Handbok - karantania-adventure.comkarantania-adventure.com/slo/wp-content/uploads/Hanbook-overlevnad… · underlag för övningar eller som uppslagsbok vid självstu-dier. Boken

Handbok

��

Central lagerhållning:Försvarets bok- och blankettförråd

CHEFEN FÖR ARMÉN 1988-03-28 804TFD 88012

Handbok Överlevnad, 1988 års utgåva (M7734-472091),fastställs.

ERIK G BENGTSSONChef för armén

Larsåke Paulsson

InledningEn extrem överlevnadssituation i krig uppstår när soldateroch förband inte har tillgång till sin utrustning eller intekan utnyttja underhållsorganisationen.För att klara en överlevnadssituation krävs kunskap omsig själv och kunskap om hur man utnyttjar sin utrustning,tillfällig materiel, naturen och dess tillgångar etc. Dess-utom är viljan att överleva av avgörande betydelse.Grunden för boken är den militära överlevnadssituatio-nen. Allmänt kännetecknas en överlevnadssituation av

- brist på vatten och föda,- brist på utrustning,- trötthet och nedkylning samt- ensamhet och svårighet att hitta i terrängen m m.Den militära överlevnadssituationen präglas dessutom avrädsla för fienden och rädsla att bli skjuten, t ex vid flyktundan fångenskap.Boken riktar sig till befäl och värnpliktiga. Den behandlargrunderna i överlevnadsteknik och kan användas somunderlag för övningar eller som uppslagsbok vid självstu-dier. Boken bygger på mångårig forskning samt praktiskastudier vid försvarets forskningsanstalt (FOA) och jägar-förband, främst arméns fallskärmsjägarskola (FJS).En stor del av överlevnadstekniken bygger på att naturensresurser utnyttjas. Under övningar måste dock alltid hän-syn tas till växtlighet, djurliv och brandrisk. En del av dejakt-och fiskemetoder som beskrivs i boken är dessutomförbjudna och får inte användas i fredstid.

PRAEPARATUS SUPERVIVETDEN FÖRBEREDDE ÖVERLEVER

Framställt av: Försvarsmakten och FörsvarsmediaProjektledning och Eva Högberg och

redaktionell Marie Stenport, Försvarsmediabearbetning:

Ämnesexperter: Från försvarsmakten har medverkat kn Lars Fält,Arméns Överlevnadsenhet och från försvaretsforskningsanstalt (FOA) i huvudsak fil dr StefanKällman

Sakgranskning: Inf/Kav C

Teckningar: Alf LannerbäckMargareta Jakobsson (växter)

Foton: Lars Fält (sid 103, 172, 174)Stefan Källman (övriga foton)

Formgivning: Lars-Ove Davidson, Försvarsmedia

Bildmontage: Gunnel Landergren, Försvarsmedia

Beställningsnummer M7734-472091ISBN 91-38-12172-7

BeställningsadresserFör försvarsmaktens myndigheter:MFD SUB/FBFBox 1501172 29 SundbybergTfn 08-628 02 85Fax 08-628 30 61

För övriga:Arméns Överlevnadsenhet54681 KarlsborgTfn 0505-85 609Fax 0505-85 439

Fjärde tryckningen© 1988 Försvarsmakten, StockholmAlmqvist & Wiksell Tryckeri, Uppsala, 1995

Omslagsbild: Under en överlevnadsövning fick en sol-dat sina skor förstörda. Han löste problemet genom attsätta sina handskar på fötterna och kunde sedan fullföljaövningen. (Foto Lars Fält)

Innehåll

��

��

��

�� !

"� ��#$�%��

��%&��#$��

'�(�# ��)

�& ��

��(*� ��)!

�� (�� +$��!�

��

6

7

��

� ��

�� !�� "#��$ �� "

Kunskap om psykiska reaktionsmönster vid onormala på-frestningar är av vital betydelse för att ha en god hand-lingsberedskap. Att kunna identifiera dessa psykiska"varningssignaler" hos dig själv och andra är ett villkorför att du skall kunna vidta rationella åtgärder.Detta kapitel behandlar en del psykiska reaktioner somofta uppkommer i överlevnadssituationer och ger dig sam-tidigt några råd hur du kan förebygga och behandla dessareaktioner.

8 Psykiska reaktioner

RädslaRädsla är en mycket naturlig reaktion i en ovan ochhotande situation. Rädsla är kroppens sätt att mobiliseraalla krafter till ett försvar. Om du förnekar att rädslanfinns kan ditt uppträdande bli irrationellt och leda tillpanik som ytterligare försvårar möjligheterna att över-leva.

När du blir rädd kan du reagera på olika sätt. Du kanskeförtränger det hotfulla och blir blockerad, så att du inteuppfattar situationen som allvarlig. Du kan också bli över-aktiv, vilket innebär att du engagerar dig så hårt, attvarken tankar eller känslor fungerar på ett rationellt sätt.

Ytterligare ett reaktionssätt kan vara att du bara tänker påatt förflytta dig framåt och struntar i allt annat. Ett sådantbeteende gör att uppmärksamheten mot omgivningen ochdina kamrater minskar. Detta innebär att du tar störrerisker än normalt, vilket kan medföra att du skadar digeller röjer både dig och gruppen.

För att förebygga reaktionsmönster av de slag somnämnts är det viktigt att du koncentrerar dig på det arbetesom måste utföras och på de rutingöromål som skall kla-ras av. Rutinerna ger dig trygghetskänsla och förhindrarapati och verklighetsflykt.

Genom att intala dig själv att rädsla är något normalt somdet går att handskas med och genom att tro på dig själv,pådin utrustning och dina kunskaper, har du gjort en hel delför att komma till rätta med din rädsla.Nedanstående minnesregel kan vara till hjälp för dig i enstressad situation:

S - Stanna. Gör inget förhastat.T - Tänk igenom din situation. Hur är upptäcktsrisken?O - Orientera dig. Var är du i terrängen? Vad har du för

hjälpmedel?P - Planlägg din förflyttningsväg.

Psykiska reaktioner 9

Långtråkighet och känslaav ensamhetDetta är två mycket svåra fiender att brottas med i enöverlevnadssituation. Långtråkighet och ensamhet med-för ofta att det är svårt att hålla humöret uppe och känslorav uppgivenhet kan förekomma. Botemedlet mot sådanakänslor kan vara att låta hjärnan arbeta konstruktivt. Fun-dera t ex på hur det kan se ut bakom nästa terrängavsnitteller hur du skall göra om "det eller det" inträffar. Medandra ord vad som helst för att förtränga dina negativakänslor.Ett annat sätt att skingra tankarna är att noga planeratiden och att hålla igång med olika uppgifter.

Trötthet - utmattningVid marscher under många dagar och under hårda beting-elser är det oundvikligt att du någon gång drabbas avtrötthet. En trötthet du kanske inte känt förut. Vid för-flyttning är det därför nödvändigt att hålla en jämn takt föratt alla skall orka hänga med och för att irritation inte skalluppstå. Den som för tillfället befinner sig i en trötthets-svacka måste få bestämma tempot.Det är lättare att hålla en jämn takt om ni inte är fler än8-10 i gruppen. Är ni flera kan ni dela upp er i flerasmågrupper.En reaktion på stark trötthet är inåtvändhet. Den somlider av inåtvändhet vill inte ha kontakt med kamrater ochär ointresserad av omgivningen. Låt inte den som reagerarså vara ensam. Se till att han är med i det gemensammaarbetet. Om du själv drabbas bör du försöka tvinga dig tillaktivitet. Då släpper blockeringen.Med trötthet kan följa en stark irritation och till synesomotiverade känsloutbrott. Om någon i gruppen drabbasav sådana trötthetssymtom, kan botemedlet vara att visavederbörande på något som kan fånga hans uppmärksam-het. Detta måste bestå av något som uppfattas som ettnaturligt inslag i den gemensamma situationen. Spela interoller- var äkta!


Rasterna skall vara gemensamma. Återhämtandet av kraf-ter ligger till stor del i gemenskapen.

Det är också viktigt att du känner till att ditt psyke kankomma att förändras drastiskt i en situation av stor fysiskoch psykisk påfrestning. Den mask som du mer ellermindre bär på i många av vardagens situationer orkar duinte behålla. "Det verkliga jaget" kommer fram och oftastdina negativa egenskaper. Försök därför tänka positivt ialla lägen!Självupptagenhet är vanlig i samband med stark utmatt-ning. Ett botemedel är att erbjuda hjälp till kamraterna.Givandet är mycket viktigt i en grupp. Hämta alltså krafttill detta och du kommer att uppleva att du själv kännerdig stark.


UthållighetsprovVid vissa militära förband, speciellt jägarförband, övassoldaterna i att klara de "kriser" som uppkommer i sam-band med utmattning. Soldaterna beskriver upplevelsernasom en berg-och dalbana mellan utmattning och okuvligstyrka.

Du orkar dubbelt så mycket som du själv tror

Få har dött av att kämpa vidare.Fler däremot av att ge upp!

Din totala förmåga

Jag orkar mer...

Vad du själv tror

Vad befälet tror

Vad din mammatror

100%

90

80

70

60

50

40

30

20

10


Svåra avgörandenDin grupp kan komma att utsättas för särskilt svåra psyki-ska påfrestningar som t ex när någon i gruppen blir sjukeller skadad. Du och dina kamrater i gruppen kan då ståinför det svåra avgörandet att stanna kvar hos kamrateneller lämna honom. Kanske går det att vid närmare efter-tanke finna en lösning på situationen genom att ändraplanerna.Ett annat exempel på en svår psykisk påfrestning är enkamrats död. Att både tvingas lämna kvar den döde ochatt eventuellt komplettera utrustningen med kamratenspersedlar kan kännas oerhört svårt. Det kan emellertidvara nödvändigt att göra detta för din egen överlevnad.För att psykiskt komma igenom en sådan svår situationkan det bästa vara att gråta ut. Detta befriar och stärkerinför nya påfrestningar. Spelad tuffhet eller likgiltighet gersämre uthållighet.


Några råd• Försök att alltid tänka positivt.• Gör en handlingsplan utifrån omständigheterna. Be-

stäm vilken tid på dygnet som är lämplig för förflytt-ning och välj om möjligt sådan terräng där du finnerföda, vatten, dolda bivackplatser mm.

• Håll dig sysselsatt med nödvändiga göromål.• Försök att ha en jämn arbetstakt i allt du gör.• Låt inte någon vara "utanför" gruppen.• Visa en naturlig omsorg om dig själv och andra.• Hjälp andra, det stärker självkänslan.• Uppmuntra goda egenskaper.

Kontrollera dig själv• Hur kan du komma till rätta med din rädsla?• Vad betyder "O" i minnesregeln STOP?• Hur kan du förtränga negativa tankar?• Hur gör du när inåtvändhet uppstår hos dig själv

eller andra?• Hur motverkar du självupptagenhet?

14

%��

&�� '(��' ��

)*��+��+��

��

�� !��" �� #

$� � �#��$� �% ��$ ��

$�%� � ��&�� '��%��(( ��

#��$ ��

En välskött utrustning är den bästa förutsättningen för attdu skall klara dig i en överlevnadssituation. Allt slarv medutrustningen kommer att drabba dig hårt. Ersättning ochkomplettering i en sådan situation är både svår och tids-krävande. Det gäller då att ha fantasi och i första handförsöka använda det du har på flera olika sätt.I detta kapitel får du förslag på lämpliga saker som kaningå i din överlevnadsask. Dessutom ger kapitlet exempelpå hur du kan använda din utrustning på alternativa sättoch hur du kan ersätta brister i din utrustning med natur-material eller med lump och skrot som du ofta kan hitta inaturen. Kapitlet beskriver även tillverkning av viss ut-rustning.

1515

16 Utrustning

ÖverlevnadsaskFör att öka dina möjligheter att klara en överlevnadssitua-tion kan du göra i ordning en s k överlevnadsask. Den börinnehålla sådant som är svårt att ersätta och tillverka ochsom har avgörande betydelse för din överlevnad. Askenbör inte vara större än att den kan förvaras i fickan.En överlevnadsask ersätter inte kunskaper men är etthjälpmedel i en svår situation.Här beskrivs tio saker som du skulle kunna ha med dig iöverlevnadsasken. Många av dessa ingår inte i den militä-ra utrustningen utan får införskaffas på annat sätt.Du som är beroende av glasögon bör ta med dig ett extrapar. Glöm inte heller att ta med eventuell medicin.

Askens innehåll

1. Fällkniv2. Elddon3. Kompass4. Vattenreningstabletter5. Nål och tråd6. Fiskedon7. "Godis" för att snabbt få energi8. Trådsåg9. Tvål10. Soda för urlakning av lavar

Utrustning 17

18 Utrustning

"Alternativlista"Nedan följer förslag på hur du kan "meranvända" dinutrustning och vad du kan ersätta den med.

Utrustnin g Kan också användas till Kan ersättas av

Ansikts- - Behållaren kan användas till - Jordmaskeringsfärg förvaring av småsaker - Kol

- InsektsmedelByxbälte - Rem - Rep av växter,

- Spännet kan användas som se sid 28 drag vid fiske - Snöre

Dricksflaska - Förvaring av småsaker - Burk- Värmekrus - Hjälm

- Plastpåse- Termos- Tom rödspritsflaska

Enmanskök - Värmekälla (obs - Burk koloxidrisk, se sid 157) - Hjälm

- Kokgrop, se sid 96- Plastpåse, se sid 60

Ficklampa - Batteriet kan användas för att - Eld göra upp eld, se sid 168 - Kådklump- Fodralet kan användas

för förvaring av småsaker- Glödlampan kan användas som flöte vid fiske

Fältbyxor - Extra tyg finns på benfickorna - Säck av tyg (egen och kan användas vid lagning tillverkning)- Flythjälp - Tröja- Knapparna och krokarna kan användas vid fiske- Remmarna kan användas- Ryggsäck

Fältmössa - Att samla saker i - Halsduk- Yllemössa

Utrustning 19


Fältskjorta - Förbandsmateriel - Säck av tyg (egen- Knapparna kan användas tillverkning)- Påse - Tidningspapper

Första förband - Skall ej användas till - Tyg från kläder något annat - Vitmossa, se sid 200

Halsduk - Att binda med - Tygbit- Fotlappar, se sid 25- Förbandsmateriel (mitella)- Mössa- Strumpor- Vantar, muff

Handduk - Fotlappar, se sid 25 - Kläder- Förbandsmateriel - Tygbit

Hjälm - Hink- Kokkärl- Spade

Hjälmduk - FisksumpHudsalva - Behållaren kan användas - Djurfett

för förvaring- Insmörjning av skor- Skidvalla- Stekfett

Inläggssulor - Axelskydd - Kaveldun, se sid 72- Skohö, se sid 26- Sulor gjorda av liggunderlaget- Tidningspapper

Kompass - Klocka, se sid 143 - Provisoriska kompasser, se sid 141

Konservbrytare - Drag och sänke vid fiske - Diverse verktyg

20 Utrustning


Kniv - Eldstål, se sid 167 - Plåtbit- Rakblad- Tunnband- Vass sten

Kåsa - Grävverktyg - Burk- Egen tillverkning, se sid 23

Liggunderlag - Axelskydd - Granris, se sid 158- Flythjälp - Kaveldunsblad,- Sulor se sid 72

- PappkartongerMatbestick - Diverse verktyg - Egen tillverk-

- Fiskdrag, se sid 128 ning, se sid 23Myggstift - Behållaren kan användas till - Pors

förvaring av småsaker - Rölleka- Smörjmedel för verktyg och - Skvattram vapen

Persedelpåse - Flythjälp, se sid 136 - Plastpåse- Ryggsäck Tyg (egen till-

verkning)Regnkappa - Bår, se sid 28 - Plastskynke

- Ryggsäck- Täckmaterial vid bivackbygge, se sid 153

Ryggsäck - Flythjälp - Egen tillverk-- Sovsäcksförstärkning, se sid 161 ning, se sid 24

Sjukvårdsartiklar - Se kap. EgenvårdSkidor - Att grava med - Snöskor, se sid 27

- Bivack, se sid 151- Bår, se sid 28

Skor - Förvaring av saker - Bildäck, se sid 25- Snörena kan användas - Handskar

- Näver

Utrustning 21


Snöre - Halsduk- Remmar- Rep av växter, se sid 28- Rötter, se sid 30- Senor- Skinn- Skosnören- Tyg m m

Sovsäck - Förstärkningsplagg - Ryggsäck och förstärknings- plagg, se sid 161- Säck med växt- material

Stavar - Bivackbygge, se sid 151 - Egen till-- Isbil verkning- Isdubbar

Strumpor - Axelskydd - Fotlappar, se- Halsduk sid 25- Påse - Halsduk- Rep - Kaveldun- Sil/filter - Skohö, se sid 26- Vantar - Tidningspapper

- VantarSydon (nål och tråd) - Nålen kan användas som - Nålen kan er-

kompass, se sid 141 sättas av ben- och krok bit, metalltråd,- Sytråden kan användas som se sid 26 fiskelina - Tråden kan er-

sättas av senor, rötter, se sid 28

Termos - Förvaringskärl - Flaska inlindad i tidningspapper och/eller strumpor

22 Utrustning


Toalettartiklar Rakdon - Rakbladet kan användas som - Tvål och kniv

kniv och kompass, se sid 142 Tandborste - Träpinne, se sid 184 Tandkram - Färsk kåda Toalettpapper - Vitmossa, skägg-

lavar Tvål och tvätt- - Sand medel - Asklut Tvättsvamp - Vitmossa

Tröja - Byxor - Tidningspapper- Ryggsäck - Tyg

Tumvantar och - Påsar - Halsdukhandskar - Sil/Filter - Påsar

- Skor - Strumpor- Strumpor

Vapenrock - Bår, se sid 28 - Säck med fyll-- Extra tyg finns i fickorna ning och kan användas vid lagning- Knapparna kan användas- Ryggsäck- Sovsäck

Vattenrenings- - Sårtvätt - Kokning, se sid 38tabletter - Vattenrenings-

filter, se sid 38

Utrustning 23

Exempel på tillverkning avdiverse utrustning

Kåsa av näverSkär av en bit näver, ca 15 x 15 cm. Skärut en rund cirkel och vik den försiktigt,så att du får en trattformad mugg. An-vänd en färsk gren som handtag och föratt hålla ihop nävermuggen. Skär en skå-ra i grenen och trä in fliken på muggen iskåran.

MatbestickNedan ser du exempel på olika ätred-skap som du kan tillverka av t ex eneträ.

Gaffel

Ätpinnar

Eneträ

Sked

24 Utrustning

RyggsäckDu kan tillverka en primitiv ryggsäck enligt följande:• Kapa av 3 färska slanor av gran till bärmesen. Lämplig

längd för att passa din rygg framgår av måtten påbilden. Tag bort barken på slanorna, så att bärmesenblir lätt och smidig.

• Fäst ihop slanoma med hjälp av snören, ståltråd etc.• Som ersättning för bärremmar kan du använda t ex

snöre eller vidja och som axelskydd strumpor, hals-duk, näver eller gräs.

• Säcken fäster du på enklaste sätt enligt bilden.

Alternativfästpunkt

Småsten

Axelskydd

Bärmes

Bärrem

Utrustning 25

FotlapparSom ersättning för strumpor kan du använda fotlappar,som du tillverkar av tyg, skinn eller liknande. Skär till enfyrkantig bit, ca 60 x 60 cm. Ställ foten diagonalt på tygbi-ten och vik upp kanterna i den ordning som bilden visar.Om du skall använda fotlapparna som skor, fäster du ettsnöre runt vristen.

SkorEtt par provisoriska skor kan du tillverka av däck. Du kanockså använda näver, handskar etc.

Plastpåse

26 Utrustning

SynålSynålar kan du tillverka av benbitar, järntråd mm.

SkohöSkohö är en mycket bra ersättning förstrumpor. Det görs av ett speciellt gräs,flaskstarr, men de flesta starrarterna gåratt använda. Flaskstarren har emellertidde mjukaste fibrerna. Starrartema växeri fuktiga områden.Skohöet bereds efter torkning på sammasätt som vid tillverkning av nässelrep, sesid 29. Om skohöet blir fuktigt kan dettorkas och användas på nytt.

Flaskstarr

Utrustning 27

Snöskor (modell Tom Roycraft)

Som ersättning för skidor kan du tillverka snöskor. Till ensnösko använder du 5 färska granslanor som bör varalika långa som din egen längd. Den smala änden på slanor-na bör inte vara tjockare än en penna. För att göra snö-skorna lätta och smidiga kan du ta bort barken på slanor-na.

Snöskor kan du också använda när du måste gå övermyrar. Det är då tillräckligt med 3 slanor.

� Tag ut tyngdpunkten genom att balanserasnöskon ovanpå handen

� Gör två tvärslåar av träbitar och fäst denena, den bakre, några cm bakom tyngdpunk-ten på snöskon

� Sätt hälen på tvärslån och märk ut var duhar trampdynan. Där fäster d u den andra.den främre, tvärslån

� Fäst en lina i spetsen på snöskon ochdrag linan hårt bakåt, så att spetsen påsnöskon åker upp. Gör fast linan i den främretvärslån. Du kan spänna linan efterhandför att få upp spetsen på snöskon ytterli-gare

� När träet har torkat efter ca ett dygn kan duta bort linan helt

� Bindningen tillverkar du på enklaste sättav ett rep, en rem eller liknande

1.� Bind ihop framtill

� Bind ihop baktill

3-5 knutarLika många, så attmellan rummet blirlika brett

2. Tyngdpunkt

Lina3.

28 Utrustning

Bår Som tillfällig bår kan du använda slanor med vindrock,vapenrock eller regnkappa.

Vintertid kan skidor användas som slanor.

Tillverkning av snören,rep m m

I årtusenden har innerbarken från lindenanvänts till bast. Fibrerna är starka ochanvändbara utan någon omständlig be-redning. Samma sak gäller brännässlansstam. Även barken från vissa sälgarterkan användas och ger bra rep.

Rötter från björk och gran är mycketanvändbara att binda med, liksom rötterfrån ljung och blåbärsris. En smal rot avbjörk eller gran kan också bli en brafiskelina vid mete.

Några av de starkaste och mest prakti-ska materialen att binda med i grövre

sammanhang, t ex vid bivackbygge, ärbjörkvidor.

Från djurvärlden kan också användbarafibrer hämtas. De mest betydelsefulla ärsenorna. När de är fuktiga går de att delaoch tvinna till långa, starka trådar. Denbästa senan är renens eller älgens rygg-sena, som kan ge många meter brasytråd. Även bensenorna på de storadjuren kan användas som tråd.

Många andra saker kan användas attbinda med, som t ex strimlor av skinnoch tyg.

��

SnörenFör att få ett långt och hållbart snöre kan du göraenligt följande:

• Tag en bunt gräs. Fäst det runt en grenklyka. (1)

• Tvinna ihop grässtråna. (2)

• Fläta ihop de tvinnade

stråna till ett snöre. (3)• Fläta in ytterligare gräs för att få ett längre snöre. (4)

Rep av brännässla

1. Samla in ett stort fång med långa näs-selstjälkar och tag bort bladen.

2. Blötlägg stjälkarna ett dygn (har duvarmt vatten räcker det med cirka 5timmar).

3. Bänka sönder dem med en sten så attde krossas ordentligt.

4. Häng upp den fibriga massan så attden får torka. Det är mycket viktigtatt den torkar ordentligt.

5. "Kamma" de krossade nässelstjäl-karna. "Kammen" kan bestå av enbräda med islagna spikar eller kam-pinnar gjorda av trä. När nässelstjäl-karna dragits genom "kammen" åt-skilliga gånger får du en trådig ochseg fiber.

6. Fläta ihop buntar av fibern till ett rep.Du kan förlänga repet till önskadlängd genom att fläta in ytterligarebuntar i den påbörjade flätan.

Stjälkarna kammas

Färdigt rep

30 Utrustning

Rep och linor av rötterVid myrkanter och andra fuktiga platser finner du derötter som är lättast att dra upp. Gran och björk är bäst attanvända, då deras rötter är långa och smala.

En grov rot kan du dela på längden. Dra lika hårt medbåda händerna, så att inte ena halvan blir för tunn och gårav.Om du inte använder rötterna omedelbart måste du förva-ra dem i vatten, annars torkar de. Du kan spara rötternaför senare användning om du först rullar ihop dem ochdärefter torkar dem. Då du sedan skall använda demmåste du lägga dem i blöt några timmar.För att testa om en rot är användbar kan du försökaknäcka den genom att böja den och klämma till. En bra rotskall inte gå av utan bara vecka sig.

Skala av barken med hjälpav två små pinnar som duhåller enligt bilden

Utrustning 31

Kontrollera dig själv• Vilka är de tre viktigaste sakerna i din överlevnads-

ask?• Vad kan du använda som ersättning för tandborste

och tandkräm?• Vilken trädbark kan du använda som ersättning för

rep?• Vilka rötter är bäst att binda med?

Rep av björkskott (vidja)• Tag ett rakt, långt och smalt björkskott. Det kan vara

drygt l meter långt, fingertjockt i grova änden ochnågra millimeter tjockt i smala änden.

• Avlägsna kvistarna, (l)• Håll fast den smala änden med foten mot t ex en sten.• Knäck den tjocka änden 10-15 cm in på stammen.• Använd den knäckta stumpen som vev och vrid. (2) Se

till att hela björkskottet blir vridet. Skottet är nu fibrigtoch repliknande.

• Drag det några gånger fram och åter runt en smalträdstam, så blir det smidigare. (3)

• Skrapa bort barken.

1. 2. 3.

32

33

��

��

��

��

��

Vatten är livsviktigt för människan.Kroppen kan inte lagra vatten på sammasätt som den kan lagra näringsämnen.Förrådet av vatten måste därför hela ti-den fyllas på.En vuxen människa behöver normaltcirka 2,5 liter vätska per dygn. I värmeoch under hårt arbete kan behovet avvätska öka avsevärt. Om kroppen intefår tillräckligt med vätska försämras all-mäntillståndet snabbt. Den nödställde,som endast kan bära med sig det allranödvändigaste, måste därför alltid letaefter användbart vatten.I detta kapitel får du anvisningar om vari naturen du kan finna bra vatten ochvilka vattentäkter som kan ha otjänligtvatten. Kapitlet beskriver också hur dukan rena vatten på olika sätt.

34 Vatten

Var finner jag användbartvatten?De flesta sjöar och vattendrag i Sverige har användbartvatten om de ligger högre än bebyggelsen och inte för närastörre tätorter eller fabriker. Dessa vattentäkter är lättaatt finna om du har tillgång till karta.

Saknar du karta kan du hitta sjöar och vattendrag genom att studera landskapet. Det gör du lättast från en höjd där du kan se markanta förändringar i skogens utseende och trädsorternas sammansättning.

Om du följer djurens stigar kan du också hitta vatten, dåde ofta leder till vattenhål.Även myrstackar kan hjälpa dig att lokalisera vatten,eftersom de ofta ligger i närheten av vattentäkter.Små tjärnar inne i myrmarker med gles blandskog avsmåbjörkar och småtallar har ofta användbart vatten.Även om det är gulfärgat och har smak och lukt av humus-ämnen är det fullt drickbart efter rening.

Där mager tallskog plöts-ligt går över i granskogmed kraftigt inslag avlövträd, kan du finna bravatten

Vatten 35

Vintertid kan du hugga en vak i en bäck eller skogsjö ochta vatten. Lyckas du inte slå hål på isen eller på annat sätthitta användbart vatten får du smälta is eller snö.Drick inte kallt vatten hastigt och ät inte snö! Det kanmedföra att du får magkramper.När du samlar in snö för smältning skall du tänka på attinte ta den finkorniga snön som "dansar" med vindenovanpå snötäcket. Vid kall väderlek har den nämligen storförmåga att "fila" på sopor och avföring som ligger ovan-på snön. Föroreningar av olika slag kan då hamna i detfinkorniga övre snötäcket. Skrapa därför alltid bort detöversta skiktet innan du tar snö för smältning.

På myrar kan du finnadrickbart vatten i vatten-hål, eftersom vattnet därhar filtrerats och renatsgenom tjocka lager avtorv

Smält snö och is är saltfattig men användning under enkortare tid ger ingen saltbrist. För att emellertid få ettsalttillskott kan du låta barr koka i smältvattnet. Bäst ärtallbarr. Denna dryck ger också ett C-vitamintillskott (till-lagning, se sid 85).Befinner du dig ute på havsisarna kan du få vatten genomatt smälta havsis. När saltvatten fryser till is försvinnernämligen saltet (omkristallisation). Det är de övre skiktenav isen som används. Även smältvattensamlingar ovanpåisen kan användas.Isen på berghällar i skogen kan också smältas och geanvändbart vatten.På våren, månaden före lövsprickningen, kan björkar tap-pas på sav i litermängder. Se kap. Föda, sid 63. Dennadryck behöver inte renas och är näringsrik.

Glöm inte att även regnvatten är drickbart!

/ en överlevnadssituation bör du alltidrena vattnet innan du använder det. Du har

nämligen inte "råd" med att bli magsjuk

Vatten som kan vara dåligtIntill friliggande fastigheter och gårdar inom tätorter kanbrunnarna ofta vara igenlagda eller inte ha använts pålänge. Uppruttnade brunnslock och annan dålig täckningkan ha resulterat i att ytvatten har runnit ner och förore-nat vattnet. Diverse skräp, grodor, råttor mm kan hahamnat i brunnen. En sådan brunn måste tömmas fleragånger och täckningen lagas innan brunnen kan användas.Trots detta är det inte säkert att vattnet återfår sin ur-sprungliga renhet.Var uppmärksam på var det finns soptippar, verkstäder,fabriksanläggningar, slakterier, upplag av konstgödnings-medel mm. Intill och nerströms dessa kan vattnet varaotjänligt.

36 Vatten

Vatten 37

I jordbruksområden kan vattnet vara förorenat av ytvat-ten från gödselanläggningar eller liknande. Även kemiskamedel som bönderna använder i jordbruket kan påverkavattnet.Tag inte vatten från vattenpölar i djupa traktorspår. Detkan innehålla upplöst skogsgödning, olja från maskinermm.Undvik också att ta vatten från dypölar, om vattnet luktaroch smakar illa och har kaffeliknande färg. Detta tyder påatt jäsningar pågår i dyn under vattnet.Många vattendrag och sjöar har mycket riklig växtlighetpå grund av kraftig näringstillförsel. Detta kan medföra attvattnet blir en gynnsam miljö för sjukdomsalstrande orga-nismer. Dessutom är sjöarna, om det är grunda och vassri-ka, flitigt besökta av sjöfågel som tillför en riklig mängdexkrementer. Dessa kan innehålla skadliga organismeroch vattnet måste därför renas för att bli drickbart.

Saltvatten och bräcktvattenDrick helst inte saltvatten, eftersom detkan torka ut kroppen. Inte ens Öster-sjöns bräckta vatten, som har lägre salt-halt än vattnet längs Västkusten, skalldrickas.Trots att det bräckta vattnet på sina stäl-len har låga salthalter, bör du i allmänhetändå inte dricka mer än några decilitervarje dygn. Om du dricker större mäng-der leder det till samma skadliga verk-ningar som om du dricker vanligthavsvatten. Dessutom har det bräcktavattnet förhöjda halter av vissa salter,som kan ge upphov till diarré.

Principskiss över Skandinavien och salthal-terna i %. Halterna är de som återfinns iytskiktet.

38 Vatten

VattenreningDet enklaste sättet att rena vatten är att använda devattenreningstabletter som du medför i din utrustning.Har du inte tillgång till tabletter får du rena vattnet påannat sätt, t ex genom kokning. För att rena vattnet frånbakterier och andra organismer som kan förekomma i det,måste vattnet koka i 20 minuter.

Du kan också rena vattnet i ett torv- och kolfilter. Detta ärett säkert sätt att få rent vatten, eftersom filtret binderskadliga föroreningar av olika slag. Det säkraste sättet attfå rent vatten är att först hälla det genom filtret och sedankoka det.

För att tillverka ett enkelt vattenfilterbehöver du vitmossa, torv, kol, småstenoch en plåtburk eller vattenhink. Tillvarje liter våt torv behövs 1/2 liter fintkolpulver. Kolpulvret får du genom attkrossa träkolsbitar. Ett torv-och kolfil-ter kan rena en vattenvolym som är100-200 gånger större än filtrets volym.Du kan använda burken med filtret somen skopa när du tar vattnet.Den torv du skall använda till filtret mås-te vara låghumifierad, dvs förmultningenfår inte ha gått alltför långt. Sådan torvfinner du under vitmossan på myren frånnågra decimeter ner till en halv meter.Låghumifierad torv är brun. Om dukramar en bit av denna torv i handenrinner det ut ett klart men gulfärgat vat-ten.Torven längre ner i marken har högrehumifieringsgrad och är mindre lämpligatt använda för detta ändamål. Det vat-ten som kommer ut när du kramar sådantorv är grumligt och ser ut som mörksenap.

Torv-och kolfilter

Vatten 39

Du kan också ställa en hink i vatten. Detrenade vattnet kommer upp underifrån.Denna reningsmetod passar i en mer sta-tionär situation.

Egenskaper hos torv och kolTorven kan fånga upp och vid sin ytabinda olika föroreningar. Den har ocksås k jonbytaregenskaper och kan därförbinda joner från blå upplöst radioaktivtnedfall och joner av tungmetaller. Närvattnet långsamt rinner genom torvfilt-ret, blir det rent från det mesta som kangöra oss sjuka.Kolet ökar förmågan hos torven att bin-da alla olika slags gifter och dämpardessutom humussmaken.

Om du har ont om vatten kan du sparavätska genom att

� undvika att svettas,� arbeta lugnt och� äta vattenrika växter som blad, bär

och svamp.

Kontrollera dig själv� Hur mycket vatten behöver du normalt dricka per

dygn?� Varför skall du inte använda det övre lagret av snön

när du smälter snö till dricksvatten?� Varför bör du undvika brunnar inom tättbebyggt

område?� Varför skall du inte dricka saltvatten?� Vilket är det effektivaste sättet att rena vatten i

naturen?� Hur länge skall du koka vattnet för att rena det från

bakterier och andra organismer?

40

41

��

��

��

��

��

��

�� !�� !��

�� " ��

#�� $

�� %

��

&��

(��) ��'�� *

#� ��'�� +

#��'�� %

,�)� ��'�� %

-�� +%.��)� +�

�� +�

#� ��/�� +�

0��/�

�� +�

1��/�� +�

1� �� +*

.�� +*

��!�� ++

�� ++

2�� %33

2�� %33

4��!�� %3�

0�� '��

5�� 6 %3�

0�� !��

5�� 6 %3+

.�))�� %%3

�� %%%

I en överlevnadssituation måste du räkna med att intealltid ha tillgång till vatten när du är törstig och inte kunnaäta dig mätt. Dricker du inte eller har brist på föda kom-mer kroppen att reagera på flera olika sätt. Effekternainträder redan inom ett dygn. Om du vet något om hurkroppen reagerar vid brist på mat och vatten kan du medganska enkla medel avsevärt förbättra dina överlevnads-möjligheter. Förmågan att tänka klart och samtidigt kunnautföra ansträngande arbete kommer därför att betydamycket för hur du klarar dig.Detta kapitel handlar i korthet om kroppens uppbyggnadoch behov av vätska och föda. Det ger exempel på lämpligföda från naturen och beskriver hur du insamlar, tillagaroch förvarar sådan föda. I kapitlet får du också vetanäringsinnehållet i olika växter och djur.

42 Föda

Mat och vätskaDet som kommer att vara gränssättande för din fysiskaförmåga att överleva är främst tillgången på vatten. Utanvatten klarar du dig bara någon dag. Vidare är det avgö-rande hur du klarar kylan samt hur mycket mat du kanhitta. Emellertid behöver du inte äta lika mycket somnormalt för att klara dig i flera veckor och ändå utföra hårtarbete, förutsatt att du tillför kroppen rätt typ av närings-ämnen. Du kommer visserligen att tära på din kropp ochminska i vikt, men du överlever och återhämtar dig snart.När du befinner dig i en överlevnadssituation är det viktigtatt du ransonerar din ordinarie mat, så att du får enenergimängd på ca 2000 kJ (500 kcal) per dygn. Energi-mängden finns angiven på matförpackningarna.När din ordinarie mat är slut och du saknar möjligheter attkomplettera med annat livsmedel eller odlade grödor,skall du veta att det faktiskt finns mycket i naturen somgår att äta. Det gäller bara att du inte har fördomar. Vadsom är mat är, som så mycket annat, en fråga om vanoroch kultur. Du bör emellertid veta vilken föda som skallväljas i första hand för att kroppen skall få de rätta nä-ringsämnena i den ansträngande situation det här är frågaom.Var medveten om att det är de åtgärder du vidtar under deförsta dagarna som är avgörande för utgången av din över-levnadssituation.

Håll ständigt utkik efter vatten och matunder förflyttningen!

��

��

��

Föda 43

Den mat du äter under normala förhållanden ger dig van-ligtvis all den näring du behöver för att kunna fungera.Från maten får du förutom vatten, de tre huvudbestånds-delarna fett, kolhydrater och protein samt mineralnärings-ämnen och vitaminer. Dessutom innehåller maten fibrer,som håller mag-tarmfunktionen igång. Det är från fettetoch kolhydraterna kroppen får bränslet (energin), medanproteinet främst används för att bygga upp cellvävnader,t ex musklerna. Om du äter mer än vad du förbrukar,omvandlas fettet, kolhydraterna och proteinet till fettväv-nad och du ökar i vikt. Å andra sidan, om du förbrukarmer energi än vad du får i dig via födan, börjar kroppentära på energireserverna och du går ner i vikt.

Ungefärliga energibehov för en del olika aktiviteter i fält

Sömn 280 kJ/timme (70 kcal)Marsch (4 km/timme slät mark) 1 020 kJ/timme (240 kcal)Marsch med packning (lätt terräng 4 km/timme, 27 kg) 2 280 kJ/timme (545 kcal)Hård marsch, tungt arbete 2 900 kJ/timme (700 kcal)Lätt arbete 10 500 kJ/dygn (2 500 kcal)Normal militär verksamhet i fält 18 350 kJ/dygn (4400 kcal)Stationär överlevnadssituation, dag 1 18 765 kJ/dygn (4 500 kcal) dag 2 12 510 kJ/dygn (3 000 kcal)7-dagars överlevnadsövning i 30-40° kyla 25 000 kJ/dygn (6 000 kcal)

Energiförbrukningen anges i joule eller kalorier. 1 kcal � 4kJ (k = kilo = 1000)

De olika näringsämnenaKolhydraterna lagras i kroppens muskler och lever samtfinns även i mindre mängd i blodet. De ger energi tillhjärnan och nervsystemet. Dessutom används de somenergikälla vid muskelarbete, särskilt vid hårt och inten-sivt arbete. Kolhydraterna är även nödvändiga för fettetsomvandling till energi.Kolhydraterna i födan förekommer som enkla och sam-mansatta sockerarter. De enkla sockerarterna tas lätt ochsnabbt upp av blodet från tarmkanalen. Exempel på enklasockerarter är glukos (druvsocker) och i viss mån sacka-

Kroppensuppbyggnad

44 Föda

ros ("vanligt" socker). De sammansattatas upp långsammare, då de först måsteomvandlas till enkla sockerarter. Exem-pel på sammansatta sockerarter är stär-kelse och cellulosa (fibrer). Cellulosa ärviktigt för mag-tarmfunktionen, men geringen energi. Kolhydrater finns i växter.l gram kolhydrat ger vid förbränning ca17 kJ (4 kcal).Fett finns jämnt fördelat över hela krop-pen. Det fungerar som energireserv vidfödobrist. Underhudsfettet gör även attdu tål kyla bättre. Fettet behöver kol-hydrater för att effektivt kunna omvand-las till energi. Det används som energi-källa av musklerna i första hand vidlångvarigt och monotont arbete. Fettfinns främst i mat från djur, men köttetfrån vilda djur har i allmänhet låg fett-halt. Fett finns även i växtoljor och nöt-ter.1 gram fett ger vid förbränning 39 kJ (9kcal).

Kroppen består av (ung. värden):Kolhydrater 1%Fett 20%Protein 9%Mineralnäringsämnen 4%Vatten 65%

Kroppen består av ca 65% vatten. Vattenin-nehållet i kroppen måste hållas oförändrat

Protein bygger upp muskler och enzymer, bl a de enzymersom bryter ner maten i mag-tarmkanalen och de somsvarar för energiomsättningen i kroppens olika organ.Protein finns i kött och fisk.1 gram protein ger vid förbränning ca 17 kJ (4 kcal).Mineralnäringsämnen (salter) och vitaminer behövs förmånga viktiga kroppsfunktioner som t ex musklerna, ner-verna och energiomsättningen. De finns i både växter ochdjur.

Föda 45

Vatten är absolut nödvändigt för att du skall överleva.Näst efter luft är vatten det viktigaste ämnet för kroppen.Utan vatten är du helt utmattad och orkeslös efter ca tredagar.Kroppen har inga förråd av vatten. Du förlorar vatten helatiden genom urinen, svetten och utandningsluften. Efterett dygn har du förlorat ca 2,5 liter vatten. Kroppen ärmycket känslig för vattenbrist. En vätskeförlust motsva-rande 3% av kroppsvikten (ca 2,5 liter) försämrar arbets-förmågan med minst 25%! Vätskeförluster motsvarande10-15% av kroppsvikten ger svåra skador och kan leda tilldöden.En vätskeförlust motsvarande 1-5% av kroppsvikten gerföljande effekter:� törst� orkeslöshet� långsamt arbetssätt (kroppen hushållar med rörelserna)� pulsökning vid vila� illamående� ingen aptit� obehagskänslor� mörkfärgad urinDu skall känna till, att om du inte hittar föda, kan dufaktiskt överleva fysiskt i flera veckor genom att enbartdricka vatten. Du blir visserligen svag och orkeslös, mendu klarar dig om du minskar din aktivitet till stillaliggande.Kroppens behov av vätska är cirka 2,5-3 liter per dygn.Vid stark värme eller om du svettas mycket ökar vätske-behovet. Du måste då dricka mer än normalt, även om dufår i dig vätska i den mat du äter. Ditt absolut minstabehov av vatten, om du ligger helt stilla, är 1,5 liter perdygn.Törstkänslan motsvarar inte den mängd vatten du verkli-gen behöver. Dricker du enbart för att släcka törsten kandet leda till minst 0,5 liters vätskeförlust varje dygn. Averfarenhet vet vi, att man dricker för lite i fält. Drickdärför ofta och mycket och kontrollera mängden.Vintertid är det särskilt vanligt att man slarvar med attdricka. Orsaken är bl a att det tar tid att smälta nödvändi-ga mängder snö till dricksvatten. Porös snö ger bara 1/10mängd vatten.

Kroppensbehov av

vätska

46 Föda

Kroppensbehov av föda

Saltvatten liksom salt mat ökar vätskebehovet. Om dunödvändigtvis måste dricka saltvatten, bör du inte drickamer än 2 dl per dygn. Köttrik kost ökar vattenbehovet.Har du ont om vatten bör du alltså undvika att äta alltförmycket kött. Koka inte heller mat i saltvatten. Maten tardå åt sig saltet. Kolhydratrik föda däremot sparar vatten ikroppen.

När maten är slut och kroppen utnyttjat de sista matres-terna i tarmkanalen, täcks energibehovet av kroppensegna energiförråd. Kolhydraterna förbrukas först (inomett dygn), men sedan svarar fettet för huvuddelen avenergiförsörjningen. Även proteinet bidrar i viss mån.Fettreserverna omvandlas till energi och räcker i ca fyraveckor vid måttligt ansträngande arbete. Mat är därförinte lika nödvändigt som vatten under överlevnads situa-tionen. Naturligtvis skall du äta om det är möjligt, mensamtidigt får inte sökandet efter föda kräva för stor energi-åtgång eller ta allt för lång tid.Även om kroppens energiförråd räcker länge, kommerden ansträngande överlevnadssituationen att medföra attdet uppstår problem när kroppen börjar omsätta de egnaförråden. Främsta orsaken till dessa problem är bristen påkolhydrater och redan efter ett dygn utan mat märksföljande effekter:

� Mängden socker i blodet minskar ("blodsockerhaltensjunker"). Hjärnan och nervsystemet får då inte till-räckligt med energi, vilket medför att tanke- och reak-tionsförmågan försämras.

� Fettet förbränns ofullständigt. Därmed används fettetsämre som energikälla, och restprodukter (ketoner) bil-das som utsöndras från kroppen med energiförlustersom följd.

� Proteinet i musklerna börjar omvandlas till bränsle förhjärnans behov.

Dessutom försämras matsmältningen om du inte äter fastföda. Efter några veckor kan du också få brist på vitami-ner och mineralnäringsämnen.Ovanstående effekter kan du emellertid motverka genomatt äta ganska lite föda inledningsvis, förutsatt att deninnehåller kolhydrater.

��

��

��

Föda 47

� Försök att äta kolhydrater motsvarande 2000 kJ (500kcal) per dygn (= ca 130 gram strösocker eller 40sockerbitar). Detta är den minsta energimängd som harvisat sig ha gynnsamma effekter på kroppsfunktionernavid födobrist.

� Ransonera din ordinarie mat, så att du får en energi-mängd på ca 2000 kJ (500 kcal) per dygn. Kompletteramed mat från naturen.

� Ät något fiberrikt för att hålla magen igång.� Arbeta lugnt och monotont så att musklerna väljer fett

som energikälla.

� Ät alltid innan du vilar eller sover.� När kroppens fettreserver börjar ta slut måste du tillfö-

ra mer energi och så småningom hela energibehovet,antingen från kolhydrater eller från fett. Fett är lämpli-gast, eftersom det ger mer energi. Kom ihåg att duändå behöver ditt minsta behov av kolhydrater (2000kJ).

� Det är gynnsamt om du dagligen får i dig vitamin B ochC. Vitamin B behövs för kroppens energiomsättning.Vitamin C är nödvändigt för att motverka skörhet hosslemhinnor och hud samt för att sår skall läka bättre.Dagsbehovet av vitamin C är ca 60-100 mg.

Råd vid bristpå föda

Vilken föda skalljag välja i enöverlevnads-

situation?

I en överlevnadssituation måste du ta tillvara allt som gåratt äta. Allt ätbart du hittar är till nytta för dig. Vilkafödokällor som du kan utnyttja, bestäms emellertid av huröverlevnadssituationen ser ut och vilken naturtyp du be-finner dig i.

I överlevnadssituationens första skede är växterna denlämpligaste födan.

Fördelarna med att använda växter som föda är:

� att de är lättillgängliga,

� att de innehåller de nödvändiga kolhydraterna,

� att de innehåller fibrer och bl a vitamin C och� att växtdelarna kan ätas färska utan tillredning om du

inte kan elda.

48 Föda

Ät gärna växter medan du går och när du måste hålla dig gömd

Nackdelarna med att använda växter som föda är:� att artantal och mängd varierar stort inom landet och

mellan olika områden,� att vintern begränsar antalet tillgängliga arter,� att flertalet av de bästa växterna växer på öppna plat-

ser som ängsmarker och stränder, där upptäcktsriskenär stor och

� att du lämnar spår efter dig vid insamlingen.

Fördelarna med att använda djur som föda är:� att de innehåller fett som är energirikt och utmärkt att

använda som föda, när kroppens egna energireserverbörjar ta slut,

� att du får viktmässigt stor mängd mat om du fäller ettstörre villebråd,

� att du också får många andra näringsämnen om du äterinälvor och

� att du känner igen smaker från din normala föda, vilketär psykologiskt viktigt.

Föda 49

Nackdelarna med att använda djur som föda är:

� att fiske och jakt är tids- och energikrävande,� att kolhydratinnehållet är lågt,� att du måste ha redskap eller vapen,� att upptäcktsrisken är stor om du avlossar skott och� att risken för att du avslöjar dig ökar, då du måste röra

dig över stora områden vid jakt och fångst.

Saknar du vanliga fiskeredskap eller vapen finns det dockäldre jaktoch fiskemetoder som du kan använda. Dumåste emellertid vara medveten om att det är svårt attjaga med fångstredskap.

Fiske och jakt är enklast och lämpligast att utföra om dustannar någon dag eller helst längre tid på samma plats.Orsaken är bl a att det tar tid att lyckas med fiske och jaktoch att viltet måste vänja sig vid att du vistas i området.Överlevnadssituationen kan emellertid medföra att jaktenblir enklare än normalt genom att du smälter in och leverpå ett helt annat sätt i naturen jämfört med en vanligsituation.

Glöm inte att de djur som vi normalt inte äter är möjligföda. Grodor och ormar t ex kan vara betydligt enklare attfå tag på än vanligt vilt.

Sammanfattningsvis kan sägas att växterna är bra föda iböljan av en överlevnadssituation, men att djuren ärnödvändiga på sikt. Tag därför vara på alla chanser för attfå tag i all slags föda. Det är alltid situationen som fåravgöra vilken föda du kan skaffa. Ju mer du kan om olikasätt att skaffa mat, desto större blir chansen att du klararen långvarig och krävande överlevnadssituation.

50 Föda

Citat från "överlevnadslivet"

Så här berättar en krigsfånge som varnära svältgränsen och tillsammansmed en kamrat skickades ut förskogsarbete. Trots att det var mitt ivintern fick de tag på några frusnalingon under snön: "Det var tackvare denna dagliga dos av en handfulllevande vitaminer som vi lyckadesbevara vår hälsa någorlunda. Yrselnblev mindre och det av skörbjuggenuppluckrade tandköttet började blödamindre!" (Ur Krigsfånge)

"Den enda färdkost vi hade var tall-barrste på termos. Tallbarrsteet kän-des som en oerhörd energikick, mennär det var urdrucket började det blikärvt." (Ur Överlevnadsmarsch-vin-ter)

"Samlade och beredde mat för att hai förrådet för resten av marschen. Nubörjade kroppen vänja sig vid födo-bristen och trots att man helt klart varmatt, så började rutinarbetena gåmycket lättare." (Ur Överlevnads-marsch-vinter)

"En röding satt i nätet och avåts avjakt/fiskegänget under andakt. Förstkokades alla delar och sen åts fi skenför att därefter sköljas ner med bul-jongen. 100 procents användande avmaten." (Ur Överlevnadsmarsch-vin-ter)

"Vi kände av en lätt huvudvärk. Vistoppade i oss mängder av blåbär föratt snabbt få i oss några kalorier."(Ur Överlevnad i kustmiljö)

"Vi iordningställde observationsplat-sen och vågade oss på en liten eld ettstycke bort i terrängen. Te på älggräsoch tallbarr kokades. Det vattnades imunnen på oss vid bara tanken. Vi åtockså några vassrötter på kvällen, ef-tersom dessa ej behövde kokas. På såsätt slapp vi ha en röjande eld länge.Upptäcktsrisken var stor." (Ur Över-levnad i kustmiljö)

"Eftersom vi åt tuschlav på morgo-nen blev det hundkäxrötter komplet-terat med vass till middag. Vi hittadenågra fina kärl som flutit iland." (UrÖverlevnad i kustmiljö)

"Värt att notera var, att när vi purra-des på morgonen var Heyman i rättdåligt skick. Omtöcknad minst sagt.Han fick då mera mat än vi andra,och detta kurerade honom ganskasnabbt. Sjödin var dålig i magen, menbotade sig med kol ur elden. Det fun-gerade utmärkt." (Ur Överlevnad ikustmiljö)

Föda 51

Två tänkbara överlevnadssituationer

En jämförande beskrivning av vad som händer ikroppen då du bara dricker vatten (situation A)och då du dessutom äter en mindre mängd föda(situation B)

Jämförelsen mellan situation A och B skall ses som för-enklad och utgör ingen exakt beskrivning av hur det kanbli. Individuella skillnader kan förekomma. Det har ocksåstor betydelse hur vältränad du är. Dessutom är det avgö-rande för utgången om du har viljan att överleva.Förutsättningen för de båda situationerna är följande: dinkroppsvikt är ca 70 kg, du förflyttar dig 10 km per dag, dubygger bivacker och har tillgång till eld. Det råder bar-marksförhållanden.

Situation A vill visa vad som händer i kroppen när du inteäter mat utan enbart dricker ditt dagsbehov av vatten, ca 3liter.Det är nämligen viktigt att du känner till att du kan över-leva en viss tid genom att enbart dricka vatten. Det kanfaktiskt uppstå situationer, då du har små möjligheter atthitta växter eller annan föda. Anledningen till detta kanvara följande:� du saknar kunskap om ätliga växter och fångst av djur,� det är ont om växter eller djur i det område där du

befinner dig,� det råder stränga vinterförhållanden med stark kyla

och mycket snö,� du är skadad och kan inte själv ordna matinsamlingen

eller� upptäcktsrisken gör att du måste ligga helt stilla och

gömd.

Situation B beskriver vad som händer i kroppen då dudricker 3 liter vatten och dessutom äter växter som ger digminsta behovet av kolhydrater - ca 2000 kJ (500 kcal) perdag. Du kommer då att klara din överlevnadssituationbetydligt bättre än om du enbart dricker vatten.

A

B

52 Föda

Situation A- Du har endast tillgång till vatten och dricker ca 3 liter varje dag

Dag 2• Kroppens kolhydrater slut. Medför mycket låg blodsockerhalt.

Symtom:• Försämrad tanke-och reaktionsför- måga• Trötthet• Huvudvärk• Irritation• Du fryser lättare

Situation B- Du dricker ditt vätskebehov och åter dessutom växter som ger digkolhydrater, minst 2000 kJ (500 kcal) varje dag

Dag 2

• Kroppens kolhydrater nästan slut.Blodsockerhalten normal.

Symtom:• Inga eller mycket små symtom på

nedsatt tanke- och reaktionsförmåga• Övergående trötthet, huvudvärk och

irritation

Dag 4• Blodsockerhalten mycket låg.• Fettförbränningen omfattande och

ofullständig. Fettet utnyttjas sämresom energikälla. Stor utsöndring avrestprodukter (ketoner) i urin, svettoch utandningsluft. Medför energiför-luster.

• Proteinnedbrytningen hög för att bil-da blodsocker. Normalnivån uppnåsej. Omvandlingen går långsamt.

Symtom:• Tidigare symtom förvärras• Tankar pä att vilja ge upp kan före-

komma• Du blir fumlig• Acetonlukt i utandningsluften• Svårt att utföra intensivt arbete• Hungerkänslorna försvinner• Det är svårt att dricka nödvändiga

mängder vatten

Efter ca 1 vecka• Blodsockerhalten, fettförbränningen

och proteinnedbrytningen lika somdag 4.

• Mag-tarmfunktionen kraftigt för-sämrad. Svårt att bryta ner mat duhittar.

Symtom:• Tidigare symtom förvärras• Muskelkramper och stelhet kan före-

komma• Du kan känna dig omtöcknad

Föda 53

Dag 4• Blodsockerhalten normal.• Fettförbränningen omfattande. Fettet

förbränns nästan fullständigt. Småmängder restprodukter (ketoner) ut-söndras.

• Proteinnedbrytningen avtar och gerlitet kolhydrattillskott.

Symtom:• Inga eller mycket små förändringar

sedan dag 2• Hungerkänslor

Efter ca 1 vecka• Oförändrad blodsockerhalt och fett-

förbränning.• Proteinnedbrytningen avtar ytterliga-

re.• Mag-tarmfunktionen bra.

Symtom:• Inga förändringar sedan dag 4• Matfantasier

54 FödaDag 10• Blodsockerhalt, fettförbränning, pro-teinnedbrytning och mag-tarmfunk-tion lika som efter en vecka. Kraftig,långvarig utsöndring av ketoner med-för kaliumförlust. Kan leda till sämrenerv/muskelfunktion. I extremfall på-verkas hjärtfunktionen.• Brist på vitamin B och C uppstår suc-cessivt.

Symtom:• Symtomen förvärras• Viktminskning ca 8,5 kg (ca 3 kgmuskler och 5,5 kg fett)

Tänk på att:•Du bör minska din aktivitet om dukraftigt känner av beskrivna symtom.• Det är mycket svårt att genomförahastiga uppbrott och snabba förflyttning-ar.• Vätskeförlust kan drabba dig. Detblir svårare att dricka nödvändig mängdvatten.

Dag 10• Oförändrad blodsockerhalt, fettför- bränning och mag-tarmfunktion.• Antydan till ännu lägre proteinned brytning. Låg ketonutsöndring med- för små kaliumförluster.• Inga nämnvärda förluster av vitamin C och andra vitaminer.

Symtom:• Tidigare nämnda symtom oförändra- de• Viktminskning ca 6 kg (ca 1 kg muskler, 5 kg fett)

Tänk på att:• Du har god tanke- och reaktionsför- måga.• Intensivt och hårt arbete känns tungt.• Hastiga uppbrott och snabba förflytt- ningar kan bli svåra att genomföra.• Du bör nu öka energiintaget med kolhydrater eller fett, om överlevnadssi- tuationen verkar bli långvarig. Fett är lämpligast, det ger mest energi. Du måste dock täcka ditt minsta kolhyd- ratbehov, 2000 kJ (500 kcal).• Påbörja fiske och jakt om du inte redan gjort det för att få fett.

• Starka känslor av att vilja ge upp kanförekomma. Försök att inte låta dessa taöverhanden.

Efter ca 2 veckor• Inga förändringar i blodsockerhalt,

fettförbränning, proteinnedbrytningoch mag-tarmfunktion.

Symtom:• Som tidigare. Arbetet känns nu myc-

ket svårt• Viktminskning ca 8 kg (ca 1,5 kg

muskler, 6,5 kg fett)

Tänk på att:• Så här länge klarar du dig med enbart

växter!• Nu är det nödvändigt att du skaffar

fett genom att fiska eller jaga.• Undvik allt onödigt arbete.

Om du fortsätter att förflytta dig på sam-ma sätt som tidigare kommer du snart attbli orkeslös. Kroppen ställer dessutomom sig till en för dig omedveten lägreaktivitet.Din mycket försämrade tankefunktionökar riskerna markant för skador, lik-som risken för att du röjer dig för fien-den.Ett långvarigt arbete med hög aktivitetoch avsaknad av föda kan leda till inrekroppsliga skador.

Råd

Det bästa för dig i den här situationenär:• Stanna kvar på en lämplig plats.• Utför endast absolut nödvändiga

sysslor.• Försök att skaffa föda, t ex genom att

fiska med ståndkrok och samla de fåväxter som kan finnas.

Om du vilat några dagar och ätit lite matkan du börja förflytta dig igen under någ-ra dagar.

Föda 55

Om du lever på enbart vatten bör du observera:

• Eftersom du efterhand får svårt attfatta snabba och rationella beslut ärdet bra om du har förberett flerahandlingsalternativ.

• Allt ätbart är bra oavsett mängd.• Om du hittar mat måste du dela upp

den i småportioner över dygnet. Dettar minst ett dygn för magen att vänjasig vid fast föda.

• Barrte ger dig ett litet men betydelse-fullt kolhydrattillskott.

• Tag inga onödiga risker.

Efter ca 3 veckor• Inga förändringar i blodsockerhalt

fettförbränning, proteinnedbrytningoch mag-tarmfunktion om du fortsät-ter att insamla och äta nödvändigmängd föda.

Symtom:• Du är mycket trött och kan nu bara

vidta livsnödvändiga åtgärder• Viktminskning ca 12,5 kg (ca 2,5 kg

muskler, 10 kg fett)

Tänk på att:• Fettreserverna börjar ta slut. Det

börjar bli kritiskt. Får du inte tag pånågot djur eller annan fettrik föda,måste du kraftigt minska din aktivi-tet.

Efter ca 4 veckor• Här ungefär går "gränsen" för din

överlevnadsförmåga, då fettreserver-na är slut. Viktminskning ca 16-20kg. Har du inte lyckats fiska eller jagaoch få tag på energirik föda, klarar dudig inte länge till. Arbete är omöjligt.Du blir stillaliggande och är oerhörttrött.

Om du lever på vatten och växter bördu observera:• Kroppsfettets mängd begränsar läng-

den för din överlevnadstid.• Du har en tillfällig nedgång i allmän-

tillståndet efter ca tre dagar.• Påbörja fiske och jakt senast efter en

vecka för att få tag på energirikt fett.

56 Föda

Vilda växterVilda växter har mer eller mindre alltidanvänts av människorna som föda. Påstenåldern utgjorde vilda växter och fiskhuvuddelen av födan. När man övergicktill att odla, minskade emellertid an-vändningen av vilda arter.I Sverige finns det ca 250 vilda växtersom kan användas som föda. De före-kommer över hela landet, men växtlig-heten varierar betydligt, dels på grundav de stora skillnaderna i klimatet, delsberoende på jordmån, skogstyp mm.I södra och mellersta Sverige går det attfinna ätliga växter året om, eftersomsnötillgången och istäckningen brukarvara sparsam. Även i norra Sverige finnsdet tillräckligt med växter på våren,sommaren och hösten, men på vintern ärfå arter tillgängliga.

Generellt näringsinnehålli växterVäxterna är jordens producenter. Dettainnebär att de producerar energi somdjuren lever av. Med hjälp av solljusetomvandlar de luftens koldioxid till kol-hydrater, som sedan används som bygg-nadsmaterial (cellulosa) eller energi iväxten. Dessutom lagras kolhydraterna ivissa växters rötter för nästa års tillväxt.

Näringsinnehållet i växterna varierar un-der året hos olika växtgrupper. Lavaroch ormbunkar har i stort sett sammanäringsinnehåll under hela året. Fröväx-ter däremot har varierande näringsinne-håll beroende på om de är ettåriga ellerfleråriga.Ettåriga växter växer upp och blommarsamma år. Blad och skott har det högstanäringsvärdet (proteiner, vitaminer och iviss mån kolhydrater). Även fröna harbra näringsvärde.Fleråriga växter lagrar stärkelse ellerandra kolhydrater i sina rötter undersensommaren-hösten. Denna näring ut-nyttjas året därpå för tillväxt och blom-ning. Största näringsinnehållet har dessaväxter alltså på hösten/vintern och innande börjar sin blomning.Bär har lågt näringsvärde och innehållerdiarréframkallande organiska syror. Dubör därför inte äta för mycket av dem(högst 2 liter per dygn). Är du trött ochhelt slut kan det dock vara bra att ätalitet bär. De innehåller nämligen enklasockerarter som ger ett snabbt menkortvarigt energitillskott.Svamp har mycket litet energiinnehålloch skall inte användas som huvudsakligföda. Som smaksättning och utfyllnad ianrättningar är dock svamp utmärkt.

Huv

udsa

klig

t när

ings

inne

håll

i olik

a vä

xtde

lar

(räk

nat p

å fä

rskv

ikte

n)

Röt

ter

När

ings

ämne

nG

röna

väx

tdel

arF

rukt

, bär

Frö

nB

ark

Ett-

årig

aF

ler-

årig

a*

Vat

ten

85-9

5%60

-75

%50

-75

%ca

90

%50

-65

%ca

50

%K

olhy

drat

erLå

gt (

främ

stLå

gtH

ögt (

höst

-Lå

gt-m

åttli

gtH

ögt

Lågt

stär

kels

e)vi

nter

-vår

)(f

räm

st e

nkla

(frä

mst

sock

erar

ter)

stär

kels

e)P

rote

inLå

gt (

främ

stLå

gtLå

gtLå

gtLå

gtLå

gti b

lad)

Fet

tM

ycke

t låg

tLå

gtLå

gtLå

gtl v

issa

frön

Lågt

kan

fett

före

kom

ma

som

upp

lags

-nä

ring

Min

eral

-Lå

gtLå

gtLå

gtLå

gtLå

gtnä

rings

-(jä

rn, k

aliu

m(f

räm

st(f

räm

stäm

nen

zink

och

kalc

ium

)ka

lciu

m)

mag

nesi

umdo

min

erar

)V

itam

iner

Rik

ligt m

ed C

-Lå

gtLå

gtLå

gtS

tora

Lågt

vita

min

i vi

ssa

(B o

ch C

)va

ria-

blad

und

er v

åren

tione

roc

h i b

arr

unde

r(B

)hö

sten

- v

inte

rnF

ibre

rR

iklig

tR

iklig

tR

iklig

tM

åttli

gtR

iklig

tM

ycke

trik

ligt

* S

amm

ansa

tta s

ocke

rart

er d

omin

erar

, frä

mst

stä

rkel

se.

Föda 57

58 Föda

Vid insamlingen av växter bör du tänka på upptäcktsris-ken, särskilt vid sjöstränder och liknande områden, där dulätt syns. Om ni är flera, bör alltid någon avdelas somhåller uppsikt över omgivningen.Har du tillgång till spade är den utmärkt att använda föratt gräva upp rötter med. Använd aldrig din kniv till detta.Den förlorar sin skärpa och blir då oanvändbar.Du kan också använda dig av en s k grävkäpp, som för-modligen är ett av människans äldsta redskap. Grävkäp-pen gör du av en ca 1/2 m lång och 3-5 cm grov färsk gren,som du spetsar i den grövre änden. När du gräver upprötter med den, skall du först hacka/skrapa runt roten.Därefter bryter du loss jordklumpen och plockar framsjälva roten. Spar grävkäppen och använd den sedan varjegång när du behöver peta eller hacka i marken.

Räkna med att du behöver ca 3 timmar per dag föratt insamla och tillreda nödvändiga mängder växter.

Insamlingav växter

Tänk på upptäcktsrisken!Låt alltid någon hålla vaktnär ni samlar in växter

Föda 59

Alla växter som redovisas i artförteckningen kan ätasfärska utan någon tillagning. Du bör emellertid strävaefter att alltid koka växterna, eftersom din kropp då lätta-re kan tillgodogöra sig näringsämnena.När du kokar blad, frukter, knoppar och innerbark lakasolika ämnen ut i vattnet. Detta gäller t ex vitaminer, mine-ralnäringsämnen och sockerarter som glukos, fruktos ochsackaros. Tag därför också tillvara kokvattnet, så får duett större intag av näringsämnen.Vid kokning av rötter löses inte näringen ut i vattnet. Avden orsaken kan man tex urlaka bittra ämnen från rötterutan att de förlorar särskilt stor del av näringsvärdet.Undantaget är rotstockar från vass, som innehåller sacka-ros. Detta ämne lakas ut i kokvattnet, som därför skall tastill vara.Det enklaste sättet att tillaga växter är att koka en soppaeller göra en "gryta". Genom att blanda olika växtdelar,gärna med något kött, får du förutom olika smaker även idig flera olika näringsämnen. Använd svamp som utfyll-nad. Riv alltid sönder växtdelarna i mindre bitar när duskall koka dem.Vissa växtdelar är goda att blanda i soppan/grytan för attge bättre smak åt beska växter som t ex vissa rötter ochlavar. Du kan t ex smaksätta med blad från harsyra ochmed stjälkar av kvanne. Tag ganska stor mängd av dessaväxtdelar. Även unga granskott ger fin smak åt olikaanrättningar. Andra exempel på smaksättare är rot avstensöta samt bär och svamp. Genom att smaksätta sop-pan/grytan kan du äta betydligt större mängder av växtermed besk smak.

UrlakningVissa växter innehåller så bittra och be-ska ämnen att det inte räcker med attkoka och smaksätta dem för att du skallkunna förtära dem i större och nödvän-diga mängder. De måste först urlakas.Urlakningen går till så att du lägger väx-ten, färsk eller torkad, i vatten (l tim-me-1 dygn). Byt vatten några gångerunder denna tid. Skölj sedan växten ochkoka den. För att effektivare avlägsna

bittra ämnen kan du lägga växten i enlösning av asklut.En sådan lösning gör du på följande sätt:Blanda lika delar lövträdsaska (från ex-empelvis björk) och vatten. Låt stå ochdra ett dygn. Om du kokar lösningenförst, räcker det om den får dra ett partimmar. Sila därefter bort askan och duhar en asklutlösning.

Tillagningav växter

60 Föda

En annan form av urlakning är förväll-ning. Detta innebär att växtdelen kokasupp och vattnet hälls bort. Vissa gångerräcker det inte med förvällning utan väx-ten måste dessutom urlakas en längretid. Urlakningen går snabbare om du för-vällt växten först.Ett annat sätt att få bort en del bittraämnen i växten är att rosta den. Växtenhettas då upp i en panna eller får ligga påen upphettad sten tills den blir torr ochknaprig. Därefter kan den urlakas i vat-ten.

Upphängningsanordning för kokkärl

Kokning med hjälp av heta stenarSaknar du kokkärl kan du med hjälp avheta stenar koka växterna i en grop. Dukan använda en plastpåse eller annatvattentätt skynke, t ex din regnkappa,som "kärl".� Värm ett tiotal knytnävstora stenar i

elden under minst 2 timmar.� Ordna under tiden en grop genom att

gräva eller välta undan en sten.� Placera en plastpåse eller liknande i

gropen. Vik ut kanterna på påsen ochfixera med stenar eller motsvarande.

� Fyll påsen med ett par liter vattenoch lägg i växtdelarna.

� Tag 3 stenar ur elden och för överdem till påsen med hjälp av pinnar.

� Sänk ner stenarna försiktigt i vattnetutan att de kommer i kontakt medplasten ovanför vattenytan.

� När stenarna slutat fräsa lägger du ien ny omgång heta stenar. Upprepadetta tills vattnet börjar koka.

Kokning kan ske i vilka kärl somhelst, även i din hjälm!

Att värma vatten med heta stenar är ettutmärkt sätt att alltid ha varmt vattentillhands. Ha därför alltid för vana att, såfort en eld görs upp, placera ett antallämpliga stenar i elden, så att de snabbtkan tas i bruk.

Föda 61

Gröna växtdelar har en begränsad hållbarhet efter plock-ning. De blir vattniga och dåliga. Detta gäller också bäroch svamp. Om du funnit en större mängd växter kan duspara dem genom att först låta dem torka.Lägg det som ska torkas på lämpligt avstånd från elden,ungefär där du nätt och jämt kan hålla händerna kvar pågrund av hettan. De torkade växterna kan sedan förvaraskrossade i burkar, påsar eller fickor för att senare använ-das till föda. Torkning medför ett försämrat näringsvärde,främst när det gäller vitaminer och i ringa omfattningenkla sockerarter.

De 36 växter som tas upp i artförteckningen (sid 62-93) ärutvalda mot bakgrund av deras näringsinnehåll, förekomstoch tillgänglighet. Bland dessa är 14 växter särskilt utval-da mot bakgrund av att de är vanligt förekommande överhela landet och dessutom näringsrika. De utgör de artersom du först och främst bör lära dig, men ju fler ätligaväxter du känner till desto bättre är det.Bland de prioriterade växterna finns ett antal med kolhyd-ratrika rötter som ur näringssynpunkt är bäst att användavintertid. Om inte marken är för hårt frusen, går detfaktiskt att gräva upp rötterna under snön.

Bland de växter som finns i Sverige förekommer ett antalgiftiga arter som i många fall är dödligt giftiga i småmängder. Undvik därför att plocka och äta växter du intekänner igen. I artförteckningen har endast de giftiga väx-ter tagits upp som kan sammanblandas med de ätliga. Detkan tilläggas att ovanför trädgränsen förekommer ingagiftiga växter alls.I litteratur om växter anges ibland att de växter som harvit mjölksaft är giftiga och skall undvikas. Likaså beskri-ver man att detta även gäller växter med skarp och bittersmak. Så enkla regler fungerar inte i verkligheten! Spräng-örten t ex smakar och luktar gott men är dödligt giftig.Maskrosen har vit saft men är ätlig.

Torkningav växter

Lämpligafödoväxter

De 14 prioriteradeväxterna är:

Björk Lavar Maskros TallHundkäx - Islandslav Mjölkört Ullig kardborreKaveldun - Skägglavar Nypon VassKärleksört - Tuschlavar Ormrot

62 Föda

ArtförteckningDe prioriterade växternas förekomst under året

Teckenförklaring till artförteckningenDe 14 prioriteradeväxterna är marke-rade med grön färg

De giftiga växternaär markerade medröd färg

Allmän

Mindre allmän

Ovanlig

HundkäxKaveldunKärleksörtLavarNyponTallbarrVass

BjörksavHundkäxKaveldunKärleksörtLavarMjölkörtNyponTallbarrUllig kardborreVass

HundkäxKaveldunKärleksörtLavarMaskrosMjölkörtNyponTallbarrUllig kardborreVass

HundkäxKaveldunKärleksörtMaskrosLavarMjölkörtNyponOrmrotUllig kardborreVass

Januari Februari

Mars

April

Maj

Juni

JuliAugusti

September

Oktober

November

December

Artförteckning

Föda 63

Björk Betula-arterLövträd. Vanlig över hela landet. Vit-aktig bark (näver) och grenar med någotvårtig och gulprickig bark. Hos björkenanvänder du främst saven.Näringsinnehåll: Saven är rik påkolhyd-rater. Den ger ca 20 g kolhydrater (enklasockerarter) per liter sav.Du behöver dricka 6-7 liter sav för atttäcka minsta dagsbehovet av kolhydra-ter (2100 kJ = 500 kcal). För att intebehöva dricka så stora mängder sav kandu koka bort en del av vattnet.Bästa användningstid: På våren stigerbjörkens sav som du kan tappa av ochdricka. Savstigningen börjar i södra Sve-rige i mars/april och startar när tjälen gårur marken. I Norrland börjar savstig-ningen i början av maj och är intensiva-re. Du kan på ett par timmar tappa 2-3liter sav från en medelstor björk. Sav-stigningen upphör när bladen slår ut.Insamling (savtappning): Rista ett djuptV i barken i brösthöjd. I V:ets spetssticker du in kniven så att du får ett litethål, där du kan sätta en uppsamlingsrän-na för saven, t ex ett kluvet vasstrå. Dukan också kapa en gren och samla uppsaven.Glöm inte att plugga igen hålet efteråt.Annars kan bakterier och svampangreppskada och ta död på trädet.Tillagning: Saven kan drickas färsk mendu kan också koka bort en del av vattnetoch på så sätt få en koncentrerad drycksom är söt och god.

Ätliga delar:Innerbark: Det inre gröna skiktet (inner-barken) används sedan ytterbarken skra-pats av. Är lättast att göra på unga gre-

Savtappning

nar och om våren. Är dock tidsödande.Skär sönder barkstrimlorna i små bitar.Koka dem i 15 minuter i vatten. Drickvätskan. Lågt näringsinnehåll. Innerbar-ken kan användas hela året.Knoppar: Äts färska eller kokta. Smakarnågot beskt. Lågt näringsinnehåll. Fiber-rika. Knopparna finns under oktober-maj.Blad: De nyutvecklade bladen används.Äldre blad smakar beskt. Äts färska el-ler kokta. Hög C-vitaminhalt, i övrigtlågt näringsvärde. Maj-juni.

Övrigt:Björkens unga, smala skott kan använ-das för att tillverka vidjor. Nävern ärutmärkt som tändmaterial och att görakåsor av. Stora näverstycken kan dutäcka taket på bivacken med. Frusen,färsk ved från björk går att elda med (sekap. Utrustning och Elden).

64 Föda

En Juniperus communisStor eller liten buske. Vanlig i hela lan-det, i skog och hagmarker. Förekommerockså i fjälltrakterna som lågt krypanderis.

Ätliga delar:Barr; Du kan koka te på barren ellerblanda dem i granbarrs- eller tallbarrsteför att få en bättre smak. Barren är C-vi-taminrika. Kan användas hela året menär bäst under vinterhalvåret.Bär: De blå bären äts och blandas helst iandra anrättningar som smaksättning.De innehåller nämligen starka smakäm-nen. Ät inte för många bär, då du kan bliillamående. Har hög kolhydrathalt. Kananvändas hela året.Hela busken: Grenar och tvättade rötterkan kokas i vatten. Avkoket dricks.Måttlig kolhydrathalt. Hela året.

Övrigt:Eneträ är utmärkt för tillverkning av ät-redskap. Av smala engrenar kan du till-verka fiskestickor (se kap. Jakt och fis-ke). Enens bark är utmärkt som tändma-terial (se kap. Elden).Bären kan användas i medicinalsamman-hang (se kap. Egen vård).

Fjällglim Silene acaulisLiten fjällväxt med rödaktiga blommor.Flerårig. Växer som rosetter, ca 5 cmhöga. Under varje rosett finns en huvud-rot.

Ätlig del:Rot: Äts färsk eller kokt. Hög kolhydrat-halt. Kan användas hela året men är bästi juli-oktober.

Föda 65

Fjällkvanne Angelica archangelicaVäxer på fuktiga platser och vid bäckar ifjällen och Norrlands inland. Fjällkvan-ne tillhör de flockblomstriga växterna,dit också hundkäxet hör. Kvannen ärflerårig och blomstjälken blir 1-2 m hög.Hela växten luktar starkt. Har rundabladstjälkar.

OBS! Förväxla inte fjällkvannen med denmycket giftiga sprängörten!

Ätlig del:Unga stjälkar: Det yttre trådiga skiktetskalas av som på rabarber och den inredelen äts, helst färsk. Måttlig C-vitamin-halt i början på sommaren. I övrigt lågtnäringsvärde.

Sprängört Cicuta virosa

Mycket giftig

Sprängörten kan förväxlas med gruppenkvanneväxter och till vissa delar ävenmed hundkäxet, men en skillnad är attsprängörten alltid växer i vatten. Den ärganska vanlig i sjöar och vattendrag ihela landet. Hela växten är giftig.Växten är slät utan hårbildningar. Bla-den är flikiga och taggiga. Roten är grön-aktig till färgen, luktar sött och är storsom en palsternacka. Den har stora hål-rum som tydligt syns vid ett snitt.Sprängörten har en vit mjölksaft somtränger fram ur roten när den snittas.Vätskan gulnar efter en kort stund. Röt-terna är mycket giftiga. En rotstock kanräcka för att en vuxen människa skalldö.

Rot av sprängört

66 Föda

Getrams Polygonatum odoratum

Vanlig i södra Sverige. Växer på stenigskogsmark. Flerårig. Har ett par upp-rättstående flerbladiga blad. Blommornaär vita och klockformade.

OBS! Hela växten ovan jord är giftig.Även de blå bären är giftiga.

Ätlig del:Rotstock: Rotstocken eller egentligenden underjordiska stammen är gulaktigoch mycket kolhydratrik. Den äts medfördel kokt. Även kokvattnet tas tillva-ra. Kan användas hela året men är bäst iaugusti-maj. Rotstock �

Gran Picea abiesGranskogar är fuktiga områden medmossvegetation och blåbärsris.

Ätliga delar:Barr: C-vitaminrika i mars-april. An-vänds till te. Hur du gör te på barr kandu läsa om på sid 85 under Tall.Skott: De unga ljusgröna skotten äts. In-nehåller måttliga halter vitamin C men iövrigt är näringsvärdet lågt. Om du blan-dar unga granskott i tallbarrste får du enutsökt god dryck. Maj-juni.

Övrigt:

Unga smala granrötter är utmärkta attanvända som snören, fisklinor m m (sekap. Utrustning). Kådan kan användassom tandkräm och för medicinskt bruk(se kap. Egen vård). Den kan även an-vändas som tändmaterial. Det torra,döda riset på grangrenarna är ett ut-märkt tändmaterial (se kap. Elden).

Föda 67

Gåsört Potentilla anserinaAllmän i hela Sverige på åkrar och gräs-marker. En liten rosväxt med gula blom-mor som sitter på långa skaft. Flerårig.Har en smal gul huvudrot. Bladen ärflikiga och tydligt silverfärgade påundersidan. De växer som en rosett frånmarken.

Ätlig del:Rot: Äts färsk eller kokt. Smakar som råpotatis. De gula-gulbruna rötterna an-vänds. De mörka svarta är vissna ochsmakar illa. Hög kolhydrathalt. Kan an-vändas hela året men är bäst i augusti-maj.

Harsyra Oxalis acetocellaAllmän i hela Sverige. En liten klöverlik-nande, tunnbladig växt som förekommerpå skuggiga platser främst i granskog.Den växer vanligtvis under granarnastäta grenverk. Den har vita klockliknan-de blommor.

Ätlig del:Hela växten: Den har en syrlig smak ochlämpar sig bäst som smaksättning i and-ra anrättningar. Smaken beror på attharsyran innehåller oxalsyra. Oxalsyrankan i stora doser orsaka utfällning avstenar i urinvägar och njurar, men för attdetta skall ske måste mycket storamängder förtäras.I böljan på sommaren innehåller harsy-ran måttliga halter vitamin C, men i öv-rigt är näringsvärdet lågt.

68 Föda

Hundkäx, hundlokaAnthriscus silvestrisÄr mycket vanlig i hela landet och växerpå ängsmark. Flerårig. Första året harden en morotsliknande blast och en kol-hydratrik rot. Året därpå växer det uppen meterhög blomstängel, som i juniblommar med små vita blommor. Dennäring som den lagrade upp i roten åretinnan, har då förbrukats. När blom-stängeln vissnat, gulnar den och blir torroch spretig (vinterståndare). Denna stårkvar under vintern och du kan då använ-da den för att hitta hundkäxets växtplatstrots snötäcket.Bladen är djupt flikiga. Gnuggar du demmellan fingrarna känner du en svag luktav morot.Bladskaften är hjärtformade med en skå-ra på ovansidan. De är inte ihåliga sombladskaften hos odört och vildpersilja.Nertill är de rödaktiga och småhåriga(känns strävt).Blomstjälken är ihålig, fårad och iblandsträv.Blommorna sitter i flockar som kallasallmän flock (samtliga blommor på engren) och småflockar (de mindre blom-samlingarna i den allmänna flocken).Vid basen på småflockarna harhundkäxet 3 små tunna blad, sk svepen.(enskilt svepe). Den allmänna flockensaknar svepen (allmänt svepe).Frukterna (frökapslarna) är avlånga ochbruna.Läs mer om hundkäxet på sid 70.

Varning!Förväxla ej hundkäxet med de

två liknande växterna odört ochvildpersilja. Dessa är mycket

giftiga. De är dock mindrevanliga

Frukter

Enskilt svepe

Bladskaft

Blomstjälk

Föda 69

Odört Conium maculatumOvanlig. Förekommer främst i tätorteroch runt bebyggelse i södra Sverige t o mÖstra Svealand. Den minskar starkt i an-tal. Är mycket ovanlig i Norrland och iskogsmarker. Odörten är flerårig.Bladen liknar hundkäxbladen men ärinte så djupt flikiga. De luktar unket.Lukten sitter kvar länge om bladengnuggas mellan fingrarna.Bladskaften är runda, ihåliga och slätasamt har röda fläckar.Blomstjälken är kal, rödfläckig och ihå-lig.Både de allmänna blomflockarna ochsmåflockarna har svepen (allmänt ochenskilt).Frukterna är runda och bruna.

Vildpersilja Aethusa cynapiumInte så vanlig. Förekommer på sammaställen som odörten men ofta på avskrä-desplatser. Vildpersiljan är ettårig.Bladen är flikiga, tunna och glansiga påundersidan. Gnuggar du bladen kännerdu en svag lukt av lök.Bladskaften är runda, ihåliga och slätautan fläckar.Blomstjälken är ihålig, slät och utanfläckar.Endast blommornas småflockar har sve-pe (enskilt svepe), som består av trelånga, nedåtriktade, smala blad.Frukterna är äggformade och grönakti-ga.

Enskilt svepe

Frukter

Blomstjälk

Bladskaft

Allmäntsvepe

Frukter

Enskilt svepeBlomstjälk

Bladskaft

70 Föda

Fortsättning: hundkäx, hundloka

Ätlig del:

RotÄr avlång och ca 10-15 cm. Den är nå-got gul i färgen och liknar moroten.Även smaken påminner något om mo-rot, men är besk. Det är endast rotenhos icke blommande exemplar som skallanvändas. När växten blommar är näm-ligen den näring förbrukad som upplag-rats i roten året innan.Näringsinnehåll: Roten är näringsrik helaåret utom under blomningstiden. Denhar en kolhydrathalt på 15% avfärskvikten. Stärkelse dominerar, 1 kgrötter innehåller 150 g kolhydrater.Du behöver äta 15-20 rötter för att täckaminsta dagsbehovet av kolhydrater(2100 kJ = 500 kcal).Bästa användningstid: Roten har dethögsta näringsvärdet september-maj,men kan användas hela året.Insamling: Dra inte i blasten när du skallta upp roten, då den lätt kan gå av. Gräveller hacka istället loss en större jord-klump och plocka därefter fram roten.Vintertid, när du hittat hundkäxets vin-terståndare, skrapar du bort snön ner tillmarkytan. Om du tittar noga, kan du dåse små hundkäxblad. Under dessa finnerdu den kolhydratrika roten som skall geen blomstängel nästa sommar. Om intemarken är alltför hårdfrusen, kan dugräva upp roten.Tillagning: Då roten är besk bör den för-vällas så att de bittra ämnena urlakas.Hacka den i mindre bitar och förvällden, dvs koka upp den i vatten, låtkoka någon minut och häll sedan bortvattnet. Detta bör upprepas 3 gånger.

Första året har hundkäxet en morotsliknandeblast

Rot av hundkäx

Vinterståndare

Föda 71

Kaveldun Typha latifoliaÄr vanlig upp t o m Svealand och längsnorrlandskusten. Växer på fuktiga stäl-len längs diken och vid eller i sjöar ochvattendrag. Känns lättast igen på sinahöga blomstänglar med de bruna "cigar-rerna". Bladen är långa och styva. Väx-ten kan utnyttjas hela året.

Ätliga delar:RotstockÄr lång, brun och krypande. Nya skottväxer ut från rotstocken under helaväxtsäsongen. Inuti roten finns enfingergrov märg som äts. Den yttresvampaktiga vävnaden tas bort. Rot-stocken kan användas under hela året.�

Näringsinnehåll: Kolhydrathalten i rot-märgen är hög, 21% av färskvikten.Stärkelse dominerar, l kg rotmärg inne-håller 210 g kolhydrater.Du behöver äta 15 st bitar av rotstocks-märgen, ca 15 cm långa, för att täckaminsta dagsbehovet av kolhydrater(2100 kJ = 500 kcal).

Bästa användningstid:Rotstocksmärgenhar det högsta näringsvärdet september-maj, men kan användas hela året. �

Kaveldunets "cigarrer"

72 Föda

Insamling: Rotstocken med skotten drasupp genom att du stoppar ner händerna idyn, tar tag i rotstocken och gungar lossden försiktigt. Ryck aldrig i rotstock el-ler skott. Vintertid kan du komma åtrotstocken om du har möjlighet att slåhål på isen.Tillagning: Rotstocken skalas ochmärgen äts färsk eller kokt. Koktiden ärca 15 minuter. Märgen är då till storadelar upplöst i vattnet, varför även dettamåste tas tillvara.

RotskottSitter på rotstocken. Bildas under helaåret och växer upp till gröna blad undersommaren. Rotskotten kan användasunder hela året.Näringsinnehåll: Måttliga kolhydrathal-ter, 5% av färskvikten. l kg rotskott ger50 g kolhydrater (främst sackaros).Du behöver äta drygt 30 rotskott för atttäcka minsta dagsbehovet av kolhydra-ter (2100 kJ = 500 kcal).Bästa användningstid: Rotskotten harlika högt näringsvärde hela året.Insamling: Se rotstockTillagning: Rotskotten bryts loss frånrotstocken och de yttre mycket tunnaoch brunaktiga bladen skalas av. Rot-skotten äts färska eller kokta. Koktidenär ca 15 minuter.

Övriga ätliga delar:Stjälkbas: Ca 10-15 cm långa stjälkbaserfrån icke kolvbärande exemplar kapasav. De yttre omslutande gröna bladlag-ren tas bort och den inre vita märgen ätsfärsk. Smakar som gurka. Lågt närings-värde. Maj-augusti.

Övrigt:Dunet i "cigarren" kan användas somvärmeisolering i skor och kläder efter attdet torkats. Bladen som är kiselrika ochstyva kan användas för flätning av tak,till liggunderlag, m m.

Stjälkbas

Rotskott

Rotstock

Föda 73

Kolsäv, Kolvass Scirpus lacustrisVanlig i hela Sverige vid och i vattenmen särskilt vanlig i näringsfattigaskogssjöar. Kolsäv är ett halvgräs somhör till familjen säv. Den är flerårig. Kol-säven har långa, smala, bladlösa ochrunda strån. I toppen sitter små svart-bruna, kotteliknande blommor.

Ätliga delar:Stråbas: Strået kapas av ca 15 cm frånbasen och skalas. Märgen äts färsk. Lågtkolhydratinnehåll. Juni-augusti.Rotskott: De unga rotskotten äts färskaeller kokta. Måttlig kolhydrathalt. An-vänds hela året.

Övrigt:Starrarterna, som också är halvgräs,kan användas på liknande sätt. Det ärfrämst stråbasen som utnyttjas. Mångastarrarter kan användas för att tillverkaskohö (se kap. Utrustning).

Kvickrot Elytrigia repensMycket vanligt ogräs i hela Sverige påodlad mark. Ca 0,5 meter hög. Flerårig.Den växer med långa krypande rotstoc-kar. Småaxen i stråtoppen har den plattasidan vänd mot huvudstrået.

Ätlig del:Rot: Är högst 1/2 cm tjock och gulaktig.Den är mycket kolhydratrik och välsma-kande. Roten kan ätas färsk men kokardu den får du en sockerrik, sirapsliknan-de lag som kan drickas. Rostad rot är ettbra kaffesurrogat. Kan användas helaåret.

Blommande kolsäv

Rotskott

74 Föda

Kärleksört Sedum telephiumVanlig upp tom Svealand och vidarelängs kusten norrut. Växer på torra stäl-len bland stenrösen och klippor. Fler-årig, ca 30 cm hög. Har många smågrön-gula blommor och tjocka saftigablad. Växten kan utnyttjas hela året.Vintertid kan den lokaliseras med hjälpav sina vinterståndare.

Vinterståndare

Föda 75

Ätliga delar:BladÄr köttiga och smakar friskt. Bladen harhög vattenhalt och kan vid brist på vat-ten ge ett vattentillskott.Näringsinnehåll: Unga blad innehållermåttliga mängder av vitamin C men iövrigt är näringsvärdet lågt.Du behöver äta ca 100 blad för att täckadagsbehovet (60 mg) av vitamin C.Bästa användningstid: Bladen har denhögsta halten C-vitamin i maj-juli.Tillagning: Bladen kan ätas färska mensmakar något beskt. Om de kokas bliremellertid smaken mildare.

RotUnder varje planta sitter en samling smårotknölar, 10-15 stycken. De har ensträv nötsmak.Näringsinnehåll: Kolhydrathalten är10% av färskvikten. l kg rötter innehål-ler 100 g kolhydrater.Du behöver äta rötterna från 10-15 plan-tor för att täcka minsta dagsbehovet avkolhydrater (2100 kJ = 500 kcal).Bästa användningstid: Roten har dethögsta näringsvärdet i september-maj,men kan användas hela året.Insamling: Roten dras upp eller grävsfram. Rötterna sitter ofta tätt samman-växta i jorden och måste brytas isär ochrensas från jord för att du skall kommaåt dem.Tillagning: Roten äts färsk eller kokt.Koktid 15 minuter.

Rotknölar

76 Föda

Lavar LichenesLavar består av två organismer, en svamp och en alg.Svampen och algen samarbetar. Svampen tar upp vattenoch algen bildar näring i form av kolhydrater. Lavarna äroftast torra och växer nära marken på stenar och stubbareller på träd. Lavarna kallas ofta mossa. Den gråvitalaven, fönsterlav, som används i ljusstakar på julen, kallarmånga felaktigt vitmossa. Vitmossa är den torvbildandeväxten i myrmarker. Den är inte en lav.De flesta lavar är ätliga men vissa är att föredra ur nä-ringssynpunkt. Dessa är islandslav, skägglavar och tusch-lavar. En giftig lav finns, varglav, men den är ovanlig.Den är grön till färgen och växer på hustak och dödaträdstammar.Näringsinnehåll: De lavar som är att föredra som födaproducerar kolhydrater som påminner om stärkelse. Des-sa lavar kan bestå av så mycket som 60% lavstärkelse.Lavstärkelse är inte lika lätt att tillgodogöra sig som vanligstärkelse, men efter en tids användning ökar kroppensförmåga att bryta ner den. Undersökningar har visat attkroppen kan tillgodogöra sig ca hälften av lavarnas nä-ringsinnehåll. De är rika på fibrer.Du behöver äta 1/4 kg lav (1/2 10-litershink) för att täckaminsta dagsbehovet av kolhydrater (ca 2100 kJ = 500kcal).

Skägglavarna växer påträd i gamla skogar

Föda 77

Bästa användningstid: Lavarna har lika högt näringsvärdeunder hela året.

Beredning: Lavarna innehåller beska ämnen, lavsyror,som kan avlägsnas genom urlakning. Lavsyrorna är integiftiga men medför att du inte kan äta någon större mängdpå grund av den beska smaken. Tuschlavar däremot inne-håller inte några beska eller bittra lavsyror och kan därförätas direkt utan urlakning.

Ett sätt att urlaka lavar är att använda sig av asklut. Seurlakning sid 59.

Det snabbaste sättet däremot är att urlaka dem med hjälpav kemikalier.Den kemikalie som är lämpligast vid urlakning är soda(natriumkarbonat Na2CO3). Du tar ett par matskedar perliter vatten. Det går även att använda vanlig bikarbonat(NaHCO3) eller bakpulver, men då måste du göra enstarkare lösning.

När du gjort i ordning urlakningsvätskan fyller du kärletmed lav och blöter upp den ordentligt. Har du asklut börlaven ligga i minst 8 timmar, men har du gjort den ovanbeskrivna natriumkarbonatlösningen, räcker det med 1-2timmar. Därefter skall du skölja laven 3 gånger i nyttvatten och då krama ur den ordenligt i varje tvättomgång.

Du kan även avlägsna de bittra och beska ämnena till vissdel genom att bara låta laven ligga i vatten, men även efter2 dygn smakar den störande beskt.

Tillagning: Först rensas barr och annat skräp bort. Eftereventuell urlakning kokas laven sedan i vatten eller bul-jong till en grötliknande massa som är kolhydratrik.Laven bör koka i 30-40 minuter. Ju längre den får kokadesto mer lättätlig blir den. Om vattnet som laven harkokats i får svalna bildas en geléliknande massa som kanätas som den är eller användas som förtjockningsmedel isoppor och stuvningar.

Lavarna är lättast att behandla och hantera i torkat ochkrossat skick. För att göra lavarna och andra beska växtermildare kan du t ex blanda i rot av stensöta vid kokning.

Du kan blanda lavpulver (krossade och torkade lavar) ochstärkelserika rötter till en massa, forma den till bullar ellertunna kakor och grädda i en panna eller på heta stenar.

78 Föda

Islandslav Cetraria islandicaAllmän i hela landet. Växer bland mossa och andra lavar iglesa skogar och hällmarker. Buskformig, löst tuvad. Itorrt tillstånd grågrön till brungrön, i fuktigt tillstånd grön-aktig. Måste urlakas. Hela växten används.

Skägglavar, hänglavar släktena Alectoria och BryoriaVanliga i Norrland. Växer på träd framför allt i gamlaskogar. Gråvita eller bruna. Vissa gråvita arter innehållermycket lavsyra och bör inte användas. Endast de mörkabruna till brunsvarta skägglavarna bör användas. Helaväxten används.Vintertid i karga skogsområden i Norrland kan skägg-lavarna vara den enda föda du har tillgång till.

Föda 79

Tuschlavar, navellavar släktena Lasallia och UmbillicariaFörekommer i hela landet. Vanligast i kust-och fjällområ-den på stenar, klippor och bergväggar, som är utsatta förväder och vind. De har tunna, gråa till svarta, läderartade"blad", i mitten fastade vid underlaget. I fuktigt tillståndskiftar de i grönt. Hela växten används. Vintertid kan dufinna dem på snöfria klippbranter.En expedition i Kanada på 1800-talet, överlevde undervintern i 30 dagar med dessa lavar som enda föda.

80 Föda

Maskros släktet TaraxacumVanlig i hela landet, även i fjällen. Växerpå de flesta typer av mark, dock ej inne iskogen. Är flerårig. Maskrosen har envitaktig och besk mjölksaft.

Ätlig del:RotFlerårig, fingertjock rot. Hela roten an-vänds.Näringsinnehåll: Kolhydrathalten i rotenär hög, 23% av färskvikten. En visssorts sammansatt kolhydrat (inulin) do-minerar. l kg rot innehåller 230 g kol-hydrater.Du behöver äta 20-30 rötter för att täckaminsta dagsbehovet av kolhydrater(2100 kJ = 500 kcal).Bästa användningstid: Roten har likahögt näringsvärde hela året.Insamling: Dra inte i blasten när du skallta upp roten. Gräv eller hacka iställetloss en större jordklump och plocka se-dan fram roten.Tillagning: Skala av det yttre bruna lag-ret på roten. Den bör urlakas, eftersomden smakar beskt. Gör då på följandesätt: skär den i små bitar och låt denligga i kallt vatten någon timme. Hällbort vattnet och koka därefter roten inytt vatten i ca 15 minuter.

Övrig ätlig del:Unga blad: Äts färska. Har hög C-vita-minhalt. I övrigt lågt näringsvärde.Maj-juni.

Maskrosens bladrosett

Föda 81

Mjölkört, RallarrosEpilobium angustifoliumVanlig på alla kalhyggen och på torraställen i hela landet. Röda blommor iklase, rödaktig stjälk. Flerårig, underjor-diskt krypande rotstock. Växten är mestvärdefull genom sin rikliga förekomst.

Ätlig del:RotstockDe unga, vitaktiga, smala, mjuka rot-stockarna används.Näringsinnehåll: Kolhydrathalten ärhög, ca 16% av färskvikten. Stärkelsedominerar, l kg rotstock ger 160 g kol-hydrater.Du behöver äta mycket stora mängderrötter eftersom de är så små och smala.För att täcka minsta dagsbehovet av kol-hydrater (2100 kJ = 500 kcal) behöverdu äta drygt 0,8 kg rötter.Bästa användningstid: Rotstocken harhögsta näringsvärdet september-maj,men kan användas hela året.Insamling: Plantan dras upp försiktigtmed hjälp av grävpinnen, så att inte rot-stocken går av.Tillagning: Rotstocken smakar mycketbeskt men drar du bort den bruna, träigamittsträngen blir smaken mildare.Rostar du rotstocken och därefter ur-lakar den blir smaken bättre. Så här gördu: Upphetta rotstocken så att den blirbrunfärgad och torr. Förväll den sedangenom att koka den ett par minuter ochdärefter hälla bort vattnet. Koka den se-dan i nytt vatten i 15 minuter.

Övriga ätliga delar:Skott: Äts kokta i soppor. Ganska hög

C-vitaminhalt. I övrigt lågt näringsvär-de. April-maj.Blad: Färska eller torkade blad smakargott som te. Tag 1/2 näve blad per litervatten. Lågt näringsvärde. Maj-septem-ber.

Skott av mjölkört

82 Föda

Nypon Rosa-arterFörekommer i hela landet. Nypon ärfrukterna på rosenbuskar. Förekommeri många arter. Alla sorter kan ätas. Ny-ponen sitter kvar på buskarna under vin-tern. Blir då svartbruna men kan ändåanvändas.Näringsinnehåll: Mycket hög C-vitamin-halt. 100 g nypon ger ca l g vitamin C.Ganska bra näringsvärde i övrigt. Kol-hydrathalten är 8% av färskvikten. Enk-la sockerarter dominerar, l kg nypon ger80 g kolhydrater.Du behöver äta 5-10 färska nypon eller20 kokta nypon (tillsammans med vät-skan) för att få i dig dagsbehovet (60 mg)av vitamin C.Du behöver äta fruktköttet från ca 300nypon för att täcka minsta dagsbehovetav kolhydrater (2100 kJ = 500 kcal).Bästa användningstid: Nypon kan använ-das hela året.Tillagning: Frukten "kärnas" ur. Frukt-köttet kan ätas färskt men smakar bättrekokt. Lägg de urkärnade nyponen i vat-ten (l näve nypon per 3 dl vatten) ochkoka dem i 15 minuter. Allt äts.

Nypon, vintertid

Föda 83

Ormrot Polygonum viviparumVanlig i Norrland i såväl inland somfjäll. Växer på ängsmarker och hedar.Har en ca 15 cm hög blomstjälk med småvita blommor. Flerårig. Bladen är av-långa. Trots sin litenhet ger växten ettviktigt tillskott som föda.

Ätliga delar:GroddknopparÄr rödaktiga och sitter nedanför blom-morna på stjälken.

Näringsinnehåll: Kolhydrathalten ärhög, 17 % av färsk vikten.Stärkelse dominerar. 1 kg groddknopparger 170 g kolhydrater.Du behöver äta ca 30 nävar (750g)groddknoppar för att täcka minsta dags-behovet av kolhydrater (2100 kJ = 500kcal).

Bästa användningstid: Groddknopparnahar högsta näringsvärdet juli-oktober.

Insamling: Groddknopparna insamlaslättast genom att du repar av dem medhanden, l dl groddknoppar (2 nävar) vä-ger ca 50 g.

Tillagning: Groddknopparna äts färskaeller kokta. Koktiden är 15 minuter. Dehar en nötliknande smak.

RotknölStor som ett halvt lillfinger, U-formad.

Näringsinnehåll: Mycket hög kolhydrat-halt, 24% av färsk vikten.

Stärkelse dominerar, l kg rotknöl ger240 gr kolhydrater.

Du behöver äta 50 rotknölar för att täc-ka minsta dagsbehovet av kolhydrater(2100 kJ = 500 kcal).

Bästa användningstid: Rotknölarna harhögt näringsvärde under hela året. Vin-tertid är de svåra att hitta under snön.Insamling: Dra inte i blomstjälken när duskall ta upp rotknölen. Stjälken kan lättgå av och då hittar du inte den lilla rot-knölen i jordklumpen. Gräv eller hackaupp den istället.Tillagning: Se groddknoppar.

Övrig ätlig del:Blad: Äts färska eller kokta. Smakar syr-ligt. Måttligt innehåll av C-vitamin. I öv-rigt lågt näringsvärde. Juni-juli.

Rot av ormrot

Blomma medgroddknoppar

84 Föda

Rosenrot Sedum roseaVanlig i fjälltrakterna i fuktiga ravineroch bergsskrevor. Är släkt med ochliknar kärleksörten. Flerårig. Blommor-na är gula eller rödaktiga. Bladen ärgrågröna.

Ätliga delar:Blad: Är köttiga, saftiga och smakarfriskt. Har hög vattenhalt. Unga bladinnehåller måttliga mängder vitamin C,men i övrigt är näringsvärdet lågt. Ätsfärska. Maj-september.Rot: Unga rötter kan ätas färska men harbesk smak. Urlakas i vatten någon tim-me. Kokas därefter i 15 minuter. Har ensvag doft av rosor. Kolhydratrik. Kananvändas hela året.

Stensöta Polypodium vulgareVanlig i hela landet. Den är grön helaåret och växer bland mossa i tall-ochgranskog.Stensötan är en ormbunke. Ormbunkarförökar sig genom sporer, som sitter påundersidan av bladen i små bruna sam-lingar. Stensötan är den enda ätligasvenska ormbunken. I en del skrifter an-ges en annan ormbunke, örnbräken,vara ätlig men den är troligen cancer-framkallande och orsakar dessutom illa-mående.

Ätlig del:Rot: Smakar sött och lakrits. Kan ätasfärsk eller blandas i anrättningar medväxter som smakar beskt, t ex lavar, föratt få en godare smak. Har måttlig kol-hydrathalt. Kan användas hela året.

Övrigt:Roten kan även användas för medicinsktbruk (se kap. Egen vård).

Föda 85

Tall Pinus sylvestrisVanlig i hela landet. Tallskogar är torraområden med lavar, lingon och ljungsom markvegetation. Hos tallen är detfrämst barren som du använder. Av des-sa kan du göra en god och vitaminrikdryck.Näringsinnehåll: Tallbarrste gjort enligtreceptet nedan innehåller 1/3 av dittdagsbehov av vitamin C (60 mg) omdrycken är gjord av barr under hös-ten-vintern-våren. Samtidigt får du i digkolhydrater motsvarande en sockerbit.Bästa användningstid: Barren har denhögsta halten C-vitamin under hös-ten-vintern-våren men kan användashela året.Insamling och tillagning: Samla ihop ettpar nävar färska barr. De bästa barrensitter på grenspetsarna. Koka upp 1/2liter vatten, lägg ner barren och låt kokaca 20 minuter under lock eller liknande.För att få en frisk och god smak pådrycken kan du låta några unga gran-skott koka med i vattnet.

Övriga ätliga delar:Nya årsskott: Utvecklas i slutet av maj.Äts färska. I juli blir barren hårdare ochbör tas bort innan skottet äts. Smakarsyrligt. Måttligt näringsvärde. Maj-juli.

Ungbark: Barken på unga grenar (års-skott) rivs av intill veden. Barken skärs ismå bitar och kokas i 15 minuter, så attsockret löses ut. Vätskan dricks. Lågtnäringsvärde. September-maj.

Innerbark: Den äldre, hårda barkenskrapas av intill det ljusgröna, tunnaskiktet (innerbarken). Tidsödande. Be-reds på samma sätt som ungbark. Förr itiden när det var missväxt och svält var

det vanligt att man blandade bark i brö-det. Lågt näringsvärde. September-maj.Unga rötter: Unga tallplantor (10-50 cmhöga) dras upp med roten. De smala,mjuka rötterna kokas och äts. Lågt nä-ringsvärde. Hela året.

Övrigt:Kådan kan användas för medicinsktbruk, (se kap. Egen vård) samt som tänd-material (se kap. Elden). Små kådklum-par kan även användas som kortvarigbelysning (se kap. Utrustning).

Årsskott

86 Föda

Ullig kardborre Arctium tomentosumAllmän upp till mellersta Sverige. Växer oftast vid odladeeller tidigare odlade områden. Flerårig växt. Första åretbildas en stor, grov, näringsrik rot och stora blad, ca 0,5 mi diameter. Året därpå bildas en ca 2 m hög blomstängelmed blommor i små korgar som blir kardborrar med småhullingar. Den näring som växten lagrade upp i roten åretinnan har då förbrukats.

Föda 87

Ätlig del:

RotGrov och stor, ca 10 cm i diameter upp-till och 20-30 cm lång. Har en mild ochgod smak.Näringsinnehåll: Roten har en hög kol-hydrathalt, 21 % av färskvikten. En visssorts sammansatt kolhydrat dominerar(inulin). l kg rötter innehåller 210 g kol-hydrater.Du behöver äta 5 medelstora rötter föratt täcka minsta dagsbehovet av kolhyd-rater (2100 k J = 500 kcal).Bästa användningstid: Roten har dethögsta näringsvärdet september-maj,men kan användas hela året.

Insamling: Dra inte i blasten när du skallta upp roten. Gräv eller hacka iställetloss en större jordklump och plocka där-efter fram roten. Tänk på att du måstegräva djupt om du vill ha upp hela roten.På platser där det är gott om ullig kard-borre och där marken är lättgrävd, kandu på en timme med lätthet samla in 6 kgrötter.Tillagning: Roten kan ätas färsk ellerkokt. Kokar du den skall den först skä-ras i mindre bitar och sedan kokas i 15minuter.Tistlarna, som tillhör samma familj, kananvändas på liknande sätt. Även den lju-sa inre märgen på unga blomstjälkar kanätas.

Första året bildas en storbladrosett med en stor,näringsrik rot

88 Föda

Vass Phragmites australisEtt vanligt gräs över hela landet, utom mot fjällkedjan.Växer i stora bestånd på fuktiga ställen och i vatten.Förekommer även längs kusterna i salthaltigt vatten. Det-ta påverkar dock inte växtens användbarhet. Har en kry-pande rotstock som skickar ut skott hela säsongen. Fler-årig. På vintern kan du också hitta vassen, då de gula,bambuliknande stråna står kvar.

Ätliga delar:RotstockÄr vitgul och ihålig. Den kan bli flerameter lång. De unga mjuka delarna avrotstocken används.Näringsinnehåll: Kolhydrathalten är 7%av färsk vikten. Roten innehåller socker-

arter som snabbt tas upp av kroppen(främst sackaros). l kg rotstock ger 70 gkolhydrater.Du behöver äta 25 rotstockar om de är10 cm långa för att täcka minsta dagsbe-hovet av kolhydrater (2100 kJ = 500kcal).

Föda 89

Bästa användningstid: Rotstocken harhögsta näringsvärdet september-maj,men kan användas hela året.Insamling: Rotstocken med skotten drasupp på följande sätt: Stoppa ner händer-na i vattnet, ta tag i rotstocken ochgunga loss den försiktigt. Ryck aldrig irotstock eller skott.Vintertid kan du komma åt rotstockenom du har möjlighet att slå hål på isen.På våren, när isen gått upp, hittar duofta rotstockar som flyter på vattnet.Tillagning: Rotstocken äts färsk ellerkokt. Äter du den färsk skall du tugga urden ordentligt, så att du känner den sötasmaken. Spotta sedan ut fibrerna ellersvälj dem.Kokar du roten bör du först skära den ismå bitar och sedan koka den i 15 minu-ter. Drick kokvattnet, då sockerarternalöses ut i vattnet vid kokning.

RotskottSitter på rotstocken och är 10-15 cmlånga. Rotskotten bildas under hela åretoch växer upp till gröna blad under som-maren.

Rotstock med skott

Näringsinnehåll: Måttliga kolhydrathal-ter, 5% av färskvikten. 1 kg rotskott ger50 g kolhydrater (främst sackaros).Du behöver äta minst 30 rotskott för atttäcka minsta dagsbehovet av kolhydra-ter (2100 kJ = 500 kcal).Bästa användningstid: Rotskotten harlika högt näringsvärde hela året.

Insamling: Se rotstock.Tillagning: Rotskotten äts med fördelfärska. Smakar sött och gott.

Övrig ätlig del:Stråbas: Stråbasen på gröna strån sominte blommar, kapas av ca 10 cm frånbasen. Låga kolhydrathalter. Maj-augusti.

Övrigt:De bambuliknande, vissna vasstrånasom är ihåliga kan användas som t exsugrör, ränna vid savtappning (se Björk)och byggnadsmaterial vid bivackbygge.

90 Föda

Våtarv, Nate, Sarv Stellaria mediaVanlig i hela Sverige. Växer runt bebyg-gelse och på tidigare odlad mark. Våtarvförekommer ofta i närheten av gamla ut-hus. Ettårig. Den är en liten krypandenejlikväxt, som trivs i skugga. Längsstjälkens ena sida sitter små hår somsyns tydligt om växten hålls upp motljuset. Blommorna är vita och växten ärgrönväxande ända tills snön kommer.

Ätlig del:Hela växten: Är proteinoch kolhydrat-rik. Blad och stjälk har högt näringsinne-håll i jämförelse med andra växters grö-na växtdelar. C-vitaminhalten är hög imaj och under hösten. Äts färsk ellerkokt. Kan användas under hela bar-marksperioden.

Älgört, Älggräs Filipendula ulmariaVanlig i hela landet även i fjälltrakterna. Växer på fuktigamarker i skogen och vid stränder. Växten blir ca l m hög.Blommorna är små och vita. Bladen är sammansatta avmindre blad. Karaktäristiskt för älgörten är de små blad-liknande bildningarna på bladskaften. Bladen är gråvita påundersidan.Bladen och blommorna luktar starkt som mentol om dugnuggar sönder dem mellan fingrarna. I täta bestånd avälggräs känns denna doft även i luften.

Ätlig del:Blommor och blad: På dessa kan du göra ett mycket gottte. Tag 1/2 näve blommor eller blad per liter vatten. Låtkoka 10 minuter. C-vitaminrika i maj men kan användashela sommaren ända tills de vissnar.

Övrigt:Älgörten kan användas i medicinalsammanhang (se kap.Egen vård).

Föda 91

BärBär förekommer på både ris och träd. Många är använd-bara som föda, men ett stort antal är mycket giftiga. Atträkna upp alla ätliga och oätliga bär skulle göra artlistanför lång. Enkelt beskrivet gäller att alla bär som förekom-mer på ris som påminner om blåbär, lingon, hallon, hjort-ron etc är ätliga. Bärris och bärbuskar är fleråriga.Bär och andra frukter innehåller främst enkla sockerarter.Räknat på torrvikten är kolhydrathalten hög, men perfärskvikt blir den betydligt lägre på grund av att bäreninnehåller mycket vatten. Skall du täcka ditt kolhydratbe-hov i en överlevnadssituation med t ex bär, måste du ätaca 7 liter! Äter du emellertid så mycket, kommer du att fåont och bli lös i magen på grund av att bären innehållerorganiska syror. Du kommer då att förlora både vätskaoch energi. Blanda därför bär med annan föda och ät intemer än 2 liter bär per dag. Bär innehåller i regel låga haltervitaminer.Kolhydrat- och C-vitaminhalten hos bär och rötter ökarlängre norrut.

Blåbär Vaccinium myrtillusVanliga i hela landet i granskogar. Bären har mycket lågaC-vitaminhalter. De mognar i juli. Unga blad och blom-mor kan ätas färska. Du kan också koka te på blåbärsblad.Tag då 1 näve blad per 1/2 liter vatten. Låt koka i 10minuter. Juli-september.

Övrigt:Blåbär kan användas i medicinalsammanhang (se kap.Egenvård). Blåbärsriset kan användas för att binda med.

Hallon Rubus ideusVanlig buske över hela landet på torra och soliga ställen.särskilt på kalhyggen. Bären har låga halter C-vitamin.Det finns ett antal hallonliknande buskar som har bär somär blåa eller svarta. De går också att äta. På hallonbladenkan du också koka te, se Blåbär. Juli-september.

��

��

��

��

��

92 Föda

Hjortron Rubus chamaemorusVäxer på myrar främst i norra Sverige men förekommeräven i södra Sverige. Gula-gulröda bär. Hjortron har denhögsta C-vitaminhalten av skogsbären. Juli-september.

Kråkbär Empetrum nigrumVanliga i hela landet, även i fjällen. Väx-er på hedar, kalhyggen och myrar. Kry-pande ris med barrliknande blad. Svartabär. Mycket låg C-vitaminhalt. Smakenär sträv och släcker törsten effektivt.Juli-oktober.

Övrigt:Riset kan användas som disktvaga.

Lingon Vaccinium vitis-ideaVanliga över hela Sverige i tallskogar. Lingon har låg haltav C-vitamin men är det bär som har den högsta socker-halten av de vilda skogsbären. På bladen kan du göra te,se Blåbär. Torkar eller rostar du bladen vid stark värmefår du ett godare te. September-oktober.

Föda 93

Odon Vaccinium uliginosumVanlig i hela landet. Växer på myrarmen förekommer även på fjällsluttning-ar. Odon påminner om blåbär men risetär högre och har en mer vedartad stjälk.Bladen är också något grågrönare än hosblåbäret. Har dock högre C-vitaminhalt.Juli-september.

Ripbär Arctostaphylos alpinusVanlig i fjällen på hedar och ger fjälletdess rödbruna färg om hösten. Bären ärrödsvarta. Riset påminner om lingonris.Låg C-vitaminhalt. Juli-oktober.

Stenbär Rubus saxatilisVanlig i hela landet. Växer på fuktigaställen särskilt vid skogskanter och påsydsluttningar i fjällen. Röda bär, somsitter flera tillsammans i ett litet "hu-vud" som ett glest hallon. Krypandestjälk. Bladen påminner om hallonblad.Låg C-vitaminhalt. Juli-september.

Tranbär Vaccinium oxycoccusVanliga upp till Norrbotten. Växer påmyrar och runt skogssjöar. Krypande li-tet ris med rödbrun stam. Mycket småblad som är ljusa på undersidan. Svagtröd-vinröda bär. De kan ätas hela året,eftersom de sitter kvar över vintern. LågC-vitaminhalt. Bären smakar bättre omde är frostbitna. Augusti-maj.

SvampSvampar förekommer med stor artrikedom i Sverige. Deanvändbara matsvamparna förekommer framförallt påhösten. Dessa svampar bildar fruktkroppar ovanför mar-ken men själva svampen döljer sig i marken.Näringsvärdet hos svamp är mycket lågt. Svampens värdeligger i dess användning som krydda och att den kan gemättnadskänsla och psykiskt välbefinnande.

Ät bara svamp du absolut säkert känner igen

Tillagning av svampSvamp bör beredas, antingen genom kokning, stekningeller torkning. Hela svampen kan ätas. Halvruttna, gråak-tiga eller maskätna exemplar kasseras. Genom att deladem med kniv ser du om de är angripna. Du kan göra enenkel svampstuvning genom att blanda svamp med kros-sade rötter av växter med högt kolhydratinnehåll, tillsättalitet vatten och sedan låta allt koka.

94 Föda

Föda 95

Vilda djurDjuren förser oss med protein och fett. Om Du äter andradelar än bara köttet som t ex levern och andra inälvor, fårdu dessutom i dig de flesta mineralnäringsämnen och vita-miner utom vitamin C. Däremot får du inga betydandemängder kolhydrater eftersom dessa finns inom växtriket.Största värdet har djurens fett. Kroppen kan nämligenanvända fettet effektivare än proteinet som energikälla.Dessutom är energiinnehållet i fett mycket högt. Det äralltså de fettrika partierna på djuret som du skall användai första hand.Tänk också på att ta tillvara djurens skinn, senor ochbenrester, som kan ersätta brister i din utrustning.

Tillagning av kött och fiskNästan allt på djuret kan ätas, alltså även inälvor somlever, njure och hjärta. Dock skall långvarig förtäring avnjure och lever från större vilt undvikas. Undersökningarhar nämligen visat att det ofta finns höga halter av miljö-gifter i dessa organ.

Ät aldrig självdöda djur!

Kött från vilt bör alltid tillagas, eftersom rått kött kaninnehålla trikiner och andra parasiter. I en överlevnadssi-tuation är kokning det bästa sättet att tillaga kött, efter-som du då kan ta tillvara buljongen och därigenom allanäringsämnen som kokas ur köttet. Om du spar benrester-na kan du senare koka buljong även på dessa.Ur näringssynpunkt kan du med fördel blanda kött medolika växtdelar, t ex lavar i buljongen. Då kött i regel intehar mycket smak i sig kan du smaksätta det med t exenbär eller engrenar, som läggs direkt i kokvattnet. Köttetkan också kokas med någon syrlig växt.Ett annat sätt att tillaga köttbitarna är att svepa in dem iett lager av färska gröna växtdelar och placera dem påglöden.

96 Föda

Du skall alltid stycka upp köttet i mindrebitar vid tillagningen, eftersom det redu-cerar tillagningstiden avsevärt. I allmän-het bör kött tillagas i ca l timme. Där-emot bör kött från måsar, kråkfåglar ochgamla hönsfåglar tillagas under längretid, från ca 4 timmar och mer, då köttetär mycket segt och dessutom kan inne-hålla parasiter.Fisk kan tillagas på samma sätt somkött. En variant är att lägga fisken i blötmossa, därefter svepa in alltsammans iblöt björknäver och sedan placera ' Tisk-paketet" på glöden. Ett annat sätt attångkoka fisk är att lägga den på en ca 30cm tjock bädd av smala grenar av aspeller al med ett lika tjockt lager grönaväxtdelar ovanpå. Alltsammans läggs se-dan direkt på glöden.Drick inte blod från vilt! Det kaninnehålla parasiter.Om du saknar kokkärl kan du användadig av en s k kokgrop, där maten värmsmed heta stenar. Köttet kokar i sin egensaft och i vätskan från växtdelarna. Till-lagningen av t ex en fisk tar ca 1-1 1/2timme.Så här gör du en kokgrop:� Gräv en grop, ca 30-50 cm djup. Dia-

metern bör vara lika stor.� Packa till gropens botten och väggar.� Täck botten med knytnävstora glöd-

heta stenar (ca 2 timmar i elden) ochlägg ett tunt lager jord ovanpå.

� Bädda in den föda som skall tillagas ifärska gröna växtdelar, exempelvisblad eller mossa. Placera "paketet" igropen.

� Lägg ett tunt lager jord ovanpå ochdärefter heta stenar.

� Täck alltsammans med jord och/ellersand.

��

Köttet håller sig vanligtvis inte färsktsärskilt länge. Det ruttnar och bakterie-tillväxten kommer snabbt igång. Duskall inte äta kött som är dåligt, eftersomdet kan innehålla ämnen som gör att dublir mycket sjuk.Vill du spara köttet bör det lämpligtvistorkas. Torkning sker vid elden, och tarca 24 timmar. Skär köttet i tunna skivor,ca 1-2 cm tjocka, och lägg dessa pålämpligt avstånd från elden, dvs där dunätt och jämt kan hålla händerna kvar pågrund av hettan. Det är endast vätskansom skall drivas ur köttet. Det skall allt-så inte brännas eller stekas.Torkat kött väger lite och är lätt att tamed sig. När du sedan skall äta det bördet tillagas genom kokning.Fisk kan också torkas, så att den kansparas för senare tillagning. Du av-lägsnar då huvudet, skär upp fiskenlängs ryggen och tar bort ryggbenet ochinälvorna. Sedan spänner du ut fiskenmed pinnar och låter den torka vid el-den.Vintertid, om det är tillräckligt kallt, kandu frysa kött och fisk en längre tid. Detbör emellertid helst vara minst 10-15°Ckallt.

Föda 97

Observera att du aldrig får tillämpa detta om du intebefinner dig i en verklig överlevnadssituation.

Artförteckning��

Maskar och insekter är i allmänhet inte giftiga att äta. Menpå grund av att de kan innehålla parasiter skall du undvikaatt använda dem som föda. Undantaget är myror.Myrorna kan utgöra ett bra födotillskott tack vare sittstora antal. De kan ätas färska eller rostade. Myror är enriktig delikatess.Du kan samla in myror genom att lägga ett föremål påmyrstacken. Då kommer myrorna genast för att ta handom detta. Eller också kan du helt enkelt lägga handen påmyrstacken och slicka av myrorna. Vintertid får du grävadig djupt ner i myrstacken för att få tag i dem.Myräggen är också näringsrika och förekommer på för-sommaren. Låt myrorna själva samla ihop dem. Bred utett skynke i solen och lägg ris längs kanterna. Vik sedanupp kanterna över riset för att få skugga. Därefter för duöver delar av myrstacken till mitten av skynket. Myrornakommer då att bära äggen till skuggan under de uppviktakanterna för att skydda dem från uttorkning. Efter ett partimmar samlar du upp äggen som kan vara av betydandekvantitet.

Exempel på insamling avmyrägg

MusslorMusslor finns endast i vatten, sött eller salt. De är allaätliga me1n av vissa orsaker måste du ändå vara försiktig.Musslorna är nämligen sk vattenfiltrerare, dvs de filtrerarvattnet för att uppta föda. På det sättet kan det upplagrasgifter och sjukdomsalstrande parasiter i dem. Undvikmusslor från vatten som kan tänkas vara förorenat frånbondgårdar eller andra ställen med giftiga utsläpp.I sötvatten finns dammusslan och målarmusslan. I vat-tendragen i Norrland finns den ovanliga flodpärlmusslan.I havet finns ett större antal musslor, vanligast är blå-musslan. Blåmusslorna sitter fästade på stenar eller ärnedgrävda i sanden.Tillaga musslorna genom att lägga dem i kokande vattenoch koka dem i minst 15 min.Observera att skalen ska"vara stängda. Musslor med öppna skal kan nämligen varasjälvdöda och skall inte ätas.I maj-juni och i augusti-september innehåller musslornagiftiga ämnen som orsakas av algblomning. Ät därför intemusslor, särskilt inte havsmusslor, under denna tid.

SniglarSniglar finns på land och i vatten (snäckor). De lever avfärska och förmultnade växtdelar men även av döda djur.De fungerar ofta som mellanvärdar för parasiter, vilka kanangripa människor och orsaka sjukdomar som simmarklå-da och tom paratyfus. I Sverige brukar man i allmänhetäta vinbergssnäckan, som är vanlig på gräsmark och iträdgårdar. Sniglar behöver dock en speciell och långbehandling (ca en vecka) för att bli av med parasiternainnan de kan ätas.Ät inte sniglar och snäckor i en överlevnadssituation.

98 Föda

Föda 99

KräftdjurI sötvatten och på land vid fuktiga ställen finns en mängdolika arter av kräftdjur, men de flesta ger små mängderföda. Störst är kräftorna som lever i bäckar och på bottenav sjöar. I en överlevnadssituation kan kräftor lockasfram med hjälp av ficklampa eller annan typ av ljuskällaoch sedan fångas.I havet finns också en mängd olika arter som t ex hummer,krabba, och räkor. Krabbor kan du fånga med beten avköttbitar o d fastade vid snören. Alla kräftdjur skall kokas.

ReptilerTill reptilerna hör grodor, paddor, ormar och ödlor. De ärendast aktiva under sommaren.Grodor lever alltid på fuktiga ställen och har fuktig hud.Bakbenen är långa. Huden är våt och hal. Alla grodor kanätas. Skinnet måste tas av. Mesta födan sitter på bak-benen, framför allt på låren och vaderna. De kokas 15minuter och smakar som kyckling.Paddor lever på torrare ställen men söker upp vatten vidparningen. Huden är torr och rynkig. De har två gift-körtlar på ryggen nedanför halsen. Dessa avsöndrar giftetvid beröring. Alla paddor kan ätas men framkroppen medgiftkörtlarna måste avlägsnas, liksom skinnet. Bakbenenger även här den mesta födan. De kokas 15 minuter.

Tvätta alltid händerna efter att ha hanterat grodoroch paddor. Du kan annars få svidande utslag!

Ormar finns på de flesta ställen och kan även simma. Detfinns två dominerande arter, huggormen och snoken. Dekan vara svåra att skilja åt men snoken är oftast svartare.Huggormen har ett sick-sackband längs ryggen. Färgenvarierar från grått till svart. Eftersom huggormen är giftigskall du vara försiktig vid alla möten med ormar.Alla ormar kan ätas. När du skall tillaga ormen måste duförst flå den och kapa huvudet ca 5-10 cm bakom självahuvudet, p g a att eventuella giftkörtlar finns i detta områ-

de. Ormen kokas ca 15 minuter sedan du skurit den imindre bitar.Ödlor lever på fuktiga ställen och bland stenrösen, där debrukar ligga och värma sig i solen. I Sverige finns ett pararter. Alla kan ätas när skinnet har avlägsnats. De kokas i15 minuter.

FiskarAlla våra fiskar kan ätas. Fisk innehåller mycket proteinoch fett. Levern innehåller dessutom stora mängder vita-min D. Efter fångsten skall fisken snarast rensas, eftersomden kan ha inälvsparasiter. Därför bör den också kokasordentligt.Följande fiskar är "lättast" att fånga i en överlevnadssi-tuation:Abborre är mycket vanlig i alla vatten. I skogstjärnar finnsden ofta i stor mängd men är då mycket liten.Gädda finns både i sötvatten och längs kusterna. För attfånga gäddan är det lättast att agna med småfisk, t exmört.Lax lever i havet och vandrar upp i älvarna på våren föratt leka.Mörtfiskar är en stor grupp fiskar som kan vara svåra attskilja i arter. De innehåller mycket ben. Är lämpliga attanvända som betesfisk.Röding förekommer i djupa, kalla sjöar och vattendrag.Sik förekommer främst i djupa, stora sjöar med syreriktvatten men kan också förekomma längs ostkusten.Öring förekommer i havet eller i insjöar. I september/ok-tober går den upp i vattendragen och leker.

FåglarAlla fåglar kan ätas. Köttet bör alltid tillredas, då det ärvanligt att fåglarna innehåller parasiter. Sådana förekom-mer även i fjäderskruden och blodet.Tvätta därför alltidhänderna efter hanteringen av fågeln och drick inte fågel-blodet.

100 Föda

Föda 101

Följande fåglar är "lättast" att fånga/skjuta i en överlev -nadssituation:Järpe är den minsta av skogsfåglarna och är inte så vanlig.Förekommer i blandskog. Ofta sitter den i björkar vinter-tid och äter knoppar. Blir den skrämd flyger den inte långväg utan stannar snart. Lätet är en hög vissling.Orren förekommer framför allt i barrskogsområden och ärganska allmän. Orren sitter i trädtoppar under vintern ochkan då lätt skjutas. Orren spelar på öppna myrar undervårvintern och är då skygg. Lätet är ett duvlikt kuttrande.Ripa förekommer i två former, dalripa och fjällripa. Densenare förekommer högre upp mot fjället. Båda har vitdräkt under vintern och är brunspräckliga på sommaren.De är mycket skygga sommartid. Under januari-april där-emot samlas de flockvis i björkskogen och äter knopparoch skott och går då att fånga med snaror.Tjädern är den största av skogsfåglarna och kan väga upptill 6 kilo. Den förekommer framförallt i barrskogsområ-den men är inte lika allmän nu som tidigare. På vinternsitter den i gran- eller talltopparna och äter knoppar. Då ärdet lättast att skjuta den.

Andfåglar lever vid och i vatten och har sina reden vidstränderna. Under högsommaren ruggar dessa fåglar, dvsde byter sina vingpennor. Eftersom de mister flygförmå-gan under denna tid, kan de fångas utan skjutvapen om dusmyger försiktigt.

Kråkor och skator kan ätas men äldre exemplar måstekokas länge (ca 4 tim) p g a att de ofta innehåller mångaparasiter.

Lavskrika finns hela året, framförallt i Norrland. Den ärmycket nyfiken och orädd.

Nötskrika har ett jamande läte och är orädd av sig. Denfinns över hela landet, dock inte i fjällen.Skator, kråkor, nötskrikor och lavskrikor kan lockas attkomma nära om du lägger ut bete. Du kan döda dem meden käpp.

Måsar bör undvikas som föda. Men unga exemplar kan inödfall ätas. De innehåller liksom kråkor och skator para-siter och bör tillagas länge (ca 4 tim). Fångas som kråkfåg-larna.

102 Föda

För att ta tillvara fågeln gör du på följan-de sätt:� Skär av vingarna intill benet och bryt

av dem. (1)� Bryt av benen i leden. (2)� Gör ett öppningssnitt i buken, så att

du får in fingrarna. (3) Drag av skin-net och tag ur inälvorna.

Detta sätt att flå fågeln går fortare än attplocka den. Dessutom slipper du denfiskaktiga smak som finns hos sjöfåglarom skinnet lämnas kvar.

Tänk på att även ägg och fågelungar kanätas. De är dessutom lätta att få tag på.Detta är något som endast får praktiserasi en verklig överlevnadssituation.

Däggdjur

SmåviltDet fångstbara småviltet är framför allthare och ekorre. Men även lämlar, rävoch till och med hundar och kattor ärsmåvilt som är tänkbara byten när fö-dobristen är mycket svår. Allt småviltkan ätas men det finns förbehåll. Har-pest kan nämligen förekomma hos alladessa arter. Pälsen är då skabbig ochdjuret uppträder onormalt. Dessutomkan parasiter förekomma i köttet hosgnagare och rävar.

Töm alltid djurets urinblåsa innan du flår ochstyckar diuret

Föda 103

Så här flår och styckar du småvilt:� Snitta runt bakbenen så att benet

blottläggs. Gör ett snitt i låren upp tillmagen, (1)

� Snitta upp skinnet till buken. (2)

� Skär bort svanskotan. (3)� Drag av hela skinnet med händerna.

(4)

� Skär av vid huvudet.� Öppna bukväggen och tag ur

inälvorna.

Större viltHjorten finns i två arter i Sverige:kronhjort och dovhjort. Kronhjorten ärbegränsad till Skåneområdet och före-kommer i vilt tillstånd endast i ca 1000exemplar. Den är det största hjortdjuret.Den mindre dovhjorten är spridd överGötaland och Svealand och dess antal ärca 5 000.Renen vistas i fjällen och i de fjällnäraskogarna. Den är ett halvtamt flockdjur,som sommartid håller till på kalfjälletoch på vintern i skogsområdena.Rådjuret är ett litet hjortdjur. Det harspritt sig norrut längs Norrlandskustenoch i inlandet och förekommer i stort

antal. På vintern samlas rådjuren iflockar och driver runt och betar skottoch knoppar.Älgen är det största landviltet i Nordenoch väger ca ett halvt ton. Älgen harökat kraftigt i antal de senaste åren. Påsommaren är den mycket skygg menkommer fram till skogstjärnar påmorgnar och kvällar för att dricka ochbeta sjögräs, vattenklöver och näckros-rötter. På vintern driver den omkring igrupper för att beta knoppar och skott itäta lövträdsbuskage. Den håller då gär-na till längs vägarna. Kan vara aggressivunder brunstperioden på hösten.

Du slaktar och styckar större vilt på följande sätt:� Skär upp halsskinnet. Frilägg mat-och luftstrupe samt

kapa av dem. Gör en knut på matstrupen, (1)� Sprätta upp buken från bröstbenet till anus, men för-

siktigt så att inte inälvorna skadas och tarminnehålletrinner ut. (2)

� Skär upp bukväggen och drag försiktigt ut hela mag-och tarmpaketet så att inte galla och tarminnehållrinner ut. (3) Mage och tarmar lossar du bäst medhänderna. Vid slakt av större djur är det lättare om dulägger djuret på sidan.

� Gör ytterligare två knutar lite längre ner på matstru-pen. (4) Kapa strupen mellan avsnömingarna. Tag urinälvorna.

� Gör snitt runt könsorganen. Skär loss ändtarmen. (5)� Avlägsna blodet i kroppshålan.� Gör snitt runt benen för att kunna avlägsna huden. (6)� Avlägsna huden genom att med näven dra huden från

köttet. Kan vara svårt med större djur. Använd knivenså lite som möjligt.

Styckningen av köttet behöver du inte utföra "slakteri-mässigt". Du skär helt enkelt ut de bitar du vill ha. Taggärna vara på ryggsenoma. Dessa är mycket användbarasom snören och sytråd.Det kan ibland vara svårt att ta av ben. Bryt leden åt "fel"håll och kapa sedan av senan. Var rädd om kniven. Skäraldrig rakt mot ben utan mellan muskelbuntarna, så attköttet så mycket som möjligt ligger kvar i sina naturligapåsar av bindvävshinnor.Djur som skjutits så att mag- och tarminnehåll runnit ut istora kroppshålan måste omedelbart rensas p g a av bakte-rierisken. Insidan måste rengöras noga med vatten ochskrubbas med vitmossa (ej mossa med jord i) i flera om-gångar. Köttet blir annars förstört. Detta gäller om duskall använda hela djuret.

Tvätta händerna efter slakt!

104 Föda

Föda 105

Håll kniven med eggen uppåtsom bilden visar

106 Föda

Näringsinnehåll i vilda växterVatten, kolhydrater och proteiner presenteras i procentav färskvikten. Vitamin C anges i mg/100 g färskvikt.

Art Tid- Vatten- Enkla Samman- Total Pro- Vita-punkt halt sockerarter satta kolhydrat- tein min C

inkl. socker- haltsackaros arter

Lavar

Islandslav hela ca 10-40 3,8 1,2 5,0 ca 3,0 0Skägglavar året (beror på (+ ca 80 %Tuschlavar fuktighet) sk lav-

stärkelse)OrmbunkarStensötarot aug 77,0 2,0 3.0 5,0 1,4 0

Fröväxter

Björkblad maj 70,2 1,3 0,2 1,5 4,5 200,0innerbark april 45,1 1,8 2,6 4,4 - -knoppar mars 37,7 3,5 0,9 4,4 - -sav april 97,5 2,0 - 2,0 - 0Enbarr dec 57,0 - - - - 98,0bär sept 45,3 18,0 0,6 18,6 - 1,7Fjällglimrot juli 80,8 1,7 4,0 5,7 - -Fjällkvanneung stjälk aug 84,8 3,6 0,3 3,9 0,6 2,1Getramsrotstock aug 75,2 1,3 13,5 14,8 1,3 -Granbarr mars 57,0 - — — - 190,0skott juni 81,9 0,4 0,2 0,6 2,6 48,2Gåsörtrot sept 69,3 0,8 12,5 13,3 3,2 -Harsyrahela växten juni 82,0 0,6 0,2 0,8 3,0 34,8

Föda 107



Hundkäx

rot aug 72,9 0,5 14,6 15,1 1,1 11,3

Kaveldunrotskott nov 78,3 1,3 3,7 5,0 - -rotstocks-märg nov 64,5 1,7 19,4 21,1 3,7 -stjälkbas juli 89,8 1,6 0,4 2,0 0,4 -Kolsävrotskott aug 75,3 2,7 2,8 5,5 0,8 -stråbas juni 93,0 0,9 0,2 1,1 0,8 -Kvickrotrot aug 68,1 1,2 17,7 18,9 1,2 -

Kärleksörtblad juni 94,4 0,2 0,1 0,3 0,9 50,8rot aug 79,0 0,6 9,4 10,0 1,5 -Maskrosrot sept 73,6 1,1 22,0 23,1 2,2 -unga blad maj 92,0 2,0 2,1 4,1 1,4 21,0Mjölkörtrotstock aug 61,0 1,6 14,5 16,1 1,0 -skott maj 82,3 0,8 0,5 1,3 - 0,8Nyponfrukt sept 89,3 6,5 1,5 8,0 4,0 1.110,0Ormrotrotknöl aug 62,8 2,7 21,3 24,0 1,5 -groddknoppar aug 56,6 2,5 14,6 17,1 6,4 -Rosenrotblad aug 90,0 0,6 0,2 0,8 1,0 -rot aug 75,9 0.8 4.7 5,5 0,9 -Tallbarr mars 59,4 — - - - 260,0innerbark april 59,6 2,8 2,1 4,9 - -skott juni 80,4 2,4 0,3 2,7 2,3 53,0unga rötter nov 70,0 2,9 3,2 6,1 - -ungbark nov 62,4 3,6 0,7 4,3 2,3 -Ulligkardborrerot sept 74,9 1.4 19,6 21,0 1,0 -

108 Föda



Vassrotskott nov 78,4 3,8 0,7 4,5 - -rotstock nov 79,9 6,2 0,1 6,3 1,7 -stråbas juni 86,1 1,2 0,3 1,5 - -Våtarvhela växten juni 88,1 0,6 1,1 1,7 1,5 40,0

Älgörtblad juni 72,2 - - - - 161,3

BärBlåbär sept 87,3 6,6 0,2 6,8 - 2,1

Hallon juli 83,9 7,1 0,2 7,3 1,0 21,8Hjortron aug 89,9 4,6 0 4,6 - 34,9Kråkbär aug 89,0 5,4 0,3 5,7 - 1,3Lingon sept 85,8 9,5 0 9,5 - 5,4Odon aug 85,4 6,1 0,1 6,2 - 19,9Ripbär sept 82,4 6,7 0,5 7,2 - 2,6Stenbär sept 87,6 4,3 0 4,3 - 4,9Tranbär nov 87,8 4,8 0,1 4,9 0,5 8,7

Föda 109

Näringsinnehåll i vilda djurVattenhalten anges i %, protein och fett i g/kg färskviktkött, B-vitaminer (tiamin, riboflavin, niacin) i mg/kg

Art Vatten Protein Fett Tiamin Riboflavin Niacin

Abborre 74,8 220 17 0,7 1,0 -

Gädda 78,5 191 69 0,8 0,3 -

Lax 64,2 213 135 2,0 2,0 -

Sik 74,0 217 30 0,7 0,7 -

Kräftor 83 150 5 0,2 0,5 18

Musslor (ätlig del) 78,6 144 22 1,6 2,1 -

Grodor (låren) 82,0 164 3 1,4 2,5 12

Måsägg 73,9 130 100 - - -

Orre 73,0 222 10 3,4 3,5 120

Ripa 72,0 240 50 3,8 5,0 73

Tjäder 72,3 230 54 3,1 3,1 55

Hare 67,0 210 63 0,9 0,7 90

Hjort 74 210 40 2 5 60

Ren 73,0 220 32 1,0 2,0 40

Rådjur 72,5 200 35 2,0 4,4 58

Alg 72,4 250 25 5,0 10,0 50

Tamdjur som jämförelseArt Vatten Protein Fett Tiamin Riboflavin Niacin

Höna, kött 70,5 216 70 0,8 1,4 101

Gris, bogfläsk 59 160 250 7 3 35

Nötlever 69 210 30 3,10 33 135

Sammanfattning

� Arbeta lugnt och långsamt.� Ransonera mat som är kvar så att du får 2000 kJ

(500kcal) per dygn.

� Drick minst 2.5 liter vätska dagligen.� Insamla växter i första hand.� Ät gärna växter under tiden du går.� Fiska och jaga så snart du har möjlighet.� Fiske är enklare än jakt.� Att insamla exempelvis ägg eller fånga grodor och

sådana djur som inte kräver jaktredskap eller storaarbetsinsatser är lättare än att skaffa föda genomfiske och jakt.

� Välj i övrigt den föda som kräver minst arbetsinsatseller tid för insamling.

� Sträva efter att äta ofta.� Grödor och potatis år också bra föda.� Tänk på upptäcktsrisken.

110 Föda

Föda 111

Kontrollera dig själv� Hur gör du med din ordinarie mat i en överlevnads-

situation?� Hur länge klarar du dig utan a) vatten, b) mat?� Hur mycket vatten måste du dricka varje dygn?� Vilken är den minsta energimängd du bör äta varje

dag?� Varför är det bra att äta kolhydrater och fibrer vid

brist på mat?� Nämn några fördelar respektive nackdelar med väx-

ter eller djur som föda!� Hur länge (ungefär) klarar du dig på enbart växter?� Hur många ätliga växter finns det i Sverige?� Nämn tio bra ätliga växter som finns i ditt krigspla-

ceringsområde!� Vilka växtdelar är näringsrikast?� Hur kokar du tallbarrste?� Vad använder du för redskap når du skall gräva upp

växter?� Hur kokar du vatten med heta stenar?� Vad är det viktigaste att ta vara på hos djuren?� Nämn några djurgrupper som inte skall ätas!� Varför är t ex grodor och myror viktiga som föda

trots det lilla födotillskottet?� Vilket tillredningssätt är det bästa för växter och

djur?

112

113

��

Jakt 114 Jakt med eldhandvapen 114 Fångst med snaror 116

Fiske 122 Nätfiske 122 Mete 126 Ståndkroksfiske 129 Kastfiske 130Kontrollera dig själv 131

Om du befinner dig i en krigssituationeller i en verklig nödsituation är det till-låtet att jaga och fiska för att skaffa föda.Under normala förhållanden däremotgäller speciella bestämmelser, somsträngt reglerar när och hur du får bedri-va jakt och fiske.De jakt-och fiskemetoder som du kananvända under en överlevnadssituationutgår till stor del från den kunskap duhar och den materiel du förfogar övereller kan tillverka.

I detta kapitel presenteras olika jaktme-toder, dvs jakt med eldhandvapen ochjakt med fångstredskap.Kapitlet beskriver också några olika sättatt fiska, dels med hjälp av den utrust-ning du medför, dels med de fiskered-skap som du själv kan tillverka.

114 Jakt och fiske

För att lyckas med jakt och fiske krävsbåde kunskap och erfarenhet. Du kanlätt lära dig att tillverka redskapen menatt placera snarorna på rätt ställe och attfiska på rätt plats kräver erfarenhet. Du

kan emellertid lära dig mycket genom attta vara på andras erfarenhet och genomatt själv vara uppmärksam på olika tec-ken i naturen som t ex djurens spår,spillning och uppehållsplatser.

Under fredstid gäller särskilda lagar ochbestämmelser som reglerar jakt och fiske

Jakt

Jakt med eldhandvapenI första hand skall du använda ditt eld-handvapen vid jakt om du kan skjutautan risk för upptäckt. Om du har till-gång till speciella prickskyttevapen bördu utnyttja dessa. Du kan då skjuta pålängre avstånd än vid vanlig jakt. Ut-nyttja också kamrater med tidigare jakt-erfarenhet. Lämpliga villebråd att skjutapå är älg, ren, rådjur, hare och skogsfå-gel.Är du orutinerad är det bäst att sitta doldvid en öppen plats, t ex vid ett kalhyggeeller uppe i ett träd och vänta på djuret.Den lämpligaste tidpunkten för jakt är igryningen och skymningen.Studera bilderna som visar var på ville-brådet du skall rikta. När djuret travarhåller du riktpunkten med bedömd fram-förhållning.En liten eld skrämmer inte villebrådet.Däremot är det olämpligt att hugga vedoch knäcka pinnar.

Jakt och fiske 115

Spring inte fram omedelbart efter skottetutan ligg kvar och var beredd att skjutaett andra skott för den händelse det för-sta inte var dödande.Efter en stund kan du närma dig djuret

försiktigt, helst mot vinden, och varaberedd att skjuta. Blundar djuret är detantagligen bara skadat och kan då has-tigt rusa upp när du kommer nära. Ärögonen öppna är det förmodligen dött.

Välj riktpunkt (röd färg) för att snabbt döda villebrådet. Hur storsannolikheten är för att du skall träffa de blodkärlrika organen(hjärta och lungor) är angiven i procent

15%

45%

100%

80%

60%

10%

40%

80%

100%

45%

116 Jakt och fiske

Fångst med snarorAtt fånga djur i snaror är en gammal ochväl beprövad metod som fortfarande an-vänds i många länder. Det effektivastesättet att fånga vilt är att göra en skfångstrunda. Den är lämplig att göra omdu blir tvungen att stanna en längre tidpå samma plats.Välj ut en runda (3-5 km lång) som går ivarierande terräng. Tänk på upptäckts-risken! Gör märken i träden med kniv,så att du kan hitta även vid dålig sikt.

Exempel på s k fångstrunda och märkning

Jakt och fiske 117

Sätt ut snaror på deställen där du ser

att djuren passerat

Vittja fällorna varje dag i gryningen. De djur som fastnatblir annars lätt byte för rovdjur. Du lär dig rundan efter-hand och upptäcker nya spår där du kan sätta ut snaror.Efter några dagar kanske du har placerat ut ett hundratalfällor.Använd också rundan för bevakning och passa samtidigtpå att samla in växter.

118 Jakt och fiske

Tillverkning av snara Till snaror kan du använda snubbeltråd som är 0,5 mmtjock eller glödgad mässings- eller koppartråd som du tarfram ur el- och telefonkablar. Du kan också använda engrov fiskelina. Den typ av snara som beskrivs här kan duanvända för att fånga alla sorters småvilt. Det är bara

Exempel på snartråd trådens längd som varierar beroende på djurets storlek.

Gör en snara på följande sätt:� Klipp till rätt längd på tråden.� Gör en ögla i varje ände. (1) (2)� Trä den ena öglan genom den andra

så du får en snara. (3)

� Fäst om möjligt en tafs av snöre, ca15 cm, i den fria öglan för att förhind-ra att tråden går av vid ett häftigtryck. (4) (5)

Dessa åtgärder kan du förbereda redan ibivacken och sedan förvara snarorna så,att de inte trasslar sig.

Harsnara

Haren är det djur som är lättast att fångamed snara. Du kan fånga den under helaåret men det är lättast på våren, då denrör sig långa sträckor.Om du lägger dig ner på marken där detfinns harspillning, ser du harens nästanosynliga stigar och kan lättare placera utsnaran. Tänk på att inte stänga in denmed ris och annat som i regel skrämmerharen eller gör att den springer runt sna-ran. Välj istället en öppen plats där ha-ren är mer oförsiktig och springer fortför att inte bli upptäckt av rovdjuren.

Jakt och fiske 119

Så här sätter du ut en harsnara:� Tryck ner en ca l m lång käpp i mar-

ken bredvid en harstig.� Fäst snaran med tafsen vid käppen.

Snaran skall sitta 30 cm ovanför mar-ken mellan käppen och en stödpinne.

� Gör ett litet jack i stödpinnen medkniv och håll snaran på plats vidpinnen med hjälp av barr, hårstrå el-ler liknande.

När haren skuttar in i fällan dras snaranihop, och käppen rycks upp ur markenoch följer med. Haren stryper sig sedansnabbt när käppen fastnar.Fäst inte snaran i ett träd, eftersom trå-den lätt kan gå av då haren gör ett häftigtryck.

VippsnaraFör att förhindra att rovdjuren tar fångs-ten, om du inte vittjar fällan varje dag,kan du använda en sk vippsnara. Snar-tråden bör vara ett snöre eller en lina avgrov kvalitet.Så här sätter du ut en vippsnara:� Böj ner en ung björk och skär av en

bit av toppen. Gör ett jack enligt bil-den.

� Fäst björktoppen i ett annat träd elleri en käpp som du slagit ner i marken.

� Kör ner en stödpinne löst i marken enbit ifrån den nerböjda trädtoppen.

� Fäst snaran vid björken med tafsenoch håll snaran på plats vid stöd-pinnen med hjälp av barr, hårstrå el-ler dylikt.

När haren skuttar in i snaran lossnar dennerböjda trädtoppen och snaran dras åt.Haren stryps och blir hängande ovanförmarken utom räckhåll för rovdjuren.

120 Jakt och fiske

Ekorrsnara Så här sätter du ut en ekorrsnara:� Luta en käpp mot ett träd. Käppen skall luta ca 45°.� Surra fast snartråden på käppen.� Gör en ca 15 cm lång båge och placera öglan lodrätt

mitt på käppen.Placera gärna flera snaror på samma käpp. När ekorrenspringer uppför käppen fastnar den i snaran och faller ner.Den stryps då av sin egen tyngd.

Jakt och fiske 121

Ripsnara

Så här sätter du ut en ripsnara:� Skär till en grenklyka från en växan-

de björk.� Fäst snartråden på ena stödbenet och

placera snaran mitt i öppningen.� Gör ett jack i det andra stödbenet

med kniven och fäst snaran där medhjälp av ett hårstrå, barr eller liknan-de.

Liksom alla andra fågelsnaror skall rip-snaran inhägnas med ris och liknande.Eftersom ripan gärna äter björkknopparbör snaran placeras där det finns gott ombjörkris. Ripan lockas då till platsen föratt äta knopparna och fastnar när denpasserar genom "öppningen".

Exempel på utsatta ripsnaror

122 Jakt och fiske

Att fånga fåglar med nätNät av olika slag kan också användas för att fånga fåglar.Vid t ex strandkanter, där fåglar ofta flyger på låg höjd,kan du spänna upp nätet.

De jaktmetoder som beskrivits här är förbjudnaatt använda under normala förhållanden

Fiske är lättare att improvisera och lyckas med än jakt.Kunskaper i fiske är också mer utbredda än kunskaper ijakt. För att lyckas med fiske måste du dock känna tillnågot om fiskarnas beteende. Generellt kan sägas, att närfisken leker på våren väljer den gärna områden med vassoch nära gräsbevuxna stränder. Höst och vinter däremothåller den mest till på djupt vatten och nära botten.Det är lämpligt att i en gemensam nödutrustning för grup-pen ta med ett ca 10 m långt fisknät. Ett sådant ryms i enytterficka till en ryggsäck.

Nätfiske är det effektivaste sättet att fiska på och kanbedrivas året om i sjöar och vattendrag.Ett sätt att snabbt få fisk är att skrämma den mot nätetgenom att kasta sten i vattnet. På detta sätt kan du lättfiska av en sjö på kort tid.I gamla sjöbodar kan du säkert hitta både nät och andrafiskeredskap.Du kan också själv tillverka nät av en tunn lina.Så här gör du:

� Fäst en lina mellan två träd.� Fäst alla hängande linor dubbelt enligt bilden.� Börja högst upp och knyt enligt bilden. Maskstorleken

bör vara omkring 25-35 mm.� Fäst stenar längst ner på nätet.Nätets längd och djup beror på tillgång till lina. Längdenkan variera från 2-15 m och djupet från 0,3-1,5 m.

Fiske

Nätfiske

Jakt och fiske 123

Exempel på tillverkningav nåt

Att knyta fisknät är mycket rogivande. Detta är en storfördel när oron över hur du och dina kamrater skall klaraer ur nödsituationen börjar ta överhanden.

10 cm

25-35 mm

Sänken

Flytblock, dunkar o dyl

124 Jakt och fiske

Då du troligtvis inte har tillgång till båt måste du lägga utnätet från land. Är ni flera i gruppen kan ni göra påföljande sätt:

� A sitter dold vid vattnet med nätet.B tar hela nätlinan och går runt vikenoch ser till att den inte trasslar sig. (1)

� När B kommit över till andra sidanvattnet drar han ut nätet. (2)

� Båda sträcker linan och fäster dennär nätet är mitt ute i vattnet. (3)

I bäckar kan du improvisera nätfiske ge-nom att använda hönsnät. Lägg nätetdubbelt för att minska maskorna.Vintertid är problemet ofta att få hål påisen om den är tjock. Is som är över 10cm tjock kräver tillgång till yxa eller lik-

nande. Saknar du verktyg kan du leta igamla sjöbodar, där du kanske kan hittaen isbil eller isborr.Tunn is kan du slå hål på med en grovstör.

Jakt och fiske 125

Nätfiske under is

Lägg ut nätet på följande sätt:� A skjuter ner en stör (3-5 m lång)

genom hålet med en lina fäst i bakreänden och riktar in stören mot B: shål. (1)

� Med hjälp av en klykkäpp för B stö-ren mot C, som tar tag i stören ochdrar upp linan. (2)

� A lägger ner nätet och C drar ut nä-tet. (3)

� När nätet är ute fixeras det med hjälpav käppar. Stäng igen mellanhåletmed snö. I de båda andra hålen läggerdu granris för att de inte skall frysaigen. Slutligen kastar du lössnö ovan-på granriset. (4)

126 Jakt och fiske

MeteDen mest kända fiskemetoden är mete.Till det behöver du lina, krok, litet bly-sänke eller en liten sten, ett 3-4 m långtsmidigt spö samt bete. Ett spö tillverkardu av lövträd (björk, rönn eller asp).Skala spöet för att göra det smidigareoch minska vikten. Linan skall inte varalängre än spöet.Vid mete kan du använda en barkbit somflöte för att hålla betet på lämpligt av-stånd från botten. I bäckar och i grunt,strömt vatten kan du däremot fiska utanflöte.Du bör veta hur du knyter fast krokenmed glatt, helgjuten nylonlina. En sådanlina håller bättre mot fiskens tänder änspunnen lina.

Enkel fiskeknutmed glidsäkring

Stensänke

10-15 cm

Lina och spösamma längd

Jakt och fiske 127

Ett effektivt sätt att fiska dolt i en bäckär följande:� Spänn upp en lina mellan två käppar.� Fäst ett par korta linor med krokar på

den spända linan. Linorna med

krokar får inte vara så långa att de kan trassla in sig i varandra.� Tryck ner käpparna i botten på bäc- ken så att linan hänger just under vattenytan.

BeteOm du inte finner mask i jorden kan dusöka efter den på ställen, där löv blåstsamman och multnat eller under stenar.I skogen kan du, under barken på rutt-nande träd, finna stora larver som ärutmärkta som bete. Vidare kan du efterförsta fisken också meta på fisköga ochfiskinälvor. Även köttbitar från dödadjur duger, om köttet inte är ruttet.Var försiktig så att du inte skrämmeriväg fisken genom ljud och skuggbild-ningar. Rovfiskarna står ofta på skydda-de platser, i vassruggar, i bäckar, i seloch bakom stenar, och väntar in mindrefiskar. Även om du inte får några storafiskar på mete kan du få mindre fiskarsom t ex abborre eller mört. Dessa småfiskar kan du använda som bete.

128 Jakt och fiske

Bilden visar några exempel på drag som du kan tillverkasjälv. Draget skall vara så utformat att det lockar rovfiskartill hugg, dvs likna skadad småfisk.

Fiskesticka Om du saknar krok eller inte kan tillverka en sådan, kandu pröva att fiska med en fiskesticka. Detta är en fiskeme-tod som man använde redan på stenåldern.

Gör så här:� Tälj till en hård träpinne så att den

blir ca l cm lång och 1,5 mm tjock.� Spetsa båda ändarna på pinnen.� Gör ett grunt spår i mitten på pinnen

och knyt fast en tunn lina runt pinneni spåret. Knuten skall vara dubbelthalvslag.

� Agna med en metmask genom attvika in pinnen mot linan. Se till attmasken döljer hela pinnen.

� Ryck till när fisken sväljer stickan.Pinnen ställer sig då på tvären imunnen och fisken fastnar.

Du metar utan flöte. Småmört är denlämpligaste fisken att fånga.

Jakt och fiske 129

StåndkroksfiskeDenna typ av fiske är egentligen ett pas-sivt sätt att meta, vilket innebär att duinte behöver uppehålla dig vid strand-kanten. Upptäcksrisken blir därför min-

dre. Det är bara när du placerar utståndkroken och när du vittjar den somdu behöver vara vid vattnet.

Vintertid fiskar du utan träklyka, eftersom den lätt flyterupp till ytan och fryser fast.

För att inte riskera att slå av linan när du vittjar, kan dugöra ett hål bredvid och vittja genom detta.

130 Jakt och fiske

KastfiskeFör att kunna fiska längre ut i vattnetkan du pröva kastfiske. Använd en burksom haspel och en cirka 20 m lång fiske-lina. Gör fast linan på burkens mitt ochlinda sedan upp den på burken. Fäst ettdrag med krok i änden.Börja med att fiska av området närmaststranden och kasta efterhand längre ut.Gör så här när du kastar:� Fatta burken i vänster hand och rikta

den mot den plats, där du vill att dra-get skall hamna.

� Håll vänster tumme på linan för attsläppa eller bromsa den.

� Håll första metern av linan med högerhand.

� Gör kastet samtidigt som du släppervänster tumme på linan.

Med lite övning blir du snabbt skicklig iatt kasta på detta sätt.

Jakt och fiske 131

Kontrollera dig själv� Vilka djur är lämpliga att skjuta på med eldhandva-

pen?� Hur lång bör en fångstrunda vara?� Vilka trådar kan användas som snartråd?� Varför är nätfiske den bästa fiskemetoden?� Nämn tre saker som du kan använda för tillverkning

av fiskeredskap och som du alltid bör ha med dig iutrustningen!

133

��

��

��

��

��

�� !

�� "

��#�$��%$�� "��#�&��%��

�� !

Förflyttning i en flykt- och överlevnadssituation måsteibland ske i mörker och svår terräng för att du skall undgåupptäckt. Saknar du karta och kompass måste du kännatill hur du kan orientera dig på annat sätt.Detta kapitel beskriver vilken terräng du skall välja för attförflytta dig på bästa sätt och samtidigt hålla dig dold. Detger också några råd hur du tar dig över vattendrag som-mar- och vintertid. Kapitlet handlar även om hur du kanhålla marschriktningen om du saknar kompass och hur dukan fastställa väderstrecken med hjälp av provisoriskakompasser och tecken i naturen.

134 Förflyttning och orientering

FörflyttningFörflyttning i en militär överlevnadssi-tuation är besvärlig. Om du dessutom ärpå flykt undan förföljare och måste hålladig gömd under lång tid innebär förflytt-ningen ännu större påfrestningar. Dåmåste du kunna förflytta dig i mörker,kanske med bristfällig utrustning ochutan tillgång till information om "vadsom händer". Detta ställer stora krav pådin uthållighet och ditt psyke.

Har fienden hundar måste du tänka på att gåi lä, så att inte din vittring avslöjar dig

Välj rätt terrängDin förflyttning bör om möjligt ske överområden med liten risk för upptäckt,men som samtidigt ger dig föda, vätskaoch bivackmöjligheter. Undvik bebyg-gelse, broar, höjder, kalhyggen, sjöaroch andra öppna platser, där du särskiltnattetid kan avtecknas mot den ljusa ho-risonten. Granskog ger bättre skydd äntallskog. Gå gärna i skuggiga partier.Använd också de vilda djurens stigar.De kan ibland visa en lättare väg genomsvår terräng. Djuren är nämligen nogamed att söka energibesparande vägar.Du kan känna igen en sådan stig på attden ofta är smal och att stenar ochkvistar ligger kvar på stigen. En viltstigleder ofta till vattendrag, men sällan tillbebyggelse.Använd en stödkäpp under förflyttning-en, speciellt under mörker och genombesvärliga terrängpartier där risken attfalla och skada sig är stor.

Förflyttning och orientering 135

Mörkret som skyddOm omständigheterna kräver det skall du använda mörk-ret som skydd för din förflyttning, men glöm inte attfienden kan ha mörkerhjälpmedel. Studera eventuelltkartmaterial under den ljusa tiden på dygnet. Räkna meden marschhastighet av 1 kilometer per timme under ter-rängförflyttning i mörker. Använd då den ljusa tiden tillatt vila, äta, torka kläder, sova, mm.

VintertidUnder vinterhalvåret kan du oftast utnyttja hela dygnetför förflyttning, då snön gör att du får ledljus. Du bör dåvälja en sådan väg att dina spår inte går att upptäcka frånluften.

Undvik bebodda trakterDin farligaste fiende kan ibland vara du själv. Trots att duvet att risken är stor att bli avslöjad, frestas du kanske attuppsöka bebodda trakter för att underlätta överlevnaden.Du skall dock utgå ifrån att civila kan vara utsatta förstarkt hot. Under ett sådant hot kan många helt naturligtkänna att "man står sig själv närmast". Du löper alltsårisk att bli angiven.Man skulle kanske tro att den vanligaste orsaken till att ensoldat blir gripen i en flyktsituation är att fienden upptäc-ker honom. Men så är inte fallet. All krigserfarenhet visarnämligen, att det är civilbefolkningen och då framföralltbarn och skällande hundar som avslöjar honom.

När du vadar över ett vattendragDet lämpligaste stället att vada över ett vattendrag är därdet är brett och inte där det är som smalast, vilket manskulle kunna tro. På de breda ställena är i regel vattnetinte så strömt och djupet inte så stort. Dessutom är bottenofta jämn och fast.


För att hålla balansen och samtidigt känna efter hur djuptdet är skall du stödja dig på en kraftig käpp när du går iströmt vatten. Vada helst snett uppströms och se till attdu alltid har två stöd samtidigt i botten (två ben eller ettben och käppen). Genomför vadningen lugnt och försik-tigt.Vid vadning och då speciellt i kallt och strömt vatten, ärdet viktigt att skydda fötterna. Dessa domnar i kylan ochger därför en osäker "information" om gropar och stenarpå botten. Risken att skada sig är stor. Du kan skyddafötterna genom att behålla skorna på när du vadar övervattendraget. Tag däremot av dig strumporna. När dukommit över tar du på dig de torra strumporna och skor-na. Har du tillgång till ett par plastpåsar kan du dra dessaöver strumporna innan du sätter på dig de våta skorna.

Om du måste simma över ettvattendragBlir du tvungen att simma över ett vattendrag skall du kläav dig naken. Har du tillgång till en stor plastsäck kan dustoppa din utrustning i denna. Samtidigt som den hållerkläderna torra, fungerar den som flythjälp. Det är viktigtatt du behåller mössan på, så att du inte blir kall omhuvudet. Huvudet har nämligen ytliga blodkärl som intedrar ihop sig vid kyla utan hela tiden avger kroppsvärme.

Simning med plastsäcksom flythjälp


Även dina byxor, om du snör till dem vid benen, eller enträdstock kan användas som flythjälp.

Är ni flera i gruppen kan den bäste simmaren först simmaöver med en lina som de andra sedan håller sig i när desimmar över.När du skall ta dig över en bredare bäck, som inte går atthoppa över, kan du utnyttja ett omkullfallet träd. Du kanockså fälla ett träd om du har tillgång till verktyg.

Byxor som flythjälp

När isen liggerIstjockleken kan variera kraftigt. Vid stränder, bäckutflö-den och i smala sund är isen ofta svag på grund avströmdrag. Innan du ger dig ut på isen skall du förstkontrollera tjockleken med en käpp eller dylikt. Isen mås-te vara minst 5 cm tjock för att den skall bära en person.Använd hela tiden käppen som en ispik för att känna efteratt isen bär.


Åker du skidor är det viktigt att du lossar bindningarnainnan du ger dig ut på isen.

Skidåkning över svag is

Brister isen under dig skall du alltid försöka ta dig upp åtsamma håll, varifrån du kom.

Använd stavarna som isdubbar


OrienteringAtt hålla marschriktningenUtan kompass och riktmärken avviker man ofta ur kursenoch går i cirkel efter mindre än en kilometers gång. Orsa-ken till att man inte går rakt fram är troligen att kroppeninte är symmetrisk. Benen är inte lika långa, ryggraden ärsned och dessutom är de båda kroppssidornas musklerinte lika starka.

För att du skall kunna hålla en bestämd marschriktning är detviktigt att du fäster blicken på föremål framför och bakom dig

För att du inte skall avvika från marschriktningen när dupasserar täta buskage, skjuter du den långa stören förstgenom buskaget. Sedan kan du själv på enklaste sätt ta digförbi och fortsätta i störens riktning.


En gammal svensk metod att hålla riktningen, framför allti mörker, är att använda en 3-5 meter lång stör. Derfungerar som ett roder och avvikelse från kursen ger stonmotstånd.


Att fastställa väderstreckenKompassen är ett av dina viktigaste hjälpmedel underförflyttningen, både för att hålla riktningen och rent psy-kiskt för att ha något att lita på. Var därför noga med attalltid bära med dig kompass.Saknar du kompass kan du tillverka en primitiv sådan avt ex en synål eller ett rakblad. Du kan också fastställaväderstrecken med hjälp av solen, månen, stjärnorna ochandra naturtecken.

Du kan även orientera dig genom att studera kyrkornasläge. Kyrkor har i regel tornet i väster och altaret i öster.

Synål som kompassSynålen är av härdat stål och kan därför fungera som ensvag permanentmagnet. Så här använder du synålen somkompass:Gnid hastigt nålen i en riktning mot en tygbit för att denskall bli magnetisk. Häng sedan upp nålen i en tråd och setill att tråden inte snor sig. Nålen ställer då in sig i riktningnord-syd. Eftersom magnetismen i nålen är svag bör duupprepa proceduren tre gånger för att vara säker på att fåen nord-syd-linje. Vilken ände som pekar mot norr re-spektive söder får du avgöra på annat sätt, t ex genom attstudera tecken i naturen.


Du kan också placera synålen på en bit papper eller näversom läggs på vattenytan av ett kärl. Efter en stund riktarnålen in sig mot nord-syd. Papperet med nålen kan ävenläggas i en vattensamling med plan sandbotten.Om du gnider in synålen med ytterst litefett kan du lägga den direkt på vatten-ytan. Den kommer då att flyta på ytan.

Rakblad som kompass

Ett rakblad kan också användas somkompassnål. Gnid försiktigt bladet mothandflatan, så att det blir magnetiskt ochhäng sedan upp det i ett snöre. Efter enstund ställer rakbladet in sig i nord-syd-lig riktning.


Klockan, solen och månenSolen och månen är kanske de naturtec-ken som syns tydligast och som du kom-mer att ha mest nytta av. Därför är detviktigt att du lär dig hur du utnyttjardessa under hela dygnet.Har du klocka är det enkelt att med hjälpav solen fastställa väderstrecken. Vridklockan så att timvisaren pekar mot so-len. Drag en tänkt linje mittemellan"12" på urtavlan och timvisaren. Dennalinje ger nord-sydriktningen.

Även månen kan hjälpa dig att fastställaväderstrecken. Om du utgår från må-nens utseende (t ex fullmåne, halvmåne,skära) kan du avgöra solens läge. Ge-nom klockmetoden ovan kan du sedan fåfram väderstrecken.

Klockan är 2400 0300 0600 0900 1200 1500 1800 2100

Solenståri N NO O SO S SV V NV


Käppen och skugganHar du gott om tid eller stannar en längre tid på en plats,kan du med hjälp av skuggan få fram väderstrecken.Skuggan varierar nämligen i längd under dagen och ärkortast mitt på dagen då solen står i söder. I exempletnedan visar vi principen för hur du tar ut väderstreckenenligt denna metod. Börja t ex på morgonen och gör såhär:

� Slå ner en ca l m lång, rak käpp imarken där platsen är slät.

� Sätt en pinne i marken där skugganfrån käppen slutar och markera dennapunkt med t ex en sten. Sätt fast ettsnöre i pinnen och fäst den andra än-den av snöret i käppen.

� Använd pinnen som en passare och"rita" en halvcirkel i marken.

� Gör en markering där skuggan frånkäppen träffar halvcirkeln undereftermiddagen.

� Drag en rak linje mellan de båda mar-keringarna på halvcirkeln. Denna lin-je visar öst-västriktning.

� Drag en linje från käppens bas tillmitten på halvcirkeln och du får framnord-sydlinjen.


Stjärnor och stjärnbilderMed Polstjärnans hjälp kan du en stjärnklar natt lätt be-stämma väderstrecken.

� Leta upp Karlavagnen. (1)� Dra en linje mellan de två bakre stjärnorna. Fortsätt

denna linje 5 ggr detta avstånd så kommer du till Pol-stjärnan, som är lite större än de övriga stjärnorna. (2)

� Dra en hjälplinje (3) från Polstjärnan till horisonten.� Dra en linje (4) från dig själv till den punkt där hjälp-

linjen möter horisonten. Denna riktning är norr.


Myrstackar

Myrstackar är i regel byggda på sydsi-dan av träd. De är dessutom oftast lång-sluttande mot sydsidan.

TrädgrenarTrädgrenar mot söder är oftast kraftiga-re och längre än de som växer åt andraväderstreck, förutsatt att trädet fått växafritt. Du ser skillnaden tydligast om duställer dig rakt under trädet.

Lavarnas växtplats

Lavarna växer mest på nordsidan avträdstammar och stenar.

Ett enda tecken i naturen räckerinte för att du säkert skall kunnafastställa väderstecken. För dettafordras att du studerar flera olikanaturtecken.


� Hur kan du se skillnad på en djur- respektive männi-skostig?

� Varför skall du inte uppsöka bebodda trakter underen flyktsituation?

� Varför skall du behålla mössan på, när du simmaröver ett vattendrag?

� Hur tjock bör isen vara för att den skall bära enperson?

� Nämn två saker som hjälper dig att hålla en bestämdmarschriktning.

� Nämn några exempel på provisoriska kompasser.� Vilket väderstreck kan du bestämma med hjälp av

Polstjärnan?

Kontrolleradig själv

148

149

��Nödbivack 150Bivack i en mer stationär situation 152 Skärmskydd 152 Kupolbivack 154 Eldhydda 155 Snökoja 156

Hur du ordnar din liggplats 158Kontrollera dig själv 163

Bivacken skall vara ett tillfälligt hem som inger trygghets-känslor även om den är mycket enkel. Den skall ge digskydd under alla väderleksförhållanden och vara en braplats för arbete och vila. Under sommar och tidig höstmåste bivacken vara ett regnskydd och ofta också ettskydd mot mygg. Senhöst och vinter skall den skydda motblåst och kyla.Detta kapitel beskriver hur du bygger några olika typer avbivacker. Dessa kan användas både sommar-och vinter-tid, antingen för ett kortare uppehåll i förflyttningen ellerför en mer stationär situation. Du får också några råd hurdu kan ordna en relativt bekväm och dragfri sovplats ochhur du kan utnyttja din utrustning på bästa sätt.

150 Bivack

NödbivackNödbivacken använder du i regel under en förflyttning,när du endast stannar över natten eller för att vila. Du kanockså bli tvungen att ordna en nödbivack om du blirskadad eller överraskas av mörkret och inte hinner byggaen mer stationär bivack.En nödbivack bör inte ta mer än en timme att bygga ochdärför är det enklast att du utnyttjar de skydd naturenbjuder på. Det bästa skyddet är under en stor gran, som iregel är regntät. Du kan också finna skydd i bergsskrevor,under ett omkullfallet träd, i myrstackar mm. Vintertid,då risken för nederbörd är liten, kan nödbivacken t exvara en liggrop i marken.

Gran som nödbivack. Du kan förstärkabivacken med extra ris, mossa etc

Bivack intill en bergvägg. Var försiktig när dueldar nära bergväggen. Bitar av berget kansprängas loss av värmen och rasa över dig

Myrstack som nödbivack.Sparka eller gräv dig ner istacken upp till axlarna

Bivack 151

Omkullfallet träd somnödbivack. Se till att trä-den alltid är "säkrat" medstöttor eller sten, så att detinte faller ner över dig

Liggrop som nödbivack.Utnyttja skidor, stavar ochsnödräkt som tak

Myrstack som nödbivack.Sparka eller gräv dig ner istacken upp till axlarna

152 Bivack

Bivack i en mer stationär situation

Om du måste stanna på samma plats flera dagar kan detbli nödvändigt att bygga en mer konventionell bivack. Ensådan tar både längre tid att bygga och kräver en störrearbetsinsats än nödbivacken. Du bör välja en sådan platsdär du både kan vara dold och har tillgång till ved ochvatten.När du väljer ut platsen för bivacken skall du tänka på attmarken måste vara torr. Barr på marken brukar vara ettsäkert tecken på detta. Sandig (stenig) mark med tuntväxttäcke är oftast den bästa platsen. Under dagen samlarsådan mark solvärme som återges långt in på natten.Undvik platser med mossa, speciellt med inblandning avvitmossa. Detta tyder på att grundvattnet når markytanoch platsen kan bli blöt och kall och samla dagg undernatten. Samma sak gäller låglänt myrmark och platsersom solen inte kan värma upp, t ex nordsluttningar.

En enkel typ av bivack som du kan bygga i en merstationär situation är det så kallade skärmskyddet. Det tarca 3-5 timmar att bygga. För att skärmskyddet skall varaett bra skydd mot regn och släppa in mycket värme frånelden bör det ha en lutning på 45°. Vintertid kan du höjavinkeln till 70-80° för att få in maximalt med värme.Risken är emellertid att det då snöar och blåser in.

Skärmskydd

Exempel på hur du ut-nyttjar värmen från eldengenom att ändra vinkelnpå skärmskyddet

Bivack 153

En avgränsningsstock skall ligga framför skyddet så attinte fötter och utrustning kommer för nära elden.

Exempel på förstärkning avbivack

Du kan täcka bivacken med granris. Fläta in det så tätt attdu inte kan se ut igenom bivacken när den är färdigbyggd.Förstärk sedan med näver, ris och mossa. Om du hartillgång till ett plastskynke är detta utmärkt att täckabivacken med. Vintertid kan du skotta upp snö som ytter-ligare isolering.

30 cm

Ca 1,5 m

Schematisk bild avskärmskydd

Granris Näver

Ris

Snö

Lav

Mossa

154 Bivack

Till denna typ av bivack utnyttjar du unga växande träd.Du börjar med att fläta ihop topparna på några styckenträd. Därefter sticker du ner slanor i marken mellan trädenoch böjer in dem, så att du får en kupolliknande stomme.Sedan trär du in granris vågrätt mellan slanorna och täc-ker därefter kupolen med granris, näver och mossa.

Kupolbivack

� Stomme till kupolbivack

� Fläta in granris.

� Förstärk med ris näver och mossa.

Bivack 155

Denna typ av bivack är vanlig bland folk som lever iarktiskt klimat. Eldhyddan har samernas kåta och indi-anernas tipi som förebild. I denna hydda utnyttjar duelden som kamin. Då elden inte syns utifrån röjer den inteheller bivackplatsen. Är det extremt kallt ute kan röken fåsvårt att komma ut upptill. Du måste då ventilera för att fådrag.

Så här bygger du en eldhydda:� Tag ca 8 stycken slanor av gran. De bör vara 3-5 m

långa.� Ställ ut 3 stycken slanor mot varandra. Sätt ihop dem i

toppen med järntråd eller vidja.� Staga upp dem med ytterligare ca 5 stycken slanor, så

att det bildas en cirkel.� Trä in grenar vågrätt mellan slanorna ungefär 50 cm

från varandra. Börja trä ca l meter från toppen, så atten öppning lämnas för röken.

� Stick in granris mellan grenarna och slanorna. Förstärksedan hyddan med annat material, som t ex mossa ochnäver.

Eldhydda

Schematisk bild aveldhydda.

156 Bivack

SnökojaVintertid kan du bygga en snökoja om du har tillgång tillspade eller liknande. Det bör emellertid vara kallare än-10° om du skall kunna bygga den. Annars tar det för långtid innan snökristallerna fryser ihop.En snökoja bygger du på följande sätt:

� Märk ut en cirkel med skidstaven eller med en pinne.

� Trampa till snön i cirkeln och börja skotta.

Bivack 157

� Skotta upp en snöhög, ca 1,5-2 m hög och klappa tillsnön med spaden.

� Stick in ca 10 stycken 30 cm långa pinnar jämnt förde-lat över snöhögen. Pinnarna skall hindra dig från attkomma för nära ytterväggen när du gräver ur snö-högen.

� Låt snöhögen frysa ihop, vilket tar ca 4-5 timmar.

� Gräv ur snöhögen tills du stöter påpinnarna. Om du inte har någrapinnar får du gräva mycket försiktigt.Börjar ljuset lysa igenom har du grävtför nära ytterväggen. Då måste duförstärka kojan från utsidan.

� Gör ett ventilationshål med staven.

Förvara spaden på insidanom bivacken skulle rasa ihop

Använd inte enmansköket utanatt ha ingången öppen p g a

koloxidrisken

158 Bivack

Hur du ordnar din liggplatsGranris är det bästa naturmaterialet som värmeisoleringmot markytan. Du kan lätt göra en mjuk och fjädrandebädd av granris. Den bör vara så tjock att du inte kännermarken under dig när du ligger. Bryt av grenar av granrisoch stick ner dem tätt i marken. Fyll på med ytterligarenågra lager granris tills du får en fjädrande bädd. Även risfrån andra träd kan användas, liksom pappkartonger ochliknande.Vintertid kan du trampa till snön med skidorna för att fåen jämn yta att ligga på. Efter ca 30 minuter har ytan blivitså hård att du kan gå på den. Därefter ordnar du din bäddav granris.

Under övning får duinte bryta närmarestammen än en 10 cm,så att inte trädet ska-das.

Trampa till snönmed skidorna

Stick ner grenarna i marken

Bivack 159

Vid all övernattning utomhus är regeln:Ha mycket under dig, lite på dig och mycket över dig.

� Fyll på med nästafjädrande lager

� Avsluta med att lägga löst granris överst i samma riktning

� När du ligger på bädden skall du inte känna marken under dig.

� Stick ner grenarna i marken

160 Bivack

Innan du går och lägger dig är det viktigt att du har värmtupp dig ordentligt. Gör några rörelser i 5-10 minuter så attdu blir genomvärm men inte svettig. Se också till att duhar uträttat dina naturbehov.

För att skydda de vitala delarna av kroppen (bålen) bör duligga i "fosterställning". Du kan lägga handskarna ellernågot annat klädesplagg under den mest utsatta kroppsde-len.

Handskarnaunder höftpartiet

Bivack 161

Tag alltid av dig skorna, så att fötterna luftas. Annarsbildas lätt kondens som vintertid fryser till is och kan geupphov till kylskador. Du kan utnyttja ryggsäcken genomatt stoppa in fötterna i den eller i granris vid kyla. Snö-skyddet och locket på ryggsäcken kan du utnyttja somförstärkning under dig. Vid sträng kyla bör du ta av stål-mesen från ryggsäcken.

Tag också av dig vapenrocken, vindrocken och snödräk-ten och utnyttja dem som liggunderlag och "täcke". Un-der "täcket" bildas ett luftlager som värms upp av krop-pen. Därför är det viktigt att du försöker ligga still, så attden uppvärmda luften inte försvinner ut.

Så här kan du utnyttja din utrustningom du saknar sovsäck

162 Bivack

Det är viktigt att du alltid håller huvudet varmt. Ha därförmössan på dig när du sover.Är ni flera skall ni ligga tätt tillsammans så utnyttjar nivarandras kroppsvärme bättre. Den som är svagast ochfryser mest bör ligga i mitten.Ett bra sätt att hålla dig varm när du sover är att användavarma stenar. Värm knytnävsstora stenar i elden. När deär så varma att du måste ha handskar på dig för att kunnata i dem, placerar du dem som värmeelement (utanpåkläderna) i knäveck, ljumskar och armhålor. Stenarnahåller värmen i ungefär tre timmar, vilket innebär att dufår en sömn på ca fem timmar.När du övernattar i sovsäck, speciellt i sträng kyla, bör dutänka på att inte dra igen sovsäcken över munnen. Annarsbildar utandningsluften kondens som snabbt fryser till is.Andas istället i ärmen till vindrocken.

Använd ärmen på vapen-rocken som ventil förutandningsluften

��

��

Bivack 163

Kontrollera dig själv� Vilka krav skall en bra bivack uppfylla?� Vid vilka tillfällen utnyttjar du nödbivacken?� Hur lång tid bör det ta maximalt att bygga en nöd-

bivack?� Varför sticker du in pinnar i snökojan?� Varför skall grenen på granriset vara kvar när du gör

din granrisbädd?� Varför bör du alltid ta av dig skorna vid övernatt-

ning?� Varför skall du ligga i sk fosterställning när du

vilar?� Varför skall du inte andas i sovsäcken vid sträng

kyla?

Din förmåga att göra upp eld kan vara av avgörandebetydelse för din överlevnad. Elden ger dig förutom vär-me och möjlighet att laga mat och torka kläder, också ett

psykiskt och fysiskt välbefinnande som stärker själför-troendet.

Kapitlet beskriver var du väljer en lämplig plats för eldenoch hur du gör upp en eld. Du får också lära dig vad duskall använda för tändmaterial och var du finner sådant.Dessutom behandlas olika typer av eldar och för vilketändamål de är lämpliga

165

��

��

��

� ��av�av��

��

��

�� !�"#$� %�&��

��'��#�� (��)*�� (��&��++,��-� ��.�,��%��. ��/��++�,+�*++�� +�� %��

��0&�� &��,&&+�#�+ ��

��

166 Elden

Ett felaktigt handlande kan kosta dig livet

Att sommartid göra en brasa för korvgrillning tycker deflesta inte är särskilt svårt. Trots denna inställning miss-lyckas många även om de använder tändvätska, torratidningar mm. Det gör ändå ingenting, det är bara attförsöka igen tills elden tar sig. Därför tänker man inte påsvårigheterna.

En överlevnadssituation kan bjuda på helt andra villkor.

Det har varit ihållande nederbörd i flera dagar. Allting inaturen är blött. Dina händer är blöta och kalla. Vart duän vänder dig ser du inte en torr pinne. Plånet på dintändsticksask är mjukt av väta. Du tänkte dig inte för närdu stoppade de ätliga blöta lavarna och vassrötterna isamma ficka som tändsticksasken. Du är genomfrusenoch trött. Din låga blodsockerhalt ger dig påfrestandehuvudvärk. Det sista regnet gick över i snö och nu är detminusgrader. Du måste få varm dryck och värma dig omdu ska kunna fortsätta.

Elden 167

Den här beskrivna situationen behöver aldrig inträffa omdu är väl förberedd och har kunskap om hur du gör upp eneld.Dessa två punkter utgör din "livförsäkring":� Förvara alltid dina tändstickor och/eller din cigarettän-

dare fuktskyddade nära kroppen.� Ha alltid med dig en omgång tändmaterial i din utrust-

ning.

TändmedelI din militära utrustning ingår normalt tändstickor. Bäralltid med dig dessa och förvara dem fuktskyddade i t exen plastpåse i fickan. En cigarettändare är mycket bra dåden inte är lika fuktkänslig som tändstickor. Den tar dess-utom liten plats men motsvarar 10-20 tändsticksaskar. Enrisk är att den kan komma i kläm eller på annat sätt läckaoch tömmas på gasen. Är gasen slut kan du ändå användagnistan för att starta en eld i något lättantändligt material,som t ex torr enbark.Ett utmärkt tändmedel är magnesiumeldstål, som är heltokänsligt för fukt och dessutom överträffar tändstickoroch cigarettändare i livslängd.Bra hjälpmedel för att förlänga tändstickans brinntid ärt ex ett stearinljus, näver, kåda, enbark, tjärved.

Slösa inte med tändstickorna - behandla varjetändsticka som om den vore den sista

168 Elden

Du kan också åstadkomma eld med hjälp av solen och t exkikare, förstoringslinser för mätinstrument eller glasögon.Ytterligare en metod att göra eld är att använda batterieroch kortsluta med hjälp av stålull.Att tro att du lätt kan få eld genom att gnida två pinnarmot varandra, som man gjorde under stenåldern, är envillfarelse. De metoder som våra förfäder använde krävdeså mycket kunskaper och erfarenhet under många år attde inte är tillämpbara i en militär överlevnadssituation.

TändmaterialDet bästa tändmaterialet är det torra, döda och fina risetsom sitter i stor mängd på de nedersta grenarna av tätagranar. Samla in en rejäl knippa av detta ris. Även om dethar regnat i veckor är detta ris så torrt, att det knastrar närdu bryter det. Vid besvärliga väderleksförhållanden, spe-ciellt vintertid kan du göra en extra stor risknippa för attförsäkra dig om att den fuktiga veden tar sig.

Ris från dödagrangrenar

Elden 169

Du tänder det torra riset på följande sätt:� Knäck risbunten på mitten genom att vrida den. Vik

den dubbelt.� Peta isär litet i den knäckta änden och gör ett hål.� Håll risbunten med hålet neråt och tänd på den i hålet.� Lägg ner risbunten på eldstaden först när lågorna är

decimeterhöga och lägg sedan på veden.

KådaEtt annat bra tändmaterial är kåda. Den brinner även omden är blöt. Gnid in kådan på späda kvistar och tänd på.Den brinner då som stearin utanpå kvistarna. Kådan fin-ner du framför allt på granar. Du kan förvara den inrullad iett blad eller i en tygbit i fickan.

NäverBjörknäver är ett utmärkt tändmaterialsom du alltid bör ha en omgång av i dinafickor. Använd den papperstunnanävern som börjat flagna av. Den torkarsnabbt i fickan om den är fuktig.Näver hittar du ibland i stora styckensom påminner om stuprör. Dessanäverstycken är kvar sedan veden ibjörk ruttnat. Remsor av sådan näver

170 Elden

ger ett kraftigt värmetillskott när eldenär igång. Värmevärdet för näver är myc-ket högre än för torr ved. Även fuktignäver brinner bra och kan därför ge detnödvändiga värmetillskottet för att kun-na tända den grövre veden. Lågorna ärkraftigt sotande.

EnbarkEnbarken är ett lika bra tändmaterialsom näver. I fjällterräng är det kanskedet enda tändmaterial du kan finna.

Val av vedTjärvedDen ved som har det bästa bränslevärdetär ved från tallar och granar som dött pårot, sk tjärved. Dessa träd har tappatbarken helt eller delvis och är grå medsprickbildningar. Veden luktar starkt avkåda och terpentin. Ofta finner du såda-na träd vid myrkanter. Du klarar digutan verktyg när du skall ta tjärveden,eftersom det går lätt att bryta av helasmåträd eller grenar från stora träd.Tjärveden är framför allt viktig sombränsle under vintern. Den brinner näm-ligen under alla väderleksförhållandenoch är dessutom lättillgänglig ovanförsnön.Tjärveden är också ett utmärkt tändma-terial. Tag loss bitar och stoppa ner demi din utrustning.

Före tändning kan du spänta till en "tuppkam"

Elden 171Annan ved

Under barmarksperioden klarar du digmed de torra trädgrenar som fallit tillmarken. Även torra grenar på växandeträd kan användas. Observera att björksom ligger på marken oftast är murkenoch inte duger som bränsle.Använd aldrig ved från växande trädsom bränsle, då den innehåller mycketvatten. Undantaget är björk som kan an-vändas som bränsle när det är kallare än-10°C. Du måste dock först ha engrundeld.

Stockar

Grovagrenar

Grövrepinnar

Pinnar

RishögNäverEnbark

172 Elden

EldstadenNär du skall göra upp en eld under bar-marksperioden bör du om möjligt alltidstensätta botten på eldstaden. Stensätt-ningen skyddar marken mot jordbrandoch gör att det inte blir några spår påmarken efter eldningen. Stensättningenbidrar också till att syretillförseln ökar,vilket medför att det är lättare att få enbra grundeld. De upphettade stenarnahjälper dessutom till att torka fuktig ved.Vintertid kan du stampa till snön medskidorna och placera färsk ved som bot-ten i eldstaden. Detta hindrar att eldensjunker ner genom snön. Dessutom för-bättras undervärmen på samma sätt somvid användningen av stenar.Innan du tänder elden skall du ha samlatin ved som räcker i ungefär 30 minuter.Du tänder elden stegvis, dvs du börjarmed det torra och fina tändmaterialetoch lägger sedan på allt grövre ved. El-den bör ta sig ordentligt innan du läggerpå ytterligare ved. Ju besvärligare vä-derleksförhållandena är, desto viktigareär den stegvisa tändningen av elden.Efter flera timmars eldning fungerar allsorts ved som bränsle.

Tänk på brandfaran!De lokala säkerhetsbestämmelser

som finns för eldning måstealltid följas

Stegvis tändning

Elden 173

Exempel på eldar

Välj en plats som är skyddad mot insyn,t ex i en ravin

Ris- ochsmåpinneelden

Vid ett kortare uppehåll i din förflyttning, när du t ex skalllaga mat eller torka kläder, är ris- och småpinneeldenlämplig. Den går fort att ordna och utvecklar snabbt vär-me. Dessutom ryker den inte.

174 Elden

BivackeldenVid en övernattning måste du, helst föremörkrets inbrott, samla in ved som räc-ker för hela natten. Du bör släpa fram5-10 stockar beroende på tjocklek. Närdin grundeld av ris- och småpinnar harbrunnit i ungefär 30 minuter, kan du läg-ga stockarna som bilden visar. Du måsteha minst två stockar samtidigt, annarsslocknar elden. Ha också lite torr ved iberedskap, så att du kan understödja el-den.Ved till denna typ av eld kan, framförallt vintertid, bli avgörande för valet avbivackplats.

Tänk på att fuktig ved rykeroch kan avslöja dig

MyggeldenVarma sommarnätter klarar du dig i re-gel utan eld. I Norrland, där mygg ochknott är en svår plåga, är det nödvändigtmed en rökeld för att skydda sig. Ett brasätt är att lägga en fnöskesvamp i elden.När svampen pyr kan du placera den inärheten av dig. Fnöskesvampen hittardu på döda björkar.Du kan också lägga lite torrt ris på bot-ten i en plåtburk och tända på. Väntatills det är ordenligt övertänt och lägg ien fnöskesvamp. Lägg sedan en jord-torva ovanpå fnöskesvampen så att luft-tillförseln till elden minskas, dock intehelt. Förbränningshastigheten minskaroch glöden kan brinna i åtskilliga tim-mar. Rökutvecklingen är inte specielltstark men ändå irriterande för myggen. Fnöskesvamp

Elden 175

Eld i plåttunna,sk "luffarkamin"

Vid skrotupplag och liknande platserkan du ibland hitta tomma plåtfat somgår utmärkt att använda som kamin. Görnågra hål i botten för luftcirkulationenoch en stor öppning nedtill på sidan la-gom stor för att få in ved. Ställ plåtfatetpå några stora stenar. Med hjälp av yt-terligare plåtskrot kan du rikta värmenmot vilplatsen.

"Luffarkaminen" kan också användas somspis

176 Elden

Att utnyttjastrålningsvärmenFör att utnyttja strålningsvärmen frånelden kan en bergvägg, ett stenblock, envedtrave eller en snövägg användas somvärmespegel. Den bör ligga ca 1 meterfrån eldstaden.

Bergvägg som värmespegel

Sten som värmespegel

Snövägg som värmespegel

Ca 1 m

Elden 177

Spara glöd Du kan spara glödande kol från eldstaden i en plåtburkoch använda glöden nästa gång du skall göra upp eld. Pådetta sätt spar du tändstickor. Du kan också spara glöd ien grop i eldstaden.En pyrande fnöskesvamp kan också utnyttjas på motsva-rande sätt. Glöden kan härigenom sparas i upp till 24timmar.

Exempel på förvaringav glöd

Ved som värmespegel.Kan också utnyttjas föratt torka fuktig ved

Fnöske-svamp

Mossa

Aska

Glöd

178 Elden

Tänk på upptäcktsrisken!

Detta kan avslöja dig när du eldar:� röken och lukten på dagen,� skenet från elden på natten,� värmen från elden (genom värmesökning från flyg-

plan),� spåren efter eldningen och� om du har tagit ved från ett och samma ställe.

Elden 179

Kontrollera dig själv� Vilka två saker skall du alltid ta med i din utrustning

för att du skall kunna göra upp eld?� Nämn några olika tändmaterial!� Varför skall du sträva efter att stensätta eldstaden?� Vid vilka tillfällen använder du ris- och småpinneel-

den?� Tjärveden är bra att använda till bivackeld. Vad kan

den mer användas till?� Vad kan du använda fnöskesvampen till?� Vad är en värmespegel?� Hur sparar du glöd från elden?

180

181

Egenvård

Hur du förebygger skador 182 Anpassa klädseln 182 Personlig hygien 183 Klädvård 186

Om du blir sjuk eller skadad 187 Växter som alternativ sjukvårds- materiel 187 "Problemförteckning" vid sjukdom och sårskada 188 Verksamma ämnen i medicinalväxter 188 Artförteckning 190Kontrollera dig själv 203

I en överlevnadssituation är det viktigt att du lyssnar pådin kropp och uppmärksammar dess signaler för att duskall kunna förebygga skador. Det är också viktigt att dusköter din personliga hygien och ser till att du alltid ärtorr, varm och har ätit kolhydratrik föda.Detta kapitel handlar om hur du kan förebygga skadorgenom att anpassa din klädsel till väder och verksamhetsamt sköta din personliga hygien. Kapitlet beskriver dess-utom hur du kan använda växter som alternativ sjukvårds-materiel om du blir sjuk eller skadad och saknar konven-tionell sjukvårdsutrustning.

182 Egenvård

Hur du förebygger skadorDitt främsta mål i egenvården skall vara att undvika ochförebygga skador. Om din kropp mår bra är detta en godhjälp.Därför är det viktigt att du är torr och varm. Då minskarrisken för avkylning med efterföljande förkylningar ochkylskador. Försök också att dricka och äta så mycket sommöjligt för att ge din kropp nödvändig energi, så att du kantänka klart och röra dig på ett säkert sätt. Det är annarsrisk att du snubblar eller ramlar med skador som följd.Det är också viktigt att du sover och vilar, så att duundviker skador som lätt uppstår vid trötthet. Innan dulägger dig för att sova eller vila efter en ansträngning, skalldu alltid äta något. Då har din kropp chans att återhämtasig och "reparera" eventuella förslitningar. Dessutom"fyller" musklerna på bränsle och det går lättare att återförflytta sig.Att sköta den personliga hygienen är en av de viktigasteåtgärderna för att förebygga skador, eftersom smuts ökarrisken för infektioner och inflammationer.Kontrollera hela tiden dig själv och dina kamrater för attupptäcka eventuella trötthetssymtom, svältsymtom, kyl-skador eller onormala psykiska reaktioner.

Anpassa klädselnDen grundklädsel du normalt använder skyddar dig motkyla och väta om du sköter den väl och använder den pårätt sätt.Om du följer nedanstående råd kommer du att ha störrechans att klara av en överlevnad s situation.� Anpassa din klädsel efter verksamhet och väder.� Tag hellre på ytterligare plagg efterhand än för många

från början.� Använd flera tunna plagg istället för ett tjockt, efter-

som luftlagren mellan plaggen värmer (flerskiktsprinci-pen). Se till att kläderna inte sitter åt för hårt.

��

��

��

��

��

��

��

Egenvård 183

� Lätta på klädseln och släpp ut överskottsvärmen ellertag av ett plagg innan du börjar svettas. Var inte be-kväm! Avkylning till följd av svettning (våta kläder) ären mycket vanlig orsak till förkylning och kylskador.

� Vid rast måste du vara noga med att ta på dig ettvärmande plagg eller skynke, så att du behållerkroppsvärmen.

� Se till att skorna är rymliga så att du får plats med ettextra par strumpor eller fotlappar.

� Våta kläder kyler kroppen (även vid plusgrader). Bytdärför till torra kläder om du kan och utnyttja allatillfällen du får till att torka dina persedlar.

��

Att sköta kroppen under pressande förhållanden kräversjälvdisciplin. Det är inte bra att vara smutsig då all smutsär grogrund för de flesta bakterier. Därför är det viktigt attdu sköter din personliga hygien och håller dig ren. Dåminskar riskerna för infektioner och det psykiska välbe-finnandet ökar.Tvätta och raka dig varje dag om du kan. Gör det helst påkvällen så att huden hinner få tillbaka sitt naturliga fettla-ger. Det är särskilt viktigt att du tvättar dig under armarnaoch i skrevet.Tvätta också fötterna noga. Bakterier frodas nämligen lättpå sådana ställen där du svettas och luftväxlingen är dålig.Om du slarvar med att tvätta dig i stjärten, kan du drabbasav s k infanterield som lätt kan uppstå varma dagar underen lång förflyttning. "Infanterield" innebär att skinnetmellan dina skinkor blir rött och inflammerat. När du gårsvider det och gör ont. Du kan också få klåda som i sin turleder till små sår när du kliar dig. Om du har ont om vattenär vitmossa utmärkt att använda som tvättsvamp. Vit-mossan har förmåga att ta upp mycket vatten och innehål-ler dessutom bakteriedödande ämnen.

��

��

��

184 Egenvård

Även vintertid måste du försöka hålla dig ren. Var interädd för att ta av dig kläderna och frottera kroppen medsnö. Det är uppfriskande och ger efteråt en känsla avvälbehag.Nonchalera inte kroppens olika signaler för urinering ochtömning av tarmen. Försök att alltid hålla magen igång såatt du undviker förstoppning. Som toalettpapper kan duanvända vitmossa eller skägglavar. Tvätta alltid händernaefter toalettbestyr.

TandvårdBorsta tänderna minst en gång per dag. Det är särskiltviktigt att du borstar dem på kvällen då antalet bakterierökar mest under natten. Tandvärk är bland det mest stö-rande som finns och därför viktigt att undvika. En litenpinne duger bra som tandborste. Tag bort barken på enfärsk pinne och bit sönder den, så att den blir mjuk ochuppspjälkad. Som tandkräm kan du använda kåda somgnids mot tänderna eller tuggas.Förutom att borsta tänderna är det viktigt att massera

När du tvättar dig kan du passa på att gnidain kroppen med en växt som har myggavvi-sande verkan, som t ex pors, rölleka ellerskvattram

Egenvård 185

tandköttet för att undvika infektioner. Du kan masseratandköttet genom att gnida det med fingret tills du hör ettgnisslande ljud. Tälj också till en tandpetare så att du kangöra rent mellan tänderna.

FotvårdFötterna är ditt transportmedel och måste därför vårdasomsorgsfullt. Åtgärda genast minsta antydningar tillskavsår eller nötningar. De blir snabbt blåsor och sår.Detta gäller för övrigt alla begynnande skavsår på dinkropp. Täck över det utsatta stället för att undvika ytterli-gare nötning. Öppna skavsår bör tvättas. Punktera blåsor-na i kanten med en glödgad nål. Ha alltid två par strumporpå dig för att undvika nötningar på huden. Glöm inte attklippa naglarna så att du undviker nageltrång. De skallklippas rakt (använd kniven om du inte har sax).Har du gått länge kan fötterna bli mjuka och svullna. Omdu kyler av dem eller tvättar dem i kallt vatten försvinnersvullnaden och fötterna fungerar bättre. Tänk också på attinte snöra åt skorna och byxbenen för hårt så att blodcir-kulationen hämmas.Då fötterna lätt blir fuktiga av svett under en förflyttningär det viktigt att du tar av dig kängor och strumpor emel-lanåt och luftar fötterna. Du fryser nämligen lättare omfötterna när de är fuktiga. Dessutom kan du börja frysa iövriga delar av kroppen om fötterna är kalla. Om bivac-ken är tillräckligt varm skall du därför alltid sova utanstrumpor och kängor.Strumporna bör bytas och tvättas regelbundet. Efter ca 4timmars användning i kängor och stövlar, är strumpornavanligtvis mättade med fukt och bör bytas eller luftas.Använd fotlappar om du inte har några strumpor att bytamed. Fotlappar är ofta bättre än vanliga strumpor. Du kangöra dem av tygbitar, säckar mm som du viker på ettspeciellt sätt. (Se kap. Utrustning, sid 25).Torka kängorna så ofta som möjligt men inte för näraelden, då de lätt kan krympa eller spricka av värmen.Varma stenar (obs ej för heta), som du stoppar in i skorna,är utmärkta skotorkare. Du kan också göra kängornavattenavvisande genom att smörja in dem med fett som dusmält samman med grankåda (tag 1 del kåda och 3 delarfett).

186 Egenvård

Klädvård

Försök att tvätta dina kläder vid lämpliga tillfällen. Ge-nom att kläderna tvättas, bibehålls deras olika egenskapersom t ex värmeisolerings- och svettupptagningsförmågan.Det är särskilt viktigt att du tvättar underkläderna. Smut-siga underkläder gör att bakterierna frodas vilket kan geupphov till inflammationer vid könsorgan och stjärt.Som tvättmedel kan du använda sand, asklut eller avskrapfrån din tvål. Asklut får du genom att låta några nävaraska från lövträd dra i några liter ljummet vatten. Silaifrån askan och använd vattnet. Det går också bra atttvätta kläderna i enbart vatten om du gnuggar dem ordent-ligt.Man har testat olika växter för att försöka få fram vilkasom skulle kunna ersätta tvättmedel. Studien har visat attbjörk och granris har relativt god skumbildningsförmåga.Av dessa två är särskilt björken intressant, då såväl barksom blad innehåller verksamma ämnen, vilket betyder attbjörken kan användas året runt.Som tvättbalja kan du använda ryggsäcken eller en plast-påse. Blanda varmt vatten med det tvättmedel som du hartillgång till. Då växtdelar används skall de finfördelas ochläggas i tvättvattnet. Skaka sedan om allt. När det bildatsskum efter omskakningen tar du bort växtdelarna ochlägger i kläderna. Skaka och snurra runt påsen så att alltblandas. Gnugga kläderna i tvättvattnet. Skölj dem sedanflera gånger i rent vatten.Om du har tillgång till en plåttunna kan du också kokatvätten.

Ryggsäck som tvättbalja

Egenvård 187

Om du blir sjuk eller skadadAtt bli skadad i en överlevnadssituation kan vara mycketbesvärligt, speciellt om du är ensam. Var därför mycketförsiktig när du använder verktyg som du tillverkat avskrot och liknande, så att du inte skadar dig. Se till att dualltid har med dig första förband och plåster för småsårsom lätt kan uppstå.Om du blir skadad skall du i första hand använda dinvanliga sjukvårdsutrustning. Saknar du denna kan dupröva att använda växter som alternativ sjukvårdsmate-riel.

Växter som alternativsjukvårdsmaterielFörr i tiden var växtdelar de vanligaste beståndsdelarnanär man framställde droger och mediciner. Numera görsde flesta läkemedel syntetiskt. De sk örtmedicinerna upp-lever i vår tid en renässans som ibland betraktas medskepsis av många. Tveksamheten beror på att det integjorts några omfattande vetenskapliga undersökningar avväxternas effekter på olika sjukdomar. En viss förändringi inställningen till örtmediciner har dock skett på senaretid, så att man numera kan köpa olika naturläkemedel påapotek.Nordamerikas indianer har i alla tider utnyttjat mångaolika växter mot sjukdomar. Då artsammansättningen ärdensamma i vissa delar av Nordamerika som i Norden,kan studier av indianernas användning av växter ge mångavärdefulla uppslag. De här beskrivna växterna härrörframför allt just från indianernas och även från samernasanvändning av växter som läkemedel.

188 Egenvård

"Problem förteckning" vid sjukdom och sårskadaProblem Kan avhjälpas/förbättras/lindras med

ABC-sanering (hud) Vitmossetorv

Brännskador Gråbo, Lavar

Feber Sälg, Älggräs

Förkylning

Inflammation i svalg och Al, Blodrot munhålaRethosta EnSlemlösande medel Stensöta, Sileshår

Magbesvär

Diarré och kräkningar Blåbär, Blodrot, Gullris, Träkol (krossade bitarfrån elden kan sväljas och har samma effekt somkoltabletter)

Förstoppning Stensöta

Mygg Pors, Rölleka, Skvattram

Oro, sömnproblem Ljung, Vänderot

Sår

Kompress och förband VitmossaSårtvätt och sårläkning Al, Blodrot, Daggkåpa, Gråbo, Gullris, Kamomill,

Lavar

Tandvärk Tallkåda

Verksamma ämnen i medicinalväxterVäxterna innehåller ett stort antal ämnen som kan identifi-eras kemiskt. I texten anges emellertid främst de olikahuvudgrupper av ämnen som finns i respektive växt.

Alkaloider:Alkaloider är kvävehaltiga substanser med kompliceradstruktur. De verkar framför allt på nervsystemet. Exem-pel på alkaloider är atropin, morfin och stryknin.

Egenvård 189

Eteriska oljor eller flyktiga oljor:Oljorna är sammansatta av ett stort antal kemiska be-ståndsdelar, bl a kan terpener (se nedan) och senapsoljoringå. Verkan är varierande: alltifrån aptitretande till be-dövande och bakteriedödande. De används ofta som till-satser i olika halstabletter. Eteriska oljor luktar starkt.

Garvämnen:Garvämnen är en heterogen grupp av naturprodukter. Depåträffas i större eller mindre mängd i de flesta växter.Garvämnenas verkan är sammandragande och de har ensträv smak. Vid särbehandling t ex, fälls proteiner ut ochblodflödet minskar. Garvämnen verkar även på slemhin-nekatarrer och infektioner. Garvämnen brukar även kallasför tanniner.

Glykosider:Glykosider är föreningar som består av en sockerdel ochnågot annat kemiskt ämne. Verkan bestäms till störstadelen av den till sockret bundna substansen. Beroende påvilken denna är har glykosiderna en mycket varierandeverkan. Många av de ämnen som har verkan på hjärtat ärglykosider. Glykosiderna i t ex Kamomill har effekter påhudskörhet och blödningar.

Saponiner:Saponinerna är en grupp bland glykosiderna. De utmärksblå av att de sänker ytspänningen hos vattenlösningar,dvs de skummar (jfr tvål). Härigenom verkar de blå slem-lösande och har vid tvättning av t ex sår en tvåleffekt.

Specifika ämnen:I texten anges vissa specifika ämnen. Dessa kan ha enverkan på blå nervsystemet (t ex valeriansyra), feber (t exsalicylsyra), bakterier (t ex usninsyra) m fl.

Terpener:Terpener är ett sammanfattande namn på en mycket storgrupp ämnen. De utgör utgångssubstans för ett stort antalnaturprodukter. Det är vanligt att terpener förekommer ieteriska oljor, kåda och balsamer. Bland de verkningarsom terpener har, kan nämnas smärtstillande och värman-de som i liniment genom att blodgenomströmningen ihuden ökas.

190 Egenvård

ArtförteckningUrvalet av växter i artförteckningen är anpassat till deanvändningsområden som kan bli aktuella och de insam-lingsmöjligheter som kan genomföras i en överlevnadssi-tuation. Antalet arter som kan användas som läkemedel ärannars många fler. Växterna kan också användas påmånga andra sätt i medicinalsammanhang än som nämnshär. Samtliga växter i förteckningen är vanligt förekom-mande i hela landet. Effixet sp. (species = art) står för attvilken som helst inom denna växts släkte kan användas.

� Du måste vara absolut säker på att du känner igenden växt du skall använda och inte förväxlar denmed någon växt som är giftig.

� Öva aldrig med medicinalväxter utan sakkunnig led-ning!

Vid beredningen kan antingen färska (sönderrivna) ellertorkade och pulveriserade växter användas. Te eller av-kok görs på växtdelarna. För torkning av växter se kap.Föda, sid 61.Under vintern behöver snötäcket inte vara ett hinder fördig att hitta lämpliga växter. På myrar kan du t ex hittavitmossa, om du skrapar undan snön. Även växter därbarken används kan utnyttjas året om.

De rekommendationer och effekter som angeshär är att betrakta som ungefärliga och

är ej kliniskt testade!

!

Egenvård 191

Al Träd. Växer på fuktiga ställen. Bladen är tandade. KännsAlnus sp. lättast igen på de kottliknande hängena. Verksamma

ämnen är garvämnen.Användning: Vid halsinflammationer och halskatarrer, sårtvätt

Användbar del: BarkBeredning: Koka upp ca 1/2 näve bark per dl vatten. Låt koka ca 10

min. Vätskan används utvärtes som gurgelmedel och vidsårtvätt. Kompressen kan även dränkas in med vätskan.

Dosering: Gurgla halsen vid behov (varannan timme).Indianerna använde avkok av barken på sår för snabbareläkning.

192 Egenvård

Blodrot Växer på ängsmark. Flera smala, uppstigande stjälkarPotentilla erecta med trefingrade, sågade blad. Roten (jordstammen) är

tjock och rödaktig inuti. Gula blommor. Verksammaämnen är garvämnen.

Användning: Vid diarré, svalg- och munhåleinflammationer, sårtvättAnvändbar del: Rot

Beredning: Koka upp l matsked finskuren rot per dl vatten. Låt koka15 min. Vätskan dricks vid diarré eller används utvärtessom gurgelmedel och vid sårtvätt. Kompressen kan ävendränkas in med vätskan.

Dosering: l kopp (1,5 dl) dricks 2-3 gånger per dag (vid diarré) ellergurglas vid behov (svalg- och munhåleinflammationer).Förr i tiden använde samerna avkok av torkad rot även påbrännskador.

Egenvård 193

Blåbär Vaccinium myrtillusBeskrivning, se kap. Föda, artförteckningen. Verksammaämnen är garvämnen.

Användning: Vid diarréAnvändbara delar: Blad, bär

Beredning: Tag 1 näve blad per liter vatten. Häll det kokande vattnetöver bladen. Låt stå och dra ca 5 min. Vätskan dricks.

Dosering: Drick 4-5 koppar per dag vid behov. Du kan också ätafärska bär, ca 1-2 dl per dag.Stora mängder färska bär kan förvärra diarrén.

Daggkåpa Alchemilla sp.Växer på ängsmark. Flikiga, gröna blad formade som en"skål". I bladen brukar en daggdroppe ligga på morgo-nen. Små oansenliga, gula blommor. Verksamma ämnenär garvämnen.

Användning: Vid sårtvättAnvändbar del: Blad

Beredning: Koka upp ca 150 färska blad per liter vatten. Vätskananvänds utvärtes. Om du torkar bladen innan du kokardem, får du en större mängd verksamma ämnen i vätskan.Du kan även dränka in kompressen med vätskan.

194 Egenvård

En Juniperus communisBeskrivning, se kap. Föda, artförteckningen. Verksammaämnen är eteriska oljor och druvsocker.

Användning: Vid rethostaAnvändbar del: Bär

Beredning: Ca 20 st bär kokas ca 15 min i 1 dl vatten.Dosering: Vätskan dricks vid behov.

Indianerna använde avkok av unga grenar (inkl barr) motmagsmärtor.

Gråbo Artemisia vulgarisVäxer på torra ängsmarker. Grågröna blad, små gråaktigablommor. Rödaktiga stjälkar. Verksamma ämnen är ete-riska oljor och garvämnen.

Användning: Som omslag (bandage) på brännskadorAnvändbar del: Blad

Beredning: Koka upp 2 nävar blad per liter vatten. Låt koka 10-15min. Vätskan används utvärtes. Omslaget doppas i vät-skan.

Egenvård 195

Gullris Växer på torra gräsmarker i skogar. Ca 3-5 dm hög medSolidago strödda, avlånga blad längs stjälken. Gula blommor.

Virgaurea Verksamma ämnen är garvämnen och saponiner.

Användning: Vid diarré, somsårläkningsmedel

Användbara delar: Blad, blommorBeredning: Koka upp 1 näve

växtdelar per 5 dlvatten. Låt koka10-15 min. Vät-skan dricks vid di-arré eller användsutvärtes som sår-läkningsmedel(kompressendränks in medvätskan).

Dosering: 1 kopp 4-5 gångerper dag vid diarré.

Växer på ängsmark. Blommorna liknar prästkragens. Harett toppigt och ihåligt blomhuvud. Söt kryddoft. Verksam-ma ämnen är eteriska oljor och glykosider med olikaverkan.

Användning: Vid sårtvättAnvändbar del: Blommor

Beredning: Tag 1 näve blommor per liter vatten.Häll det kokande vattnet över blommor-na. Låt stå och dra ca 5 min. Vätskananvänds utvärtes. Man kan även dränkain kompressen med vätskan.Kamomill kan lätt förväxlas med bal-dersbrå som har ett platt och kompaktblomhuvud. Baldersbrå saknar verksam-ma beståndsdelar för särbehandling.

KamomillMatricaria recutita

196 Egenvård

Lavar Beskrivning, se kap. Föda, artförteckningen. VerksammaLichenes ämnen är usninsyra och andra specifika ämnen.

Den gråvita skägglaven (Usnea) är den lav som innehållermest av dessa ämnen och skall därför användas i förstahand. Usninsyra ingår även i en del salvor mot brännska-dor.

Användning: Vid sårtvätt, brännskadorAnvändbar del: Hela växten

Beredning: Koka upp 1 näve lavar per liter vatten. Låt koka 5-10 min.Vätskan används utvärtes. Kompressen kan även dränkasin med vätskan.

Ljung Växer på torra ställen i tallskog. Litet ris med blårödaCalluna vulgaris blommor. Verksamma ämnen är alkaloider och glykosi-

der.Användning: Avkok på blommorna anses ha en sömn- och rogivande

verkanAnvändbar del: Blommor

Beredning: Koka upp 1 näve blommor i 2 dl vatten. Låt koka ca 5min.

Dosering: 2 dl dricks vid behov.

Egenvård 197

Pors Buske. Växer vid stränder och på fuktiga ställen särskilt iMyrica gale skogsmark. Stark doft. Tunglikt formade blad. Små

brunglänsande "kottar" sitter på grenarna. Verksammaämnen är ännu obekanta, förmodligen fettlösliga oljor.

Användning: Har myggavvisande verkanAnvändbara delar: Blad, små kottar

Beredning: Bladen eller kottarna gnids mot huden.

� Rölleka Achitlea miltefoliumVäxer på torr åker- och ängsmark. Flikiga blad och småvita blommor. Ca 3 dm hög. Verksamma ämnen är ännuobekanta, förmodligen fettlösliga oljor.

Användning: Har myggavvisande verkanAnvändbar del: Blad

Beredning: Bladen gnids mot huden.

198 Egenvård

Sileshår Växer på vitmossa på myrarna. Bladen är rödfärgade ochDrosera 1-2 cm långa. På bladen sitter ett stort antal körtelhår som

rotundifolia avger sekret. Sileshåret är en av de fåtaliga köttätandeväxter som finns i Norden. I växten förekommer flyktigaoljor, garvämnen samt enzymer, men det är ännu intekartlagt vilka av dessa ämnen som är verksamma.

Användning: Har slem- och hostlö-sande verkan

Användbar del: Blad (torkade)Beredning: Tag 25 torkade blad

per dl vatten. Häll detkokande vattnet överbladen. Låt stå ochdra ca 5 min. Vätskandricks.

Dosering: 2 dl fördelas överdygnet.

Skvattram Buske, ca 0,5 m hög. Växer på myrar och andra fuktigaLedum palustre ställen i skogsmark. Bladen är barrliknande och bruna på

undersidan. De sitter kvar under vintern. Blommorna ärvita. Hela växten har en markant kraftig doft. Verksammaämnen är en flyktig olja, ledol, som luktar starkt och ettmycket bittert ämne, glykosid. Vad som har effekt motinsekter är ännu ej klarlagt.

Användning: Har myggavvisande verkanAnvändbar del: Blad

Beredning: Bladen gnids mot huden.

Egenvård 199

Stensöta Beskrivning, se kap. Föda, artförteckningen. VerksammaPolypodium vulgare ämnen: Vid kortare urlakning lakas främst en lakritslik-

nande substans och socker ut. Vid en längre urlakninglakas dessutom saponiner m fl ämnen ut.

Användning I: Har slem- och hostlösande verkanAnvändbar del: Rotstock - torkad rot ger större effekt

Beredning: Koka upp ca 20 cm rot per dl vatten. Koka 5 min. Låt ståoch dra några minuter. Vätskan dricks.

Dosering: Drick en kopp 4-5 gånger per dag.Användning II: Vid förstoppningAnvändbar del: Rotstock

Beredning: Tag lika mycket rot och tillred den på samma sätt somovan. Låt stå och dra några timmar. Vätskan dricks.

Dosering: Drick en kopp några gånger per dag efter behov.

Sälg Växer som buskar och träd i hela landet. Många olikaSalix sp. arter finns. Bladen är gröna till vitludna och gråa på

undersidan. Barken är brun. Verksamma ämnen är blåsalicylsyra.

Användning: Som febernedsättande medelAnvändbara delar: Bark, blad

Beredning: Koka upp 5 dl vatten. Lägg i 3 dl växt (blad eller bark).Låt dra ca 30 min. Vätskan dricks.

Dosering: 2 dl dricks 4 gånger per dag eller efter behov.

200 Egenvård

Tall Beskrivning, se kap. Föda, artförteckningen. VerksammaPinus silvestris ämnen är terpener.

Användning: Har bakteriedödande och smärtlindrande verkanAnvändbar del: Kåda

Kådan tuggas för att hålla munnen ren. Mjuk färsk kådahar dessutom smärtlindrande effekt vid tandvärk om kå-dan läggs runt den värkande tanden eller sätts runt tand-köttet.

Vitmossa Växer på mossa och myrmarker men även på fuktigaSphagnum sp. platser i skogsmark. Finns i flertalet färgvarianter. Inne-

håller mycket vatten. Verksamma ämnen är olika bakte-riedödande ämnen.

Användning I: Har bakteriedödande verkan samt vätskeupptagande för-måga

Användbar del: Den gröna delen av växten (stam och blad)Beredning: Tvätta ren vitmossan i vatten och krama ur vätskan. Tag

bort barr och annat skräp. Torka den helst innan denanvänds. Lägg en ren tygbit närmast såret och vitmossanovanpå. Den torkade vitmossan kan sparas och användassenare.

Användning II: ABC-sanering (hud)Användbar del: Torv från vitmossa

Beredning: Våt torv och lera knådas ihop. Torkas och pulveriseras.Gnugga huden med pulvret.

Egenvård 201

Vänderot Växer på fuktiga marker ofta tillsammans med älggräs.Valeriana edulis Rosa blommor. Bladen är flerbladiga och sitter parvis

motsatta på stjälken. Ca 1 m hög. Blommorna luktar svagtav katturin om man mosar sönder dem. Specifika verk-

samma ämnen är valeriansyra, flyktiga oljor, isovalerian-syra samt terpener, alkaloider m fl ej bestämda ämnen.

Användning: Har rogivande verkanAnvändbar del: Rot

Beredning: Blanda 10 gram rot(= rötter från 2 plan-tor) direkt i födan.Verkan blir bättre omroten torkas. Torkaden vid svag värme(högst 40°C) annarsförstörs de verksam-ma ämnena.

Dosering: Ca 10 gram per dag.Större mängd rot gerstörre effekt och ärinte farligt.

202 Egenvård

Älggräs Beskrivning, se kap. Föda, artförteckningen. VerksammaFilipendula ämnen är salicylsyra och metylsalicylsyra, som är en mer

ulmaria verksam form av salicylsyra.

Användning: Som febernedsättande medel

Användbara delar: Blommor, bladBeredning: Koka upp 3-5 dl vatten. Lägg i 7

nävar (2 dl) blommor eller 2 nävar(2 dl) gröna sönderrivna blad. Låtdra ca 30 min.

Dosering: Drick 5 koppar eller mer per dygnefter behov (1 kopp = 1,5 dl).

� Ignorera aldrig små sår. Alla hud- och köttskadorbör omedelbart åtgärdas.� Använd aldrig färska växter på öppna sår - det kange svåra infektioner. Koka istället upp växtdelarna ivatten och använd vätskan (s k avkok).� Om du tar vatten från sjöar eller andra vattentäkter,skall du koka vattnet innan du använder det påöppna sår.� Om du blir sjuk eller skadad, är det mycket viktigtatt du vilar och låter kroppen återhämta sig.

!

Egenvård 203

Kontrollera dig själv� Redogör för några sätt att använda vitmossan!� Nämn en sårtvättväxt!� Nämn en växt mot feber!�Vilka växter/växtdelar kan du använda vintertid?� Vad kan du avhjälpa med bitar av träkol?

��

Försök har utförts i form av s k överlevnadsmarscher isyfte att på ett vetenskapligt sätt testa den forskning somgjorts vid Försvarets forskningsanstalt (FOA).

Kapitlet omfattar två av dessa försök, varav det ena ägderum i Norrland på vintern och det andra i kustmiljö påhösten.

Innehållet består dels av en deltagares dagboksanteck-ningar, dels av försöksledarens rapport över förutsätt-ningarna för och resultatet av försöken.

Den som vill ha en fullständig redogörelse från försökenhänvisas till FOA: s rapporter:

Källman, 1985: Överlevnadsmarsch - vinter. 9 dygn isträng kyla. FOA rapport C 50025-H 1.

Källman, 1985: Överlevnad i kustmiljö. Växter som föda.Flykt. Problem med salt vatten. FOA rap-port C 50022-H 1.

204

Försöksverksamhet 205

Överlevnadsmarsch - vinterÖverlevnadsmarschen genomfördes under 9 dagar med enjägarpatrull i övre Norrland. Patrullen förflyttade sig påskidor, och med reglementerad utrustning inklusive tvåpulkor, ca 13 mil.En avsikt med överlevnadsmarschen var att testa ominnehållet i den planerade överlevnadsboken motsvarar dekrav som vinterförhållanden ställer på en militär överlev-nadssituation. Försöket avsåg också att studera föränd-ringen av vissa fysiologiska förlopp, i kombination medkraftig fysisk ansträngning, där brist på föda uppstår isamband med sträng kyla.Förändringar av försökspersonernas blodglukos, ketoneroch nedbrytningen av proteiner följdes under försöket.Dessutom studerades utnyttjandet av skägglavar somföda. Vidare bedömdes effekterna av förtäring av tall-barrste i stora mängder, samt betydelsen av tallbarrsteetsom C-vitaminkälla.Patrullen var indelad i två grupper. Den ena gruppen fickendast äta växter, medan den andra även fick äta kött omdet gavs tillfälle till detta. Jakt med vapen och snarortestades av denna grupp för att utröna betydelsen av dessaaktiviteter under en överlevnadssituation.Förutsättningarna var följande: Patrullen hade utfört 30dygns spaning och skulle enligt order ta sig till de egna

206 Försöksverksamhet

linjerna. Det som fanns kvar av utrustningen var, förutomsprängmedel och ammunition, endast tältdelar och grytor.Maten var slut. Tält och kamin hade man varit tvungen attlämna.Medeltemperaturen under marschen var -31°C, och un-der fyra dagar sjönk temperaturen till under -41°C.

Dag 1:Efter en förmiddag fylld av förberedelser och en litenkolhydratkick i form av en semla, var det så dags att ilastabussen som skulle ta oss till utgångspunkten. Väl framme iterränglådan, så urlastade vi och sedan bar det av ut iskogen. Den första etappen var inte så lång och eftersomvi alla var fulltankade med kolhydrater, avverkade visnabbt den sträckan.När vi kom fram till den kartrekade basplatsen, så sattearbetena snabbt igång. Vi skulle bygga en bivack peromgång, och omgångarna var grupperade ca 2 km frånvarandra. Den bivacktyp vi bestämt oss för att användavar den sk "Aburöken", dvs en tipi. Till den åtgick 6längre stöttor, granris till golvet, energi för vedinsamlingsamt snöskottning.Det tog mycket längre tid för oss att bli klara än vad viräknat med. Detta trots att vi hittade fin "tjärtall" närabasplatsen, så att vedproblemet löstes relativt enkelt. Såsnart bivacken började ta form, frigjordes så många sommöjligt av oss för insamling av skägglav. Ca 1,5 km frånbasen fanns en dunge med massor av skägglav. Även härstötte vi på oväntade problem. Grenarna följde med dålaven plockades, och på så vis blev det ett extra arbetsmo-ment att rensa all lav. Även om detta var en tidsödandeprocess var det samtidigt en lösning på våra fritidspro-blem den första kvällen. (Vi skulle snart upptäcka attvarken fritid eller därtill hörande sysselsättningsproblemexisterade.) Vi samlade in mängder av lav och bereddeden, så att det skulle gå lättare under marschdagarna attsnabbt få i sig föda. Samtliga var rörande överens om attdet ej var någon gourmetmiddag som intogs så småning-om, efter både urlakning och kokning av laven. Lyckligtovetande om vad kung Bore hade i beredskap åt oss,somnade vi sedan rätt så mätta.


Dag 2:Efter en natt med god sömn, vaknade vi till liv framåt9-tiden. Framåt morgontimmarna blev uppvakningsin-tervallerna för huttring allt tätare. Temperaturen hadebörjat sjunka ordentligt. Eld ordnades snabbt med vedfrån vårt rikliga förråd. Kvällen innan hade vi kokat tall-barrste och hällt i våra termosar. Så det gick snabbt att fåupp värmen. Vi åt en del av den redan urlakade laven ochså var det dags att fortsätta insamlingsarbetena.Nu gick allt betydligt tyngre och redan den lilla förflytt-ningen till dungen med lavbeståndet, gjorde att hjärtatdunkade ordentligt och det susade i huvudet.Kylan kändes ordentligt under plocket med laven ocheffektiviteten var stundtals inte speciellt hög. Väl tillbaka ibasen, så böljade det mödosamma rensnings- och urlak-ningsarbetet. Snö skulle smältas till urlaknings vattnet, se-dan skulle laven dra i 2 timmar, innan det var dags attskölja den i nytt smältvatten och slutligen så skulle denkokas i ca 40 minuter. Hela processen från lav på trädettill den färdiga födan är alltså både lång och tidskrävande.Det går åt tid, ved, smältvatten och en hel del energi.

Den huvudsakliga födanunder vintermarschen,brun skägglav, sköljs ef-ter urlakning


På kvällen skidade vi bort till en samlingsplats där prov-tagning skulle ske. Den andra omgången var där när vimed dunkande hjärtan kom skidande ur skogen. De hadehaft svårigheter med jakten p g a kylan och hade, även delivnärt sig på lav- och tallbarrste. Stefan stod för provtag-ningen och uppmuntrande kommentarer.Vägningen gick dock om intet, då vågen strejkade p g a avkylan.Efter provtagningen bar det snabbt av tillbaka till denhägrande sovsäcken. Vi gjorde upp en eld och kokade litetallbarrste innan vi somnade in. Kylan låg som ett locköver vår "kåta" och all rök vände och kastade sig öveross i våldsamma attacker. För att inte kvävas var mantvungen att hålla näsa och mun högst 2 decimeter övermarken. Ingen eldning under natten.

Dag 3:Väckning 08.00 och det var nu ett mycket segt gäng somsatte igång med morgonsysslorna. Trots att vi hade varmtte i termosarna och urlakad lav färdig att kokas, så tog detotroligt lång tid innan vi var packade och klara att börjavår förflyttning. Vi jobbade alla mycket oorganiserat ochfick mycket litet gjort. Temperaturen var fortfarande lågoch så fort man stod still minsta lilla stund så började manfrysa.Så småningom var dock basen bruten och spåren av vårförläggningsplats utplånade. Thörn och Gahne som vardom mest erfarna orienterarna kartrekade vår planeradedagsetapp och när vi tittade på kartan såg det inte såfarligt ut. Så bar det då av.Franzén och Gahne började med pulkan. Efter bara enkort sträcka stod det klart för alla och envar att kroppenredan hade tappat mycket av sin kapacitet. Vi hade beslu-tat oss för följande indelning:1 timme som skalmdragare, därefter 1 timme som lindra-gare och så bytte vi par vid pulkan. När jag för förstagången "selade fast" mig vid skälmarna, trodde jag inteatt det var sant när vi började förflyttningen. Pulkan kän-des som om den vägde minst l ton och jag var heltövertygad om att Thörn inte bidrog alls till dragandet.(Han å sin sida var helt övertygad om att det var han som


drog både pulka och mig!) Den enda färdkost vi hade vartallbarrste på termos. Laven som vi samlat var inte koktutan låg urlakad och stuvad i pulkan.När man drog pulkan svettades man oerhört, men när detvar dags att skida utan densamma frös man som en hund,trots att klädseln förstärktes och att vi förflyttade oss medpackning. Vid varje rast kontrollerade vi varandras ansik-ten så att inga köldskador uppstått. Inga tendenser tillsådana syntes dock trots att temperaturen låg under-35°C. Tallbarrsteet kändes som en oerhörd energikick,men när det var urdrucket började det bli kärvt. Vattnet ivåra vattenflaskor frös nämligen, trots att vi bar vatten-flaskorna under ytterkläderna för att på så vis låta krop-pen värma dem. Det lilla vatten vi fick ur, fick drickasmed yttersta försiktighet och värmas ordentligt i munneninnan det svaldes.Allteftersom dagen led minskade förflyttningshastighetenoch vi var stundtals nere i mindre än 1 km/timme. Dettatrots att snödjupet inte var särskilt stort. Mörkret gjordedet svårare att orientera och vägvalet var föremål för merän en diskussion. När vi slutligen kom fram till vår utsed-da basplats var kroppens resurser helt tömda (kändes detsom).

Basarbetet med snöskottning, huggning av stöttor, gran-ris- och vedinsamling gick mycket sakta och alla rörde sigsom drogade varelser. När bivacken sen var uppe börjadeen besvärlig fas: uppgörande av eld. Vi var så utpumpadeatt vår vedsökning begränsade sig till ca 500 m ut frånbasen, och vi lyckades inte hitta någon tjärtall, utan vibeslutade oss för frusen björk istället. Den skulle ju gåutmärkt att elda med vid temperaturer lägre än - 10°C. Dåtemperaturen nu var ca -40°C var vi övertygade om attdet skulle fungera bra.

Arbetsuppgifterna fördelades och det beslöts att jag skullesvara för kokningen av den urlakade laven och Franzénskulle göra upp eld. I väntan på att elden skulle ta sig,försvann alla utom Franzén blixtsnabbt ner i sovsäckarna."Vi skulle bara värma oss och vila lite".

Två timmar senare vaknade vi till liv och fann Franzénsittande framför den tänkta eldstaden. Han hade inte lyc-kats med att göra upp eld och satt kraftigt nedkyld, oför-mögen att ens ta sig i sovsäcken. Vi fick med gemensam-


ma krafter bädda ner honom. I den rådande temperaturenvar det verkligen tur att någon vaknade till, annars hadedet blivit kärvt ... Efter ett par misslyckade försök medden frusna björken, beslöt vi att hoppa över middagen. Ettdåligt beslut, men vi var alla utmattade och apatiska.

Dag 4:Vaknade och var lika trötta som kvällen innan. Hittade nui gryningsljuset tjärtall och fick upp en eld. Den frusnabjörken brann bra när det väl fanns en glödbädd, men varalltså värdelös att ha i ett "initialskede". Gjorde tallbarrs-te och "lavsoppa" innan vi gav oss iväg. Vår mobiltelefonhade frusit igen helt, så vi fick varken kontakt med Stefaneller den andra gruppen. Vi förstod att de knappast hadenågon jaktlycka, eftersom det var så extremt kallt.Vår grupp skulle idag pressa och gå extra långt. Sanningenatt säga kände vi oss inte helt i form för detta, men orderär order, så det var bara att hoppa i selen och påbörjamarschen. Innan vi kom iväg, fick vi leta fram en över-blåst pulka, som vi inte hade tagit hand om som sig börkvällen innan. Ingen hade orkat varken att ställa pulkanpå granris eller att stänga kapellet. Detta fick vi betala iform av 15 minuters putsning.Vädergudarna hade dagen till ära sänkt temperaturen tillveckans lägsta (enligt senare uppgift -46°C), samt satt påfläkten till vindstyrka upp emot en 7-8 m/s. Dessa faktoreri kombination med att vi var i dåligt skick, gjorde att vikonstant fick kontrollera varandras ansikten. Gång pågång fick vi med handflatan värma bort vita fläckar iansiktet. Mina händer började nu bli utsatta, så jag fickvid ett par tre tillfällen värma upp dem i armhålan påThörn. Fötterna klarade sig dock och det kan vi tackakronans filtkängor för. Så här efteråt kan jag konstatera,att denna dag var den, utan all jämförelse jobbigaste i mittliv. Varje meter var en pina och man längtade intensivtefter nästa rast. Men när den väl kom, var man på en halvminut så frusen att man ville iväg igen. Turligt nog vardenna etapp relativt lättorienterad, så den biten var ingetsom helst problem. Vi hittade dessutom ett hårdtrampatrenspår som gick "vår väg" en bra bit och detta underlät-tade väsentligt för pulkdragningen.


Så småningom nådde vi en liten bilväg där Stefan mötteupp för provtagning. Våra värden var inte precis på topp,men humöret var det inget fel på nu när den värsta etap-pen var över.Vi lyckades så småningom komma i bas och sov gott trotsden extrema kylan.

Dag 5:Skulle idag möta den andra omgången. När vi så småning-om kom till basplatsen var de redan på plats. Basarbetenasattes genast igång och nu när vi var dubbelt så mångagick det rätt snabbt trots mattheten i kroppen. Våra förrådvar nu mer eller mindre tömda, så det blev till att sättaigång med insamlingsarbetena. Fält och hans "gubbar",satte igång med att försöka få ner ett nät under isen. Delyckades så småningom och även ett stort antal snarorsattes ut längs deras fångstslinga. Vädret hade blivit någotmildare och kvicksilvret kröp upp emot —25°-strecket.Det kändes som rena sommarvärmen, men fortfarandesatt allt vilt stilla, för bara gamla spår syntes i snön.

Dag 6-8:Stannade över dagen. Samlade och beredde mat för att hai förrådet för resten av marschen. Nu började kroppenvänja sig vid födobristen och trots att man helt klart varmatt så böljade rutinarbetena gå mycket lättare. En rö-ding satt i nätet och avåts av jakt/fiskegänget under an-dakt. Först kokades alla delar och sen åts fisken för attdärefter sköljas ner med buljongen. 100 procents använ-dande av maten. Vi andra höll tillgodo med vår lavsmetoch det var jakt/fiskegruppen också tvungna att göra ifortsättningen, eftersom nätet frusit fast i isen och gicksönder vid bärgningsförsöken.De följande dagarna rullade på mot det hägrande Jokk-mokk. Rutinerna fungerade nu bra och vi kände oss hyfsatstarka.


Dag 9:Dagen började med TV-filmning och sedan bar det av densista milen in mot Jokkmokk. Där möttes vi av Korv-Ingasom bjöd på varm korv med bröd. Det var gott trots attsmaklökarna fungerade dåligt.

Slutproverna togs och vågen visade att vi blivit mångakilon lättare under den gångna tiden. Efter att ha vårdatmaterielen och oss själva bjöds det på middag i Boden. Viåt filé, pommesfrites och fet härlig sås. Trots detta häftigaomslag fungerade våra magar fint och ingen hade probemmed den nya kosten. Det kan vi tacka skägglaven för.

Ja, så var man åter i civilisationen. Men för en kort tiduppskattade man de i vardagslag så självklara sakerna,som att få vatten då man vrider på en kran, att få värmeutan att behöva elda ...

Så småningom blev allt som vanligt och alla civilisatio-nens bekvämligheter togs åter för givna.

Hans AlmKJS


ResultatResultatet visade att gruppens överlevnadsutbildninghade en avgörande betydelse för att de klarade uppgiften.Blå inträffade inga köldskador, och övriga praktiska över-levnadsgöromål löstes enligt avsikterna. Jämfört med tidi-gare utförda överlevnadsförsök var produktionen av ke-tonkroppar och nedbrytningen av kroppens protein hög.Blodsockerhalten låg på en jämn nivå, men under dennormala. En grov bedömning visar att skägglavarna gavminst 1000 kJ (ca 250 kcal) per dygn. Fortsatta studierbehövs emellertid för att få fram säkra resultat på krop-pens förmåga att bryta ner och tillgodogöra sig skägg-lavarna. Skägglavarna hade dock betydelse för magtarm-funktionen. Tallbarrste gav på ett övertygande sätt detdagliga behovet av vitamin C, trots dessa extrema vinter-förhållanden.

Jakt och fiske har klara begränsningar som metoder attanskaffa föda i en överlevnadssituation, där förflyttningingår. Omständigheterna visade att jakt och fiske kräveren längre tids vistelse på samma plats. Dessutom avvikerdjuren från normala aktiviteter vintertid vid låga tempera-turer. Inget villebråd erhölls under marschen. Fisket gavmed hjälp av sprängmedel och nät ett obetydligt tillskottav föda.


Överlevnad i kustmiljöEn överlevnadsmarsch genomfördes under 7 dygn i sep-tember med kustjägare i Stockholms skärgård. Förflytt-ningen var 17 mil lång och genomfördes till fots och medkajak.

Syftet var att simulera en överlevnadssituation. Uppgiftenvar att prestera en återsamling i av fienden behärskatområde. Fientlig spaning bedrevs mot gruppen från heli-koptrar, med hundpatruller och med andra spaningsresur-ser. Försöksgruppen hade en mycket liten utrustning.Kokkärl, tält mm medfördes ej.

Ett annat syfte med försöket, var att undersöka om insam-ling av de vilda växter som finns i området kan ge denkolhydratmängd som behövs under svåra strapatser.Gruppen skulle försöka upprätthålla blodsockerhalten ochdärigenom en fettförbränning utan för hög bildning avketonkroppar. Därmed skulle också en hög nedbrytningav kroppens proteiner motverkas. Man testade också ensvältdryck, för att ta reda på i vilken grad den underlättarfettförbränningen. Gruppen testade även teknik för attundkomma spårhundar. Försöket omfattade också en ge-nomgång av problem som kan uppkomma om man drickerbräckt vatten.


Dagbok

Vi har börjat samla vassrötter och hundkäxrötter i väntanpå att klockan ska bli 14.00 då övningen börjar. Alla är lättspända inför uppgiften. Det gäller att ge järnet från början,så att hundarna får det jobbigt.

Onsdag 13.00Vid kontroll av vad vi åt till frukost visade det sig varastora variationer. Sämsta födointaget hade Sjödin som ätitfyra smörgåsar och druckit en kopp choklad. Vi övrigahade "normalfrukosterat" med fil, juice, smörgåsar ochte eller choklad.

Onsdag 21.00Vi har varit på återsamlingsplatsen i 2,5 timmar. Vi hargjort en liten eld och druckit nyponte. Sjödin och Heymanvar framme när vi kom och Svanberg och Geijer komstrax därefter. Häljeskog och jag klarade oss från hund-patrullen, tack vare vår taktik. Alla patruller utom Sjödinoch Heyman klarade sig. De gjorde en del misstag tidigt.Under dagen åt vi hundkäxrötter och rot av kärleksört.

Torsdag 08.15Regn! Alla är genomvåta trots regnkläder. Natten var lugnmed bivack i närheten av återsamlingsplatsen. Vi purra-des kl 02.00 efter fyra timmars sömn. Sedan gick vi tillkanotgömman. Kanoterna sattes ihop och vi paddlade tillmötesplatsen under de mörka morgontimmarna. Bådepaddlingen och ihopsättningen av kanoterna gick trögt.Om det var pga sömn- eller näringsbrist vet jag inte. Vidframkomsten gjorde vi ett skärmskydd och tände en eld.Vi torkade kläder i väntan på kontakt. En "stuvning" avkärleksört, hundkäx och morot tillagades över elden.Det kändes i kroppen att en hel del kalorier förbrukadesunder gårdagen. De flesta hade en lätt huvudvärk. Tilläg-gas kan att Häljeskog kräktes nästan hela natten. Antagli-gen av hundkäxrötterna som vi inte lakade ur före kok-ning. Han blev dock återställd.


Torsdag 17.15Vi kom till Möja efter en seg paddling. Trots en relativtkort sträcka och bra kanotväder var det tungt. Vi kändeav en lätt huvudvärk. Vi stoppade i oss mängder av blå-bär, för att snabbt få i oss några kalorier. Lingon fanns dettyvärr inte så gott om. Maskeringen av kanoterna vardåligt gjord, så vi var tvungna att bättra på den. Etttypiskt trötthetssymtom att slarva. Vi hittade en klippamed massor av tuschlav. Vi samlade in stora mängder. Såmycket att det t o m blev ett litet förråd över. Alla åttuschlav smaksatt med skivor av vildäpplen under sineldpost.Provtagningen i morse visade inga direkt uppseendeväc-kande resultat. Själv hade jag det lägsta blodsockervärdetoch en rätt stor nedgång sedan sista provet, medan Sjödinhade ökat sitt blodsockervärde. Vi fick veta att vi haftfyra hundar och ett antal poliser efter oss under onsdagen.Det kändes rätt skönt att vi "bara" förlorade ett stridspar,med tanke på våra ringa förkunskaper i att handskas medsituationer som dessa.

FredagTill frukost delade gruppen på ett kärl med stuvade äpplenkokta i vatten. Därefter delade vi in oss i två omgångaroch påbörjade förflyttningen till mötesplatsen. Vi miss-tänkte att hundar kunde finnas i terrängen, så vi gjordetaktiska vägval. Efter en ganska kort sträcka kände vi alla

Trötthet och nedstämdhetsom tyder på låg blodsoc-kerhalt avspeglar sig tyd-ligt i soldaternasansiktsuttryck


att vi hade en hög fettförbränning. Minsta lilla uppförsbac-ke gav hög puls och susningar i huvudet. Väl framme blevdet provtagning i vanlig ordning och DN: s fotograf togbilder. Proven visade på förvånansvärt höga blodsoc-kervärden för några av oss. För en del av oss hade värdetsjunkit.

Stefan, försöksledaren, delade ut den s k svältdrycken,som bestod av ett pulver att blanda i vatten och dricka 4ggr om dagen. Påsarna hade olika märkning och det spe-kulerades vilt i, vilka som hade fått en verksam dryckeller inte. Tron kan flytta berg sägs det, så det gällde atttro på drycken. Vi fick dessutom en order för de efter-följande tre dagarnas verksamhet. Omgångsindelningenfick bestå för att vi effektivare skulle kunna lösa våruppgift. Uppgiften var fast spaning mot Ö-fjärden. Vipaddlade med en timmes mellanrum mellan omgångarnatill Ö-ö. Där hittade vi en fin vassrugg att göra en kanot-gömma i. Det underrättelseunderlag vi fått visade att detvar stor risk för att hundpatruller skulle sättas in emotoss. Jag tycker att vi lyckades välja en ganska bra vägfram. Några bärplockare hade vänligheten att vara ute iterrängen. Vi drog vårt spår så nära dem vi kunde utan attbli upptäckta, i hopp om att hundförarna skulle köpadenna fint. När vi så närmade oss "observationsplatsen",så ville vi gå in i den utan att lämna spår efter oss. Vihittade en brösthöjdsdjup vik som lämpade sig väl förvadning, men just då vi skulle sätta igång kom en segelbåtoch la till i viken. Här förlorade vi mycket tid då en vissbeslutsvånda uppstod. Detta påvisar faran i att man lättlåser sig vid ett handlingsalternativ, och har svårt att hittaandra alternativ snabbt. Speciellt när man är trött.

Så småningom, efter fler vilseledande åtgärder, hade vigått runt och skulle gå ut på halvön från andra hållet.Häljeskog och jag vadade över först och vi hann inte merän över förrän en strandpatrullerande hundpatrull komfram till Heyman och Sjödin som väntade på sin tur.Hunden upptäckte inte oss två eftersom vinden blåste motoss. En blick från hundföraren hade med all säkerhetavslöjat oss, då terrängen endast bjöd bristfälligt skydd.Ivriga som vi var att lösa uppgiften, så gick vi fram tilloplatsterrängen lite väl tidigt och blev där tagna av sammahundpatrull som rutinmässigt sökte av stränderna. Det varbittert att åka fast efter allt jobb i terrängen. Dessutom


blev vi helt överraskade bakifrån, eftersom alla i gruppenhade sin uppmärksamhet riktad framåt mot en polisbåt,som avspanade stranden från sjön. Här ser man vikten avatt någon har uppmärksamheten riktad bakåt.Nåväl, vi iordningställde observationsplatsen och vågadeoss på en liten eld ett stycke bort i terrängen. Te påälggräs och tallbarr kokades. Det vattnades i munnen påoss vid bara tanken. Vi åt också några vassrötter påkvällen, eftersom dessa ej behövde kokas. På så sätt slappvi ha en röjande eld länge. Upptäcktsrisken var stor.

Lördag 21.30Vi satt eldpost i vår bas på Y-ö, som är s k säkert område.Paddlingssträckan bjöd på bra skydd, eftersom det mesta-dels var smala sund och mycket vass längs stränderna. Vibehöll omgångsindelningen under förflyttningen för attlättare kunna ta oss fram oupptäckta. I ena omgången vardet Svanberg, Geijer, Rawlingsson och Åhman. I denandra jag själv, Häljeskog, Sjödin och Heyman. I "min"omgång var det uteslutande A-dykare, som dessutom vartillsammans under utbildningstiden. Det är skönt närgruppen är ett, som den här, dvs fungerade perfekt utanatt något behövde sägas. Alla tänker i ungefär sammabanor och rutinjobb går därför snabbt.När vi kom fram, satte vi igång med matinsamling ochbivackarbeten. Vi hittade en glänta full med hundkäx ochett par vassruggar. Vassen satt dock mycket hårt, så detvar ett styvt arbete att få upp rötterna. Omgång 2 komfram ca två timmar efter oss. De startade senare ochpaddlade en annan väg.Jag hade min hitintills största kris vid framkomsten. Detkändes verkligen att blodsockerhalten var låg, och jaghade liksom de övriga ständiga matdrömmerier. Vid såda-na tillfällen är det suveränt att gruppen är så väl fungeran-de. Basarbetet och matinsamlingen kom igång bra trotsmin svacka. Eftersom vi åt tuschlav på morgonen blev dethundkäxrötter kompletterat med vass till middag. Vi hitta-de några fina kärl som flutit iland, och vattenpatrullenlyckades oupptäckt fylla på vårt vattenförråd från enbrunn.


SöndagStartade dagens etapp efter en frukost bestående av älg-gräste och några vassrötter. Vädrets makter var klart påvår sida, och det var en underbar dag i ett vackert skär-gårdsområde. Jag tyckte mig märka att alla kände sigstarkare. På morgonen beslutade vi att omgångsvis paddlain i ett förutbestämt basområde och där övernatta på tvåskilda öar, för att dagen därpå träffas vid en utsedd åter-samlingsplats. När vi närmade oss basterrängen gjorde viett strandhugg och spisade vassrötter och älggräste. Den-na gång hittade vi vass som var betydligt lättare att få upp.När vi kom fram till basön hittade vi en vassrugge somblev vår kanotgömma. Den blev nog den bästa kanotgöm-ma jag hitintills sett. Det var folk på ön, så vi fick iakttastörsta försiktighet. All eldning var utesluten.Värt att notera var att när vi purrades på morgonen, varHeyman i rätt dåligt skick. Omtöcknad minst sagt. Hanfick då mera mat än vi andra och detta kurerade honomganska snabbt. Sjödin var dålig i magen, men botade sigmed kol ur elden. Det fungerade utmärkt.

MåndagVi började dagen med att gruppen återsamlades vid åter-samlingsplatsen och därefter paddlade vi gemensamt inmot kontaktplatsen på Värmdö. Vid framkomsten packa-de vi ihop kanoterna enligt ordern, gömde bördorna ochväntade gömda, medan våra kontaktmän var på bestämdplats. Det visade sig vara Kn Blomdahl som var kontakt-man. Han förde oss till Stefan, som väntade med blod-provsnålar och urinburkar. Proverna var ungefär somväntat, dvs rätt bra, utom för Heyman som hade ett klartlägre värde än tidigare. I övrigt kände alla sig starka ochdet kändes som om vi hade kommit in i en andra andning.Efter provtagningen bar det av till fots mot slutmålet. Somvanligt körde vi som om vi skulle haft hundar efter oss.När det sen dök upp en helikopter som lågsniffade iområdet blev vi oroliga. Det var inget annat att göra än atttrycka eftersom terrängen var rätt öppen. Hade vi hafthundar efter oss, så hade vi nog aldrig hunnit undan, såmycket som helikoptern sinkade oss.


När vi var framme i ett skogsparti byggde vi ett skärm-skydd och gjorde det bekvämt för oss. Vassrötter i mängdsamlades in och det var dags att utspisa.

TisdagEfter lång väntan och lite sömn (!) blev det morgon ävendenna dag. Vi skulle passera egna linjer mellan08.00-08.30, så det gällde att hinna med allt. Som frukosttog vi det sista av svältdrycken. Dessutom gjorde vi vårfavoritdryck; te på älggräs och tallbarr. Efter någon kilo-meters marsch var vi äntligen framme vid det under vec-kan så efterlängtade målet. Det kändes nästan som ettantiklimax att vara där. Både psyke och kropp hade an-passat sig till rådande situation. Alltsedan i söndags kän-des det som om vi blivit starkare och starkare för varjeminut. Det kändes som om vi fungerade på normal fält-kost.Vi var helt på det klara med att det var en oerhört nyttigvecka. Framför allt erfor vi att det naturen har att erbjudaräcker gott och väl. I alla fall under barmarksförhållan-den. Jag anser inte att vi hann samla så stora mängderföda, som vi hade kunnat göra i ett lugnare läge. Vi var juhela tiden förföljda. Psykiskt och fysiskt hade alla sina"downs" men lyckligtvis inträffade de vid olika tidpunk-ter. Det fanns därför några som var starka när andra varsvaga osv.

FödaVi samlade inte in så stora mängder växter, men satsadepå vad vi ansåg vara högkvalitativ föda som snabbt gavnäring. Det vi åt mest av var vassrötter följt av tuschlavoch hundkäxrötter. Kärleksört åts då vi hittade den. Dess-utom åt vi när tillfälle gavs, bär, vildäpplen och vildny-pon, som vi mestadels använde som smaksättare åt denövriga födan.Vatten renades vid vissa tillfällen genom medfört vatten-filter. Det fungerade utmärkt.

Personligaerfarenheter


BivackEtt tvisteämne i gruppen. Några ville att färdiga skyddsåsom ödelador mm skulle utnyttjas hela tiden. Tankenvar i sig rätt, men då skulle vi "missat" ett arbetsmomentsom var viktigt i ett experiment som detta. Därför utnytt-jades skärmskydd och gran när omgångarna var skildasamt skärmskydd byggt i öppen fyrkant när gruppen varsamlad. En natt utnyttjade vi en lada för övernattning ochtorkning av kläder.

BevakningEnkelpost var standard. Här var dilemmat att väga kravetpå vaktpost gentemot kravet på vila. Vi missade dockarbetspost, då observationsplatsen iordningsställdes. Viblev därför överraskade av hundpatrullen. Annars funge-rade vaktgången, och vaktposten hade mestadels mycketgod kontroll över basens närområde. Tilläggas kan attbasen alltid valdes i betäckt terräng med svårigheter för eneventuell fiende att framrycka dolt och tyst.

SjukdomarMagsjuka för två av gruppmedlemmarna. Det första falletberodde troligtvis på överkänslighet mot hundkäxrötter,men efter flera kräkningar släppte symtomen. Fall nr 2botades med kol ur elden, som på kort tid gav god effekt.

Fysisk prestationVi försökte medföra ett extra förråd av vassrötter, som vituggade på med jämna mellanrum. Annars så märktes dettydligt att fotmarsch en viss sträcka, var betydligt meransträngande än paddling motsvarande sträcka, vid nor-mal väderlek.

LedarskapI en situation som denna är det angeläget att gruppmed-lemmarna själva känner ansvar. Därför blev det ett någotannorlunda ledarskap än i en rent stridsmässig situation,


där mycket liten tid ofta står till buds. Viktigt är dock, attdet finns en formell chef som fattar de avgörande beslu-ten. Det mesta flöt friktionsfritt under veckan, men i vissafrågor var det delade meningar. Gruppchefen fick då fattabeslut. Vi försökte redan från början köra med en perma-ment arbetsfördelning. En del hämtade vatten, andra sam-lade föda eller byggde bivack. På så vis sparade vi myckettid i våra basområden. Alla arbeten flöt helt perfekt vidveckans slut.

Hans AlmKJS

ResultatResultaten visade att försökspersonerna kunde erhålla etttillräckligt födotillskott från de vilda växterna, då kust-miljön har ett stort antal växter som är lämpliga som föda.Blodsockerhalten var oförändrad och fettförbränningengav inte upphov till någon hög produktion av ketonkrop-par. Detta trots mycket kraftiga ansträngningar utan kon-ventionell föda. Nedbrytningen av protein var mycket låg,och utsöndringen av kväve i urinen var lägre än vid enfasta under en motsvarande tid.Det krävs emellertid ytterligare försök för att utrönasvältdryckens effekt.Enligt våra beräkningar konstaterades att gruppen insam-lade och förtärde vilda växter till en mängd motsvarande4800 kJ (ca 1200 kcal) per dygn. Eftersom tuschlavarnakom att utgöra en betydande del av födan, har laven blivitintressant för vidare studier av dess näringsvärde.Försöket med bräckvattnets drickbarhet visar, att bräcktvatten inte skall användas som dricksvatten utan att detspäds ut med sötvatten.Tekniken att undkomma hundar visade sig fungera myc-ket bra.Ett inköpt elddon av magnesium fungerade utmärkt och ärbra i en miljö, där risken för att blöta ner utrustningen ärstor.

223

Register

ABC-sanering 200abborre 100al 191alkaloider 188andfåglar 101ansiktsmaskeringsfärg 18apati 8asklut 59, 186avkok 202avkylning 183axelskydd 19, 20, 21

bakteriedödande 200bakterier 38baldersbrå 195bandage 194bark 28barr 36batteri 18, 168bete 127bildäck 25bivack 149bivackeld 174björk 63björkrot 28, 30björksav 36björkskott 31björkved 171björkvidja 28blodrot 192blodsockerhalt 46blåbär 91, 193blåbärsris 28brunn 36brännskada 194, 196brännässla 29bränsle 170byxbälte 18byxor 22bår 20, 28bädd 158

bär 56, 91

cellulosa 44cigarettändare 167

civilbefolkning 135

daggkåpa 193desinficerande 189diarré 192, 193, 195djur 95drag, fiske- 18, 19, 20, 128dricksflaska 18druvsocker 43

ekorre 102ekorrsnara 120eldar 173elddon 16eldhandvapen 114eldhydda 155eldstad 172eldstål 20, 167en 64, 194enbark 167, 170energi 43, 44, 46, 47enmanskök 18ensamhet 9eteriska oljor 189

feber 199, 202fett 43, 44, 46fibrer i födan, 43, 44ficklampa 18filter, vatten- 38, 39fisk 100fiske 122fiskedon 16fiskeknut 126fiskelina28, 118, 126fiskespö 126fiskesticka 128fisknät 123fisksump 19fjällglim 64

224 Register

fjällkvanne 65flaskstarr 26flerskiktsprincipen 182flykt 134flyktiga oljor 189flythjälp 18, 20, 136flöte 126fnöskesvamp 174, 177forskning 204fosterställning 160fotlappar 19, 25, 185fotvård 185fröväxter 56fåglar 100fångstrunda 115fälla 116fältbyxor 18fältmössa 18fältskjorta 19förbandsmateriel 19förflyttning 134förkylning 183, 188föroreningar 38första förband 19, 187, 200förstoppning 199förstoringslins 168försöksverksamhet 204förvaringskärl 21förvällning 60

garvämnen 189getrams 66glasögon 16, 168glukos 43glykosider 189glöd 177glödlampa 18godis 16gran 66granrot 28, 30grodor 99gråbo 194grävkäpp 58grävverktyg 20

gullris 195gurgelmedel 191, 192gåsört 67gädda 100

hallon 91halsduk 19, 21halskatarr 191handduk 19handskar 22, 25hare 102, 114harpest 102harsnara 118harsyra 67haspel 130hink 19hjort 103hjortron 92hjälm 19hjälmduk 19hjärnan 43 46hosta 198hudsalva 19hudskörhet 189hundkäx 68hundloka 68hygien 183hänglavar 78

illamående 45impregnering 185infanterield 183infektion 182inflammation 182inflammation, hals- 191inflammation, svalg och munhåle- 192inläggssulor 19insekter 97insektsmedel 18insmörjning 19inåtvändhet 9irritation 9is 35, 36is, svag 137

Register 225

isbil 21isdubbar 21,138isfiske 129islandslav 78ispik 137

jakt 114joule 43järpe 101

Karlavagnen 145kalorier 43kamin 175kamomill 195kamrats död 12kardborre 86kastfiske 130kaveldun 70ketoner 46kikare 168klocka 19, 143klädsel 182klädvård 186kniv 16, 20kokgrop 96kokkärl 19, 60kokning 60kol 38kolhydrater 43, 46, 47koloxidrisk 18, 157kolsäv 73kolvass 73kompass 16, 19, 141konservbrytare 19kråka 101kråkbär 92kräftdjur 99kupolbivack 154kvanne 65kvickrot 73kylskador 183

kyrka 141kåda 167, 169, 184, 200kåsa 20, 23

kåta 155känsloutbrott 9kärleksört 74

lavar 76, 196lavskrika 101lax 100liggplats 158liggrop 151liggunderlag 20lina 30lind 28lingon 92liniment 189ljung 28, 196luffarkamin 175långtråkighet 9läkemedel, natur- 187

mag-tarmfunktion 43magbesvär 188marschriktning 139maskar 97maskros 80matbestick 20, 23medicin 16medicinalväxter 187mete 126metkrok 128metmask 127mineralnäringsämnen 44mjölkört 81muskler 43musslor 98mygg 174 188myggeld 174myggmedel 197 198myggstift 20myr 35myror 97myrstack 34, 146,151myrägg 97måne 143mås 101

226 Register

mört 100, 127mössa 19

nageltrång 185nate 90naturtecken 146navellavar 79nervsystemet 43, 46nypon 82nål 16, 21näringsinnehåll, djur 109näringsinnehåll, växter 106nätfiske 122nätfiske från land 124nätfiske i bäck 124nätfiske under is 125näver 25, 153, 167, 169nödbivack 150nötskrika 101

obehagskänslor 45odon 93odört 69orientering 139orkeslöshet 45orm 99ormrot 83orre 101

Polstjärnan 145paddor 99persedelpåse 20plastpåse 60plåster 187pors 197protein 43, 44, 46pulsökning 45påse 21

rakblad 22, 142rakdon 22rakning 183rallarros 81rast 10

reaktionsförmåga 46regnkappa 20, 28regnvatten 36, 37rem 18ren 103, 114rep 21, 28, 30, 31reptiler 99rethosta 194riktpunkt 114ripa 101ripbär 93ripsnara 121ris 168ris- och småpinneeld 173rosenrot 84rostning 60ryggsäck 18, 20, 22, 24rådjur 103, 114rädsla 8röding 100rölleka 197rötter 28, 30

STOP-regeln 8sackaros 43salicylsyra 189salt 46saltbrist 36salttillskott 36saltvatten 37, 46saponiner 189sarv 90senor 28sik 100sil 21, 22sileshår 198simning 136sjukdom 187sjukvårdsutrustning 181, 187självupptagenhet 10skada 187skata 101skavsår 185skidor 20

Register 227skidvalla 19skinn 25skogsfågel 114skohö 26skor 20, 22, 25, 185skotorkare 185skugga 144skvattram 198skägglavar 78, 184, 196skärmskydd 152slakt 104slemlösande 189smaksättning 56, 59, 96småvilt 102smält snö 36smältvatten 36smärtlindring 189, 200smörjmedel 20snara 116, 118snartråd 118, 119sniglar 98snäckor 98snö 35snökoja 156snöre 21, 28snöskor 27snösmältning 35sockerarter 44soda 16sol 143sovsäck 21, 22, 162spade 19specifika ämnen 189sprängört 65starrarter 73stavar 21stearinljus 167stekfett 19stenar, heta 60stenar, varma 162, 185stenbär 93stensättning 172stensöta 84, 199stjärnor 145

strumpor 19, 21, 22strålningsvärme 176styckning av fågel 102styckning av småvilt 103stålull 168ståndkroksfiske 129stärkelse 44stödkäpp 134stödpinne 119sula 20svamp 56, 94svettning 183svullnad, fötter 185sydon 21sår 188särbehandling 189sårläkningsmedel 195sårtvätt 22, 191, 192, 193, 195, 196säkerhetsnål 128sälg 28, 199sänke 19, 126sömnproblem 196, 201

tafs 118tall 85, 200tandborste 184tandkräm 184tandkött 200tandpetare 185tandvård 184tandvärk 184termos 21terpener 189tillagning 59, 95tipi 155tjäder 101tjärn 34tjärved 167, 170toalettartiklar 22toalettbestyr 184toalettpapper 22, 184torkning av kött och fisk 96torkning av växter 61torv 35, 38, 39

228 Register

torv- och kolfilter 38tranbär 93trygghetskänsla 8tråd 16, 21, 28trådsåg 16träkol 38, 188tröja 22trötthet 9, 182tungmetaller 38, 39tuppkam 170tuschlavar 79tvål 16tvätt, kläder 186tvättmedel 186tvättsvamp 183täcke 161täckmaterial 153tända eld 172tändmaterial 168tändmedel 167tändstickor 167törst 45

upptäcktsrisk 135, 178urin 46urlakning 59usninsyra 189uthållighetsprov 11utmattning 9

vadning 135valeriansyra 189vantar 19, 21, 22vapenrock 22, 28, 161vass 88vatten 34vatten, bräckt 37vattenbehov 46vattenbrist 45vattenpölar 37vattenreningstabletter 16, 22, 38vidja 31vildpersilja 69villebråd 114

viltstig 34, 134vindrock 28vippsnara 119vitamin B 47vitamin C 36, 47vitaminbrist 46vitaminer 44vitmossa 38, 183, 184, 200våtarv 90väderstreck 141vänderot 201värmeisolering 158värmekrus 18värmekälla 18värmespegel 176, 177vätskebehov 45vätskeförlust 45växter 56

ytvatten 37

älg 103, 114älggräs 90, 202älgört 90

ödlor 100öring 100örtmediciner 187överlevnad 16övernattning 158

Documents

Handbok - karantania-adventure.comkarantania-adventure.com/slo/wp-content/uploads/Hanbook-overlevnad… · underlag för övningar eller som uppslagsbok vid självstu-dier. Boken