyggande mentalhälsovård och webbråd-givning.

Besök hos allmänläkare och hälsovårdare är av-giftsfria. Den första undersökningen hos SHVS tandläkare är också gratis, oavsett i vilket skede av grundexamensstudierna man är eller hur länge man har studerat. Se besöks- och andra avgifter på SHVS webbplats.

Studenterna har egen hälsovård Som grundexamensstuderande vid universitetet har du tillgång till bra och förmånlig hälsovård. Dessutom har du också rätt till kommunal hälsovård.

Elektronisk hälsoenkät för gulnäbbarAlla nya studerande får under det första studieår-et e-post med en länk till ett elektroniskt frågefor-mulär om hälsan. Utifrån svaren bedömer en häl-sovårdare och en munhygienist om man ska kall-las till en personlig hälsokontroll. De skickar ett svar med vidare anvisningar. Alla studerande kan om de vill gå på ett avgifts-fritt samtal om sin häl-sa. Under det en timme långa besöket får man en chans att stanna upp och samtala bl.a. om sin livssituation och om stress, nervositet, sömn, ork, hälsohistoria, vaccinationer, blodtryck och ev. be-hov av laboratorieprov.

Hälsovårdaren – din första kontaktHälsovårdarna sköter om små olycks¬fall och lindriga sjukdomar. Du kan be dem skriva ut in¬tyg för kortare sjukledigheter eller ge remiss till laboratoriet. På mottagningen kan du diskute-ra frågor om hälsa och sjukdom. Hälsovårdarna ger också vaccinationer. Om du behöver vaccina-tioner inför en resa kan du ringa SHVS centralise-rade vaccinations- och reserådgivning för att ta reda på vilka som behövs, numret finns på SHVS webbplats.

Med återuppringning slipper du köaHälsovårdarna svarar också på telefonnumret för tidsbeställning och utvärdering av vårdbehovet. Till det numret ska man ringa i alla vårdärenden. Numera behöver man inte längre köa i telefon, för SHVS har tagit i bruk ett återuppringningssys-tem. Du behöver alltså bara ringa en gång och föl-ja anvisningarna du får – SHVS ringer tillbaka på det språk du har valt. I akuta fall ska man helst ta kontakt kl. 8–9 på morgonen. Akuta fall försöker man ta emot samma eller senast följande dag, be-roende på sjukdom. SHVS har inte i sig akutvård, så beroende på situationen kan du också få rådet att söka dig direkt till hälsocentraljouren.

Page 31: Gulnäbbsguide 2012

29

Telefonnummer till tidsbeställningen och utvärde-ringen av vårdbehovet, annan kontaktinforma-tion och öppettider finns på SHVS webb¬plats.

Kommunal hälsovård vid behovSHVS är öppet bara på vardagarna, så speciellt på veckosluten måste man vid akuta sjukdomsfall söka sig till den kommunala servicen. Studenter har samma rätt som andra kommuninvånare att utnyttja den.De kommunala hälsovårdstjänsterna är avsedda för dem som är skrivna i kommunen, men i akuta fall kan de utnyttjas också av icke-kommuninvå-nare. I Helsingfors och Vanda måste man betala en hälsocentralsavgift, men av studerande som bor i Esbo och som använder hälsovården där tas ingen avgift. Studerande som utnyttjar hälsovår-den i Esbo måste bevisa sin studentstatus exem-pelvis genom att visa upp sitt Lyyrakort.Under jourtider tas en jouravgift i alla kommuner.

twww.hel.fi/halsovardscentralen

twww.vanda.fi/social-_och_halsovardstjanster

twww.esbo.fi/sv-FI/Social_och_halsovard

Hälso-komihåg!SHVS hälsovårdstjänster

Som grundexamensstuderande kan

du utnyttja den service som Studen-

ternas hälsovårdsstiftelse (SHVS)

er-bjuder eftersom SHVS-avgiften

ingår i HUS studentkårsavgift. När

du betalar studentkårsavgift för he-

la läsåret kan du utnyttja SHVS ser-

vice vid alla SHVS egna filialer i lan-

det fram till utgången av augusti

följande år. Att du är medlem i stu-

dentkåren bevisar du enklast med

studentkortet Lyyra.

Annullera om du får förhinder

Om du har beställt tid till SHVS men

får förhinder ska du annullera din

tid senast klockan 12 vardagen före,

antingen per telefon eller med av-

bokningsblanketten på

www.shvs.fi.

Om du annullerar senare än det

krävs du på besöksavgift. Om du

inte alls annullerar din tid och du

inte kommer till mottagningen

måste du betala både besöksavgift

och en straffavgift på 25 euro. Straff-

avgiften på 25 euro krävs också för

avgiftsfria besök.

SHVS betjänar på flera ställen

Det lönar sig att bekanta sig med

SHVS webbplats. Där hittar du infor-

mation om tjänster och öppettider,

svar på många frågor som rör häl-

san och bland annat en blankett för

att annullera beställda tider. Du kan

också be om råd via webbrådgiv-

ningen.

twww.shvs.fi

t Hälsostationen i Tölö: Tölöga-

tan 37 A

t Hälsostationen i Otnäs: Ot-

svängen 12

t Servicepunkten i Vik (on kl.

8–15): Viksbågen 11, 1 vån., rum

110 C

t Hälsovårdstjänster i Lahtis och

Vasa: se www.shvs.fi

Gratis hälsorådgivning per telefon

Hälsorådgivningen ger dygnet runt

råd per telefon i frågor som rör häl-

so- och sjukvård och informerar om

vart man ska vända sig för att få

vård. För samtalet debiteras opera-

törsavgift och lokalnätsavgift, men

ingen serviceavgift.

Tfn (09) 10023

HUS – din röst i SHVSHUS representerar studenterna vid Helsingfors universitet i SHVS beslutande organ, både på lo-kal nivå och i SHVS delegation på riksnivå. I de här organen beslutar man om SHVS budget, d.v.s. om de ekonomiska ramarna för verksamheten, men man kan också lägga fram förslag om ut-veckling av servicen. Tack vare HUS mångåriga insats fungerar SHVS kommunikation numera på tre språk och det går också att välja språk för återuppringningen. Man kan ge respons till SHVS med en blankett som finns på webbplatsen. HUS sakkunniga Sofia Lindqvist svarar också gärna på frågor som rör SHVS.

Page 32: Gulnäbbsguide 2012

30

www.unisport.fiMER ÄN BARA MOTION

Kollektivtrafiken rullar i HelsingforsregionenKollektivtrafiken har täta turintervaller och är bekväm att använda. Reseplaneraren visar vägen vart som helst i trakten.

Om du bara reser inom en stad behöver du en bil-jett för stadens interna trafik. Med en sådan biljett får du resa så mycket du vill på stadens område med alla trafikmedel så länge biljetten är i kraft. Men om du t.ex. bor i Vanda och studerar vid Helsingfors uni-versitet behöver du en regionbiljett, eftersom du rör dig över kommungränsen.

Betalningen sköts med resekortetFör att få biljetter med studentrabatt måste du skaf-fa ett resekort som berättigar till rabatten. Om du inte ännu har fått ditt studentkort (Lyyra-kortet) ska du gå efter en blankett till universitetets stu-dentrådgivning. När du har fyllt i den intygar perso-nalen att du studerar vid universitetet.

Gå sedan till något av de ställen som säljer rese-kort i den kommun där du bor. På resekortet re-gistreras studentstatusen som ger dig rätt till stu-dentrabatt.

Studentstatusen är i kraft ett år i taget och den upphör den 31 augusti följande år. Om du redan har ett resekort kan du uppdatera studentstatusen vid de tillfälliga servicepunkterna, exempelvis i uni-versitetets huvudbyggnad (Fabiansgatan 33) under tiden 13.8–7.9. Kortet kan laddas med tid, alltså period, eller med pengar, alltså värde.

twww.hsl.fi/SV/

twww.reittiopas.fi/sv/

Till fots, på cykel, med buss och tåg...

Studentrabatt med resekortetStuderande som är skrivna i Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kervo, Kyrkslätt eller Sibbo får 50 procents rabatt både på stadens interna bil-jetter och på regionbiljetter. Om du är äldre än 30 får du studentrabatt bara om du kan visa upp ett beslut på att du har beviljats studiestöd.

twww.hsl.fi/SV/

twww.hst.fi

Studentrabatter i fjärrtrafikenMed studentkortet får du 50 procents rabatt på tågbiljetter i fjärrtrafiken (vanliga biljetter och flexbiljetter). Rabatt ges inte på 30-dagarsbiljet-ter, avgifter för sällskapsdjur, sovplatser eller bil-tågsplatser, men man får rabatt på seriebiljetter (10 resor). För att få studentrabatt måste man uppvisa giltigt studentkort med läsårsdekal – det räcker alltså inte med att ha betalat studentkår-savgiften. Matkahuolto beviljar 50 procents ra-batt på enkelbiljetter om resan är minst 80 km lång. För att få studentrabatt måste man ha ett studentkort med Matkahuoltos logo. Enklast är det att använda Lyyra-kortet på VR och Matka-huolto. Du behöver inga andra studentkort.

twww.vr.fi/se/

twww.matkahuolto.fi/sv/

Cykla till campusAtt cykla är hälsosamt, ekonomiskt, miljövänligt, praktiskt och framför allt trevligt. I Helsingfors finns ett väl utbyggt nät av cykelvägar och det för-bättras hela tiden. Sammanlagt finns det 1180 km cykelvägar, av dem är mer än 730 km asfalterade. På Helsingfors stads webbplats finns en resepla-nerare för cyklister, där man kan ta reda på den bekvämaste cykelrutten: http://pk.hsl.fi/sv/

Det finns en också karta över huvudstadsregio-nen, där alla cykelvägar är utmärkta. Kartan är gra-tis, den delas ut på idrottsverkets byråer och finns även på webben: http://ptp.hel.fi/ulkoilukartta/.

I metron får man fritt transportera cyklar, men helst inte under rusningstid. I bussar och spårvag-nar får man inte transportera cyklar. I närtrafiktå-gen får man ta med sig cykel gratis utanför rus-ningstid (kl. 7–9 och 15–18) om det finns plats på tågen. På universitetet finns cykelställningar och förvarings- och duschutrymmen för cyklister.

t Bilfria dagen lö 20.9.

Page 33: Gulnäbbsguide 2012

31

Rör på dig mellan föreläsningarna

För studerande går det utmärkt att fortsätta med sin gamla idrottshobby eller börja med en helt ny. På universitetet och i huvudstadsregionen är motionsmöjligheterna nästan obegränsade.

Helsingfors universitet har sitt eget Universitetssport Unisport. Idrottsenhetens tjänster finns till-gängliga på alla fyra campus vid Helsingfors universitet och ytterligare i Tölö och Otnäs I många grenar hålls handledda timmar, från bodypump och avslappnande axelgymnastik till gym och badminton.

En stor del av Unisports utbud lämpar sig också för studenter som inte tidigare har motionerat.Det mångsidigaste och förmånligaste motionspaketet får du genom att skaffa ett säsongs¬kort för tolv

månader. Det finns också kortare perioder. Unisport ordnar även spelserier för både kvinnor och män, bl.a. i innebandy. En egen innebandytur t.ex. för ämnesföreningen ger strålande möjligheter att umgås under avslappnade former. På universitetet finns dessutom flera idrottsföreningar.

Motionera var som helstPå riksnivå koordineras motionsverksamheten av Studerandenas idrottsförbund (OLL). På deras webbplats www.opiskelijaliikunta.fi finns information om förmåner, tävlingar och evenemang och om motion och hälsa i allmänhet. På webbplatsen finns också info om studentrabatter till större idrottseve-nemang. Kom ihåg att de flesta privata motionscenter också ger någon sorts studentrabatt, så det lönar sig att vifta med studentkortet.

Mera information: t Unisports broschyr

twww.unisport.fi

twww.opiskelijaliikunta.fi

Motionsevenemang för studerande

Fastlagstisdagen – Det vimlar av studenter i Ulrikasborgsbacken när huvudstadsregionens studentkårer firar sin fartfyllda fastlag.

Mera information:www.hyy.fi

HUS-sidan i Studentbladet / Ylioppilaslehti

Motion i stadenMed studentkortet får du ofta rabatt i stadens idrottsanläggningar. Exempelvis kan du simma till halva priset i Helsingfors stads simhallar och friluftsbad.

www.unisport.fiMER ÄN BARA MOTION

Page 34: Gulnäbbsguide 2012

32

I början av studierna skall alla göra upp en indivi-duell studieplan (ISP, på finska Hops). Den hjäl-per dig att planera på lång sikt och gestalta dina studier. I ISP kan du planera och schemalägga stu-diehelheter, språk-studier, biämnen, eventuellt studentutbyte, praktik och annat som kan vara nyttigt med tanke på arbetslivet.

ISP görs på olika sätt på olika institutioner. Den kan vara integrerad i de övriga studierna, t.ex. i stu-die-orienteringen, eller göras tillsammans med tu-torn. Du kan fråga tutorn eller lärartutorn hur man gör på just din institution.

I vilket fall som helst behöver du inte göra upp planen ensam, du kan be lärare, äldre studerande eller studiebyrån om hjälp. Kom ihåg att det spe-ciellt i början av studierna inte finns några dum-ma frågor. Genom att vara frågvis blir du också bekant med människorna på din institution.

Studietiden är begränsadEnligt universitetslagen kan du ha studierätt i maximalt fem år, men det finns lite flexibilitet. För högre högskoleexamen får den målsatta tiden överskridas med högst två år, för lägre högskole-

Planera studierna, det lönar sigAtt få jobb efter studierna går lättare om man har en noga gen-omtänkt biämneskombination, mångsidiga språkkunskaper och arbetserfarenhet. Det går att få hjälp med studieplaneringen.

Page 35: Gulnäbbsguide 2012

33

examen med högst ett år. För högre examina är den målsatta tiden i allmänhet två år, för lägre ex-amina tre år. En del fakulteter har avvikande ti-der.

Om studierna drar ut på tiden måste du göra upp en målinriktad studieplan som är realistisk och som leder till utexaminering. Du får fortsätta stu-dierna först efter att den har godkänts.

Om studierna inte löper lönar det sig att söka handledning och stöd genast och inte vänta tills man går in i väggen. Frånvaro på grund av militär-tjänstgöring, moderskaps-, faderskaps- eller föräld-raledighet räknas inte som studietid, men i sådana fall är det ändå bra att kolla praxis med den egna studierådgivaren – hellre i förväg än för sent.

Etapp – vad är det?Etappsystemet är universitetets eget system för att följa upp hur studierna framskrider. Systemet går ut på att man i studentregistret söker fram stu-denter som under sin studietid inte har fått ihop

det antal studiepoäng som fakulteterna kräver. Sådana studenter ska få effektiverad studievägled-ning och de måste göra upp en plan över hur de har tänkt slutföra sina studier. Det går att anmäla sig som närvarande vid universitetet först när man slutfört de kurser som krävs eller har gjort upp studieplanen. Den första kontrollen görs re-dan på våren under det första studieåret, men då blir det inte ännu några sanktioner. Man behöver inte vara rädd för att fastna i kontrollen: avsikten är att hjälpa dig framåt i studierna, inte att för-svåra dem. Får du problem kan du alltid kontakta studentkåren.

Mångsidighet en trumf på arbetsmarknadenPå arbetsmarknaden behövs allt mera mångsidigt kunnande. När man söker jobb är tidigare arbets-erfarenhet ofta avgörande – den kan man skaffa sig speciellt under loven. Inom många branscher värdesätts språkkunskaper och internationell er-farenhet, liksom föreningserfarenhet och genom-

RådgivningStudentkårens sakkunniga kan ge

råd om du har problem med studier-

na eller vardagen. I frågor som rör

studiernas innehåll lönar det sig all-

tid att i första hand kontakta amanu-

ensen på din egen institution eller

fakultetens studierådgivare. Kontak-

tuppgifter finns på universitetets

webbplats, på HUS webbplats (www.

hyy.fi) och i denna guide.

En mångsidig studieväg – JOO!

Glöm allt om snävt specialiserade

examina! Bekanta dig med det rika

kursutbudet och planera din egen

studiehelhet. Ännu mångsidigare

blir din examen om du väljer ett

biämne som man inte undervisar i

vid Helsingfors universitet.

Det riksomfattande avtalet om

flexibel studierätt, JOO (= joustava

opinto-oikeus) ger examensstude-

rande vid Helsingfors universitet rätt

att ansöka om studierätt vid något

annat finländskt universitet utan

kostnad. Studiebyrån vid din fakultet

hjälper och ger bl.a. råd om hur stu-

dierna kan inkluderas i examen.

HUS ger råd i frågor som rör

byråkratin och kan ge idéer om alter-

nativa studieformer. Studentkåren

ger också ekonomiskt stöd för pro-

jekt kring innovativa inlärningsfor-

mer.

twww.joopas.fi

t fakulteternas studiebyråer

Guiden Få ut det mesta av studier-

na

HUS har gjort en guide, Få ut det mes-

ta av studierna, som kan användas av

alla studenter. Om du inte har fått

den på din egen fakultet kan du lad-

da ner den på HUS webbplats, www.

hyy.fi (Media & Arkiv > Publi-katio-

ner). Idén med guiden är att den ska

hjälpa dig att utveckla din inlärning.

Nyyti, studenternas stödcentral

Nyyti ry. främjar studenternas men-

tala hälsa och erbjuder grupp- och

kursverksamhet, tema- och chill-

kvällar i huvudstadsregionen. Stu-

denter vid alla vetenskaps- och

konsthögskolor kan utnyttja Nyytis

Virtualskuldra, webbgrupperna och

hemsidorna. Man kan skicka medde-

landen till Virtualskuldran och berät-

ta vad det är som tynger sinnet. Alla

som skickar meddelanden får per-

sonliga svar som bara kan läsas av

den som har skickat meddelandet.

Meddelandena besvaras av frivilliga

och anställda som är utbildade för

att stöda och hjälpa.

twww.nyyti.fi.

Få grepp om studierna!

Page 36: Gulnäbbsguide 2012

34

tänkta ämneskombinationer. Det är ett ledsamt faktum att en universitetsexamen inte längre är en garanti för att man får ett fast, välbetalt jobb. Än-då lönar det sig att studera.

I de flesta branscher är sysselsättningen bland dem som utexamineras från Helsingfors universi-tet hög. Examensbetyget inte det enda avgörande – ämneskombinationen och eventuella andra färdig-heter är också viktiga.

Din examen består av helheter på olika nivåer och det är viktigt att du gestaltar vilka kurser som passar in var. En del kurser är obligatoriska och en del kan man välja själv. Använd ISP för att skapa din egen unika studieväg och utveckla din identitet som blivande akademisk expert.

Du kan sikta in dig på forskarstudier och fort-sätta på den akademiska vägen eller göra upp en plan som hjälper dig att utveckla en expertis som behövs med tanke på ett arbetsliv utanför universi-tetet. Våga hitta din egen personlighet och gå mo-digt din egen väg!

Mera information om karriärplanering:Helsingfors universitets karriärservice(Fabiansgatan 33, 1 vån.), tfn (09) 1912 2125, [email protected], www.helsinki.fi/urapal-velut/svenska (även på alma.helsinki.fi > Studier och undervisning eller Stöd för undervisning)

Högskolerådgivaren på Gloets arbetskraftsby-rå, kontaktuppgifter: www.mol.fi/mol/se/

Studenterna har rättigheterFör att trygga studenternas rättsskydd har Hel-singfors universitet antagit en instruktion för be-dömning av studieprestationer och tentamina. Den finns i nästan alla fakulteters studiehand-böcker och på universitetets webbplats.

I instruktionen finns bestämmelser om bl.a. ten-tamensspråk och -litteratur, anordnande av tenta-mina, störande beteende och fusk i tentamen, be-dömning av studieprestationer och offentliggöran-de av resultaten, rättelseförfarande vid bedömning-en, rättsskyddsnämnden och registrering av studie-prestationer. Dessutom finns separata anvisningar om hur man ska gå till väga om någon gör sig skyl-dig till plagiering.

I universitetets egen instruktion finns också be-stämmelser om studenternas rättsskydd. De här dokumenten kan fås på institutionernas och fa-kulteternas kanslier, på studentkåren och på uni-versitetets webbplats. När man reder ut rätts-skyddsärenden gäller det att agera snabbt, för tidsgränserna är snäva. Läs den instruktion som nämns här ovan och om det är något du inte för-står kan du be om råd per telefon.

Mera information om studenternas rättsskydd:alma.helsinki.fi > Studier och undervisning, www.helsinki.fi/yliopisto/hakemisto > Johtosäännöt (på finska)

HUS sakkunniga i utbildningspolitiska frågorFakulteternas studierådgivare och cheferna för

studieärenden/studiesekreterarnaRättsskyddsnämndens sekreterare, jurist Laura

Karppinen ([email protected]).

Min tent blev orättvist be-

dömd. Vad kan jag göra?

”När du har fått tentresul-tatet kan du be om mera

information om tenten och bedömningsgrunder-na genom att kontakta den lärare som har be-dömt tenten.

Om du vill ha en rättel-se ska du lämna in en kla-gan till den lärare som ansvarade för bedömnin-gen inom 14 dagar från det att du har haft möj-lighet att få kännedom om resultatet. Om du är missnöjd med beslutet kan du sedan överklaga det till rättsskyddsnämnden. Läraren måste med-dela sitt beslut skriftligen, ifall studenten medde-lar att han/hon inte är nöjd med svaret. Kom ihåg att klagan till rättsskyddsnämnden också måste lämnas in inom 14 dagar från det att du har fått information om beslutet.”

t Anne Rautanen, sakkunnig (högskolepoli-tik)[email protected], tfn 050 543 8458

Page 37: Gulnäbbsguide 2012

35

På universitetet studerar människor av många slag, i olika åldrar och med mycket olika livs-situationer. ”Genomsnittsstudenten” är en

sällsynt, nästan fiktiv varelse.En studerande kan vara över 40, hörselskadad,

rysk, bög, muslim eller fyrabarnsfar. Livssituatio-nerna förändras också under studiernas gång.

Jämlikhetsarbete på universitetetSyftet med jämlikhetsarbetet på Helsingfors uni-versitet är att främja jämlikheten mellan männis-kor och förhindra diskriminering på basen av kön, ålder, etniskt ursprung, religion, övertygelse, sexuell inriktning, handikapp eller andra jämför-bara orsaker.

Det ankommer på alla medlemmar av universi-tetssamfundet att främja jämlikheten, som bör va-ra en del av allt beslutsfattande och all beredning.

Den som har utsatts för diskriminering på uni-versitetet kan kontakta universitetets jämställdhets-ansvariga som har till uppgift att ge råd, förhandla och vid behov föra saken vidare till jämställd-hets-kommittén.

HUS har också gått in för att främja likabehand-ling och icke-diskriminering mellan människor och uppmuntrar medlemmarna och de anställda att ver-ka för ett jämlikare samhälle. Likabehandlings-pla-

nerna finns på universitetets och studentkårens hemsidor.Trakasseriombuden hjälperMan behöver inte tolerera trakasserier. Osakligt och sårande tal, rasistiska, homofobiska eller sex-istiska vitsar, opassande beröring och antydning-ar som överskrider gränsen för en trevlig flirt hör varken hemma på universitetet eller på någon an-nan arbets- eller studieplats.

Om du upplever att du utsätts för mobbning, diskriminering eller sexuella trakasserier är det vik-tigt att lyfta fram det. HUS försöker med hjälp av sina trakasseriombud sänka tröskeln för att anmä-la trakasserier.

Trakasseriombuden lyssnar och hjälper dem som tar kontakt att hitta utvägar ur situationen. De kan också vid behov hänvisa dig vidare till andra lämpliga instanser.

Kontakterna är konfidentiella, trakasseriombu-den har tystnadsplikt och de vidtar inga åtgärder utan att du ber om det eller ger ditt godkännande.

Mera information och HUS trakasseriombud:www.hyy.fi, [email protected] jämlikhetsansvariga:tfn (09) 1912 4292, [email protected]

HUS främjar likabehandlingMan behöver inte tolerera ett osakligt bemötande.

Är detta diskriminering?

Med diskriminering avses att en person

utan godtagbara skäl hamnar eller för-

sätts i en ojämlik ställning. Diskrimine-

ringen kan vara direkt eller indirekt.

Indirekt diskriminering kan vara

svårt att identifiera: den handling

eller praxis som är diskriminerande

kan te sig neutral, men följderna av

den är att någon hamnar i en sämre

position än andra. Trakasserier är

också diskriminering.

Trakasserier är ett oönskat beteende

som sårar eller kränker människovärdet

eller som ger upphov till en hotfull, ag-

gressiv eller störande stämning. T.ex.

Ta vara på dina rättigheterkan rasistiska och homofobiska vitsar

också vara trakasserier.

Tillgänglighet – rätten att få delta

Tillgänglighet betyder att det ska vara

så lätt som möjligt för så många som

möjligt att delta. Att miljön är tillgäng-

lig innebär att den stöder alla männis-

kors möjlighet att använda den. Till-

gängligheten omfattar både den fysis-

ka och sociala miljön samt kommunika-

tion och interaktion – exempelvis att

webbsidor är tillgängliga. Tillgänglighe-

ten i den fysiska miljön syns konkret i

trappor och trösklar i byggnader. Till-

gänglighet innebär också att synlighe-

ten och hörbarheten är god, t.ex. att det

finns färgkontraster och god belysning

i rummen, att efterklangstiden är kort

och det finns induktionsslingor.

Specialarrangemang vid tenter

Om du har funktionshinder eller av nå-

got annat godtagbart hälsoskäl inte kan

delta i ett förhör på vanligt sätt kan man

ordna det så, att det lämpar sig så bra

som möjligt för dig. Mera information

om specialarrangemang får du på uni-

versitetets intranät och per e-post till

[email protected].

Page 38: Gulnäbbsguide 2012

36

Kom med!Utskottet för studieärenden förmedlar information till

HUS-medlemmarna om både interna universitetsfrågor

och utbildningspolitiska frågor i samhället. Viktiga äm-

nen för utskottet är förutom undervisning, studier och

stödtjänster också frågor om universitets förvaltning.

När du börjar studera kan du stöta på miss-förhållanden på universitetet. Stängs bib-lioteket för tidigt? Samlar läraren inte in

kursfeedback? Känns det som om antalet studie-poäng för en kurs inte alls motsvarar arbetsmäng-den? Att det här är sådant som studentrepresen-tanterna kan påverka. I universitetets olika för-valtningsorgan sitter hundratals aktiva studenter.

Vi har maktStudentkåren följer med universitetets vardag på nära håll och deltar genom sina valda represen-tanter i beslutsfattandet i universitetets styrelse och olika kommittéer. HUS håller också kontakt med andra studentrepresentanter, universitetets ledning och de föredragande.Studentrepresentanterna på alla nivåer i förvalt-ningen finns till just för dig. Låt dem inte komma för lätt undan – ta kontakt med dem och berätta vad du anser! De kan inte gissa sig till alla bris-ter, de behöver feedback och idéer av dig. Kon-taktuppgifter till representanterna finns i regel på enheternas webb- eller intranätsidor.

Kom med i verksamhetenOm du är intresserad av hur ditt universitet ut-vecklas går det lättast att komma med via äm-nes- eller fakultetsföreningen. Studentrepresen-tanterna väljs genom förvaltningsval vartannat år, nästa val hålls 2013. Vid behov kompletteras också organen under året. Din ämnesförenings e-postlista informerar om alla poster som blir le-diga. Det krävs ingen tidigare erfarenhet, så om saken intresserar lönar det sig att söka! Mera in-formation om unis förvaltning får du av student-

Universitetsförvaltningens nivåer

Studenterna är med i universitetets förvaltningDu är en fullvärdig medlem av det akademiska samfundet. Som stu-derande kan du vara med om att utveckla universitetet, om du vill.

t I fakulteten är det beslutande orga-

net fakultets¬rådet som leds av deka-

nus. Rådet beslutar t.ex. om examens-

fordringar, godkänner avhandlingar

och utvecklar undervisningen och an-

nan verksamhet.

tEn del fakulteter är indelade i insti-

tutioner. Institutionsrådet och prefek-

ten sköter institutionens förvaltning.

Detta är den nivå som är närmast stu-

denterna och här fattas många beslut

som direkt påverkar studenternas var-

dag.

t I fakultets- och institutionsråden är

professorerna, den övriga personalen

och studenterna representerade.

tUniversitetets högsta beslutande

organ är styrelsen. Dess uppgifter är

bl.a. att besluta om universitetets ut-

veckling på lång sikt och om dess

budget, att välja rektor och avge de

viktigaste utlåtandena som rör univer-

sitetet. Helsingfors universitets styrel-

se kallades tidigare konsistorium.

tStyrelsens verksamhet övervakas av

universitetskollegiet. Dess uppgift är

att godkänna universitetets bokslut,

besluta hur många medlemmar styrel-

sen ska ha och hur lång deras mandat-

period är och att diskutera viktiga frå-

gor som rör hela universitetet.

Hur kan studenterna påverka vid universitetet?

”I små frågor kan man påverka genom att tala med den som sköter ärendet. Institutionerna vill bl.a. ha respons på undervisningen. Om du berät-tar vad som är bra och dåligt kan verksamheten utvecklas så att den bättre motsvarar behoven.I större frågor påverkar man genom universitetets förvaltning. I institutions- och fakultetsråden och universitetets styrelse finns också studentrepre-sentanter. Det lönar sig att kontakta dem så fort man märker att något inte funkar som det borde, t.ex. i fråga om hur kur-serna är organiserade, deras uppgift är sedan att föra saken vidare.”

t Juha Hurme, sak-kunnig (högskolepoli-tik och universitetets förvaltning) [email protected], tfn 050 543 8460

representanterna inom förvaltningen, av ämnes- eller fakultetsföreningen, på fakultetskansliet och av studentkåren. I studentkårens utskott för stu-dieärenden kan man också vara med om att ut-veckla undervisningen och andra funktioner vid universitetet.

Page 39: Gulnäbbsguide 2012

37

W o r l d S t u d e n t C a p i t a l o n opiskelijoiden oma designpääkaupunki-vuoden hanke. Teemamme keskittyvät asumiseen, pyöräilyyn, elävään kampuskult-tuuriin ja yhteiskunnalliseen yrittäjyyteen. Hankkeessamme opiskelijat muuttuvat toiminnan kohteista kaupunkien aktiivisiksi yhteistyökumppaneiksi.

Tule mukaan:

World Student Capital Helsingin yliopis-ton Tiedekulmassa (Aleksanterinkatu 7) 3.–16.9.

10.9. Night at the Campus, pääkau-punkiseudun korkeakouluopiskelijoiden k a u p u n k i f e s t a r i t S e n a a t i n t o r i l l a .Otetaan Senaatintori opiskelijoiden olo-huoneeksi ja esitellään kaupunkilaisille opiskelijakulttuuria!

Demos Helsingin kanssa järjestettävät yrittäjyys-ratkaisupajat 16.10. (hyvin-vointi) ja 13.11. (ympäristö). Meidän mielestämme parhaat ratkaisut syntyvät, kun erilaiset ihmiset kohtaavat ja tuovat yhteiseen pöytään oman osaamisensa. Tule paikalle ja löydä sisäinen yrittäjäsi!

worldstudentcapital.fi

Tykkää meistä facebookissa:www.facebook.com/worldstudentcapital

Tehdään pääkaupunkiseudustamaailman paras opiskelijametropoli

Page 40: Gulnäbbsguide 2012

38

Universitetet internationaliserasMånga studerande vid Helsingfors universitet ge-nomför en del av studierna utomlands, t.ex. ge-nom olika utbytesprogram eller som examensstu-derande utomlands. På motsvarande sätt finns det ca 2 700 utländska studerande vid vårt universi-tet, av dem är ungefär 1 800 examens- eller fors-karstuderande. Varje år kommer det dessutom mer än 900 utbytesstudenter till universitetet. An-talet utländska forskare och lärare växer också.

När de utländska studenterna anländer behövs varje år studenttutorer som hjälper dem. Via din egen fakultet kan du ansöka om att bli tutor för ut-ländska studerande.

Internationella ärenden vid studentkåren HUS har ett ESN-utskott (ESN = Erasmus Stu-dent Network) som ordnar många tillställningar och service för utländska studerande. Utskottet ger goda möjligheter att bekanta sig med både ut-ländska och finländska studerande. Mera infor-mation om utskottets verksamhet hittar du på adressen blogs.helsinki.fi/esn-hyy.

Inom HUS verkar dessutom flera internationel-la föreningar, bl.a. de utländska examensstudenter-nas organisation Tsemppi. Dessutom uppmuntras både finsk- och svenskspråkiga föreningar att locka med utländska studenter i sin verksamhet. Mera in-formation om föreningarna hittar du på adressen hyy.fi.

HUS har också annan internationell verksam-het, som intressebevakning i immigrations- och ut-bildningspolitiska samt socialpolitiska frågor, oli-ka internationella projekt och mycket annat. Verk-samheten planeras av HUS styrelsemedlem med an-svar för internationella ärenden och av den sakkun-niga med ansvar för utländska studerande.

Internationaliseringen öppnar nya möjligheterTack vare internationaliseringen har studenterna större chanser än någonsin att få nyttiga och intressanta utländska kontakter. Det hän-ger bara på hur aktiv man är. Utbyte utomlands ger livserfarenhet.

Åk på utbyte!Universitetet har många utbytesprogram som det lönar sig att utnyttja. Varje år reser cirka 900 stu-derande vid Helsingfors universitet på utbyte ut-omlands. Ett år eller några månader utomlands är för många en upplysande erfarenhet som gör en mera självständig och kan ge vänner för livet.

Studierna blir mera givande om du i förväg fun-derar på vad du vill ha ut av utlandsvistelsen och gör upp en noggrann studieplan – sedan är det lätt-are att fortsätta studierna i Helsingfors. Det lönar sig att i god tid kontrollera med din institution att kurserna är jämförbara och att de kan räknas dig tillgodo.

Information om studentutbytePå din fakultet finns en internationell planerare som kan informera om de utbytesmöjligheter din fakultet erbjuder och om andra utbytesfrågor. In-formation hittar man ofta också på fakultetens och institutionens webb¬platser.

Du kan åka på utbyte efter att ha studerat vid ditt eget universitet i minst ett år. Fastän det kan kännas tidigt att planera in utbytesperioden när studierna just har börjat lönar det sig ändå att hål-la utbytet, tidpunkten och utbytesperiodens längd i tankarna när du gör din individuella studieplan. Om utbytet tas med redan i ISP är det lättare att förverkliga och få det att passa in med de övriga studierna.För det mesta är pengar inget problem. Under ut-bytesperioden får man lyfta studiestöd som van-ligt och bostadstillägget kan t.o.m. förhöjas lite, beroende på vart man åker. När man studerar ut-om-lands är också studiestödets månatliga låne-andel högre. Inom en del utbytesprogram kan man dess-utom få stipendium som täcker exem-pelvis resekostnaderna. Enligt utbytesavtalen be-

Kom med!Utskottet för internationella ärenden följer med och främjar internationaliseringen vid universitetet och studentkåren. Förutom att ägna sig åt intressebevakning är utskottet också ett diskussionsforum för alla som är intresserade av internationella frågor. Utskottet arbetar exempelvis för att effektivera informatio-nen på engelska och för bättre integrering av utländska studerande. Utskottet kan också ordna evene-mang med internationaliseringstema.

Page 41: Gulnäbbsguide 2012

39

höver man inte heller betala några terminsavgif-ter.

En bra ansökan bereder vägenDet lönar sig att göra ansökan noga. Universitetet vill att de som åker utomlands är motiverade och flitiga, så det är viktigt att klart och koncist ange basfakta (kontaktuppgifter, i vilket skede av stu-dierna du är, målsättningar, språkkunskaper), att studieplanen för mållandet är så noggrann som möjligt, att du har intyg på att prestationerna till-godoräknas, samt ev. rekommendationer av dina lärare.

Antalet platser i de allmänna utbytesprogram-men är begränsat, så många gånger är chanserna li-tet större genom fakulteternas och institutionernas egna utbytesprogram. En bra ansökan och hyggli-ga studieresultat är en bra kombination om man söker till de mest populära programmen.Om din egen institution inte har några utbytes-platser kan du försöka påverka institutionen via

studentrepresentanterna och lednings-gruppen att skaffa sig sådana.

Utomlands!Utbytesprogram

tMed EU:s ERASMUS-program kan du söka till flera högk-

lassiga universitet i Europa.

tVia NORDPLUS-programmet kan du åka till de andra nor-

diska länderna.

tUniversitetet har också flera bilaterala avtal som gör att

du kan söka till universitet i Amerika, Afrika och Asien. Till

dem kan studerande vid alla fakulteter söka.

t Information om utbyte inom ditt eget studieområde får

du lättast på din egen institution.

tMera information:

t Intranätet Alma >

tStudier utomlands

tTidningen Yliopisto, anslagstavlor och institutionerna

[email protected]

[email protected]

tStipendier och bidrag, se. s. 24 Speciella situationer.

Jobba utomlands?Via olika program kan man åka utom¬lands på arbetsp-

raktik eller för att göra frivilligarbete. På studentkårens

webbplats hittar du information om bl.a. CIMOs prakti-

kantprogram, Allianssis ung-domsutbyte, Volontärpro-

grammet i Syd, Nordjobb och andra intressanta program.

Centret för internationellt personutbyte CIMO (Hagnäs-

kajen 6, tfn 0207 868 500, www.cimo.fi) har omfattande

databaser över studier och praktik utomlands, ett bra

bibliotek och ett stort utbud av studiehandböcker från

utländska universitet.

Mera information om utlandsjobb och internationella

praktikprogram får du via intranätet Alma (Studier, stöd

och service > Studieservice och internationella ärenden >

Praktik och arbete utom-lands). På universitetets karriär-

och rekryteringstjänst kan du ansöka om rese- och Eras-

musstipendier för praktik utomlands.

I vilket skede av studierna lönar

det sig att åka på utbyte?

”Den bästa tidpunkten va-rierar beroende på studiepro-

grammet och -planen. I allmän-het rekommenderas inte utbyte

under de allra första och sista studieåren. Om du är intresserad av utbyte under studietiden lönar det sig att ta med utbytesperioden i den indivi-duella studieplanen. Mera information om ut-bytesuniversitet och rådgivning om studentutby-te ger studievägledarna på den egna institutio-nen eller fakulteten och universitetets student-service. Om du inte vet vem du ska vända dig till kan du fråga din tutor eller mig.”

t Annika Häggblom, sakkunnig (utkomst, utländska studenter, likabehandling) [email protected], p. 050 543 9608

Kom med!ESN-utskottet ordnar olika evenemang, exkursioner och kvällsprogram med målet att hjälpa utländska studerande att bekanta sig med studielivet i Finland. Dessutom försöker utskottet sammanföra fin-ländska och utländska studenter. Utskottet koordinerar bl.a. ett Buddy-projekt och verkar för att utveck-la tutoreringen för utländska studerande och mottagandet av dem. Utskottet samarbetar med motsva-rande organ i de andra högskolorna i Helsingfors och det ingår i den europeiska studentorganisationen Erasmus Student Network.

Page 42: Gulnäbbsguide 2012

40

För en bättre morgondag i Zambia och IndonesienVisste du att du redan har ett eget biståndsprojekt?

Som HUS-medlem är du med om att arbeta för en god sak! Sedan 2008 har HUS använt 0,7 procent av sin budget till utvecklingssamar-

bete. Finland har förbundit sig att följa FN:s re-kommendation att höja utvecklingsbiståndet till 0,7 procent av BNP fram till år 2015 och HUS vill föregå med gott exempel. År 2012 är summan 24 500 euro och största delen av pengarna fördelas ef-ter separat ansökan till mindre föreningars utveck-lingssamarbetsprojekt.

I samarbete med utrikesministeriet stöder HUS kvinnors reproduktiva och sexuella rättigheter i Zambia och ett projekt för hållbart lantbruk och hållbar energiförbrukning i Indonesien.

Åren 2009–2011 stödde HUS de indonesiska or-ganisationerna Institution of Rural Technology De-velopment (LPTP) och Payo-Payo Foundations treåriga utvecklingssamarbetsprojekt. Payo-Payo Foundation, som i praktiken genomförde projek-tet på ön Sulawesi, är en organisation för unga jordbrukare och studenter. Målet var att förbättra livsmedelsförsörjningen och energioberoendet och utveckla hållbart jordbruk i tre byar på södra och västra Sulawesi. Finlands utrikesministerium stod för 85 % av finansieringen, medan självriskande-len på 15 % täcktes med HUS 0,7 %-budget. HUS och Payo-Payo Foundation har ansökt hos utrikes-ministeriet om en fortsättning på projektet åren 2013–2015. För mera information om projektet i Indonesien, mejla till [email protected].

Åren 2007–2010 samarbetade HUS med en ta-korganisation för kvinnoorganisationer i Zambia, Eastern Province Women Development Associati-on (EPWDA), om att förbättra kvinnors och flickors lagstadgade rättigheter på landsbygden. Ett fortsättningsprojekt pågår 2011–2013. EPWDA ar-betar för att stärka kvinnors egenmakt på lands-bygden i östra Zambia, med fokus på kvinnors reproduktiva och sexuella rättigheter. I östra Zam-bia är tonårsgraviditeter vanliga, kvinnor och flickor är speciellt utsatta för HIV-smitta och död-ligheten bland mödrar och spädbarn i området är

relativt hög. Dessutom får kvinnor ofta barn med täta mellanrum, vilket skadar mödrarnas hälsa och bidrar till att minska barnens chanser att överleva sitt första levnadsår. Inom projektet ges utbildning i reproduktiva och sexuella rättigheter till personer som sedan för vidare det de har lärt sig genom att hålla workshopar på landsbygden.

Zambiaprojektet finansieras till 85 procent av det finska utrikesministeriet, resten täcks med den frivilliga utsamavgift som bärs upp i samband med läsårsanmälningen och med de Zambiadagar som hålls på UniCafeerna två gånger per år. Ända sedan 1979 har det serverats olika slag av bistånds-lun-cher i studentrestaurangerna och på Zambiadagen kan alla studerande vid Helsingfors universitet stö-da projektet genom att köpa en Zambialunch på UniCafe eller genom att donera en valfri summa. Alla som är intresserade av projektet är varmt väl-komna med på projektgruppens möten.

Användningen av HUS medel för utvecklingssa-marbete koordineras av utvecklingssamarbetsuts-kottet. Utsamutskottet får också utrikesministeriets stöd för informationsprojekt och utvecklingsfost-ran för att årligen ge ut tidningen Kimppu som fördjupar sig i utvecklingsfrågor. Utskottet deltar i diskussionen om utvecklingsfrågor på universite-tet, bland annat genom den utvecklingssamarbets-vecka som ordnas varje år. Hösten 2012 är det Fin-lands studentkårers förbund som koordinerar ut-samveckan som då hålls på flera universitetsorter samtidigt.

Mera information om utskottets verksamhet finns på webben: blogs.helsinki.fi/kehy-valiokunta.

Kom med!Utvecklingssamarbetsutskottet försöker väcka stu-dentkårsmedlemmarnas intresse för u-länderna och ge praktisk erfarenhet av utvecklingssamarbe-te. Utskottet leder HUS biståndsprojekt och ordnar bl.a. exkursioner, en Utsam-vecka med program var-je vår och en del publikevenemang.

Page 43: Gulnäbbsguide 2012

41

Var smart, tänk på miljönDet krävs inga stora ansträngningar eller ekonomiska satsningar för att leva och studera på ett miljövänligt sätt. Du är väl smart och minskar ditt ekologiska fotavtryck?

1 Mera mat, nu!Det kan vara svårt att uppskatta hur mycket

livsmedlen belastar miljön. Här får du några tum-regler till hjälp.

Ekologiska produkter, ”luomu”, främjar håll-bara odlingsmetoder och djurens välmående. Om du väljer närproducerade livsmedel orsakar tran-sporterna mindre utsläpp.

Genom att äta mat som är så lite förädlad som möjligt vet du bättre vad det är du äter.

Köttproduktionen medför många ekologiska och etiska problem som du kan undvika genom att välja vegetariska alternativ. På UniCafe fäster man allt större uppmärksamhet vid näringsvärdet i de vegetariska rätterna.

Väljer du rättvisemärkta produkter som kaffe, te, frukter m.m. försäkrar du dig dessutom om att odlarna och arbetarna får en rättvis ersättning.

2 Var ska skåpet stå?Möbler och husgeråd kan vara billiga om

man köper begagnat. Kierrätyskeskus butiker hit-tar du på www.kierratyskeskus.fi och adresser till lopptorg på www.vuolanne.net/kirpputorit.

3Drunkna inte i pappersflodenDitt studentrum eller din lilla etta fylls snabbt

med papper: föreläsningskompendier, essäutkast, artiklar – för att inte tala om gratistidningar och reklampost. Sätt upp en Reklam – nej tack-lapp på din dörr.

När du kopierar, ta dubbelsidiga kopior och an-vänd funktionen som skriver ut två sidor per ark, så får du fyra sidor text på en A4.

Prenumerera på dags- och veckotidningar till-sammans med grannen, så sparar du pengar ock-så.

4 Byt till grön elDu kan minska elräkningen genom att släcka

lampor och andra apparater som står på i onödan och genom att avfrosta kylen en gång per år. Du kan konkurrensutsätta elproducenterna på adres-sen www.vaihdavirtaa.net, det är inte svårt. Ock-så Hoas har övergått till grön el.

5Bär du hem skräp från butiken?Avfallshanteringen börjar i det ögonblick då

du plockar ner saker i varukorgen. Välj produk-ter som har så lite förpackningsmaterial som möj-ligt och prioritera varor i lösvikt. Köp inte mer än du behöver.

Du sorterar väl bio- och annat avfall, de är vär-defulla råvaror! I Helsingfors har man skilda in-samlingar för papper, bioavfall, kartong, glas och på en del ställen också för metall och energiavfall. Problemavfall får inte slängas med blandat avfall.

Information, bl.a. om var insamlingskärlen finns: http://www.hsy.fi/se/avfallshantering/.

Mera informationHUS miljöguide för studerande.

Kom med!Miljöutskottet erbjuder verksamhet för HUS-med-

lemmar som intresserar sig för miljöfrågor. Utskottets

mål är att öka miljömedvetenheten och göra verk-

samheten vid universitetet och studentkåren mera

ekologiskt hållbar. Utskottet har bl.a. ordnat olika

kampanjer och har varit med om att genomföra HUS

miljöprogram.

Page 44: Gulnäbbsguide 2012

42

Så byggdes studentkåren I studentkårens 142-åriga historia finns såväl husprojekt och politiska stormar som avspeglingar av samhälleliga strukturför-ändringar.

Page 45: Gulnäbbsguide 2012

43

Universitetet flyttades till Helsingfors efter Åbo brand, år 1828. I en ny förordning fick Akademien namnet Kejserliga Alexanders

Universitetet i Finland. Det första läsåret hade universitetet ca 340 studenter. Nationsindelning-en, ett arv från Akademien i Åbo, bevarades med vissa förändringar. Under de första åren samlades studenterna på universitetet eller hemma hos lä-rarna. Studenterna ville dock ha en ”friare atmos-fär” och började hyra lägenheter som de kunde samlas i. De ständigt stigande hyreskostnaderna och trängseln väckte idén om ett eget hus för stu-denterna.

Planer på ett studenthusDen 13 mars 1858 samlades ca 300 studenter un-der ledning av magister C. G. Estlander till ett all-mänt möte, där man beslöt att bygga ett hus som skulle förvaltas av studenterna själva och som skulle användas som fest- och mötesplats. Under de kommande åren hölls allmänna möten nästan årligen för att föra projektet vidare. År 1863 an-togs stadgar för mötena och år 1868 blev studen-ternas allmänna möten lagliga.

Studenthuset (numera Gamla studenthuset) byggdes dels med medel som donerats och sam-lats in, dels med lånade pengar. Huset invigdes högtidligen 26.11.1870 med musik, tal, dikter och förstås bal. För att täcka kostnaderna, som blev större än beräknat, samlade kåren under de följande fyra terminerna in en extraavgift av studenterna.

Efter sekelskiftet började Studenthuset bli för trångt för det ständigt ökande antalet studenter. På initiativ av Alina Mattsson vid Varsinaissuo-malainen osakunta började först nationen och sedan hela studentkåren arbeta för att bygga ett Nationshus (nuv. Nya studenthuset) invid Stu-denthuset. Det stod färdigt år 1910. Huset invig-des den 26 november.

Organisationen byggs uppAv politiska skäl upphävdes ”den studerande ung-domens rätt att uppträda som en kår” år 1871. För att sköta studenternas hus, bibliotek och eko-nomiska ärenden grundades utskott. Varje nation fick årligen utse två medlemmar till dem.

Eteläsuomalainen osakunta i ett träd i Karislojo år 1911.

hu

s a

rk

ivet

h

elsi

ng

fors

un

iver

site

tsm

use

um

/ e

so:s

sa

mli

ng

Page 46: Gulnäbbsguide 2012

44

Från år 1880 har studenterna som kår lagligt kunnat hålla allmänna möten. För förvaltningen tillsattes en kommitté – en styrelse. Studentkåren hade blivit en organisation, Finlands studentkår, som förenade studenterna som annars var splitt-rade på olika nationer.

När Finlands studentkårers förbund (fsf) ha-de etablerat sig ändrades namnet på Finlands studentkår år 1927 till Studentkåren vid Helsing-fors universitet (hus). I decennier hade man be-slutat om studentkårens ärenden på allmänna möten, men år 1932 överfördes beslutsfattandet till en delegation med 60 medlemmar som utsågs genom val.

Den direkta förvaltningen sköttes av styrel - sen och de utskott som underlöd den, samt av av-lönade tjänstemän som bibliotekarier och skatt-mästare.

Politisering på 1900-taletStudentkårens verksamhet under 1920- och 1930-talen dominerades av intresset för de fin-skugriska folken och av högerrörelser. Man vän-de sig mot Norden, men också mot Baltikum,

speciellt Estland. Studentpolitiken leddes av Aka-demiska Karelen-Sällskapet, men nykterhetsrö-relsen var också tongivande.

Efter kriget förändrades stämningen i student-kåren. Urbaniseringen tilltog och studenterna led av en svår bostadsbrist. För studenterna var 1950- talet en tid av möjligheter och ideal. Ransonering-en och återuppbyggnaden efter kriget upphörde. Det fanns arbetsplatser som motsvarade utbild-ningen. Mot början av 1960-talet fanns det redan ett överutbud på utbildad arbetskraft inom vissa branscher.

På 1960- och 1970-talen karakteriserades stu-dentkåren av ett ifrågasättande av gamla värde-ringar, politisering och internationalisering. Vän-stern fick dock aldrig majoritet i delegationen. De finländska studenterna anslöt sig till sina kol-leger i Europa genom att ockupera ”Vanha” år 1968 och grunda ett kulturcentrum där.

Studentkårens autonoma ställning har alltid varit fastslagen genom lag eller förordning. Uni-versitetet har övervakat ändamålsenligheten i studentkårsverksamheten, men har under själv-ständighetstiden inte styrt dess verksamhet.

Domus Gaudium.

Page 47: Gulnäbbsguide 2012

45

1945 Av Helsingfors stad köpte stu-dentkåren tre tomter och reservera-de fyra i Alkärr för att bygga stu-denthem. Byggnadsritningarna be-ställdes av arkitekt Pauli Salomaa, inredningen planerades av Ilmari Tapiovaara.1946 Byggnadsarbetena inleddes mitt under regleringsekonomin.1947 Invigning av A- och B-husen, som delvis byggts med donerade och insamlade medel.1950 Studentkåren började bygga C-huset.1952 Under den XV olympiaden in-kvarterades journalister i C-huset.

Huset invigdes traditionsenligt på stu -dentkårens årsdag. Nyheter i huset var en självbetjäningsrestaurang med 60 platser och mathissar för studenter ”som p.g.a. studie- och andra bekymmer undviker att besö-ka den trivsamma restaurangen”.1962 Studentkåren löste in en tomt vid Sanduddsgatan för att bygga ett fjärde studenthem.1967 Studentkåren började bygga D-huset. Byggnadsritningarna gjor-des av arkitekt Pauli Salomaa, som också ritat de tidigare studenthem-men.1968 D-huset invigdes. En procent

av byggnadskostnaderna täcktes genom att man sålde 10 000 ”Domus”-handdukar.1996 Studentkåren sålde A-huset till Hoas.2007 Byggandet av det tredje student huset – Domus Gaudium – inleddes i Alkärr, invid Domus Aca-demica. Det nya huset är planerat av arkitektbyrå Brunow & Maunula.2008 Domus Gaudium invigdes på HUS årsfestdag den 26.11. I huset finns t.ex. förenings- och festlokaler. Domus Gaudium fick också en egen logotyp, planerad av grafikern Jukka Veistola.

Domus Academica (A-, B-, C- och D-husen) och Domus Gaudium

1887 Studentkåren köpte tomten bredvid nuvarande Gamla student-huset för sitt bibliotek.1906 Studenten Alina Mattsson före-slog på VSO:s möte att man på grund av trängseln i studenthuset skulle bygga ett nytt hus. Nationer-na ansåg projektet vara dyrt och re-kommenderade att studentkåren bygger huset.1908 Efter en arkitekttävling valde studentkåren Wivi Lönn och Armas Lindgren till arkitekter.1909 Byggnadsarbetet inleddes.1910 Vid invigningen av Nationshu-set framfördes bl.a. Toivo Kuulas kan-tat ”Kuolemattomuuden toivo” till text av Eino Leino. En nyhet var

”auto mobil åkning” för utländska gäster.1919 Studentkåren hyrde ut festsa-len till ingenjör Johannes Saraoja för ”visning av levande bilder”.1924 Nationshuset byggdes till med två våningar. Samtidigt förnyades taket och hissarna och varmvatten-ledningar drogs in. Nya hyresgäster i huset blev Hotell Hansa och bilfir-man Korpivaara & Halla Oy.1929 Biografen hyrdes ut till A. Adams Oy Filminäyttämö. Bio Civis blev Bio Bio.1930 Ylioppilaskahvila Oy utvidgade verksamheten till restaurangen på innergården.1931 Hämäläis-Osakunta flyttade till

ett eget hus i Kampen.1952 Satakuntalainen osakunta flyt-tade till ett eget hus på Lappbrin-ken.1957 Universitetsapoteket blev hy-resgäst i huset.1968 Hotell Borealis med Cafeteria Linnea i gatuplanet och Snack-bar Ykskax, som alla ägdes av student-kåren, inledde sin verksamhet.1979 I samband med utbyggnaden av Brunnsgården revs festsalen i Nya studenthuset. På samma plats bygg-des Hansa-huset.1980 Eteläsuomalainen osakunta flyttade tillbaka till Nya studenthu-set.

Nationshuset – Nya studenthuset

1858 Studenterna beslöt att bygga ett hus för möten och fester och köpte en tomt i kvarteret Geten, där Riksarkivet nu finns.1867 På begäran bytte senaten utan krav på ersättning ut den steniga tomten mot den tomt i kvarteret So-beln, där Gamla studenthuset nu finns.1868 Studenternas byggnadskom-mitté lämnade in Hampus Dahl-ströms byggnadsritningar till magi-straten. Rit ningarna cirkulerade se-dan hos guvernören, senaten, vice kansler, konsistoriet och kansler inn-an kejsaren i S:t Petersburg slutligen godkände dem med sin underskrift.1870 Studenterna firade Studenthu-sets invigning. Huset byggdes dels

med insamlade och donerade med-el, dels med lånade pengar.1876 Universitetets kansler Aleksandr Aleksandrovitj, den bli-vande kejsaren Alexander III, besök-te huset.1879 Vattenledning drogs in i Stu-denthuset.1898 Festsalen förlängdes med sex meter och en scen med hjälputrym-men byggdes.1899 På grund av februarimanifestet rådde tillfälligt dansförbud i Stu-denthuset.1901 Akseli Gallen-Kallela målade fresken ”Kullervo drar ut i strid” för musiksalen. Louis Sparre och Walter Thomé planerade ny inredning för huset.

1907 Kansan Näyttämö blev hyres -gäst i studenthuset och verkade där, ibland under andra namn, till år 1968.1929 Finska bokhandelns annex byggdes.1930 Ylioppilaskahvila Oy, som stod AKS nära, hyrde restauranglokalerna i Gamla studenthuset.1966 I festsalen visades ”Lappo- operan”, som väckte stor debatt på Ylioppilas teatteris 40-årsjubileum.1968 ”Ylioppilaat – Studenterna” ockuperade Gamla studenthuset.1978 Gamla studenthuset brann.1979 Reparationen och tillbyggna-den av det brandskadade huset blev klar.

Studenthuset – Gamla studenthuset

Page 48: Gulnäbbsguide 2012

46

Sihteeristö

Katri Korolainen-VirkajärviGeneralsekreterarec 0400 816 [email protected]

Merja ViitasaloEkonimichefc 050 534 [email protected]

Anne Rautanen Sakkunnig (högskolepolitik och utveckling av undervis-ningen)c 050 543 [email protected]

Juha HurmeSakkunnig (högskolepolitik och universitetsförvaltning)c 050 543 [email protected]

Sofia LindqvistSakkunnig (boende, hälsa, staden)c 050 543 [email protected]

Annika HäggblomSakkunnig (utkomst, ut-ländska studenter, likabehan-dling) c 050 543 [email protected]

Emi MaedaSakkunnig (föreningar)c 050 537 [email protected]

Ville SinnemäkiSakkunnig-producent (kultur) c 050 537 [email protected]

Jenni HeikkinenInformatör c 050 543 [email protected]

Tero Silvast (börjar 3.10)AD, civiltjänstgörarec 050 534 [email protected]

Arkisto

Jari EerolaArkivariec 050 534 [email protected]

Palvelutoimisto

Service för medlemmaroch föreningar, bostadsförme-dling.

t Se öppetiderpå webben: www.hyy.fi– kontaktinformation

Tiina KääriäKundservice,föreningstjänsterc 050 551 [email protected]

Sara MiettunenKundserviceHUS-dokumentc 050 432 [email protected]

Nova KhalafByråsekreterare,medlemstjänsterc 050 551 [email protected]

Barnparkeringen

Marika DolivoBarnskötarec 050 303 [email protected]

Katariina Haikala- TikanderBarnskötarec 050 537 [email protected]

Kontaktuppgifter

HUS Gulnäbbsguide 2012

tRedaktion: Jenni Heikkinen, Jari Eerola (histo-ria).Tack till alla som granskatuppgifterna

tLayout: Oscar Hagen tBilderna: Niko Metsälä, Antti Pihlajamaa, Jani

Pulkka ja Elina Mattila-Niemi. tTryckeri: Painojussit Oy, Kerava tUtgivarer: Studentkåren vid tHelsingfors universitet HUS

tBesöksadress: Mannerheimvägen 5 A, vån. 2, 00100 Helsingfors, Postadress: PB 1099, 00101 H:fors

tStudenkåren vid Helsingfors universitetMannerheimvägen 5 A (vån. 2) PB 1099, 00101 Helsingfors

t [email protected] twww.hyy.fi

Page 49: Gulnäbbsguide 2012

47

Anteckningar:

Page 50: Gulnäbbsguide 2012

48

DIN STUDENTKÅR FINNS I DE SOCIALA MEDIERNA. BLI ETT FAN AV HUS!

www.facebook.com/hyy.hus

Page 51: Gulnäbbsguide 2012
Page 52: Gulnäbbsguide 2012

www.hyy.fiLiv och studier